MÄNS SEXUALITET VID BEHANDLING AV PROSTATACANCER
Vad sjuksköterskan bör beakta i mötet med patienten
MENS SEXUALITY DURING PROSTATE CANCER TREATMENT
What nurses should consider when meeting the patient
Författare: Alexander Renström och Patrik Koski
HT 2018
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Mervyn Gryfford, universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Abstrakt
Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, med en incidens på cirka
10000 per år. Faktorer som etnicitet, ålder samt genetik har visat sig öka risken att drabbas av prostatacancer. De mest vanliga behandlingarna vid prostatacancer är extern strålning, intern strålning som kallas brakyterapi, hormonell behandling, operation som kallas
prostatektomi samt aktiv monitorering. Det har påvisats att behandling av prostatacancer kan påverka mäns sexualitet.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mäns sexualitet påverkas vid behandling av
prostatacancer.
Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på tio vetenskapligt accepterade artiklar
varav nio var kvantitativa och en kvalitativ.
Resultat: Resultatet visade på försämrad sexuell förmåga, sänkt lust och intimitet samt
nedsatt livskvalité hos patienterna. De negativa konsekvenserna av behandling var störst under behandlingens första år.
Slutsats: Behandling av prostatacancer kan påverkan patientens sexualitet och hälsa.
Sjuksköterskan bör därav beakta helhetsperspektiv i mötet med patienten, för att kunna tillgodose vårdbehovet som kan uppkomma vid behandling av prostatacancer.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund... 4
1.1 Begrepp som definierar sexuell förmåga ... 5
1.2 Teoretisk referensram - Känsla av sammanhang ... 5
1.3 Problemformulering ... 6 2. Syfte ... 6 3. Metod ... 6 3.1 Design ... 6 3.2 Sökstrategi ... 6 3.3 Urval ... 7 3.4 Granskning ... 8
3.5 Bearbetning och analys ... 8
3.6 Forskningsetiska överväganden ... 8
4. Resultat ... 9
4.1 Påverkan på sexuell funktion ... 9
4.2 Påverkan på lust och intimitet ... 9
4.3 Påverkan på livskvalité ... 10 4.4 Resultatsammanfattning ... 10 5. Metoddiskuission ... 10 5.1 Design ... 10 5.2 Sökstrategi ... 11 5.3 Urval ... 11 5.4 Granskning ... 11
5.5 Bearbetning och analys ... 12
5.6 Forskningsetiska överväganden ... 12
6. Resultatdiskussion ... 13
6.1 Att hantera förändrad sexuell förmåga ... 13
6.2 Hur kommunikation och förståelse kan påverka lust och intimitet ... 14
6.3 Hur information och kommunikation kan påverka sexualitet och livskvalité ... 15
6.4 Sexuell förmåga och ålder ... 15
6.5 Skillnader gällande sexuell tillhörighet ... 16
7. Slutsatser/Klinisk nytta/Fortsatt forskning ... 16
Referenser ... 17
Bilagor ... 23
Bilaga 1 . Sökmatris ... 23
4
1. Bakgrund
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, med en incidens på cirka 10000 per år. Prostatan är en körtel som sitter runt urinröret och producerar prostatasekret. Det manliga könshormonet testosteron styr tillväxten och funktionen av prostatan. Vid prostatacancer bildas en tumör som vid tillväxt klämmer mot urinröret vilket kan ge miktionsproblem. Problemen kan ge uttryck i urinträngningar, svag stråle, svårighet att starta miktion samt känsla av ofullständig blåstömning. Symtomen kan även uppkomma vid godartad
prostataförstoring. Om cancern metastaserar uppstår ofta smärta som ett utmärkande symtom (Socialstyrelsen, 2018).
Prostatacancer var en av de vanligaste orsakerna till cancerdödsfall globalt med högst dödlighet i länder med en överrepresentation av mörkhyad befolkning, som Karibien och Afrika (Ferlay et al., 2014). Faktorer som etnicitet, ålder samt genetik har visat sig öka risken att drabbas av prostatacancer. Studier i England visade att män med afrikansk eller karibisk härkomst hade högre incidens av prostatacancer i jämförelse med andra etniska grupper (Lloyd et al., 2015). Risken att utveckla prostatacancer ökar markant med åldern, insjuknande innan 40 års ålder är sällsynt. Incidensen för insjuknande ökar kraftigt efter 50 år och är som högst över 90 år (Office for National Statistics, 2016). Arv var en starkt bidragande faktor till risken att utveckla prostatacancer. Män med en första grads anhörig som drabbats av
prostatacancer led en ökad risk att insjukna i jämförelse med resten av populationen (Kiciński, Vangronsveld & Nawrot, 2011).
Cancerns spridningsgrad klassificeras ofta genom TNM-graderingssystemet där T (tumör) anger primärtumörens storlek, N (node) anger om tumören spridit sig vidare till närliggande lymfkörtlar och M (metastasering) anger om det förekommer metastaser som spridit sig vidare i kroppen. Bokstäverna kombineras med siffrorna 1-4 för att tydliggöra hur svårt stadie det rör sig om, och ibland följt av a, b eller c bakom siffran för ytterligare klarifikation, exempelvis T2a. TNM-gradering ger en överblick av hur svår cancersjukdom patienten har och vilka behandlingsalternativ som kan rekommenderas (The Union for International Cancer Control, 2018).
De mest vanliga behandlingarna vid prostatacancer T1a-T2c är extern strålning, intern strålning som kallas brakyterapi, hormonell behandling, operation som kallas prostatektomi samt aktiv monitorering. Det är vanligt att kombinera strålbehandling med hormonell terapi i syfte att uppnå bättre effekt av strålningen och krympa tumören. Vid prostatektomi opereras sädesledare, sädesblåsor och prostatakörteln bort. Aktiv monitorering innebär att patienten regelbundet följs upp för provtagning och undersökning av prostatan och eventuell
behandling blir aktuell vid ett senare skeende om sjukdomsförloppet försämras eller patienten börjar uppvisa symtom. Aktiv monitorering används främst vid nydiagnostiserad
prostatacancer, där tillväxten av cellförändringen är begränsad. Kastrering kan bli aktuellt vid hormonell behandling, då tumören till en början behöver testosteron för sin tillväxt.
Kastrering kan ske kirurgiskt eller hormonellt. Cytostatikabehandling används främst när cancern börjar sprida sig från prostatan till andra vävnader (Socialstyrelsen, 2018).
Intresset för ämnet väcktes genom att många insjuknar i prostatacancer och en konsekvens av behandling är att det kan påverka patientens sexualitet (Regionala Cancercentrum i
Samverkan, 2018). I en studie framkom att många män som behandlats för prostatacancer upplevde det tabubelagt att tala kring sina sexuella problem (Arber, Faithful & King-Okoye,
5
2017). Att drabbas av miktionsbesvär var starkt förknippat med skam, och kunde i samhället anses tabubelagt att samtala om (Elenskaia, 2011).
1.1 Begrepp som definierar sexuell förmåga
Erektil dysfunktion
Erektil dysfunktion definieras av Nationalencyklopedin (Nationalencyklopedin, 2018) som en oförmåga hos mannen att uppnå tillräcklig erektion av penis för att kunna genomföra samlag. Orsakerna till erektil dysfunktion är många. Det kan orsakas av sjukdomar eller skador i ryggmärgen, vilket blockerar nervimpulserna från autonoma nervsystemet till penis. Prostatektomi kan skada de nerver som försörjer penis, vilket kan hämma den erektila funktionen.
Sexualitet
Sexualitet är ett mångfacetterat begrepp som omfattar olika behov och handlingsmönster hos människan. Sexualitet kan förklaras som ett fortplantningsbeteende, att tillgodose de
biologiska drifterna och få sexuell njutning samt ett sätt att upprätthålla emotionella relationer genom lust och intimitet (Nationalencyklopedin, 2018). Världshälsoorganisationen, WHO (2018) definierar sexualitet som en integrerad del av varje individs personlighet. Det tillhör ett av de grundbehov vi människor har. Sexualitet kan inte likställas med samlag. Begreppet är mer mångbottnat och rymmer mycket mer än bara hur många orgasmer en individ kan få eller hur dennes sexuella samliv ser ut. Dessa faktorer utgör en del av människans sexualitet, men inte allt. Sexualiteten är den energi som driver oss människor att söka kärlek och närhet till andra, och hur vi kan väcka känslor för andra människor i vår omgivning. Sexualiteten påverkar människors tankar och ageranden, och därigenom den psykiska och fysiska hälsan.
