Projektbeskrivningar vid Tema Barn

DEPARTMENT OF

CHILD STUDIES

Projektbeskrivningar vid tema Barn

1996:7

·

WORKING PAPERS ON CHILDHOOD

AND THE STUDY OF CHILDREN

SKOLA

OCH

KULTURELL

BEREDSKAP

Karin Aronsson

Professor

Extern finansiar:

Skolverket, projektnummer

6415.

Vilken kulturell beredskap har

sexariga

fOrskolebarn

fOr

komplexa texter och bilder? Pit

vilket

salt

fOrandras den

estetiska

medvetenheten under de fOrsta

skoUiren och

i

vilken

utstrackning

kan

den kopplas dels till den kulturella bakgrunden, dels till skolgang?

Projektet

viii

relatera kulturell

beredskap

till kulturell

variation;

dels till

grad

av fonnell

socialisation

dels till olika hem-

och skolmiljoer

med varierande inslag

av

informell

estetisk

socialisation.

Teoretiskt anknyter projektet till forskning kring figurativt

sprak

(icke bokstavlig

anvandning

av sprak,

lilteratur

och

bild).

Olika delprojekt

komrner att behandla

skolstarten genom empiriska studier av

fOrskolebarn (6

ar)

jamforda med barn i

arskurs 2,

vad

gall

er

kulturell

beredskap och

- bild

(bildprocessen och

bildupplevande)

- fiktion och skamt

(lilteraturtolkning, perspektivtagande i barns fOrstaelse av berattelser

och

skamt)

-

TV -fiktion

(barns

tolkningar relaterade till

skiimt, ironi, och

beraltelsestruktur)

- fiktion

och tvasprllighet (beriiltande och

beriiltelsetolkning

relaterade

till barns

spriikliga

medvetenhet, yid olika

grader av

tvasprllighet).

I programmet ingar fOr narvarande Professor

Karin Aronsson samt

doktoranderna Ingrid

Andersson,

Marie Bendroth

Karlsson och

Ingegerd Rydin.

Karin Aronsson

Professor

Social

identitet och diskursmiinster i flerpartssamtal

Det

finns

inte

sallan en

dialogisk dominans

i studier som

ror vuxen-barn

samtal.

I ett

antal

studier, studeras

barn

och

ungdomar har i flerpartssamtal. Barnets "rost", som diskuteras

utifran Bakhtinsk teori

stalls

i relation till

andra

narvarande roster. Ett

antal

olika

motestyper

ar

har aktuella: pedagogiska mottagningar,

familjeterapisamtal, samlingen

i

forskolemiljo mm.

I

en

mikroanalytisk

studie

av pediatriska

samtal analyseras

olika

salt att

tala

fOrbi,

genom

eller over

barn i flerpartssamtal med barn-vuxna. Samtalsmonstren relateras

ocksa

till

modeller fOr

social

distans

(sa kallad

"politeness theory").

I en longitudinell

studie analyseras

samtalsmonster i familjeterapi. Tjugo

familjer

har

fOljts

med

video

under

en

liingre tids familjeterapeutisk behandling. Samtalen analyseras

utifran teoribildning

kring

makt

och socialt

fasadarbete

(face working).

Vi dare

studeras

narrativa

strategier

och

olika satt att gemensamt

bygga upp

en

berattelse.

En studie galler samtalsmonster

med

fami1jer

dar

ett

barn tillhor en riskgrupp

for

allergisk

sjukdom

.

Samtliga familjer

ar inspelade

i

vardagliga

problemlosnings-

och

samtalssituationer

nar

det aktuella

barnet

var ett ar

och

sex

manader

gammalt.

Foraldra-barn

och

barn-barn

samtal

relateras dels

till

bamets

sjukdom (icke-sjukdom),

dels till

teoribildning kring

talhandlingar

och

social

distans.

Rapporter fran

projektet:

Aronsson,

K (1991),

"Facework

and control

in multiparty talk.

A

pediatric case study.",

I:

1.

Markova

&

K.

Foppa

(red),

Asymmetries in dialogue.

(Hemel Hempstead

: Harvester.)

Aronsson,

K. (1991), "Pediatriska samtal och

social

distans. En kritisk diskussion

av

Bronw

&

Levinsons

samtalsmodell.",

Socialmedicillsk Tidskrift,

nr

9-10, sid 438-446.

Aronsson, K.

&

Cederborg, A-C (1994), "Voice

and orchestration

in family therapy. On

co-narration

in multiparty talk.",

Text,

nr 14,

sid

345-370.

Karin Aronsson Professor

Kulturellt komparativa studier av barns bildvlirldar

Nar det galler symbolproeesser ar spriikutveeklingen mer ingiiende kartlagt an barns bilder oeh bildvarldar. I en komparativt kulturell studie, relateras barns till bildutveekling till formell oeh informell soeialisation. Tidigare forskning har ofta gallt emotiva eller kognitiva aspekter av barns bilder. Teoretiskt fokus i dessa studier ligger pa hur bilderna speglar barns vardeperspektiv oeh sociala tankande.

En studie galler svenska barns bilder i ell nutidshistoriskt perspektiv. Sex olika

kollektioner av bilder (fran 1920-1990) analyseras med avseende pa estetik oeh soeiala varderingar. Har diskuteras ocksa skillnaden mellan pojk-oeh flickkollektioner. I tvii besliiktade studier analyseras barns bilder i olika kulturer. I den forsta studien jarnfors bilder av etiopiska landsbygdsbarn med bilder fran etiopiska stadsbarn. I den andra studien gors en kontrastiv analys av barns bilder i tre olika miljoer som varierar i olika kulturella avseenden, Sverige, Tanzania oeh ett ANC-Iager. Samtliga barn har gestaltat en klassrumssituation i bild. I vara analyser visar vi bland annat hur

elev:lararkvoten, det viII saga hur den relativa storleksgraderingen av elever varierar signifikant med typ av barnorientering (och sjalvcentrering versus kollektivcentrering) i kulturen.

En tredje studie galler barns kulturella beredskap i fOrhallande till konststilar. Forskole-oeh skolbarn har i denna studie fatt sortera kanda konstbilder (genom att matcha "fOraldrar" och "barn" av olika konstnarer) och resultaten pekar pa att betydligt yngre barn

an

vad man tidigare har trott kan identifiera olika ism-er nar studien laggs upp pii ett engagerande salt. Resultaten relateras till Bourdieus resonemang om kodfortrogenhet. Rapporter fran projektet: Aronsson, K. (1991), "Barns varldar i pojkars och flickors bilder. Tre generationer barnteckningar.", I: G. Berefelt (red), Flickor och pojkar. Om

verkliga och overkliga skillnader, Stockholm: Centrum fOr Bamkulturforskning.

Aronsson, K. och Andersson, S. (1996/under tryckning), "Social scaling in children's drawings of classroom life. A cultural comparative analysis of social scaling in Africa and Sweden", British Journal of Developmental Psychology.

Ingrid Andersson Doktorand

Monolingual and Bilingual Children's Narrative Strategies, Extern finansiar: Skolverket.

This study concerns children's narratives in different situations. Children's narratives in different contexts provide information on both formal and functional features of

children's language. Special attention is paid to the children's cultural habits in school and at home, and whether narration is encouraged in different situations. Communicative aspects of narration is encouraged in different situations. Communicative aspects of narration, such as how different "voices" are constructed and heard, are analyzed, as are linguistic aspects of the narratives, such as vocabulary, narrative coherence and linguistic complexity.

Marie Bendroth Karlsson Doktorand

Bild som uttryck oeh kommunikation eller test oeh illustration, Pedagogiska dilemman i bildaktiviteter for yngre barn.

Mitt avhandlingsprojekt bygger pa empiriskt material fran bildaktiviteter pa fOrskolor, iirskurs 2 och konsthallsverksamhet. Det ar en mikroanalys av bildpraktiker fOr yngre barn (6- och 8-iiringar). Huvudintresset ar estetisk kunskapsutveckling och jag utgar fran

att estetisk kompetens

ell

er bildkonstniirlig formaga i fOrsta hand ar habituerad, det viII

saga

inliird, och att bildaktiviteter i forskolan och pi'! lagstadiet

tiT

kulturella praktiker.

Mina analysredskap iir aktivitetsteori och diskursanalys, vilket innebiir attjag

studerar

interaktion mellan larare-elev och

elev-elev

bade pa verbal och icke-verbal niva

.

Jag

diskuterar dels

aktivitetemas

karaktiir, det viII saga hllmvida bildaktiviteten har en estetisk

karaktar eller

om

den underordnas andra kunskapssyften, dels aktivitetsniva hos larare

och elever. De pedagogiska dilemman som tycks uppsta diskuteras utifran bildpedagogisk

tradition, radande kunskapssyn och

forestallningar

om barns bildskapande.

