• No results found

Undervisning i en mångkulturell skola En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt till flerspråkiga elever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Undervisning i en mångkulturell skola En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt till flerspråkiga elever"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

   

 

 

   

Malmö högskola

   Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Undervisning i en mångkulturell skola

En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt till

flerspråkiga elever

Teaching in a multicultural school

A qualitative study of teachers approach to multilingual students

Alia  Khodr  och  Gülcan  Ibraimovska  

Lärarexamen 210 hp Handledare:VanjaLozic Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Laid Bouakaz

(2)

Förord

Denna studie har vi skrivit tillsammans under sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Våra tankar kring mångkulturellt samhälle har under vår utbildnings gång fått oss att vilja fördjupa oss mer kring detta ämne. Då vi har ett gemensamt intresse för hur man arbetar med flerspråkiga elever utifrån en mångkulturellskola har vi valt att genomföra denna studie. Vi har använt oss av varandras styrkor för att nå fram till ett väl analyserat arbete. Tanken är att denna studie ska vara till hjälp för vår framtida yrkesroll, genom att få en ökad förståelse och kunskap för flerspråkiga elever.

Vi vill tacka alla personer omkring oss som gett oss det stöd vi behövt under denna tid. Ett stort tack till lärarna som ställde upp för samtalsintervjuerna till undersökningen. På vägen fick vi stöd av många personer, men ett stort tack till Laid Bouakaz som har varit mest betydelsefulla i vårt arbete.

(3)

Innehållsförteckning

ABSTRACT     5  

1.  INLEDNING   6  

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR   7  

1.2DISPOSITION   7  

2.  TIDIGARE  FORSKNING   8  

2.1MÅNGKULTUR   8  

2.1.1 Definition av begreppet mångkultur   8  

2.1.2 Vad innefattar en mångkulturell skola?   9  

2.1.3 En skola for alla?   10  

2.2TVÅSPRÅKIGHET   11  

2.2.1 Vad innebär tvåspråkighet?   11  

2.2.2 Vem är tvåspråkig?   12  

2.2.3 Hur lär sig barn svenska som andraspråk?   14  

2.2.4 Vilka är för- och nackdelarna?   14  

2.2.5 Vilka problem kan andraspråkselever ha i skolan?   15  

2.3MODERSMÅL   16  

2.3.1 Hur definierar man modersmål?   17  

2.3.2 Modersmålsstöd i skolan   17  

2.3.3 Modersmålslärarens ställning i skolan   18  

2.3.4 För och nackdelarna kring modersmålsundervisning   19  

3.  METOD     20  

3.1METODVAL   20  

3.2 URVAL     21  

3.2.1 Presentation av de intervjuade personerna   22  

3.3GENOMFÖRANDE   23  

3.3.1 Etiska överväganden   24  

4.  RESULTAT  OCH  ANALYS   24  

4.1ATT ARBETA MED FLERSPRÅKIGA ELEVER   25  

4.1.1 Pedagogers betraktelse av flerspråkiga elevers brister   27   4.2MODERSMÅL OCH DESS BETYDELSE FÖR INLÄRNING AV SVENSKA   29  

4.2.1 Resursbrist   31  

4.2.2 Modersmålsundervisning   32  

4.3MÅNGKULTUR OCH DESS KONSEKVENSER FÖR SKOLAN   34  

4.3.1 För och nackdelar med att arbeta på en mångkulturell skola   35  

5.  SLUTSATS  OCH  DISKUSSION   38  

5.1HUR SKER UNDERVISNING MED FLERSPRÅKIGA ELEVER SAMT VILKEN FÖRHÅLLNINGSSÄTT HAR LÄRAREN

TILL FLERSPRÅKIGHET?   38  

5.4METODDISKUSSION   42  

5.5FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN OCH FORTSATT FORSKNING   43  

REFERENSER   44  

BILAGA  1-­  INTERVJUFRÅGOR   46  

 

(4)
(5)

Abstract

We are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a

multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching. Through these interviews we were able to ask the teachers, how they personally interpret the term

³PXOWLFXOWXUDOLVP´DQGKRZLVLWXVHGLQWKHLUWHDFKLQJ,WLVPRVWLPSRUWDQWWKDWWKHWHDFKHUVDUHDEOHWR create a positive environment regardless their native tongue and to be met with equals, as any other person. We think that the teachers attitude, can affect how the multilingual students is met and treated in the school environment. The attitude can affect other students minds and stay with them for the rest of their life's.

The conducted interviews are used in our analysis and our analysis answers our questions. Some of the critical problems our research helped us point out, is that the motivation the teachers have or the lack of same, plays a significant role in how the teaching is organized and planned. Furthermore that the teachers needs to be educated during their career, because they at the moment don't have the knowledge to handle the situations with children that may have been a subject of abuse, war and so on. At the same time the teachers showed us that they didn't lack any motivation to do their best, as long as they were given the right tools and resources to do so.

(6)

1. Inledning

Enligt Statiska Central Byrån 2008 är 14 procent av Sveriges befolkning födda utomlands. Invandringen till Sverige har varierat under åren när det gäller från vilka länder invandrarna kommit från och dessutom var i Sverige de har bosatt sig. Flera av dem som har kommit till Sverige under senare åren har kommit som flyktingar eller asylsökande. I storstadsregionerna är andelen av de utrikes födda hög jämförelsevis från gränsregionerna. Staden Malmö har 18 procent av invånarna födda utomlands, bland de största grupperna är Irak, Iran, Polen, före detta Jugoslavien samt Turkiet (Statiska Central Byrån, 2010:50).

Vi har valt att fokusera på flerspråkiga elever i en mångkulturell skola, detta har en betydelse för förståelse av de föreställningar och förväntningar som omger läraryrket i dagens nuvarande situation. Det som lyfts upp i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011:5) är att undervisningen i skolan bör anpassas utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Detta innebär att det är betydelsefullt att läraren anpassar undervisningen utifrån varje individ, där likaså andraspråkselever får en undervisning utifrån deras förutsättningar och behov.

Löthagen m.fl. (2001) påstår att tvåspråkiga elever är de elever som kan minst två språk, det kan t.ex. vara så att eleven har bosniska som modersmål och talar även svenska. Det första språket man har hört och lärt sig i livet kallas för modersmålet. Det finns stora likheter för andraspråkselever på grund av att de alla håller på att lära sig sitt andra språk. Därför tycker vi att det är intressant att undersöka undervisningen i en mångkulturellskola och se hur lärarna arbetar med flerspråkiga elever. Vidare menar författarna att dessa elever står inför dubbel utmaning, samtidigt som de lär sig andraspråket måste de också ta in ämneskunskaper på ett språk som de inte behärskar fullt ut.  

(7)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att ta reda på hur undervisningen kan se ut i en mångkulturellskola i förhållande till flerspråkiga elever.

I undersökningen utgår vi från följande frågeställningar: x Hur sker undervisningen med flerspråkiga elever? x Vilket förhållningssätt har läraren till flerspråkighet?

x Vilka konsekvenser får undervisningen i den mångkulturella skolan? x På vilka sätt tar skolan hänsyn till elevens erfarenhet/bakgrund?

1.2 Disposition

Examensarbetet är uppdelat i fem kapitel. I det första kapitlet motiveras valet av studien, presentation av frågeställningarna samt en bild av studiens uppbyggnad ges. I andra kapitlet förklaras och presenteras tidigare forskning som ligger till grund inom studiens forskningsfält. I detta kapitel förklaras begreppen modersmål, tvåspråkighet och mångkultur samt hur dessa begrepp har en anknytning till denna studie. I kapitel tre presenteras hur studien har genomförts och en motivation av de valda metoderna till studien ges. I kapitel fyra presenteras det analyserade materialet där frågeställningar och tidigare forskning bevaras. I det femte och sista kapitlet presenteras diskussion kring studiens slutsatser där det även görs en självkritisk granskning av studien och dess resultat.

(8)

2. Tidigare forskning

I det kommande avsnittet kommer det att redogöras för forskning som har anknytning till undersökningens frågeställningar, samtidigt som vi lyfter fram och förklarar de olika begreppen som används i denna studie. Vi kommer även att presentera den tidigare forskningen som ligger innanför det forskningsfält som vi har valt att undersöka i denna studie. De teorier som har gett oss stöd i arbetet kommer nedan att presenteras.

2.1 Mångkultur

I detta kapitel ges en förklaring till begreppet mångkultur samt vilka uttryck det finns i olika kulturella traditioner. Vi kommer att beskriva vad en mångkulturell skola innefattar och hur det påverkar skolmiljön och undervisningen.