1.2 Teoretisk referensram - Känsla av sammanhang
Känsla av sammanhang (KASAM) beskriver betydelsen av individen kontroll över sitt liv och hur nya situationer skall hanteras. Känsla av kontroll tillsammans med en förståelse för sig själv och sin omgivning, och varför det är meningsfullt utgör fundamentet för KASAM. Teorin utgörs av tre centrala begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet är hur individen uppfattar fenomen i sin omgivning på såväl det psykiska som fysiska planet. Uppvisar en individ låg begriplighet kan denne ha svårt att förstå och kunna reflektera över händelser. Begreppet hanterbarhet kan förklaras som individens känsla av att ha de resurser och strategier som krävs för att hantera händelser som sker i liver på ett konstruktivt sätt. Meningsfullhet utgör individens motivation till livet. Föreligger en låg meningsfullhet kan individen uppleva utmaningar som motgångar och att en likgiltighet för livet uppstår (Antonovsky, 1987).
I en studie framkom att när individen ställs inför en kris, exempelvis vid behandling av prostatacancer, var positiv livshållning och positivt tänkande grunden till att anpassa sig till den nya livssituationen. Detta ökade chansen till att individen tillgodosåg sig vården, vilket förbättrade möjligheterna för tillfrisknande och goda livsvanor (Jakobsson, Hallberg & Lovén, 1997). Empowerment är ett begrepp som associeras till positiv livshållning och KASAM. Conger & Kanungo (1988) beskriver empowerment som en process varigenom en individs känsla av makt över sin situation, kontroll och självtillit stärks. Individen kunde med hjälp av exempelvis en arbetsledare identifiera vad som gjorde att hen kände sig maktlös och vad som upplevdes stärka individen i situationen. Davison & Degner (1996) har undersökt
6
användandet av empowerment relaterat till patienter med nydiagnostiserad prostatacancer. Resultatet påvisade att patienter som fått assistans genom utökad information var mer aktiva gällande beslut om sin behandling, samt upplevde mindre ångest jämfört med patienter som inte fått hjälp att stärka sin empowerment.
1.3 Problemformulering
Val av studie grundades i ett intresse hur mäns sexualitet påverkas vid behandling för
prostatacancer. Därigenom finner vi nytta i att göra en studie som tar upp problemen som kan uppstå vid olika behandlingar, då det dels lyfter männen problematik, samt ger sjuksköterskan en bredare kunskapsgrund att ta med vid bemötande av patientgruppen.
2. Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur mäns sexualitet påverkas vid behandling av prostatacancer.
3. Metod
3.1 Design
Deskriptiv design användes för att samla in befintlig forskning som gjorts inom området. (Kristensson, 2014). Studien utfördes med systematiska sökningar i litteratur inom det valda ämnet. För att få struktur i arbetet har Polit och Beck (2016) flödesschema används, vilket innebär att söka, granska och sammanställa resultat från artiklar utifrån ett välformulerat syfte.
3.2 Sökstrategi
Ur studiens syfte urskiljdes följande ämnesord: prostatacancer, behandling, sexualitet och påverkan. Från ämnesorden identifierades relevanta sökord genom MeSH. Prostatacancer fick “prostate neoplasms” som sökord. Behandling översattes till de vanligaste behandlingarna vid prostatacancer: “prostatectomy”, “radiotherapy” samt “brachyterapy”. Ur sexualitet blev de relevanta sökorden “sexuality”, “attitude to sexuality”, “masculinity”, “erectile dysfuntion” samt “impotence”. Sökorden som anknöt till påverkan blev “quality of life” och “treatment outcomes”. Treatment outcomes användes dels för att finna artiklar som beskrev effekter av de olika behandlingarna samt för att inkludera artiklar som handlade om hormonterapi och aktiv monitorering då bra alternativ till dessa sökord ej kunde identifieras. Sökning
genomfördes i Cinahl Plus with Full Text genom headings och subheadings. Begränsningarna som användes var english language, peer-review samt artiklar från 2008-2018 för att finna aktuella studier.
En kompletterande sökning gjordes i Cinahl genom användande av headings, i syfte att finna artiklar som hade fokus på parrelationen efter påbörjad behandling av prostatacancer.
Sökorden blev där “prostatic neoplasms” och “Spouses”, med begräsningarna engelskt språk, peer-review samt publicerade mellan år 2008-2018.
7
Sökning utfördes dessutom i PubMed för att stärka studiens validitet (Henricson, 2017), samt för att finna ytterligare artiklar som anknöt till behandlingarna och deras påverkan på
sexualitet och maskulinitet. Sökningsresultatet begränsades till english language samt artiklar från år 2008-2018.
Tabell 1
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Cinahl Prostate Neoplasms (MH) Sexuality (MH) Quality of Life (MH)
Prostate Neoplasms (MH) /SU/RT/TH Attitude to sexuality (MH) Treatment Outcomes (MH) Prostatectomy (MH) Impotence (MH)
Radiotherapy (MH) Sexual Dysfunction, male (MH)
Brachytherapy (MH)
Pubmed Prostatic Neoplasms Masculinity Brachytherapy
Prostate Cancer Sexuality Radiotherapy
Prostatectomy
Treatment Outcome
Lodrätt = OR mellan sökord, Vågrätt = AND mellan sökblock
*MH=Major/Minor Heading, SU=Surgery, RT=Radiotherapy, TH=Therapy
3.3 Urval
Inklusionskriterier för artiklarna var studier på män med prostatacancerdiagnos som genomgått prostatektomi, radioterapi, brachyterapi, hormonell behandling eller aktiv
monitorering. Exklusionskriterier var artiklar som enbart handlade om aktiv monitorering som behandling av patienter med prostatacancer. Patienter som fick cytostatikabehandling
exkluderades eftersom vi önskade beskriva konsekvenser av behandling vars syfte var botande, och cytostatika används främst vid metastaserad cancer, det vill säga svårare
8
sjukdomsstadie. Vi utgick från studier där deltagarna behandlades för lokaliserad
prostatacancer. Totalt lästes 421 titlar. Titlar som ansågs svara på studiens syfte granskades vidare i urval två där 130 abstrakt lästes. Abstrakt med tydlig relevans till syftet och abstrakt som kunde vara relevanta gick vidare till urval tre. I urval tre lästes 58 artiklar där bakgrund samt resultatdel granskades. I urval fyra lästes 21 artiklar i sin helhet. Då vi ej fann en kvantitativ studie som tydligt kunde relatera livskvalitén med sexualitet valdes en kvalitativ studie som hade hittats i en tidigare testsökning i Cinahl enligt sökblocken som presenteras i tabell 1, med längre årsintervall (1998-2018). Slutligen hade vi tio artiklar som användes för att besvara syftet för studien. Se bilaga sökmatris.
3.4 Granskning
Artiklarna som användes för att besvara studiens syfte kvalitetsgranskades genom Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmall för
observationsstudier samt studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). Författarna har individuellt granskat samtliga artiklar. Alla delar av mallen användes i granskningen, med fokus på urvalsprocess, eventuellt bortfall, metod samt resultat. Granskningen visade att samtliga artiklar var av accepterad kvalitet. Se bilaga artikelmatris.
3.5 Bearbetning och analys
Integrerad analys användes för att sammanställa resultatet. (Kristensson, 2014). Artiklarnas abstrakt lästes för att först identifiera relevans innan en artikel individuellt lästes i sin helhet. Innehåll som ansågs relevant till syftet antecknades ned i ett separat dokument. Kategorier identifierades sedan utifrån artiklarnas resultat, vilket slutligen skapade rubrikerna som sammanställdes i studiens resultat (Kristensson, 2014).
3.6 Forskningsetiska överväganden
Artiklarna har granskats utifrån hur studiens deltagare har hanterats ur ett etiskt
förhållningssätt. Kristensson (2014) beskriver informerat samtycke vid enkätstudier, samt att undersökningen i studien ska vara etiskt försvarbart. Av artiklarna som används för att besvara studiens syfte hade alla skriftligt godkännande från någon form av etisk kommitté. Samtliga studier hade även redogjort att skriftligt samtycke hade givits från deltagarna. Vidare har författarna till denna studie granskat de utvalda artiklarna utifrån
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2018), där forskarna i första hand ska beakta individens omsorg, inte vetenskapens och samhällets intresse. Vidare diskuterade författarna till denna studie sina egna etiska värderingar innan urvalet för att inte artiklar skulle uteslutas från studien relaterat till personliga åsikter. Studiens resultat presenteras objektivt och neutralt för att inte ge en skev presentation som kan påvisa att personliga åsikter bidrar till resultatet.