Ann-Christin Cederborg

Forskarassistent

Sexuella overgrepp mot barn. Analys av polisforhor med barn som

misstiinks varit utsatta fOr sexuella overgrepp

samt

genomgang av deras

domstolsprotokoll.

Extern finansiar: Socialvetenskapliga forskningsradet (SFR)

.

Projektet syftar till at! kartHigga och analysera

samtalsmonster

i polisfOrhtir med barn som

miss tanks ha varit utsatta for

sexuella

overgrepp i sin narmiljo. Detta fOr att fOrsta hur

polis och barn samproducerar berattelsen om det eventllella brottet. Genom att fOlja den

jllridiska processen

efter

polisfOrhoret samt kartlagga och analysera innehallet i

domstolsaktema ges mojlighet att fOrsta vad som anses vara troviirdiga berattelser fran

barnen. De domstolsakter som behandlar barn ens arenden kommer ocksa att kartlaggas

och analyseras fOr att forsta vad domstolsvasendet bedomer som troviirdiga berattelser. I

analysen ska iirenden som gatt frAn polisfOrhor till atal, jamforas med fall diir atal inte

vackts. Genomgangen

av

polisfOrhor och domstolsakter ska ocksa generera kunskap om

olika bakgmndsvariabler kring barnets familjeforhiHlanden.

Yid traumatiska upplevelser,

som sexuella

overgrepp, ar mojligheten till att fa beratta av

extra stor betydelse fOr att fOrsta vad som hant och varfor handelsen kom till

stand.

Flera

forskare har ocksa papekat att det ar viktigt fOr barns psykiska halsa och sociala

anpassning att tidigt kanna sig trodda nar de berattar om handelser i

sina

Iiv (t ex R.C.

Summit 1983). Diirfor syftar ocksa projektet till att undersoka kliniska kriterier for

trovardiga berattelser. Vilken

overensstammelse

finns det mellan de kliniska och den

juridiska instansernas bedornningar pa vad som

ar

att betrakta

som

troviirdiga berattelser

om sexuella overgrepp?

Specifika fragestallningar fOr projektet: Vad gor

att

en berattelse om

sexuella

overgrepp

blir trovardig? Vilka styrning- och tuI1agningsstrategier anvander fOrhorsledaren? Hur

reagerar barnet? vad iir det fOr fragor barnet fOrvantas besvara? Hur bevakas barnets

perspektiv i fOrhoret? Vad berattar barnen om

sina

upplevelser av overgreppen? Hur

beskrivs och tolkas barnens berattelser i domstolsakterna? Vad framkommer om barnens

familjebakgrund och familjerelationer? etc

Projektet paborjades hosten 1995 och datainsamlingen ar just avslutad.

Jakob Cromdal

Doktorand

Att gora sig hord pa ett andra sprak

-

socialt samspeJ och handlande i

tvasprakiga barnmiljoer.

Spniklig kompetens handlar inte bara om ordfOrrad och grammatiska kunskaper, utan

ocksa om sprlliiga nyanser

samt

val av "ratt" uttryck med hlinsyn till den

aktuella

situationen. Barns pragmatiska kompetens, det vill saga fOrmagan att valja ratt uttryck i

ratt

sammanhang,

utgor ett underbeforskat ornrade, i synnerhet vad galler

andraspraksanvlindning. Vardagligt sprakbruk involverar med

stigande

alder och

erfarenhet en allt

sWrre

repertoar av samtalsstilar. Hur kan andraspraksinlarare gtira sig

htirda i lek- och andra samspelssituationer? Vilken roll

spelar

ickeverbala

och

andra

kommunika

t

iva strateg

i

er?

I tva delprojekt viII vi utforska olika aspekter av tvasprlliga 5-8-aringars kommunikativa

strategier i ett antal olik aktivitetstyper. Iakob Cromdals delprojekt syftar till att studera

samtal mellan barn i varierande skolmiljoer fOr att se hur de anpassar sitt spriik till olika sociala kontexter. Med utgangspunkt i modern samtalsforskning saviil som

tvasprakighetsforskning. hop pas vi med detta delprojekt na nya kunskaper om hur tvasprAkiga barn blir medvetna om kommunikativa spelregler samt hur denna medvetenhet paverkar kommunikativ sti!.

Karin Osvaldsson Doktorand

Invandrarflickors riist under utredning och behandling. Hur olika ungdomsgrupper blir hiirda i samtal och i skriftliga dokument.

Projektets overgripande syfte ar att fOlja ett antal flickor pa sarskilda ungdomshem, dels genom livshistorie-intervjuer, dels genom analyser av institutionella samtal och

utredningsdokument. I samband med ungdomshemsplaceringar blir de unga ofta fOremal for ett antal olika skriftliga utredningar. I intemationell forskning kring utredningar har det visat sig at! kvinnor ibland anvander sig av en sa kallat svag samtalsstil och att de darfor framstar som mindre trovardiga (O'Barr 1982, Conley & 013arr 1990). Hur fOrstar flickoma pa sarskilda ungdomshem institutionella samtal? Pa vilket satt gor de sig horda i samband med samhalleliga ingripanden och placeringar? Vilka missfOrstand kan man identifiera? Hur uppkommer de och vad beror de pa? Vilken roll kan etnisk

tillhorighet spela i dessa sammanhang? Projektet ar i sitt initialskede.

Ingegerd Rydin Doktorand

Making Sense of TV-narratives. Children's Readings of a Fairy Tale. I avhandlingsarbetet studeras hur barn i aldem sex och atta ar tolkar och "laser" en tv-version av en modem folksaga. Teoretiskt, ansluter studien till text-Hisarorienterade traditioner inom litteraturvetenskapen, s k receptionsteori och till sociokulturella ansatser inom psykologi och sociologi. Barns meningsskapande aktivititeter i saval intervjuer som genom teckningar granskas ingaende och i nara relation till "texten" (programmet). Studien belyser ocksa hur sociokul,turella faktorer som alder, kon och kulturell bakgrund samverkar i receptionsprocessen. Aven metodfragor diskuteras i avhandlingen, sarskilt med inriktning pa kvalitativ metod och fragor som galler djupintervjuer med barn som inforrnanter. Ett avsnitt i avhandlingen handlar ocksa om hur teckningar kan anvandas

som forskningsverktyg fOr att utrona nagot om barns upplevelser och tolkningar av "texten" (programmet).

Avhandlingen har sarskild relevans fOr fragor kring s k "media literacy" d v s barns kunskaper om tv-mediet och dess berattartekniker och darrned har arbetet implikationer fOr mediautbildning i skolan. Forskolebam jamfors med skolbarn i detta avseende, fOr att v,isa pa vilka kompetenser dessa tvii grupper har nar det galler att tolka tv-berattelser. Aven konsaspekter behandlas i avhandlingen narmare bestiimt hur flickor och pojkar skiljer sig at i sina tolkningar och fOrhilllningssatt till det aktuella programmet.

Mia Thorell Doktorand'

Barns rollek.

I mitt pagaende avhandlingsprojekt fOrsoker jag belysa tva huvudfriigor: Hur uppfattar sex-attaaringar vuxenvarlden? Hur organiserar barn som deltar i verksamheten pa forskola sit! gruppliv?

For att belysa fragan om barns uppfattningar om vuxenviirlden har jag spelat in barns

rollek paljudband. Dessa leksituationer, en doktor-patientlek respektive en familjelek,

hade givna ramar vad galler lekmaterial oeh lekens overgripande innehall samt att tva barn i taget skulle deltaga i lekarna. I bflda lekarna turades barnen om at! gestalta bade vuxen-oeh barnroller. Doktor-patientleken analyserades utifran pa vilket satt en argumentation byggs upp i olika typer av relationer, det viII saga doktor-fOralder, doktor-barn,

foralder-barn samt hur makt distribuerades i ett flerpartssamtal som utmarks av asymmetri. Familjeleken analyserades utifran antagandet att familjemedlemmar ar mer oppenhjiirtiga oeh direkta i sin kommunikation med varandra an vad som iir fallet i sammanhang dar risken at! "forlora ansiktet" innebiir en stOlTe prestigefOrlust. Med detta fOljer antagandet att en argumentation melJan familjemedlemmar byggs upp pa et! annat sat! an vad som iir fallet i till exempel et! samtal melJan doktor-barn-fOriilder.

For att belysa hur barn organiserar sit! gruppliv pa en fOrskola har jag gjOlt

videoinspelningar av barns aktiviteter oeh lek under den del av dagen som kallas "fri lek". Genom at! analysera barns dispyter (1'011-, telTitorial- oeh objektdispyter) har jag forsokt belysa hur barn hanterar dilemmat at! skapa sig et! "privat rum" pa en institution diir lokaler oeh leksaker/material tillhor alJa. "Privat rum" behover inte nOdvandigtvis betyda en onskan at! vara ensam. Det handlar snarare om VaT kat! vi leka utall aft bli avbmllla av v/lXna? elJer Var kall du ochjag leka ifredfor alldm bam? eller Hurskajag ga till vagafor at/fa vam "mamma" i malllma-pappa-bamlekell?

