J U R I D I C U M
Utökad användning av överskottsinformation?
En analys av lagförslaget i SOU 2018:61
Emma Åkermark
HT 2019
JU101A Examensarbete inom juristprogrammet, 30 högskolepoäng Examinator: Erika Lunell
Sammanfattning
Förra året kom en utredning, SOU 2018:61, som riktade stor kritik mot dagens reglering gäl-lande överskottsinformation. Den sägs vara otydlig och därmed inte rättssäker. Dessutom är den enligt kritikerna inte heller främjande på grund av vikten att utreda brott. Uppsatsen syftar till att utreda om dagens reglering gällande överskottsinformation är tillfredsställande ur rätts-säkerhetssynpunkt och brottsutredningssynpunkt. I uppsatsen finns flertalet frågeställningar som tar upp hur dagens reglering ser ut, den ovannämnda kritiken mot regleringen och försla-gen på hur reglerinförsla-gen kan ändras. Dessutom förs en diskussion kring de konsekvenser och tolkningssvårigheter som en ändring av regleringen kan få enligt lagförslaget i SOU 2018:61. Dagens reglering av överskottsinformation från hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ger möjlighet att inleda en förun-dersökning i de fall där det inte rör sig om mindre allvarlig brottslighet eller om det finns sär-skilda skäl. Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning får däremot enbart utredas om det rör sig om allvarligare brott. För planerade brott finns det inga begränsningar. Det finns mycket att ifrågasätta med nuvarande bestämmelse. Nuvarande reglering är inte tillfredsstäl-lande ur rättssäkerhetssynpunkt eller brottsutredningssynpunkt och behöver ändras. Den inne-håller flertalet otydligheter så som vad särskilda skäl innebär, vad som innefattas i begreppet överskottsinformation och vad som gäller för de situationer som inte finns reglerade i lagtex-ten. Dessutom är de begränsningar som finns kring användningen av överskottsinformation inte lämpliga på grund av vikten att utreda brott. Trots att det sker en integritetskränkning genom användningen av överskottsinformation finns det andra sätt att beakta den än genom dagens begränsningar.
Lagförslaget innehåller en annan definition av överskottsinformation och en enhetlig reglering för alla hemliga tvångsmedel i bestämmelsen. Dessutom har nuvarande begränsningar tagits bort. Det ska istället göras en proportionalitetsbedömning för att avgöra om överskottsinform-ationen får användas, vilket avgörs av åklagaren. Utredarna i SOU 2018:61 försvarar förslaget och menar att det är tydligare, täcker in fler situationer och främjar brottsbekämpningen bättre än dagens reglering. Mycket av kritiken är relevant. Förslaget leder till flera positiva konse-kvenser, dels ökar förmodligen antalet uppklarade brott vilket är positivt både rättsligt och för samhället. Dessutom har flera otydligheter tagits bort vilket gör den mer rättssäker. Däremot finns det inte enbart positiva konsekvenser, utan förslaget innehåller några tolkningssvårig-heter som behöver ändras. Den föreslagna lydelsen är alltså inte rättssäker nog. Det bör för-tydligas vilka situationer som räknas in i bestämmelsen, d.v.s. all användning av överskottsin-formation eller om den enbart täcker in vissa. Dessutom bör det framgå, i alla fall av förarbe-tena, hur proportionalitetsbedömningen ska gå till mer i detalj. Med dessa förbättringar kan regleringen gällande överskottsinformation bli mycket bättre än vad den är idag, vilket fram-förallt skulle vara positivt för brottsbekämpningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund och nyhetsvärde ... 4
1.2 Syfte och frågeställning ... 6
1.3 Metod och material ... 6
1.4 Avgränsningar ... 8
1.5 Disposition ... 9
2. Gällande rätt för hemliga tvångsmedel och överskottsinformation ... 11
2.1 Inledning ... 11
2.2 Hemliga tvångsmedel i 27 kap. RB ... 11
2.3 Begreppet överskottsinformation ... 13
2.4 Innebörden av regleringen i 27 kap. 23 a § RB ... 14
2.5 Sammanfattning ... 16
3. Rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning ... 18
3.1 Inledning ... 18
3.2 Rättssäkerhetsbegreppet ... 18
3.3 Effektiv brottsbekämpning ... 19
3.4 Rättssäkerhet i förhållande till överskottsinformation ... 20
3.5 Effektiv brottsbekämpning i förhållande till överskottsinformation ... 24
3.6 Sammanfattning ... 26
4. Kritiken mot dagens reglering och nytt lagförslag ... 28
4.1 Inledning ... 28
4.2 Kritiken mot dagens reglering av överskottsinformation ... 28
4.3 Nytt lagförslag i SOU 2018:61 ... 29
4.4 Analys av lagförslaget i SOU 2018:61 ... 30
4.5 Sammanfattning ... 33
5. Sammanfattande slutsatser ... 34
1. Inledning
1.1 Bakgrund och nyhetsvärde
I 27 kap. 23 a § rättegångsbalken (1942:740)1 regleras hur överskottsinformation som fram-kommer vid användning av hemliga tvångsmedel får hanteras. Överskottsinformation kan vara information om ett brott som framkommer vid exempelvis hemlig avlyssning, men som inte rör det brott som tvångsmedlet används för.2 Idag är det möjligt att använda överskottsin-formation för att utreda ett brott och att inleda förundersökning under vissa förutsättningar. En förutsättning är att brottet ska ha minst 1 års fängelsestraff.3 För hemlig rumsavlyssning gäller istället minst 3 års fängelsestraff för att få utreda brott.4
Bestämmelsen har varit föremål för diskussion under en längre period.5 Användningen av överskottsinformation inkräktar på den personliga integriteten eftersom den framkommer utan att den mot vilket det hemliga tvångsmedlet används mot har vetskap om det.6 Samtidigt an-ses det viktigt att brott utreds och bekämpas.7 Det är alltså fråga om en gränsdragning mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet.8 Idag pågår det diskussioner inom straffrättspolitiken om hur gängkriminaliteten ska bekämpas. Det föreslås bl.a. att det ska införas strängare straff för brott som begås i gängmiljöer.9 Regeringen föreslår även att det ska bli lättare att använda hemliga tvångsmedel när det handlar om grovt organiserad brottslighet.10 Med tanke på att det pågår diskussioner kring en strängare straffrättspolitik likt ovan är det aktuellt att studera re-gleringen av överskottsinformation, eftersom det finns en begränsning för användningen av överskottsinformation.11
Den nuvarande debatten rör framförallt om dagens begränsningar för att kunna använda över-skottsinformation ska tas bort.12 I en utredning från förra året, SOU 2018:61, föreslogs en ny reglering av nyss nämnda paragraf. Förslaget innebär en större möjlighet att gå vidare med
1 [cit. RB].
2 27 kap. 23 a § 1 st. RB; SOU 2018:61 Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel: Slutbetänkande av 2 27 kap. 23 a § 1 st. RB; SOU 2018:61 Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel: Slutbetänkande av
Utredningen om rättssäkerhetsgarantier vid användningen av vissa hemliga tvångsmedel, [cit. SOU 2018:61], s. 167.
3 27 kap. 23 a § 1 st. RB. 4 27 kap. 23 a § 2 st. RB.
5 SOU 2018:61 s. 169–170; Se t.ex. Prop. 2004/05:143 Överskottsinformation vid användning av hemliga
tvångsmedel m.m., [cit. Prop 2004/05:143], s. 5–68.
6 Lindberg, Gunnel, Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas?, 4 u., Karnov Group,
Stock-holm, 2018, [cit. Lindberg], s. 828; SOU 2018:61 s. 178.
7 SOU 2018:61 s. 174.
8 Ulväng, Magnus, Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet – vad är det som har hänt och vad skall vi göra?, Svensk juristtidning, 2007, s. 1–16, [cit. Ulväng], s. 9, 11; Lindberg, s. 20, 828; SOU 2018:61 s. 174,
178.
9 Justitiedepartementet, Regeringen föreslår ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten, Regeringskansliet,
”https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/regeringen-foreslar-ytterligare-atgarder-mot-gangkriminaliteten/”, lydelsedatum 2019-09-24, [cit. Justitiedepartementet].
