• No results found

Hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för Lärande

och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och

lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i ämnet idrott

och hälsa

How teachers work with Health Education in Physical Education and

Health

Fredrik Ignberg

Oskar Sandberg

Ämneslärarutbildning inriktning 7-9, första ämne idrott 270 högskolepoäng.

Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 hp.

Handledare: Marie Larneby Examinator: Joacim Andersson

(2)

2

Förord

Arbetet med kunskapsöversikten har fungerat bra där vi gemensamt har bidragit lika mycket för att genomföra detta arbete. Vi har enskilt ansvarat för inläsning av artiklar och sedan gemensamt skrivit resultatet.

(3)

3

Sammanfattning

Kunskapsöversikten granskar forskning kring hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra och belysa hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i sin undervisning i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna i kunskapsöversikten är:

- Hur arbetar lärare med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa? - Hur synliggörs hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa?

Metoden i kunskapsöversikten har varit systematisk informationssökning vid tre olika databaser: Swepub, ERIC via EBSCO och Google. Resultaten påvisar att lärare ofta arbetar med hälsoperspektivet utifrån ett patogent perspektiv. Vidare visar resultaten att hälsoperspektivet synliggörs i ämnet idrott och hälsa utifrån två tendenser. Den första pekar på att hälsoperspektivet synliggörs genom en teoretisk ansats. Den andra tendensen visar på att hälsoperspektivet synliggörs genom olika sporter eller fysisk aktivitet. Slutsatserna i kunskapsöversikten belyser att det patogena perspektivet fortfarande är det dominerande perspektivet i undervisningen. Det finns tendenser som tyder på att det salutogena perspektivet blir mer frekvent inslag hos lärarna.

Nyckelord: Elever, Hälsoperspektiv, Idrott och hälsa, Lärare, Patogent perspektiv, Salutogent perspektiv

(4)

4

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Begrepp ... 5

Syfte och frågeställningar ... 7

Metod ... 8 Kriterier ... 8 Sökprocess ... 8 Resultat ... 11 Lärarperspektiv på hälsa ... 11 Elevperspektiv på hälsa ... 16

Slutsatser och diskussion ... 18

Metoddiskussion ... 18

Hälsoperspektiv i praktiken ... 18

Hur synliggörs hälsoperspektivet? ... 20

Relevans för professionen ... 20

Vidare forskning ... 21

Slutsats ... 21

(5)

5

Inledning

Vi vill med denna kunskapsöversikt få en större förståelse över hälsoperspektivets roll i ämnet idrott och hälsa. Våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning är att vi har sett en övervägande del av praktisk undervisning. Den praktiska undervisningen som vi sett är ofta fokuserad på aktiviteter och fysisk aktivitet. I undervisningen har vi noterat att hälsoperspektivet hamnar i skymundan gentemot andra delar i ämnet idrott och hälsa. Detta gjorde att vi fick ett intresse för att undersöka forskningsläget på området.

Folkhälsomyndigheten (2018) belyser att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och är ett stort problem i dagens samhälle. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2018) att brister i skolans uppdrag i kombination med andra krav i arbetslivet kan ha bidragit till en ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga. Skolan har en stor och central roll när det gäller att främja, förebygga och att erbjuda stöd till eleverna för deras psykiska hälsa. I

Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) framställs det som en

del av skolans uppdrag att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas (Skolverket, 2019). Thedin Jakobsson (2012) framställer den förändring och framväxt som skett i ämnet idrott och hälsa. Med införandet av läroplanen Lpo/Lpf 94 förändrades ämnet och bytte namn från att enbart ha varit idrott till att bli idrott och hälsa. Innehållet och målen i ämnet förändrades och en ny inriktning tog fart där hälsa fick en mer framträdande roll. Hälsoperspektivet i ämnet betonades mer och målen för undervisningen förändrades. Hälsans roll i ämnet förstärktes ytterligare i takt med läroplanen Lgr11 där hälsa fick ett eget centralt innehåll i form av hälsa och livsstil. Med tanke på förskjutningen från perifer till central roll som skett finner vi det intressant att undersöka hur hälsan framställs i dagens idrott och hälsa. Vi menar också att ämnet är högst relevant utifrån professionen och det kan bidra med en viktig kunskap som blivande lärare i ämnet.

Begrepp

Hälsobegreppet är ett komplext begrepp som är svårdefinierat. Nationalencyklopedin (NE, 2020) definierar hälsa kopplat till den gamla fornsvenskan och något som är släkt med begreppet hel och lycka. Hälsobegreppet enligt NE (2020) relateras till frihet och frisk från sjukdom. Hälsa enligt World Health Organization (WHO, 2020) definieras som ett tillstånd

(6)

6

av fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande och då inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Hälsa beskrivs som en samverkande kombination av dessa olika aspekter (WHO, 2020).

Två relevanta begrepp när vi talar om hälsa är patogent och salutogent. Patogent perspektiv belyser hälsa utifrån en normalitet som i huvudsak fokuserar på den fysiska kroppen och hälsan. Hälsopromotion utifrån det patogena perspektivet blir således ofta arbete utifrån prevention mot riskfaktorer. Det salutogena perspektivet fokuserar istället på hälsofrämjande och hälsoresurser för att utveckla hälsa och välbefinnande. Salutogent perspektiv ger uttryck för hela människan och dess livssituation (Larsson, 2016).

(7)

7

Syfte och frågeställningar

Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra och belysa hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i sin undervisning i ämnet idrott och hälsa. Kunskapsöversikten ska belysa hälsoperspektivet både nationellt och internationellt för att visa på hur det ser ut och används i undervisningssammanhang. Utifrån kunskapsöversikten avser vi att svara på följande frågeställningar:

• Hur synliggörs hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa?