En utgangspunkt i min analys iir att barn skapar lekarenor pa vilka positioner oeh

identiteter saval som ratten tilJ specifika utrymmen fOrhandlas fram. Analysen visaI' att

f1iekorna oeh pojkarna delade upp det fysiska rummet mellan sig. Fliekornas arenor var et! speeiellt bord, bakom ett draperi, personalens kontor samt doekvran. Pojkarnas

huvudsakliga arena var samlingsrummet som oeksa var det stOrsta oeh minst moblerade rummet. Nar fliekorna oeh pojkarna lekte tilJsammans lekte de oftast i samlingsrummet.

BARNPERSPEKTlV OCH FORA.LDRAPERSPEKTlV

pA

BARNDOM

OCH BARNS BEHOV.

Gunilla Hallden Docent

Familjen ar en plats fOr socialisation och intemalisering av kulturella foreskrifter och viirdesystem. Den kan ses som skapad av dess medlemmar i syfte att fylla behov. I detta sammanhang fokuseras de referensramar och system av fOrestallningar, som byggs upp av de inblandade aktOrema i deras arbete med att hantera och skapa mening i sina liv. En utgangspunkt fOr det har skisserade forskningsprogrammet ar ett intresse fOr manniskors satt att fOrklara sitt agerande samt den inverkan som sker {dm olika diskurser genom att de forser manniskor med fOrklaringar till varfOr de gor som de gor. I den

familjesociologiska forskningen finns ett uppmarksammande av risken med

dikotomiseringen privatJoffentligt och makro/mikroniva. Foraldraskap innebar bland annat en me die ring mellan privat och offentligt och kan ses som uttryck fOr en politisk aktivitet utOvad pa mikroniv3., men av betydelse for makronivan. Om vi upplOser motsattningen mellan mikro och makro och betraktar strukturer i smaskalig interaktion och agerande i storskaliga sammanhang kan vi komma att studera fenomen som till exempel makt pa ett nytt satt. Makt ar inte alltid nagot som utOvas mot nagon, det kan ocksa studeras som en kreativ och frigorande kraft som pa sikt innebar en fOrandring av maktforhallanden.

Det satt som bamdomen lItformas och de ideal som knyts till den ser olika ut under olika tider och i olika kulturer. I den aktuella forskningen som ror fOraIdraskap och barns uppvaxtvillkor kan vi urskilja tva inriktningar. Den ena inriktar sig pa studier av foraldraskapets utformande i ett socialt sammanhang och har ofta en feministisk lItgangspllnkt. ForaIdraskap studeras som fragan om hllr fOraldrar, oftast modrar,

organiserar sin tillvaro och soker skapa goda livsbetingelser fOr sig och sina barn. Studier av fOraldrars satt att se pa lIppfostringsfrilgor har anknytning till detta forskningsomrade och har ryms stlldier av vardagspsykologi och uppfostringsideologier. Den andra

inriktningen befinner sig inom det nyetablerade bamdomssociologiska faltet och studerar bams satt att uppfatta, organisera och ansvara fOr sig sjalva. Socialisation ses som ett foretag av en aktor i en bestamd kontext. Perspektivet innebar ett ifragasattande av barndomsbegreppet som nagot biologisktJnaturligt och nagot som biist fOrklaras av lItvecklingspsykologisk teori. Det innebar ocksa ett lIppmarksammande av hllr

fOrestallningar om barn och bamdom ges en metaforisk betydelse i vilrt samhalle, liksom ett stlldillm av hur barns identitet och sjalvbild skapas. I detta forskningsprogram fOrenas de bada perspektiven.

Gunilla Hallden Docent

Barns

uppfattningar

av fenomenen familj, uppfostran och fOraldraskap.

Extern finansiar: Socialvetenskapliga forskningsradsnamnden (SFR), projektnummer 90-0039: 1.

Projektets syfte ar att studera barns satt att se pa familjeliv och mojliga roller fOr

familjemedlemmar. Bamen i en lagstadieklass (14 pojkar och 18 flick~r) skrev under en 2-manaders period berattelser om sin framtida familj. I des sa berattelser portratterade de familjemedlemmama och skildrade livet i familjen. Bamens skrivande skedde inom ramen fOr det vanliga skolarbetet. Berattelser kan ses som en version av verkligheten, berattad av ett barn utifran det barnets forstaelse av, onskningar och drommar om och kanslor infOr ett familjeliv. Det kan ocksa ses som en lek ett gestaltande av och en omformulering av verkligheten via leken.

Berattelserna har analyserats ur ett genus- och generationsperspektiv, vilket innebar att flickornas respektive pojkamas satt att formulera sina positioner i fOrhallande till barn, foraldrar och motsatta konet har Iyfts fram.

Analysen visar att flickoma i sina berattelser skildrar ett familjeliv med interaktion mellan medlemmama. I dessa familjer fOrekommer det oftare konflikter an hos pojkama. Den som fattar beslut och bestarruner i situationer av oenighet ar huvudpersonen, det viII saga den vuxna kvinnan.

I pojkamas berattelser fOrekommer inte interaktion mellan familjemedlemmama i alia familjer och det fOrekommer inte heller konflikter i sa stor utstrackning som hos

flickoma. Pojkarna ger inte sig sjalva rollen som den bestammande vuxne personen i sa stor utstrackning.

Flickorna skildrar alltsa sin huvudperson som en vuxen person med makt och

omsorgsansvar, medan pojkarna inte alltid identifierar sig med den vuxne. Denne har heller inte alltid makten att bestamma. I flickomas berattelser finner vi en stark kvinnoroll markerad hos huvudpersonen. I pojkamas berattelser finns inte en stark och

kontrollerande vuxen person. Modem ar en viktig gestalt bade fOr pojkar och flickor. Flickorna vaIjer att utforska denna makt, pojkarna valjer atl kringga den.

Ra];l];lorter fran ];lrojektet: Hallden, G. (1992) "'Min framtida familj'; familjescenarier i teckningar och uppsatser fran en lagstadieklass." I:

Flickor

oci!

pojkar. Olll

verkliga och

overkliga skillllader,

Centrum for Barnkulturforskning nr 17, sid 87 -102.

Hallden, G. (1993) "Reproduction, the essence of family life? Children's narratives on the theme 'My future family'." In:

Family Life

alld

Social COllfrol:

Discourses

011

Normality,

Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London, page 23-40.

Hallden, G. (1994) "Familjen ur bams perspektiv."

Socialvefellskaplig tidskrift

Ill'

2-3,

sid 103-113.

Hallden, G. (1994) "Establishing order. Small girls write about family life."

Gellder alld

Educatioll

1, page 3-17.

Hallden, G. (1994) "The family -a refuge from demands or an arena for the exercise of power and control. Children's fictions on their future families." In: Mayall, B. (eds.),

Childrell's Childhoods: Observed alld

Experienced,

London: The Falmer Press, page 63-78.

Gunilla Hallden Docent

"Vem

ar

jag?" -

14-iiringars teckningar

och uppsatser om

familjen

studerade

som

uttryck for drommar och

tankar

om den

egna

identiteten.

Extern finansiar: Socialvetenskapliga forskningsradet (SFR), projektnummer 91-0239:2C.

Projektet syftar till atl med utg{lIIgspunkt i nagra tonaringars satt att skissera

framtidsscenarier analysera hur de hanterar fragan "Vem ar jag?", samt hur sattet atl se pa familjebildning och relationen till det motsatta konet framtrader i dessa teckningars och berattelsers innehiill och komposition.

Den teoretiska utgangspunkten ar att identitet och sjli.lvbild ar konstruerade i en kultur och under inflytande av de positioner, som ges personen i skilda system. Utveckling ses som influerad av sociala fOreskrifter, men ocksa av de mojligheter som en individ ser i skilda kontexter. Barn och ungdomar befinner sig i ett familjesystem, dar de ar beroende av de vuxnas beslut och kontroll, men dar de ocksa genom lek, fantasier och annan egen aktivitet kan skapa sig utrymmen. Dessa egna aktiviteter far sin form i en kultur med det sprak och symboler som den specifika kulturen levererar, samtidigt innebar varje sadan aktivitet ocksa en paverkan pa kulturen.

Datainsamlingen skedde pa sa satt att et! skrivprojekt startades i salllarbete med

svensklarare i 7-klasser pa tva olika order, kallade Vasterstad och Osterstad. Ungdomama skrev uppsatser och ritade bilder av hus, rum och familj. Arbetet pagick under en 2-manaders period inom ramen fOr det vanliga skolarbetet och hade samma uppIaggning som i projektet Barns uppjaftllillgar

av

jellomellenjamilj, uppjostran

ochjdriildraskap.

