Socialpsykiatri: Examensarbete SP163 Malmö Universitet
BARN TILL FÖRÄLDER I
MISSBRUK
TRE MYNDIGHETERS RIKTLINJER FÖR HUR
SKOLAN SKA ARBETA FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA
BARNEN
KAJSA PERSSON
JACKIE RIETZ
BARN TILL FÖRÄLDER I
MISSBRUK
TRE MYNDIGHETERS RIKTLINJER FÖR HUR
SKOLAN SKA ARBETA FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA
BARNEN
KAJSA PERSSON
JACKIE RIETZ
Persson, K. & Rietz, J.Barn till förälder i missbruk - Tre myndigheters riktlinjer för hur skolan ska arbeta för att uppmärksamma barnen. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2019.
Abstrakt
Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell
familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta
självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna.
Nyckelord: anhörig, barn, missbruk, Folkhälsomyndigheten, roll, Skolverket, Socialstyrelsen, stigma
CHILDREN OF ADDICTS
HOW SCHOOLS SHOULD WORK TO
ACKNOWLEDGE THESE CHILDREN ACCORDING TO
GUIDELINES FROM THREE PUBLIC AUTHORITY’S
KAJSA PERSSON
JACKIE RIETZ
Persson, K. & Rietz, J. Children of addicts - How school should work to acknowledge these children according to guidelines from three public authority’s. Thesis project in Social psychiatry 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019.
Abstract
Context: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a
thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.
Keywords: addiction, child, stigma, The Public Health Agency of Sweden, Swedish National Agency for Education, Swedish National Board of Health and Welfare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION 4
1.1 Syfte & frågeställning 5
1.2 Bakgrund & Tidigare Forskning 5
1.2.1 Bakgrund 5 1.2.2 Tidigare forskning 7 1.3 Teori 8 1.3.1 Rollteorin 8 1.3.2 Stigmatiseringsteorin 9 1.3.2.1 Social identitet 10 1.3.2.2 Självstigma 10 2. METOD 11 2.1 Datainsamling 11 2.2 Analys av data 12 2.3 Etiska överväganden 13 3. RESULTAT 13 4. DISKUSSION 17 4.1 Resultatdiskussion 17 4.2 Metoddiskussion 19 4.3 Slutsats 19 REFERENSER 21
1. INTRODUKTION
De senaste decennierna har alkohol- och narkotikamissbruk blivit allt mer omtalat.
Majoriteten av befolkningen idag är medveten om att det är ett problem, inte lika känt är den hjälp som finns att få för dessa individer. Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner är de mest framstående verksamheter som erbjuder stöd och hjälper personer i missbruk. Av de personer som sökt hjälp för sitt missbruk har majoriteten vänt sig till hälso- och
sjukvården, medan 5 procent i första hand valde att vända sig till Socialstyrelsen (SOU 2011:35).
Missbruk av alkohol och/eller narkotika drabbar inte endast den som brukar utan även dennes omgivning som familj, vänner, kollegor för att bara nämna några. En persons handlingar till följd av missbruk kan påverka och ha en stor inverkan på hens omgivning. Förändringar i personens beteende, exempelvis att hen bli mer aggressiv, hotfull, inte sköter sitt jobb, otrevlig, har en direkt påverkan på de anhöriga på olika sätt (Johnson et al, 2017). De som kan drabbas hårt av dessa beteenden är barn till en förälder som befinner sig i missbruk. Barnen påverkas olika beroende på hur allvarligt förälderns missbruk är. Men dessa barn får ta mer ansvar och utsätts för mer stress och oro än andra barn. Barn till en förälder med missbruk lär sig ljuga på grund av att de lever med familjehemligheter (BRIS, u.å). Genom att ta ansvar för en förälder och dölja den verkliga familjesituation riskerar anhöriga att möjliggöra missbruket och blir därmed medberoende (Al-Anon, u.å.). Statens
folkhälsoinstitut (2008) gjorde en studie och beräknade att cirka 20 procent av alla barn i Sverige har en förälder som befinner sig i ett riskbruk eller missbruk. Det är svårt att säga hur många av dessa barn som lever med en missbrukande förälder, men en uppskattad siffra är cirka 100.000 barn. Det finns hjälp och stöd att tillgå för dessa individer, men svårigheten ligger i att uppmärksamma de barn som lever under utsatta förhållanden (Knorring, 2012). Skolpersonalen har ansvar att anmäla vid kännedom eller misstanke att ett barn far illa enligt Socialtjänstlagen (2001:453). Det är personal i förskola och skola som dagligen möter barnen, och som därför kan anses ha den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruksproblem. Skolpersonalen möter inte bara eleverna utan även föräldrarna till dessa barn. Det är viktigt att skolpersonalen har som mål att skapa en bra relation till elever och deras föräldrar för att skapa en trygghet och kunna få förståelse över barnets situation. Skolverket och Socialstyrelsen är de myndigheter som förser svenska förskolor och skolor med information kring utbildningar och riktlinjer skolpersonalen ska/bör utgå ifrån (Skolverket, 2018)(Socialstyrelsen, u.å). I detta arbete kommer fokuset vara på barn som växer upp med en förälder i missbruk, hur dessa presenteras utifrån policydokument från Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Samt om framförandet kan hjälpa skolpersonal att uppmärksamma dessa barn i tidigt skede.
1.1 Syfte & frågeställning
Barn som anhörig till en förälder med alkohol eller narkotikamissbruk kan befinna sig i en sårbar situation och kan därmed anses vara väldigt utsatt. Bristande omsorg hemifrån kan påverka barnets sociala utveckling och deras sociala kunskaper kan begränsas.
Syftet med arbetet är att ta reda på hur skolan bör jobba för att uppmärksammar barn, barn i åldersspann 6-18 år från förskoleklass till gymnasiet, som lever eller misstänks leva under utsatta förhållanden och hur de presenteras. Utgångspunkterna kommer vara på de roller som förekommer i analysen av materialet från Socialstyrelsen, Skolverket och
Folkhälsomyndigheten för att få förståelse och redogöra för de förväntningar som finns på barn, personal och närstående .
1.2 Bakgrund & Tidigare Forskning
Resultat från tidigare forskning inom ämnet har främst hittats i vetenskapliga publikationer såsom vetenskapliga artiklar, vetenskapliga rapporter och avhandlingar. Vid sökning efter tidigare forskning har Libsearch via Malmö Universitetsbibliotek varit den centrala sökmotorn. Libsearch är en samling av bibliotekets databaser som möjliggör sökning i samtliga databaser på en gång istället för att söka i en databas åt gången.
De ord som använts vid sökandet och urvalet av vetenskapliga publikationer är bland annat; ”anhörig”, ”ansvar”, ”barn”, ”dåligt hemma”, ”familjeförhållanden”, ”missbruk”. En del olika kombinationer av sökorden har använts vid sökandet efter forskning som går ihop med detta arbetets syfte och frågeställning. Sökorden har använts både på svenska och engelska.
1.2.1 Bakgrund
Alkoholen har varit del av människans liv i flera tusen år. Den har bearbetats och förfinats för att få fram nya smakdimensioner och synen på alkohol har såklart även den förändrats och utvecklats med tiden. Den svenska dryckeskulturen har under en tid ofta inneburit
konsumtion av stora mängder alkohol på helgen och vid högtider. Sprit i form av snaps och nubbe förekommer i så gott som alla traditionellt svenska högtider. Olika berusningsmedel förekommer ofta i sociala umgängen. I Sverige är en stor del av befolkningen medveten om vilken påverkan alkohol har på kroppen, både fysiskt och psykiskt. Men även om personer är medvetna om de risker som medföljer syns det ingen minskning av konsumtionen
(EMCDDA, 2016).
