Förskolebarns utelek ur ett genusperspektiv

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek fritid hälsa

Examensarbete

Förskolebarns utelek ur ett genusperspektiv

En jämförelse mellan två förskolors uteverksamhet

Preschool children’s outdoor play in a gender perspective

To compare two preschools outdoor activities

Marie Hübenbecker

Christina Johnn

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Ingegerd Tallberg Broman Barndoms-och ungdomsvetenskap Handledare: Ann-Christin Eklundh Höstterminen 2005

Abstract

Barns utomhusmiljö ska vara en utmaning som väcker lust och nyfikenhet. Barn utvecklas, bearbetar och lär sig saker genom lek. Därför är leken livsviktig.

Vi har i detta arbete genomfört en undersökning som fokuserar på förskolebarns utelek. Det vi har gjort är en jämförelse mellan en traditionell förskola och en uteförskola i Skåne för att se på eventuella likheter och skillnader i barnens utelekar. De frågeställningar vi valt att utgå ifrån är vilka lekar barnen leker, vilket material de använder i sina lekar samt hur dessa frågor ser ut ur ett genusperspektiv.

Vi anser att barns utelek är ett intressant ämne och vi upplever efter vår praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker ute i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels få svar på de frågeställningar vi har samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i.

Med hjälp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vår mer begränsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö därför har betydelse för hur barnens lek ser ut.

Titeln på vårt arbete är Förskolebarns utelek ur ett genusperspektiv - en jämförelse mellan två förskolors uteverksamhet, författat av Marie Hübenbecker och Christina Johnn, två blivande förskollärare vid Malmö högskola.

Förord

Vi vill tacka de två förskolor samt de pedagoger som har bidragit med material till vår undersökning. Deras öppenhet och positiva inställning har gjort det möjligt för oss att genomföra detta arbete. Vi vill även tacka vår handledare som under arbetets gång stöttat oss med råd och tips på vägen.

Vi har i princip valt att göra hela arbetet tillsammans för att vi trivs ihop och känner att den metoden har fungerat bäst för oss. När det gäller själva skrivarbetet har vi turats om att sitta vid datorn medan den andra hela tiden har funnits bakom och texten har vi arbetat fram tillsammans. Litteraturen har vi till en viss del delat upp men det som vi har tyckt varit extra intressant och väsentligt för vårt arbete har vi båda tagit del av.

Både intervjuer och observationer har vi genomfört gemensamt men vi valde att ta kontakt med varsin förskola för att få tillåtelse att genomföra observationer och boka tid för intervjuer. Den som kontaktade förskolan i fråga hade även huvudansvaret för intervjuerna där och avlyssningen av dem som skrevs ner ordagrant efteråt.

I resultatdelen har vi haft gemensamt ansvar för allt som handlar om det empiriska datamaterialet, vi har gemensamt analyserat det och kommit fram till de slutsatser vi har i denna undersökning. Därefter har vi fört en diskussion och sedan kopplat detta till den litteratur som vi båda har tagit del av.

Helsingborg i december 2005

Marie Hübenbecker Christina Johnn

Innehållsförteckning

1 Inledning……… 9

1.1 Syfte………... 10

2 Kunskapsbakgrund………. 11

2.1 Teorianknytning………... 11

2.1.1 Teorier kring lek………... 11

2.1.2 Teorier kring utepedagogik……….. 12

2.1.3 Teorier kring genus………... 13

3 Problemprecisering……… 15

3.1 Centrala begrepp……….. 15

4 Metod och urval………. 17

4.1 Val av metod……… 17 4.1.1 Observationer……… 17 4.1.1.1 Förberedelse av observationer………... 18 4.1.1.2 Analys av observationer………. 19 4.1.1.3 Etiska hänsyn………. 19 4.1.2 Intervjuer……….. 20 4.1.2.1 Förberedelse av intervjuer………. 20 4.1.2.2 Analys av intervjuer……….. 21 4.1.2.3 Etiska hänsyn………. 21 4.2 Val av population……… 22 4.2.1 Presentation av undersökningsförskolor……….. 22 4.2.2 Presentation av intervjupersoner……….. 23 5 Genomförande………24 5.1 Observationer………... 24 5.1.1 Olika observationsvillkor………. 24 5.1.2 Egna erfarenheter………. 25 5.2 Intervjuer……….. 25 5.2.1 Olika intervjuvillkor……… 26 5.2.2 Egna erfarenheter………. 26 6 Resultat……….. 27

6.1 Finns det skillnader i barns utelekar vid en jämförelse med en uteförskola och en

traditionell förskolas uteaktiviteter?... 27

6.1.1 Vilka lekar förekommer i de båda verksamheterna? Vad beror eventuella skillnader på?... 27

6.2 Använder barnen lekmaterialet på olika sätt? Vad beror eventuella skillnader på?... 28

6.3 Finns det skillnader i barns lekaktiviteter ur ett genusperspektiv? Vad beror eventuella skillnader på?... 30

6.3.1 Finns det skillnader i val av lekar och vem som ingår?... 30

6.3.2 Finns det skillnader i barnens materialanvändning?... 31

6.3.3 Vad beror eventuella skillnader på ur ett genusperspektiv?... 31

6.4 Vilka är pedagogernas föreställningar om varandras verksamheter?... 32

6.5 Slutsats………. 33

7 Diskussion……….. 34

Referenslista……….. 37

1 Inledning

I detta examensarbete ska vi göra en jämförelse mellan en uteförskola och en traditionell förskola. Vi ska undersöka barnens lek på de båda förskolorna för att se vilka lekar barnen leker och vilket material de använder i sina lekar samt diskutera vad eventuella skillnader kan bero på. Vi ska även se på dessa frågor ur ett genusperspektiv och då speciellt på hur valet av olika lekar se ut och vilka som ingår i leken men även hur användningen av materialet uttrycker sig. Leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. I läroplanen för förskolan från 1998 (Utbildningsdepartementet, 1998) står det att i lekens och det lustfyllda lärandets former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.

I vårt huvudämne som är Barndoms- och ungdomsvetenskap, BUV, utgör leken en central del av innehållet. Under vår utbildning har vi fått möjlighet att studera barns lek närmare på flera olika sätt, vi har därmed fått en god kunskapsgrund och en förståelse för hur viktig leken är i förskolans verksamhet.

Som blivande pedagoger vill vi få mer kunskap om och insikt i barnens lek så att vi kan stödja och främja den i vårt kommande arbete. Eftersom vi båda har ett stort naturintresse tycker vi att det är intressant att studera barns utelek lite närmare för att få en ökad förståelse och därmed kunna utveckla uteleken i framtiden. Vi anser även att naturen är en fantastisk lekplats så utomhusleken ligger oss speciellt varmt om hjärtat.

Den jämförelse vi ska göra förskolorna emellan är intressant eftersom vi hävdar att barns utomhusmiljö har stor betydelse för hur leken ser ut. Är det så att barn på en uteförskola har en bättre lekmiljö än barn på en traditionell förskola eller saknar utebarnen de förutsättningar och det material som finns på en traditionell förskola? Den forskning vi har tagit del av pekar också åt samma håll, det vill säga att miljön där barnen har sin uteverksamhet spelar en stor roll för vilka förutsättningar barnen har för sin lek. I Lpfö 98 står det att utomhusvistelse bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.