Sammanlagt medverkade 142 elever, 74 fliekor oeh 68 pojkar, Mm sex olika klasser, tre fran varje skola i respektive stad. Teekningar oeh berattelser analyseras med speeiell fokus pa genus. ForesWllningar om familj har i detta projekt inte en framtradande plats, i sUi.llet studeras berattelserna som en ram fOr ett experimenterande med sjalvpresentationer. Rapporter fran projektet: Hallden, G. (1995) "Genus oeh generation dell;

Familjeberattelser som ram for ett experimenterande med sjalvpresentationer."

Rapportserie; SllIdier 0111 bamdom, IIngdom oell familj, nr 2, Pedagogiska institutionen,

Stoekholms universitet.

Hallden, G. (1995) "Genus oeh generation del 2; Kompetens oeh gemenskap

i pojkars

berattelser." Rapportserie; Studier om bamdom, I1l1gdom oehfamilj, Ill' 3, Pedagogiska institutionen, Stoekholms universitet.

Hallden, G. (1996) "Genus oeh generation del 3; Idyllofobi kontra markeringar av samhorighet over generationsgranser." Rapportserie; Stlldier om bamdom, I1l1gdom oell familj, Ill' 4, Pedagogiska institutionen, Stoekholms universitet.

Hallden, G. (1996) "Competence and connection; Gender and generation in boys' narratives." Working Papers 0/1 Childhood and the Stlldy of Children, Departme/lf of Child Studies, Linkoping.

Gisela Eekert Doktorand

Barnperspektiv och fiirlildraperspektiv pa barndom och barns

behov - skydd friutrymme och

ansvar.

Det satt som bamdomen utformas pa oeh de ideal som knyts till den ser olika ut under olika tider oeh i olika kulturer. I detta projekt kommer intresset at! inriktas mot barns behov av skydd, friutrymme oeh eget ansvar sa som det formuleras av barn oeh fOraldrar i dagens Sverige. Foraldrars satt att resonera om barns formaga oeh barns behov studeras i relation till barns satt att resonera om sarnma fragor. Fokus laggs pa forestallningar oeh satt att tanka om bamdom som betydelsefulla faktorer for en forstaelse av barndomens gestaltning oeh sokljuset riktas mot vardagspsykologiska resonemang om vad barn behover skyddas fran respektive ha tillgang till. Det empiriska underlaget utgors av intervjuer med barn oeh fOraldrar kring tva olika fenomen, namligen TV som bundsfOrvant eller fiende, samt lek som aktivitet oeh fOrhallningssatt. Bada studeras utifran deras givna respektive onskvarda roll i barn ens vardagsliv. Dessa fenomen kan tankas ha potentialitet att vaeka resonemang oeh initiera samtal om behov, paverkan oeh ideologi. En vi ss del av materialet ar insamlat

i

ett annat sammanhang och kommer att re-analyseras utifran angivet syfte oeh till det fogas ytterligare intervjuer. Studiens bidrag bestar i att anIagga ett aktOrsperspektiv oeh rikta uppmarksamhet mot barn oeh fOraldrar som informanter.

Rapport fran projektet: "TV-bundsfOrvant eller fiende? Om barn, fOraldrar oeh TV

-tittande." Gustafsson, Inga, Filipson, Leni & Eekert, Gisela, Valdsskildrillgsrlidets

skriftserie Ill' 12.

Karin Zetterqvist Nelson Doktorand

Barn med inllirningssvarigheterj forsok

till

ett barnperspektiv.

En pilotstudie.

Niir barn ska tilldelas extra resurser i skolan i form av en assistenttillsattning oehleller en hog grad av speeialundervisning sa kraver skolmyndigheterna allt oftare et!

expertutlatande i vilket en "diagnos" som dyslexi, DAMP, oeh sprakstOming ska bekrafta barnens inlamingssvarigheter. Ett medieinskt praglat diagnostiskt tankande ges pa sa vis en all! storre betydelse i pedagogiska sammanhang. InHimingssvarigheter ses som

symtom pa en dysfunktion i bamens biologiska konstitution snarare an som ett uttryek fOr barnets situation i skolan.

Jag staller mig fragan vad det betyder fOr bamet att fa en diagnos staJld pa sig och att bli definierad som till exempel et! "barn med dyslexi"? I vilken grad stigmatiseras barnet och hur fOrhaller sig barnet sjalv till dessa omstandigheter.

I pilotstudien har jag intervjuat fyra barn, som pa olika grunder ar diagnostiserade som barn med inlarningssvarigheter. Alia fyra barnen har assistent ochleller hog grad av specialundervisning i skolan. I halvstrukturerade intervjuer far barnen beratta om vad dom tycker om skolan, specialundervisningen, laxHisning, kompisar, fritid och annat som beror deras vardagsliv. Pilotstudien far ses som et! inledande fOrsok at! via kvalitativa tolkningar av intervjumaterialet frilagga bm'nets uppfattningar, ilsikter ochleller "tystnader" kring vuxenvlirldens sat! at! bedoma och definiera dom sjalva. Verkar till exempel barnen acceptera de vuxnas beskrivningar eller gor dom motstand mot dessa? Jag har ocksa intervjuat bamens foraldrar fOr at! fa en uppfattning om hur fOraldrar diskuterar och pratar om sina barns sa kallade inlamingssvarigheter. Utgangspunkten ar d1l att "fOraldra-berattelserna" utgor en viktig diskurs fOr barnet.

BARN

OCH

KOMMUNIKA TIONSHANDIKAP

Ulrika Nettelbladt Docent

Forskning om barn med kommunikationshandikapp

Inom denna forskning studeras flera olika typer av kommunikationshandikapp. En grupp ar barn medsk specifik sprltkstorning, dar det spnikliga handikappet iir det huvudsakliga problemet. Aven barn rned andra typer av kommunikationshandikapp studeras, t ex barn med stamning, barn med autismliknande drag och barn med grava rorelsehinder. I forskningen anIaggs saval ett intraindividuellt som ett interindividuellt perspektiv, dvs vi studerar bade funktionshindret i sig men ocksa hur barn med kommunikationshandikapp samspelar med sin omgivning.

Forskningen om barn med specifik spdlkstoming syftar till att i stor detalj kartlagga olika sprakliga funktioner och dysfunktioner, saval betraffande spraklig produktion som spdlkfOrstaelse. Det andra syftet iir at! relatera sprakliga symptom till underliggande neurolingvistiska funktioner. Vi vet idag att fOrmagan att fOrsta sprltk ar mera central for barns sprltkliga utveckling an den sprakliga uttrycksformagan. Problem med

sprakfOrstaelse kan vara svara at! upptacka och kanske fOrst marks som pragmatiska, autismliknande svilrigheter nar man samtalar med barnet. Sadana svarigheter kan hanforas till en spraklig svaghet ell er till svarigheter att ta en annan persons perpektiv. Barn med pragmatiska svarigheter hamnar ofta i granslandet mellan fr a logopedi, bamhabilitering och barnpsykiatri. Var overgripande fragestallning ar darfor hur specifik en sk specifik sprakstbming egentligen lir.

De spri\kliga analysema sker sedan flera ar med hjlilp av olika datorprogram. Det!a har

inneburit en revolution nlir det gliller de stora datamangder som idag kan analyseras. Hit!ills har en stor del av barnspraksforskningen gallt engelsksprltkiga barn och det ar dlirfor sannolikt at! teorier om sprltkstorningar kraftigt prliglats av engelskans speciella struktur. Egna data fran svenska barn med sprakstorning visar at! svenskans prosodi (betoning, ordaccenter och satsmelodi) och ordfOljd ger upphov till speciella problem. Sad ana sprakliga aspekter bor dlirfOr inkorporeras i teorier om barn med sprakstbrningar. I et! nystartat internationellt projekt dar systematiska jlirnforelser gors mellan barn med olika modersmal kommer dessa aspekter ytterligare att utprovas.

Nlir det gliller det interindividuella perspektivet gors interaktionstudier av barn med sprakstbrningar. Vi har bl a jiirnfort barn i samtal med olika samtalspartners. Resultaten har visat att barn med specifik spdikstorning men liven barn med stamning kommunicerar olika beroende pa om samtalspartnern ar ett jamnarigt barn eller en vuxen. I de! forra fallet tar barnet ett storre kommunikativt ansvar.

En annan aspekt av et! interindividuellt perspektiv lir at! studera hur olika typer av kommunikationstraning gilr till. Forvanansvlir! nog finns knappast nagon forskning om detta. Vi har nyligen pabiirjat studier av sprltkterapi mellan logopeder och sprltkstbrda barn. Resultaten har bl a visat att samma logoped beter sig olika beroende pa om barnet har svarigheter at! forsta sprltk eller endast har svilrigheter med den sprltkliga

produktionen (uttal och grammatik). I en annan studie jlirnfors olika typer av taltrliningsmetoder. I samma studie gors liven en historisk tillbakablick over hur sprakterapi fOrlindrats de senaste fyra decennierna.

Exempel pa egna publikationer:

"Grammatical characteristics of Swedish children with SLI." (1995), ]aumal of Speech and Hearing Research, vol 38:589-598. Tills m K Hansson.