När det gäller andra berusningsmedel som klassas som narkotika är Sverige betydligt mer strikt eftersom narkotika inte kan ses ha samma kulturella värde som alkohol. Den fysiska och psykiska påverkan narkotika har på människor anses vara mer allvarlig och därför är det inte lika accepterat att bruka. All form av narkotika är förbjudet att konsumera (Lag 2011:111 om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser) vilket begränsar användandet avsevärt. Men trots detta så beräknades cirka 55000 personer missbruka eller vara beroende av narkotika år 2012 (EMCDDA, 2016).
Brukandet av alkohol är idag inte olagligt men i Sverige omges alkohol av en hel del lagar vars syfte är att begränsa tillgänglighet, överkonsumtion samt försäljning utifrån privat
vinstintresse. Dessa lagar som bestämmer hur alkohol får hanteras i Sverige beskrivs i Alkohollagen (2010:1622) och i Marknadsföringslagen (2008:486) samt i Konsumentverkets riktlinjer (2016). Genom Systembolagets monopol av försäljningen kan tillgängligheten regleras genom antal butiker, åldersgränsen samt begränsade öppettider. Åldersgränsen för att handla på Systembolaget är 20 år och lägsta ålder för att bli serverad alkohol på restaurang och barer är 18 år. Detta kan anses vara motsägelsefullt, men motiveringen för den lägre åldersgränsen på restaurang är att alkoholen är avsedd att drickas på plats, i sällskap med andra gäster och med personal som ser vad som händer och som inte får servera någon som redan är påverkad. Om restauranger serverar alkohol till märkbart berusade gäster eller till unga som ännu inte fyllt 18 år kan följden bli att verksamheten blir av med sitt
serveringstillstånd samt böter för personalen, Alkohollagen (2010:1622). Det sociala sammanhanget, i form av miljö och personer i din omgivning, räknas ha en inverkan på hur du som konsument dricker. De sociala regler som finns kan både ha en positiv och negativ inverkan på konsumtionen av alkohol. Det kan resultera i en rimlig mängd då sammanhanget är avslappnat däremot kan det leda till att personer konsumerar trots att de inte vill eller i större mängd än önskat på grund av upplevd social press i form av grupptryck. Allt berusningsdrickande räknas som riskabelt och det finns inget "riskfritt" användande av narkotika, all narkotika är skadlig och i olika grad beroendeframkallande. Begrepp som är viktiga att särskilja vid tal om bruk och konsumtion av berusningsmedel är riskbruk, beroende och missbruk. Riskbruk handlar om exempelvis alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk och svåra medicinska skador men där problemen ännu inte är allvarliga i den mening att de ej är bestående. Beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan och missbruk handlar om hur användningen av drogen påverkar personens liv, handlingar, omgivning och relationer (Bengtsson, 2017). Vid beroende kommer substansen som brukas i första hand medan relationer, arbete och den personliga hälsan kommer i andra hand. Desto längre beroendet pågår desto större
påfrestning har det på brukarens hälsa och sociala relationer. Längre konsumtion av narkotika och/eller alkohol kan leda till bestående fysiska och psykiska skador.
Vården och omgivningens syn på individer med missbruk samt dennes anhöriga har
förändrats och utvecklats med tiden. Anhöriga kan ses ha gått från att bära det huvudsakliga ansvaret för familjemedlemmen med missbruksproblematik, för att sedan anses vara ett hinder i återhämtningen och till att nu i många fall anses vara en viktig faktor i brukarens återhämtningsresa. Med detta har anhöriga på senare tid uppmärksammats som en grupp vars egna behov av personligt stöd prioriterats. Anhöriga upplever väldigt mycket stress, oro och ansvar (Östman, 2014). På grund av den ökade uppmärksamheten på anhöriga har begrepp som medberoende blivit allt vanligare vid samtal med och om anhöriga till personer i missbruk. Medberoende innebär att den anhörige väljer att inte erkänna den närståendes missbruksproblematik och istället påtar sig ansvaret för att försvara individens beteende och skydda dennes anseende (Al-Anon, u.å). I familjer där en förälder har missbruksproblematik kan barnet försummas och om hen saknar ett stabilt supportsystem i form av en annan vuxen, en förälder, ett äldre syskon, lärare eller pedagog, kan barnet anses vara i en väldigt utsatt situation. I Sverige uppskattas 100.000 barn leva med en förälder som missbrukar alkohol och/eller narkotika (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Enligt en undersökning gjord av systembolaget (2017) har sju av tio lärare någon gång misstänkt att en elev lever med en förälder som konsumerar för mycket alkohol. Samma undersökning visade också på att endast fem av dessa sju gjorde en orosanmälan. Detta kan ses som oroväckande statistik då lärare har anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen (2001:453) vid kännedom eller misstanke att ett barn far illa. Av 5 kap. 1 § Socialtjänstlagen framgår Socialtjänsten bland annat ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda
förhållanden. I Skollagen (2010:800) tas inte barnets hemsituation upp specifikt. Men enligt 8 kap. 9 § Skollagen gäller det för förskolan att ge stöd till de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling utifrån dennes behov. Svårigheter i familjen kan anses falla under ”andra skäl”.
1.2.2 Tidigare forskning
Mycket av den forskning som gjorts rörande barn till föräldrar i missbruk fokuserar på barnets upplevelse av dennes familjesituation och hur det har påverkat dem i vuxen ålder. Forskningen som valts att utgå ifrån i detta arbete är den som lägger betoning på barnets upplevelse och känslor gällande den missbrukande föräldern. Därtill används i detta arbete forskning som lägger vikt i relationen till föräldrarna och skolan för att få en bild över hur det påverkar dessa barn.
Barn som växer upp under dysfunktionella familjeförhållande går det ofta sämre för i skolan jämfört med andra barn (Sjögren & Svaleryd, 2011). Dessa barn får utstå väldigt mycket stress och oro i sin vardag. Forskningen idag är överens om att stressen och oron beror på det stora ansvaret dessa barn har. En intervjustudie gjord av Tinnfält et al (2018) med 18 barn i åldrarna 7-9 år vars förälder hade missbruksproblematik, men som befann sig i rehabilitering visade på att barn till dessa personer ofta kände att de hade ett ansvar för sin förälder. Barnen fick tidigt i livet ta stort ansvar hemma, i jämförelse med barn som levde under ”normala” funktionella familjeförhållanden, vilket ofta ledde till en hög nivå av stress och mycket oro hos individen. Tinnfälts et al (2018) studie framhåller också att barn som växer upp med en eller flera föräldrar som har missbruksproblematik också känner sig väldigt ledsna och nedstämda, men att hopp finns hos barnet, hopp om en framtid med nyktra föräldrar. Under intervjun uttryckte barnen att de även känner känslor som skam och rädsla. Dessa känslor hänger ihop med att de inte vill att någon i deras omgivning ska få reda på deras
familjesituation. Helgeland (2012) menar att barn ibland får ta vuxenansvar och med det ta hand om såväl sig själva som eventuella syskon och i vissa fall även föräldern. Barn kan ta ett stort ansvar för såväl det känslomässiga klimatet som de praktiska uppgifterna i familjen och hemmet. Denna stress samt det ökade ansvaret hemma resulterar i minskad tillit för föräldern men även till en minskad känsla av förtroende för vuxna i allmänhet. Helgeland (2012) poängterar dock att en del barn istället reagerar med likgiltighet eller tillbakadragenhet från familjen. Men även här kan en minskad tillit till vuxna upptäckas hos individerna.