1.1 Syfte

Vi tycker att barns utelek är ett intressant område och vi ska undersöka om leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker ute i skogen. Syftet med vår undersökning är att få klarhet i om detta stämmer samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Vi ska förlägga vår undersökning till en uteförskola och till en traditionell förskola och jämföra de skillnader/likheter vi får fram där med varandra. Vilka lekar leker barnen och hur använder de lekmaterialet? Dessa frågor ska vi även undersöka ur ett genusperspektiv.

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Teorianknytningar

2.1.1 Teorier kring lek

Området lek är sedan länge beforskat och vi har valt att utgå från teorier som vi anser är väsentliga för vårt undersökningsområde. Egidius (2002) skriver att Fröbel 1840 öppnade en lek- och sysselsättningsanstalt som är föregångare till Sveriges barnträdgårdar och som långt senare blev de förskolor som vi har idag. I Fröbels pedagogik är lek en av kärnpunkterna och det naturliga sättet för barn att uttrycka sig. Även Stensmo (1994) menar att enligt Piaget måste utbildning i förskolan baseras på lek och fantasi. Vi anser att leken ska ha en central roll i den pedagogiska verksamheten och vill därmed i vårt arbete belysa hur leken kan se ut i två olika förskolors utemiljö.

Stensmo (1994) menar att enligt Vygotskij leder symbol - och rollekar förskolebarnets mentala utveckling framåt och måste därför vara centrala inslag i förskolans pedagogiska program. Vygotskij menar att när barn är cirka tre år kan de handskas med symboler och initiera lekar utifrån sin egen fantasi. Detta har vi i våra observationer sett flera exempel på då nerfallna träd har blivit till båtar och is har blivit till socker och mjöl. Vygotskij menar även i Knutsdotter (1992) att fantasi hör ihop med föreställningsförmåga och inlevelseförmåga, fantasi är den förmåga som barnet har till lek och uppleva trädet som båt. Knutsdotter (1992) skriver vidare att lekvärlden är en förtrollad värld där allt är möjligt och allt kan transformeras. Ovanstående författare menar också att ju mer konstruktionsmaterial det finns desto mindre låtsaslek. Detta är något vi vill knyta an till eftersom vi i vår jämförelse mellan två förskolors olika utemiljöer ska se hur leken uttrycker sig beroende på om det finns konstruktionsmaterial eller inte. De förskolor vi ska jämföra har två vitt skilda utemiljöer och deras villkor för hur leken ser ut är därför olika. Knutsdotter (1992) anser att tid och ostördhet är nödvändiga förutsättningar, den utvecklade låtsasleken bygger på inre föreställningar och kräver koncentration. Detta är något vi anser är viktigt och vill ta fasta på i vår kommande yrkesroll.

2.1.2 Teorier kring utepedagogik

Efter att ha tagit del av aktuell litteratur gällande utomhuspedagogik har vi valt att lägga fokus på tre författare som belyser detta ämne. Då vårt arbete ska synliggöra hur leken kan se ut i två olika utemiljöer vill vi knyta an till vad Mårtensson (2004) skriver nämligen att förskolegårdars storlek och innehåll varierar mycket och ger vitt skilda förutsättningar för utevistelsen. Ovanstående författare fortsätter att barns utomhuslek i hög grad handlar om sinnlig kontakt med omgivningen och fysisk rörelse vilket kräver rejäla ytor och intressant innehåll.

Vi är av den uppfattningen att miljön har stor betydelse för hur barnens lek ser ut. Barnen behöver utrymme och intressant omgivning för att leken ska bli variationsrik och fantasifull. Vidare menar Mårtensson (2004) att kunna röra sig uppför, nerför och över öppna ytor är viktigt i lek där man springer omkring, jagar varandra eller promenerar. Alla utemiljöer som är tilltänkta för förskolebarn har inte utformats för att erbjuda barn en stor variation i miljön men varje förskolegård får utgå från sina förutsättningar och barnen får göra det bästa av det.

Dahlgren och Szczepanski (1997) anser att i utomhuspedagogikens metodologi är den direkta sinnesupplevelsen en central bas för inlärning av natur- och kulturfenomen i autentisk miljö. De menar att i en studie av skolgårdsmiljöer betraktade i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv visas vikten av att ha en variationsrik utemiljö med många naturinslag som aktivitetsskapande element. Genom leken söker barn meningssammanhang i den fysiska miljön. Vidare skriver de att Rousseau menade att lärandet i första hand stimuleras i leken och genom direkta sinnliga erfarenheter. Vi är av den uppfattningen att barnens sinnesupplevelser utmanas mer i skogen eftersom naturen är föränderlig och där finns ständigt nya saker att upptäcka till skillnad från förskolegården som har en mer bestående miljö.

Dahlgren och Szczepanski (1997) hänvisar till en studie av Lindberg, Mitt och Åman (1991) där Fröbels tankar om naturen beskrivs som att barnen skall lära sig att älska och uppskatta naturen och gör det bäst genom att vistas i den, att lärarens uppgift inte är att direkt förmedla kunskap utan snarare att väcka en känsla och nyfikenhet för naturen hos barnet samt att kunskapen om naturen bör bygga på en upplevelse.

I vår litteraturgenomgång har vi inte funnit några teorier som motsäger det som vi har tagit upp i ovanstående text. Den forskning vi tagit del av pekar åt samma håll som de tankar vi har nämligen att utemiljön har betydelse för leken och att barn leker mer variationsrikt, jämlikt och gemensamma lekar i skogen än på en traditionell begränsad förskolegård.

2.1.3 Teorier kring genus

Vi har valt att lägga ett genusperspektiv i vårt arbete. Hedlin (2004) menar att när man talar om genus syftar man på de föreställningar vi har om män/manligt och kvinnor/kvinnligt. Vidare menar ovanstående författare att först när man tillägnat sig genuskunskap kan man anlägga ett genusperspektiv på sin omvärld. Hedlin (2004) skriver att genusperspektiv och jämställdhetsarbete hör nära samman, ordet jämställdhet handlar om likvärdiga villkor mellan män och kvinnor och avser sådant som har med kön att göra.

Månsson (2000) menar att kön fokuserar mer på de biologiska skillnaderna, medan genus har en tydligare inriktning på de sociala, samhälleliga och kulturella aspekter av kön, där emellertid även de biologiska och psykologiska aspekterna till viss del beaktas. Ovanstående författare fortsätter att enligt Hirdman (1993) representerar genus ett tillstånd man alltid befinner sig i och som är en del av ens personlighet. Månsson (2000) skriver att genus är användbart som teoretiskt begrepp vid analys av maktförhållanden i samhället. Vidare menar hon att enligt Åsberg (1998) får kön i många fall representera en oproblematiserad uppdelning i kvinnor och män, medan genusbegreppet används för att analysera det relationella aspekterna av kön.

Hedlin (2004) menar att makt och social överordning/underordning är viktiga teoretiska begrepp för att förstå samhällets könsstruktur och därmed genusbegreppet, kortfattat kan man säga att jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika villkor och varken män eller kvinnor ska missgynnas i samhället.

Hedlin (2004) hänvisar till en text av Melin (1999) där hon skriver att då det gäller genusteorier och att behandla alla lika, förekommer det ofta att män och kvinnor påstår att de inte gör någon skillnad på de olika könen, men undersökningar som gjorts visar på att vi

tilldelar människor olika roller beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare skriver hon att vi förväntar oss helt enkelt vissa saker av pojkar och andra saker av flickor.