(8)

8

Metod

Följande avsnitt redogör för de kriterier vi valt att använda oss av i sökningen av källor. Vi beskriver vidare den sökprocess vi haft för att finna källor till kunskapsöversikten.

Kriterier

Metoden som kunskapsöversikten bygger på är systematisk informationssökning av forskningsartiklar och andra former av studier. Systematisk informationssökning innebär att genomföra strukturerade sökningar för att få fram material för att besvara frågeställningen (Backman, 2017).

Vi har avgränsat vår sökprocess till att endast använda oss av forskning som är från år 2005 och framåt för att eftersträva relevans för vårt sökområde. Anledningen till att vi valde år 2005 är för att visa på likheter och skillnader hur hälsoperspektivet har utvecklats. Vidare har vi avgränsat oss till resultat som berör svenska och engelska. Resultat på engelska används för att möjliggöra ett internationellt perspektiv i arbetet. Vi har valt att inte avgränsa oss till någon speciell åldersgrupp då vi finner hälsan relevant i alla åldersgrupper och något lärare ska arbeta med oavsett ålder. Vi har valt att använda oss av refereegranskat innehåll vid majoriteten av våra sökningar. Vid några sökningar har vi exkluderat refereegranskat innehåll för att få med licentiatuppsatser och doktorsavhandlingar i sökprocessen.

De sökord som vi valt utifrån vår frågeställning för att finna relevant forskning är: “hälsa”, “idrott och hälsa”, “fysisk hälsa”, “hälsoperspektiv” och “hälsoarbete”. De engelska sökorden som vi använde oss av när vi sökte efter internationell litteratur var: “Physical education”, “Health education”, “Pedagogy”, “Teach” och “Sweden”.

Sökprocess

Den första databasen vi har använt är Swepub för att söka efter svenska resultat som kan svara på vår frågeställning. Sökningen genomfördes med begreppen ”hälsa” och ”idrott och hälsa” och begränsade oss till doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Det här resulterade i 54 träffar. Vi läste igenom resultaten och rubrikerna för att utläsa vad som är

(9)

9

relevant för oss. I denna process fann vi fyra avhandlingar och en licentiatuppsats som vi använde oss av i kunskapsöversikten som var Quennerstedt (2006), Ekberg (2009), Wiker (2017), Londos (2010) och Modell (2018).

Vidare sökningar i Swepub gjordes med begreppen “fysisk hälsa” och “idrott och hälsa” vilket resulterade i 242 resultat. Vi valde att begränsa resultatet till enbart doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser vilket resulterade i att vi fick 10 träffar som vi valde att läsa igenom. I denna process hittade vi Graffman-Sahlberg (2014). Begreppen “health education” AND “physical education” användes sedan för vidare sökningar. Sökning avgränsades med årtalen 2015–2019 samt avhandlingar. Detta resulterade i 74 träffar där vi läste igenom de första 10 träffarna. Vid den här sökningen fann vi Svennberg (2018). För att hitta ytterligare resultat i Swepub så sökte vi efter “Hälsoarbete” och fick fram 30 resultat. Vi studerade resultatens titlar och abstract för att finna relevanta studier. Vid den här sökningen hittade vi Brolin (2014).

Den andra databasen vi valt att använda oss av var ERIC via EBSCO som är en internationell databas. Fokus i databasen ligger på forskning inom områden som ämnesdidaktik, pedagogik och utbildningsvetenskap. Att utföra en välfungerande pedagogik kring hur lärare ska undervisa om hälsobegreppet är starkt kopplat till vår frågeställning. Därför ansåg vi att databasen var aktuell för att få fram relevant forskning till vårt arbete. Vårt syfte kring hälsa inriktar sig både nationellt och internationellt. ERIC via EBSCO åskådliggör den internationella arenan vilket hjälper oss att hitta internationella källor. Vi har hittat intressanta artiklar på engelska som är användbara och kan besvara frågeställningarna.

I databasen ERIC via EBSCO sökte vi på ”health education” AND ”physical education” AND ”teach”. Då fick vi fram 874 resultat. Efter att vi läst igenom ett flertal sammanfattningar så hittade vi en relevant artikel som vi kunde använda oss av. Den artikeln vi valt att använda oss av är Banville et al. (2020).

Vidare sökningar i databasen ERIC via EBSCO använde vi begreppen “Physical education” AND “Health education” AND “Sweden” vilket resulterade i ett brett och omfattande resultat. Vi valde att avgränsa sökningen från år 2005 och framåt samt att sökningen skulle vara peer reviewed. Detta resulterade i 6124 resultat där vi valde att gå igenom rubriker och sammanfattningar på de 50 första resultaten vilket gjorde att vi fann Annerstedt (2008). För att hitta ytterligare relevant vetenskaplig fakta använde vi oss utav Google. Vi använde begreppen “elevperspektiv” och “idrott och hälsa”. Den här sökningen gav oss 1060 resultat

(10)

10

vilket gjorde att vi fick begränsa oss. Vi valde ut ett fåtal texter som vi tyckte var intressanta och åskådliggör elevperspektivet utifrån hälsobegreppet. Vid denna sökning valde vi Ahlberg (2015). Vid studerande av Ahlberg (2015) fann vi Karlefors (2012) som vi inkluderade i arbetet.