En annan studie som betonar ansvaret barnen har är Näsmans & Alexanderssons (2017) intervjustudie. I denna studie intervjuades nio föräldrar med missbruksproblematik och deras barn, sammanlagt 12 barn. Syftet med studien var att jämföra barnets och förälderns
perspektiv och syn på missbruket, studien lyfter barnets upplevelse på ett väldigt tydligt sätt. Barnen belyste under intervjuernas gång det stora ansvaret de har hemma. Deras upplevelse av ansvaret har medfört en påtaglig stress och barnen har även haft andra hälsoproblem som depression, panikångest, ätstörningar med mera. Föräldrarna som hade kommit långt i sin behandling erkände den mängden ansvar och den stress de utsatt sina barn för, medan föräldrar som nyligen börjat sin behandling inte tyckte deras barn varit utsatt för någon påtaglig stress.
En enkätstudie gjord av Post et al (1998) som utfördes på 108 elever i åldrarna 9-14 år, jämför barn som lever med en missbrukande föräldrar och barn som inte gör det. Studien visade att barn som växer upp med en missbrukande förälder har betydligt lägre självkänsla.
Däremot kunde självkänslan i den sociala skolmiljön visa på att de inte fanns någon tydlig skillnad mellan barnen. Studien betonar att skolpersonal bör hålla ett professionellt
förhållningssätt och inte vara dömande mot barn som lever med en missbrukande förälder i och med att det kan påverka deras självkänsla till det sämre (a.a). När det gäller skolan så finns det mycket forskning gällande mötet mellan skolhälsan och barn till förälder i missbruk (Edwards & Sanders, 1985)(Brake, 1988), men väldigt begränsat när det gäller övrig
skolpersonal. Forskning gällande hur barn till föräldrar med missbruk agerar och beter sig i skolan är också väldigt begränsat.
Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk vilket innebär att skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller 6 år (7 kapitlet 10 § Skollagen). Eftersom skolpersonal dagligen möter barnen anses de ha den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruksproblem. Enligt Tinnfält et al. (2018) är barn i åldrarna 7-9 år väldigt öppna med att prata om sin familjesituation, men resultaten kan ha påverkats av att barnen som intervjuades till studien hade föräldrar som befann sig i rehabilitering vilket gör att eventuell rädsla eller skam för att prata om sin familjesituation inte finns längre. En studie gjord av Trygged et al. (2013) på barn som gick i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet visar på att förtroendet för lärare och förtroendet för sina föräldrar kan ha ett samband. Barn som kände tillit till skolpersonalen kände också tillit till sina föräldrar. Studien visade också på att pojkar kände högre förtroende för lärare än vad flickor gjorde, men flickor kände högre förtroende för elevhälsan än vad pojkar gjorde. Detta kan ses vara en av de utmaningar skolpersonalen kan möta vid arbetet att uppmärksamma barn med missbruksproblematik i hemmet.
För att sammanfatta den forskningen som presenterats utsätts barn till en förälder i missbruk av väldigt mycket ansvar. Detta ansvar kan handla om att ta hand om hemmet, syskon,
föräldrar och att bevara familjehemligheten. Detta ansvar är är väldigt ohälsosam för barn och utsätter dem för alldeles för hög stress och oro vilket kan leda till andra hälsoproblem. Detta kan påverka barnens koncentration och studiemotivation i skolan vilket kan leda till låga studieresultat och senare begränsa individen i arbetslivet.
1.3 Teori
Detta arbete har utgått från två teorier; Goffmans roll- (1959; 2014) och stigmatiseringsteori (1968; 1990). Goffmans teorier kan appliceras var för sig eller bearbetas tillsammans. Erving Goffman (1922-1982) var professor i antropologi och sociologi i Pennsylvania, vars
samhällssyn presenterades som det dramaturgiska perspektivet vilket främst framgår i hans presentation av sin rollteori.
1.3.1 Rollteorin
Erving Goffman (2014) menar att alla spelar teater. Genom presentation och representation av oss själva och vårt agerande vill vi göra ett intryck på vår omgivning, publiken.
Rollteorin grundar sig i att människan har olika roller som de blir tilldelade eller som de själva tar an.
Vid mötet av andra personer försöker individen styra den information som ligger till grund för omgivningens uppfattning av hen. Genom kontroll och styrning av de intryck som
projiceras, så kallad intrycksstyrning, stärker individen känslan av identitet, känslan av jaget. En roll som tilldelas eller tas an kan exempelvis vara ”lärare”, ”elev” eller ”anhörig”. Med dessa roller följer en del förväntningar på beteende, manér och egenskaper individen som besitter rollen bör inneha. Dessa förväntningar kommer från flera olika håll, dels inifrån individen själv, från individuella personer i omgivningen men även som gruppen i stort och dessa förväntningar kan även ses som oskrivna regler och normer. Förväntningar som finns på rollen är till för att följas annars finns det en risk för att drabbas av sanktion (Goffman, 2014). Sanktion är exempelvis de följder en lärare skulle mötas av efter att ha slagit ett barn. Läraren kommer med största sannolikhet bli anmäld vilket beroende på dom, resulterar i straff eller böter, hen kan bli av med jobbet och förlora sin lärarlegitimation. Detta gäller såklart inte endast lärare då det har varit olagligt med barnaga i Sverige sedan 1979 men rollerna påverkas av samhällets normer och normer förändras med tiden (Goffman, 2014). Till exempel så var det del av lärarens roll att aga elever som betedde sig illa för 60 år sedan, men idag är det något som ses som ett väldigt allvarligt brott, som resulterar i både rättsliga sanktioner men även sociala då hen bröt mot de normer som råder.
Människor besitter ofta flera roller, och en del av dessa tilldelas inte på samma sätt som exempelvis rollen som ”förälder”, ”lärare”, ”barn” och ”elev”. I rollen som elev kan hen även besitta rollen som skolans eller klassens ”nörd”, ”clown”, ”översittare”, ”mobboffer”,
”populär”. Dessa roller har också förväntningar på sig, en elev som blivit tilldelad en oönskad roll som hen inte är bekväm med kan leda till svårigheter att anpassa sig till rollen och
drabbar individens självkänsla i längden (Goffman, 2014). För att undvika att bli tilldelad en roll individen inte vill ha brukar de förmedla en roll de är bekväma i. Goffman (2014) tar upp ett exempel om ett gift par som är på en tillställning med nya människor och att de då
överdriver sina roller som ”man” och ”hustru” för att göra dessa roller tydliga för omgivningen.
1.3.2 Stigmatiseringsteorin
Goffman (1990) beskriver begreppet och fenomenet stigma och socialidentitet, både den faktiska men även den virtuella, och vad dessa kan få för följd på individer som anses avvika, så kallat självstigma.
Begreppet stigma innebära idag en oönskad social stämpling vars negativa konnotation ofta resulterar i känslor av skam, lidande och minskad självuppskattning hos individen som drabbats. Begreppet kom ursprungligen från grekerna, och hänvisade till kroppsliga
märkningar som gjorde det möjligt att urskilja de individer som avvek från det normala eller ansågs ha en lägre social och moralisk status än andra. De kroppsliga märkningar, som ofta brändes eller skars in, möjliggjorde för allmänheten att urskilja, kategorisera och därefter ignorera, avvisa eller isolera individen utan närmare interaktion. Märkta individer blev behandlade som mindre mänskliga (Goffman, 1990).