9
4. Resultat
Analys av artiklarna resulterade i följande tre rubriker som svarade på studiens syfte, och som kunde vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete: “Påverkan på sexuell
funktion”, “Påverkan på lust och intimitet” samt “Påverkan på livskvalitet”.
Forskarna i de utvalda artiklarna hade utfört datainsamling genom att använda instrumenten
“The Expanded Prostate Cancer Index Composite (EPIC), “Prostate Cancer Outcomes Symptom Indicies” (PCSI) samt “European Organization for
Research and Treatment of Cancer Quality of Life Core Questionnaire” (EORTC QLQ-PR25.). Patienterna svarade på frågor gällande urininkontinens samt allmän funktion vid
miktion och eventuell användning av inkontinenshjälpmedel, obstruktion och irritation i urinvägar, problem i mag- tarmkanalen samt sexuell funktion. Kategorin sexuell funktion tog bland annat upp frågor gällande erektil frekvens och funktion, sexuell förmåga samt möjlighet till att kunna nå orgasm. I studierna samlade forskarna in data vid “baseline”, det vill säga ingångsvärde innan påbörjad behandling. Därefter jämfördes data som samlats in efter
påbörjad behandling. På detta sätt kunde forskarna se förändringen som skett hos patienter när de behandlats för sin prostatacancer. Hög ålder och komorbiditet var faktorer som forskarna i de flesta studier valde att korrigera i den insamlade datan, eftersom dessa faktorer
associerades med försämrade baselinevärden i de undersökta variablerna sexuell funktion, lust och intimitet samt livskvalié.
4.1 Påverkan på sexuell funktion
När behandling studerades utifrån vilken konsekvens den medförde på sexuell och erektil funktion, visade det sig att den största negativa förändringen sker inom ett år efter att
behandling påbörjats. De negativa konsekvenserna kunde uttrycka sig som sänkt kvalité samt frekvens av erektion, nedsatt förmåga att genomföra samlag och problematik att nå orgasm (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017; Ho et al., 2018; Majumder et al., 2016; Walker, Santos-Iglesias & Robinson, 2018). Männen uppgav att den sexuella funktionen bibehölls på en förhållandevis jämn nivå de kommande åren, men på en fortsatt lägre nivå i jämförelse med baseline (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017; Ho et al., 2018; Majumder et al., 2016). Bland de män som uppgett att de hade tillräcklig erektion för samlag innan behandling startat, syntes en signifikant minskning när de fick samma fråga tre år senare (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017). Studeras förlusten av sexuell funktion över en treårsperiod efter
behandlingsstart kunde ingen markant skillnad detekteras mellan olika typer av behandlingar gällande sexuell funktion (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017). Samband kunde ses mellan sexuell funktion och psykiskt och fysiskt välmående. God sexuell funktion kunde medföra att männen skattade sin allmänna hälsa högre (Sebakk, Haug, Gullan, & Grov., 2017). Hög ålder innan påbörjad behandling var en faktor som forskarna associerade med nedsatt sexuell funktion under och efter behandling (Alemozaffar et al., 2011; Putora et al., 2016).
4.2 Påverkan på lust och intimitet
Minskad sexuell lust kunde iakttas bland de patienter som behandlades för prostatacancer (Ho et al., 2018; Majumder et al., 2016; Walker et al., 2018). Förlusten av sexuell lust var mest signifikant under det första året under behandling. Därefter uppgav männen att den sexuella lusten höll sig på en stabilt försämrad nivå i jämförelse med baseline (Ho et al., 2018;
10
Majumder et al., 2016). Patienter som levde i parförhållande uppgav under det första året en minskad sexuell intimitet i förhållandet. Vidare uppgav männen ett försämrat emotionellt samliv till sin partner. En bidragande faktor som kunde detekteras till försämrad intimitet och sinnesstämning i förhållandet var bristande kommunikation. Vissa män uppgav svårigheter att diskutera sina känslor och tankar kring diagnos och behandling vid sjukdomen, vilket kunde resultera i en försämrad förståelse för varandra i parrelationen. Vidare visade det sig att behandling vid prostatacancer kunde leda till en ökad stressnivå för patienten, men även för dennes partner. I vissa fall uppgav patientens partner högre stressnivåer. Den ökade nivån av stress som behandlingen bidrog till kunde ha negativ effekt på patientens psykiska och fysiska hälsa. Detta förklarades dels till oro över patientens diagnos och behandling, men även till den ökade ångest som tillkom när relationen förändrades (Kim & Ahn, 2016). God förståelse hos patientens partner om hur behandling påverkar det psykiska måendet hos patienten var en faktor som kunde förbättra intimiteten i förhållandet (Walker et al., 2018).
4.3 Påverkan på livskvalité
Urininkontinens samt irritation och obstruktion av urinvägarna var vanliga symtom som kunde uppstå efter behandling. Männen uppgav att detta kunde påverkad deras livskvalité negativt (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017; Ho et al., 2018; Majumder et al., 2016; Sebakk, Haug, Gullan, & Grov., 2017). Irritation och obstruktionsproblem sågs främst under behandlingens första år. Mag- tarmproblem var en mindre förekommande konsekvens men kunde uppstå vid samtliga behandlingar (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017). Det framkom att flera män använde inkontinensskydd efter behandling, men av dessa hade inte alla rapporterat problem med läckage (Sebakk, Haug, Gullan, & Grov., 2017). I en
intervjustudie uppgav männen att inkontinensen medförde sänkt lust för samlag, trots att den erektila funktionen inte var försämrad hos samtliga patienter som genomgått behandlingen. Urininkontinensen blev därmed ett hinder för den sexuella relationen, relaterat till en känsla av orenlighet och allmän oro över inkontinensen (Berterö, 2001).
4.4 Resultatsammanfattning
De olika behandlingarna vid prostatacancer kunde påverka mäns sexualitet genom att ge nedsatt sexuell funktion, förändrad känsla av sexuell lust och intimitet samt sänkt
livskvalité. Dessa tre teman utgör rubrikerna i resultatredovisningen i denna uppsats. Behandlingarnas påverkan på männens sexualitet är sammanställda utifrån nio kvantitativa studier och en kvalitativ studie. Störst negativ konsekvens på männens sexualitet skedde under behandlingens första år. Många män uppgav att behandlingen påverkade deras livskvalié, främst genom urininkontinens.
5. Metoddiskuission
5.1 Design
Författarnas tidigare erfarenhet av det valda ämnet var att behandling vid prostatacancer kan ha en negativ konsekvens på mäns sexualitet, men kunskapen om behandlingarnas
konsekvenser var begränsad. Därav valdes en induktiv ansats för att kartlägga hur behandling vid prostatacancer kan förändra mäns sexualitet. Enligt Kristensson (2014) kan detta
11
förhållningssätt anses vara en styrka för studien då författarna inte har någon förutfattad tes rörande ämnet, utan istället låter sig ledas av den information som presenteras i de studerade artiklarna. Om deduktiv ansats hade använts hade det kunnat begränsat studien. En förutfattad tes om ämnet kan påverka hur data undersöks och analyseras, vilket begränsar studiens utformning.
Resultatredovisningen i uppsatsen är baserad på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Valet att huvudsakligen studera artiklar med kvantitativ ansats kan anses fördelaktigt eftersom den insamlade informationen är mätbar samt objektiv. Att få en objektiv mätning av livskvalité genom kvantitativa studier kan vara problematiskt eftersom denna variabel
mestadels är subjektiv, och är därmed svåra att mäta med kvantitativa frågeformulär. Därav valdes en kvalitativ studie ut till resultatet, då det undersökte sambandet mellan männens sexualitet och urininkontinens. Att inbegripa en kvalitativ artikel kan anses bredda litteraturstudiens resultatredovisning, och ger en styrka till studien (Kristensson, 2014).
5.2 Sökstrategi
Identifiering av nyckelbegrepp och söktermer utgick från studiens syfte. Indexord till de meningsbärande orden söktes fram i svenska MeSH vilka översattes till engelska. I Cinahl användes headings och subheading för att identifiera sökord som är relevanta i databasen. Kristensson (2014) skriver att det är viktigt för att sökningen ska bli sensitiv och därigenom hitta relevant litteratur. Tillvägagångssättet när relevanta sökord och indexord identifieras utifrån studiens syfte, kan ses som en styrka när studiens sökstrategi utformas. En svaghet kan vara att endast två databaser användes i studien. Kristensson (2014) beskriver att relevanta artiklar kan förbises om för få databaser använts i litteratursökningen.