(11)

11

Resultat

Följande avsnitt redogör för de resultat från den forskning som vi analyserat utifrån vårt syfte. Kapitlet är uppdelat utifrån tema som vi identifierat när vi sammanställt forskning för att besvara våra frågeställningar. Det första frågan handlar om hur lärare arbetar med hälsoperspektiv vilket kommer att belysas i temat lärarperspektiv på hälsa. Den andra frågan berör hur hälsoperspektivet synliggörs i ämnet idrott och hälsa kommer besvaras i temat elevperspektiv på hälsa.

Lärarperspektiv på hälsa

I det första temat lärarperspektiv på hälsa kommer resultat presenteras som berör hälsoperspektivet utifrån ett lärarperspektiv. Perspektiv som kommer behandlas i detta tema är hälsoperspektivet utifrån ett lärarperspektiv, läroplansperspektiv samt ett internationellt perspektiv.

Quennerstedt (2006) har i sin doktorsavhandling Att lära sig hälsa studerat hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa. Avhandlingen är från 2006 och behandlar hälsoperspektivet från Lpo94. Det här har vi i åtanke vid resultatet eftersom hälsoperspektivet framställs olika i de två läroplanerna Lpo94 och Lgr11. Det här kan ha en påverkan på vårt resultat. Vi finner avhandlingen relevant för vår frågeställning vilket gör att vi inkluderar den i arbetet. Metoden i studien var en diskursanalys av lokala kursplaner utifrån Lpo94. 72 grundskolors kursplaner i idrott och hälsa undersöktes med fokus på hälsoperspektivet. Avhandlingens utgångspunkt är i pragmatism med fokus på John Deweys arbeten. Diskursteori är också en teori som används i arbetet. Resultatet i studien visade på att ämnesinnehållet domineras av aktiviteter varpå eleverna väntas vara fysiskt aktiva och deltagande. Hälsoaspekten i ämnet idrott och hälsa genomsyras av kunskap baserad på vetenskaplig fakta om anatomi och fysiologi. Hälsan synliggörs i undervisningen i form av fysisk aktivitet och träning. Lärandet i hälsa sker till stor del utifrån en patogen hälsodiskurs. Quennerstedt (2006) menar att konsekvensen av det patogena förhållningssättet i undervisningen är att den fysiska hälsan hamnar i fokus. Vidare beskrivs det patogena perspektivet vara bristfälligt då undervisningen handlar om att rätta till brister och fel hos eleverna. Slutsatserna i studien belyser att lärare istället ska utveckla ett salutogent förhållningssätt till hälsoperspektivet i undervisningen. Ett salutogent

(12)

12

perspektiv är hälsa som ger möjligheten till att delta i fysiska fritidsaktiviteter, sociala relationer och njuta av livslångt engagemang i rörelser och sporter.

Graffman-Sahlberg (2014) har i sin licentiatuppsats Fysisk hälsa som lärobjekt studerat implementeringen av en undervisningsmodell för att öka förståelsen av kondition som lärobjekt med fokus på hälsan. En klass på gymnasiet studerades där klassen bestod av 32 elever varav 23 flickor och 9 pojkar. Metoden i studien har varit praktiknära vetenskaplig forskning med syfte att konstruera en hälsobaserad pedagogisk undervisningsmodell. Undervisningsmodellen består av att eleverna fick arbeta med sina mätresultat, erfarenheter och upplevelser i fysiska aktivetslaborationer. Modellens utformning beskrivs fungera bra för eleverna då de både fick agera, reagera och reflektera kring aktivitetens orsaker och effekter. Health Literacy har använts som teoretiskt ramverktyg i studien. Resultaten för de två artiklarna visade på att den undervisningsmodell som implementerades bidrog till att eleverna ökade sina kunskaper och innebörden av hur viktig en god kondition är för hälsan. Majoriteten av eleverna i studien visade på en god självmedvetenhet, analysförmåga och kritiskt tänkande gällande sin egen roll för att bibehålla en god hälsa. Resultaten understryker att undervisningen i ämnet idrott och hälsa behöver reformeras. Vidare belyser Graffman-Sahlberg (2014) vikten av att elever får möjlighet att föra en dialog om hälsobegreppet för en ökad förståelse. Slutsatserna pekar på att lärare måste arbeta med att utmana elevernas sätt att konstruera kunskap i hälsoarbetet. Lärandemiljön i undervisningen ska uppmuntra eleverna till att kritiskt granska och ställa frågor om hälsa.

Brolin (2014) har i sin licentiatuppsats Hälsoarbete i skolan - mer än motion, morötter och moral? studerat hälsoarbetet i skolan. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ämnet idrott och hälsa åskådliggöra hur en F-6 skola arbetar med hälsoarbetet i verksamheten. Studien är genomförd efter att Lgr 11 har implementerats i skolan. Metoden som används i studien är en narrativ metod. Det innebär att flera perspektiv behandlas så att man får en mer övergripande bild av hur man arbetar med hälsa i verksamheten. De som intervjuas är 9 lärare och 20 elever. Ett problem som kan förekomma med denna metod är subjektiviteten som kan uppstå i undersökningen eftersom forskaren är en del av praktiken. Brolin (2014) menar på att metoden ger förmån för att beskriva hälsoarbetet från insidan. Brolin (2014) använder sig av diskursteorin Brookfields fjärde lins. För att få ett brett perspektiv på studien kommer Brookfields fyra linser att användas vilket är lärarens, elevens, kollegans samt teori. De tre berättelserna kommer att belysa profilskolans hälsoarbete utifrån olika synvinklar och motivet till de olika berättelserna är att de kompletterar varandra, de bidrar med såväl komplexitet som ökad trovärdighet. Resultatet visar på att det patogena perspektivet

(13)

13

dominerar hälsoarbetet i studien. Det salutogena perspektivet förekommer men är underordnad det patogena perspektivet. Anledningen till detta beskriver Brolin (2014) kan bero på att lärare i idrott och hälsa påverkas av samhällets syn på hälsa. Hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa åskådliggörs från två tendenser. Den första tendensen visar att hälsoundervisningen blir en teoretisk ansats som är lösryckt från sitt sammanhang. Den andra tendensen är att hälsoperspektivet synliggörs genom att man utövar idrotter eller fysisk aktivitet.