Goffman (1990) anger tre olika typer och orsaker för stigma. Det första är på grund av kroppsliga abnormalitet, exempelvis ett fysiskt funktionshinder. Det andra är utifrån individens karaktär, utläst från känd bakgrund av bland annat missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet, arbetslöshet, homosexualitet eller radikalt politisk beteende. Vilka alla har historiskt sätt kopplats till attribut såsom svag vilja, dominerande eller onaturliga drifter, oärlighet och förrädisk och orubblig trosuppfattning. Det sista är utifrån folkgrupp, eller tillhörighet exempelvis religion, etnicitet och klass, vilka alla kan överföras från tidigare generationer och drabbar ofta alla medlemmar i en familj. De individer som har en negativ
avvikelse från vad som förväntats tillskrivs ett stigma, vilket ofta leder till att individen utesluts från den sociala kontexten hen befinner sig i (a.a.).
1.3.2.1 Social identitet
Stigmatisering som social konstruktion kan variera i grad och uttryck från kultur till kultur. Den har under historiens gång utvecklats och omformats anmärkningsvärt. Goffman (1990) menar att samhället etablerar system som möjliggör kategoriseringen av människor.Som individer framställer vi oss på ett sätt som överensstämmer med normer och de regler som gäller för sammanhanget eller situationen vi finner oss i. Med detta intar individen den tilldelade rollen. Utifrån det givna sammanhanget kan därför sannolikheten vara större att träffa en specifik kategori eller typ av individ. Goffman (1990) menar att varje individ har två identiteter, den faktiska sociala identiteten och den virtuella sociala identiteten. Den sociala identiteten svarar på frågor om vilka grupper individen själv förbinder sig till samt vilka identifikationer hen har med andra. Detta skiljer sig från den personliga identiteten där fokus främst ligger i en individs distansering från majoriteten. Hur en person urskiljer sig från övriga individer som annars ingår i samma grupper. Den kategori och de attribut individen kan uppfylla blir dennes faktiska sociala identitet. Medan attribut som tillskrivs som hen ej besitter blir en osann karakterisering eller den så kallade virtuella identiteten.Redan vid första mötet, kategoriserar vi individen och tillskriver hen attribut utifrån det första intrycket. Detta görs ofta reflexmässigt och till största del obemärkt då sociala konstruktioner och rutiner möjliggör för våra förväntningar på andra att bearbetas utan större ansträngning eller medveten tanke bakom, Goffman (1990). Utifrån sociala strukturer såsom yrke men även personliga attribut hjälper att få en känsla för individens sociala identitet. Hur vi väljer att bemöta individen påverkas av vårt förhållningssätt till den upplevda sociala identiteten.
1.3.2.2 Självstigma
En individ som utsätts av stigmatisering av sin omgivning kan ibland ta åt sig av
omgivningens reaktioner och applicera dem på sig själv som individ och därefter omforma sin roll för att uppfylla omgivningens förväntningar. Goffman (1990) förklarar
självstigmatisering som en följd av individens reaktion mot sin upplevda situation. Utifrån sin omgivnings uppfattning och de stereotyper som presenterats kan dessa överföras till
individen och grundar sig i en negativ föreställning om sig själv. Genom instämmande i denna föreställning utvecklas en negativ emotionell reaktion som ofta kan ta formen i låg självkänsla (a.a.). På grund av diskriminering och upplevd stigmatisering kan beteenden som relaterar till dessa fördomar finnas hos individen. Beteenden och handlingar som visar på passivitet till följd av upplevd diskriminering. Exempel på detta är att de blir eller känner sig begränsade i sökandet av exempelvis jobb eller bostad. I extrema fall avstår personen helt från att att söka sig till situationer där hen möter andra personer då risken för dåligt bemötande anses vara högst sannolikt och den chans som finns för utdelning inte är värd risken. Låg självkänsla och egenvärde kan driva personen att isolera sig med syftet att undgå närmare granskning från omgivningen och med det läggs energi på att dölja och inte att söka stöd eller hjälp med situationen som upplevs problematisk.
I detta arbete har teorin varit en central del för att förstå hur barn till individer i aktivt missbruk presenteras. Teorin visar på hur människor socialiseras in i roller, men också hur omgivningen kan påverka framställningen av en roll. Finns det någon tanke gällande hur myndigheter framför rollen som barn till föräldrar i missbruk och hur skolpersonal ska uppmärksamma dessa barn?
2. METOD
Analys har gjorts på dokument med riktlinjer samt policydokument framtagna av Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Den tematiska analysen används här för att identifiera, analysera och presentera teman i datan. Metoden som valts för att analysera dokumenten är flexibel, teoretiskt obunden och kan innehålla ett visst mått av interpretation (Ahrne, G & Svensson, P, 2015). Vid genomgång av dokumenten framkom ett antal mer specifika teman som relaterar till forskningsfrågan. Med detta sagt att något som nämns eller framträder frekvent i materialet inte nödvändigtvis är ett viktigt tema. Därmed är forskarens, i detta fall författarna till detta arbetes bedömning slutgiltig, så ett konsekvent förhållningssätt är nödvändigt att etablera i början av processen. Tematisk textanalys har många fördelar då den är en tillgänglig, flexibel metod vars resultat är lättförmedlad och begriplig. Likväl kan tolkningsutrymmet anses vara relativt begränsat om analysen inte görs utifrån en
bakomliggande teori. I detta fall används Goffmans roll- och stigmateori. 2.1 Datainsamling
Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten är de myndigheter som har varit utgångspunkt vid sökandet och val av material. Datan hittades med hjälp av myndigheternas uppslagsverk och dess sökfunktioner. Sökord som använts vid finnandet av det valda
materialet var; ”Anhörig”, ”Barn”, ”Dåligt hemma”, ”Missbruk”. Orden har använts i olika kombinationer som bland annat, ”Anhöriga barn”, ”Barn till missbrukare” och ”Skolans ansvar”.
De dokument som valdes för analys är:
- Socialstyrelsen; Barn som anhöriga - Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma (2014)
- Socialstyrelsen; Barn och unga i familjer med missbruk - Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer (2009)
- Skolverket; Skolans ansvar för barn som far illa (2019)
- Folkhälsomyndigheten; Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld: Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete (2016)
Dokumenten varierade i slag och därmed skiljde texternas omfattning något.
Materialet från Socialstyrelsen var främst i form av rapporter och var därför mer utförligt redovisat. Skolverket förmedlade en kortare text vars syfte var att informera och introducera lärare och skolpersonal till ämnet samt de hinder de kan möta i arbetet för att uppmärksamma de utsatta barnen. Folkhälsomyndighetens dokumentet var en övergripande sammanfattning av 18 utvecklingsprojekt, där inräknat Team Agera. Dokumentet var bearbetat med syfte att uppmuntra vidare, mer ingående, påläsning av dessa instanser av skolpersonal. Under bearbetandet av materialet var barnens roll som anhörig i fokus, hur de framställs, men även vilka förväntningar som finns på deras roll. Efter att barnets roll hade klargjortsgranskades
dokumenten ytterligare en gång för att se hur skolan förväntas jobba för att uppmärksamma dessa barn.
Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet under Socialdepartementet med en bred verksamhet som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård vars inriktning samt projekt bestäms av Riksdagen och regeringen genom ett årligt regleringsbrev. Större delen av verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom område hälso-och sjukvård.
Verksamheten jobbar bland annat med att ta fram och utveckla statistik, regler,
förhållningssätt, föreskrifter, kunskap och stöd till vården och omsorgen inom områden som till exempel psykisk ohälsa, äldre, funktionshinder och barn och unga (Socialstyrelsen, u.å). Skolverket är en förvaltningsmyndighet vars huvudsakliga syfte är att stödja och styra
skolorna, även förskolan och vuxenutbildningen i Sverige. Myndighetens uppdrag är att se till att alla har möjlighet till en bra utbildning och en trygg studiemiljö. Detta genom att lägga upp hur utbildningar ska skolas och hur uppgifter ska bedömas. De utför även undersökningar och studier för att ta fram statistik gällande förskolor och skolor. Skolverket arbetar även med att utveckla och förbättra de svenska skolorna genom att erbjuda utbildningar för personal på skolor och förskolor (Skolverket, 2018).
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som genom stöd och utveckling av samhällsinsatser som främjar hälsa, förebygger ohälsa och skyddar mot hälsohot, arbetar mot visionen av en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Folkhälsan i Sverige har påtagligt förbättrats. I dagens samhälle mår befolkningen bättre men utmaningen ligger i att bidra till och uppnå en god och jämlik hälsa då klyftorna mellan de personer som har sämst hälsa och personer som har bäst hälsa ökar (Folkhälsomyndigheten, 2016).
2.2 Analys av data
Analysen började med att båda författarna till detta arbete läste de valda dokumenten och förde anteckningar och kommentarer, detta gjordes för att senare kunna diskutera de olika texternas presentation av barn som anhöriga till personer i missbruk. Vid diskussionen uppmärksammades det att dokumenten hade tolkats lika, författarna hade märkt samma meningar och val av ord i texten. Benämningar som förekom ofta noterades. Författarna av detta arbete delade även uppfattningen att rollen, barn till en person med alkoholmissbruk, var tydlig i dokumenten. Med det vilka egenskaper de besitter och vilka förväntningar som tilldelats dessa barn av sin omgivning. Skolverket och Socialstyrelsen har utfört
undersökningar samt presenterat resultat från forskning inom ämnet missbruk, dess inverkan på familjen och med det hur barn till föräldrar i missbruk kanpåverkas. Genom studierna har det framtagit ett underlag som behandlar varningssignaler, skyddsfaktorer samt tillskrivit elever som lever under dessa förhållanden vissa egenskaper och beteenden. Detta med syftet att sprida kunskap samt öka medvetenhet bland lärare och annan skolpersonal att
uppmärksamma de vanligaste tecken på att en individ far illa. Efter diskussionen var det tydligt vilka resultat som framgått av materialet. Resultatet visar på den roll anhörig till person i missbruk menas ha och vilken syn skolpersonal bör ha utifrån informationen som presenterats. Författarna till detta arbete vill förtydliga att detta endast är baserat på de dokument som presenteras av Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten till skolpersonal med reservation för individuella erfarenheter.
I Socialstyrelsens artikel Barn som anhöriga (2014) redovisas de handlingsplaner samt rutiner som möjliggör för individer i en professionell roll att uppmärksamma och stödja barn som far
illa hemma till följd av fysisk eller psykisk ohälsa, missbruk eller våld. Trots att situationen kan variera från barn till barn finns det en del genomgående teman oberoende av
problematiken hemma. Teman som exempelvis ökad känsla av oro, ansvar, skuld, skam och oförutsägbarhet är bara några ämnen som diskuteras som i längden har visats ha en negativ inverkan på barnet (a.a.). Trots de negativa effekter en dysfunktionell hemsituation har på barnets psykiska och fysiska välmående, vardag och skolkarriär, lever många individer i det tysta. Här uppmärksammas effekterna av fenomen som exempelvis stigma, om så inte uttryckligen. Vid lärandet av rätt och fel tar unga in det uttalade reglerna som finns, men handlingar och observationer har lika stor, om inte större, inverkan på barnets känsla för rätt och fel samt de sociala regler som ska följas.
2.3 Etiska överväganden
Detta arbetets empiriska material och data har bestått av texter från Skolverkets,
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndighetens policys och riktlinjer. Dokumenten har behandlat missbruksproblematik i familjer samt dess påverkan på barn och ungdomar. Genom
bearbetning av materialet utifrån den valda metoden gör att detta arbete inte strider mot forskningsetiken. Genom bearbetning av materialet utifrån metoden tematisk textanalys görs det möjligt att undvika att hamna i samma typ av överväganden som exempelvis att använda sig av en kvalitativ intervjumetod eller kvantitativ metod hade resulterat i. En etisk aspekt som finns i användningen av metoden tematisk textanalys är hur forskaren förhåller sig till den tolkningen och mening som framkommer under arbetet. Syftet med den tematiska textanalysen är att synliggöra olika teman (Winther Jörgensen & Philips, 2000).
3. RESULTAT
Det slutliga resultatet är hur Skolverket, Socialstyrelsen sam Folkhälsomyndigheten presenterar barn till personer som befinner sig i ett missbruk. I dokumenten som har
analyserats framkom det tydligt vilka förväntningar som bör finnas på dessa barn i skolan och att skolpersonalen bör ha dessa beteenden som utgångspunkt när det gäller att
uppmärksamma barn som lever med en förälder i missbruk.
Folkhälsomyndighetens dokument redogör resultat från utvecklingsarbeten gällande barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa och våld. Vid bearbetningen av materialet så var fokuset på barn i familjer med missbruk och hur skolan jobbar för att uppmärksamma barnen. Dokumentet presenterar barnen som en grupp som det går sämre för i skolan, som vill att deras familjesituation ska upptäckas, men att det finns en rädsla och oro hos barnen för att berätta. Ett stort fokus finns på hur barn som lever i en utsatt familjesituation ska
uppmärksammas för att få det stöd de behöver. Det som är av intresse för detta arbete är hur skolan arbetar för att uppmärksamma dessa barn.
Dokumentet har en egen rubrik för hur skolor kan arbeta för att uppmärksamma barnen, “Förskola och skola kan upptäcka problem och ge stöd”. Folkhälsomyndigheten ser skolan som en möjlighet när det kommer till att uppmärksamma barn som lever tillsammans med en förälder i missbruk. Resultatet de presenterar utgår från intervjuer som gjorts med föräldrar som återhämtat sig från ett tidigare missbruk och barn som levt med föräldern när missbruket var aktivt. Barnens erfarenhet gällande skolans agerande varierar i intervjuerna. Vissa barn tyckte att skolpersonal agerade snabbt när deras familjesituation uppmärksammades, medan andra barn tyckte att deras agerande i skolan var ett rop på hjälp. Folkhälsomyndigheten betonar här att det är viktigt att skolpersonalen inte är rädd för att fråga barn som agerar olämpligt om deras familjesituation och om allt verkligen är bra hemma. Det är viktigt att skolpersonal frågar mer än en gång för att de ska uppmuntras och få modet att berätta. Dokumentet betonar hur viktigt det är att skolan och Socialtjänsten i kommunen samverkar, detta för att kunna sätta in insatser så snabbt som möjligt. I dokumentet presenteras skolan som en miljö fri från de problem som finns hemma. Det är därför viktigt att göra information om hjälp tillgänglig för eleverna som har de svårt hemma i just skolmiljön.