2.1.1 Definition av begreppet mångkultur

Forskaren Löthagen (2008:10±11) definierar begreppet mångkultur som en grupp individer vars bakgrund består av två språk eller flera språk det vill säga där modersmålet består av ett annat språk än svenska. Ett annat sätt att definiera mångkultur enligt författaren är när man talar om elever med utländsk bakgrund det vill säga elever som är födda i Sverige men har föräldrar som är födda i ett annat land. Hon kallar dessa barn för minoritetselever och de svenska barnen för majoritetselever vars båda föräldrar är svenska. Löthagen skriver vidare att minoritetselever och majoritetselever blir definierat utifrån samhällets tolkningar och beror på individens bakgrund, det vill säga att man ser det på ett subjektivt synsätt. I korthet kan man därför säga att mångkultur är en grupp elever med olika kulturella bakgrunder. Enligt forskaren Hans Lorentz (2007:12) syftar mångkultur till att personers bakgrund har etablerats i olika kulturer som skiljer sig från varandra.

En annan författare som fördjupat sig i området om mångkultur är Nihad Bunar (1999:113±115) där han skriver om olika uppfattningar kring mångkultur inom skolmiljön. Bunar definierar bland annat

(9)

mångkultur som ett begrepp som betyder olika, till olika människor. För att tydlig göra detta ger han tre exempel på hur multikulturalism uppfattas i skolan. Det första Bunar tar upp är att lärarna tycker att det är jobbigt med många elever med invandrarbakgrund, vilket leder till en negativ synsätt. De andra handlar om att begreppet blir tolkat negativt av samhället och många gånger blir det ett synonym för en skola med många invandrare. De sista tar upp främlingsfientlighet vilket innebär att lärarnas inställning ändrar sig i förhållande till elevens etniska bakgrund. Bunar skyller situationerna på två olika faktorer och klyftan mellan den officiella och pragmatiska nivån. Med detta menar han att den officiella nivån sätter upp målsättningar, och har några ideologiska teorier omkring hur det ska uppnås och organiseras. De andra om pragmatiska nivån är att även om aktörerna inom institutionerna accepterar den teoretiska ideologin, förhindrar de praktiska situationer i deras vardag att kunna undervisa efter den. Till detta ger han flera olika exempel, skolk, språksvårigheter och brist på resurser.

2.1.2 Vad innefattar en mångkulturell skola?

Löthagen (2008:10±11) hävdar att den svenska skolan idag inte är likt med den som fanns förr för cirka 10 eller 20 år sedan. Skolan har alltid varit i förändring genom åren och än idag kan man se att den förändras. En stor del av eleverna har ett ursprung i ett annat land än Sverige och Europa, vilket gör att samhället idag har blivit mångkulturellt. Idag finns det många elever som är flerspråkiga i klassrummet, vilket innebär nya utmaningar och nya möjligheter. Enligt statistiska centralbyrån 2008 visar det sig att man idag har minst 28 % av eleverna som har en annan kulturell bakgrund eller ett annat modersmål än svenska. Enligt Löthagen (2008:10) är det ofta i storstadsområdena som siffran är högre och kan vara 90-100% av eleverna som har ett annat modersmål än svenska. Det kan även ha en motsätt effekt, det finns områden där det bara är klasser med bara infödda svenska elever. Oavsett om det ser olika ut på olika områden i landet har det svenska samhället blivit så pass mångkulturellt att lärarna måste räkna med att de får undervisa elever med utländsk bakgrund.

Löthagen (2008:11) hävdar att skolorna idag är mångkulturella men att skolsystemet inte nått upp till den nivån som anpassar undervisningen men flerspråkiga elever än. Det är inte bara ett svenskt fenomen utan detta förekommer även i andra stora delar i världen. Vidare nämner Löthagen att man

(10)

ska vara försiktig med olika associationer för en mångkulturell skola eftersom att det blivit så tyngt i media om invandrarelever. Problematiken i detta är att många tror att det är elever med utländsk bakgrund som skapar problemet i skolorna, när det egentligen handlar om att det tar tid för dem att kunna tillägna sig ett nytt språk. Bunar (1999:128) påpekar att problemet inte ligger på skolans elever utan att eleverna måste klara sig själva med allt mindre resurser, vilket han anser vara ett ekonomiskt problem. Bunar påpekar vidare att för att kunna skapa en mångkulturell skola ska det inte handla om invandrartäta skolor eller områden med elever som har en invandrarbakgrund, utan att det skall vara en rättighet för individer och grupper inom olika skolor. Han menar med detta att man kan vända den negativa uppfattningen av en mångkulturell skola till en positiv utveckling. Eftersom att ideologin bekom en sådan skola är att man ska utnyttja alla styrkor som finns i en grupp med olika kulturella bakgrunder. Lorentz (2007:13) menar att man ska se skolan i olika perspektiv och kunna tala om skolan på många olika sätt. Idag kan man tydligt se att det talas mycket om mångkulturella skolor och många har en negativ syn på dessa skolor, det är viktigt och nödvändigt att kunna utveckla forskningen.

2.1.3 En skola for alla?

Löthagen (2008:18±19) påpekar att elever med utländsk bakgrund fortfarande betraktas som undantag i den svenska skolan. Mångkulturalitet och flerspråkiga elever uppfattas inte som en fördel eller ses som specialkompetenser utan som problem.

Elevernas misslyckande i skolan blir deras eget fel och inte skolans. Jim Cummins (1996:15±20) poängterar att undervisningsmiljöer ofta kan vara diskriminerade i många svenska skolor. Tar man inte hänsyn till kunskap om barns språk och kunskapsutveckling, anses det vara diskriminering. Lorentz (2007: 101- 110) framhäver att den mångkulturella utvecklingen som pågår skapar utmaningar i vårt samhälle. Skolans uppgift är att kunna försöka förmedla att insikten är ett demokratiskt samhälle trots av olikheter. Sociologen Stephen Castles och statsvetare Alastair Davidson uttalar vilka utmaningar vårt samhälle står inför:

(11)

Om den nationella staten inte lyckas involvera alla minoriteter som sina medborgare undergrävs den grundläggande demokratiska principen och om den nationella staten ändå involvera alla minoriteter undergrävs den etablerade kulturella och nationella identiteter, som nationalstaten grundas på (Castles och Davidson (2000:228±233).

Detta citat berättar tydligt att samhället står inför ett dilemma om vilken riktning man ska ta och på bästa möjliga sätt skapa en helhet. Det är något som Lorentz (2007:50) fördjupat sig i där de menar att man ska bygga ett demokratiskt samhälle med lika rättigheter och ansvar för varje individ. Samhället får inte byggas kring klass eller nationalitet vilket fortfarande förekommer idag. Lorentz tror också att kulturer verkligen är livlig när man lär sig av varandras olikheter och styrkor. Invandringen är den som ändrar den sammansättningen i samhället och i längre tid dess föregångare sin självförståelse. Denna ändring i samhället och dess självbild påverkar automatiskt även skolsystemet, vilket kräver några mycket specifika nya lösningar och paradigm. Per Dalin (1995:28±31) är en skolforskare som tror att skolan som den ser ut idag inte kommer att finnas inom nästan århundraden. Det som kommer att ske är att skolan kommer bli tvungen att följa och anpassa sig efter kulturella och sociala förändringar, där belyses det även att skolan kommer att arbeta mycket med sig själv för att kunna hitta nya lösningar.

2.2 Tvåspråkighet

 

I detta kapitel diskuteras det vad tvåspråkighet innebär, vilka som ses vara tvåspråkiga samt hur barn lär sig andraspråket och vilka för- och nackdelar detta har för inlärningen. Det som även tas upp i detta kapitel är varför vi just valt detta som relevant för vår studie.

2.2.1 Vad innebär tvåspråkighet?

Enligt Hyltenstam & Stroud är tvåspråkighet uppenbarligen inget entydigt begrepp. Tvåspråkighet kan vara något helt annorlunda utvecklad hos varje individ, än tvåspråkighet hos en annan individ.