5.3 Urval
Artiklarnas urval granskades utifrån vilka behandlingar patienterna genomgått. Cytostatikabehandling samt eventuell övrig behandling som kan påverka resultatet exkluderades eftersom studiens syfte var att undersöka konsekvenser av de vanligaste behandlingsmetoderna som används när patienten är mellan TNM 1-3a. Patienterna skulle ej överskrida TNM grad T3a eftersom sjukdomsbild och behandling då oftast är mer
omfattande. För att uppnå generaliserbar data bör eventuellt påverkbara variabler exkluderas, i syfte att stickprovet ska bli överförbart till populationen (Kristensson, 2014).
5.4 Granskning
Artiklarna som utgjorde resultatet i denna studie är publicerade mellan åren 2008-2018 förutom i ett fall. Detta gäller för Berterös artikel som publicerades 2001. Kristensson (2014) skriver att vid en litteraturstudie bör författaren eftersträva att välja så aktuella studier som möjligt. Berterös artikel identifierades i testsökningen som gjordes med ett längre intervall för publicering (1998-2018). Artikeln väckte författarnas intresse då den ansågs relevant för studiens syfte, men lades åt sidan eftersom publiceringsåret var förhållandevis långt tillbaka i tiden. De kvantitativa artiklar som identifierats i de systematiska sökningarna berörde inte sambandet mellan livskvalité och sexualitet på ett tillfredsställande sätt, och utgjorde enligt författarna en svaghet i studien. Därmed tillfördes Berterös artikel till litteraturstudiens resultat. Författarna anser att trots en förhållandevis lång tid sedan publicering av studien, är
12
den än idag relevant för detta ämne. De undersökta och beskrivna känslorna hos patienterna, med en känsla av orenlighet och bristande sexuell lust i relation till detta, är känslor som än idag kan uppstå hos män som behandlas för prostatacancer.
Beträffande validitet och reliabilitet kan studierna som resultatet bygger på uppnå god nivå inom båda aspekterna, eftersom flera studier har använt samma frågeformulär. Formulären i fråga är godkända mätinstrument, vilket minskar risken av bias då det blir en objektiv mätning av den variabel som avses undersökas. Ett flertal av studierna som använts i resultatredovisningen hade stort urval av deltagare. Att ha pålitliga mätinstrument och stort urval av populationen är bidragande faktorer i anseende till hur resultatet kan överföras till en liknande population, vilket är syftet med kvantitativa studier (Kristensson, 2014).
5.5 Bearbetning och analys
Eftersom den slutgiltiga sökningen resulterade i många artiklar som vid genomläsning av titlar kunde resultera i allt för många artiklar behövde vi ett bra system för att identifiera vilka artiklar som kunde vara relevant att använda till studiens resultat. För att kritiskt kunna granska innehållet av artiklarna som svarade på studiens syfte användes Kristenssons (2014) tre-stegs modell. Kristensson (2014) beskriver att abstrakt först gallras för att få ett urval av artiklar som anses kunna besvara syftet. I det andra steget lästes artiklarna i fulltext för att göra ytterligare en gallring och finna vilka artiklar som kunde förkastas och vilka som var relevanta. I tredje steget gjordes sedan en kritisk granskning av artiklarna som slutligen blivit utvalde till att svara till studiens resultat. För att göra en kritisk granskning användes SBU (2017) granskningsmallar, vilket Kristensson (2014) beskriver som ett verktyg för att göra en bra och systematisk granskning. Genom att bearbeta och analysera artiklarna med denna metod stärks studiens resultat, då det genom artikelmatrisen tydliggörs vad vi som författare kritiskt analyserat i artiklarna. Om inte granskningsmallar hade använts i analysen av artiklarna hade det inte blivit tydligt att se vilka aspekter som var viktiga att inspektera. Efter granskning och analys av artiklar resulterade detta i att 10 stycken artiklar valdes ut för att svara till studiens resultat. Detta kan anses vara ett lågt antal för en litteraturstudie. Kristensson (2014) menar att antalet artiklar inte är det väsentliga i en litteraturstudie, utan istället artiklarnas relevans och innehåll för det valda syftet. Ett flertal av artiklarna hade stort urval och undersökte parametrar som vi eftersökte när studier skulle väljas ut. I analysfasen var vi noggranna med att artiklarna skulle ha tydliga och för oss relevanta inklusions- och exklusionskriterier, samt att artiklarnas resultat var presenterat på ett tydligt och utförligt sätt. Författarna använde olika granskningsmallar med hänsyn till vilken typ av studie som
granskades. Kristensson (2014) beskriver att detta är en styrka i litteraturstudien, då det ej är lämpligt att granska en kvalitativ studie utifrån kvantitativ granskningsmall.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Den kliniska nyttan avser att forskning i första hand ska vara till nytta för den enskilde individen, och i andra hand samhället och sjukvården. Samtidigt ska forskningen inte väcka känslor av obehag hos deltagaren. Vidare ska patientens integritet alltid respekteras och försiktighet tillämpas för att inte överträda etiska riktlinjer (Kristensson, 2014). Som tidigare beskrivet i bakgrunden upplever många män att frågor om sexuell funktion och förmåga kan vara tabubelagt och svårt att prata om. Med hänsyn till den forskningsetiska nyttoprincipen är det svårt att avgöra om denna aspekt negligeras eller respekteras av forskarna. Några studier
13
hade över tusen deltagare som svarade på undersökningsenkäter, och att följa upp huruvida frågorna väckte känslor av obehag hos samtliga studiedeltagare kan anses orimligt och svårt med tanke på begränsade resurser.
Då samtliga artiklar som använts i studiens resultat har redovisat patienternas samtycke anser författarna att ett etiskt resonemang har skett hos forskarna, men att etiska problem i studierna ej kan uteslutas. Detta med tanke på att behandlingarna dels berör områden som kan anses känsliga och privata för patienterna, samt att den psykiska hälsan efter behandling kunde vara påverkad hos männen. Behandling vid prostatacancer kan ge ökad stress, som i sin tur kan orsaka minskad lust och intimitet för männen. Att då dessutom medverka i en studie kan bli en ytterligare påfrestning för männen, vilket kan anses problematiskt ur ett forskningsetiskt perspektiv.
Kjellström & Sandman (2016) beskriver att forskningsetik finns till i syfte att värna om människors rättigheter och värdegrund. Studier genomförs för att kunna ge ökad förståelse och kunskap inom specifika områden, och ämnar förbättra förutsättningarna dels för patienten som individ men även för samhället. Utan patienternas samverkan kan inte studier
genomföras, vilket innebär att det är viktigt att värna om studiedeltagarna och bemöta dem med respekt oavsett om de accepterar att deltaga i en studie eller väljer att avstå.
6. Resultatdiskussion
Diskussionen bygger på nyckelfynden i resultatet. I resultatdiskussionen problematiseras även konsekvenser av behandling i kontext till parrelationer. Samband mellan behandlingspåverkan och den teoretiska referensramen diskuteras utifrån vilken klinisk nytta resultatet kan ha för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet när de möter patienter som insjuknat och behandlas för prostatacancer.
6.1 Att hantera förändrad sexuell förmåga
Under samt efter behandling av prostatacancer visade det sig att männens sexuella förmåga förändrades i varierande grad (Barocas et al., 2017; Chen et al., 2017; Ho et al., 2018; Majumder et al., 2016; Walker, Santos-Iglesias & Robinson, 2018).