Folkhälsomyndigheten talar för att förstärka elevhälsans resurser då det kan hjälpa att uppmärksamma utsatta barn tidigt. Det är därför viktigt att elevhälsan är kontaktbar. Det projekt som dokumentet redogör är den elevhälsan som kallas för Team Agera. Denna elevhälsa är alltid kontaktbar, antingen fysiskt på skolan eller digitalt, via sociala medier. Resultatet visar att insatsen Team Agera har fungerat väldigt bra. Barn känner att det alltid finns någon de kan vända sig till. Skolpersonalen är också positivt inställda till Team Agera, de känner att de bidrar med information och stöd som gör att det finns ork att identifiera problem.
Folkhälsomyndigheten tog inte upp några egenskaper eller karaktärsdrag som skulle vara typiska för barn till missbrukare mer än att de ofta presterar sämre i skolan än andra barn och att de bär på en oro och rädsla över deras familjesituation.
Skolverkets text har ett eget stycke med rubrik ”varningssignaler”. Denna texten riktar sig till skolpersonal som misstänker att ett barn av olika anledningar lever i en utsatt
familjesituation. De varningssignaler som nämns gäller inte endast barn som lever med en missbrukande förälder utan alla barn som far illa eller misstänks fara illa hemma till följd av fysisk eller psykisk ohälsa, missbruk eller våld. Följande varningssignaler nämns i
dokumenten från Skolverket (2019): - Utåtagerande beteende - Nedstämdhet
- Skolfrånvaro
- Särskilt stöd som inte fungerar
- Låga förväntningar i elevens omgivning - Eleven har låga förväntningar på sig själv
”En del barn är ledsna, oroliga, arga, ångestladdade eller nervösa. Andra får fysiska besvär som ont i magen, ont i huvudet eller sömnsvårigheter. En del barn är borta mycket från skolan, skadar sig själva, begår brott eller använder droger” (Skolverket, 2019). Skolverket nämner missbruks- och beroendeproblematik en gång i texten: ”En del barn växer upp i familjesituationer där det finns extra utmaningar. Det kan vara vårdnadshavare som brister i sin förmåga att ge tillräcklig trygghet och omvårdnad. Det kan handla om missbruks- eller beroendeproblematik, psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller svårigheter när en förälder oväntat eller hastigt avlider. Dessa barn bär mycket på sina axlar och kan ha svårt att komma till sin rätt i skolan” (Skolverket, 2019). Texten belyser senare två särskilda problem dessa barnen kan ha och som också kan ses som
varningssignaler:
- Svårigheter med kompisrelationer
- Svårigheter att koncentrera sig på skoluppgifter
Socialstyrelsen texter lägger stort fokus på känslor och beteenden som är vanliga hos barn som lever med en missbrukande förälder. Socialstyrelsens text från 2009 fokuserar på barn som lever med en förälder med missbruk, medan texten från 2014 fokuserar på barn som anhörig vilket är barn till föräldrar i missbruk, men även de barn som har en förälder med en fysisk/psykisk funktionsnedsättning, barn som upplever våld i hemmet och barn som varit med om dödsfall inom familjen. Texten från 2014 har en del som heter ”Olika svårigheter men ändå mycket gemensamt” och en annan del som heter ”Barn i familjer med ett
problematiskt bruk av alkohol och andra droger”. Den första delen tar upp svårigheter där alla barn som är anhöriga kan känna, medan den andra delen tar upp särskilda problem och
beteenden hos barn som lever med en missbrukande förälder. Följande känslor är det som nämns i Socialstyrelsens text från 2014 gällande barns upplevelse som allmän anhörig:
- Oro - Ansvar - Skuld - Skam
Gällande specifikt barn till en förälder med missbruk betonar texten det tunga ansvaret dessa barn ofta har. Ansvaret i vardagen kring hushållet, men även över föräldrarna och i vissa fall syskon. Texten betonar även att familjehemlighet är något som påverkar barnen mycket, föräldrarna kan ha förklarat för barnet att det som händer inom familjen får inte pratas om med andra och det byggs upp en tabu- och skamkänsla hos barnet. I vissa fall förekommer det konsekvenser i form av våld för barnen om de skulle berätta för någon utomstående om deras familjesituation (Socialstyrelsen, 2014).
Socialstyrelsens text från 2009 beskriver känslor och egenskaperna hos barn som lever med en förälder i missbruk. Denna texten belyser vid flera tillfällen de svårigheter som finns gällande att uppmärksamma barn som lever i en familj med missbruk. ”Barn som lever i familjer med missbruksproblem förekommer i alla samhällsklasser och miljöer. Missbruk kan vara dolt. Därmed är det ofta svårt att upptäcka och identifiera vilka barn som lever i familjer med missbruksproblem” (Socialstyrelsen, 2009, s. 13).
Texten betonar vid flera tillfällen att ansvar och stress är känslor dessa barn tar skada av. Gällande ”ansvar” tar texten upp att barn kan drabbas av vuxenansvar och förklarar det på följande sätt:
”Vidare beror konsekvenserna på om förälderns missbruk är omfattande och/eller av en sådan karaktär att barnet blir involverat. Det kan vara att det i någon mening tar ansvar för de vuxnas problem, till exempel genom att på olika sätt försöka hindra missbruket, kompensera genom att ”vara snäll” eller medla mellan föräldrarna, skydda syskon och/eller vara den som föräldern anförtror sig åt” (Socialstyrelsen 2009, s 16)
Enligt texten från 2009är en stor förväntning att dessa barn lider av väldigt mycket stress. De lever i en stressfylld miljö vilket påverkar dem dagligen. ”Barns och ungas vardag påverkas av den kontinuerliga stress som en förälders drickande innebär, men olika mycket beroende på missbrukets svårighetsgrad, missbruksperioder, återfall etc.” (Socialstyrelsen, 2009, s. 15). Texten tar upp tecken (beteenden) som kan visa på att ett barn lever i en familj med missbruk. Följande tecken tas upp i texten:
- Koncentrationssvårigheter - Trötthet
- Håglöshet - Nedstämdhet
- Försenad utveckling av motorik och språk - Aggressivitet
Det upptäcktes att många delar av texten beskriver dessa barns roll och de förväntningar som finns på deras beteende. Texten belyser att dessa barn kan använda sig av ett mer extremt beteende för att få uppmärksamhet och bekräftelse (Socialstyrelsen, 2009). Texten tar även upp att det finns fysiska symptom som:
- Huvudvärk - Magont - Humörsvängningar - Inåtvändhet - Trotsigt beteende - Hyperaktivitet - Ängslighet
Trots de framhållna varningssignaler, beteenden och uttryck verksamheterna presenterar menar de samtidigt att dessa kan vara svåra att lägga märke till. Texter från både Skolverket och Socialstyrelsen påpekar att det är svårt att uppmärksamma barn som lever med en missbrukande förälder enligt följande citat:
”Det finns inga lätt identifierbara tecken hos barnet som visar på att det är just ett pågående missbruk i familjen” (Socialstyrelsen, 2009, s. 19).
”Barn och ungas reaktioner kan variera, från påtagliga beteende- eller kroppsliga symtom till att de är högpresterande och utåt sett välanpassade” (Socialstyrelsen, 2009, s. 19).