Londos (2010) har i sin avhandling Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan och idrott på fritiden genomfört en studie med syfte att undersöka relationen

mellan idrottsundervisning i gymnasieskolan och idrottsutövning på fritiden. Avhandlingens huvudsyfte har primärt inte varit att studera hälsoperspektivet men det förekommer som en del av avhandlingen. Avhandlingen genomfördes och baseras på när Lpo94 var rådande kursplan. Hälsoperspektivet i avhandlingen bidrar till att få en större förståelse för hur lärare arbetar med detta. Metoden som studien grundar sig på är intervjuer med 16 lärare på en gymnasieskola, varav 11 är män och 4 är kvinnor. Urvalet av idrottslärare i studien innefattar alla gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Studiens fokus är att undersöka vad lärarna värdesätter i undervisningen och vad som domineras i ämnet. Bourdieus kapitalbegrepp och teorier har använts i arbetet. Resultatet i studien visade på en undervisning där aktiviteten står i fokus snarare än de olika färdigheter som eleverna ska lära sig. Londos (2010) menar att det blir en förskjutning där sysselsättning snarare än undervisning sker i ämnet. Fysisk aktivitet som en viktig del för hälsan och en positiv upplevelse lyfts fram som drivkrafterna bakom detta. Hälsologiken framträder i undervisningen men underordnas betydelsen av prestationen som är större än kunskaperna av hälsoeffekterna. Hälsologikens inverkan i ämnet idrott och hälsa förekommer och då ofta med avsikten hos lärarna att främja hälsa och förhindra ohälsa. Slutsatserna i studien visar på att idrottsundervisningen är påverkad av idrottsrörelsen där tävlingslogiken, hälsologiken och upplevelselogiken inverkar i ämnet. Hälsologikens inverkan beskrivs framförallt komma från motions- och hälsoverksamheter vilket påverkar lärarnas undervisning.

Läroplansperspektiv

Ekbergs (2009) avhandling Mellan fysisk aktivitet och bildning syftar till att undersöka vilken kunskap som framträder i kursplanen, i undervisningen och i lärarens beskrivning av verksamheten. Vidare nämns innehållsdimensionen vara central i lärandet, det vill säga vilket stoff som läraren ska lära ut. Fokuset ligger på kunskaper och kunskapskvaliteter som erbjuds

(14)

14

i de tre olika arenorna, realiserings-, formulerings och transformeringsarenan. Avhandlingen är från 2009 och har inte som huvudsyfte att studera hälsoperspektivet. Avhandlingen genomfördes innan implementeringen av Lgr11 vilket kan påverka studiens resultat. Men likt Londos (2010) avhandling så bidrar den med intressanta delar om hälsoperspektivet vilket gör att vi väljer att inkludera den i arbetet.

Ekberg (2009) har använt sig av läroplansteori för att studera verksamheten utifrån de olika nivåerna och arenor där formuleringsarenan omfattar styrningen av skolan, till exempel kursplanen. Transformeringsarenan syftar till lärarens tolkningar av läroplan och planering av innehåll. Den sista arenan är realiseringsarenan som är själva undervisningssituationen och hur detta gestaltas. Metoden i avhandlingen består av tre olika insamlingsmetoder vilket är intervju, granskning av kursplanen och videofilmning av undervisning. Urvalet i avhandlingen består av sex lärare på fyra olika högstadieskolor. Kursplanen som studerades var Lpo94. Videomaterialet bestod av 31 lektioner som analyserades. Resultatet i avhandlingen visade på att ämnets innehåll skiljer sig åt mellan de olika arenorna. Formuleringsarenan belyser hälsa och livsstil både utifrån en begreppslig utveckling samt en förståelse för hälsa. Transformerings- och realiseringsarenan visar istället på att lärare arbetar med att utveckla olika fysiska kvaliteter och idrotter. Vid inkluderingen av begrepp utifrån ett hälsoperspektiv så sker detta med enkla begrepp med en låg grad av förståelse samt mångtydighet. Hälsoperspektivet i undervisningen gestaltas utifrån att fysisk aktivitet framställs som hälsofrämjande. Ekberg (2009) menar på att hälsoperspektivet i transformerings- och realiseringsarenan inte har ett eget explicit innehåll i undervisningen. Slutsatserna visar på att vilken kunskap som anses vara värd att förmedla skiljer sig åt mellan de olika arenorna.