Vid intervjustudier med män som fått sänkt eller förlorad sexuell förmåga framkom många olika reaktioner och lösningar på den nya livssituationen. I Oliffes (2004) studie beskriver ett par att en lyckad behandling av prostatacancern och mannens överlevnad var det det primära för dem, den sexuella funktionen var sekundär i sammanhanget. En del par som önskade ha en fortsatt sexuell relation fick undersöka alternativ till penetrerande samlag, då den erektila funktionen var för dålig, alternativt för opålitlig. Flera män i studien accepterade impotens som en konsekvens av behandlingen, och att detta var något som förändrade deras
maskulinitet. Många menade dessutom att impotens var acceptabelt i relation till deras stigande ålder. Vidare framkom att samhällets syn på sexuellt aktiva män i hög ålder format männens åsikter. Många män uppgav att samhällets syn var att äldre män bör vara asexuella och om en äldre man är sexuellt aktiv anses denne vara en “snuskgubbe”. Därav bör
sjuksköterskan i sitt möte med patienten försöka handla på ett sätt så att den manlige patienten behandlas som vilken annan patient som helst. Oavsett vad samhällets normer säger om högre ålder och sexuell aktivitet, ska detta inte vara något som speglas i sjuksköterskans möte med patienten som lider av nedsatt sexuell funktion. På detta sätt handlar sjuksköterskan utefter
14
etiska rättviseprinciperna. Kjellström & Sandman (2016) menar att rättvis och jämlik
behandling ska se förbi skillnader som ålder, kön och social ställning. Dock kan det uppstå en inre etisk konflikt hos sjuksköterskan, eller rent av olika åsikter i en personalgrupp, gällande distributiv rättvisa som handlar om att fördela resurser. Ska yngre patienter med sänkt sexualitet prioriteras framför äldre? Eller om en patient som lever i ett förhållande och är sexuellt aktiv ska ges mer resurser än mannen som är singel och inte uppger stor sexuell aktivitet det senaste året. Även om vården har som grund att vårda alla på lika villkor kan det inte alltid speglas i verkligheten där låg bemanning och otillräckliga resurser kan vara hinder. Qin, Wang, Li, Wu, Yuan (2018) har i sin studie funnit att tidig användning av
vakuumbehandling kan ha god effekt på erektil dysfunktion, framförallt i kombination med PDE5-hämmande läkemedel. Detta dels genom att den erektila funktionen höjs, penis längd kan ökas samt att hårdheten förbättras. Förutom medicinska åtgärder som syftar till att fysiskt återställa den sexualla funktionen är det viktigt att inte förbise männens psykiska hälsa vid behandling av prostatacancer, och betydelsen av sexuell rådgivning. Det kan ge patienten realistiska mål som i sin tur kan minska psykisk stress över den sänkta sexualiteten. Om patienten upplever depression utmattningssymtom kan medicinering som hjälper dessa problem även leda till ökad sexuell funktion. Fysisk aktivitet har också visat ha gynnande effekt på psykisk ohälsa. (Chung & Brock, 2013). Sjuksköterskan behöver beakta ett helhetsperspektiv i mötet med patienten för att finna vilka åtgärder som kan bli relevanta i syfte att hjälpa patienten med sänkt sexuell förmåga. Dels för att identifiera rent fysiska defekter som skulle kunna behandlas medicinsk, samt hur patientens psykiska välmående är. Sexuell funktion och maskulinitet kan ha ett starkt samband. Då män av samhället ofta anses vara maskulina kan det kännas som en besvikelse när manligheten påverkas. Det skulle kunna leda till depressiva tankar och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan kan genom sitt inflytande försöka ändra på samhällets syn på betydelsen av maskulinitet. Att lyfta ämnet i samtal med kollegor och patienter kan vara ett steg i rätt riktning.
6.2 Hur kommunikation och förståelse kan påverka lust och intimitet
Samtliga behandlingar har visat sig kunna försämra lust och sexuell förmåga hos patienterna. Även det emotionella samlivet och behovet av intimitet kan förändras. Song et al. (2012) har funnit att bra socialt stöd för både patienten och dennes partner kan vara betydelsefullt för att paret ska kunna få en god kommunikation sinsemellan.I ett förhållande är det viktigt för patient och partner att känna acceptans för den förändrade livssituationen, där förändringen av sexuell funktion och lust kan bli permanent. Det kan då vara betydelsefullt att kunna skapa nya metoder där respektive partner uppvisar kärlek och uppmärksamhet gentemot varandra. Ett väl fungerande emotionellt samliv kan vara nyckeln för att patienten och partnern ska kunna känna stöd av varandra, och hantera den sexuella förändringen hos patienten. Sjuksköterskan kan genom kommunikation och stöd uppmuntra patienten till att tala om sina känslor och tankar med sin partner, samt erbjuda samtal
tillsammans med paret (Hammond & Montgomery, 2018). Genom stödjande kommunikation kan sjuksköterskan hjälpa patienten att stärka KASAM, vilket i slutändan kan hjälpa patienten att hantera förändringen i sexualitet som behandlingen kan ge.
Även patientens partner kan vara en viktig resurs. En försämrad relation till sin partner kan bidra till att patienten upplever minskad KASAM. I en studie av Ezer et al., (2005)
15
framkommer att om partnern till den prostatacancersjuka patienten har god KASAM ökar dennes förmåga att adaptera sig till den nya livssituationen, samt stärka sin psykiska hälsa. Därigenom blir partnern ett gott stöd till den cancersjuke. Studien påtalar även hur
sjuksköterskan kan vara till nytta för att identifiera och hjälpa till att lyfta partnerns KASAM, varigenom denne blir en god tillgång för patienten.
6.3 Hur information och kommunikation kan påverka sexualitet och
livskvalité
Resultatet visar att problematik med sexualitet kan uppkomma efter behandling av
prostatacancer. Därigenom kan betydelsen av information om hur behandling kan påverka sexualiteten bli en viktig del vid mötet med patienten. Det kan också vara betydelsefullt att som sjuksköterska ta reda på om patienten har någon partner och hur de kommunicerar med varandra. I en studie betonade några män vikten av stöd och förståelse för sin sjukdom från sin partner. För att möjliggöra detta krävdes det att patienten och dennes partner
kommunicerade med varandra angående problemet, något som upplevdes problematiskt av båda parter. För att underlätta kommunikationen var det viktigt att patienten och partnern kände att de kunde dela med sig av sina känslor och oro, och därigenom söka stöd hos varandra. Att få utbildning och begriplig information om prostatacancer innan samt under behandlingen ansågs betydelsefullt. Många män uttryckte besvikelse över att de fått bristfällig information om att sexuell dysfunktion kunde bli en konsekvens av behandlingen (Albaugh, Sufrin, Lapin, Petkewicz, & Tenfelde, 2017). Waldie & Smylie (2012) poängterar relevansen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Genom god kommunikation kan sjuksköterskan bli en guide med relevant information och hjälpa patienten att identifiera sina resurser. Det kan stärka patientens KASAM inför och under behandling av prostatacancer.
Ömsesidig respekt och tillit mellan sjuksköterskan och patient kan underlätta vid information och rådgivning. Det kan ge patienten ett tryggt utrymme för att få svar på eventuella
frågeställningar som kan vara svåra att lyfta med någon som den vårdande länken inte utformats med. Om relationen mellan sjuksköterska och patient är god kan även samtal om mental hälsa diskuteras och eventuella svårigheter identifieras. Att det bland många män i samhället anses tabubelagt att samtala om sin sexualitet och sexuella förmåga bör tas i beaktande av sjuksköterskan, som genom att ställa frågor och visa genuint intresse kan få patienten att våga berätta om sin situation.
6.4 Sexuell förmåga och ålder
Acceptans för att behandlingen kan ge sänkt sexuell förmåga kan vara bättre vid hög ålder (Dieperink, Wagner, Hansen, Hansen, 2013). Vissa patienter anser inte att sänkt sexuell förmåga var ett bekymmer, då de har levt i ett parförhållande under lång tid och känner att relationen inte längre behöver den typen av intimitet (Appelton et al., 2015). Även om resultatet påvisar att äldre män uppger lägre sexuell förmåga och lust jämfört med yngre män innan en behandling påbörjas (Alemozaffar et al., 2011; Berterö., 2001; Putora et al., 2016) kan det inte likställas med att äldre män inte bryr sig om sin sexuella funktion efter
behandling. En studie från Frankrike visar att cirka hälften av männen över 70 år är sexuellt aktiva (Girodet et al., 2018). Det är viktigt för sjuksköterskan i hans eller hennes roll att beakta. Högre ålder skall inte jämställas med sexuell inaktivitet hos patienten. Hälso- och sjukvårdslagen fastställer att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen och att den enskildes värdighet ska respekteras (SFS:2017:30, 3 kap, 1 §).