10 Justitiedepartementet. 11 27 kap. 23 a § RB.
överskottsinformation som framkommer vid användning av hemliga tvångsmedel än vad som finns idag.13 Den kritik som framförs mot dagens reglering är bl.a. att överskottsinformation
som framkommer vid hemlig rumsavlyssning inte ska särbehandlas eftersom det inte stämmer överens med Europakonventionen14 och vikten av att bekämpa brott.15 Kritik riktas även mot
dagens reglering eftersom den anses vara otydlig och ofullständig och att den därför inte stämmer överens med Europakonventionen och kungörelsen (1974:152) om beslutad ny rege-ringsform.16 Frågan är omdebatterad. I flera remissvar till lagförslaget ifrågasätts den före-slagna lydelsen och behovet av en förändring medan andra menar att förändringen är lämplig och behövlig.17
Överskottsinformation har behandlats i tidigare uppsatser,18 men flera har haft ett fokus på de personliga rättigheterna, speciellt integriteten, i förhållande till överskottsinformation.19 Denna uppsats fokuserar emellertid på att analysera behovet av en betydligt mer utvidgad användning av överskottsinformation från hemliga tvångsmedel utifrån ett brottsutrednings- och rättssäkerhetsperspektiv, vilket inte har utretts i någon vidare utsträckning i tidigare upp-satser. En så pass utvidgad användning av överskottsinformation som uppsatsen diskuterar har inte berörts i någon större utsträckning tidigare, och framförallt inte hur en sådan reglering skulle se ut.
I den SOU som uppsatsen analyserar kritiseras tidigare utredningar och utredarna menar att tidigare uttalanden går emot varandra.20 Det har alltså framkommit en ny syn på vad som egentligen är en korrekt analys av användningen av överskottsinformation. Uppsatsen har en kritisk synvinkel till lagförslaget som utredarna troligen inte har haft i lika stor utsträckning med tanke på att de ville få igenom deras förslag. Lagförslaget har tolkningssvårigheter och tillämpningssvårigheter som inte har utretts på ett djupare plan i utredningen. Dessutom har utredningen inte analyserat på ett uttömmande sätt varför och om begränsningarna för
13 SOU 2018:61 s. 26.
14 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, [cit.
Europakonventionen].
15 SOU 2018:61 s. 195.
16 [cit. RF]; SOU 2018:61 s. 195.
17 Se t.ex. Säkerhets-och Integritetsskyddsnämnden 2018-11-14 Yttrande över Statens offentliga utredning
Rätts-säkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Säkerhets-och Integritetsskyddsnämnden], s. 2–3; Åklagarmyndigheten 2018-10-10 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Åklagarmyndigheten], s. 2–3; Sveriges Advokatsamfund 2018-08-15 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Advokatsamfundet].
18 Se t.ex. Olsson, Sara, Överskottsinformation En granskning av användningen av överskottsinformation i för-hållande till våra rättigheter, Examensarbete i allmän förvaltningsrätt, särskilt polisrätt, Juridiska institutionen,
2019.
19 Se t.ex. Se t.ex. Olsson, Sara, Överskottsinformation En granskning av användningen av överskottsinformat-ion i förhållande till våra rättigheter, Examensarbete i allmän förvaltningsrätt, särskilt polisrätt, Juridiska
in-stitutionen, 2019; Ekdahl, Tobias, Överskottsinformation – en jämförelse mellan hemlig rumsavlyssning och
husrannsakan med särskild fokus på integritet och effektivitet, Examensarbete i straff-och processrätt, Juridiska
fakulteten, 2008.
tvångsmedlen i 27 kap. 23 a § 1 st. RB behövde tas bort på det sätt som gjordes. Uppsatsen ger därmed ett mer allmänt bidrag till debatten om användning av överskottsinformation. Det är viktigt med tanke på dagens debatt om en strängare straffrättspolitik.21
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken utsträckning nuvarande reglering av överskottsin-formation är tillfredsställande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och brottsutredningsper-spektiv. För att besvara detta syfte ska följande frågeställningar utredas.
1. Hur ser den nuvarande regleringen av överskottsinformation ut?
2. Vilken är kritiken mot den nuvarande regleringen av överskottsinformation?
3. Vilka är förslagen på hur regleringen av överskottsinformation ska ändras och hur för-svaras dessa?
4. Vad skulle de rättsliga och samhälleliga konsekvenserna bli av en ändring av regle-ringen av överskottsinformation i enlighet med SOU 2018:61?
5. Finns det några tolkningssvårigheter i den föreslagna regleringen av överskottsinform-ation?
1.3 Metod och material
I uppsatsen används en rättsanalytisk metod. Det görs en kritisk granskning av gällande rätt i uppsatsen och en stor del av uppsatsen innefattar en analys av ett lagförslag varför den rättsa-nalytiska metoden blir användbar.22 Uppsatsens syfte går därmed längre än vad användningen av den rättsdogmatiska metoden skulle göra.23 Den rättsanalytiska metoden är en friare metod
eftersom den tillåter användningen av icke-juridiskt material samt möjligheten att analysera rätten utifrån bredare perspektiv som rättssäkerhet,24 vilket uppsatsen gör. Sandgrens tolkning av den rättsdogmatiska metoden är att den innefattar en redogörelse av gällande rätt och att hitta samband, likheter och principer m.m., vilket även Olsen nämner.25 Sandgren och Olsen
menar att rättsdogmatiken inte innefattar en analys av vad lagen borde vara.26 Likt Sandgrens uppfattning27 görs det en uppdelning mellan den rättsdogmatiska metoden och den
rättsanaly-tiska metoden i uppsatsen. Det är mer lämpligt med en friare metod i uppsatsen som tillåter flertalet källor.28
Den rättsanalytiska metoden tillåter, utöver rättskällor så som lag, praxis och doktrin även
21 Justitiedepartementet.
22 Se Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Ämne, material, metod och argumentation, 3 u.,
Norstedts Juridik, Stockholm, 2016, [cit. Sandgren], s. 45–46.
23 Se Sandgren, s. 45. 24 Sandgren, s. 45, 47.
25 Sandgren, s. 43; Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, Svensk juristtidning, 2004, s. 105–145, [cit.
Ol-sen], s. 111.
26 Sandgren, s. 47; Olsen, s. 117; Se dock Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk juristtidning,
2004, s. 1–10, [cit. Jareborg], s. 4 för annan uppfattning.
27 Sandgren, s. 43–47.
28 Sandgren, s. 43–47; Se även Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 u., Norstedts Juridik,
andra slags källor. Det kan till exempel vara underrättspraxis och statistik m.m.29 Med tanke på att det är en bestämmelse som studeras är lagstiftningen en framträdande rättskälla i upp-satsen. Det är framförallt RB som studeras i uppupp-satsen. Rättskällan används vid framställ-ningen av hur dagens reglering ser ut och vid diskussionen kring en eventuell lagändring. Lagstiftningen är den mest betydelsefulla rättskällan med tanke på att den är bindande för rättsväsendet och samhället.30 Dessutom är den demokratiskt framtagen med tanke på att den är skriven av folkvalda representanter i riksdagen. Lagstiftningen kan diskuteras och analyse-ras men den är fortfarande bindande och därmed mycket betydelsefull.31 Det kan däremot
finnas tolkningssvårigheter i lagtexten,32 vilket diskuteras i uppsatsen. En bestämmelse inne-håller många gånger begrepp där deras innebörd är svåra att tolka. Det lagförslag som analys-eras33 har exempelvis några tolknings-och tillämpningssvårigheter.
Doktrin används även i uppsatsen som en rättskälla.34 Rättskällan är viktig för att analysera lagen eftersom doktrinen ofta ger en mer utförlig bild av lagens innebörd och användnings-område.35 Doktrinen kan även visa på problem inom ett juridiskt område, så som luckor i rättskällor och andra osäkra rättslägen och därför bidra till debatt.36 Doktrinen ses däremot inte som den starkaste rättskällan, men den används ofta av domstolarna.37 I uppsatsen an-vänds rättskällan bl.a. vid framställningen av dagens reglering av överskottsinformation och hemliga tvångsmedel och vid framställningen av perspektiven rättssäkerhet och brottsutred-ning. Doktrinen får en stor betydelse i uppsatsen eftersom lagtexten för överskottsinformation inte innehåller en uttömmande förklaring för hur bestämmelsen ska tillämpas och inte heller hur den faktiskt har tillämpats.38 Det är däremot viktigt att ha en kritisk inställning till doktri-nen eftersom det kan finnas meningsskiljaktigheter.39
Annat material som förekommer och är viktigt i uppsatsen är förarbeten. Förarbeten är inte bindande som lagtext, och har inte den högsta ställningen som rättskälla.40 Praxis är generellt sätt en viktigare rättskälla41, men praxis används inte alls på samma sätt som förarbeten i denna uppsats, vilket framgår mer nedan. Förarbeten kan däremot användas som stöd till lag-stiftningen,42 vilket de gör i denna uppsats. Utredningen har dessutom många gånger gjorts av
29 Sandgren, s. 45–46.
30 Ramberg, Christina, Rättskällor – en introduktion i kritiskt tänkande, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, [cit.