Svennberg (2017) har i sin doktorsavhandling Grading in physical education studerat betygsättning i idrott och hälsa i grundskolans sista år. Studiens syfte har varit att undersöka vad lärare värderar vid betygsättning i ämnet. Metoden har varit intervjuer där 15 lärare deltog i 4 delstudier. De tre första var intervjustudier och den fjärde bygger på registerdata från Skolverket. Bernsteins läroplansteori har använt i studien. Resultatet visar på att sedan läroplanen Lgr11 introducerades så har teoretisk kunskap blivit ett mer frekvent inslag hos lärare i sin undervisning. Svennberg (2017) menar att lärarna har skiftat fokus från elevernas beteende och egenskaper till att följa kunskapskraven utifrån hälsoperspektivet från det teoretiska planet. Den teoretiska undervisningen bygger på klassrumsundervisning. Vidare beskrivs hälsobegreppet ha en otydlig inramning som baseras på elevernas personliga utveckling att vilja vara fysiskt aktiva. Resultaten visar fortfarande på att prestationsförmågan

(15)

15

väger tyngre än hälsoperspektivet vid betygsättningen. Tävlingsidrottens starka tradition beskrivs som en förklaring till detta. Slutsatserna i studien pekar på komplexitet som uppstår vid betygsättning och den skillnaden som sker mellan teori och praktik. Svennberg (2017) menar att ett avstånd mellan en betygsättningspraktik hos lärare och styrdokument uppstår. Vidare beskrivs att en professionell diskussion mellan beslutfattare och lärare är viktig för att förändra detta.

Internationellt perspektiv

Problematiken med implementeringen av hälsoperspektivet i undervisningen som Ekberg (2009) framhäver är något som även förekommer i ett internationellt perspektiv. Annerstedt (2008) har i sin studie Physical Education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative

perspective undersökt kursplanerna. Syftet med undersökningen var att jämföra kursplanerna i

de skandinaviska länderna respektive Finland för att visa på likheter och skillnader. Studien kan ses som en kvalitativ textanalys där de olika skandinaviska kursplanerna analyseras och forskning om idrott och hälsa som producerats i Skandinavien under de senaste 10 åren. Artikeln använder även forskning som är gjort på idrott och hälsa i Sverige från de senaste 10 åren. Resultatet i studien visade på att dagens kursplaner i de olika länderna påminner om varandra betydligt mer nu än vad de gjort tidigare. Kursplanernas struktur i de skandinaviska länderna och i Finland ser praktiskt taget likadana ut. Det vill säga att varje kursplan har mål som man behöver uppnå. Hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa kan tydligast ses i den svenska kursplanen. Här ligger fokus på att hälsa och fysisk aktivitet ska arbeta tillsammans i undervisningen. En slutsats som beskrivs är att även fast hälsoperspektivet är en del av läroplanen i alla skandinaviska länder och Finland har lärarna svårt att arbeta med detta. Detta eftersom lärarna finner det svårt att uppfatta vad hälsoperspektivet innebär i praktiken och vad en tydlig definition av hälsobegreppet.

Svårigheten för lärarna att arbete med hälsoperspektivet är även en likhet som visar sig i Nya Zeeland. Banville et al. (2020) har i sin undersökning Classroom teachers’ and administrators’ views

of teaching health and physical education studerat hälsoperspektivet. Syftet med studien är att

undersöka hur olika skolor och lärare arbetar med hälsoperspektivet i Nya Zeeland. Studien inriktade sig på flera olika forskningsprojekt där man bland annat undersökte skolors arbetssätt, skolkultur och lärares roll att förmedla ut kunskaper om hälsa. Metoden i de två delstudierna var intervjuer av 10 lärare samt observationer där man fokuserade på två olika skolor där cirka 1200 elever deltog. Banville et al. (2020) har använt sig av Banduras teori om självförmåga i sitt arbete. Resultatet i studien visade på att lärarna arbetade med

(16)

16

undervisningsaktivitetet och idrotter som lärarna var trygga med som till exempel bollsporter och racketsporter. Ett resultat visade på att lärare upplevde läroplanen som otydlig formulerad gällande hälsoperspektivet. Ett resultat visade att lärarna har svårare att arbeta med hälsoperspektivet i undervisningen vilket låg till grund för ett mindre engagemang hos lärarna. Slutsatserna belyser att flertalet lärare visar en sämre självförmåga att undervisa om hälsoperspektivet i ämnet.

Elevperspektiv på hälsa

I det andra temat som är elevperspektiv på hälsa kommer resultat presenteras som berör hälsoperspektivet utifrån ett elevperspektiv.

Karlefors (2012) undersökte i sin studie There are some things we learned - that we hadn´t thought of:

Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective hur

elever ser på ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien är att belysa elevers erfarenheter från ämnet idrott och hälsa utifrån ett elevperspektiv. Metoden som genomfördes var intervjuer där 10 stycken 17 åriga elever intervjuades. Studien bygger på Merleau-Ponty´s teorier om den levande kroppen. Resultatet i studien pekade på att eleverna uppfattade att ämnet var uppdelat mellan idrott och hälsa. Idrotten i ämnet var inriktad mot praktisk kunskap och framförallt utifrån olika aktiviteter. Hälsoperspektivet i ämnet upplevdes vara en teoretisk kunskap där eleverna uppfattar undervisningen som negativ. Anledningen till att eleverna uppfattar hälsoperspektivet som negativt beror på deras förväntningar på idrott och hälsa. Elevernas förväntningar på ämnet idrott och hälsa var att få röra på sig. Hälsoperspektivet framställs som teoretisk undervisning med föreläsning och prov vilket gör att elever utvecklar en negativ attityd för ämnet. Elevernas åskådliggörande av ämnet kan beskrivas som en dualistisk kunskapstradition där idrott och hälsa beskrivs som skiljaktiga delar i ämnet. Eleverna beskriver att de önskar en mer inkluderad undervisning som både innefattar teori med praktik.