(12)

De menar att tvåspråkighet kan definieras på flera olika sätt, det beror på vilken del av fenomenet man utser att fokusera på (Hyltenstam & Stroud, 1991). Einarsson hävdar att de flesta människorna i världen är tvåspråkiga. Termen tvåspråkighet som benämns med flera definitioner, som är

detsamma som flerspråkighet. Den omfattar ett barn som utvecklar två språk samtidigt i sin tidiga språkutveckling. Modersmål kallas numera också för förstaspråk. Einarsson menar att andraspråk betecknar ett språk som lärs in i den språkliga miljön. Skillnaden av termerna första språk och andraspråk innefattar i vilken ordning språkinläraren har mött språken i sitt liv. Utifrån denna aspekt på tvåspråkighet kan vi se betydelsen av dessa uttryck för vårt valda undersökningsområde. Vad ordet tvåspråkighet innebär är viktigt att ha i åtanke i studiens genomförande

(Einarsson, 2004: 91-108). Som ovan nämnt anser Hylten & Stroud att det finns olika sätt att tolka om en person är tvåspråkig. Om han som är tvåspråkig är med eller utan brytning, kan behärska andra språk förutom sitt modersmål i vardagliga muntliga kommunikationen (Hyltenstam & Stroud, 1991). Skutnabb-Kangas har en annan personlig definition av individs tvåspråkighet som lyder såhär:

´7YnVSUnNLJlUGHQVRPKDUHQP|MOLJKHWDWWIXQJHUDSnWYn HOOHUIOHUD  språk, antingen i enspråkiga eller tvåspråkiga samfund i enlighet med de sociokulturella krav på en individs kommunikativa och kognitiva

kompetens som dessa samfund och individen själv ställer, på samma nivå som infödda talare, samt en möjlighet att identifiera sig positivt med båda (eller alla) språkgrupperna (och kulturerna) eller delar DYGHP´( Skutnabb-Kangas, 1981:93).

Skutnabb-Kangas teori skiljer sig i jämförelse med hur Einarsson definierar tvåspråkighet. Einarsson menar att den tvåspråkiga är den som utvecklar två språk samtidigt i sin språkutveckling. Han anser att skillnaden av termerna första och andraspråk beror på hur person har mött språken i sitt liv. Skutnabb-Kangas hävdar att den tvåspråkiga är den som kan använda sig utav två eller flera språk, det behöver inte vara så att personen utvecklar språken samtidigt utan att han kan identifiera sig med båda språken. Val av definitionen beror på i vilket sammanhang man har tänkt använda sig av.

(13)

2.2.2 Vem är tvåspråkig?

Hyltenstam & Stroud anser att tvåspråkighet uppenbarligen inte är entydigt begrepp. Hos varje individ kan det vara helt annorlunda utvecklat än någon annan individ, när det gäller tvåspråkighet. De menar att tvåspråkighet an definieras på olika sätt beroende på vilken delaspekt av fenomenet man väljer att ta fasta på (Hylten & Stroud, 1991). Tove Skutnabb-Kangas (1981)  hävdar att det räcker med att man har en viss förmåga i en av kommunikationsformerna tala, skriva, lyssna eller läsa på det andraspråket för att man ska anses vara tvåspråkig. Det finns fyra olika kriterier som Skutnabb-Kangas har föreslagit, beroende på vad i tvåspråkigheten man vill fokusera på och studera. Dessa fyra är ursprung, kompetens, funktion och attityder. Den första är ursprung, den tyder på att modersmålet är det språk man har lärt sig först och etablerat sina första långvariga språkliga kontakter på. Den som är tvåspråkig har antingen lärt sig två språk i familjen av infödda talare ända från början eller att man har använt två språk parallellt. Kompetens är den andra kategorin som redogör för att modersmålet är det språk som man behärskar bäst. Den som är tvåspråkig behärskar två språk fullständigt såsom en motsvarande person som är infödd i det landet, kan producera fullständiga och meningsfulla yttranden på det andra språket, man har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur.

Den tredje handlar om språkets funktion. Skutnabb-Kangas menar att det är modersmålet som är det språk som används mest, som tvåspråkig använder man eller kan använda två språk i de flesta situationer. Den sista kategorin handlar om personens attityd till språket. Det språket man identifierar sig med kallas för modersmålet. Detta innebär att om man identifieras av andra som tvåspråkig eller ser sig själv som tvåspråkig med två kulturer eller delar av dem.

Enligt Einarsson är det viktigt att ha alla kriterier i åtanke när man definierar en individs modersmål, just för att alla fyra kriterier spela en viktig roll i språkutveckling. Genom dessa kriterier utvecklas modersmålet med tiden. Studerar man de olika definitionerna av tvåspråkighet inser man väldigt fort att forskare som har olika uppfattningar om hur väl en person måste behärska två språk för att man ska kallas tvåspråkig. Det finns inga uppenbarliga kriterier som visar hur väl utvecklade de två språken ska vara för att en person ska kallas för tvåspråkig (Svensson, 1998).

(14)

2.2.3 Hur lär sig barn svenska som andraspråk?

Motivationen ses som en självklart central i all inlärning, därför väljer Jan Einarsson ta upp i boken Språksociologi (2009:95±97) de ytterligare faktorer som Kerstin Nauclér anser vara viktiga för förståelsen av hur barn lär sig t.ex. svenska som andra språk. Nedan förklaras det fyra faktorerna och hur det är centrala för all inlärning

Vem barnet lär sig svenska av är betydelsefullt. Dessa relationer barnet har till dem som det lär sig av exempelvis, av föräldrarna, av lärarna i förskolan eller skolan, av kamraterna m.m. Om barnet är t.ex. infödda svenskar eller talar svenska som andraspråk kan se olika ut beroende på vilket metod barnet använder vid sin inlärning. Var lär sig barnet svenskan? På lekplatsen, i skolan eller i familjen kan ge olika slags språkbruk eftersom i olika miljöer ägnar man tid åt olika verksamheter. Språk och dialekter kan talas på flera olika sätt i bostadsområden och skolor. Något annat som också är viktigt är hur barnet får tillgång till svenskan. Om det är i naturliga och vardagliga situationer eller endast i undervisning och träning har verkan på barnets språk. Nauclér talar om till slut vilken som är barnets kulturella och språkliga bakgrund och hur detta förhåller sig till svenska kulturmönster och svenska språkets struktur. Det som hon har kommit fram till är att andraspråksinlärningen har en stor betydelse av förstaspråket. Ju bättre man är på första språket, desto bättre går det att lära sig det andra. Om man behärskar flera språk är det lättare att lära sig ytterligare ett språk till. Det som påverkar andraspråksinlärningen är olikheter i utbildningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar, erfarenheter och traditioner som personer från olika sociala klasser har med sig till andraspråksundervisningen har effekter på inlärningen.

Detta påverkar likaså skolresultaten av hur väl de språksociologiska bakgrundsfaktorerna och skolans syn på kunskapshämtning. Det hinder som kan ske är inlärarens attityder till andraspråket och dess talare är viktigt för motivationen och lärandet (Einarsson, 2009:95±98).

2.2.4 Vilka är för- och nackdelarna med att vara flerspråkig?

Det har varit flera diskussioner i flera sammanhang kring för- och nackdelar med tvåspråkighet. Hyltenstam & Stroud anser att ha tillgång till mer än ett språk är en fördel. Den som är tvåspråkig

(15)

kan komma i kontakt med olika kulturer och människor, och har större möjligheter än vad en enspråkig har (Hyltenstam & Stroud, 1991). Arnberg menar att det finns forskningsresultat som visar att det finns skillnader som visar att fördelar i den kognitiva utvecklingen, mellan tvåspråkiga och enspråkiga. En del forskare menar att tvåspråkigheten kan leda till en större och djupare språkförståelse, den ständiga växlingen mellan språken leder till att man utvecklar ett flexibelt tänkande. Arnberg hävdar att tvåspråkig person har möjligheter att arbeta i andra länder och komma i kontakt med människor från andra kulturer än vad en enspråkig har (Arnberg, 1988).

Einarsson anser om det främjar eller hindrar behärskandet av förstaspråket och inlärningen av det andra språket kan se olika ut. Varje människa har ett begränsat utrymme i sitt kunskapsförråd. Ju bättre man är på det första språket, desto bättre går det att lära sig det andra. Snarare är det så att ju fler språk man behärskar desto lättare är det att lära sig ytterligare ett språk. Einarsson tycker att det finns både för- och nackdelar med att vara flerspråkig. En självklar styrka är att flerspråkiga kan kommunicera med människor med olika språk och kulturer. Många flerspråkiga tycker att det flerspråkigheten ger dem ett vidare perspektiv på livet, de får öppnare sinnen, de får lättare för att lära sig nya språk, de kan söka fler jobb etc. Tittar man på vilka nackdelar det finns hos en flerspråkig, är det betydligt färre. Det som kan vara en nackdel är om man blandar språken ofrivilligt eller att språken kommer i obalans. Olika individer har förstås olika förutsättningar för att bli flerspråkiga. De får också krav på sig från familj och samhälle, där dessa olikheter får olika konsekvenser om barnen misslyckas med att bli flerspråkiga (Einarsson, 2009:104±108).