"Parents, peers and professionals in interaction with language impaired children." (1993), Proceedings afthe Child Language Seminar, University of Plymouth, England. Tills m K Hansson.

"Context and comprehension. A neurolinguistic and

interactional

approach

to the

understanding

of semantic-pragmatic

disorder."

(1993),

European

Joumal

of

Disorders

of

Communication, vol 28:

117-140

.

Tills m B Sahlen

.

Ulrika Nettebladt

Docent

Barn med sprakstorningar

ur

eU historiskt

perspektiv

En

nyligen initierad

forskningsinriktning avser barn

med

sprakstOrningar

ur ett historiskt

perspektiv. Det

iir anmarkningsviiIt att

notera

att

litteraturstikningar hittills

gett

yid handen

att

det

knappast

star at! finna

nagra historiska

tiversikter av

detta

fait. Det finns

daremot

historiska tiversikter av afasi

hos vuxna,

av stamning oeh av

barn med kluven

gom

(harmynthet).

Forskningen

komnler ta avstamp

i hur handhavandet i Sverige av bam med

spniksttirningar (sa

kallad talomsorg)

startade oeh sedermera

utveeklats. Fokus ligger

pa

hur

olika typer av professionella

har beskrivit

sin verksamhet oeh sin syn pa

barn med

spraksttirningar.

Situationen

i

Sverige

kornrner att

belysas med

en

jiimfOrelse

av

utveeklingen

av

talomsorgen i Sverige

resp

Danmark.

En

svensk pionjar,

som kommer

agnas siirskild

uppmiirksamhet,

ar

den

kvinnliga

liikaren Alfhild Tamm,

verksam

i

btirjan

av

detta

sekel.

Hon

skrev

bl

a en

medieinskt inriktad

larobok

i

amnet oeh

tog under

1910-talet

initiativ till

en speeiell

talrubbningsklinik

yid Stoekholms stads skolor. Talomsorgen

startade i

Danmark redan

i slutet av fOITa arhundradet oeh var fOrst

inkorporerad med

dtivomsorgen. Siivitt vi

kunnat finna

var

danskarna

fOrst

i

varlden rned

en nationell

fOrening fOr professionella

inom talomsorgen. De danska pionjarerna var manliga

pedagoger,

t

ex Egil Forehammer

som

skrev

en liirobok riktad till

fOriildrar.

I

Danmark

skapades

tidigt

olika slags spraktest oeh spraktriiningsmaterial,

nagot

som

vi i Sverige

under lang tid "Ianade"

oeh tiversatte

till

svenska. Man kan

tidigt

sktinja ett

medicinskt

perspektiv

inom talomsorgen i Sverige medan man i Danmark

fran

btirjan

anlade ett

pedagogiskt

angreppssiitt. Dessa skillnader

praglar fortfarande talomsorgen i Sverige resp

Danmark bade nar det

giiller

utbildningen

av

professionella liksom talornsorgens

BARNETS A.RHUNDRADE. OM BARNDOMENS FORANDRADE

INNEBORD UNDER 1900 - TALET.

Bengt Sandin Professor

Externa finansiarer: Programsttid Mm Soeialvetenskapliga forskningsn'idet (SFR) oeh projektstod fnl.n Forskningsradsnamnden (FRN).

Under 1900-talets allra fOrsta ar skrev Ellen Key boken Barnets A.rhundrade. Boken inneholl en vision om ett battre samhalle oeh uttryekte fOrhoppningen att 1900-talet skulle bli ett barnets arhundrade. Oeh bamdomen kom att fa nya inneborder under 1900-talet. Det overgripande syftet med programmet om "Barnets arhundrade" iir att analysera barndomens fOrandring under 1900-talet. Programmet kan beskrivas som en kritisk utvardering av visionen om 1900-talet som ett barnets arhundrade. Hur oeh av vilka soeiala oehpolitiska krafter formades barns nya verkligheter? Mot den bakgrunden kan vi skissera ett antal olika problemornraden. For det forsta iir det nodvandigt att pa ett mera overgripande satt klargora barns grundltiggande soeiala oeh ekonomiska

levnadsbetingelser oeh dessas fOrandring under 1900-talet. Det finns oeksa anledning att granska konsekvenserna av professionernas agerande bade i de faekliga organisationerna oeh inom statlig oeh kommunal fOrvaltning. Med denna bakgrund tir det oeksa givet att barns fOrhallande till institutioner av skilda slag ar myeket eentralliksom fOrhallandet mellan fri- tid oeh fritid.

Forstaelsen av hur barndomsbegreppet konstrueras gor det nodviindigt att inte endast undersoka hur professionerna agerar utan oeksa hur barndomen framstiills saval i media som i barnlitteratur oeh film. Det finns oeksa anledning att uppmiirksamma genombrotten for nya vetenskapliga uppfattningar om barns utveekling i forhaJlande till savtil utom som inomvetenskapliga ftirandringar. Programmet kommer emellertid inte iignas en

kartlaggning av barns villkor i traditionell mening utan snarare att fokuseras kring ett antal mera begransade problemornraden om barn oeh barndom, av flervetenskaplig natur. Sa studeras inom projektet barnarbete pa landsbygden, fosterbarnens omhandertagande, barn pa barnhem, gymnasieungdomars fOreningsverksamhet, adoptionsverksamhetens

utveekling, synen pa fostret, sommarlovskoloniernas utveekling, radgivningsbyraernas framvaxt, sinnessltivardens utveekling samt fOresttillningar om bamdom som dessa presenteras fOr barn i olika massmedier. I sin helhet skall projektet vara slutrapporterat ar 2000.

I programmet ingar fOr niirvarande Professor Bengt Sandin, FD Gena Weiner,

FD Maria

Sundkvist, FK Ulf Jonsson, FK Mats Sjoberg, FK Ann-Charlotte Miinger, FK Ingrid Soderlind samt FK Anne-Li Lindgren, FK Ceeilia Lindgren, FK Judith Aresehoug. Rapporter fran projektet: Sandin. B (1995), "'The Century of the Child.' On the Changed Meaning of Childhood in the Twentieth Century. ", Working Papers on Childhood and the Study of Children 1995:2, Department of Child Studies, Linkoping.

Sandin, B (1995), "'Split Visions, Changing Childhoods and the Welfare state in Sweden.' Reflections on the Century of the Child." Working Papers on Childhood and the Study of Children 1995: 4, Department of Child Studies, Linkoping.

Bengt Sandin Professor

Forestiillningar om fostret och abortpolitik i Sverige ca 1800- till 1960. Under 1900-talets forsta hiilft forandrades barnens sociala stallning. Lagstiftningen om fosterbarn, bamavardsnamnder ete innebar utveeklingandet av nya system for social kontroll men oeksa av sttid fOr utsatta barn. Staten blev den nya bamdomens garant. Samtidigt innebar debatten om abortens legalisering att statens skydd av de ofOdda bamen omdefinierades.

r

projektet studeras hur fOrestallningarna om fostrets soeiala status forandrades efter sekelskiftet i den offentliga debatten. Forandringen av synen pa fostret

satts i relation till synen pa ab0l1 och barnamord. Abortdebatten relateras saval till kvinnans forandrade stallning kring sekelskiftet som till de overgripande poiitiska

fOrtlndringarna kring I 920-talet och framat. En delstudie avser att berora fragan om synen pa barnamord och fostelfordrivning i det fOrindustriella samhtlllet.

Bengt Sandin Professor

Barnarbete, skolgang och barnets arhundrade

Extern finansiar: Humanistiska och samhallsvetenskapliga forskningsnidet (HSFR). Att vara bam i dag ar nagonting helt annat an under 1800-talet. Uppvaxtvillkoren skiljer sig i en mangd avseenden. Dagens barn tillbringar en vasentiigt iangre tid i skolan an barnen pa 18oo-talet. Darmed tillbringar de mindre tid pa gatan och deras forsta elfarenhet av arbetslivet blir alltmera senarelagd. Skolan overtog under 18oo-talet ocksa andra uppgifter som avilade familjen i ett aIdre samhalle och blev en sociaipolitisk institution av stor vikt fOr utvecklingen av 19OO-talets vaIfardssamhalle. Utvecklingen av skolan har praglats av att ett minskande behov av bams arbetskraft gjort det nOdvandigt att fOrlanga skolg{mgen. Arbetarfamiljens satt att sorja fOr sina bam har ofta uppfattats som

problematiskt av de makthavande i samhaIlet. Ocksa denna ore fOr arbetarfamiljen har fungerat styrande pa skolans utveckling och hur man uppfattat barndomens innebord. En medveten striivan att fa bamen till skolan och bort fr1'm vad som uppfattades som skadliga hem-och gatumiljoer har satt sina spar i skolans utfomming.