Syftet med Modells (2018) licentiatuppsats Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott

och hälsa genom bedömningspraktiken är att få en större förståelse för vilken bild som framträder

i ämnet. Detta görs genom att belysa det utifrån bedömningspraktiken som eleverna erfar. Metoden i studien var fokusgruppsintervjuer med hjälp av vinjetter. I studien deltar 38 elever på fyra olika skolor. Teorin som Modell (2018) använt sig av för att analysera skolverksamhetens utformning är det nyinstitutionella perspektivet. Resultatet i studien visar

(17)

17

på att eleverna uppfattar hälsoperspektivet i ämnet utifrån en teoretiskt ansats där de beskriver det som teoretisk undervisning som utförs stillasittande. Eleverna menar samtidigt att lärandet som sker i ämnet idrott och hälsa är i samband med det teoretiska hälsoinslaget i undervisningen. Idrotten anser eleverna verka utifrån att visa upp vad de redan kan sedan tidigare. Slutsatserna visar på att eleverna ser hälsoperspektivet som teoretiskt inslag som underordnas de idrottsliga aspekterna utifrån ett bedömningsperspektiv. Eleverna menar vid betygsättning att ämnets två delar som de uppfattar är teori och praktik försvårar för lärarna. Ahlberg (2015) har i sin licentiatuppsats Förståelse av och förhållningssätt till hälsa- Några elevers

syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa studerat hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa

utifrån ett elevperspektiv. Syftet med studien är att belysa niondeklassares förståelse av hälsa och förhållningssätt till den egna hälsan. Vidare är syftet även att belysa vilken betydelse detta har för hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Det är en riktad explorativ studie av elever i årskurs 9 med avsikt att åskådliggöra likheter och skillnader i elevernas svar. Ahlberg (2015) har använt Zygmunt Baumans teorier om konsumtionskulturen i sitt arbete. Resultatet visade på att eleverna har en god förståelse kring hälsoperspektivet. Eleverna har inte problem att förstå hälsoperspektivets enskilda aspekter men som helhet kan upplevas komplicerat. Ahlberg (2015) beskriver tre förhållningssätt hos eleverna till hälsoperspektivet i ämnet. Förhållningssätten är tryggt, pressat och spontant där en kunskap kring hälsa framkallar känslor av lust som bidrar till trygghet och spontanitet. Den pressade framhäver istället en känsla av ökade krav. Studien belyser vikten av att man som lärare förstår eleverna och deras självbilder. Förhållningssättet hos eleverna är avgörande för hur de uppfattar hälsoperspektivet och vilken kunskap de tar till sig.

Wiker (2017) har i sin doktorsavhandling ”Det är live liksom” Elevers perspektiv på villkor och

utmaningar i Idrott och Hälsa studerat idrott och hälsa utifrån ett elevperspektiv. Syftet med

avhandlingen är att få en djupare förståelse för ämnet idrott och hälsa genom ett elevperspektiv. Metoden i studien är utformad med utgångspunkt i elva fokusgruppsintervjuer med 62 elever i årskurs 9, från åtta olika högstadieskolor. Sociokulturellt perspektiv genom social representationsteori används i avhandlingen. Resultatet från studien visade på att eleverna uppfattar hälsoperspektivet i ämnet som ett teoretiskt moment och sporter som praktiska moment. Vidare beskriver eleverna att båda delar är betydelsefulla i ämnet idrott och hälsa. Eleverna ger förslag på att dela upp ämnet i två delar eftersom de upplever en obalans mellan dessa. Teori som behandlar hälsoperspektivet och idrott som behandlar de praktiska momenten. Eleverna menar att det skulle ge mer rättvisa, förståelse och motivation för att lyckas om ämnet var uppdelat.

(18)

18

Slutsatser och diskussion

Följande avsnitt kommer redogöra för en metoddiskussion. Vidare kommer innehållet i resultatet som vi funnit presenteras genom olika rubriker. Delrubrik hälsoperspektivet i praktiken kommer behandla det första temat som presenterades i resultatredovisningen. Delrubriken hur synliggörs hälsoperspektivet kommer fokusera på det andra temat som presenterades i resultatredovisningen. Likheter och skillnader kommer åskådliggöras och diskuteras i studierna utifrån syfte och frågeställningar. Ytterligare kommer vi diskutera resultatet utifrån relevansen för professionen och hur ämnet kan studeras vidare. Syftet med kunskapsöversikten är synliggöra och belysa hur lärare arbetar med hälsoperspektivet i sin undervisning i ämnet idrott och hälsa.

Metoddiskussion

Sammanfattar vi vårt arbete så kan vi komma fram till att vi hade kunnat använda fler källor i arbetet. Källmaterialet hade framförallt kunnat utvecklas från det internationella perspektivet vilket hade stärkt arbetet ytterligare. En annan aspekt är att vi hade kunnat avgränsa tidsperioden till våra källor ytterligare för att få större tillämplighet i resultatet. Genom större avgränsning mot nyare forskning blir tillämpligheten större. Något som har fungerat bra är upplägget kring arbetet. Vi har haft en tydlig strategi när det kommer till tidsplanering för arbetets utförande. Resultatet av detta är att vi har kunnat strukturera upp vår uppsats där vi genom en gemensam skrivprocess och diskussion bidragit mycket till arbetets utförande.

Hälsoperspektiv i praktiken

Utifrån de resultat vi funnit framställs hälsoperspektivet i undervisningen ofta utifrån ett patogent perspektiv vilket Quennerstedt (2006), Brolin (2014), Londos (2010) och Ekberg (2009) pekar på. I det patogena perspektivet ligger huvudfokus på den fysiska kroppen med avsikt att främja hälsa och förhindra ohälsa. Quennerstedt (2006) beskriver att undervisningen med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa sker genom vetenskaplig fakta om anatomi och fysiologi. Vi delar denna bild som beskrivs med våra erfarenheter om

(19)

19

hur lärarna arbetar med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa. Undervisningens fokus blir på fysisk aktivitet och träning. Londos (2010) och Brolin (2014) pekar på att samhället och externa aktörer inverkan påverkar ämnets utformning. Vi delar den uppfattningen att idrottsrörelsen och samhällets syn på hälsa återspeglas i hur lärarna arbetar med hälsoperspektivet i ämnet.