De nackdelar som har diskuterats i samband med tvåspråkighet går ut på att tvåspråkighet kan vara negativt för en individs känslomässiga och intellektuella utveckling. De studier detta tankesätt grundade sig på har visat sig vara bristfälliga, eftersom man inte har tagit hänsyn till sociala och ekonomiska förhållanden när man valt ut barn till undersökningarna (Svensson, 1998). En annan förklaring kan vara att forskningsresultaten tolkas negativt på grund av

påverkan från majoritetsfolkets negativa attityder gentemot språkliga minoriteter (Hyltenstam & Stroud, 1991).

2.2.5 Vilka problem kan andraspråkselever ha i skolan?

Löthagen m.fl. (2001) hävdar att i andraspråkselevernas situation kan man se stora likheter eftersom alla elever håller på att lära sig sitt andraspråk som är svenskan och att det sker i skolan, utifrån svenska normer och värderingar. Det som eleverna redan har från deras tidigare erfarenheter och

(16)

kunskaper blir inte synliggjort. Löthagen menar att de flerspråkiga eleverna står inför en dubbel utmaning dvs. kunna lära sig det svenska språket och även ta in ämneskunskaperna samtidigt. Detta blir inte lätt för dessa elever och därför kommer även eleverna inte upp till de kunskapsmålen som de skall ha när de slutar skolan.

Modersmålet är till stor hjälp för elever som har uppnått de kunskaper som krävs i den åldersgruppen, vilket gör det lättare för eleven att överföra dessa kunskaper till andraspråket. Om en elev har knäckt läskoden på sitt modersmål, blir detta en kunskap som lätt kan överföras till inlärning av andra språk. Det som flerspråkiga elever har gemensamt är att de alla möter en ny språklig värld, utan att veta vilka mål som de strävar efter eller vilka förväntningar läraren har. Trots att andraspråksinlärningen är en naturlig process som kan ta ett antal år finns det lärare som fortfarande missuppfattar detta och kan tycka att eleverna är svaga eller att de har dåliga kunskaper i svenska (Löthagen, 2001).

Vissa lärare kan tycka att flerspråkiga eleverna utvecklas långsamt i jämförelse med andra elevers kunskaper som blir väldigt synliga i klassrummet. Löthagen menar att svensknivån är det som räknar om de är synliga i klassrummet, språkutvecklingen är inget man granskar. Istället för att se på de sammanlagda språkkunskaperna som en andraspråkselev har, både i modersmålet samt i det svenska språket. Fokuseras det på hur vilka språkkunskaper en infödd svenskelev har, som överstiger i många fall flerspråkiga elevers kunskaper. Vidare hävdar Löthagen att flerspråkiga elever anses vara svaga och sällan lyfter läraren upp vilken styrka de har med sig. Man tänker heller inte på de annorlunda kunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i sin ryggsäck. Just därför valdes det att lyfta fram hur viktigt det är att man tar tillvara på andraspråkselevers kompetenser i denna undersökning. I skolan strävar man efter en likvärdighet för alla elever och att alla elever ska få möjligheter att utvecklas utifrån de elevens enskilda förutsättningar. Om alla elever inte har svenska som modersmål är det inte likvärdigt som lärare att man väljer samma undervisningsmetod när man undervisar tillsammans med andra elever som behärskar det svenska språket.

2.3 Modersmål

I kapitlet nedan redogörs det för begreppet modersmål och dess definitioner. Det som även tas upp är hur viktigt det är med modersmålsstöd i skolan. Modersmålslärarens ställning har en påverkan i

(17)

undervisningen och därför väljer vi att förklara vad detta innebär. Vilka för- och nackdelar modersmålsundervisning har i skolan kommer även att lyftas upp i detta kapitel.

2.3.1 Hur definierar man modersmål?

Tove Skutnabb-Kangas (1981:20±21) belyser att de flesta människor i världen inte har problem med att bestämma sig för vad som är deras modersmål. Han menar att de språk man tänker på, drömmer eller räknar är på modersmålet. Gunilla Ladberg (2000:179±180) definierar modersmål som något individuellt och att man aldrig kan ersätta familjens språk av andra. Det är viktigt att familjens språk får fortsätta vara användbar och respekteras, även att olika språk och kulturer får uppmärksamhet och godkännande i skola och förskola. Familjens språk är en nödvändighet, barnen behöver familjens språk för att kunna kommunicera. Ladberg belyser vidare att barnets första språk är viktigt för att de ska kunna tillägna sig det nya språket och kunna få nya kunskaper. Det blir svårt för barnet att kunna hålla sig fast vid familjens språk om det möts av motstånd från samhället. Utifrån denna framställning är trygghet den första man kan nämna när det gäller modersmålets betydelse. Ann-Katrin Svensson definierar modersmål som att det är det språk som modern talar oavsett den status eller kvalité språket har. Det språk som är kopplat till känslor och tidiga upplevelser (Svensson, 1998).

2.3.2 Modersmålsstöd i skolan

Gisela Håkansson (2003) hävdar att när invandringen ökade i Sverige blev det diskussioner kring hur barnets språkutveckling skulle stödjas i skolan. Frågorna handlade ofta om barnen skulle lära sig det svenska språket snabbt, om det var viktigare att utveckla sitt modersmål eller om fokus skulle ligga på både språken? År 1975 valde man att ge invandrareleverna stöd i svenska som andraspråk och fick ett helt nytt synsätt på barnets språkliga situation. Under samma år blev hemspråksundervisning lagstadgad och alla kommuner blev skyldiga att ge rätten till hemspråksundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Detta innebar att kommunerna hade som skyldighet att anordna om eleverna ville delta i modersmålsundervisningen men inte en skyldighet för eleverna att delta. Eftersom det är frivilligt blir det starkt beroende av elevernas motivation men även föräldrarnas. År 1997 byttes däremot ordet hemspråk till modersmål,

(18)

anledningen till detta var att man såg det som en association och det var ett språk som man använde i hem domänen, det passade inte som ett ämne som skolan gav i undervisningen

(Håkansson 2003:76±77).

Ladberg (2000:179±181) påpekar att de senaste årens debatt om språk i Sverige har kunskaper i det svenska språket ofta handlat om att många föreställer sig och feltolkar att det finns en motsättning mellan att barnet utvecklar familjens språk och det svenska språket. Ladberg menar vidare att många tror att bristande kunskaper i svenska skulle bero på modersmålsundervisningen. Barnet kan aldrig veta vilka behov de olika språken kommer att fylla i en människas liv, därför är det viktigt att så många språk som möjlig får utvecklas i skolan. Modersmålet är en förutsättning för att underlätta det nya språket, när man kan ett ord på sitt modersmål blir det lättare att förstå och ta till sig det nya språket. Ladberg poängterar vidare att flera språk ger barnet ett underlättande att kunna uttrycka sig språkligt i skolan samt att skolan blir en mer socialisation till flerkulturell tillvaro. Enligt Ladberg bör det vara tillåtet med modersmål i skolan, båda språken underlättar för barnet genom detta kan de ta till sig det svenska språket. Håkansson (2003) anser att Sverige ses som ett enspråkigt land där man talar och undervisar på det svenska språket samtidigt som det finns många språk i de svenska skolorna (Håkansson, 2003:27).

2.3.3 Modersmålslärarens ställning i skolan

Ladberg (2000:186±193) påpekar att modersmålslärares ställning i skolan har en betydelsefull del att om hon eller han kan bli en förebild för eleverna och hjälpa dem. Modersmålsläraren är inte bara en språklärare utan mycket mer än så. Modersmålsläraren har mer erfarenheter än en infödd svensk lärare har, ofta handlar det om att de vet hur det är att komma till ett nytt samhälle och vet hur det är att möta det svenska språket som ett nytt språk. De vet även och kan hjälpa eleverna med hur inlärningen av det nya språket går till. Ladberg påpekar att modersmål borde kunna kombineras med undervisning i svenska som andraspråk. Många modersmålslärare kan öppna barnens nyfikenhet om man använder sig av andra strategier, som tillexempel sjunga eller måla. Genom dramatisering kan eleverna våga utrycka sig friare på modersmålet och även på det nya språket, vilket utökar språkutvecklingen.