Vi menar att i skogen har vi kanske inte dessa förväntningar på pojkar och flickor eftersom vi anser att leken är mer könsneutral där. Det material som naturen har att erbjuda tilltalar pojkar och flickor på samma sätt och de använder det på lika villkor där endast fantasin sätter gränserna.

3 Problemprecisering

Vi upplever att barn på en uteförskola, då de vistas i skogen leker mer variationsrikt, använder sin fantasi mer och då menar vi främst ur materialsynpunkt samt leker mer jämlika och gemensamma lekar än barn på en traditionell förskola. Rienecker (2003) skriver att en bra problemformulering mycket ofta bygger på en iakttagelse som författaren gjort och som nu ska undersökas, underbyggas, dokumenteras samt argumenteras för i det arbete som är för handen.

• Hur kan barns utelek se ut vid en jämförelse mellan en uteförskola och en traditionell förskolas uteaktiviteter?

• Vilka lekar förekommer i de båda verksamheterna? Vad beror eventuella skillnader på?

• Använder barnen lekmaterialet på olika sätt? Vad beror eventuella skillnader på? • Finns det skillnader i barns lekaktiviteter ur ett genusperspektiv? – Val av lekar, vem

som ingår i leken och materialanvändning? Vad beror eventuella skillnader på?

• Vilka är pedagogernas föreställningar om varandras verksamheter, skillnader/likheter med avseende på uteleken?

3.1 Centrala begrepp

Uteförskola - förskola som vistas ute minst 3 h/dag.

Traditionell förskola – förskola som både har ute och inneverksamhet, där uteverksamheten främst är förlagd till förskolans gård.

Barn – med uttrycket barn menar vi i vår undersökning barn i åldern 3-5 år.

Lek – med lek menar vi fri lek d.v.s. lek som barnen själv konstruerar och kontrollerar utan inblandning av vuxna.

Material – dels det som naturen har att erbjuda såsom stenar, pinnar, vatten, löv etc. men även det lekmaterial som finns på en traditionell förskolegård såsom spadar, hinkar, cyklar, gungor, klätterställningar etc.

Ute – med begreppet ute menar vi den naturliga miljön för uteförskolan d.v.s. skogen, stranden, ängen och för den traditionella förskolan gården som tillhör den.

4 Metod och urval

Vårt tillvägagångssätt består av en kvalitativ undersökning då vi vill få en djupare insikt och kunskap i våra frågeställningar. Vi ska undersöka två miljöer och gå på djupet med våra frågor där. Eftersom vi är intresserade av att se vilka lekar barnen leker och se på eventuella likheter/skillnader, hur de använder materialet och hur dessa frågor ser ut ur ett genusperspektiv så anser vi att löpande observationer med papper och penna och intervjuer med hjälp av bandspelare är de bästa metoderna för att finna svar på våra frågor. Repstad (1999) menar att kvalitativa studier ofta är undersökningar av avgränsade specifika miljöer, där målet är att ge en helhetsbeskrivning av processer och särdrag av dessa miljöer. Även Johansson och Svedner (2001) skriver att kvalitativa observationer kompletterade med kvalitativa intervjuer antagligen är den mest givande metoden vid examensarbeten.

För oss känns inte enkäter som någon lämplig alternativ metod eftersom vi inte avser att få fram några kvantitativa resultat. Trost (1994) menar att man kan hävda att enkäter alltid är av huvudsakligen kvantitativ natur i den meningen att man till exempel vill kunna säga hur många procent som tycker eller gör på ett visst sätt och hur många som inte gör det.

Vår forskning kommer att bygga på en kvalitativ - hermeneutisk undersökning då den utgår ifrån hur vi tolkar det datamaterial vi samlat in.

4.1 Val av metod

4.1.1 Observationer

Vi har valt att använda oss av löpande observationer för vi anser att den metoden ger oss svar på de frågeställningar vi har. Genom att med egna ögon studera barnens utelek kan vi bilda oss en egen uppfattning om hur den ser ut i de båda miljöer vi har valt att undersöka. Vi kommer att börja med att med hjälp av papper och penna observera specifika händelser när barnen har utevistelse. Anledningen till att vi väljer papper och penna istället för videokamera är att vi ska observera geografiskt stora områden och anser att vi då får ett bredare synfält än

om vi måste koncentrera oss på en viss händelse med videokameran. Vi tror att med kamera finns det risk för att vi missar viktiga observationstillfällen för vår forskning.

Johansson och Svedner (2001) skriver att fördelarna med att observera med papper och penna är att man på kort tid får in ett omfattande material om det man vill undersöka och att materialet är kvalitativt d.v.s. innehåller tydliga beskrivningar av det som skett. Under våra observationer kommer vi förhoppningsvis få en klar bild av barnens utelek på de båda förskolorna. På förskolan Rosen går barnen ut för utevistelse 9:45 då de har haft fruktstund och vi kommer att observera barnens utelek till klockan 11:00 då de går in för att äta lunch. Barnen på förskolan Dungen åker iväg med buss till ett av sina naturområden varje dag klockan 9:00 och är tillbaka på förskolan vid 14:00. För att det ska bli lika förutsättningar för båda förskolorna kommer vi även att observera på Dungen från 9:45 till 11:00. Bjerstedt (1997) menar att forskningsinformation självfallet först och främst ska vara korrekt och precis. Därför är det också viktigt att vi tar oss god tid att göra anteckningar direkt efter varje observationstillfälle. Repstad (1999) anser att man bör organisera fältarbetet så att man har både tid och plats att göra fältanteckningar så snart som möjligt, helst omedelbart efter observationen.

Den främsta fördelen med denna metod är att vi är ute i verkligheten där leken utspelas här och nu och vi får en möjlighet att ta del av den. Nackdelen kan vara att verkligheten blir som vi tolkar den och resultatet därefter. Det kan även vara svårt för oss att uppfatta alla leksituationer samtidigt. Eftersom vi är två som observerar samma situation kan ytterligare en nackdel vara att vi tolkar informationen vi får på olika sätt. Vi ser dock inte detta som något större problem eftersom vi genom många diskussioner är överens om vart vårt fokus ska ligga och känner oss trygga och samspelta i vårt samarbete.

4.1.1.1 Förberedelse av observationer

När vi genom diskussioner kommit fram till att löpande observationer var den metod som passade oss bäst med utgångspunkt från vår problemformulering tog vi tidigt kontakt med de två förskolor vi valt att undersöka för att bestämma tid och plats för våra observationstillfällen. Vi ska vara ute och observera i fyra dagar, två dagar på varje förskola. Första dagen hade vi tänkt fokusera på vilka lekar som förekommer samt hur barnen använder

materialet. Andra dagen ska vi se på dessa frågor ut ett genusperspektiv. Denna uppdelning gör vi för att få struktur på vår studie och för att det ska bli lättare att hantera datamaterialet vi får in. Vi anser att om vi skulle titta på alla frågorna samtidigt så hade det varit svårt att få en klar bild av hur leken ser ut i våra undersökningsmiljöer.