Ramberg], s. 19; Strömholm, s. 334.
31Se Ramberg, s. 19. 32 Ramberg, s. 23. 33 SOU 2018:61 s. 26.
34 Strömholm, s. 321; Ramberg, s. 73; Eliason, Marianne, Rättsuppfattning, rättskällor och rättsbildning, Svensk
juristtidning, 2004, s. 291–295, s. 292.
35 Ramberg, s. 72. 36 Ramberg, s. 72–73. 37 Ramberg, s. 72–73.
38 Se t.ex. Lindberg, s. 826–843; Ulväng, s. 1–16. 39 Ramberg, s. 72–73.
40 Strömholm, s. 358; Ramberg, s. 47. 41 Ramberg, s. 50.
personer med stor kunskap inom området.43 Förarbeten används i uppsatsen bl.a. för att få en förståelse för innebörden av dagens bestämmelse gällande överskottsinformation och syftet med dagens reglering. Eftersom lagtexten gällande överskottsinformation inte ger en uttöm-mande förklaring till hur den ska tillämpas är förarbeten viktiga i uppsatsen. Vid analysen kring lagförslaget och en eventuell lagändring ger förarbeten en bättre helhetsöverblick kring den problematik som tidigare diskuterats kring överskottsinformation. Däremot är det viktigt att beakta att alla uttalanden inte resulterat i lagstiftning. Dessutom är det mycket politiska åsikter i förarbeten som kan vara väldigt personliga och beroende av vilken person som uttalar sig. En av de viktigaste källorna i uppsatsen är Statens offentliga utredningar44, framförallt utredningen SOU 2018:61, med remissvar.45 Ett allmänt problem med Statens offentliga ut-redningar är att de kan undvika att ha med viss problematik som finns eftersom syftet är att få igenom förslaget.46 Däremot är det ofta personer med specialkunskap i dessa utredningar och de har lagt en längre tid på att utreda och analysera området.47 Bengtsson menar därmed att det finns flera anledningar att anse SOU som en viktig rättskälla. Han menar också att SOU kan ha högre ställning än propositioner.48 Det finns olika åsikter om rättskällan SOU, möjlig-en kan Bmöjlig-engtsson framhäva dess fördelar lite väl mycket med tanke på att han själv arbetat mycket med denna källa. Det ska alltså poängteras att det är av vikt att vara kritisk till SOU:n och att den inte är bindande. Eftersom huvudföremålet för denna uppsats är SOU 2018:61 och dess analys av dagens reglering av användningen av överskottsinformation är källan nödvän-dig för att besvara syftet med uppsatsen.49 Arbetet syftar till att ha en kritisk inställning till lagförslaget och tankarna i SOU:n, t.ex. vilka tolkningssvårigheter som finns med lagförsla-get, vilket gör att utredarnas yttranden blir kritiskt granskade.
Praxis är ingen framträdande rättskälla i uppsatsen. Fokus ligger inte på att analysera hur överskottsinformation används som bevis i rättegång och dessutom har överskottsinformation inte behandlats speciellt mycket i praxis.50 Till skillnad från författningar är praxis inte bin-dande i strikt mening, men det är ändå en viktig rättskälla. Den kan användas för att visa hur lagstiftning ska tolkas eller när något område inte framgår av lagen.51 Med tanke på att över-skottsinformation inte behandlats i praxis i någon större utsträckning blir det ingen större an-vändning av denna rättskälla i uppsatsen.
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen behandlar straffprocessuella tvångsmedel i 27 kap. RB överlag, men fokus ligger på överskottsinformation och därför görs ingen djupgående utredning av varje specifikt
43 Ramberg, s. 48. 44 [cit. SOU].
45 Se t.ex. Advokatsamfundet. 46 Ramberg, s. 47; Se kapitel 4.4.
47 Ramberg, s. 48; Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla?, Svensk juristtidning, 2011, s. 777–785, [cit.
Bengts-son], s. 777.
48 Bengtsson, s. 777–779. 49 SOU 2018:61.
50 Se t.ex. NJA 2003 s. 323; Hovrätten över Skåne och Blekinges avd 1 dom 2014-03-19 mål nr B 1573-13. 51 Ramberg, s. 38.
tvångsmedel.52 För att kunna få en förståelse för uppsatsens område och problematiken kring överskottsinformation53 är det relevant att diskutera de hemliga tvångsmedlen som finns i 27
kap. RB. Uppsatsen kan däremot inte, dispositionsmässigt, behandla de specifika tvångsmed-len som Sverige har i alltför stor utsträckning. Arbetets syfte och frågeställningar är fokuserad på en diskussion kring överskottsinformation.
Eftersom lagförslaget i SOU 2018:61 fokuserar på RB:s bestämmelser görs det även en av-gränsning från lagar utanför RB i denna uppsats.54 De bestämmelser utanför RB som reglerar
överskottsinformation kan var relevanta att beröra, men inte att utreda djupare eller för att diskutera om det behövs en eventuell lagändring. Utländsk rätt studeras inte i någon vidare utsträckning med tanke på att det är en svensk bestämmelse som utreds. Därför är det mest relevant att använda sig av svenska rättskällor.55 Europakonventionen blir däremot relevant eftersom den berör regleringen kring överskottsinformation.
Rättssäkerhetsperspektivet och det brottsutredande perspektivet diskuteras i uppsatsen. Däre-mot diskuteras inte några andra straffrättsliga ideologier eller straffrättspolitiska åsikter i samma utsträckning. Det är främst de två perspektiven som är relevanta för att besvara upp-satsens syfte och frågeställningar. Dessutom har andra straffrättsliga ideologier berörts i tidi-gare skrivelser.56
1.5 Disposition
Kapitel 2 redogör för gällande rätt avseende hemliga tvångsmedel i RB för att kunna ge en övergripande bild av hur överskottsinformation kan uppkomma och för att ge en bild av da-gens reglering. Kapitlet innehåller även en beskrivning av dada-gens reglering av överskottsin-formation och begreppet överskottsinöverskottsin-formation. Det görs för att sedan kunna analysera kriti-ken mot den nuvarande bestämmelsen och om en förändring är nödvändig. Här behandlas framförallt lagtext, förarbeten och doktrin.
Det tredje kapitlet presenterar begreppen rättssäkerhet och brottsutredning. Det förs en dis-kussion kring dessa begrepp i förhållande till överskottsinformation. Med andra ord beaktas de problem som kan finnas i dagens reglering i förhållande till dessa begrepp. Det görs för att se om en förändring är nödvändig. Här behandlas lagtext, doktrin och förarbeten.
Nästa kapitel innehåller bl.a. en redogörelse av utredningen SOU 2018:61 och analyserar pro-blematiken i dagens reglering. Det görs en analys av utredningen, bl.a. varför utredarna menar
52 Se t.ex. Lindberg. 53 Se t.ex. SOU 2018:61.
54 Se t.ex. Lindberg; Hultqvist, Emma, Överskottsinformation från hemliga tvångsmedel – en ny reglering?,
Examensarbete i offentlig rätt, särskilt polisrätt, Juridiska institutionen, 2014.
55 Se t.ex. SOU 2012:44 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott: Betänkande av Utredningen om vissa
hem-liga tvångsmedel, [cit. SOU 2012:44].
56 Se t.ex. Bergendorff, Måns, Överskottsinformation och straffprocessens funktioner, Examensarbete på
jurist-programmet, Juridiska fakulteten, 2016; Ramberg, Anne, Tvångsmedel, rättssäkerhet och integritet – går det att
att en förändring är nödvändig. Kapitlet diskuterar även lagförslaget i SOU 2018:61 på ett djupare plan, vilka konsekvenser det skulle få och vilka tolkningssvårigheter som finns. Dess-utom behandlas den kritik som riktats mot lagförslaget. De rättskällor som är aktuella är fram-förallt förarbeten, doktrin och lagtext. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning och slutsat-ser.
2. Gällande rätt för hemliga tvångsmedel och
överskottsinformat-ion
2.1 Inledning
RF innehåller ett skydd mot bl.a. hemlig avlyssning, och Europakonventionen innehåller ett skydd mot ingrepp i sitt privatliv, familjeliv, hem och korrespondens.57 Det är däremot tillåtet att begränsa dessa rättigheter.58 Det krävs att åtgärder som inkräktar på individers rättigheter
finns reglerade i lag.59 27 kap. RB innehåller bestämmelser om hemliga tvångsmedel, så som hemlig kameraövervakning, hemlig avlyssning av elektronisk information, hemlig övervak-ning av elektronisk kommunikation och hemlig rumsavlyssövervak-ning. Alla dessa tvångsmedel kan ge upphov till överskottsinformation.60 Kapitlet beskriver innebörden av ovan uppräknade tvångsmedel samt regleringen av överskottsinformation.
2.2 Hemliga tvångsmedel i 27 kap. RB
Det finns ingen exakt definition av straffprocessuella tvångsmedel, men i doktrin anges föl-jande. Straffprocessuella tvångsmedel innebär någon annan handling än straff eller sanktion i straffprocessen, som görs genom myndighetsutövning och ingriper i individens rättigheter.61 Tvångsmedlen kännetecknas dessutom av just tvång mot en person eller egendom, men det krävs inte att tvång utförs för att det ska klassas som straffprocessuellt tvångsmedel.62 An-vändningen av tvångsmedel är troligen några av de åtgärder som ingriper mest på individens rättigheter.63 Det sker utan att den som utsätts för det vet om det.64 Möjligheten att använda tvångsmedlen är emellertid viktig för att kunna bekämpa brott och därför är det tillåtet att inkräkta på individens fri-och rättigheter.65
För att få en övergripande bild av hur överskottsinformation kan uppkomma görs en kort pre-sentation av de hemliga tvångsmedlen i 27 kap. RB. Om det inte är tillåtet att använda dessa tvångsmedel kan överskottsinformation nämligen inte uppkomma.66 Det finns ganska strikta regler gällande straffprocessuella tvångsmedlen i 27 kap RB. Överskottsinformationen upp-kommer därmed inte hur som helst. Ett av tvångsmedlen är hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.67 Detta hemliga tvångsmedel innefattar en avlyssning eller återgivning av
57 Artikel 8 (1) Europakonventionen; 2 kap. 6 § 1 st. RF. 58 2 kap. 20 § 1 st. 2 pkt. RF; Artikel 8 (2) Europakonventionen.
59 Westerlund, Gösta, Straffprocessuella tvångsmedel, 6 u., Bruun Juridik, Stockholm, 2018, [cit. Westerlund], s.
26; Ekelöf, Per Olof, Andersson, Simon, Bellander, Henrik, Bylund, Torleif, Edelstam, Henrik & Pauli, Mikael,
Rättegång Tredje häftet, 8 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, [cit. Rättegång], s. 38. 60 27 kap. 23 a § RB.
61 Westerlund, s. 26; Lindberg, s. 5. 62 Westerlund, s. 26; Lindberg, s. 5. 63 Rättegång, s. 38; Lindberg, s. 14. 64 Lindberg, s. 486.
65 Nordh, Roberth, Tvångsmedel Kvarstad, häktning, beslag, husrannsakan m.m., 2 u., Författaren och Iustus
Förlag, Uppsala, 2019, Praktisk Process IV, [cit. Nordh], s. 36; Lindberg, s. 14.
66 Se 27 kap. 23 a § RB. 67 27 kap. 18 § RB.
meddelanden som har förts över eller förs över genom elektronisk kommunikation.68 Det är möjligt att använda tvångsmedlet i en förundersökning under vissa förutsättningar. En möjlig-het är när brottet har som lägst 2 års fängelse i straffskalan.69 Det är även tillåtet att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation vid brott som exempelvis mordbrand, spi-oneri och terroristbrott.70
Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation innebär att uppgifter om meddelanden som överförs eller har förts över, t.ex. sms och samtal, inhämtas eller att uppgifter om den geografiska placeringen för ett visst elektroniskt kommunikationsmedel inhämtas.71 Det är tillåtet att använda tvångsmedlet i en förundersökning exempelvis om brottet inte har ett före-skrivet straff på mindre än 6 månaders fängelse.72 Andra brott där det är tillåtet är bl.a. datain-trång, barnpornografibrott som inte är ringa och narkotikabrott.73
Ett annat hemligt tvångsmedel är hemlig kameraövervakning som görs med hjälp av exem-pelvis fjärrstyrda TV-kameror och används i förundersökningar för personövervakning.74 Det är bl.a. möjligt att använda tvångsmedlet i en förundersökning när brottet inte har ett lägre straff än 2 års fängelse i straffskalan.75 Andra brott som tillåter hemlig kameraövervakning är sabotage och mordbrand.76
Det sista hemliga tvångsmedlet som ska beröras är hemlig rumsavlyssning.77 Det anses
gene-rellt vara det största integritetsintrånget av alla hemliga tvångsmedel och innefattar därför en striktare reglering än de andra tvångsmedlen, precis som överskottsinformation som fram-kommer från detta tvångsmedel har.78 För att det ska anses vara hemlig rumsavlyssning ska avlyssningen eller upptagningen göras utan den som avlyssnas vetskap och med hjälp av tek-nisk utrustning.79 Avlyssningen ska göras av tal i enrum, av samtal eller av förhandlingar m.m.80 Tvångsmedlet får bl.a. användas för brott som inte har lägre än 4 års fängelse i
straff-skalan.81
Det finns ytterligare begränsningar för att använda ovannämnda tvångsmedel. Förutom att det måste handla om ett visst brott krävs det även att en person är skäligen misstänkt och att det är av synnerlig vikt att använda tvångsmedlet.82 Att det ska vara av synnerlig vikt för utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning- utredning-
68 27 kap. 18 § 1 st. RB. 69 27 kap. 18 § 2 st. 1 pkt. RB. 70 27 kap. 18 § 2 st. 2 pkt. RB.
71 27 kap. 19 § 1 st. RB; SOU 2018:61 s. 14; Lindberg, s. 539. 72 27 kap. 19 § 3 st. 1 pkt. RB. 73 27 kap. 19 § 3 st. 2 pkt. RB. 74 27 kap. 20 a § 1 st. RB. 75 27 kap. 20 a § 2 st. 1 pkt. RB. 76 27 kap. 20 a § 2 st. 2 pkt. RB. 77 27 kap. 20 d § RB.
78 Lindberg, s. 576; 27 kap. 20 d § RB; 27 kap. 23 a § RB. 79 27 kap. 20 d § 1 st. 1 pkt. RB.
80 27 kap. 20 d § 1 st. 2 pkt. RB.
81 27 kap. 20 d § 2 st. 1 pkt. RB; Se även 27 kap. 20 d § 2 st. 4 pkt. RB för andra exempel. 82 27 kap. 20 § 1 st. RB; 27 kap. 20 b § RB; 27 kap. 20 e § 1 st. RB.
en innebär att det inte är lämpligt att använda mindre ingripande åtgärder och att bevisningen från tvångsmedlet är viktig.83
Ovan uppräknade tvångsmedel kan alltså endast användas på det sätt som framgår av lagen.84
Dessutom krävs det att vissa principer beaktas. En av dessa är ändamålsprincipen, som bety-der att tvångsmedlet enbart får användas för det avsedda ändamålet, d.v.s. för de ändamål lagen anger. Det är t.ex. inte acceptabelt att använda sig av tvångsmedlen för att få fram över-skottsinformation.85 Proportionalitetsprincipen måste även beaktas vid avvägningen om
över-skottsinformation ska användas för att t.ex. utreda brott.86 Dessutom finns det några andra straffrättsliga principer att ta hänsyn till, så som legalitetsprincipen och behovsprincipen.87
2.3 Begreppet överskottsinformation
I 27 kap. 23 a § 1 st. RB definieras överskottsinformation enligt följande:
”Om det vid hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna användas för att utreda brottet.”88
Med andra ord handlar det enligt lagtext om information om ett annat brott än det brott som det hemliga tvångsmedlet användes för. Tanken är däremot att begreppet överskottsinformat-ion inte enbart innefattar brottslighet, även om det anges i lagen.89 I förarbeten anges det att överskottsinformation är uppgifter som framkommer vid användningen av tvångsmedel men som inte rör det brott som tvångsmedlet används för.90 Den SOU som granskas i uppsatsen använder sig av den nyss nämnda definitionen som även innefattar uppgifter som inte avser brottslighet.91 Även andra förarbeten menar att överskottsinformation både avser uppgifter om andra brott och uppgifter som inte handlar om något brott. Det kan exempelvis vara uppgifter som är viktiga för andra myndigheter.92 I doktrin anges även att överskottsinformation kan avse annan brottslighet, men även andra slags uppgifter, t.ex. om förhållanden inom krimi-nella gäng.93 De allra flesta rättskällor använder sig alltså av en vidare definition som inte enbart avser uppgifter om ett annat brott än det som tvångsmedlet låg till grund för. I 27 kap. 23 a § RB begränsas däremot bara användningen av överskottsinformation i brottsutredningar
83 Rättegång, s. 44–46; Nordh, s. 105; Lindberg, s. 46. 84 27 kap. 18–25 a §§ RB.
85 Rättegång, s. 41; SOU 2018:61 s. 13–14, 41–42; Nordh, s. 37; Lindberg, s. 22–23. 86 SOU 2018:61 s. 174.
87 SOU 2018:61 s. 13; Rättegång, s. 41–42; Nordh, s. 36–37; Lindberg, s. 22. 88 27 kap. 23 a § 1 st. RB.
89 SOU 2018:61 s. 167–168.
90 Prop. 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott, [cit. Prop. 2013/14:237], s. 123; SOU 2018:61 s.
167–168; Prop. 2004/05:143, s. 13.
91 SOU 2018:61 s. 168.
92 Prop. 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning, [cit. Prop 2005/06:178], s. 84; Prop 2004/05:143, s. 13. 93 Rättegång, s. 41, 87; Lindberg, s. 502; Westerlund, s. 160; Nordh, s. 110.
och när det handlar om ett specifikt brott.94 Det är däremot aktuellt att beröra begreppsdefinit-ionen i dess helhet med tanke på den diskussion som finns kring hur bestämmelsen ska utfor-mas.95
2.4 Innebörden av regleringen i 27 kap. 23 a § RB
Hur överskottsinformation får användas regleras i 27 kap. 23 a § RB. Om det vid användning-en av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig avlyssning av elektronisk information eller hemlig kameraövervakning framkommer information om annan brottslighet än det brott som tvångsmedlet används för får denna information användas för att utreda brot-tet.96 Med andra ord kan överskottsinformation användas utan begränsningar i förundersök-ningar eller motsvarande utredning som redan har inletts, oavsett brott.97 Huvudregeln är även att förundersökning för andra brott får inledas på grund av överskottsinformation från hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning.98 Det finns däremot vissa begränsningar vad gäller möjligheten att inleda förundersökning när det handlar om mindre allvarliga brott. För att kunna inleda förundersökning på grund av denna information krävs det att brottet har en föreskriven påföljd om 1 års fängelse eller mer och att det går att anta att påföljden inte stannar vid böter.99 Förundersökning kan även inledas om det finns särskilda skäl.100 Enligt förarbeten innebär särskilda skäl att allmänheten har ett väsentligt intresse av att brottet utreds och av att åtal väcks. Exempel på sådan brottslighet är övergrepp i rättssak och falsk angivelse.101 Skälen för denna reglering är exempelvis p.g.a. situationer när det till en början finns en misstänkt person för ett brott som anses som ringa, men polisen misstänker att det har begåtts allvarligare brott. Då är det viktigt att förundersök-ning inleds.102
Vad gäller hemlig rumsavlyssning finns det begränsningar kring möjligheten att utreda brott på grund av överskottsinformation.103 Om det framkommer information om annan brottslighet än det brott som tvångsmedlet används för får denna information användas för att utreda brot-tet om det handlar om vissa specifika brott.104 Dessa är bl.a. brott där det lägsta föreskrivna straffet är 4 års fängelse.105 Det finns även en annan möjlighet att använda
överskottsinform-ation för att utreda brottet. När det är fråga om annat brott än de som nämnts ovan får över-skottsinformation användas för att utreda brottet när det föreskrivna straffet är 3 års fängelse eller mer.106
94 Lindberg, s. 829. 95 Se kapitel 3.4 och 4.4. 96 27 kap. 23 a § 1 st. RB.
97 Prop 2004/05:143, s. 50; Westerlund, s. 161; Lindberg, s. 830. 98 Prop 2004/05:143, s. 50. 99 27 kap. 23 a § 1 st. 1 pkt. RB; Lindberg, s. 830. 100 27 kap. 23 a § 1 st. 2 pkt. RB. 101 Prop 2004/05:143, s. 51. 102 Prop 2004/05:143, s. 51. 103 27 kap. 23 a § 2 st. RB. 104 27 kap. 23 a § 2 st. 1 pkt. RB; 27 kap. 20 d § RB. 105 27 kap. 20 d § 2 st. 1 pkt. RB. 106 27 kap. 23 a § 2 st. 2 pkt. RB.
Det som nyss diskuterats handlar om användningen av överskottsinformation för att få utreda brott och inleda förundersökning. För att förhindra planerade brott får överskottsinformation användas utan begränsningar för alla tvångsmedel.107 Anledningen till den regleringen är att det finns ett starkare intresse av att hindra att planerade brott begås än att utreda redan be-gångna brott.108 Förestående brott är däremot inte pågående brott och därför är regleringen för pågående brott samma som för utredning av brott och inledning av förundersökning.109 För pågående brott är det alltså strängare begränsningar än för att förhindra planerade brott, något som kan tyckas märkvärdigt. Det är ju viktigt att även pågående brott förhindras, men samti-digt är det troligen lättare att förhindra planerade brott än pågående brott. En möjlig tanke är att det kan vara ont om tid och svårt att få resurser till brottsplatsen när det handlar om att förhindra pågående brott. Samtidigt synes det svårt att motivera att det överhuvudtaget ska finnas några begränsningar att förhindra pågående brott. Huruvida det är rättssäkert eller inte diskuteras i kapitel 3.
Något som ovannämnda bestämmelse inte anger är hur överskottsinformation får användas i underrättelseverksamhet och förutredning, d.v.s. i sådant arbete som görs innan en förunder-sökning inleds för att ta reda på om någon viss generell ospecificerad brottslighet har begåtts eller planeras.110 Förarbetena har angett att sådan användning vid hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation och vid hemlig kameraövervakning inte bör be-gränsas.111 Det bör med andra ord vara accepterat att använda sådan information vid underrät-telseverksamhet och förutredning. För hemlig rumsavlyssning finns det inte heller reglerat vilket torde innebära att överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning får användas för brottsutredning och för att förhindra brott.112 Det talar för att det även för överskottsinformat-ion från hemlig rumsavlyssning kan bli aktuellt att informatöverskottsinformat-ionen används i t.ex. underrättel-severksamhet, eftersom det har till syfte att lagföra och förhindra brott.
Det anges inte heller hur överskottsinformation får användas om en förundersökning har lagts ned. Eftersom det inte finns några begränsningar för en sådan användning i lagtexten synes sådan information kunna användas för att återuppta en nedlagd förundersökning.113 Det är dock oklart vad som gäller på detta område. Vad gäller användningen av överskottsinformat-ion utanför brottsbekämpningen finns det inte reglerat i RB. Som tidigare nämnts är tanken att sådan information även får användas för andra ändamål, med de begränsningar som finns i andra lagar.114
107 27 kap. 23 a § 3 st. RB; Prop 2004/05:143, s. 51; Lindberg, s. 832. 108 Prop 2004/05:143, s. 39; Lindberg, s. 832.
109 SOU 2018:61 s. 190; Prop. 2013/14:237, s. 128. 110 SOU 2018:61 s. 181–183; Prop 2004/05:143, s. 40–41. 111 SOU 2018:61 s. 181–183; Prop 2004/05:143, s. 40–41. 112 Lindberg, s. 835–836.
113 Lindberg, s. 832; Se dock SOU 2018:61 s. 190.
Innan 2005 fanns det ingen reglering gällande överskottsinformation från hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning.115 De
ur-sprungliga begränsningarna för användningen som infördes 2005 ansågs rimliga eftersom det saknades behov av att använda sådan information.116 Anledningen till att bestämmelsen
inne-håller begränsningar idag beror på flera olika orsaker, bl.a. att det inte ansågs finnas något behov av sådan information, risken för missbruk och integritetsskyddet.117 Regleringen gäl-lande hemlig rumsavlyssning och överskottsinformation förändrades 2015. När överskottsin-formation från hemlig rumsavlyssning infördes i RB ansågs det att begränsningarna skulle bli mindre stränga.118 Den risk för missbruk av användningen av tvångsmedlet som tidigare dis-kuterats ansågs inte längre vara ett problem. Dessutom ansågs det inte lämpligt att uppgifter om allvarliga brott som exempelvis mord inte kunde utnyttjas.119 Däremot beaktades den per-sonliga integriteten vilket gjorde att det fortfarande behövdes begränsningar, d.v.s. så som regleringen ser ut idag.120 Det ansågs även att regleringen för hemlig rumsavlyssning inte kan se likadan ut som för resterande hemliga tvångsmedel i 27 kap. RB.121
Precis som tidigare nämnts inkräktar användningen av hemliga tvångsmedel på individens rättigheter, vilket även användningen av överskottsinformation gör.122 Begränsningar av indi-videns rättigheter får däremot göras om det görs för att ta hänsyn till ändamål som är accepte-rade i ett demokratiskt samhälle. Det krävs även att begränsningarna är proportionerliga.123 Utom kravet på lagreglering krävs det att begränsningen är nödvändig på grund av exempel-vis den allmänna säkerheten eller förebyggandet av brott.124 Vad gäller överskottsinformation är det klart att det är nödvändigt att använda det p.g.a. förebyggandet av brott. Det blir alltså fråga om en avvägning mellan brottsbekämpningen, individens rättigheter och rätten till ett rättssäkert samhälle.125 Varken RF eller Europakonventionen innehåller således något förbud mot att få använda överskottsinformation för brottsutredning och som bevisning, men artikel 8 tyder på att en lagreglering är nödvändig. Reglerna ska vara klara och tydliga, så att de är förutsägbara.126
2.5 Sammanfattning
Användningen av ovan nämnda tvångsmedel inkräktar på individens rättigheter men är tillåtet eftersom det anses viktigare att bekämpa brott.127 De hemliga tvångsmedlen som regleras i 27
115 Prop 2004/05:143.
116 SOU 2018:61 s. 170; Prop 2004/05:143, s. 36; Lindberg, s. 502. 117 SOU 2018:61 s. 170, 173–174.
118 SOU 2018:61 s. 170–171; Prop. 2013/14:237, s. 127–128. 119 SOU 2018:61 s. 170–171; Prop. 2013/14:237, s. 127–128. 120 27 kap. 23 a § 2 st. RB.
121 Prop. 2013/14:237, s. 128.
122 Westerlund, s. 26; Rättegång, s. 38; SOU 2018:61 s. 169; 2 kap. 6 § RF; Artikel 8 (1) Europakonventionen. 123 2 kap. 20 § 1 st. 2 pkt. och 2 kap. 21 § RF.
124 Artikel 8 (2) Europakonventionen.
125 SOU 2018:61 s. 115, 192; Ulväng, s. 9–11; Ramberg, Anne, s. 154–155. 126 SOU 2018:61 s. 169, 174; Prop 2004/05:143, s. 29–30, 35: Lindberg, s. 827. 127 Nordh, s. 36; Lindberg, s. 14.
kap. RB innehåller begränsningar för när de får användas.128 Överskottsinformation uppkom-mer vid användningen av dessa tvångsmedel och kan därmed inte uppkomma hur som helst.129 Begreppet definieras som uppgifter som inte enbart rör det brott som tvångsmedlet använts för, exempelvis uppgifter om annan brottslighet eller om andra uppgifter än brottslig-het som är av betydelse.130 Användningen av överskottsinformation i brottsutredningsverk-samhet innehåller däremot begränsningar.131 För hemlig rumsavlyssning är det en strängare begränsning kring när överskottsinformation får användas.132 Lagen reglerar däremot inte alla händelser för när överskottsinformation får användas, exempelvis finns det inte reglerat i la-gen vad som gäller i underrättelseverksamhet, vid nedlagd förundersökning eller för andra ändamål än brottsutredning.133
128 27 kap. 18-25 a §§ RB. 129 27 kap. 23 a § RB.
130 SOU 2018:61 s. 168; Lindberg, s. 502, 826; Rättegång, s. 41, 87; Prop 2005/06:178, s. 84; Prop 2004/05:143,
s. 13.
131 27 kap. 23 a § RB. 132 27 kap. 23 a § 2 st. RB.
133 27 kap. 23 a § 3 st. RB; Prop 2004/05:143, s. 40–41, 51; Lindberg, s. 829, 832; SOU 2018:61 s. 181–183,
3. Rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning
3.1 Inledning
Användningen av hemliga tvångsmedel, och därmed användningen av överskottsinformation, är viktiga för en effektiv brottsbekämpning.134 Det är även viktigt att reglerna utformas tydligt så att de är förutsägbara och därmed rättssäkra.135 I kapitlet utreds begreppen rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning för att kunna diskutera hur dessa överensstämmer med regleringen kring överskottsinformation. Brottsbekämpningen i förhållande till överskottsinformation är relevant att analysera med tanke på att det som tidigare nämnts idag är aktuellt med en sträng-are straffrättspolitik.136 Dessutom är en stor del av kritiken mot dagens reglering att den inte gynnar brottsbekämpningen tillräckligt.137 Rättssäkerheten är dessutom väldigt viktig att dis-kutera i förhållande till överskottsinformation eftersom regleringen måste vara tydlig, speci-ellt eftersom användningen av informationen är integritetskränkande. Det diskuteras särskilt om det gjorts en välavvägd bedömning mellan dessa i dagens reglering.
3.2 Rättssäkerhetsbegreppet
Begreppet rättssäkerhet finns inte definierat helt tydligt, men det finns däremot flera liknande definitioner.138 Zila menar att en definition av rättssäkerhet som alla är överens om är att det handlar om förutsägbarhet och att det finns lagstöd för den offentliga maktens handlingar.139 Zila nämner även två definitioner av rättssäkerhet som har diskuterats, en traditionell och en modern. Den traditionella definitionen innebär att det ska vara förutsägbart och att alla ska vara lika inför lagen.140 Utöver dessa kriterier handlar den moderna definitionen även om att det ska finnas ett bra och effektivt rättsskydd i samhället.141 Den traditionella definitionen liknar Åklagarmyndighetens definition som innebär att ett land har ett rättssystem där indivi-der är skyddade mot felaktiga ingrepp från samhället, exempelvis ska personer enbart bli dömda om det finns stöd i lag och det ska inte skilja sig i bedömningen på grund av samhälls-klass m.m.142
Zila nämner även skillnaden mellan materiell rättssäkerhet och formell rättssäkerhet, där den formella handlar om likhet inför lagen och förutsägbarhet. Den formella rättssäkerheten tar inte hänsyn till innehållet i lagarna.143 Den materiella rättssäkerheten räknar däremot in hur
134 Hilding Qvarnström, Agnetha, Rättssäkerhet och integritet – hur ser det ut i Sverige?, Svensk juristtidning,
2007, s. 136–140, [cit. Hilding Qvarnström], s. 136–140; Ramberg, Anne, s. 154–155; SOU 2018:61 s. 174.
135 SOU 2018:61 s. 78, 115–116, 192. 136 Justitiedepartementet.
137 Se SOU 2018:61 s. 194.
138 Zila, Josef, Om rättssäkerhet, Svensk juristtidning, 1990, s. 284–305, [cit. Zila], s. 284–285. 139 Zila, s. 284; Se Rättegång, s. 43 för liknande definition; Se Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet, ”
https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattssakerhet/”, lydelsedatum 2019-10-16, [cit. Åklagarmyndigheten, Rättssä-kerhet] för liknande definition.