(19)

2.3.4 För och nackdelarna kring modersmålsundervisning

Håkansson (2003:78) framhäver att skolans modersmålsundervisning ofta kritiserats, främst är det hur undervisningen är organiserad och mindre kring innehållet i undervisningen. Ekonomin är ofta det som är problematiken och att det ofta är modersmålet som får lite tid i skolan. Håkansson poängterar att ekonomin endast tillåter en eller två lektionstimmar i veckan vilket är för lite för att eleverna ska kunna utveckla både skriftspråket och talspråket.

Ladberg (2000:180±187) tar upp för och nackdelar kring detta och hur de påverkar eleverna motivation och undervisningens kvalitet. Tidigare har det varit vanligt med att eleverna fick gå ifrån ordinarie undervisningen för att ha modersmålsundervisning. Nackdelen med detta var att eleverna blev splittrade från gruppen och gick miste om annan undervisning. Eleverna kan känna sig utpekade som annorlunda när modersmålsläraren kommer in i klassrummet. Idag är det mer vanligt att modersmålsundervisningen ligger på eftermiddagarna, vilket är bra eftersom det finns utrymme för lokaler och att man kan utnyttja detta. Vad som gäller nackdelarna är att eleverna ofta är trötta och inte orkar sitta kvar, undervisningen blir även isolerad från den övriga verksamheten i skolan. Detta menar Ladberg med att modersmålsläraren har svårt att kunna samverka med de övriga lärarna om planering i andra skolämnen. I modersmålsundervisningen kan det finnas elever som är på olika nivåer beroende på ålder, skolkunskaper och språkkunskaper. Detta kan upplevas svårt för lärare men även för elever eftersom olika gruppstorlekar kräver olika arbetsmetoder och förberedelser. Det krävs mycket kunskaper och flexibilitet av modersmålsläraren för att kunna få det fungera i undervisningen. Ibland skulle man även kunna utnyttja varandras kunskaper mellan eleverna att låta de elever som är äldre förklara saker för dem som är yngre vilket utvecklar språket. De äldre kan träna deras läsförmåga och förbättrar deras självförtroende, även de yngre kan väckas av läslust och ger en motivation för fortsatt språkutveckling.

Arnberg lyfter upp hur viktig modersmålet har för barnets andraspråksinlärning. Tvåspråkighet är något positivt men det som kan komplicera till det är när barnet inte behärskar något av språken ordentligt. Arnberg menar att ett barn måste få många tillfällen till att både tala språken och höra dem talas för att det ska bli tvåspråkig. Det är betydelsefullt för barnet att föräldrarna uppmuntrar att tala modersmålet och att barnet får kontakt med personer som talar språket. Om det ska bli en

(20)

positiv tvåspråkighetsutveckling så krävs det att barnet får positiva känslor för både språken samt ha goda förebilder omkring sig (Arnberg, 1988).

3. Metod

Inledningsvis ska vi i detta kapitel diskutera och beskriva den metod vi har valt att använda oss av i studien. Vi lyfter även fram de för- och nackdelar som finns i den valda metoden. Därefter kommer en presentation av undersökningsgruppen, där vi kort beskriver vilken skola vi har valt att genomföra studien på samt en presentation av det intervjuade lärarna. Avslutningsvis redogör vi för hur vi har gått tillväga med studien samt presenterar de etiska överväganden som vi har utgått ifrån.

3.1 Metodval

Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskning. Nedan kommer vi att redogöra för vårt val av metod. Vi börjar med att beskriva vad en kvalitativ forsknings intervju går ut på, sedan beskriver vi vilka fördelar respektive nackdelar det finns med denna metod.

Metoden som vi valt till insamlingen av vårt empiriska material, är kvalitativa intervjuer med lärarna på skolan. Patel och Davisson (2003) anser att kvalitativa undersökningen är när man IRNXVHUDUVLJSn´PMXN´GDWDGHWWDNDQYDUDHQIRUPDYNYDOLWDWLYDLQWHUYMXHU+lUKDQGODUGHWRP att kunna tolka och förstå människors upplevelser eller att få svar på frågor som till exempel rör frågan vad är detta? Vi har utgått från strukturerade intervjuer med öppna följdfrågor. Detta görs för att intervjuaren ska kunna komma med fler idéer och tankar kring ämnet vilket medför att intervjupersonen öppnar sig mer och kan utveckla sitt resonemang. Diktafon har varit till stor hjälp när vi bearbetat och transkriberat svaren. Vi har då kunnat konkretisera och exemplifiera med exakta citat från intervjun viket gör att man får en bredare synvinkel när man väl lyssnar på inspelningen ett antal gånger.

(21)

Staffan Stukát (2010) hävdar att det finns olika sätt att kunna utföra forskningsintervjuer. Detta kan bero på vad man vill komma fram till samt vad man vill använda intervjuerna till. I denna undersökning har intervjuerna används för att få en förståelse om vad intervjupersonerna menar kring ämnet och jämföra deras svar. Följaktligen utgår man ofta utifrån en checklista som har en grund till undersökningens frågeställningar.

Vi har utgått från ett antal huvudfrågor som ställs till alla personer som intervjuas där följdfrågorna kan se olika ut beroende på om svaren på huvudfrågorna är otydliga. Metoden som används här är att man är anpassningsbar och följsam som intervjuare. Man kan följa upp idéer, betrakta in på svaren och gå in på olika motiv som är möjligt att ifrågasätta. Följdfrågor används även för att få svaren mer fördjupnings- och utvecklingsbara.

Patel och Davisson (2003) talar om fördelar och nackdelar med kvalitativa forskningsintervjuer. Fördelarna är att intervjuaren kan ställa öppna frågor samt följdfrågor som kan vara ett sätt att utveckla intervjusvaren. När man använder sig av en diktafon får man en inspelning på allt som har tagits upp under intervjun, vilket ger en möjlighet för oss att belysa intervjufrågorna och kunna se det utifrån flera synvinklar. Samtidigt finns det nackdelar med en kvalitativ undersökning där forskarens förståelse, erfarenheter och känslor spelar en stor roll och det ses som ett sätt att tolka själva ämnet. Utifrån olika personers erfarenheter kan man tolka ett ämne på ett annorlunda sätt, detta leder till att man får olika svar beroende på olika individer. Denna metod anses vara väldigt tidskrävande och antal informanter blir därmed litet. Då detta är ett examensarbete på tio veckor har vi fått begränsa oss på grund av tidsbrist. Stukàt (2005: 30-31) menar att med en kvantitativ metod kan ett bredare resultat uppnås men att nå djupet blir svårare. Författaren menar att kvantitativa metoder är mer lämpade för statistiska analysmetoder där dessa metoder är viktiga för att vi ska tolka resultaten. Vidare nämner författaren att med den kvantitativa metoden ska samma resultat kunna nås oavsett vilka metoder man än använder sig av. I vårt fall har vi varit intresserade av de enskilda lärarnas arbetsmetoder. Då varje individ är olika och har olika erfarenheter och kunskaper tror vi att vi bäst kan få svar genom en kvalitativ undersökning, där vi får en möjlighet till att ställa följdfrågor för att förtydliga otydliga svar.

 

3.2 Urval

 

(22)

Vi har valt att undersöka en mångkulturellskola som ligger i ett invandrartät område. Skolan tillhör en större kommun i syd Sverige. Det är en F-9 skola med cirka 440 elever. Skolan har elever och personal som kommer från mer än 30 olika länder vilket innebär att det finns olika kulturella bakgrunder. Undersökningsgruppen består av sex lärare som arbetar med andraspråks elever från årskurs 1-5. Vi kommer nedan kortfattat presentera lärarna som vi har intervjuat. Namnen på de intervjuade personerna är fingerade till Pernilla, Camilla, Elisabeth, Birgit, Lisa och Maja.

3.2.1 Presentation av de intervjuade personerna

Birgit (B) är utbildad som lärare för grundskolans tidigare år. Hon undervisar i ämnena svenska/samhällskunskap och engelska, hon saknar däremot behörighet i engelska. Birgit har arbetat som klasslärare sedan 2005. Idag arbetar hon med elever i årskurs 5.

Lisa (L) är utbildad till lågstadielärare och har arbetat som lärare sedan 1976. Idag arbetar hon 60 % med elever i årskurs 2 där hon undervisar i ämnena matematik och teknik. De övriga tiden studerar Lisa till specialpedagog.

Maja (M) har grundskolelärare utbildning med inriktning i ämnena svenska/samhällskunskap och bild, och har arbetat som lärare sedan 1996. Idag arbetar hon som klasslärare i åk 3.