För att underlätta vid observationerna kommer vi att utgå från två observationsblad (bilaga A och B). Detta för att vi ska få en struktur över våra anteckningar och förenkla analysdelen. När vi utför våra observationer ska vi båda utgå från samma frågeställningar samtidigt dvs. vi ska båda titta efter vilka lekar barnen lekar och vilket material de använder ena dagen samt se på dessa frågor ur ett genusperspektiv nästa dag.

4.1.1.2 Analys av observationer

När vi har utfört våra observationer har vi förhoppningsvis fått in en del av det datamaterial vi behöver för att få svar på de frågor vi har i vår problemformulering. Vi ska nu bearbeta och analysera detta. Repstad (1999) skriver att analys av data är den process där man försöker få ordning på dem så att det blir en struktur och så att det blir lättare att tolka.

Vi har tänkt organisera och strukturera upp vårt datamaterial efter de teman vi har i vår problemformulering nämligen lek, material och genus för att få en bättre överblick av vårt arbete (se begreppsdefinition). I detta organiserade arbete kommer vi att särhålla de två förskolornas material. Backman (1998) menar att efter genomfört fältarbete måste man organisera, strukturera och tolka sitt insamlade material som ibland kan vara rätt omfattande. När vi organiserat vårt datamaterial från observationerna är det dags att plocka in vårt analys material från intervjuerna på respektive förskola, därefter kan vi göra vår jämförelse för att få ett resultat.

4.1.1.3 Etiska hänsyn

Vi har genom förfrågningar fått förskolornas samtycke till observationer. Vi har informerat om vad det är för typ av undersökning vi kommer att göra samt att deras deltagande är frivilligt och de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill, allt enligt Vetenskapsrådet (2002). Förskolorna, barnen och pedagogerna kommer naturligtvis att vara anonyma och de

uppgifter vi samlat in kommer endast att användas i denna undersökning. Vi har även fått de medverkandes medgivande att publicera arbetet på nätet.

4.1.2 Intervjuer

För att få ett kompletterande material till observationerna har vi även tänkt använda oss av kvalitativa intervjuer. Klerfelt (2002) skriver att bland de kvalitativa datainsamlingsmetoderna är observationer och intervjuer vanligast. Anledningen till att vi har valt att använda oss av intervjuer är att vi vill få pedagogernas åsikter och synpunkter med utgångspunkt från våra frågeställningar. Detta anser vi är en fördel för oss då vi kan komplettera vårt material med pedagogernas syn på våra frågor och därmed inte bara utgå ifrån vad vi själv ser då vi observerar. En nackdel är dock att vi bara har möjlighet att intervjua fyra pedagoger och därför blir det endast deras åsikter om verksamheten som framkommer.

4.1.2.1 Förberedelse av intervjuer

Det vi först gjorde var att ta kontakt med de båda aktuella förskolorna för att boka tid med de pedagoger vi tänkt intervjua. Genom diskussioner har vi bestämt oss för att fyra pedagoger blir det antal vi har möjlighet att intervjua. Vi räknar med att varje intervju kommer att ta cirka 45 minuter. I samtalen med pedagogerna kommer vi att använda oss av så kallade öppna frågor vilket innebär att vi som intervjuare inte vill styra dessa samtal utan vara lyhörda inför vad informanterna har att säga. Våra frågor kommer att utgå från vad vi har sett under observationerna vilket innebär att vi kommer att fråga om det vi sett stämmer överens med det pedagogerna brukar se. Som hjälpmedel kommer vi att använda oss av en intervjuguide (bilaga C och D), där våra frågeställningar finns med som ett stöd i samtalen. Varje intervju kommer att inledas med lite allmänt samspråk därefter ges information till vederbörande vad intervjun har för syfte och vad den kommer att användas till.

Vid intervjuerna kommer vi att använda oss av både bandspelare och papper och penna. Johansson & Svedner (2001) menar att skriva ner svaren gör inte bandspelaren obehövlig, skriftliga sammanfattningar ersätter inte bandspelarens registrering av den intervjuades egna ord och formuleringar. Vi kommer att genomföra intervjuerna gemensamt. Detta för att då kan en av oss koncentrera sig på att anteckna och då också få med eventuella ansiktsuttryck

medan den andre kan koncentrera sig på frågorna, eventuella följdfrågor och själva samtalet med den som intervjuas. Detta gör också att vi är förberedda om någon av pedagogerna inte vill använda bandspelare. May (2001) skriver att genom att försöka att förtydliga och utveckla de svar man får kan intervjuaren få fram kvalitativa informationer om det undersökta ämnet.

Med de två pedagoger som arbetar på förskolan Rosen kommer intervjuerna att genomföras i deras personalrum, när det gäller pedagogerna på Dungen blir vi tvungna att genomföra intervjuerna i skogen på grund av att det inte finns några lokaler som är tillgängliga.

4.1.2.2 Analys av intervjuer

Då vi genomfört våra intervjuer kommer vi att sätta oss ner för att lyssna igenom dem ordentligt och skriva ner dessa ordagrant. Redan här kommer vi att föra in pedagogernas synpunkter under respektive tema som är lek, material och genus. Under temat genus kommer vi ytterligare att spalta upp svaren i delarna val av lek, vem som ingår samt materialanvändning. Här måste vi göra ett urval, även om det är svårt, då vi väljer ut det datamaterial som är viktigt för oss så att det stämmer in på våra frågeställningar. Repstad (1999) menar att lojaliteten i förhållande till informanterna i första hand går ut på att man på ett rätt och riktigt sätt ska beskriva det man utifrån problemformuleringen uppfattar som väsentligt.

Det intervjumaterial vi fått från pedagogerna på respektive förskola kommer vi att lägga till det observationsmaterial vi samlat in. Det innebär att intervjuerna och observationerna från Dungen blir ett samlat material och detsamma gäller för materialet från Rosen. När vi kommet så här långt kan vi börja vår jämförelse av de båda förskolorna för att få svar på de frågor vi har.

4.1.2.3 Etiska hänsyn

Genom förfrågningar har vi fått tillåtelse att genomföra våra intervjuer. Vi kommer att informera pedagogerna om att samtalet är frivilligt, att de när som helst kan avbryta intervjun samt att de naturligtvis är anonyma. Informanterna kan även när som helst kontakta oss om de ångrar sig och inte vill delta i undersökningen, då måste vi självfallet acceptera detta.

Informanterna har också rätt att bestämma om bandspelare ska användas vid intervjutillfällena eller inte. Vi kommer även att försäkra de deltagande att materialet endast kommer att användas i denna undersökning.

4.2 Val av population

Vi ska förlägga vår undersökning till två förskolor som ligger i en medelstor stad i södra Sverige. Det val vi har gjort är strategiskt då vi främst har utgått från att förskolorna ska motsvara de kriterier vi har i vår problemformulering. Den ena förskolan, Dungen, är en uteförskola som vi känner till sedan tidigare men inte har någon relation till. Den andra förskolan, Rosen, är en traditionell förskola där vi är bekanta med både barn och pedagoger eftersom en av oss har haft denna förskola som sin partnerförskola.