16
6.5 Skillnader gällande sexuell tillhörighet
Forskning baserad på prostatacancer och hur det påverkar män som tillhör en sexuell minoritet är mindre utforskad. I Ussher et al (2016) studie jämförs heterosexuella män med homosexuella eller bisexuella män (HB) som genomgått prostatacancerbehandling. I studien framkom det att båda grupperna upplevde signifikant lägre sexuell funktion och
hälsorelaterad livskvalité (HRQoL), försämrat mental hälsa, försämrad intimitet och dyadisk kommunikation i relationer, lägre maskulint självförtroende och lägre sexuellt
självförtroende. HB uppgav signifikant lägre HRQoL, maskulint självförtroende, belåtenhet med behandling, högre psykisk ohälsa och cancerrelaterad stress samt ejakulatorisk oro i jämförelse med de heterosexuella männen. En högre sexuell funktion samt sexuellt
självförtroende uppmättes dock hos HB-personerna i jämförelse med heterosexuella personer. Det ska klargöras att dessa olikheter mellan grupperna till viss del kan förklaras av skillnader i ålder och behandlingssätt mellan grupperna. Det föreligger dock en skillnad mellan hur heterosexuella män upplever sjukdom och behandling kontra män med annan sexuell tillhörighet. Detta är något som måste uppmärksammas av samhället, och i synnerhet sjukvården, för att åstadkomma optimal vård oavsett vilken sexuell läggning patienten har. Sjuksköterskor kan ofta vara den yrkesgrupp inom sjukvården som träffar patienten mest frekvent, därigenom är det viktigt att sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet är medveten om de skillnader som kan finnas mellan individer med skild sexuell tillhörighet. Dessa kunskaper kan vara ett viktigt verktyg för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. I Waldie & Smylie (2012) studie framkommer det att många homosexuella män inte känner sig trygga att samtala om sin sexualitet och sina sexuella problem i stödgrupper som mestadels består av heterosexuella män. Detta kan ytterligare förstärka sjuksköterskans roll och ansvar i mötet med homosexuella patienter.
I Lyons, Pitts och Grierson’s (2013) studie framkommer att homosexuella män lider högre risk att drabbas av psykosocial ohälsa än heterosexuella män. Studien påvisade att män som hade god KASAM inte led av lika svår psykosocial ohälsa jämfört med de som uppgav sänkt KASAM. Strategier som stärker en persons KASAM kan vara gynnsamma i prevention och behandling av ångest som patienten kan uppleva.
7. Slutsatser/Klinisk nytta/Fortsatt forskning
Oavsett typ av behandling vid prostatacancer kan männens sexualitet förändras. Det är därför viktigt att sjuksköterskan beaktar vanliga biverkningar som tillkommer vid de olika
behandlingsformerna. Genom att belysa områden som kan anses tabubelagt för män, såsom sexuell dysfunktion, kan detta förbättra hälsan hos patienten och därmed ge vinningar för både patient och sjukvård. Behandlingsmetoderna vid prostatacancer är under ständig
utveckling, därav anser vi att fortsatt forskning gällande sexualitet bör fortgå. Intervjustudier kan användas för att utöka kunskapen om patientens upplevelse, samt för att värdera
sjuksköterskornas kunskap och eventuella behov av påbyggnad. Eftersom kulturella
förändringar och synen på människans sexuella tillhörighet ändras med tid bör även dagens och framtidens patienter intervjuas, där hänsyn tas till vilka förväntningar de har innan och efter behandling av prostatacancer.
Referenser
Albaugh, J., Sufrin, N., Lapin, B., Petkewicz, J., & Tenfelde, S. (2017). Life after prostate cancer treatment: a mixed methods study of the experiences of men with sexual dysfunction and their partners. Bio Med Central Journal, 17(45). doi: 10.1186/s12894-017-0231-5
Alemozaffar, M., Regan, M., Cooperberg, M., Wei, J., Michalski, J., Sandler, H., … Carroll, P. (2011). Prediction of erectile function following treatment for prostate cancer. Journal of
the American Medical Association, 306(11), 1205-1214. doi: 10.1001/jama.2011.1333
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. San Francisco: Jossey-Bass.
Appelton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, J., Crane, J., Jones, A., ... Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men’s everyday life. European Journal of Cancer Care, 24(1), 71–84. doi: 10.1111/ecc.12233
Arber, A., Faithful, S., & King-Okyoe, M. (2017). Routes to diagnosis for men with prostate cancer: men's cultural beliefs about how changes to their bodies and symptoms influence help-seeking actions. A narrative review of the literature. European Journal of Oncology
Nursing, 30, 48-58. doi:10.016/j.ejon.2017.06.005
Barocas, D., Alvarez, J., Resnick, M., Koyama, T., Hoffman, K., Tyson, M., … Penson, D. (2017). Association between radiation therapy, surgery, or observation for localized prostate cancer and patient-reported outcomes after 3 years. Journal of the American Medical
Association, 317(11), 1126-1140. doi: 10.1001/jama.2017.1704
Berterö, C. (2001). Altered sexual patterns after treatment for prostate cancer. Cancer
Practice, 9(5), 245-251. doi: 10.1046/j.1523-5394.2001.009005245.x
Chen, R., Basak, R., Meyer, A-M., Kuo, T-M., Carpenter, W., Agans, R., … Godley, P. (2017). Association between choice of radical prostatectomy, external beam radiotherapy, brachytherapy,or active surveillance and patient-reported quality of life among men with
localized prostate cancer. Journal of the American Medical Association, 317(11), 1141-1150. doi: 10.1001/jama.2017.1652
Chung, E., & Brock, G. (2013). Sexual rehabilitation and cancer survivorship: A state of art review of current literature and management strategies in male sexual dysfunction among prostate cancer survivors. Journal of Sexual Medicine, 10(1), 102–111.
https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2012.03005.x
Conger, J., & Kanungo, R. (1988). The Empowerment Process: Integrating Theory and Practice. The Academy of Management Review, 13(3), 471-482. doi: 10.2307/258093
Davison, B., & Degner, F. (1996). Empowerment of men with newly diagnosed prostate cancer. Cancer Nursing, 20(3), 187-196. Från:
http://ovidsp.ovid.com.db.ub.oru.se/ovidweb.cgi?T=JS&CSC=Y&NEWS=N&PAGE=fulltext &AN=00002820-199706000-00004&D=ovft&PDF=y
Dieperink, K., Wagner, L., Hansen, S., & Hansen, O. (2013). Embracing life after prostate cancer. A male perspective on treatment and rehabilitation. European Journal of Cancer
Care, 22(4), 549–558. doi: 10.1111/ecc.12061
Elenskaia, K., Haidvogel, K., Heidinger, C., Doerfl, D., Umek, W., & Hanzel, E. (2011). The greatest taboo: urinary incontinence as a source of shame and embarrassment. The Central
European Journal of Medicine, 123(19-20), 607-610. doi: 10.1007/s00508-011-0013-0
Ezer, H., Ricard, N., Bouchard, L., Souhami, L., Saad, F., Aprikian, A., & Tagushi, Y. (2005). Adaptation of wives to prostate cancer following diagnosis and 3 months after treatment: A test of family adaptation theory. International Journal of Nursing Studies, 43(2006), 827–838 doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.004
Ferlay, J., Soerjomataram, I., Dikshit, R., Eser, S., Mathers, C., Rebelo, M., ... Bray, F. (2014). Cancer incidence and mortality worldwide: Sources, methods and major patterns in GLOBOCAN 2012. International Journal of Cancer, 136(5), 359-386. doi: 10.1002/ijc.29210
Girodet, M., Bouhnik, A-D., Mancini, J., Peretti-Watel, P., Bendiane, M-K., Ray-Coquard, I., & Preau, M. (2018). Sexual desire of French representative prostate cancer survivors 2 years after diagnosis (the VICAN survey). Support Care in Cancer, November 8, 2018. doi: 10.1007/s00520-018-4536-z
Hammond, A., & Montgomery, K. (2018). Systematic review and thematic synthesis of quality of life in partners of patients with prostate cancer. Urologic nursing, 38(4), 194-207. doi: 10.7257/1053-816X.2018.38.4.194
Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från
idé till examination inom omvårdnad (s. 472-479). Lund: Studentlitteratur.
Ho, C., Bryant, C., Mendenhall, N., Henderson, R., Mendenhall, W., Nichols, R., … Hoppe, B. (2018). Long-term outcomes following proton therapy for prostate cancer in young men with a focus on sexual health. ACTA Oncologica, 57(5), 582-588. doi:
10.1080/0284186X.2018.1427886
Jakobsson, L., Hallberg, I., & Lovén, L. (1997). Experiences of daily life and life quality in men with prostate cancer. An explorative study. Part I. European Journal of Cancer Care,
6(2), 108-116.