Det har projektet handlar om diskussionen kring barns tillvaro, det handlar om var och hur barn borde tillbringa sin uppvaxt. I projektet diskuteras bland annat bakgrunden till fOrordningen om industriellt barnarbete fran ar 1881. Syftet ar att presentera ett politiskt och institutionellt sammanhang i vilket myndigheternas intresse av atl i lag reglera barns arbete kan goras begripligt. Dessutom diskuteras skolans utveckling och skolg{mgens fOrandring i fOrhallande till de nya fOresUillningar om bamdomens inneborder som vaxte fram kring sekelskiftet. Bland annat uppmarksammas hur skolsystemet praglade

uppfattningar om den "normala" band omen och synen pa avvikelser. Vidare studeras hur det nya bamdomsbegreppet paverkar synen pa familjen och pa konsrollerna inom denna samt hur nya barndomsbegrepp fOrandrar uppfattningarna om tonilringen.

Rapporter fran projektet: Sandin, B. (1987), "Om skolans nu svaga makt.

Barnarbetslagstiftning och folkundervisning i Sverige under 1860-och 1870-talen.", I:

Over granser.

FestskriJt till Birgitta

Odell.

Sandin, B. (1992), "Barndommen, skolen og kulturen. Teoretiske og empiriske perspektiver pa folkundervisning i Sverige 1600-1900.", I: P. Aasen & A. O. Telhaug

(red.),Taktell, takten pass pa

taktell. Studier

i

den offentlige oppdrage/sens

historie.

Sandin, B. (1995), '''The Presently Weak Authority of the Schools.' Child Labour Legislation, Compulsory Education and Family Strategies in Sweden in the 1860s and

1870s.",

Working Papers on

Childhood and

the

Study of Children

1995:

1, Department of Child Studies, Linkoping.

Sandin, B. (1995), "The Creation of the Modern Child. Educational, Social Change, and the Discovery of Normality in Urban Sweden 1850-1910.",

Working

Papers

on

Judith Aresehoug Doktorand

Omhandertagande av sinnessliia barn i Sverige under 1900-talet.

Varden fOr begavningshandikappade bam, eller sinnesslovarden som den kallades under

1900-talets fOrsta hlilft, har genomgatt stora fOrlindringar sedan dess uppkomst i Sverige pa I 860-talet. De! lir av intresse att till exempel studera hur "sinness16het" definierades yid olika tidpunkter oeh hur detta paverkade urskiljandet av barn i praktiken. Vidare ska jag studera vilka attityder oeh tankar som har legat bakom varden, hur dessa har rort sig

meIlan individ-oeh samhlillsnytta samt hur dessa forlindringar marktes i det praktiska arbetet med barnen.

Mitt klillmaterial kommer dels att vara riksdagstryek oeh faeklit!eratur oeh dels tva eller flera stone anstalters handlingar. I anstalternas arkivhandlingar hoppas jag kunna finna forlildramas kontakt med institutionen. Vidare hoppas jag har kunna se av vem oeh vilka skal bamets intagning pa anstalt ansags nOdvlindig. Utformningen av det dagliga Iivet pa anstalten kan ge hjlilp at! forsta olika tiders syn pa bamdom oeh uppfostran. Oeh

handlingar betrliffande ungdomamas Iiv efter utskrivningen fran anstalten kan ge vlirdefulla upplysningar om vardens malslittningar oeh normalitet i detta samrnanhang.

Min fOrsta studie som utfOrdes hosten 1995 glillde Sveriges forsta sa kallade extern at for "sinnessloa" barn, som startade i Norrkoping ar 1900. Intresset glillde dels hur man

argumenterade fOr denna, yid sekelskiftet annorlunda vard-/undervisningsform for dessa

bam oeh dels hur man i praktiken giek till vliga fOr att avskilja barn till extematet. For att fll upplysningar betrliffande den sistnlimnda fragan har jag anvlint mig av extematets

styrelseprotokoll, men liven av bamavardsnlimndens, fattigvardsstyrelsens oeh

skolstyrelsens protokoll.

Rapporter fran projektet: "Fran tvang till frivillighet eller fdin frivillighet till tvang? De begavningshandikappade bamens undervisning i riksdagsdebatten 1878-1976." I: K.

Bergqvist, K. Petersson & M. Sundkvist (red.) Korsvtigar. En alltologi om lIlotell metlall

IInga oeh illstitlltioner fOrr

oeh /Ill.

"De hvilka pa grund af bristande fattningsgMva ieke kunna i folkskola tillgodogora sig den undervisning, som dlir meddelas. Avskiljanden av bam till sarklasser oeh

sinness16anstalter i Norrkoping 1879-1920."

Working Papers

on

Childhood and the

SlLIdy of Children

1996:2, Department of Child Studies, Linkoping.

Ulf Jonsson Doktorand

"Uppfostran av uppfostrarna": Om en radgivningsbyra for uppfostringsfragor i mellankrigstidens Stockholm.

Extern finansilir: Forskningsradsnlimndens anslag for ungdomsforskning (FRN). Radgivningsbyraer fOr uppfostringsfragor vlixte fram pa olika hall i Sverige under 1930-talet av flera sklil. Dels onskade bamavardsnlimnder oeh andra liknande myndigheter forebygga uppkomsten av kriminalitet oeh psykisk ohlilsa senare i Iivet, dels fanns ett behov i skoloma av at! komrna till rlitta med e1ever som pa olika slitt st6rde

undervisningen i k1assrumrnen. LOsningen pa problemen soktes i en kombination av psykiatri, psykologi oeh soeialt arbete som byggdes ut yid dessa byriier. Verksamheten utveeklades sa smaningom till att bli det som vi idag klinner som psykisk bam- oeh ungdomsvard. I projektet speeialstuderas en sadan radgivningsbyra, nlimligen den som inrlittades ar 1933 av Stoekholms bamavardsnlimnd. Under byrans fOrsta deeennier anmlildes bam i en tredjedel av fallen av sina egna familjer ceh i ovrigt av skolan oeh andra institutioner i staden. Till stora delar lignade sig byran at diagnostieeringar av olika

slag - till exempel genom intelligenstester for byte av skolklass -samt radgivning i

uppfostringsfnigor till fOrlildrar, llirare oeh andra. Nagra av bamen som anmlildes till byran plaeerades oeksa pa anstalter eller i fosterhem. I studien undersoks vilka barn som

anmlildes, vilka som anmlilde dem oeh vad som hande med dem i mote! med byrans

barndorn ar och borde vara och vad detta innebar for de barn som anmaldes till byd\n samt barnens mojligheter an gora sig gallande i kontakten med byd'm.

Anne-Li Lindgren Doktorand

Barn, medier och medborgarskap. ForestlWningar om barn och· barndom i Folkskolans Barntidning/Kamratposten och svensk skolradio cirka

1930-1990.

Olika konstruktioner av bamdomsideal styr bams respektive vuxnas relationer till, och uppfattningar om, varandra. Syftet med fbljande avhandling ar inte att studera faktiska barns situationer, utan att i stallet rikta uppmarksarnheten mot de ideal som sUillts upp om bamfor barn under en sjuttioarsperiod. Idealbildningen ska sedan analyseras utifran olika teorier om medborgarskap. Framsta.lls till exempel barnen som kommande

sarnhiillsmedborgare eller iir barns varldar avskilda fran vuxen- och samhiillslivet, praglas barns omgivningar av olika politiskt fiirgade ideal osv. Ett viktigt instrument for denna del av analysen iir att se bade hur barn tilltalas och pa vilket satt barns egna roster kommer fram. Eftersom det inneha.Jl som anaIyseras explicit vander sig till barn kan bams egen medverkan ge en fbrdjupad forstaelse av hur barn och barndom konstrueras yid olika tidpunkter.

Det material som analyseras i avhandlingen - Folkskolans BarntidninglKamratposten och skolradioutsandningar -har bada haft en uppfostrande funktion, de har spritts till ett stort antal barn yid ungefiir samma tidpunkt och spridningen har i stor omfattning skett via skolan - viktiga fbrhallanden som kornmer att diskuteras mer utforligt i avhandlingen. Rapport fran projektet: "'Att ha barn med ar en god sak: Skolradion och kampen om barn i svensk nmdradio under trettiotalet". Working Papers 011 Childhood and the Study

of ChildreIl1996:2, Department of Child Studies, Linkoping.

Cecilia Lindgren Doktorand

"Barnets biista". Synen pa barn, barndom och foriildraskap inom svensk adoptionsverksamhet

1908-1980.

Ar 1917 antog Sveriges riksdag den forsta lagen om adoption. Sedan dess har atskilliga fragor angaende adoption debatterats och lagstiftningen ett flertal ganger iindrats. Synen pa adoption ens syfte, adoptivbam och fbraldrar har under 1900-talet genorngatt stora forandringar. En genomgimg av lagstiftningen 1917 och riksdagens behandling av adoptionsfragor visar dock att "barnets basta" anda sedan seklets borjan statt i fokus for debatten angaende adoption. Detta aktualiserar fragan om vad "bamets basta" innebiir och har inneburit under olika tidsperioder.