4.2.1 Presentation av undersökningsförskolor

Förskolan Dungen är en enskild uteförskola som består av tre grupper med barn i åldern 1-3 år och tre grupper med barn i åldern 3-5 år. Förskolans profil är att det mesta av verksamheten är förlagt utomhus till olika naturmiljöer såsom skogen, stranden och bondgården. Förskolan har sina lokaler i de centrala delarna av staden och åker sedan med egen buss till de olika naturmiljöerna i närheten. I det område där förskolan ligger bor det cirka 1792 personer varav 39 stycken är mellan 1-5 år. Av dessa är 13,6 procent av utländsk härkomst. Arbetslösheten ligger på 3,2 procent och medelinkomsten är 271 500 kronor. Viktigt att tänka på är dock att föräldrarna till dessa barn har gjort ett medvetet val av förskola pga profilen och bor inte alltid i närområdet. Under våra observationer ska vi följa en grupp om tio barn i åldern 3-5 år då de vistas ute i skogen. Antalet pojkar och flickor är jämnt fördelat i gruppen och alla barn har svensk bakgrund.

Förskolan Rosen är en kommunal förskola med tre avdelningar med barn i åldern 1-5 år. Förskolans profil är rörelse och motorik. Förskolan är belägen i tre lägenheter där varje avdelning har en lägenhet på cirka 100 kvadratmeter. Här finns kök, ett kombinerat mat- och lekrum, kudd- och målarrum samt en dockvrå. Utemiljö på cirka 600 kvadratmeter består av den allmänna gården som tillhör bostadsområdet. Här finns en gräsmatta med en kulle, tre gungor och ett mindre lekhus beläget i en sandlåda. Runt lekplatsen finns asfaltgångar att

cykla på och förskolegården är inte inhägnad. Det material barnen har tillgång till förutom det naturmaterial som finns är sandleksaker och cyklar. I området där förskolan ligger bor cirka 4411 personer varav 215 är mellan 1-5 år. 28,5 procent av befolkningen här är av utländsk härkomst. Antalet arbetslösa är 4,6 procent och medelinkomsten är 247 300 kronor. Den grupp barn som vi ska observera består av tio barn i åldern 3-5 år. Även här är antalet pojkar och flickor jämnt fördelat. Den åldersgrupp vi valt att göra vår undersökning i stämmer inte med bilden av hur området ser ut i övrigt då alla barnen i gruppen har svensk bakgrund utom ett.

4.2.2 Presentation av intervjupersoner

Pedagoger på Dungens förskola:

Anna 32 år är förskollärare sedan sju år tillbaka. Hon har arbetat på Dungens förskola i tre år och har valt att arbeta här för att hon är väldigt intresserad av naturen och anser att barns utveckling stimuleras av att vistas i denna miljö.

Lisa 39 år är förskollärare sedan fem år tillbaka. Hon har arbetat på Dungens förskola i ett år och har valt att arbeta där för hon tyckte att förskolans profil lät spännande och hon ville prova på nya utmaningar.

Pedagoger på Rosens förskola:

Ulla 42 år är förskollärare sedan tjugo år tillbaka. Hon har arbetat på Rosens förskola under hela sitt yrkesverksamma liv. Hon trivs bra eftersom hon är intresserad av rörelse och gymnastik och detta stämmer in på förskolans profil.

Bella 50 år är förskollärare sedan tio år tillbaka. Hon har arbetat på Rosens förskola i tre år. Bella är intresserad av naturen och är ansvarig för Rosens utegrupp för femåringar en förmiddag i veckan då de går iväg till andra miljöer i närheten.

5 Genomförande

5.1 Observationer

Efter att ha observerat på Rosens förskola då vi tittade på lek och material ena dagen och såg på detta ur ett genusperspektiv nästa dag insåg vi att datamaterialet blev för tunt. Eftersom vi bara hade två dagar på varje ställe på oss till att utföra observationerna kom vi fram till att vi behövde båda dagarna till att observera utifrån alla våra frågeställningar för att få ett fylligare material. Därför ändrade vi tillvägagångssättet när vi observerade på Dungens förskola och observerade utifrån samtliga frågeställningar båda dagarna. Även här använde vi oss av ett observationsblad (bilaga E).

Eftersom den första snön och frosten hade kommit under natten då vi skulle observera på Rosens förskola påverkade väderförhållandena barnens lek eftersom materialutbudet såg annorlunda ut än vad det brukar. Detta materialutbud fanns inte då vi observerade på Dungens förskola.

Under våra observationer på Rosens förskola hade vi i samråd med pedagogerna kommit överens om att observera under en torsdag och fredag. Vi upptäckte ganska snabbt på fredagen att det inte var någon bra dag eftersom många barn var lediga och detta påverkade givetvis leken då det inte fanns så många kamrater att välja mellan.

Det tillvägagångssätt vi planerade att använda oss av vid analysen av observationerna i kapitel 4.1.1.2 var också det använde vid själva genomförandet. Vi såg ingen anledning till att ändra på vår planering eftersom vi ansåg att detta sätt fungerade bra för att få fram våra resultat och slutsatser.

5.1.1 Olika observationsvillkor

Att vi valde att observera utifrån alla frågeställningar samtidigt på Dungens förskola har inte så stor betydelse för vårt resultat eftersom när vi observerade på Rosens förskola försökte vi hålla gårdagens observationer aktuella även nästkommande dag. Det kändes dock lättare att

utföra observationerna då vi valde att se på alla frågorna samtidigt men vi anser att vi även på Rosens förskola fick in det datamaterial vi behöver för vår undersökning.

Väderförhållandena gjorde att barnen på Rosens förskola lekte andra lekar än vad de hade gjort om det inte hade varit snö och kallt. Dessa förutsättningar för lek hade inte barnen på Dungens förskola eftersom snön hade smält och vädret var mildare igen.

Observationen som vi genomförde på fredagen gav inte riktigt den rätta bilden av barnens utelek eftersom barnen var få och relativt passiva. En anledning till denna passivitet var att pedagogerna inte ville lämna ut något lekmaterial till barnen. Det datamaterial vi fick in tillför ändå stoff till vår undersökning men detta är något vi får ta hänsyn till i vår analys.

5.1.2 Egna erfarenheter

Då det gäller observationerna så tyckte vi båda att det kändes bra att utföra dem. Kanske beror det på att vi har valt ett ämne som vi är väl insatta i och att vi tidigare under vår utbildning har använt observation som metod vid flera tillfällen.

5.2 Intervjuer

När det gäller våra intervjuer så anser vi att de gick som vi hade planerat. Vi fick tillåtelse till att använda oss av bandspelare och den fungerade som den skulle. Intervjuerna var trevliga att genomföra då de pedagoger som vi intervjuade var positivt inställda till vårt arbete och gav många intressanta och spännande svar.

När det gäller våra intervjuer på Dungens förskola fick pedagogerna lite ont om tid så därför fick vi genomföra dessa relativt snabbt.

I analysmomentet utgick vi från den planering vi gjort under rubriken 4.1.2.2. Här fanns ingen anledning att ändra på något eftersom det tillvägagångssätt vi tänkt oss från början fungerade bra.

5.2.1 Olika intervjuvillkor

Att vi fick genomföra intervjuerna på Dungens förskola lite snabbare än planerat kan ha påverkat resultatets fyllighet eftersom vi kände oss stressade och medverkade till stress för informanterna men vi tycker ändå att vi fick utförliga svar på våra frågor från pedagogerna.

5.2.2 Egna erfarenheter

När vi skulle genomföra våra intervjuer var vi inte nervösa vilket kan bero på att vi hade färdiga frågor att utgå ifrån. På Rosens förskola kändes det avslappnat och intervjuerna var lätta att genomföra. På Dungens förskola däremot kändes det som om vi störde verksamheten, fast vi hade bokat tid, då pedagogerna fick vänta med att köra iväg till skogen och barnen fick vara ute på gården och vänta.