Elisabeth (E) har arbetat som lärare i snart 12 år. Hon är utbildad grundskolelärare i årskurs 1-7. Hon undervisar i ämnena svenska/samhällskunskap samt naturkunskap. I dag arbetar hon som klasslärare i årskurs 2.

Camilla (C) är utbildad grundskolelärare i årskurs 1-7 och har jobbat som lärare i 10 år. Hon undervisar i ämnena svenska/samhällskunskap samt som bild lärare. Idag arbetar hon i årskurs 4. Pernilla (P) har utbildning som mellanstadielärare och har arbetat som lärare sedan 1987. Idag har hon årskurs 3.

(23)

3.3 Genomförande

Genomförandet av denna studie började vi med att slumpmässigt välja en mångkulturell skola. När vi bestämt skola, tog vi kontakta med lärarna på skolan via telefon för att boka tid för intervju. Alla intervjuer har bokats genom att vi tagit personlig kontakt med lärarna, där de även fått information om syftet med vår studie. Intervjuerna med lärarna gjordes under två tillfällen och tog mellan 20-30 minuter per intervju att genomföra. Tanken med individuella intervjuer, var att få in kvalitativt material till studien som baseras på den enskilda individens svar. Stukát (2005:41) menar att det finns risker med gruppintervjuer. Intervjupersonerna kan hålla inne med information samt att de kan påverkas av varandra i en gruppintervju. Det kan innebära att vi får en majoritets åsikt istället för personliga åsikter som bygger på individens erfarenheter och kunskaper.

Vi var två personer som intervjuade sex lärare på samma skola. Fördelen med att vara två som intervjuar är enligt Stukát (2005: 41) att vi kan upptäcka mer om vi två än vad vi kan göra om vi är en. En av oss höll i alla intervjuer medans den andra förde anteckningar. Under intervjun har vi använt oss av diktafon som var till stor hjälp när vi transkribera materialet. Det var viktigt att vi hade tid emellan intervjutillfällena för att kunna transkribera allt ljudmaterial till text. Under intervjun har vi dessutom gjort minnesanteckningar för att underlätta för oss när vi ska transkribera texten. Johansson och Svedner (2010:33) menar att anteckningar inte behöver ersätta det inspelade materialet däremot kan det vara så att intervjuaren ställer följdfrågor och behöver stanna kvar vid VSHJOLQJDU *HQRP DWW XSSUHSD IUnJDQ VRP MXVW EOLYLW RW\GOLJW EHVYDUDG PHG ´'X PHQDU DOOWVn´ (Johansson och Svedner (2010:33). Författarna menar att det då är enklare om man har gjort anteckningar på svaren blir dessa speglingar naturliga. När intervjuerna transkriberats och genomgången av tidigare forskning gjorts, började vi med att analysera och diskutera resultatet utifrån intervjusvaren vi fått. Vi har valt att citera en del av det svar som uppkom i intervjuerna, vilket vi anser underlättar för läsaren då denna ska förstå sammanhanget i texten, utifrån hur vi har tolkat materialet.

(24)

3.3.1 Etiska överväganden

 

Detta är en offentlig studie och just därför kommer vi inte skriva lärarnas namn eller vilken skola vi har utgått ifrån i denna undersökning. Därför väljer vi att fingera deras namn. Lärarna som vi intervjuat har godkänt att vi spelar in under tiden intervjun pågår. Vi kommer därmed att radera intervjuinspelningen efter att vi har redovisat och bearbetat materialet.

När det gäller etiska överväganden har vi utgått från Vetenskapsrådets etniska principer (2002: 7-14). Informationskravet handlar om att forskaren skall informera informanterna om undersökningen, vad det handlar om och vad som gäller för deras deltagande. De ska även upplysas att det är frivilligt att delta men också att avbryta deras medverkan när det vill. Samtyckeskravet handlar om att forskaren lämnar ut information om vad undersökningen skall handlar om och informanterna får ut frågor innan de skall ställas. Informanterna får bestämma tid och plats när intervjuerna ska ske. Konfidentialitetskravet handlar om offentlighet. Vi gav information om att deras namn inte kommer att stå med utan att de fingeras och att namn på område eller kommun inte kommer att skrivas ner. Nyttjandekravet handlar om att uppgifter av insamlat material endast kommer att användas av forskarna. Vi klargjorde tydligt för informanterna att vi efter studien kommer att radera inspelningen.

4. Resultat och analys

I följande kapitel presenterar vi det analyserade resultatet som består av kvalitativa intervjuer med lärarna som arbetar på skolan. I analysen kommer vi att belysa de svar som är relevanta för undersökning. Det vill säga hur pedagoger tänker kring mångkultur, samt hur undervisningen läggs upp utifrån detta tänk.

(25)

4.1 Att arbeta med flerspråkiga elever

Hur lärarna definierar ordet flerspråkighet varierar. Birgit menar att man behärskar flera språk, men inte kan dem flytande. Lena, Elisabeth och Pernilla tycker att man är flerspråkig då man har ett annat modersmål än svenska och har svenskan som andraspråk. Maja tänker på de elever hon har haft i sin klass, som kommit från ett annat land då hon tänker på flerspråkighet. Camilla gick direkt in på de dåliga resurser som finns för att möta elever med annat modersmål och främja deras flerspråkighet. Hon tar även upp att på större skolor har man en förberedelseklass som tar emot eleverna, men att det på mindre skolor finns en risk att de får börja direkt i en vanlig klass, vilket denna lärare menar inte är bra. Svårigheten hon ser för eleverna med att hålla flera språk levande och använda dem rätt.

Enligt Pauline Gibbons (2006:91±99) utvecklar de fyra faserna arbetsmetoden, som kallas cirkelmodellen för genrebaserad undervisning. I den första fasen arbetar man med att Bygga upp kunskap om ämnesområdet. Här är målet att ge eleven så mycket bakgrundskunskap om ämnet att de så småningom kan skriva om det. Fokus ligger främst på textens innehåll. Eleverna har långt kvar innan de kan skriva på egen hand och tonvikten ligger på att tala, lyssna, läsa, samla information och anteckna det som sägs.

Andra fasen berättar om att Studera texter inom genren för att få förebilder och målet är då att eleverna ska bli bekanta med texttypens syfte, struktur och språkliga kännetecken. All fokus ska läggas på form och funktion. Den tredje fasen är att Skriva en gemensam text och läraren skriver då, medans eleverna får se hur den byggs upp och att man måste ge akt både på språken samt innehållet.

Birgit berättade att under de senaste tre åren har lärarna på skolan fått utbildning i hur man kan arbeta med flerspråkiga elever. Där har de fått lära sig hur man kan arbeta med cirkelmodell och allt som ger eleverna verktyg för att kunna utveckla språket. En cirkelmodell handlar om fyra olika faser. Detta innebär att man har olika svårighetsgrader från 1-4. Där arbetas det på olika vis genom att ha lucktext och plocka ut ord som är ämnesspecifika, klippa sönder texten där eleven själv kan sätta in meningar, kunna kategorisera orden. Till slut kan eleven börja skriva egen text och arbeta

(26)

med styckes indelning, sedan får alla elever läsa varandras texter. Denna långa process gör att eleven får ta den tid som krävs för att lära sig. Birgit uttrycker sig och säger:

Hellre fattar man det man skriver, än att man sitter och skriver av (Birgit, intervju, 2011-09-12).

Detta arbetssätt är språkutvecklande eftersom eleverna hela tiden plockar ut de ämnesspecifika orden, skriver upp dem på tavlan, vilka mål som man ska nå upp för dagen och vilka ord som är veckans ord.

Lisa ansluter sig till denna tolkning och menar att flerspråkiga elever kräver att man är väldigt tydlig när man förklarar men man ska heller inte sänka ribban allt för mycket. Svenska språket lär eleven sig på olika sätt under alla lektioner och som Lisa beskriver i sina lektioner anpassar hon undervisningen genom att arbeta väldigt konkret, utgår gärna från bilder när hon vill förklara något för eleverna. Detta håller även Maja med om som dessutom arbetar medvetet med språket. Begreppsförklaringar är viktigt att tänka på när man undervisar flerspråkiga elever, Maja försöker arbeta språkutvecklande i alla ämnen. En del problem som förekommer i klassen är elever som inte förstår och de missar en hel del på genomgången. Eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling, menar Maja. Det beror på att vissa elever har kommit längre än andra vilket gör det svårare att anpassa undervisningen när man är tillsammans i samma klassrum.

Vi försöker lösa detta genom att dela in eleverna i mindre grupper så alla elever kan få läsinlärning på rätt nivå (Maja, intervju, 2011-09-12).