Det salutogena perspektivet framhävs i Quennerstedt (2006) och Brolin (2014) som något som lärarna ska eftersträva att arbeta efter. Brolin (2014) beskriver i sin undersökning att det salutogena perspektivet förekommer men är fortsatt underordnat det patogena perspektivet. Dessa studier har några år på nacken vilket gör det svårt att uttala sig om exakt hur det ser ut i dagsläget men vi tolkar det som att det visar på en liten förändring. Graffman-Sahlberg (2014) visade i sin studie att lärarna behöver arbeta mer med att utmana elevernas sätt att konstruera kunskaper i hälsoarbetet. Vi menar att Graffman-Sahlbergs undervisningsmodell har likheter med det salutogena perspektivet. Eleverna får möjlighet att föra en dialog om hälsoperspektivet för att kritiskt granska sig själva och sina kamrater för en ökad förståelse. Hälsoperspektivet framställan i läroplanerna är ett dilemma som beskrivs i Banville et al. (2020), Ekberg (2009) och Annerstedt (2008). Resultaten visar på att läroplanen är otydlig och att det saknas en tydlig definition och vad hälsoperspektivet innebär i praktiken. Detta tänker vi påverkar lärarna och som Ekberg (2009) beskriver medför att hälsoperspektivet gestaltas olika i formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Läroplanens otydlighet är en likhet vi fann i resultatet. Annerstedt (2008) och Banville et al. (2020) är inne på samma linje angående otydligheten. Vi tror att otydligheten hos lärarna speglas genom att man tar den enkla vägen och implementerar hälsoperspektivet med aktiviteter och idrotter. Konsekvenserna av detta blir således att kunskaperna av hälsoeffekterna underordnas betydelsen av idrotten och aktiviteten.

Svennberg (2017) visar i sin studie att sedan implementeringen av Lgr11 så har teoretisk kunskap blivit mer frekvent inslag i undervisningen. Detta tyder på att lärarna sedan införandet av Lgr 11 har skiftat fokus mot att arbeta mer med hälsoperspektivet. Svennberg (2017) påpekar visserligen fortfarande att hälsobegreppet är otydligt och hälsoperspektivet underordnas vid betygsättning i ämnet. Vi tolkar det som att hälsoperspektivets roll i ämnet idrott och hälsa är i förändring och utvecklas allt eftersom.

(20)

20

Hur synliggörs hälsoperspektivet?

De resultat vi funnit i samband med hälsoperspektivets synliggörande i ämnet idrott och hälsa visar på en uppdelning mellan teori och praktik. Detta är något som Karlefors (2012), Modell (2018), Wiker (2017) och Brolin (2014) pekar på. Brolin (2014) beskriver två tendenser som hälsoperspektivet åskådliggörs i ämnet idrott och hälsa. Arbetet beskrivs antingen bestå av en teoretisk ansats eller genom fysiska aktiviteter och idrotter. Wiker (2017) redogör för att elever har svårt att se att hälsoperspektivet är kopplat till den fysiska aktiviteten i ämnet men beskriver att båda delar är betydelsefulla.

Eleverna upplevde i Karlefors (2012) studie att den teoretiska hälsoundervisningen som något negativt eftersom den ofta bedrevs teoretiskt. De negativa uppfattningarna uppstod eftersom ämnet idrott och hälsa är ett ämne som förutsätts vara praktiskt. Vi tror precis som Ahlberg (2015) att förhållningssättet hos eleverna är avgörande för uppfattningen av hälsobegreppet och vilken kunskap de tar till sig. Vi menar på att detta är något som man som lärare måste arbeta med för att skapa en positiv bild av hälsoperspektivet i ämnet. Vi tror att det patogena perspektivet kan skapa negativa bilder av hälsoperspektivet i ämnet. Larsson (2016) beskriver att det patogena perspektivet fokuserar på hälsa utifrån en normalitet och prevention mot riskfaktorer. Det patogena perspektivet tror vi likt Ahlberg (2014) beskriver kan framkalla ett pressat förhållningssätt hos eleverna.

Modell (2018) och Svennberg (2017) visar på att hälsoperspektivet underordnas de idrottsliga aspekterna utifrån ett bedömningsperspektiv. Vi tror att detta kan bero på den problematik som Ekberg (2009) beskriver vilken kunskap som anses vara värd att förmedla mellan de olika arenorna. Detta tror vi kan avspegla sig i bedömningspraktiken hos lärarna då de idrottsliga aspekterna väger tyngre än de teoretiska eftersom större fokus har lagts på de idrottsliga aspekterna i undervisningen.