6 Resultat

6.1 Hur kan barns utelek se ut vid en jämförelse mellan en

uteförskola och en traditionell förskolas uteaktiviteter?

6.1.1 Vilka lekar förekommer i de båda verksamheterna? Vad beror

eventuella skillnader på?

Dungens förskola

De lekar vi främst ser att barnen leker är olika typer av fantasilekar. Barnen är djurfamiljer t.ex. dinosaurier eller apor som bor i träd med vatten nedanför där det finns farliga djur såsom hajar och krokodiler. Vi ser även att barnen klättrar mycket i träd, har skattjakt bland snår och buskar, bakar kakor samt leker Star Wars där leken bygger på filmens händelser om de godas och de ondas strider i rymden.

Pedagogerna instämmer med att barnen leker mycket djurlekar och säger ”det är ju också så att vi inte har några leksaker med oss så att de måste ju liksom ta tillvara det som finns, då är det ju mycket fantasilekar”. När vi frågar pedagogerna om de tror att leken hade sett annorlunda ut om de hade varit på en förskolegård istället svarar de att det hade den eftersom där finns mer tillrättalagd miljö, gungor, hinkar och spadar. Pedagogerna här menar att det inte är någon stimulerande miljö som inbjuder till någon annan lek.

Rosens förskola

Här ser vi att barnen leker mycket affär där de har förlagt leken till ett litet hus där några barn säljer och andra kommer och köper olika bakverk och annan mat. Barnen klättrar också en del i träden, cyklar mycket runt på de asfalterade gångarna, trampar sönder isen samt rullar nerför kullen.

Pedagogerna håller med i det vi ser men vill även tillägga att barnen jagar varandra en del. På frågan om leken hade sett likadan ut i skogen svarar pedagogerna att de tror att lekarna är

detsamma men att där finns mer utrymme för fantasi och materialanvändning samt att barnen är mer kreativa.

Den slutsats vi kommer fram till då vi jämför de båda förskolorna är att det finns skillnader i barnens lekar. Barnen på Dungens förskola leker mer fantasilekar och mer variationsrikt än vad barnen på Rosens förskola gör, där det inte förekommer lika många olika lekar och inte lika mycket fantasilek, den enda lek av det slag som vi ser är flickornas affärslek. Även pedagogerna på båda förskolorna menar att leken är mer fantasifull och kreativ i skogen.

Vi tror att dessa skillnader kan bero på att i skogen finns större utrymme och andra utmaningar som stimulerar och inbjuder barnen till lek. Här finns både plats till att röra sig fritt över stora ytor samt små skrymslen att få vara ifred i med sin lek. Inget är tillrättalagt och miljön förändras ständigt pga väder och vind och årstiderna. Dessa förutsättningar anser vi påverkar barnens kreativitet och fantasi.

6.2 Använder barnen lekmaterialet på olika sätt? Vad beror

eventuella skillnader på?

När det gäller lekmaterialet ser vi både likheter och skillnader i barnens användande på de båda förskolorna. Barnen på Dungens förskola använder i princip allt material som naturen har att erbjuda. Pinnar blir till kött, svärd, visp, penna och en bro. Träden blir till hus där barnen bor när de leker djurfamilj samt klättermaterial. Kullarna och löven är land och vatten och ett omkullfallet träd blir en båt, de träbitar som finns runt omkring blir hajar och krokodiler. Jorden används både till att baka med och skriva i.

Barnen på Rosens förskola använder dels färdigt lekmaterial såsom gungor, cyklar och sandleksaker men de använder även det material som finns i naturen och eftersom det är snö och is den dagen vi observerar så är det främst det material som barnen använder sig av. Is blir till isbitar och pengar, snö blir kakor och ljust socker och sanden blir mjöl och brunt socker.

Pedagogerna på Dungens förskola är av samma mening vid intervjun, de anser att barnen använder allt som naturen har att erbjuda och vill inte tillföra något material eftersom de inte

Pedagogerna menar att barnen självklart får utlopp för sin fantasi i skogen, här finns inga begränsningar bara möjligheter och inget som avbryter den dagliga verksamheten förutom då barnen ska äta lunch.

Pedagogerna på Rosens förskola vill vid intervjun tillägga att barnen där även använder sig av pinnar och stenar ibland. Pinnar blir då främst pistoler och svärd. Löv, gräs och stenar blir olika sorters mat. Pedagogerna på Rosens förskola tycker även de att barnen får utlopp för sin fantasi utomhus men ser även detta i verksamheten inomhus. Dock anser de att utbudet av material är större och mångsidigare inomhus men mer tillrättalagt och att fantasin kommer mer till sin rätt i uteverksamheten.

Vid vår slutliga jämförelse av lekmaterial på de båda förskolorna ser vi en skillnad eftersom barnen på Dungens förskola endast har det material att tillgå som naturen har att erbjuda. De här barnen frågar enligt pedagogerna aldrig efter något färdigt lekmaterial. På Rosens förskola använder barnen mest färdigt lekmaterial eftersom det erbjuds dem men glädjande nog ser vi att även naturmaterialet används i ganska stor utsträckning.

Man kan då säga att barnen på Rosens förskola har bättre valmöjligheter ur materialsynpunkt eftersom de både har färdigt lekmaterial och det material som naturen har att erbjuda att tillgå. Men då måste vi ha i åtanke att utbudet av naturmaterial inte är lika stort och att det färdiga lekmaterialet endast är tillgängligt på pedagogernas villkor.

6.3 Finns det skillnader i barns lekaktiviteter ur ett

genusperspektiv? Vad beror eventuella skillnader på?

6.3.1 Finns det skillnader i val av lekar och vem som ingår?

Dungens förskola

De lekar som vi ser barnen leka är de lekar som vi tidigare nämnt under rubriken 6.1.1 nämligen olika djurfamiljer med farliga djur nedanför, Star Wars, Skattjakt samt att de klättrar i träd och bakar. I dessa lekar ingår både pojkarna och flickorna och vi ser inte någon som helst uppdelning mellan könen.

Detta är något som även pedagogerna håller med om. Däremot berättar de att när de vistas på förskolegården så är pojkarna och flickorna mer uppdelade i sina lekar. Då gungar gärna flickorna och leker mamma pappa barn medan pojkarna leker mer fysiska lekar som t.ex. brottning.

Rosens förskola

Här ser vi en uppdelning av könen i de lekar vi tidigare nämnt under rubriken 6.1.1 Flickorna leker affär och klättrar i träd och pojkarna cyklar och trampar sönder isen. Den enda gemensamma lek som vi ser är när de rullar ner för kullen.

En av pedagogerna anser vid intervjun däremot att barnen leker ganska mycket tillsammans men att pojkarna cyklar något mer än flickorna. Pedagogerna tror att leken ser likadan ut i skogen eftersom de är av den åsikten att barnen leker mycket gemensamt då de har utevistelse oavsett var de befinner sig.

6.3.2 Finns det skillnader i barnens materialanvändning?

Dungens förskola

Vi ser under våra observationer att pojkarna och flickorna använder det material i naturen som vi nämnt under rubriken 6.2 på samma vis. Pinnarna, stenarna, träden och löven används på samma sätt av pojkarna och flickorna vilket kan bero på att lekarna är gemensamma.