Kiciński, M., Vangronsveld, J., & Nawrot, T. (2011). An Epidemiological Reappraisal of the Familial Aggregation of Prostate Cancer: A Meta-Analysis. PLOS one, 6(10), 1-7. doi: 10.1371/journal.pone.0027130
Kim, H-S., & Ahn, H-J. (2017). Effects of stress, dyadic communication and adaptation on prostatectomy patients’ quality of life. International journal of Urological Nursing, 11(1), 13-22. doi:10.1111/ijun.12115
Kjellström, S., & Sandman, L. (2016). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande. Stockholm: Natur och kultur.
Kulick, D., Blomqvist, J., & Dahlöf, L-G. (2018). Sexualitet. I ne.se. Hämtad 13 december, 2018, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sexualitet
Lloyd, T., Hounsome, L., Mehay, A., Mee, S., Verne, J., & Cooper, A. (2015). Lifetime risk of being diagnosed with, or dying from, prostate cancer by major ethnic group in England 2008–2010. BMC Medicine, 13(1), 1-10. doi: 10.1186/s12916-015-0405-5
Lyons, A., Pitts, M., & Grierson, J. (2014) Sense of coherence as a protective factor for psychological distress among gay men: a prospective cohort study, Anxiety, Stress, &
Coping, 27(6), 662-677. doi: 10.1080/10615806.2014.887071
Majumder, K., Nilsson, S., Johansson, H., Ullén, A., Lennernäs, B., Bergenmar, M., & Brandberg, Y. (2016). Higher sexual interest with androgen receptor inhibitor monotherapy than with castration plus an androgen receptor inhibitor in prostate cancer patients treated with curative radiotherapy, but otherwise small health-related quality of life differences: A randomised prospective 18-month follow-up study. European Journal of Cancer, 65(2016), 43-51. doi: 10.1016/j.ejca.2016.06.011
Malmqvist, J. (2018). Erektil dysfunktion. I ne.se. Hämtad 13 december, 2018, från
https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erektil-dysfunktion
Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer. (2018). Gällande vårdprogram
prostatacancer. Hämtad 18 december, 2018, från Regionala cancercentrum i samverkan,
https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/prostata/vardprogram/gallande-vardprogram-prostatacancer/bilaga-5.-patientinformation-Prostatacancer-och-sexualitet/
Oliffe, J. (2005). Constructions of masculinity following prostatectomy-induced impotence.
Social Science & Medicine, 60(10), 2249–2259.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.10.016
Polit D., & Beck, C. (2016). Nursing reserach. Generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer/ Lippincott Williams & Wilkins.
Putora, P., Engeler, D., Haile, S., Graf, N., Buchauer, K., Schmid, H., & Plasswilm, L. (2015). Erectile function following brachytherapy, external beam radiotherapy, or radical
prostatectomy in prostate cancer patients. Strahlentherapie und Onkologie, 192(3), 182-189. doi: 10.1007/s00066-015-0928-x
Qin, F., Wang, S., Li, J., Wu, C., & Yuan, J. (2018). The early use of vacuum therapy for penile rehabilitation after radical prostatectomy: Systematic review and meta-analysis.
American Journal of Men’s Health, 12(6), 2136–2143.
https://doi.org/10.1177/1557988318797409
Sebakk, K., Haug, E., Gullan, D., & Grov, E. (2017). Health-related quality of life in prostate cancer patients’ – treatment comparisons. International Journal of Urological Nursing, 11(2), 98-105. doi: 10.1111/ijun.12137
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018: Populärvetenskapliga fakta om cancer [broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20976/2018-6-10.pdf
Song, L., Northouse, L., Zhang, L., Braun, T., Cimprich, B., Ronis, D., & Mood, D. (2012). Study of dyadic communication in couples managing prostate cancer: a longitudinal
perspective. Psychooncology, 21(1), 72-81. doi: 10.1002/pon.1861
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok. Hämtad 18 december, 2018,
från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
The Union for International Cancer Control. (2018). What is TNM?. Hämtad 14 december, 2018, från https://www.uicc.org/resources/tnm
Ussher, J., Perz, J., Kellett, A., Chambers, S., Latini, D., Davis, I., Rose, D., … Williams, S. (2016). Health-related quality of life, psychological distress, and sexual changes following prostate cancer: A comparison of gay and bisexual men with heterosexual men. The Journal
of Sexual Medicine, 13(3), 425-434. doi: 10.1016/j.jsxm.2015.12.026
Waldie, M., & Smylie, J. (2012). The Merck Lectureship: Communication: The key to improving the prostate cancer patient experience. Canadian oncology nursing journal, 22(2), 129-133. doi:10.5737/1181912x222129133.
Walker, L., Santos-Iglesias, P., & Robinson, J. (2018). Mood, sexuality, and relational intimacy after starting androgen deprivation therapy: implications for couples. Supportive
Care in Cancer, 26(11), 3835-3842. doi: 10.1007/s00520-018-4251-9
World Health Organization. (2018). Defining Sexual Health. Hämtad 18 december, 2018, från World Health Organization,
https://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
World Medical Association. (2018). WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL
PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS. Hämtad 7
januari, 2019, från World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subject
Bilagor
Bilaga 1 . Sökmatris
Databas Sökord Resultat Urval 1
Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Läst resultat & bakgrund Urval 4 Artiklar lästa i sin helhet Urval 5 Artiklar till studien Cinahl 181113 10.00 S1 MH Prostatic Neoplasms/SU/R T/TH 9041 111813 10.05 S2 MH Prostatic Neoplasm 24410 111813 10.10 S3 MH Sexuality OR MH Attitude to Sexuality 28321 111813 10.30 S4 MH Quality of Life 89303 111813 10.40 S5 MH Impotence OR MH Sexual Dysfunction, Male 5647 111813 10.45 S6 MH Treatment Outcomes 277695 111813 11.00 S7 MH Prostatectomy 4288 111813 11.10 S8 MH Brachytherapy 3007 111813 11.20 S9 MH Radiotherapy 15716 111813 11.25 S1 0 S1 OR S2 OR S7 OR S8 OR S9 42107 111813 11.30 S1 1 S3 OR S5 33201 111813 11.35 S1 2 S4 OR S6 353836
111813 13.00 S1 3 S10 AND S11 AND S12 Limitations: english language, peer-reviewed, publish date: 19980101-20181113 228 229 79 38 16 9
Databas Sökord Resultat Urval 1
Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Läst resultat & bakgrund Urval 4 Artiklar lästa i sin helhet Urval 5 Artiklar till studien PUBMED 111815 10.00 S1 Prostatic neoplasms 119988 111815 10.02 S2 Prostate cancer 159241 111815 10.05 S3 Sexuality 144380 111815 10.07 S4 Masculinity 3107 111815 10.10 S5 Brachytherapy 23458 111815 10.15 S6 Radiotherapy 335483 111815 10.20 S7 Prostatectomy 38408 111815 10.25 S8 Treatment outcome 1146199 111815 10.23 S9 S1 OR S2 159241 111815 10.30 S1 0 S3 OR S4 146570 111815 10.35 S1 1 S5 OR S6 OR S7 OR S8 1451935 111815 10.45 S1 2 S9 AND S10 AND S11, Limitations: english language, publish date 20080101- 20181114 192 192 51 20 5 1
Bilaga 2. Artikelmatris
Författare, Titel, Tidskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Chen, R., Basak, R., Meyer, A-M., Kuo, T-A-M., Carpenter, W., Agans, R., Broughman, J., Reeve, B., Nielsen, M., Usinger, D., Spearman, K., Walden, S., Kaleel, D., Anderson, M., Stürmer, T., & Godley, P. (2017). Association Between Choice of Radical Prostatectomy,
External Beam Radiotherapy, Brachytherapy,
or Active Surveillance and Patient-Reported Quality of Life
Among Men With Localized Prostate Cancer. Journal of the
American Medical Association, 317(11), 1141-1150. USA.
To compare quality of life (QOL) after radical
prostatectomy, external beam radiotherapy, and brachytherapy vs active surveillance. -Prospektiv kohortstudie -Studien är en populationsbaserad observations-kohortstudie av män med nyligen diagnosticerad prostatacancer. Deltagarna rekryterades till studien innan behandling påbörjades mellan januari 2011 och juni 2013
-Studiegrupp: 1141 män som genomgått någon av de olika undersökta behandlingarna -Livskvalité (QoL) uppmättes genom det validativa
instrumentet ”Prostate Cancer Symptom Indices” innan behandling påbörjades, därefter 3, 12 och 24 månader efter påbörjad behandling -Longitudinell Regressionsmodell
-Styrkor:
Stort antal studiedeltagare Inget stort rapporterat bortfall Mätning sker med validerade instrument
Tydlig resultatbeskrivning -Svagheter:
Otydligt urvalsförfarande
Studien resultat visade på hur olika behandlingsformer påverkar mäns sexuella funktion efter behandlingsstart. Undersökningen görs vid upprepade tillfällen under två års tid.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Barocas, D., Alvarez, J., Resnick, M., Koyama, T., Hoffman, K., Tyson, M., Conwill, R., McCollum, D., Cooperberg, M., Goodman, M., Greenfield, S., Hamilton, A., Hashibe, M., Kaplan, S., Paddock, L., Stroup, A., Wu, X-C., & Penson, D. (2017). Association Between Radiation Therapy, Surgery,
or Observation for Localized Prostate Cancer
and Patient-Reported Outcomes After 3 Years. Journal of the
American Medical Association, 317(11), 1126-1140. USA.