Vem iir adoptionen egentligen till fbr? Vad iir bast fbr bamet? Vem iir en god foriilder? Fragorna stalldes redan 1917 och stalls an idag. Svaren har varit mimga och skilda,

alia

praglade av sin tid och sitt sarnhalles varderingar. Syftet med projektet "Bamets biista " ...

ar att studera svenska adoptionsverksarnhet och den syn pa barn, bamdom och

fbriildraskap som .kommer till uttryck diir. Vilka forandringar sker under seklets gang och vad beror de pa? Ar antalet presumtiva adoptivbam och adoptivfbraldrar avgorande fbr vilken adopti vsyn som dominerar? Kan fbriindringar sattas i samband med vad som sker i sarnhiillet i stort, till exempel forandringar i synen pa familjen, den okade

professionaliseringen inom barnavardsomradet och en forandrad syn pa barns varde? I en studie av lagstiftning, riksdagsdebatt och handlaggning av adoptionsiirenden kan fragor av detta slag belysas och fbranderligheten i synen pa bam, bamdom och fbraldraskap askadliggoras.

Rapport fran projektet: '''Han slosar all sin kiirlek pa gossen'. Adoptionsarenden behandlade yid Stockholms radhusratt 1925." Working Papers 011 Childhood and the Study of Childrell 1996:2, Department of Cliild Studies, Linkoping.

Ann-Charlotte Miinger Doktorand

"En fredad plats at dessa sma." Stockholms skollovskolonier • en historisk tillbakablick.

Extern finansilir: Forskningsradsnamnden (FRN).

Ar 1884 sandes Sveriges fOrsta skollovskoloni ut. Verksarnheten oppnade, enligt en av initiativtagama, professor Magnus Huss, ett helt nytt valgorenhetsfalt. Id6n till

sommarkolonier fOr fattiga folkskolebam hamtades utiMm Europa oeh var en del av det intemationella valgorenhetsfalt som utveeklades under 1800-talet. Folkskolan som

institution tog visseriigen ett stort ansvar for arbetarklassbarnens uppfostran men

fOraldramas fOnnaga att ta hand om sina barn ifdigasattes. Ett behov av att taeka upp barnens tid utanfor skolan uppmarksammades oeh fonnulerades av filantropiska intressen

oeh kommunala myndigheter; sommarkolonier, arbetsstugor oeh till exempel

skolkarehem organiserades. Hiirigenom fOrandrades oeksa barndomens innebord fOr

des sa barn. Stadernas gator byttes till exempel ut mot koloniernas varld. Det iir denna nya

barndomsvarld oeh dess innebord som star i fokus fOr denna studie.

Koloniverksarnheten kan ses som en del av den diseiplinering oeh institutionalisering av barn oeh bamdom som skett fnin slutet av 1800-talet oeh till idag. Detta framtrader

tydligast i verksamhetens tid- oeh rumsorganisering. Saval den yttre som inre miljon liksom tiden kontrollerades med fasta uppsatta regler oeh normer. Aven debatten om "Den sunda livsfOringen" oeh verksarnhetens fOrebyggande hiilsovardspolitik kan diskuteras i

tenner av diseiplinering oeh institutionalisering. De hygieniska reformstravandena hamtades direkt fran folkskolan oeh ansags ha spridningseffekt: familjer till barn som varit pa koloni blev medvetna om vikten av god hygien, ratt kost, ordning, etc.

Gunilla Pettersson, forskarassistent oeh Maria Sundkvist, forskarassistent "Jag ar lyrist" .' GymnasiefOreningar som social praktik.

Externa finansiiirer: Socialvetenskapliga forskningsradet (SFR) oeh Forskningsd\dsnamnden (FRN).

Projektet fokuserar olika elevorganiserade fritidsaktiviteter som fOrsiggar i samband med

skolan, sa som gyrnnasieforeningar oeh elevkarssektioner. Det overgripande syftet ar att

studera vilken funktion dessa aktiviteter fyller i ungdomars vardag. Gymnasieskolan i sig blir endast intressant i en forlangning av denna fragestallning, oeh da med avseende pa hur gymnasiets utfonnning paverkar elevemas aktiviteter oeh hur ungdomamas agerande i sin tur paverkar gyrnnasieskolan. Bland annat vill vi studera om oeh hur aktiviteterna bidrar till att skapa stratifiering i det soeiala rummet, det vill saga i vad man de fungerar som distiktionsskapande soeiala praktiker. Vilka soeiala oeh kulturella kompetenser tillagnar sig ungdomama? Hur fOrhaller sig den kultur som ungdomarna fOr vidare genom sina aktiviteter till de gamla skolformernas kultur. samt till olika klasspraktiker? I studien gors jamforelser mellan tva stader, Kalmar oeh Ostersund. Det ar oeksa dessa staders gymnasieskolor som utgor underlag fOr undersokningen oeh resultaten kan

inte

generaliseras till gyrnnasieelever i stort. Jamforelserna syftar till an synliggora pa vilket salt integreringen av gyrnnasiets olika utbildningar paverkar ungdomars aktiviteter i fonn av gyrnnasiefOreningar oeh andra elevorganiserade fritidsaktiviteter.

Rapport fran (lfojektet: "Jag ar lyrist" - Gyrnnasieforeningar som social praktik. Delrapport 1.

Ell studie av

ulIgdomars

SYII

pa lItbildllillg, fritid

ochframtid.

Ingegerd R ydin

Doktorand

Barn och barndom i etermedia under 1900·talet Extern finansiar: Sveriges Radio.

Inom ramen for projektet Etermediemas historia, har paborjats ett projekt som sarskilt inriktar sig pa bamprogrammen. Projektet avser bl a att studera de budskap oeh

varderingar som fbrmedlats i bamprogrammen. Den overgripande fragan giiller hur barn oeh bamdomar har gestaltats i radio oeh tv under de senaste 75 aren.

Program speeiellt avsedda fbr barn har sedan begynnelsen haft en given plats i Sveriges Radios utbud. Sverige, inklusive nagra andra Hinder, intar en sarstiillning niir det galler att satsa pa bamkultur oeh bam- oeh ungdomsredaktionema yid Sveriges Radio har starkt bidragit till detta. Man vagar pasta att en for Sverige unik nationell bamkultur har odlats via radio oeh tv. Genom att det ratt en monopolsituation i etern under eirka 50 ar, har manga generationer av barn tagit del av i stort sett samma etermediekultur.

Mediesamhallet anklagas annars ofta for att bryta ned den nationella kulturen, men i Sverige tyeks det inte forhillla sig sa. Et! gemensamt kulturarv har saledes

vidarebefordrats genom radio oeh tv, en kultur som forvaltas oeh odlas vidare i samtal inom oeh mellan generationer.

Projektet bygger pa verksamhetsberiittelser, program, manuskript, intervjuer med programansvarig m m som kiillmaterial.

Mats Sjoberg Doktorand

Att siikra framtidens skiirdar. Barndom, skola och arbete

i

agrar miljii:

Bolstad

pastorat 1860

-1

930.

"Den strid angaende den svenska landsbygdsskolans anordning, arbetsinriktning oeh samhalleliga uppgift, som blossade upp i borjan av I 920-talet, var den hetsigaste, som folkskolan nagonsin haft at! utsta." Pa detta siitt har striden om halvtidsliisningen beskrivits av svenska skolhistoriker.

I avhandlingen sparas rotterna till striden om halvtidsliisningen genom att fOlja

folkskolans historiska fbriindring i en bygd som dominerades av familjejordbruket oeh dar ett tydligt motstand mot de eentrala skolreformema kring 1920 formerades.

Alternativet till en heltidslasande folkskola var en lokalt anpassad folkskola som gay tidsmassigt utrymme fOr bamen att delta i familjemas jordbruksarbete. Dessa forslag bars fram av en vision om en bamdom med et! annat inneh3.I1 an den som lag bakom de statliga reformerna. Barnens arbete var en fraga om att sakra bade den dagliga forsorjningen oeh framtidens skordar.

Maria Sundkvist Forskarassistent

Nagra dagar som skakade

familjen.

Fiiriildrars

iiverklaganden

av

barnavardsniimnd

och

ungdomsvardsniimnds beslut

om skyddsuppfostran

eller samhiillsvard 1926-1947 -

delprojekt

i

Barnets arhundrade.

Extern finansiiir: Socialvetenskapliga forskningsr:l.det (SFR).