Pedagogerna ser inte heller någon skillnad på barnens materialanvändning då de vistas i skogen. På förskolegården däremot ser de att flickorna använder sig mer av gungor och sandleksaker medan pojkarna håller till på baksidan och brottas med varandra.

Rosens förskola

Här ser vi en ganska stor skillnad i barnens användning av det material som vi nämnt under rubriken 6.2. Flickorna använder sig mycket av snö, sand och is i sin affärslek där de transformerar materialet som de använder sig av. Pojkarna cyklar och slår sönder isen men vi ser inte att pojkarna använder sin fantasi i leken.

Pedagogerna menar att pojkarna använder cyklarna och flaken till att köra runt med sandfyllda hinkar och flickorna främst är i det lilla lekhuset. De håller med oss om att pojkarna och flickorna använder materialet olika på förskolegården. På frågan om det är någon skillnad om de vistas i skogen svarar de att det är det absolut för där använder pojkarna och flickorna materialet på samma vis.

6.3.3 Vad beror eventuella skillnader på ur ett genusperspektiv?

Vid en avslutande jämförelse ur ett genusperspektiv ser vi att det finns skillnader mellan de båda förskolorna. Barnen på Dungens förskola leker tillsammans i samma lekar och använder materialet på samma vis. Pedagogerna här delar vår uppfattning. På Rosens förskola kan vi se att pojkar och flickor leker var för sig, de använder också materialet på olika sätt. Här menar däremot en av pedagogerna att barnen leker mycket tillsammans, men detta är inte något vi ser under våra observationer. De delar dock vår uppfattning om att pojkar och flickor använder lekmaterialet på olika sätt även om de ingår i samma lekar.

Vi tror att skillnaderna kan bero på att barnen på Dungens förskola endast har naturmaterial att tillgå och att detta är ett könsneutralt material som både tilltalar pojkar och flickor. Dessutom blir det aldrig konkurrens om materialet eftersom utbudet är oändligt. Barnen på Rosens förskola använder främst färdigt lekmaterial och leken blir därmed mer styrd. Barnen leker sådant de förväntas att göra t ex flickor leker hushållslekar där de leker affär och där de lagar mat och bakar medan pojkarna cyklar runt och lastar sand. Eftersom miljön och materialet många gånger styr leken tror vi att de skillnader vi ser ur ett genusperspektiv till stor del kan bero på detta. Naturligtvis finns det fler aspekter som inverkar på barnens lek såsom barngruppens sammansättning och pedagogernas inställning och kompetens men det är inget vi kan ta hänsyn till i detta arbete.

6.4 Vilka är pedagogernas föreställningar om varandras

verksamheter?

Båda förskolorna har samma syfte med sin utevistelse nämligen frisk luft, rörelse, utforskande, lärande och framförallt Dungens förskola tar upp hur viktig den fria leken är och att de arbetar mycket med den sociala kompetensen.

Pedagogerna på Dungens förskola menar att leken på förskolegården är mer tillrättalagd och inte lika stimulerande och de tycker även att det blir mer konflikter då de vistas där. Vidare anser de att barnen inte saknar det färdiga lekmaterialet då de är ute och att när de vistas på gården är leken mer uppdelad mellan flickor och pojkar. Pedagogerna här kan endast se skillnader när de jämför förskolegården med deras egen uteverksamhet.

Även pedagogerna på Rosens förskola ser främst skillnader i de båda verksamheterna. De menar att barnen blir mer kreativa och fantasifulla då det finns mer material att välja på när de vistas i skogen. En av pedagogerna här tycker att det finns skillnader även ur ett genusperspektiv eftersom barnen enligt henne leker mer gemensamma lekar i skogen. Den andra pedagogen däremot ser likheter mellan de båda verksamheterna ur detta perspektiv då hon anser att barnen leker gemensamt oavsett var de leker.

6.5 Slutsats

Slutligen kan vi konstatera att vi finner skillnader i barnens utelekar vid en jämförelse mellan de båda förskolornas uteaktiviteter i vår korta undersökning. Den visar även att vår uppfattning om att barnen på den undersökta uteförskolan då de vistas i skogen leker mer variationsrikt, använder sin fantasi mer samt leker mer jämlika och gemensamma lekar än barnen på den traditionella förskolan. Vi anser att det är omöjligt att veta hur mycket barnen använder sin fantasi i de lekar vi ser. Vi försökte genom frågor till barnen få deras syn på leken men vi kan givetvis inte veta vad som rör sig i deras huvud. Det vi främst kan se är att barnen på Dungens förskola transformerar materialet mer och att pedagogerna på de båda förskolorna anser att lekar i naturmiljö är mer fantasifulla. Det vi ser i våra observationer stämmer väl överens med de åsikter pedagogerna framför under intervjuerna.

7 Diskussion

De undersökningar vi genomfört under arbetes gång har varit både intressanta och givande för oss som blivande pedagoger. Det resultat som vi kommit fram till, att leken är mer variationsrik och fantasifull i naturmiljö ger oss en bild av hur stor betydelse utemiljön har för barnens lek. Dahlgren och Szczepanski (1997) anser att naturmiljön bjuder på variationer i synintryck, dofter, rörelser, ljud och form, vilket talar till barns alla sinnen på ett sätt som ingen annan miljö förmår. Vidare skriver ovanstående författare att aktuell forskning när det gäller människans relation till sin fysiska miljö har visat på betydelsen av omväxling och en ökad mångfald och i de empiriska studierna pekas också på en positiv effekt för våra barns motoriska utveckling, lekbeteende, fantasi och kreativitet.

I vår korta undersökning menar vi att det framgår att barnen på Dungens förskola var mer kreativa och fantasifulla i sina lekar och pedagogerna på de båda förskolorna menade vid intervjuerna att barn är mer kreativa då de vistas i skogen. Lekarna handlade främst om farliga djur och detta är något som Mårtensson (2004) anser kan bero på att barn på uteförskolor har mer kontakt med djur i vardagen och det gör att de bättre kan använda sig av dem för att höja lekens intensitet och spänning och vanligast är lekar som handlar om olika faror som lurar i vattnet nedanför t.ex. krokodiler och hajar. Detta var intressant att läsa eftersom denna lek var den vi såg allra mest av bland barnen på Dungens förskola.

Vår undersökning tyder vidare på att barn tycker om att använda sig av det material naturen har att erbjuda i sin lek. Barnen på Dungens förskola har inget annat material att tillgå men saknar heller inte färdigt lekmaterial enligt deras pedagoger. Barnen på Rosens förskola har tillgång till detta men använder sig gärna av det material som naturen har att erbjuda. Mårtensson (2004) skriver att det kan vara enskilda naturelement som blir till leksaker men även landskapets form och innehåll kan bidra med överraskningar. Vi anser att barn behöver ett stort utbud av naturmaterial i sin utelek för att den ska vara intressant och kunna utvecklas, därför menar vi att barnen på Dungens förskola har mer möjligheter att skapa innehållsrika lekar.

Vårt resultat ur ett genusperspektiv visar att lekarna är mer könsneutrala och gemensamma på Dungens förskola än vad det är på Rosens förskola. Detta stämmer överens med den

uppfattning vi har haft under arbetets gång. Lekarna på Dungens förskola var mer omfattande och variationsrika. Ovanstående författare menar att både pojkar och flickor spelar en aktiv roll i vidlyftiga lekar och vi menar att pojkar och flickor har större möjligheter att utveckla en gemensam lek i naturmiljön som är könsneutral.