”Hos en del barn syns det tydligt att de inte mår bra, för andra barn är det svårare att upptäcka eftersom det inte syns utåt” (Skolverket, 2019).
De tre myndigheternas material som har granskats tar även upp hur skolan bör arbeta
hälsofrämjande. Det är viktigt att all skolpersonal har kunskapen och förutsättningarna för att bygga upp ett hållbart samarbete med eleven och dennes föräldrar. Samarbetet kan byggas upp under vardagen vid hämtning och lämning, men även vid föräldramöten och
utvecklingssamtal där både eleven och föräldern är närvarande. Dokumenten tar upp tre faktorer som har betydelse för att uppmärksamma och stödja barn som lever i en utsatt familjemiljö. Den första faktorn är en fungerande elevhälsa. Det samtliga dokument lägger stort fokus på är elevhälsans ansvar och dess tillgänglighet för eleverna.
Folkhälsomyndigheten är väldigt positivt inställda till Team Agera då de gjort det enkelt för barnen att vända sig till någon, samtidigt som de förser skolpersonalen med stöd.
Socialstyrelsens dokument tar upp att elevhälsans ansvar är att vara ett stöd för barn som lever i en utsatt familjesituation. Socialstyrelsens dokument menar att för elevhälsan ska kunna vara ett stöd så behövs dessa barn uppmärksammas vilket de kan göra genom att sätta ett krav på elevhälsan att ha samtal med samtliga elever på skolan gällande deras mående, både fysiskt och psykiskt, varje läsår. Den andra faktorn är samverkan. Dokumenten betonar vikten av att skolan och kommunens socialtjänst samverkar för att kunna erbjuda insatser och stöd till barnet i tidigt skede när familjesituationen har uppmärksammats. Den tredje faktorn är att förse skolpersonal med stöd och information inför anmälan vid misstanke eller
vetskapen att ett barn far illa. Det är viktigt att skolpersonal vet när de ska anmäla och hur de ska gå tillväga vid anmälan. Det bör också finnas stöd för skolpersonalen när anmälan sänds och vid det eventuella efterarbete anmälan kan medföra för alla parter inblandade.
4. DISKUSSION
Med hjälp av tidigare forskning samt teorier gällande roll och stigma framkommer en bild av hur verksamheterna Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten framför barn med svårigheter hemma till följd av missbruk hos nära anhörig. Resultatet samt metoden som använts i detta arbete kommer att diskuteras under denna rubrik.
4.1 Resultatdiskussion
Hög alkoholkonsumtion kan ansvara för disruption av familje- och hemliv, vilket kan
resultera i trauma som formar varje individ och dess utveckling. Trots dess destruktiva natur väljer ofta familjen att lägga stor energi och arbete i att täcka upp för personen med missbruk och den rådande hemsituationen. Tidigare forskning har visat att en historia av alkoholism i familjen ökar risken för problematik i beteende men även känslomässiga problem hos barnet (Tinnfält et al, 2018)(Näsmans & Alexanderssons, 2017). Att identifiera dessa problem så tidigt som möjligt kan minska risken avsevärt för fortskridande problem i framtiden. Skolan är en plats där barn som lever i en utsatt familjesituation har möjlighet att uppmärksammas. Barn i dysfunktionella hem kan dock vara svåra att observera i ett klassrum med andra barn. Detta kan bero på barnets ansträngningar att dölja sin situation och de problem och ansvar barnet åtagit sig. Känsla av skam, ansvar och oro för vad som händer hens förälder om
sanningen skulle komma fram, samt en lojalitet till föräldern, binder barnet till tystnad (BRIS, u.å). Trots detta finns det i vissa fall tydliga varningssignaler som skolpersonal kan
uppmärksamma hos barn som far illa. Det som kan ses som en utmaning är att få barnen att prata om och anförtro sig till utomstående, skolpersonal, om sin familjesituation.
I Socialstyrelsens text, Barn som anhörig (2014) uppmärksammas effekterna av fenomenet stigma, om så inte uttryckligen. Ett exempel på detta fenomen kan tydas i stycket
Familjehemligheter. I stycket förklaras det att föräldrar inte sällan uttrycker, direkt eller indirekt, önskan att barnen ska hålla sin hemsituation privat och inte tala om det med andra utanför familjen. Det händer även ibland att de utsätts för hot om de skulle avslöja sådant för utomstående. Barnen får utstå känslor som skam och oro (Tinnfält et al 2018). Dessa känslor påverkas av den stora bördan att bära på en familjehemlighet och att ingen ska få reda på deras situation. Barnen kan ses ha utvecklat en form av självstigma och senare en rädsla för omgivningens reaktion om deras familjesituation skulle bli känt av skolpersonalen. Barnen ängsla grundar sig i att utsättas av sanktioner av omgivningen. Sanktionerna dessa barn är rädda för att bli utsatta för är av skuldbeläggande natur. Barnen är oroliga att de ska få skulden för att inte ha lyckats ta hand om sina föräldrar, syskon och hushållet. Denna rädsla är en av anledningarna till att barnen håller hårt på familjehemligheten.
Att skolan ses som en plats fri från problemen de har hemma kan ha en påverkan på vilken roll de vill ha i skolan. Hemma är barnet den som ha stort ansvar, ska vara duktig, hjälpsam och omhändertagande. I skolan kan barnet vilja ta på sig an en roll som inte är lik den som hen har i hemmet. Detta kan ses som en form av intrycksstyrning, barnet vill avfärda en viss roll för att inte ha samma förväntningar på sig och för att kunna bevara familjehemligheten (Goffman, 2014).
Gällande skolprestation tar Skolverket upp att dessa barn har svårt att koncentrera sig på skolarbeten, att de har låga förväntningar på sig själva och att de kan ha mycket frånvaro. Socialstyrelsen nämner också att dessa barn kan ha koncentrationssvårigheter, men också att de kan ha försenad utveckling av motorik och språk. Dessa karaktärsdrag kan hänga ihop. Försenad utveckling av motorik och språk kan göra att skolan blir tråkig och ointressant, vilket i sin tur leder till koncentrationssvårigheter och låga förväntningar på sig själv, brist på motivation och bristande närvaro i skolan.
Myndigheternas dokument betonar vikten av att skolpersonalen vågar fråga elever om deras familjesituation vid upprepade tillfällen. Det som myndigheterna inte tar upp är att bygga upp en relation med tillit som grund till eleverna. I och med att barnen som lever i en
dysfunktionella familj tenderar att bevara familjehemligheten på grund av rädsla för sanktion så finns det ingen mening med att vid upprepade tillfällen ställa frågor om deras familj om det inte finns någon form av tillit. Barn som växer upp i en dysfunktionell familj känner väldigt sällan en tillit för sina föräldrar vilket också leder till lägre tillit för skolpersonal (Trygged et al 2013). Därför kan det vara viktigt att bygga upp en bra relation och tillit innan frågor om elevens familjesituation börjar ställas. Folkhälsomyndighetens dokument visar att ökad kunskap och kompetent personal som finns tillgänglig för elever och personal främjar arbetet för bättre elevhälsa. Detta framkommer i insatser så som Team Agera vars arbete engagerar och motiverar skolpersonal att identifiera problematik bland elever tidigt men även att driva ärenden vidare.
4.2 Metoddiskussion
Tematisk textanalys som metod ger en tydlig överblick kring hur Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten presenterar rollen, barn som anhörig till individer i missbruk. Metoden har, med hjälp av teorierna, besvarat arbetets syfte genom att förklarat hur texterna framställer barn som anhöriga till personer med missbruksproblematik.