Fran slutet av 1800-talet har kommuner kunnat skilja bam oeh sedemera oeksa ungdomar, fran deras fiiriildrar med tvang. De kommunala myndigheter som gjort bediimningarna om vilka unga som behiiver skiljas fdin sin uppviixtmiljo har haft tolkningsfiiretriide frarnfiir saval de omhiindertagna som deras fiiraldrar. Enligt lagen finns dock mojlighet att iiverklaga den kommunala myndighetens beslut till hiigre ort. En studie av barnavardsniimndens praktik under perioden 1903-1925 i Norrkiiping, visar att fiiraldrar vande sig ytterst sallan till hogre instans oeh att de i de fall som detta skedde, aldrig fick ratt gentemot bamavardsniirnnden. Resultaten visar att bamavardsniirnndens beslut alltid sags som det ratta, vilket vissa fbraldrar reagerade mot kraftigt.

Det hiir projektet handlar just om de konflikter som uppstod mellan de kommunala myndighetema oeh fbriildrar oeh unga. I sadana fall uppstar bland annat en diskussion om vad som ar et! oaeeeptabelt levnadssatt: Debattema handlar bland annat om vad bam-oeh ungdomstiden ska innehalla. Projektets syfte ar att utifran overklagandena analysera

de

olika forhallningssiill som

myndighet, de

anmiilda samt deras fOriildrar

har och utifran

detta

problematisera

fOriindringar

over

tid

av fOrestiillningar

om den

god a

barn-

och

ungdomstiden.

Projektet

har iinnu

inte

rapporterats. Den intresserade hiinvisas till tidigare

arbeten som ror

problemomradet:

Maria

Srindkvist;

Siimre

IOl/ade

(Hjelms

fOriag 1993)

och

De vallartade

bamen. Motel

me/lan bam,foriildrar

oeh Norrkopillgs bamavardslliimlld

1903-1925

(Hjelms

foriag

1994).

Ingrid Soderlind

Doktorand

Barnhem, genus

och barns

viirde.

Under andra half ten av 1800-talet

oppnades

manga barnhem i Sverige. I niistan vmje

stad

eller

st6rre samhalle

fanns

atminstone ell

barnhem

och iiven

om barn hem var en

stadsfOreteelse sa

var dessa institutioner inte enbaIt knutna till

storsUider.

En del bamhem

tog emot bade pojkar och flickor,

medan

andra

enbart var avsedda fOr

antingen flickor

ell er

pojkar

och

av dessa

var anmarkningsviirt

manga

flickbarnhem.

Projektet Ba17lizem,

genlls oeh

barns

viirde

tar

sin

utgangspunkt i fern flickbarnhem i

sekelskiftets

Stockholm.

En

huvudfraga

lir varfOr

just flickor

ansags

lampliga att

uppfostra pa institution

och

denna fraga kommer

att

diskuteras

och

belysas pa

olika satt.

En

central

del

av

undersokningen handlar om flickornas

vardag

och uppfostran pa

barnhemmen, diir de ofta vistades manga ar, fdln 6-7

ars

alder

och

fram tills de var 15-16

ar,

och vilken typ av barndom

som

dessa institutioner

skapar.

Ocksa

foriildrarnas

fOrhallande till

och syn

pa barnhemmen kommer

all analyseras.

Flickorna

var

inte

tvangsomhandertagna, iiven om manga fOriildrar mer

eller

mindre tvingats att lamna ifnin

sig

barnen

av

orsaker

som

de inte

sjalva

kunde

styra over:

dodsfall, fattigdom,

arbetsloshet....

En

del

av dem

bad om

all

barnen skulle placeras just pa barn hem i

sliillet

fOr fosterhem

vilket gor

att

vi ocksa maste

fraga

oss

vilka

fOrdelar

de kan ha

an sett att etl

barnhem

kunde ha i jiimforelse med fosterhem.

Rapport fran projektet: "Stockholms stads uppfostringsanstalt for flickor." I:

Ur

bamdomells historia, Centrum fOr barnkulturforskning nr

25

1995

(Centrum

for

barnkulturforskning

yid

Stockholms universitet).

Gena Weiner

Forskarassistent

Att viixa upp hos friimmande.

Fosterbarn

under 1900-talet.

Extern finansilir: Socialvetenskapliga

forskningsradet (SFR).

Det har i

alia

tider varit manga barns lott all tillbringa delar av eller hela barndomen hos

andra

an

de biologiska

fOriildrarna.

Dessa barn har

ofta

benamnts

fosterbam.

Skalen till

att barn har

vuxit

upp hos

sliiktingar eller

hos hell frammande miinniskor och

omfattningen dlirav har med all

sannolikhet

varierat over tid. I slutet

av

1800-talet

uppmiirksammades i vart land fosterbarnens

situation

i den offentliga debatten. Man

talade om fosterbarnsindustri

och

anglamakeri

och en

utredning tillsattes fOr

att

granska

fOrhallandena

och

foresla

atgiirder.

Resultatet blev 1902

ars

lag om fosterbarn,

som

bildar

en av

utgangspunkterna fOr

studien.

Vi

vet

atl

antalet

fosterbarn i Sverige har minskat under 1900-talet fran kanske 40

000

i

borjan pa

seklet

till ungefar 9 000

ar

1990. Vad beror detta pa? Social a, politiska och

ekonomiska

fOriindringar

har

sannolikt

fOrandrat manniskors mojligheter att bli och vara

foriildrar, inte minst galler detta ogifta modrar. Hur det ser ut mer i detalj vet vi emellertid

inte mycket

om.

Handlar

det ocksa,

kanske som

en

fOljd av dessa

strukturella

processer,

om

en fOrandrad

syn pa barn

och

bamdom

och

vari

bestar

i sa fall denna fOriindring?

Syftet med undersokningen

ar sa

ledes att studera fosterbarn som ett historiskt fOranderligt

samhtilleligt fenomen. Omstandigheterna kring oeh omfattningen av

fosterhemsplaeeringar kan antas avsloja tidens syn pa barn oeh barndorn. De biologiska foraldrarnas. fosterforaldrarnas. myndigheternas oeh inte minst barnens agerande oeh konflikterande intressen i samband med plaeeringen i fosterhem kommer atl analyseras. Undersokningen kan ses som et! bidrag till barnens oeh barndomens historia.

ANTROPOLOGI OCH BARNDOM

MikaelMetz Doktorand

Culture and handicap: An ethnographic study of intellectually disabled

children and adolescents in Japan.

Extern finansiar: Forskningsradsnamnden (FRN).

This project is a year-long, in-depth, ethnographic study of intellectually disabled children

and adolescents in Japan. The focus of the study will be on cultural and social aspects of

disability rather than on psychological/developmental ones. There are three main aims.

First, to provide information on the situation and social conditions of intellectually disabled children and adolescents in Japan. Second, to use a focus on disability as a lens

through which to examine Japanese conceptions of childhood, adulthood, person hood,

development and normality. Third, to use the Japanese case as a means through which to

urge reflection an our own culturally grounded ideas about and practices relating to

disability. The project will be conducted using the ethnographic method of participant

observation in schools, home and other settings. This method

will

be enriched through the audio- and video-recording and subsequent close analysis of teacher-pupil

interactions; of reviews of written sources, policy documents and media material on

disability; and of detailed interviews with persons with disability, parents and

professionals, in order to document the range of different attitudes and ideas surrounding

issues of disability in Japanese society.

Camilla Rindstedt Doktorand

Hur far ett barn en etnisk identitet? Sprak och kultur hos quichuaindianer

i Ecuador,

Externa finansiarer: Faltarbetet i Ecuador finansierades med stipendium fran Svenska

institutet (SI) och Svenska Sallskapet fOr Antropologi och Geografi (SSAG).

Under senare ar har det skett en dramatisk fOrandring av indiansk identitet i det

latinamerikanska landet Ecuador. Fran att ha varit en fOrtryckt minoritet har nu de stora

nationella indianorganisationerna kravt att regeringen ska erkanna deras rattigheter till sin a

sprAk och kulturer. Denna studie belyser den aterupplivade kanslan av indiansk identitet i

Ecuador genom att undersoka hur den ar framkallad, fOrhandlad och fOrmed lad till barn i

det dagliga live!. Studien iir baserad pa ett femton m{mader langt fiiltarbete i ett indianskt

comunidad

(samhiille) diir jag deltog i det dagliga livet, spelade in naturligt fOrekornmande samtal och intervjuade manniskorna. Studien fokuserar pa hur manniskor i ett

comunidad

fOrhandlar identiteter och framkallar det hierarkiskt uppbyggda viirdesystemet indian och

viI. Genom att studera hur bam talar med vuxna och hur barn leker - bade ensamlek och med andra barn - blir det tydligt hur sprak anvands av barn och vuxna for att fOrhandla, skapa och overtriida granser mellan olika dimensioner av jaget (engelskans self) -speciellt

de dimensioner sorn

ar

viktiga ur etnisk synpunkt. Denna studie bidrar till tidigare

forskning om etnicitet genom att analysera hur barn far en etnisk identitet genom att de lar

sig tala.

Helle R ydstrom Doktorand

Embodying Gender: Girls' Socialization in Transitional Viet Nam.

Extern finansiiir: SAREC (SIDA).

The purpose of the research project is to explore the gender socialization of Vietnamese