Vår studie pekar på vikten av att utemiljön inte är styrd och tillrättalagd, barn behöver utrymme och utmaningar i sin uteverksamhet. Mårtensson (2004) menar att icke-tillrättalagda miljöer bortom lekplatserna ofta beskrivs som väsentliga för barn och det kan vara naturmiljöer som uppfattas som övergivna av vuxna.

När vi kritiskt granskar vår undersökning så ger vårt resultat inte underlag för att dra några generella slutsatser eftersom vi endast har använt två förskolor i vår studie. Barngruppens sammansättning och pedagogernas inställning och vilja spelar också en stor roll för resultatet. Det resultat vi fick var väntat men vi anser ändå inte att det påverkats av våra tidigare föreställningar eftersom vi försökte vara objektiva i vår undersökning, vi hade ändå en förhoppning om att utemiljön inte skulle ha så stor betydelse för barnens lek som den har. Intervjuerna med pedagogerna visade också på att de har samma uppfattning som vi när det gäller barnens lek ute. Vi är av den åsikten att en omväxlande utemiljö med tillgång till både skog och förskolegård ger barn bra förutsättningar för en varierad och givande uteverksamhet.

Vi har observerat i fyra dagar och intervjuat fyra pedagoger, det hade varit spännande att få möjlighet till att göra en mer omfattande undersökning. Om vi hade gjort en liknande undersökning idag hade vi förmodligen utgått ifrån samma problemformuleringar och använt oss av samma metoder. Vi tycker att dessa metoder har fungerat bra och vi fick in ett innehållsrikt och intressant datamaterial.

Det finns en stor mängd litteratur som handlar om barn och deras uteverksamhet och detta är ett ämne som både kvinnor och män har forskat i. Vi har inte funnit någon litteratur som motstrider det vi kommit fram till i vårt resultat, utan alla är överens om att natur och barn är en bra kombination.

Som pedagoger menar vi att om man har möjlighet så ska man förlägga uteverksamheten till olika miljöer. Vi vet att det kan vara svårt för en del förskolor men man får göra det bästa

och inspirera barnen i leken. Det är viktigt att inte avbryta barnen i sin lek om det inte är nödvändigt t.ex. kan man servera mellanmålet som en del i en restauranglek. Tips på bra gemensamma utelekar är hinderbanor, sinnesrundor, tipspromenader, jätteplockepinn, skogsbrännboll och hitta vilse kurser mm.

Nya frågor som väckts under arbetets gång och som hade varit intressanta att undersöka är om barn som vistas på en uteförskola har svårare att sitta still när de börjar grundskolan. Vi funderar också på om de här barnen har mindre kunskap om siffror och bokstäver när de börjar skolan eftersom detta är något som kanske glöms bort i en uteverksamhet. Eftersom barn som vistas i naturmiljö endast leker med det material som finns där behöver de inte plocka undan efter sig. Vi undrar då om de barnen är sämre på att städa efter sin lek då de vistas i en annan miljö!

Referenslista

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik. Boklig bindning och

sinnlig erfarenhet. Linköping: Lj Foto & Montage AB.

Egidius, Henry (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Hedlin, Maria (2004). Lilla genushäftet, om genus och skolans jämställdhetsmål. Högskolan i Kalmar: Rapport från institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap 2004:2.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Under-

sökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Klerfelt, Anna (2002). Var ligger forskningsfronten? – 67 avhandlingar i barnpedagogik

under två decennier, 1980-1999. Stockholm: Skolverket.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: Liber AB. May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Månsson, Annika (2000). Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola mellan

pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Högskolan i Malmö: Institutionen

för pedagogik, lärarutbildningen.

Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskole-

gården. Alnarp: Institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniversitet.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.

Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber AB. Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: CE Fritzes AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga A

Observationsblad

Datum:

___

VILKA

LEKAR

MATERIAL____________

VILKET

HUR

Bilaga B

Observationsblad

Genusperspektiv

Bilaga C

Intervjuguide

Rosens förskola

1. Vilket syfte har ni med utevistelsen i er verksamhet?

2a. Vi har sett att barnen främst leker affär, mamma pappa barn och att de cyklar runt. Stämmer dessa lekar överens med dina erfarenheter av vad du brukar se barnen leka? 2b. Tror du att leken hade sett annorlunda ut om barnen hade lekt ute i skogen istället? I så fall på vilket vis?

3a. Vi har lagt märke till att barnen använder sig av sandleksaker, sand, snö, is, cyklar och gungor. Är detta det material de brukar använda?

3b. Ser ni något av att barnen använder sig av det material naturen erbjuder här ute på gården t ex pinnar, gräs eller blad?

3c. Hur använder de det i så fall?

4a. Anser du att barnen får utrymme för sin fantasi när de leker på gården eller ryms det mer i en verksamhet inomhus?

4b. Vad grundar du dessa tankar på?

5a. Vi har under våra observationer sett att pojkar och flickor mest leker var för sig här ute på gården. Brukar det vara så eller har du en annan uppfattning?

5b. Tror du barn leker likartat eller finns det skillnader ur ett genusperspektiv om du ser på leken på förskolegården jämfört med i skogen?

6a. Vi har till stor del sett att pojkar och flickor använder lekmaterialet här olika. Stämmer det med vad du brukar se?

6b. Om du ser på materialanvändandet ur ett genusperspektiv, tror du det ser likadant ut eller finns det skillnader om du jämför förskolegården med skogen?

Bilaga D

Intervjuguide

Dungens förskola

1. Vilket syfte har ni med utevistelsen i er verksamhet?

2a. Vi har sett att barnen främst leker i skogsdungar där de klättrar i träd, låtsas de är olika djur samt att de ska rädda sig undan hajar, krokodiler och andra farligheter. Stämmer dessa lekar överens med dina erfarenheter av vad du brukar se barnen leka?

2b. Tror du att leken hade sett annorlunda ut om barnen hade lekt på en förskolegård istället? I så fall på vilket vis?

3a. Vi har lagt märke till att barnen använder sig av träden, pinnar, stenar och löv. Är detta det material de brukar använda?

3b. Anser ni att barnen saknar färdigt lekmaterial? Vad grundar du dessa tankar på?

4a. Anser du att barnen får utrymme för sin fantasi när de leker i skogen eller ryms det mer i en verksamhet inomhus?

4b. Vad grundar du dessa tankar på?

5a. Vi har under våra observationer sett att pojkar och flickor leker mycket tillsammans. Brukar det vara så eller har du en annan uppfattning?

5b. Tror du barn leker likartat eller finns det skillnader ur ett genusperspektiv om du ser på leken i skogen jämfört med på en förskolegård?

6a. Vi har till stor del sett att pojkar och flickor använder lekmaterialet här på samma vis. Stämmer det med vad du brukar se?

6b. Om du ser på materialanvändandet ur ett genusperspektiv, tror du det ser likadant ut eller finns det skillnader om du jämför skogen med förskolegården?

Bilaga E

Observationsblad

Datum:

VILKA_LEKAR___VEM_INGÅR___MATERIAL________MATERIAL_______MATERIAL_______