Det som förmedlas i texterna är den bilden som Skolverket, Socialstyrelsen samt
Folkhälsomyndigheten vill föra vidare till personal på skolorna i Sverige. Metoden hjälper med att se vad myndigheterna vill att skolpersonalen ska utgå ifrån när det gäller att
uppmärksamma barn som lever med en förälder i missbruk. För att få ett resultat som speglar verkliga förhållanden i skolan hade enkäter eller intervjuer med skolpersonal varit mer optimal, men givit en individuell bild beroende på erfarenheter, värderingar och yrkesroll inom skolan. Texterna ger en klar och tydlig bild över de förväntningar som finns på rollen som barn som lever med en förälder i missbruk.
Det som hade kunnat göra analysen bättre var om författarna hade förberett fler och mer specifika frågor till de valda dokumenten från Skolverket, Socialstyrelsen samt
Folkhälsomyndigheten för att snabbare kunna inbegripa de delar som var relevanta för arbetets syfte. Vid diskussionen av dokumenten blev det tydligt att myndigheternas riktlinjer och policys inte kunde användas i sin helhet då endast delar var av intresse för arbetet och de frågeställningar som introducerats. Detta gjorde att bearbetandet av analysdelen och dess material var mer omfattande än vad som först var planerat.
4.3 Slutsats
Det som Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ser som viktiga faktorer för att arbeta hälsofrämjande är en stark elevhälsa, samverkan mellan skolan och Socialtjänsten och att ge stöd till skolpersonal vid anmälan vid misstanke/vetskap att ett barn far illa. Utifrån myndigheternas presentation av barn som lever med missbrukande förälder så är de omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. De varningssignaler som tas upp är tänkt att vara en utgångspunkt för skolpersonalen för att kunna uppmärksamma dessa barn. Skolpersonalen behöver ha rätt verktyg och stöd för att kunna uppmärksamma barn som kan uppfattas som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande.
För att uppmärksamma barn som lever med missbrukande förälder så betonar materialet från myndigheterna att skolpersonal måste våga fråga de eleverna som visar på varningssignalerna om deras familjesituation. Problemet med detta är att dessa barnen skyddar sin situation i och med att det är en familjehemlighet. Dessa barnen har även en låg tillit till skolpersonal och därför finns det ingen anledning som talar för att dessa barnen skulle berätta för
skolpersonalen bara för att de får frågan. Det är därför det är viktigt att skolpersonalen bygger upp en relation och tillit till eleven för att kunna ha en möjlighet att kunna hjälpa.
Barn som växer upp med förälder i missbruk har högre risk än andra barn att drabbas av psykisk ohälsa eller att själva hamna i ett missbruk. Dessa barnen har högre risk att inte klara av skolan och att senare inte komma ut på arbetsmarknaden (Sjögren & Svaleryd, 2011). Dessa barnen växer upp med att vara omhändertagande och vara den som städar upp och alltid finns där för den missbrukande föräldern. Dessa barnen får lära sig att de inte pratar om sina problem och att de ska distansera sina känslor.
REFERENSER
Al-Anon. (u.å). Att vara medberoende. Al-Anon.
http://al-anon.a.se/att-vara-medberoende
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Bengtsson, Kristin. (2017). Alkohol och narkotika, riskbruk, skadligt bruk och beroende. 1177 Vårdguiden. Region Skåne.
https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-missbruk/alkohol-och-narkotika-riskbruk-skadligt-bruk-och-beroende/
Boréus, Kristina. (2015) Texter i vardag och samhälle. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber s. 157.
Brake, Kathryn J. (1988). Counseling Young Children of Alcoholics. Elementary School Guidance & Counseling. p106-111. American School Counselor Association
BRIS (u.å). Missbruk i familjen. Barnens rätt i samhället
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/riskfaktorer-i-familjen/missbruk-i-familjen/
Edwards, Diane M., Zander, Toni A. (1985). Children of Alcoholics: Background and Strategies for the Counselor. Elementary School Guidance & Counseling.
EMCDDA (2016). Europeisk narkotikarapport (2016). Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/2637/TDAT16001SVN.pdf Folkhälsomyndigheten. (2016). Om Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/
Folkhälsomyndigheten. (2016) Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c16715ce4010/b arn-familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf
Goffman, Erving (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Goffman, Erving (1990). Stigma: notes on the management of spoiled identity. [New ed.] Harmondsworth: Penguin Books
Helgeland, Anne. (2012) Familiesamtaler med barneperspektiv når mor eller far har en psykisk lidelse. In: Storm Mowatt Haugland B, Ytterhus B, Dyregrov K, editors. Barn som pårørende.
Johnson, Björn, Richert, Torkel & Svensson, Bengt (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
KOVFS (2016:1) Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter. Konsumentverket.
https://publikationer.konsumentverket.se/produkter-och-tjanster/alkohol-och-tobak/kovfs-2016-1-konsumentverkets-allmanna-rad-om-marknadsforing-av
Knorring, Anne-Liis von (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Näsman, Elisabet. Alexandersson, Karin. (2017). Föräldrar med missbruksproblem: möten mellan barnens och föräldrarnas perspektiv. Uppsala Universitet.
Post, Phyllis & Robinson, Bryan E. (1998). School-Age Children of Alcoholics and Non-Alcoholics: Their Anxiety, Self-Esteem, and Locus of Control. Professional School Counseling, p36-40
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS: 2008:486. Marknadsföringslag. Stockholm: Finansdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486 SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS: 2010:1622. Alkohollag (2010) Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/alkohollag-20101622_sfs-2010-1622
SFS: 2011:111. Lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser. Stockholm: Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2011111-om-forstorande-av-vissa_sfs-2011-111
Sjögren, Anna & Svaleryd, Helena. (2011). Nitlott i barndomen: familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande bland unga vuxna. IFAU - Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Skolverket. (2018). Det här gör Skolverket. Skolverket.
https://www.skolverket.se/om-oss/organisation-och-verksamhet/det-har-gor-skolverket Skolverket. (2019). Skolans ansvar för barn som far illa. Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa
Socialstyrelsen. (2009. Barn och unga i familjer med missbruk - Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12-15
Socialstyrelsen (2014). Barn som anhöriga - Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma. Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-5-10.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Om Socialstyrelsen. Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende - Individen, kunskapen och ansvaret. Statens offentliga utredningar. Slutbetänkande av Missbruksutredningen Stockholm: 2011.
https://www.regeringen.se/49b6a2/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558413/battr e-insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1-av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou-201135
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem - Omfattning och analys. Östersund
Systembolaget. (2017). Alkoholrapporten 2017 Tema: Alkohol, föräldrar och barn. Systembolaget.
https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/abkkw7nae5opp2sree4z/Alkohol rapporten_2017.pdf
Tinnfält, Agneta., Fröding, Karin., Larsson, Madelene., Dalal, Koustuv. (2018). “I Feel It In My Heart When My Parents Fight”: Experiences of 7–9-Year Old Children of Alcoholics. Child and Adolescent Social Work Journal
Trygged, Sven., Backlund, Åsa., Elofsson, Stig. (2013). Vem kan man lita på? Skolelevers förtroende för skolpersonal. Socialmedicinsk Tidskrift. Högskolan i Gävle.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Östman, Margareta. (2014). Familjens situation. Brunt, D., Hansson, L. (red.) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. (2014). 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 189.