Till skillnad från hur Maja ser på elever som befinner sig i olika nivåer upplyser Gunilla Ladberg (2000:183) att man kan utnyttja kunskapsskillnader mellan eleverna. Det kan upplevas som svårt och tungt för läraren att ha alla elever i en stor grupp, samtidigt ska man se fördelarna och hur man kan arbeta för att lösa detta. Ladberg framhåller att skickligare elever kan förklara för dem andra som inte förstår, hjälpa varandra genom att läsa texter som andra elever ha skrivit och diskutera

(27)

bra vägar att utveckla språket samtidigt som man befäster sina egna kunskaper. Eleverna kan använda sig av böcker som de duktigare kan läsa för att träna sin läsförmåga, medan den som lyssnar väcker läslust.

4.1.1 Pedagogers betraktelse av flerspråkiga elevers brister

Birgit anser att problem uppstår när elever i en klass/skola talar samma modersmål. Detta ser hon som en nackdel, och kan resultera att det blir svårt att lära sig det svenska språket eftersom man klarar sig med modersmålet. Birgit menar att det finns för stora grupper, av samma språk i en och samma område. Detta kan ge konsekvenser för dessa elever, eftersom de klarar sig med modersmålet i de miljöer där de vistas. Birgit lyfter även upp att de flesta elever i hennes klass använder sig väldigt mycket av slangyttryck, som kan ge konsekvenser i framtiden då de upptäcker att de inte blir förstådda med det språket. Detta kan medföra till utanförskap då eleverna inte har någon från sitt område som talar de samma språk. Birgit tog upp ett exempel om elever hon har haft för 5 år sedan och nu har de börjat första året på gymnasiet.

Nu förstår killarna varför jag tjatade om slanguttryck som bara existerar på detta område. Killarna berättade att de går i en klass med bara svenska elever och känner inte längre att det är rätt att prata på det viset (Birgit, intervju, 2011-09-12).

Birgit försöker dela upp klassen så att elever med samma modersmål inte hamnar i samma grupp. Detta gör hon för att eleverna ska samtala på svenska, vilket ofta är svårt eftersom stora delar av elever i klassen talar samma modersmål. Pauline Gibbons (2006:39) framhäver att grupparbeten främjar språkinlärningen och har tre positiva effekter på andraspråksinlärningen. Den första är att eleverna hör språket talas av andra än läraren och variationen samt inflödet blir större. Den andra gör att eleverna interagerar mer med andra och utflödet blir därför också större. Eleverna turas om mer och känner större eget ansvar för att göra sig förstådda när inte läraren finns till hands. Det är med andra ord eleverna själva som sköter språkinlärningen. I den sista hör eleverna och det de lär sig ingår i ett sammanhang. Språket används på ett meningsfullt sätt i ett bestämt syfte. Det finns flera fördelar med grupparbeten där informationen uttrycks på olika sätt. När man ställer frågor,

(28)

utbyta idéer och löser problem innebär det att orden upprepas, alla tankar formuleras om och meningar korrigeras i sitt sammanhang. Under flera tillfällen får eleverna höra liknande tankar som uttrycks på olika sätt vilket gör att förståelsen underlättas.

Camilla lyfter upp att problemen med språkinlärning är framför allt att de tar lång tid. Hon bekymrar sig över att dessa elever inte ska klara nationella proven på samma premiss som elever som har svenska som modersmål. Camilla tycker dessutom att detta gäller alla ämnen, även matematik där det är problem med språkinlärningen. Detta är även Elisabeth enig om. Andraspråkselever har inte ett stort ordförråd i svenska. Förstår man inte matteuppgiften kan man heller inte lösa den. Allting handlar om att kunna få in så många ord och begrepp som möjligt och låta eleverna hjälpa varandra. Ann-Katrin Svensson (1998) hävdar att något som är vanligt hos tvåspråkiga barn är det aktiva och det passiva ordförrådet som är olika stort i de både språken. I det passiva ordförrådet innehåller de ord som personen förstår men inte själv använder, och i det aktiva ordförrådet utgörs de ord som personen använder. Det vanliga hos barn som är tvåspråkiga är att det aktiva ordförrådet kan vara större än det passiva vilket gör att barnets tal blir ytligt och att de själv inte förstår alla ord. Det är viktigt att man som lärare har detta i åtanke, då det kan vara mycket svårt att ta till sig en text om man har stora luckor i ordförståelsen. Barn med dessa brister har svårt för att läsa mellan raderna och gissar ofta med texten som utgångspunkt (Svensson, 1998).

Problemet är att eleverna inte förstår att det finns ord som har olika betydelser. Ett ord kan göra att eleven missuppfattar hela uppgiften (Camilla, intervju, 2011-09-12).

Lisa menar att flerspråkiga elever som inte kan orden på sitt modersmål eller på det svenska språket kan ha problem i sin språkutveckling. Om modersmålet är lika svagt som svenskan, har de inget språk att relatera till. Det är en ojämn språkutveckling i klassen, eleverna hör svenskan väldigt lite enbart från läraren. Elisabeth skiljer sin åsikt från andra lärares och upplever inte detta som något problem när det gäller språkinlärning, det enda som behövs är rätta verktygen. När hon arbetar med cirkelmodellen har det fungerat väldigt bra. Det handlar inte om man är flerspråkig eller svensk utan alla barn skulle behöva arbeta med vad olika ord betyder, meningsbyggnader osv. Lärarens förväntningar påverkar elevernas motivation till skolan, alla lärarna har stor effekt på hur de ser på

(29)

elever kan nå likvärdiga resultat som en infödd svensk elev. Förväntningarna hos lärarna gör oerhört mycket skillnad hos eleven. Föräldrarna utbildningsbakgrund påverkar elevens läxhjälp hemma, eleven som inte har tillgång till stöd och läxhjälp har det svårare. Elevens självbild påverkas naturligtvis av alla fördomar och förväntningar som de får av alla omkring sig. Allt detta påverkar skolsituationen. Löthagen menar att flera elever når mycket goda resultat trots avsaknad stöd och hjälp från hemmet.

4.2 Modersmål och dess betydelse för inlärning av svenska

Informanterna är eniga och anser att modersmålet är en viktig del för elevernas språkutveckling, och ett redskap för att de ska kunna förstå sig själva och kunna utveckla en harmonisk personlighet. De berättar vidare att för att de skall uppnå detta är även det svenska språket viktig, att de behöver ha en balans mellan de olika språken. Nedan berättar informanterna vad modersmålet och det svenska språket har för en betydelse för elevernas språkutveckling.

Jag tycker att det är bra att eleverna lär sig sitt modersmål och tycker att fokus skal ligga i både modersmålet och det svenska språket

(Camilla, intervju, 2011-09-12).

Jag tycker att det är viktigt för alla elever att man arbetar med svenska språket i alla ämnen. Fokus ska ligga på det svenska språket men man ska även använda sig av modersmålet för att eleven ska lära sig orden på andra språket (Maja, intervju, 2011-09-12).

Jag arbetar alltid utifrån att utveckla modersmålet och svenska språket, jag knyter ofta an till modersmålet under lektionen genom att fråga eleverna vad orden kallas på deras modersmål. Detta gör jag för att lyfta upp eleverna och för att alla ska känna sig lika viktiga

(Birgit, intervju, 2011-09-12).

Vi uppfattar detta som att lärarna försöker att använda sig utav elevernas modersmål för att på bästa sätt kunna få fram resultat och sedan vidare hjälpa eleverna. Detta visar att

(30)

lärarna prioritera båda språken lika mycket, men att det sker individuellt mellan lärarna. Detta är också en av de viktiga ämneskunskaper som Pauline Gibbons nämner (2006:36). Hon poängterar bland annat att klassrummet skal ses som ett ställe var lärare kan guida deras elever och lära dem till att få kunskaper i språk och kultur. Gibbons påpekar vidare att andraspråket inte lärs genom fastlagda system, eftersom att det inte kan passa till alla elever.

Pedagogerna tolkar modersmålet som ett verktyg till att skapa gemenskap i klassen, deras fokus ligger i själva språket och inte bara det svenska språket. Däremot försöker lärarna att forma deras egna kreativa relationer och system bland annat till elevernas modersmål.

Det handlar inte om man är flerspråkig eller svensk utan alla barn skulle behöva arbeta med vad olika ord betyder, meningsbyggnader och mycket mer

(Birgit, intervju, 2011-09-12)

Flerspråkiga elever som inte kan orden på modersmålet eller på det svenska språket kan ha problem i sin språkutveckling. Dessa elever har inget språk att relatera till om modersmålet är lika svagt som svenskan.