Relevans för professionen

Den psykiska ohälsan bland barn och unga är ett stort problem i dagens samhälle (Folkhälsomyndligheten, 2018). Ämnet idrott och hälsa i skolan har succesivt utvecklats där hälsoperspektivet har vuxit fram. I det centrala innehållet för ämnet idrott och hälsa årskurs 7-9 beskrivs det att ”Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.” (Skolverket, 2011). Det står

(21)

21

uttryckt att lärare ska arbeta med olika definitioner av hälsa vilket innebär att man som lärare behöver analysera hur man arbetar med hälsoperspektivet i undervisningen. Det salutogena perspektivet framställer hela människans och dess livssituation och fokuserar på hälsofrämjande insatser för att främja hälsa (Larsson, 2016). Kunskapskraven i Lgr11 beskriver att eleverna ska kunna resonera om hur aktiviteter i kombination med kost och andra faktorer har en möjlighet att påverka hälsan och den fysiska förmågan (Skolverket, 2011). Vi tolkar att kunskapskraven ligger i linje med ett salutogent perspektiv eftersom fokus ligger på att eleverna ska utveckla kunskaper om hur de kan påverka hälsan. Kunskapsöversiktens relevans för professionen menar vi är högst relevant för det belyser hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa. Hälsoperspektivet är en stor del av ämnet och hur man som lärare arbetar med hälsoperspektivet får konsekvenser för elevernas lärande.

Vidare forskning

Baserat på vår kunskapsöversikt menar vi att fortsatt forskning på ämnesområdet är högst relevant utifrån professionen. Ett flertal av våra artiklar har visat på att lärare har svårt att definiera begreppet hälsa och hur en välfungerande hälsoundervisning ska ske. Några av studierna i vår kunskapsöversikt har några år på nacken vilket gör att fortsatta studier på området är viktigt för att aktualisera bilden. Genom att observera hur olika lärare arbetar med hälsoperspektivet i undervisningen kan vi få en större uppfattning hur hälsoperspektivet gestaltas i dagens undervisning. Detta är något som vi kan tänka oss att studera vidare i ett examensarbete.

Slutsats

De slutsatser vi funnit i studierna är att lärarna fortfarande arbetar med hälsoperspektivet utifrån ett patogent perspektiv. Det finns tendenser som pekar på att det salutogena perspektivet blir mer frekvent inslag i undervisningen. Våra studier har några år på nacken vilket gör det svårt att svara på exakt hur det ser ut i dagens undervisning. Hur hälsoperspektivet synliggörs i ämnet visar våra studier på att hälsoundervisningen exemplifieras genom en teoretisk ansats alternativt genom utövning av idrotter eller fysisk aktivitet.

(22)

22

Referenslista

Ahlberg, A. (2015) Förståelse av och förhållningssätt till hälsa- Några elevers syn på hälsa och skolämnet

idrott och hälsa. [Licentiatuppsats, Malmö universitet]

Annerstedt, C. (2008) Physical Education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 303-318, DOI: 10.1080/17408980802353347

Backman, J. (2016) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Banville, D., Dyson, B., Kulinna, P., & Stylianou, M. (2020) Classroom teachers’ and administrators’ views of teaching health and physical education. European Physical Education

Review, 26 (2), 448-464. DOI: https://doi.org/10.1177/1356336X19867731

Brolin, M. (2014) Hälsoarbete i skolan - mer än motion, morötter och moral? [Doktorsavhandling, Örebro universitet]

Ekberg, J-E. (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår

9. [Doktorsavhandling, Malmö universitet]

Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk ohälsa bland barn och unga måste tas på allvar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2018/oktober/psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-maste-tas-pa-allvar/.

Graffman-Sahlberg, M. (2014) Fysisk hälsa som lärobjekt - En laborativ undervisningsmodell i idrott

och hälsa. [Licentiatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan]

Karlefors, I. (2012) There are some things we learned - that we hadn´t thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective.

Swedish journal of sport research, 1: 59-82.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:600327/FULLTEXT02.pdf

Larsson, H. (2016) Idrott och hälsa - igår, i dag, i morgon. Stockholm: Liber AB

Londos, M. (2010) Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott

(23)

23

Modell, N. (2018) Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom

bedömningspraktiken. [Licentiatuppsats, Linnéuniversitet]

Nationalencyklopedin. (2020) Hälsa

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4lsa. Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]

Skolverket. (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2011) Kursplan idrott och hälsa.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731/compulsorycw/jsp/subject.htm?subjectCode=GRGRIDR 01&tos=gr&p=p&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Svennberg, L. (2017) Grading in physical education. [Doktorsavhandling, Gymnastik- och idrottshögskolan]

Thedin Jakobsson, B. (2012) Att undervisa i hälsa. I Larsson, H. Meckbach, J. (2012)

Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB

World Health Organization (2020) Constitution https://www.who.int/about/who-we-are/constitution

Wiker, M. (2017) ”Det är live liksom” Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]

References

Related documents

Figur 7 visar att 87 % av deltagarna väljer att använda denna metod för mindre än 4 månader.. MV metoden används för att höja luftrörelse med hjälp av elektriska fläktar under

Efter pilotsökningen påbörjades systematiska artikelsökningar i de två databaserna för att inkludera vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod

telefonintervjuer under 30-90 minuter med sammanlagt tretton kvinnor. Kvinnorna upplevde det stressfullt och oroade sig över sin egen kroppsbild och hur stressen påverkade

The overall goal of this thesis was to characterize and compare physiological and pathological forms of alpha-synuclein from different sources: recombi- nant monomers, oligomers

TMHE arbetar mot att skapa så stor varians med så få artiklar som möjligt, för att uppnå detta och skapa förutsättningar för en effektiv produktion sätts specifika mål

Vi anser att denna kunskap är av stor betydelse för att kunna ge perspektiv på dansundervisning och genom att studera lärares olika uppfattningar öppnar vi upp möjligheter

Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim is to shed light on industrial initiatives,

Dessa områden är: förutsätt- ningar för lekmannarevisionen att granska bolagen; insyn, öppenhet och till- gänglig information om kommunal verksamhet i bolagsform, om det kan vara