To compare functional outcomes and adverse effects associated with radical prostatectomy, external beam radiation therapy (EBRT), and active surveillance.
- Prospektiv kohortstudie -Data insamlades via mailade formulär vid rekrytering till studien (innan behandling), samt 6, 12 och 36 månader efter rekrytering
-Inklusionskriterier: Deltagare fick vara max 80 år, ha en PSA-nivå under 50 ng/ml, klinisk steg 1 eller 2 cancer, inga metastaser samt att tid sedan diagnos fick max vara 6 månader -Studiegrupp: 2550 män, medelålder 63.8 år, som genomgick någon av de undersökta behandlingarna - Longitudinell regressionsmodell Styrkor:
Stort antal studiedeltagare Inget stort rapporterat bortfall Mätning sker med validerade instrument
Tydlig resultatbeskrivning Svagheter:
Otydligt urvalsförfarfarande
Studien resultat visar hur olika behandlingar för prostatacancer påverkar mäns sexualitet efter behandling under en period av 3 år.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Sebakk, K., Haug, E., Gullan, D., & Grov, E. (2017). Health-related quality of life in prostate cancer patients’ – treatment
comparisons. International
Journal of Urological Nursing, 11(2), 98-105. Norge.
The aim is to compare urinary problems, sexual dysfunction and health-related quality of life (HRQOL) between Norwegian PCa patients
undergoing radical retropubic prostatectomy (RRP) and AS.
-Kohortstudie -Studiegrupp: Studien
inkluderade totalt 330 män som diagnosticerades mellan 2010 och 2014
-Exkulsionskriterier: 37 patienter exkluderades ur studien eftersom de fick adjuvant behandling (strålning/hormonell)
-Datainsamling skedde genom formulär (SF-12)
-Linjär regressionsanalys
Styrkor:
Valida och reliabla instrument Utförlig beskrivning av datainsamling
Stort antal deltagare Inga rapporterade bortfall Svagheter:
Studien undersöker/nämner ej variabler som komorbiditet, utbildning eller arbete → kan påverka QoL
I studiens resultat redovisas signifikanta skillnader i sexuell förmåga mellan de olika kontrollgrupperna.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Majumder, K., Nilsson, S., Johansson, H., Ullén, A., Lennernäs, B., Bergenmar, M., & Brandberg, Y. (2016). Higher sexual interest with androgen receptor inhibitor monotherapy than with castration plus an androgen receptor inhibitor in prostate cancer patients treated with curative radiotherapy, but otherwise small health-related quality of life differences: A randomised prospective 18-month follow-up study.
European Journal of Cancer, 65(2016), 43-51. Sverige.
To prospectively study differences in health-related quality of life
(HRQoL) in patients with localised/locally advanced prostate cancer (PC) treated with cura-
tive intended radiation therapy and randomised to androgen receptor inhibitor monotherapy treatment versus castration plus an androgen receptor inhibitor used continuously. -Randomiserad prospektiv observationsstudie - 110 patienter randomiserades mellan åren 2005-2011 -Inklusionskriterier: Histopatologisk prostatacancer, patienter som behandlats med kurativ strålning, inga återfall de senaste 5 åren av andra maligniteter, patienten skulle vara kababel att medverka i studien samt ge samtycke Exklusionskriterier:
Distanta metastaser, hjärtinfarkt senaste 6 månaderna,
urininkontinent, svår leversvikt. -Data (HRQoL) mättes 6 gånger: innan randomisering, innan strålning startade samt efter 9, 12, 15 och 18 månader efter randomisering
-Linjär regressionsanalys
Styrkor: RCT
Valida och reliabla instrument Tydligt redovisad statistik Tydligt beskrivet
urvalsförfarande Svagheter:
Relativt liten urvalsgrupp
Studien resultat finner signifikanta skillnader mellan behandlingsformerna när det gällde sexuellt intresse/begär samt sexuell funktion.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Ho, C., Bryant, C., Mendenhall, N., Henderson, R., Mendenhall, W., Nichols, R., Morris, C., Kanmaniraja, D., Hamlin, D., Li, Z., & Hoppe, B. (2018). Long-term outcomes following proton therapy
for prostate cancer in young men with a focus on sexual health. ACTA
Oncologica, 57(5), 582-588.
USA.
The objective of this
study is to evaluate long-term disease-specific and patient- reported HRQOL outcomes following proton therapy at our institute for young men with prostate cancer, evaluate potency using the increasingly more common definition of having an erection, that is, ‘firm enough for intercourse’ and provide data on sexual desire, orgasms and frequency and quality of erections that can be used to help counsel patients.
- Kohortstudie Studiegrupp: 254 män Inklusionskriterier: Män som behandlas med protonstrålning för sin prostatacancer, mellan augusti 2006 – januari 2010
Exklusionskriterier:
Män över 60 år. Patienter som hormonbehandlats eller där ”baseline”-data saknas -Data insamlades genom mailade formulär till
patienterna. (EPIC). Patienterna fick svara på formuläret innan behandling (baseline), därefter var 6:e månad det första året efter behandling. Därefter var 6-12 månad
-Regressionsanalys
-Styrkor:
Valida och reliabla instrument Tydligt beskriven
statistik/tabeller -Svagheter:
Otydligt urvalsförfarande
Studien resultat redovisar långtida effekter av
strålbehandling hos män med prostatacancer och deras sexualitet.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Alemozaffar, M., Regan, M., Cooperberg, M., Wei, J., Michalski, J., Sandler, H., Hembroff, L., Sadetsky, N., Saigal, C., Litwin, M., Klein, E., Kibel, A., Hamstra, D., Pisters, L., Kuban, D., Kaplan, I., Wood, D., Ciezki, J., Dunn, R., & Carroll, P. (2011). Prediction of Erectile Function Following
Treatment for Prostate Cancer.
Journal of the American Medical Association, 306(11),
1205-1214. USA.
To predict long-term erectile function following prostate cancer treat-
ment based on individual patient and treatment characteristics.
-Kohortstudie -Studiegrupp:
1201 män som behandlats med endera prostatektomi, extern strålbehandling eller brakyterapi
-Bortfall: 2 år efter behandling, medverkade 1027 (86%) patienter i studien -Datainsamling genom telefonbaserat frågeformulär (EPIC) innan behandling, därefter 2, 6, 12 och 24 månader efter behandlingsstart Inklusionskriterier: Patienten skulle behandlas med någon av nämnda behandlingar mellan 2003 till 2006 på 9 olika universitetssjukhus i USA -Regressionsanalys
-Styrkor: Stort urval
Valida och reliabla instrument Tydligt beskriven statistik -Svagheter:
Otydligt urvalsförfarande, Inklusion/
Exklusionskriterier
Resultatet visar hur olika behandlingstyper för
prostatacancer påverkar mäns sexualitet upp till 2 år efter behandlingsstart.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Berterö, C. (2001). Altered Sexual Patterns after Treatment for
Prostate Cancer. Cancer
Practice, 9(5), 245-251.
Sverige.
The purpose of this study was to identify and describe the impact of prostate cancer and its treatment on men’s sexuality and intimate relationships from the perspective of the men’s lived experiences. -Fenomenologisk metod -Studiegrupp: 10 män -Avsiktligt urval -Semistrukturerad intervju -Inkulsionskriterier:
Deltagarna skulle vara äldre än 18 år
Diagnos skulle skett mellan 1990-1995
Diagnos skulle vara konfirmerat hos respektive tillhörande sjukhus
Villighet att delta i studien
Styrkor: Rätt kontext Citat används
Trovärdighet diskuteras Genomförande väl beskrivet
Inga identifierade svagheter
Resultatet visar hur behandling vid prostatacancer förändrar männens sexualitet.