(Lisa, intervju, 2011-09-13).

Vi kan härmed se att Lisa och Birgit använder sig av deras egna undervisningsmetoder för att utveckla det svenska språket genom kreativitet. Syftet med detta tror vi är att pedagogerna försöker att anpassa undervisningen för att kunna utveckla andraspråket och det svenska språket, för att göra det möjligt för eleverna att känna sig hemma i två kulturer.

Ladberg (2000:184) belyser att modersmålets språkliga bas kan behöva stärkas, detta menas att man kan behöva använda andra hjälpmedel när ett barn ska tillägna sig ett nytt språk. Hon skriver vidare att man kan arbeta utifrån rim, rytmik, rörelse, musik och mycket mer. Detta är ett sätt för barnen att förankra språket i kroppsliga och lustfyllda erfarenheter. Ladberg skriver vidare att genom dramatisering kan barnen våga uttrycka sig mer på både modersmålet men även på det nya språket.

(31)

4.2.1 Resursbrist

Alla informanter tycker att de saknas resurser för att kunna hjälpa alla elever som behöver hjälp, de saknar bland annat musiklärare och dramapedagog. Pedagogerna vill kunna hjälpa till att utveckla eleverna genom kreativitet och genom detta kunna koppla modersmålet och det svenska språket.

Något som jag hade önskat ha och som hade behövts i denna skola är att ha mer resurser som bland annat musiklärare, dramapedagog, bildlärare m.m. Eleverna utvecklar språket genom att dramatisera orden, sjunga i musiklektionen och mycket mer. (Birgit, intervju, 2011-09-12)

Jag tycker att de saknas bild och musik lärare, eftersom att jag inte behörig i de ämnena och kan inte ge de eleverna egentligen skulle ha fått av en riktig musik eller bild lärare. (Pernilla, intervju, 2011-09-13).

Utifrån detta kan vi konstatera att de flesta lärare gärna vill att andraspråks elever blir stöttade i deras språkutveckling på flera olika sätt. För att på bästa möjliga sätt få utveckla detta är det genom bilder och musik. På så sätt ville de få ett annat perspektiv på språket och relatera till det på andra sätt. De vill alltså ha fler resurser för att använda fler metoder för att kunna utveckla barnens språk.

Det som jag tycker saknas på skolan är framför allt musiklärare, bildlärare och kurator. Detta hade man velat ha eftersom att eleverna lär sig att utveckla sig språkligt genom andra ämnen. (Elisabeth, intervju, 2011-09-13).

Enligt Ladberg (2009:24) är det viktigt att påverka och lära in språket genom flera olika metoder och strategier. Om en elev får möjligheten att använda olika sinnen och jobba på olika sätt genom att använda sig utav olika strategier kan det skapas ett säkert band kring språket. Kunskaperna till språket blir allt mer mångsidiga och mer motståndskraftiga mot glömska. Genom musik och bilder blir man med till att påverka de interkulturella sinnen, det sker bland annat genom syn och hörsel.

(32)

4.2.2 Modersmålsundervisning

Alla informanterna berättar om att modersmålsläraren är viktig för eleverna, det tycker de får bra kunskap i all lära sig det svenska språket och deras eget språk. Ibland kan inte klasslärarna ge vad eleverna är ute efter.

Jag saknar framförallt fler modersmålslärare men också att eleverna inte bara ska ha hjälp i svenska utan i andra ämnen också (Camilla, intervju, 2011-09-12).

Ladberg (2000:182- 185) skriver att ämnet modersmål är nu mera är frivilligt och vanligt att det är schemalagt efter ordinarie skoltid. Eftersom att det är frivilligt blir det starkt beroende av elevernas motivation men även föräldrarnas. Hon skriver vidare att de kan vara svårt för modersmålsläraren att alla elever befinner sig i olika nivåer både på skolkunskaper, språkkunskaper och i åldern. Ladberg menar att det också kan vara positivt i sådana fall, elever kan utnyttja varandra kunskaper genom att läsa för varandra på detta sätt kan det utveckla språket. Ladberg skriver vidare att modersmålet får lite tid i skolan, och det kan vara en eller två timmar i veckan till och med mindre. Detta är för lite för att eleverna ska kunna utveckla både talspråk och skriftspråket. Detta kan påverka eleverna motivation och undervisningens kvalitet.

Jag skulle vilja att modersmålsläraren jobbade med samma saker som vi gör på skoltid. Med detta menar jag att det in räcker med att de bara går in i undervisningen och läser eller förklarar en gång i veckan. Utan att man tar in samma saker som man jobbat med i undervisningen på skoltid, genom detta tycker jag att de hade ökat deras ordförråd (Elisabeth, intervju, 2011-09-13)

Jag tycker att man ska utveckla det svenska språket och modersmålet parallellt, och de kan man göra genom studiehandledning. Med studiehandledning menas att man har en modersmålslärare som hjälper elever på skoltid, och där tycker jag fokus skal ligga i att modersmålslärare ska fokusera på ämnen som eleverna jobbar under undervisningen och inte få in andra ämnen (Pernilla, intervju, 2011-09-13).

(33)

Jag brukar samarbeta med modersmålslärarna i alla skolämnen, antingen sitter modersmålsläraren inne i klassrummet med eleven eller så går de ut och sitter i grupprum med modersmålsläraren (Birgit, intervju, 2011-09-12).

Vi tolkar det som att lärarna tycker att det fattas planering mellan ordinarie lärare och modersmålslärare. Att de oftast handlar om att de jobbar och planerar i skilda vägar, samt att modersmåls lärare inte riktigt är delaktigt i ordinarie undervisning.

Detta beror bland annat på att de sakna modersmålslärare och att de inte blir prioriterat på samma nivå som alla andra lärare. Det positiva är att lärarna har en motivation till att samarbeta med modersmålsläraren vilket det gör, det som saknas är tiden och gemensam organisering av undervisning, samt det man vill uppnå med elevernas språkutveckling.

Ladberg (2000:185) skriver att det numera är vanligt att modersmålsundervisningen förlängs till eftermiddagarna efter ordinarie skoltid, detta kan ha både för men också nackdelar. Fördelarna kan bland annat vara att de finns fler lokaler och fler timmar. Nackdelarna är framförallt att elevens klasskamrater är lediga men även att de ofta är trötta och hungriga, detta kan vara ett problem skriver Ladberg eftersom att det kan vara svårt att få in alla undervisningstimmar på eftermiddagarna. Just detta är något som även de intervjuade lärarna uppmärksammar och kommenterar.

Det som jag tycker är negativt är att eleverna ofta är trötta när de ska ha modersmåls undervisning, vilket är på eftermiddagarna och det händer att de struntar i att gå. Jag tycker även att många elever går till modersmåls undersving som inte organiseras av skolan, och där får de helt andra förutsättningar att lära sig sitt hemspråk vilket är negativt. Det får inte de förutsättningar som eleverna behöver i modersmålet (Camilla, intervju, 2011-09-12).

Vissa barn går inte i modersmålsundervisning som tillhör skolan utan det är privat. Det gör att barnet inte får språket utifrån den verksamheten skolan arbetar med. Det är inte knytet till skolan utan det är ett helt annat språkbruk. Det är även inte många elever som går på modersmålsundervisning eftersom att de flesta struntar i det på grund av dem är trötta eller att deras klasskamrater är lediga (Elisabeth, intervju, 2011-09-13).

References

Related documents

ner körtiden på datorn. Sålunda införs approximationen att bär- och mäthjulens fjäder- och dämpkonstanter för- summas. Denna nya modell kommer i den fortsatta fram- ställningen

Deras plan tar också upp att arbetet ska formas så att alla ska ha lika stor möjlighet att ta ansvar för hem och barn, och även Örebro kommun är inne på detta då de skriver att

13 IPL−simuleringen kompletterar den verksamhetsförlagda utbildningen 12 Min handlingsberedskap inför akuta patientsituationer är starkare nu 11d Instruktörer bidrog till mitt

p.21 In section 1.2.4, the sentence "We rather think that different underling mechanisms are regulating. these two forms of

No general support that framing (i.e. presenting the information with different focus) could increase acceptance was found, but pro-self framed nudges were more acceptable in

När ett gränssnitt för ett program designas är det viktigt att ta hänsyn till den kontext som det förväntas användas inom, men även den användarbas som det utvecklas

An experiment was performed in the GC-IDT by measuring EOG, ECG, EMG and IP on expert and novice marksmen to investigate if similar results as seen in previous stud- ies were to

Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi