Från bildupplevelse till musik – En studie i musikskapande utifrån konst

__________________________________________________________________________________________

Från bildupplevelse till musik

En studie i musikskapande utifrån konst

Fredrik Wik

Musikalisk gestaltning, Jazz och Rock VI

2015

Handledare: Staffan Hedin, Jonas Ålander

________________________________________________________________

SAMMANFATTNING

Författare: Fredrik Wik

Titel: Från bildupplevelse till musik – En studie i musikskapande utifrån konst. English Title: From art experience to music – A study in musical creation through art. Min studie handlar om hur man komponerar musik utifrån en bild. Syftet var därför, att undersöka arbetsmetoden att komponera musik utifrån en bild. För att jag skulle kunna närma mig syftet använde jag mig utav två frågeställningar: vilka aspekter väljer jag av en bild? Och hur överför jag dessa till musik. Metoden för hur jag skulle nå fram till mina svar var utifrån en strukturerad loggbok samt en analysmetod. Resultatet pekar på en filosofisk inställning där vikten ligger på att uppmärksamma och ta hänsyn till sina tankar och känslor. Resultatet visar också min kompositionsprocess för vilka beslut jag tar. Minnen och associationer spelar stor roll i alla de konstnärliga beslut jag tar. Resul-tatet och processen visar stora likheter i hur man upplever musik kontra bildkonst. Känslan överensstämmer ofta mellan de olika konstformerna i liknande genre.

Jag har utvecklats som kompositör och jag har utvecklat ett större intresse för konst. Konst kan ge lika mycket inspiration till kompositionsidéer, som när jag lyssnar på musik. Jag blev positivt överraskad när jag använt mig av arbetssättet, att använda mig av en systematisk arbetsmetod för att nå mitt syfte.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 3 BAKGRUND/TIDIGARE FORSKNING 4 PSYKOLOGISKA FAKTORER 4 FILMMUSIK 5 KONST 6 PROBLEMOMRÅDE 8 SYFTE 8 FRÅGESTÄLLNINGAR 8 METOD OCH MATERIAL 9 UNDERSÖKNING/RESULTAT 10 BILD 1 10 STEG 1 10 STEG 2 10 STEG 3 11 STEG 4 12 BILD 2 14 STEG 1 14 STEG 2 14 STEG 3 16 STEG 4 16 RESULTATANALYS 18 KÄLLFÖRTECKNING 22 BILAGOR 24 PROGRAMBLAD 25 MEDVERKANDE FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. LÅTLISTA FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILD 1 26 BILD 2 27

Inledning

Sluttexterna börjar rulla och jag kan inte minnas att jag stannat upp vid något tillfälle för att tänka ”hur långt är det kvar av filmen?”. De visuellt starka bilderna blandat med den starkt målande musiken gav mig en eftersmak som lett mig till den punkt jag be-finner mig i nu. Konst som möter en annan konstform intresserar mig och det vill jag prova på.

Intresset för filmmusik och den beskrivande musiken kommer troligtvis från min far som länge intresserat sig för denna typ av musik. Han komponerar/arrangerar mycket musik som gör att jag som lyssnare visualiserar bilder, skapar sinnesförlopp och väcker minnen. Det finns många stora kompositörer inom filmbranschen, men min nyfikenhet gäller metoden att komponera utifrån ett konstverk.

När jag ser på ett konstverk så får jag automatiska och medvetna associationer för olika ljud och smaker. Jag kan inte hindra mig ifrån att höra vågor som slår mot stranden, känna att det vattnas i munnen från diverse smaker jag upplevt, under en given tid på året, när jag ser en bild på en solig strand. Vad är det som gör att vi känner dessa olika betingningar?

Jag har under min uppväxt haft förmånen att berikas med musik. Musik som sträcker sig från klassiskt till rock. De upplevelser jag fått av musik har lagrats till en personlig bank som visat sig vara väldigt nyttig i dagsläget. Att jag hör musik inom mig är van-ligt och den egenskapen förstärks när jag befinner mig i en viss miljö och ser starka uttryck i naturen. Känslan för uttrycken som finns runtomkring påverkar mig så pass att musiken komponeras inom mig.

Bakgrund/tidigare forskning

Det finns en rad olika punkter som jag tycker är relevanta för min studie och som kan påverka mig musikaliskt och personligt.

Psykologiska faktorer

Musik framkallar olika känslotillstånd genom olika delar av hjärnan och genom krop-pen. Musik kan bryta bestämda mönster så att en spänning skapas. När denna spänning avtar, belönas hjärnan (Professor Stefan Koelsch, 2014). Han menar att musiken skapar en uppfattning/illusion av en känsla och att den kroppsliga reaktionen reagerar likadant som då hon känner glädje på annat håll. Det finns ett starkt samband mellan musik och känslor. Krigstekniken med att marschera med en trumma är ett exempel på ett sätt att jobba med känslor. Trumman skulle ge en hotfull känsla mot motståndarna de mötte. Det finns exempel på starka musikupplevelser som människor har fått, när de vistats i olika miljöer under deras liv. I boken Starka musikupplevelser av Alf Gabrielsson (2008) beskriver ett flertal människor deras starkaste upplevelser i brev.

En stark musikupplevelse hade jag i min barndom, på landet. Jag satt på en mycket gammaldags traktor och åkte med någon. Plötsligt hörde jag en enorm orgel spela någon sorts musik. Jag ryste, blev alldeles ifrån mig, jag svimmade nästan. (Intervju med Medelåldersman i Gabrielsson, 1940, s. 133)

Fastän mannen inte befann sig vid någon orgel, kunde han få känslan av att den fanns där just då. Utifrån Gabrielssons samlade brev tolkar jag det som att denna egenskap tycks prägla, i synnerhet, människor som har stark koppling till musik men det visas även i personer som inte utövar musik på samma nivå.

Det finns starka kopplingar mellan de olika konstformerna, menar Gabrielsson. En kvinna beskriver t.ex. i Gabrielssons undersökning att hon kastades tillbaka till Afrika. Hon hörde en specifik låt, från hennes tid i Afrika, översatt till svenska i den svenska kyrkan.

Alla upplevelser av en konstform resulterar i en inre känsla. En känsla som gör att vi skapar nya minnen och upplever gamla minnen.

Det var överväldigande vågor av känslor som bara vräktes fram som reaktion till musiken, och kroppen bara följde efter. Jag kunde absolut inte kontrollera känsloutbrottet. Så kändes det, så absolut och omöjligt att ändra på det.

(Intervju med Medelåldersman i Gabrielsson, 1980, s.158)

Eric Jung (2008) menar att ”Känslan är den främsta källan till all medvetenhet. Utan känsla kan det inte ske någon omvandling av mörker till ljus.” Musik och bilder påver-kar oss psykiskt och fysiskt på olika sätt. Känslan är ofrånkomlig, varför är den det och vad är det egentligen som gör att vi känner för musiken?

NE tar t.ex. (uppslagsord, musikterapi) fram ett exempel från den gammaltestamentliga berättelsen då David spelade på sin harpa för att lindra kung Sauls svårmod.

Ofta har popmusiken varit en räddning, eller åtminstone en lindring i mer eller mindre outhärd-liga situationer. Ibland har den distraherat mig från att göra viktigare saker, men oftast har den varit ett mörkt rum, en filt att sitta under. Ett ställföreträdande liv som trätt in när det vanliga inte räckt till. (Lilliestam, 1993, s.144.)

Musik funkar alltså som en terapi i svåra kontra glada tider. I samma uppslag lyfter NE fram musikterapi som en viktig och helande metod t.ex. för att läka andra världskrigets soldater, psykiskt och fysiskt.

Koelsch (2014) menar att musik inte bara skapar en illusion av en känsla utan att den ger liknande reaktioner som när vi i andra situationer blir ledsna, glada, arga m.fl. I en artikel på hemsidan kulturellahjarnan.se säger Koelsch ”Musik som väcker glädje akti-verar också en region som kallas nucleus accumbens, som sätter igång kroppens belö-ningssystem.”

I ett stycke från boken Musikliv av Lars Lilliestam (1993) pratar även han om kroppens reaktion mot musik och att det får oss att t.ex. stampa foten till musik och att kroppens puls ökar. Han menar att musiken har en stark koppling till vem man är som person (identitet) eftersomdet är ett synsätt som växt fram i vårt samhälle. Musiken kan också ge starka associationer till speciella tillfällen vi varit med om, som t.ex. konserter, me-nar Lilliestam.

Filmmusik

I Filmmusik, en grund djupdykning i filmmusikens värld av Claes Hässlemark (2012) skriver han om hur filmmusikens historia har sett ut och om hur skapandet av filmmu-sik ser ut. Hässlemark menar att mufilmmu-sik till bild alltid varit en viktig del för människan. Han stryker under vikten av att vara en begåvad kompositör eftersom kompositionerna oftast är väldigt komplexa.

En kompositör behöver ta hänsyn till de fysiska funktionerna, dvs. var utspelar sig filmen, när utspelar den sig etc. Vidare är det psykiska funktionerna att ha hänsyn till, såsom vilken känsla man vill uppnå med filmmusiken. (Hässlemark, 2012, s. 31)

I Narrativ musik i film och spel av Johan Ivåker (2013) använder han metoden att in-tervjua personer om vilka upplevelser de får när de får spela en kort spelsekvens och se en kortfilm med (narrativ1) musik. Han vill åt personers tankar och erfarenheter i en jämförelse mellan filmmusik och spelmusik.

Ivåker pratar om, ett problem att lösa den dynamiska utvecklingen som finns i filmmu-sik kontra spelmufilmmu-sik. Hans resultat blev att spelare inte upplever mufilmmu-siken på samma sätt som på film. Men viktigt att poängtera är att Ivåker är i samma tankar som Häss-lemark, att narrativ musik har blivit en stor del i film samt i spelindustrin. 1

Musik i film är och har varit en central del i filmskapandet. Den skapar en stark känsla/association till filmen och dess miljö som filmen utspelar sig i. Människan bör-jade använda sig utav musik till film i slutet av 1800-talet. En eller flera musiker var

anställda för att spela live under föreställningens gång. Storleken på orkestern varie-rade med tanke på storleken av salongen.

Filmmusik och arrangerad musik har blivit en stor inspirationskälla till studien. Att utgå ifrån ett konstverk och gestalta den i form av en komposition.

Konst

Konst har och är en central del i vårt samhälle. Den visar sig starkt i en rad av olika sammanhang som t.ex. inredning, design, planering, film, bildmuseum m.fl. Konst är ett hantverk som vi använder oss utav för att förmedla ett budskap. Ett budskap som har formats i känslor för det specifika uppdraget.

Vi alla har olika åsikter och smak för vad som anses vara korrekt kontra inkorrekt. Som Cynthia Freeland (2006) uttrycker sig, har människan olika favoritfärger och fa-voriträtter. Vad är det då som gör att en människa kan uppleva blått som en favoritfärg medan en annan totalt avskyr blått? Freeland tar upp två filosofer som exempel, David Hume (1711-1776) och Immanuel Kant (1724-1804) som intresserat sig för denna typ av frågor.

Uppfostran och erfarenheten är en faktor för vad vi fattar tycke för, enligt Hume. Kant (1724-1804) menar att ”Människor med smak förvärvar vissa färdigheter som leder till att man blir överens om vilka författare och konstverk som är de bästa.” Detta leder till att vi sätter en undermedveten smakstandard. Det är också våra fördo-mar som sätter stopp för om vi ska tycka om ett konstverk eller inte.

Freeland skriver om Kants uppmaningar att hålla vårt sinne fritt och därifrån se och uppleva konst.

Kant ger som exempel att västerlänningar sätter etiketter på vad som är fult kontra fint. Den röda rosen är fin och en kackerlacka är ful. Han menar att folk har en viss tendens att hålla med varandra fastän hon uppmanas att vara objektiv.

Nationalmuseet i Stockholm grundades 1866 och ställer ut målningar, konsthantverk och skulpturer. De har framställt en metod för bildanalys som jag nyttjat i studien. Analysmallen består av olika frågor grupperade efter upplevelse, sammanhang och bakgrund.

Nationalmuseets hemsida menar att det är den personliga tolkningen som är den rätta analysen och uppfattningen utav konst. Vi kan omöjligt leva in i människan som levde under en viss epok. Det är alltså den personliga upplevelsen som blir äkta för en själv. Nationalmuseet säger också att det finns knep för att upptäcka nya budskap i en bild och de hänvisar till en rad olika punkter. Hemsidan säger inget om vem som gjort bild-analysen.

• Varför gjordes bilden tror du? • Vilket budskap har konstverket? • Vad tycker du?

• Engagerar det här konstverket dig?

• Vad tänker du på när du ser den här bilden? • Skiljer sig din uppfattning av verket från andras?

• Förändrar din uppfattning av konstverket när du hör hur andra ser och upplever det?’

Dessa punkter tillhör kategorin Bildens syfte och sammanhang. • Vad föreställer bilden?

• Om konstverket innehåller människor, hur skildras personerna? • Beskriv blickarna.

• Beskriv miljön.

• Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. • Om verket har en titel, hur relaterar den till konstverket?

• Jämför med idag!

Detta är första delen där jag beskriver bilden.

Sedan följer olika frågor utifrån konstnärens bakgrund.

Gunnar Bucht (2009) tar i boken (Rum, människa, musik) upp vikten av att förstå vilket rum jag befinner sig i. ”Varifrån kommer orden och vad är deras innebörd.” Jag ska inte bara beskriva känslor utan även försöka gå in i djupet på vart hon befinner sig ljudmässigt och hur hon låter.

Problemområde

Under mina tre år på musikhögskolan har jag fått testa på olika sätt för att uppnå olika resultat i min kompositionsutveckling. Jag har märkt en stor utveckling hos mig själv när jag blivit undervisad i olika kompositionsmetoder. Men dessa metoder har haft stort fokus på den teoretiska delen och inte gett utrymme för eftertanke och inte gett utrymme för mitt musikaliska uttryck. Tanken med denna studie är att utveckla mitt komponerande genom en speciell metod.

Jag vill genom en musikalisk komposition kombinera två konstformer, musik och bild-konst. Jag vill undersöka hur en bilds berättelse kan gestaltas genom en musikkompo-sition. Vad kommer att hända med musiken när jag utgår ifrån en bild?

I min klingande redovisning av min studie, ska jag visa konstverken på en duk bakom musikerna. Konstverket ska hamna i fokus och då väljer jag att ha så mörkt som möj-ligt med en spot på bilden. Kompositionerna som spelas ska inte ha någon titel för det är samarbetet mellan toner och bild som ska skapa ett händelseförlopp i åhörarens hu-vud. Viktigt att poängtera här är att jag kommer utgå från mig själv och vad jag har för känsla av bilden.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetsmetoden att komponera musik utifrån en bild.

Som hjälp att uppnå mitt syfte har jag valt olika forskningsfrågor som berör uttrycken i bilden samt en reflektion av varför jag kan känna starkare för vissa delar i ett konst-verk.

Frågeställningar

Vilka aspekter av en bild väljer jag att uppmärksamma och varför? Hur kan jag överföra bildmässiga uttryck till musik?

1 2 3 4 Musik Bild

Metod och material

För att nå fram till mitt syfte valde jag att dela upp studien i olika steg för att metodiskt kunna arbeta med studien. I syftet förklarar jag att jag vill undersöka arbetsmetoden att komponera musik utifrån en bild och därför valde jag att göra en tidslinje från bild till musik.

Jag har valt att dela upp tidslinjen i fyra olika steg:

1. Val av bild – Vad är det för bild jag väljer och varför väljer jag den?

Jag har använt mig utav tjänsten Google och sökt på kategorier som intresserar mig.

2. Analys av bild – Jag har utgått ifrån en analysmall från hemsidan nationalmu-seet.se för att strukturera min tankar av bilden.2

3. Analys av analysmallen – För att översätta bilden till musik behövde jag komma åt musikaliska likheter t.ex. vad är min känsla och vad gav känslan för associationer?

Mallen ser ut på följande sätt:

Upplevelse Minne/Känsla Ljud/Musik Musikaliska knep

• Upplevelse – Är en sammanfattning på den övergripande känslan i bilden som t.ex. ifall bilden är glad eller ledsen.

• Minne/Känsla – Vad får jag för associationer och vad blir min känsla? Vi kan ha hört musik som vid ett tillfälle fått oss att reagera. Det gör att vi skapar asso-ciationer från musik.

• Ljud/Musik – Vad är det jag hör och vilket sound blir det efter alla intryck i bilden? I bildanalysen kommer jag lägga märke till miljön och miljön har stor betydelse för vilka associationer jag gör i ljud.

• Musikaliska knep – Kan de ljuden jag hör, ge inspiration till musikaliska fra-ser? Hur låter t.ex. regn och vad har det för tempo? Vad är det för instrument jag hör?

4. Idéer till musik – Slutligen har jag inspirerats av min mall för att testa olika musikaliska idéer.

För att kunna analysera min process har jag valt att använda mig utav arbetsmetoden loggbok. Loggbok är mitt värderande öga för vad som händer vid mina arbetstillfällen och under alla steg. För att kunna följa min process och vad jag kommer fram till be-hövs denna metod för att nå mitt syfte.

Cato R.P. Blorndal menar i Det värderande ögat (2002) att genom användning av loggbok, sätter vi av tid för egen reflektion av sin egen praktik. Jag har valt att använda mig utav strukturerad loggbok som innebär att jag strukturerar loggboken utifrån givna punkter. Jag har valt att använda mig utav två punkter för min strukturerade loggbok. En beskrivning av vad jag har gjort under arbetspasset och en punkt med rubriken tan-kar, där jag fokuserar på vad som hänt under passet, vilken känsla det har gett mig och vilka svårigheter jag haft.

Undersökning/Resultat

Nedan följer en sammanfattning av loggboken för hur jag arbetat med studien.

Bild 1

(Se separat bilaga)

Steg 1 Val av bild

Jag valde sökordet konst på hemsidan Google och ett flertal bilder dök upp. Jag kollade igenom många olika bilder och fastnade för en väldigt mörk bild. I denna bild ser jag en flicka som går ensam med en lysande ballong ovanför henne. Vad betyder det?

Steg 2

Analys av bild

• Vad föreställer bilden?

Det är en flicka med lång vit klänning som går framåt med sin blick och sitt huvud riktat neråt mot marken. Det är skuggade träd och en ljusare bakgrund. Det är en röd ballong på bilden som ger ifrån sig ett skarpt ljus som lyser upp den mörka to-nen i bilden.

• Om konstverket innehåller människor, hur skildras personerna?

Det finns, vad jag kan se, en flicka med på bilden vars ledsna ton gör upplevelsen dyster. Hon är på väg bort från någonting som kan ha varit en jobbig situation. • Beskriv blickarna.

Blicken på flickan är rätt ner i marken. • Beskriv miljön.

Miljön är dyster och mörk. Ensamma träd står mörka och i bakgrunden kan man se något liknande en klippvägg med vatten forsandes nedför. Jag hör vattnet och regn. • Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. Konstnären har jobbat med ljusglimten i det mörka rummet. Ballongen är den komponent som skapar det skarpa ljuset som upplevs i bilden.

• Om verket har en titel, hur relaterar den till konstverket?

Passing är titeln för bilden och det är lite av en given titel för konstverket tycker jag. Frågan är, är det ballongen som passerar en flicka som ser ledsen ut eller är de två delar som passerar tillsammans?

• Jämför med idag!

Depression är en allt vanligare sjukdom som jag relaterar med bilden. Det finns oftast tröst att få och på bilden uppfattar jag det som att ballongen vill göra ett för-sök att trösta flickan.

Bildens syfte och sammanhang.

Jag tror bilden gjordes för att visa att det finns en glimt av hopp i vår tillvaro. Att vi inte ska gräva ner sig för mycket utan att vi ska se till vad som gör oss gott. Det finns alltid någon som bryr sig om en fastän vi inte kan se det.

• Vilket budskap har konstverket?

Ta vara på det i livet som gör dig lycklig. Lyckan kanske flyger ovanför dig, men den finns där.

• Vad tycker du?

Jag tycker att bilden är tilltalande eftersom en stor del av befolkningen lever med de-pressioner och ångest. Bilden har ett klart budskap och den tilltalar mig väldigt mycket.

• Engagerar det här konstverket dig?

Det engagerar mig i hög grad eftersom jag under vissa perioder lever i den känslan som jag uppfattar att flickan gör. Jag kollar bara neråt och inåt för den delen och märker inte det som gör mig gott.

• Vad tänker du på när du ser den här bilden?

Efter all reflektion av bilden, tänker jag att det kommer ordna sig. Jag vill att det ska ordna sig. Jag tänker på de personer som lever i depression och jag tänker på mig själv.

Sammanhang/kontext

• Vem är konstnären?

Jaime Zatloukal Best är en bred konstnär som inte vill begränsa sig utan är nyfiken för att bredda sitt artisteri. Hon målar utefter sina resor och utefter vardagslivet. (

Steg 3 Analys av analysmallen Upplevelse • Ensam • Mörker Minne/Känsla • Ångest • Ledsamhet • Lämnad Ljud/Musik • Ballad • Regn • Tunga steg • Öppet Musikaliska knep • Fraser med eko • Långsamt tempo • Svävande de-lar • Växlar från två ackord

Steg 4

Idéer till musik Intro

Det första jag hörde var ett eko där flickan ropar på en hjälpande hand, men hon får endast sitt svar tillbaka mot klippväggarna. Jag har valt att använda en fras som visar flickans rop och ett svar (en oktav) ner som ska representera ekots svar. Harmoniken är enkel eftersom det inte är det som ska fånga fokus utan det är melodin.

Tempot har formats efter känslan jag fått av bilden. Jag har försökt likna den känslan, med känslan jag får när jag går i vissa tempon. Jag vill få min puls att överensstämma. Jag har testat att gå i olika tempon (bpm):

45= Känslan av tempot blir för tungt. I lägre tempo upplever jag att känslan kan bli

trött.

50= Känns som en perfekt förklaring till känslan av min personliga uppfattning utav

bilden.

60= Aningen stressad upplevelse och jag känner att hon är ledsammare än så.

Jag vill åt en ensam känsla och därför har jag valt piano som både kan styra ackord, melodi och sustain.

Melodi

För att skapa en berättelse, har jag utformat en melodi som följer samma harmonik (Dm – Bb). Melodin är enkel och i liknande karaktär som när jag går. Jag hör melodin som en viskning från flickan, som en hopplös melodi om hennes uppgivenhet.

B-del

Denna del är till för att visa de starka upplevelserna jag får utav miljön i bilden. Det är en stark miljö som döljer sig bakom och det är starka känslor som styr flickan. Jag får

samma som när jag hör åska. I takt tre har jag valt att, på slag tre, lägga till svar på smällen från åskan. Det ska smälla ett flertal gånger för att sedan återkomma till den lugna känslan som finns i A-delen. B-delen blir viktig eftersom, som nämnt tidigare, det är här man får uppleva den stora miljön som finns i bilden. Det finns en spänning mellan flickan och miljön.

Val av instrument

Vissa klangfärger står mig närmare hjärtat än andra och jag kan inte undgå att höra en unison sopransaxofon till melodin. Jag hör även trombon och flygelhorn eftersom jag vill ha en mjuk ton fast även en stor ton. Med stor ton menar jag, en ton som fyller rummet. På så sätt kan jag överensstämma med de föreställningar jag har för känslan i bilden.

För att skapa en ännu större ljudbild har jag valt att använda mig utav slagverk, som med bäckar slår an 1:an i B-delen. Slagverket skapar också mycket miljö genom ljud från olika slagverksinstrument.

För att få fram ångesten och skriket som finns inuti flickan har jag valt att använda mig utav ordlös sång som ligger ovanför melodierna. Det är för att verkligen överens-stämma med den mänskliga rösten. Som tidigare nämnt, utvecklas melodin och blir unison med en sopransaxofon.

Bild 2

(Se separat bilaga)

Steg 1 Val av bild

Jag utgick från hemsidan Google igen och sökte på en kategori som kan fungera som ett komplement till den andra bilden. En helt annan miljö, ett helt annat intryck och en helt annan känsla som kan skapa en ny spännande process. Jag kom att tänka på afri-kansk konst och den afriafri-kanska miljön. Det var något jag absolut ville testa på, så jag sökte på afrikansk konst. Som senast dyker det upp en stor mängd av fina bilder. Här blir det desto svårare att välja eftersom många är så pass lika. Jag fastnade för en konstnär vid namn Robert Aswani. Han avbildade miljön och samhället i Afrika på ett härligt sätt, så det fick bli en bild målad av Robert Aswani. Bilden föreställer Afrikas savann, där en flock bisonoxar går och äter.

Steg 2

Analys av bild

• Vad föreställer bilden?

En flock bisonoxar som lever fritt i savannen. Jag väljer att se bilden som en glad bild trots att himlen visar en mörkare karaktär. Himlen är täckt med blommor i olika färger och de starka ”mörka” färgerna får sätta den starka känsla för frihet som finns just vid det ögonblicket.

• Beskriv blickarna.

Blickarna är riktade åt samma håll, kan vara att de är på väg någonstans. Byter oxarna mark? Eller ser de något längre fram? Är det då en fara eller är det bara målet på en lång resa?

• Beskriv miljön.

Miljön är varm, trygg och fylld med kärlek. Det är något drömskt i bilden och uppfatt-ningen av miljön blir att detta är en plats konstnären älskar.

• Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. Ljuset i bilden är i marken där oxarna står, men det är något mörker som sköljer över bilden. Kan bilden upplevas som lyckligt till en början för att sedan utvecklas till en mörkare upplevelse? Eller ger mörkret i bilden trygghet?

• Om verket har en titel, hur relaterar den till konstverket?

Wildebeest on Savannah är titeln på bilden och den förklarar bra vad som försiggår och

vilka upplevelser som bilden ger.

• Jämför med idag!

Savannen och djurlivet i delar av världen är hotade och bilden kan därför upplevas som hotande om jag tänker att bisonoxarna ser en jägare står på andra sidan savannen. Men jag tror att Aswanis mening med bilden är att visa vilken kärlek han har för miljön och därför väljer jag att tolka den som en kärleksfull bild. Kärlek till en miljö jag älskar att vara i. Då blir jämförelsen med hur jag lever, att jag älskar att vara på en viss plats.

• Varför gjordes bilden tror du?

Jag tror bilden gjordes för att visa djurens liv, Robert Aswani har gjort en del liknande konstverk och jag tror han kan relatera bäst till denna typ av bilder. Detta är hans upp-växt, vad han har sett. Kan jag utgå från någon miljö/bild i huvudet när jag komponerar musik till denna bild? Rötter i Afrika.

• Vilket budskap har konstverket?

Budskapet med bilden är (tror jag) att ta en dag i taget och lev livet. Var med personer du tycker om att vara med, snabba inte upp någonting.

• Vad tycker du?

Jag tycker väldigt mycket om bilden eftersom den skapar en varm känsla och jag blir lite nostalgisk eftersom jag får associationer till ljud, platser, som jag har varit på under mitt liv. Aswanis konst är läcker och det finns en tydlig röd tråd i alla hans konstverk.

• Engagerar det här konstverket dig?

Jag blir i hög grad engagerad i bilden och tänker på vart jag befinner mig i livet just nu. Jag behöver hitta mig själv, vad jag tycker är roligt och värt att satsa på. Jag försöker alltid snabba på saker och tar illa vid mig om saker tar för lång tid.

• Vad tänker du på när du ser den här bilden?

Jag tänker tillbaka på tillfällen i mitt liv där jag har varit trygg och glad. Jag tänker på de platser jag varit på och på alla de personer jag mött.

Sammanhang/kontext

• Vem är konstnären?

Robert Aswani är från Kenya och har genom sitt liv intresserat sig av livet på mark-naden. Han blev inspirerad av en konstnär som bodde granne med honom. Aswani må-lar konst utifrån det vilda livet och om livet där han befinner sig och har befunnit sig i.

Steg 3

Analys utifrån analysmallen

Steg 4

Idéer till musik

Bilden har en redan tydlig utgångspunkt och det är den Afrikanska miljön (genre). På så sätt kan jag dra nytta av den Afrikanska musiken och rytmerna som finns. Det gör det lättare för mig att veta vad jag vill använda för instrument och hur jag vill att styck-et ska utvecklas. Men för att få med den varma och trygga känslan samt dstyck-et stora in-trycket i bilden behöver jag hitta rätt fraser.

Intro

Denna fras som kommer spelas av flygelhorn fylls med stämmor från både trombon och sopransaxofon. Jag hör detta motiv som ett flockläte från bisonoxarna. Denna del ska skapa den stora och mäktiga känslan jag upplever i bilden.

Jag hör tydligt influenser från en låt av Pat Metheny som heter Another Life. Det är den låten jag hör när jag ser på konstverket och det kommer alltså bli en variant på den. Berättelsen i bilden utvecklar sig inte riktigt till vad Pat Methenys stycke gör, utan jag hör ett stadigt 6/8 groove som går igång.

I denna 6/8 groove hör jag marimba, percussion, trumset, gitarr och elbas. Som en ända stor fest för att utgå ifrån den Afrikanska känslan i bilden och den frihet som uttrycks.

Melodi idé

Här har vi en bit av den melodi som utvecklats utifrån konstverket (A-del). Det är i samma karaktär som 6/8 grooven som går och den ska vara lättsam och glad.

Upplevelse • Frihet • Trygghet • Stort • Kraftig Minne/Känsla • Nostalgiska minnen från barndomen • Tiden jag bodde på lan-det med fa-miljen Ljud/Musik • Kraftig start för att visa kraften i djuren • Afrika vibbar • Enkel melodi • Löses upp i en B-del Musikaliska knep • Blåsstämmor • Mycket per-cussion • Mycket under-delningar och en studsande fast enkel me-lodi

• B-del ska vara väldigt öppet (inget stadigt groove)

efter ett uttalande (första delen av melodin). Grooven och melodin ska hålla på ett tag eftersom tiden i bilden är ändlös.

Till följd av detta kommer en B-del där jag har skrivit en fras som är ett rop från ett utav djuren, kan liknas med intro stycket. Denna fras går igenom fler instrument och det skapar en gruppkänsla som jag tycker passar in i känslan. Ropen kan liknas vid en flock vargar som ylar i kör. Dessa rop utvecklar sig till ett gemensamt rop(se bilaga 1). Viktigt är det att alla instrumentgrupper får sväva ett litet tag. Sväva på lyckan av att vara med i en flock.

Resultatanalys

Syftet med uppsatsen var att undersöka och använda arbetsmetoden att komponera musik utifrån en bild. Utifrån arbetsmetoden kom jag fram till följande resultat.

Första steget i arbetsmetoden var att välja två bilder. De bilder jag valde var två bilder som väckte starka känslor hos mig och resultatet skiljer sig eftersom det är två olika miljöer.

I det andra steget har jag gett svar utifrån en analysmall. I den första bilden bekräftas min uppfattning, att jag ser en ensam flicka, med blicken i marken, lämnad i en mörk miljö. Upplevelsen är dyster och miljön upplevs därför också som dyster. Jag kan ändå, trots denna eufori av mörkhet, uppmärksamma den röda ballongen som ger ett litet ljus till bilden. Ballongen blir i detta fall, flickans vän och livlina.

Den andra bilden ger, som tidigare nämnt, ett helt annat intryck eftersom det är en annan miljö. Resultatet av bildens uttryck är glädje och frihet. Istället för att djurens blickar möter marken, riktas blickarna framåt. Det ger intrycket att bisonoxarna har ett starkt mål och att budskapet i bilden känns tydlig.

I det tredje steget analyserar jag de svar jag fått genom första analysmallen. Jag bekräf-tar, i den första bilden, en känsla av ensamhet, depression och ångest. Tempot ska vara långsamt, det ska höras ett eko från klippväggarna och jag ska höra flickans tunga steg. Det är punkter som jag tagit hänsyn till senare i arbetsmetoden.

Även i den andra bilden bekräftas, vid detta moment, känslan för bilden. Den uppma-nar till glädje och till att känna frihet. Bilden tar mig tillbaka till fina stunder i mitt liv och därigenom väcker starka associationer. Här kommer jag fram till att jag vill matcha glädjen i bilden genom att använda en typ av groove och ett typ av sound.

I det sista steget har jag utgått från de resultat jag fått av analysmallen, för att testa på olika instrumenteringar, fraser och groover. I bild ett blev resultatet av bilden ett utbyte av fraser, som ska representera flickans samspel till miljön. Resultatet blev en enkel melodi som fick representera en ledsen flicka. Även tempot fick en lugn roll för att inte stressa fram någon annan känsla. För att matcha omfånget som finns i miljön fick jag ta med en B-del som presenterar miljön storlek och djup.

Med influenser från både den afrikanska kulturen och från en känd kompositör, blev resultatet, i den andra bilden, stort och glädjerikt. Tempot och rytmiken skiljer sig från den första bilden och det gör även grooven för att matcha miljön och djurens glädje.

Vilka aspekter av en bild väljer jag att uppmärksamma och varför?

Det som blev resultatet av bilderna, är att jag valt starka känslor som ledsamhet och glädje. Det är starka känslor som fungerat som bra komplement till varandra. Jag har valt dessa bilder eftersom jag har stark koppling till båda två. Som jag kan utläsa, har jag blivit påverkad av vilken miljö det är och vad det är för färgsättning i bilden. Dessa två delar, skapar en stark känsla och starka uttryck. Hur skulle uppfattningen av bild två bli om himlen istället var röd?

Viktigt för studien och för mitt syfte var att laborera med olika känslotillstånd som t.ex. glad kontra ledsen. Det blev en stor skillnad i vilka uttrycksmedel jag valde att använda och det blev stora skillnader i hur min känsla var under studiens gång. Den

Jag anser att valet av aspekter sker genom erfarenhet. Med erfarenhet menar jag, vad jag personligen fått vara med om.

Hur kan jag överföra bildmässiga uttryck till musik?

Arbetsmetoden gjorde att jag kunde komma fram till ett subjektivt svar. Reflektionen genom de olika stegen är en kritisk del i studien eftersom det inte är generaliserbart. Resultatet av intrycken jag fått av bilderna har skapat minnen och det är min erfarenhet av det specifika minnet som avgör vilka uttrycksmedel jag väljer att ha med i min komposition. Jag upplever bilden, funderar på vad den får mig att känna, skriver ner vad jag känner, försöker överensstämma känslan i bilden till känslan jag kan få för musik och genom egna associationer väljer jag olika uttrycksmedel för att komponera. Båda bilderna skapade känslor som jag känt vid andra tillfällen, men de skapade inte samma känsla. Det gäller, som jag tidigare nämnt, att vara fokuserad på de olika stegen i arbetsmetoden och att vara fokuserad på vilken känsla jag upplever. Hur jag överför bildmässiga uttryck i de båda bilderna skiljer sig med tanke på vad det är för bilder jag väljer och vilken känsla de förmedlar. Genom arbetsmetoden fann jag, i de olika bil-derna, olika förslag till rytmer och genom att använda mig utav min puls närmade jag mig ett bra tempo kring bilderna. Som kompositör och trumslagare tycker jag att groovet är det första jag ska ta fasta vid, vid en kompositionsprocess. De uttrycksmedel jag använder mig av, har en utgångspunkt i en puls.

Diskussion

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetsmetoden att komponera musik uti-från en bild.

Jag har märkt att ett systematiskt arbete kräver en systematisk metod för att nå fram till mitt syfte. Att komponera är ett systematiskt arbete som jag anser, kräver influenser från känsla, tidigare forskning, konst och från filmmusik. Det krävs att man är fokuse-rad av vad man känner och tänker om de intryck man får av konstformen. Denna studie och den arbetsmetod jag använt, utgår ifrån mig själv och ifrån erfarenheter jag fått. Med influenser och kunskap från bakgrunden har jag kunnat skapa en intressant pro-cess som lett mig fram till mina svar.

De brev Alf Gabrielsson samlat ihop bekräftar den mentala kraft musik har för oss människor psykiskt och fysiskt. Även Professor Koelsch slutsatser om signaler i hjär-nan bekräftar den mentala kraften och Lilliestam pratar också om likhjär-nande reaktioner. Jag vill bekräfta denna reaktion och att det är dessa reaktioner, tillsammans med efter-tänksamhet, som hjälpt mig att närma mig mina resultat.

Stegen har varit viktiga för att systematiskt kunna arbeta med denna studie. Stegen har konstruerats genom en tidslinje som visats sig viktig för att nå fram till mitt mål. Jag konstruerade den genom bakgrundens olika delar, filmmusik, psykologiska faktorer och konst. Inspirationen har varit viktig och filmmusik har gett mig erfarenhet till idéer för att konstruera berättande musik. Stegen var relevanta och roliga att arbeta med ef-tersom jag blev tvungen att tänka djupt och systematiskt. Stegen bekräftar alltså slut-satsen av hur jag upplever en bild. Man kan tydligt följa hur jag upplever en bild och vad jag uppmärksammar i bilden.

Bildkonst är ett uttrycksmedel och det är även musik. Jag upplever känslor när jag hör musik och jag upplever känslor när jag ser bilder. Därför vet jag att de båda konstfor-merna har likheter. Jag fick svar på vad jag såg i bilden och genom mina mallar, fick jag svar på hur jag skulle överföra dessa. Att jag fått applicera denna metod gör mig vidare intresserad av att arbeta på detta sätt.

Det finns ett flertal fördjupningar man kan göra utifrån min studie. T.ex. inom det mu-sikpsykologiska ämnet, vad musikterapeuter gör och ifall man kan lära sig av dem. Man kan gå djupare på hur konstnärens livskvalité såg ut när konstverket gjordes t.ex. Hur var konstnärens hälsa när konstverket gjordes? Var hen ensam eller var det någon som satt med i rummet? Hur mår konstnären som framför det färdiga stycket? Hur fungerar konstnären i pressade situationer? Om jag hade gått in på detta hade min pro-cess och min tolkning av bilden kunnat ändras. Jag skulle kunna som sista steg i min process analysera en musikers upplevelse av kompositionerna jag har gjort. Vad är det de känner från musiken och vad ser de? Det finns många konstnärliga frågor och peda-gogiska frågor som kan vara värda att fördjupa sig i. Att på djupet forska om akusti-kens betydelse i miljön som finns i konstverken är ett nästa steg som kan vara värt att undersöka närmare.

der jag testat utvecklar mig till en starkare kompositör. Det stärker mig musikaliskt och personligt eftersom känslan och teorin fått gå hand i hand.

Att själv få en insikt av hur man själv tolkar en bild, komponerar och musicerar har varit en spännande resa. Det har gjort att jag uppmärksammat känslor jag har och alla de bildmässiga uttryck som kan utläsas av en bild. Det totala blottgörandet av sig själv har varit en svårighet, men har även blivit desto nyttigare. Jag anser att ens uppfattning och ens beslut kan variera beroende på ens livskvalité. Ena tillfället kunde jag ta emot den första bilden lättare än det andra tillfället, eftersom jag var mer mottaglig för den just då.

Att utgå ifrån konst var en metod som jag inte är van vid men kommer använda oftare. Som följd av denna metod ändrades mina åsikter/tankar, att det centrala blir att se mu-sik och bild som ett. Det ena utesluter inte det andra och samarbetet skapar intressanta fördjupningar och metoder.

I avsnittet problemområde ställer jag frågan ”Vad kommer hända med musiken när jag utgår ifrån en bild?”. I denna studie har jag fått utgå ifrån konstnärens bild för att tolka och översätta det till musik. Alltså har jag fått ta del utav en persons konstnärliga ut-tryck. Jag fick ta hänsyn till en bild och till uttrycket i bilden. Alltså måste jag bli på-verkad i mitt komponerande så att jag får fram två personliga uttryck, min och konstnä-rens. Men frågan jag då ställer: Vad hade hänt om jag målade konstverket för att sedan överföra den till musik?

Källförteckning

Elektroniska källor

Gabrielsson, Alf. (11/5 2015). Musikpsykologi. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musikpsykologi (11/5 2015)

Gabrielsson, Alf. (11/5 2015). Musikterapi. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musikterapi (11/5 2015)

Hässlemark, Claes. (11/5 2015). En grund djupdykning i filmmusikens värld. Örebro universitet. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:600970/FULLTEXT01.pdf

Ivåker, Johan. (11/5 2015). Narrativ musik i film och spel. Högskolan i Skövde. Hämtad från

http://his.divaportal.org/smash/get/diva2:625372/FULLTEXT01.pdf Jung, Eric. (11/5 2015). Hämtad från http://www.tankesinnet.se/003-alltidmed1.html

Koelsch, Stefan. (11/5 2015). Hur musik skapar känslor. Stockholm: Kulturella hjärnan. Hämtad från http://www.kulturellahjarnan.se/2014/03/18/hur-musik-skapar-kanslor-och-var-hjarnan-det-ager-rum/

Larsén, Carl-Håkan. (11/5 2015). Nationalencyklopedin, tempo. Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tempo

Lindberg De Geer, Marianne. (11/5 2015). 39 påståenden om konst. Stock-holm: MLDG. Hämtad från http://www.mldg.se/39pastaenden.html

Nationalmuseets officiella hemsida. (11/5 2015). Bildanalys. Hämtad från http://www.nationalmuseum.se/Global/PDF/Skolan/nationella_provet_ht_09/sk ola_npht09_bildanalys_.pdf

Nationalmuseets officiella hemsida. (17/5 2015). Välkommen till

nationalmu-seum. Hämtad från

http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/Lattlast-om-Nationalmuseum/

Nyhlén, Mathias och Östman, Fredrik. (11/5 2015). Musikpsykologi. Hämtad från

http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT96/LABBAR/Fredrik_Mathia s/

Schaffer, Todd. (11/5 2015). Robert Aswani. Hämtad ifrån

http://www.insideafricanart.com/Artists%20Main%20Pages/Aswani_Robert-main.htm

Self Representing Artists. (11/5 2015). Hämtad från

http://www.ebsqart.com/Artist/Jaime-Zatloukal-Best/4440/Art-Portfolio/Passing/746170/

Litteraturförteckning

Bucht, Gunnar. (2009). Rum, människa, musik Stockholm: Atlantis fölag. Freeland, Cynthia. (2001). Konstteori. Stockholm: Raster Förlag.

Gabrielsson, Alf. (2008). Starka musikupplevelser, Musik är mycket mer än

bara musik Möklinta: Gidlunds Förlag.

Lilliestam, Lars (1993) Musikliv, Vad människor gör med musik – och musik

Bilagor

Nedan följer bilagor i form av bilderna som används i studien, programblad, medver-kande på konserten och låtlista. Konsert på Örebro Musikhögskolans konsertsal 7 maj 2015.

När du ser på ett konstverk så får du automatiska, medvetna ljud/smaker för vad du har för föreställningar av den miljön du ser. Du kan inte hindra dig ifrån att höra vågor som slår mot stranden, känna smaken av en glass, när du ser en bild på en strand. Nu är det dags, dags för dagen som var så himla långt borta. ”Det kommer en dag då man tror att allt är fullbordat, det är då allting bö rjar.” Detta är en redovisning om vem jag, Fre d-rik Wik är och har blivit un der dessa tre år på musikhögsk o-lan . Inte trodde väl jag att två träpinnar skulle få en sådan stor b

etydelse i mitt liv.

Mitt fokus inför konsert en har legat på komposition och i att bes kriva bil dmässiga uttryck genom toner . Den upplevda kän slan har därför blivi t en central roll i mitt arbete och i min ko nsert. K ompositionerna är en blottning av hur jag känt, hur jag kä nner och hur jag troligtvis kommer att känna i framtiden . Kro ppen och ens kän slor är alltid påverkbar a och det ko m-mer des su tom kvä llens pr ogram att vara . Hat, ångest, kärlek och lycka är e xempel på olika kän slostadium som jag har up pmärk sa m mat

och kommer att

fra m föra ikväll . Det har betytt otroligt mycket för mig att få tillgång till en or ke ster, men det har också varit en tuff utmaning att ko m-po nera för ett stort band. Tac k Ö rebro Musikhögskola för cha nsen att styra upp min egen konsert och för de tre åren jag fått utvec klats tillsa m mans med em inenta musiker och lä-rare . Tack till min familj och min flickvän som stöttat mig och levt med en trummis. Tack alla medverkande för er t stöd och en-ga gemang och ett speciellt tack till Petúr ”Island” Östlund

för ditt tålamod och din vä

gledning.

Luta er tillbaka

och så får vi se om ni ser vad jag ser.

Fredrik Wik Pr og ra m ! Fredrik Wik Bild 1 ! Fredrik Wik Kugghjulet !

Arr Gretchen Parlato

Holding Back The Years

!

Yellowjackets

Prayer For El Salvador

!

Fredrik Wik

Bild 2

!

Fredrik Wik

Ett Tomt Skal

! Fredrik Wik Resan Me dv er ka nd e: Nicklas Boman – Gitarr Oskar Borgenvik – T rumpet, Flygelhorn Philip Daveby – Saxofoner Emma Hedlund – Fiol Johanna Karlsson – Fiol Dennis Karlsson – Mallets Daniel Korning – Percussion Joel Lindblom – Trombon Matilda Lundström – Sång

Ellen Lothigius Hirsch

– Sång David Salminen – Elbas Mikael Wåhlin – Piano Antoni Yammin – Kontrabas