140 Zila, s. 285–286. 141 Zila, s. 285–286, 305.
142 Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet; Se även Rättegång, s. 43 för liknande definition. 143 Zila, s. 286, 300.
lagarna utformas och hur det faktiskt går att få ett rättvist resultat. Definitionen räknar dessu-tom med att medborgarna faktiskt skyddas mot brottslighet.144 Zila nämner att
rättssäkerhets-begreppet kan definieras på olika sätt, som ett juridiskt begrepp eller som ett bredare begrepp som kan inkludera mer än likhet inför lagen och förutsägbarhet t.ex.145 Zilas definition av
rättssäkerhet går utöver den juridiska definitionen och han menar att det handlar om sam-hällets vetskap om skydd mot den offentliga makten.146
I förarbeten anges det att rättssäkerhet innebär att lagen ska vara tillgänglig och skydda mot felaktiga ingrepp mot enskilda, exempelvis missbruk av maktutövarna. Dessutom ska lagen vara tydlig så att den kan anses vara förutsägbar.147 I RF räknas bl.a. följande in under rättssä-kerhet. Om en person har blivit frihetsberövad och det inte är genom ett domstolsbeslut ska detta prövas av domstolen utan oskäligt dröjsmål.148
Av det som framgått ovan kan det urskiljas några liknande beskrivningar. Dessa är likhet in-för lagen, lagstöd, in-förutsägbarhet genom tydliga regler och skydd mot ingrepp av offentlig maktutövning.149 Eftersom dessa har nämnts av flera rättskällor får det anses tala för att en sådan definition är den korrekta. Eftersom denna definition synes vara dominerande i rättskäl-lorna används rättssäkerhet i den traditionella definitionen i uppsatsen.150 Definitionen är väl lämpad att använda sig av i just denna uppsats eftersom de aspekter som den traditionella de-finitionen innehåller är relevanta för att se om bestämmelsen kring överskottsinformation bör ändras eller inte. Korruption är exempelvis inget som är speciellt relevant att beakta för att se om bestämmelsen kring överskottsinformation är lämplig. Det beaktas redan om det finns en risk för maktmissbruk inom den traditionella definitionen och risk för korruption är troligen inte aktuellt för just bestämmelsen kring överskottsinformation.
3.3 Effektiv brottsbekämpning
För att människor ska känna sig trygga och samhället ska fungera behövs brottsbekämp-ning.151 Det går troligen att kräva att de som blivit utsatta för brott ska få hjälp av rättsväsen-det så att brottet utreds och lagförs.152 Straffrätten och straffprocessrätten kännetecknas av
prevention, d.v.s. att förhindra brott. Det betyder att brott kriminaliseras för att förhindra visst beteende, och att det bl.a. är tillåtet att använda straffprocessuella tvångsmedel för att utreda brott.153 Allmänprevention innebär att straffhotet och hotet om en efterföljande straffprocess
144 Zila, s. 286, 300. 145 Zila, s. 284–305.
146 Zila, s. 299; Se även Ramberg, Anne, s. 154–155 för diskussion om rättssäkerhetsbegreppet. 147 Prop. 2004/05:143, s. 28; Prop. 2005/06:178, s. 44.
148 2 kap. 9 § 1 st. RF.
149 Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet; Rättegång, s. 43; Zila, s. 284–286; Ramberg, Anne, s 154; Prop.
2004/05:143, s. 28; Prop. 2005/06:178, s. 44.
150 Se Zila, s. 284–286; Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet; Rättegång, s. 43; Prop. 2004/05:143, s. 28; Prop.
2005/06:178, s. 44.
151 Se t.ex. Strömholm, s. 152–153. 152 Hilding Qvarnström, s. 137.
153 Ulväng, s. 5–6; Sarnecki, Jerzy, Introduktion till kriminologi Volym II, Studentlitteratur, Lund, 2019, [cit.
ska göra att andra människor undviker att begå brott.154 Individens rättigheter kränks genom användningen av hemliga tvångsmedlen, men det anses viktigare att utreda och klara upp brott.155 På grund av tankarna om prevention är det alltså möjligt att använda de hemliga tvångsmedlen som finns. Även överskottsinformation som kommer från användningen av hemliga tvångsmedlen får användas för att utreda brott och inleda förundersökning.156 Effektiv brottsbekämpning är alltså viktig för samhället. Det finns således en skyldighet att inleda förundersökning och en absolut åtalsplikt i svensk lag.157 Av 23 kap. 1 § 1 st. RB
fram-går följande:
”Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats.”158
Beslutet att starta en förundersökning tas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller åklaga-ren.159 Utredningen ska fokusera på att samla bevisning till huvudförhandlingen och få fram en skäligen misstänkt för brottet.160 Där ingår även en skyldighet för åklagaren att ta med såd-ana uppgifter som framkommer från andra utredningar om åklagaren vet om dessa uppgif-ter.161 Den absoluta åtalsplikten innebär att åklagaren behöver väcka åtal om denne anser att
bevisningen är tillräcklig och det finns möjlighet att bevisa vem som genomfört brottet.162 Trots skyldigheten att inleda förundersökning är det inte alltid möjligt, p.g.a. de begränsningar som diskuterats i kapitel 2, att utreda brott och inleda förundersökning på grund av över-skottsinformation.163
3.4 Rättssäkerhet i förhållande till överskottsinformation
Rättssäkerhet och vikten av att utreda brott är två faktorer som beaktas vid regleringen av straffprocessuella tvångsmedel och därmed även överskottsinformation.164 Det kan vara svårt
att utforma regler som täcker alla situationer och som är tydliga att tillämpa. Med tanke på vikten av rättssäkerhet krävs det däremot bl.a. att lagarna är tydliga och dagens reglering av
154 Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 5 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, [cit. Jareborg
& Zila], s. 76; Sarnecki, s. 17.
155 Nordh, s. 36; Rättegång, s. 43. 156 27 kap. 23 a § RB.
157 23 kap. 1 § 1 st. RB; 20 kap. 6 § RB; Åklagarmyndigheten, Åtalsplikt, ”
https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/atalsbeslutet/atalsplikt/”, lydelsedatum 2019-10-18, [cit. Åklagarmyndigheten, Åtalsplikt].
158 23 kap. 1 § 1 st. RB. 159 23 kap. 3 § 1 st. RB.
160 23 kap. 2 § RB; Åklagarmyndigheten, Brottsutredningen, ”
https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/brottsutredningen/”, lydelsedatum 2019-10-18, [cit. Åklagarmyndigheten, Brottsutredningen].
161 23 kap. 4 § RB; SOU 2018:61 s. 174.
162 Åklagarmyndigheten, Åtalsplikt; 20 kap. 6 § RB; Se även Europakonventionen. 163 27 kap. 23 a § RB; 27 kap. 18–25 a §§ RB.
164 Ulväng, s. 9–11; Ramberg, Anne, s. 154–155; SOU 2018:61 s. 78, 115–116, 174, 192; Hilding Qvarnström, s.
överskottsinformation kan delvis kritiseras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.165 I förarbetena och remissyttranden kritiseras utformningen av bestämmelsen för att inte vara rättssäker och alldeles för generell.166
Gällande regleringen för hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning kan det diskuteras ifall begreppet ”förundersökning”167 är tillräckligt tydligt formulerat eftersom det kan inkludera flera händelser och gärningsmän.168 Det som blir svårt att avgöra i sådana fall är om informationen kan ingå i en redan öppnad förundersökning eller om det måste inledas en ny förundersökning. Frågan är då om den in-formationen som framkommer vid användningen av tvångsmedlet utgör överskottsinformat-ion och därför ska följa reglerna i 27 kap. 23 a § RB, eller om informatöverskottsinformat-ionen tillhör en redan inledd förundersökning. Eftersom det framgår av nyssnämnda reglering att det ska utgöra information om annat brott än det tvångsmedlet används för169 bör brottet vara det som avgör om det är överskottsinformation eller inte.170 Det kan därför inte tyckas vara nödvändigt att förändra lagtexten vad gäller begreppet förundersökning. Om informationen som framkom-mer vid användningen av tvångsmedlet rör ett annat brott än det tvångsmedlet används för ska alltså begränsningarna i 27 kap. 23 a § RB gälla. Däremot kan det ibland vara svårt att avgöra vad som utgör ett annat brott. Precis som utredningen nämner kan det finnas problem exem-pelvis vid flera inköp av narkotika.171 Å andra sidan är det förmodligen inget problem som uppstår ofta. Det finns ändå ganska tydliga rekvisit för varje brottstyp. Däremot bör det framgå redan av lagen på ett mer detaljerat sätt vad överskottsinformation innebär. Uttrycket ”ett annat brott”172 bör förtydligas för att regleringen ska vara mer rättssäker. Medan över-skottsinformationsbegreppet finns definierat i flera rättskällor,173 framgår det ej av lagen. Det är desto tydligare för rättstillämparen och samhället om det framgår redan av lagen vad över-skottsinformation innebär i mer detalj. Som diskuterats i kapitel 2 kan även information så som en misstänkt persons kontaktnät utgöra överskottsinformation. Det framgår inte av da-gens reglering vilket gör att den inte täcker in hela begreppet överskottsinformation.
165 Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet; Rättegång, s. 43; Zila, s. 284–286; Ramberg, Anne, s 154; Prop.
2004/05:143, s. 28; Prop. 2005/06:178, s. 44; Se vidare kapitel 4.
166 Prop. 2004/05:143, s. 31; SOU 2018:61 s. 187–188; Se t.ex. Justitieombudsmannen 2018-11-26 Yttrande
över betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. JO], s. 1; Civil Rights Defenders 2018-11-30 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångs-medel (SOU 2018:61), [cit. Civil Rights Defenders], s. 3; Juridiska Institutionen vid Göteborgs universitet 2018-12-10 Yttrande över betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Juri-diska institutionen vid Göteborgs universitet], s. 3.
167 27 kap. 23 a § 1 st. RB. 168 SOU 2018:61 s. 187. 169 27 kap. 23 a § 1 och 2 st. RB. 170 SOU 2018:61 s. 188. 171 SOU 2018:61 s. 188. 172 27 kap. 23 a § 1 och 2 st. RB.
Att ha med uttrycket ”särskilda skäl”174 kan ge upphov till vissa tolkningssvårigheter. Det definieras nämligen inte med några exempel vad sådana särskilda skäl kan vara. Däremot de-finieras det i förarbetena till lagen.175 Precis som nämns i förarbetena kan det uppstå situat-ioner som inte möjliggör en användning av överskottsinformation till en början, men som i slutändan skulle gjort det.176 På grund av vikten att utreda brott177 får en sådan formulering anses vara nödvändig så att det går att utreda brottslighet trots att den till en början var mindre allvarlig. Något som kanske kan öka rättssäkerheten skulle möjligen vara att ge exempel i bestämmelsen på vad sådana särskilda skäl kan vara. Vid lagtolkning används däremot förar-beten som hjälpmedel178 varför det kanske kan anses tillräckligt att det finns utvecklat där. Det är däremot inte alla som läser förarbetena, varför det blir mer rättssäkert om det framgår av lagen. Med tanke på att bestämmelsen utgör ingrepp i individens rättigheter179 bör det framgå redan av lagen vad sådana särskilda skäl skulle kunna vara. Det kan även diskuteras om en sådan vid bestämmelse kan missbrukas och användas i mer situationer än vad tanken var av lagstiftaren. Den SOU som uppsatsen utreder har även betonat att det kan vara svårt att ifrågasätta den åklagare som ansett att särskilda skäl föreligger.180 Emellertid ställer förarbe-tena ganska höga krav på vilken typ av brottslighet det måste handla om för att bestämmelsen ska kunna tillämpas.181 Det finns även ganska strikta krav på hur överskottsinformation får hanteras och begränsningar kring användningen av hemliga tvångsmedel.182 De fördelar för
brottsutredningen som en sådan formulering får överväger troligen nackdelarna ur rättssäker-hetssynpunkt. Risken för missbruk av en sådan formulering kan inte anses vara så pass stor att det överväger de fördelar formuleringen har.
Som tidigare diskuterats är det i princip omöjligt att täcka in alla möjliga händelser i lagtex-ten. Däremot kan det tyckas att regleringen gällande överskottsinformation bör täcka in fler situationer för att öka rättssäkerheten. En del av dessa situationer, exempelvis i underrättelse-verksamhet, framgår av förarbetena,183 men det kan diskuteras om det inte bör framgå av lag-texten. Vidare kan det anses problematiskt att det inte framgår hur överskottsinformation får användas vid en tidigare nedlagd förundersökning.184 Det är inte rättssäkert att det inte finns reglerat i lagen, eftersom det idag finns olika tolkningar.185 En annan situation som tas upp i
utredningen är hur överskottsinformation får användas för andra ändamål än i brottsbekäm-pande verksamhet, vilket enbart framgår av förarbetena.186 Trots att det kan räcka att det framgår av förarbetena hur informationen får användas är det ändå fråga om en kränkning av
174 27 kap. 23 a § 1 st. 2 pkt. RB. 175 Prop 2004/05:143, s. 51. 176 Prop 2004/05:143, s. 51.
177 Se t.ex. 23 kap. 1 § 1 st. RB; 20 kap. 6 § RB; Åklagarmyndigheten, Åtalsplikt. 178 Ramberg, s. 49; Strömholm, s. 358.
179 Westerlund, s. 26; Rättegång, s. 38; SOU 2018:61 s. 169; 2 kap. 6 § RF; Artikel 8 (1) Europakonventionen. 180 SOU 2018:61 s. 176. 181 Prop 2004/05:143, s. 51. 182 27 kap. 18–24 §§ RB. 183 SOU 2018:61 s. 181–183; Prop 2004/05:143, s. 40–41. 184 Se Lindberg, s. 832. 185 Lindberg, s. 832; SOU 2018:61 s. 190. 186 SOU 2018:61 s. 185–186.
individens rättigheter187 vilket gör att regleringen bör vara väldigt tydlig och ange de situat-ioner som informationen får användas. Trots att överskottsinformation kanske inte används speciellt mycket vid exempelvis nedlagda förundersökningar som öppnas igen bör det framgå av lagtexten om det är möjligt eller inte. Att det enbart framgår hur överskottsinformation får användas i förundersökning och utredning av brott188 är inte en heltäckande reglering som är tillräckligt tydlig. Även om det inte är möjligt att tänka ut alla situationer och reglera dessa i lag finns det flertalet exempel ovan som inte finns inkluderade i bestämmelsen idag. Det är även svårt att veta hur det ska tolkas, d.v.s. om överskottsinformation från alla situationer som inte finns reglerade i lag är tillåtet att använda eller om det inte är det.
Trots att användningen av överskottsinformation kan anses inkräkta på individens rättigheter finns det inget förbud mot det.189 Dessutom är det tillåtet att inkräkta på dessa rättigheter ge-nom lag.190 Dagens reglering får anses vara proportionerlig och inkräktar inte på den person-liga integriteten mer än nödvändigt.191 Regleringen innehåller nämligen flera begränsningar gällande användningen av överskottsinformation.192
I situationer när hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning används samtidigt får sådan överskottsinformation som framkommer inte användas på samma sätt för dessa
tvångsmedel vid mindre allvarliga brott.193 Det kan diskuteras om det är en rättssäker regle-ring. SOU:n kritiserar den skilda regleringen som finns för användningen av överskottsin-formation för hemlig rumsavlyssning utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.194 Det kan bli olika tillämpningar trots att båda tvångsmedlen använts vid exakt samma tidpunkt. En person som är misstänkt och därmed både blir avlyssnad genom hemlig rumsavlyssning och dessutom kameraövervakad kan då få överskottsinformation som framkommer emot sig trots att den hemliga rumsavlyssningen inte tillåter det. Avlyssningen kan även ha innehållit uppgifter som var till den misstänktes fördel, men som inte kan utnyttjas.195 Däremot är tankarna bakom den skilda regleringen till viss del förståeliga med tanke på det integritetsintrång som den hemliga rumsavlyssningen gör.196 Dessutom uppkommer inte överskottsinformation vid varje använd-ning av tvångsmedel. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det tveksamt om den skilda tillämpanvänd-ningen har så pass stor påverkan att en förändring är nödvändig. Det bör finnas mer bevisning för att en sådan skild reglering får negativ påverkan ur rättssäkerhetssynpunkt än vad SOU:n lägger
187 SOU 2018:61 s. 169, 186; Prop 2004/05:143, s. 29–30; 2 kap. 20 § 1 st. 2 pkt. och 21 §§ RF; Artikel 8
Euro-pakonventionen; Prop 2005/06:178, s. 85; Prop. 2013/14:237, s. 53.
188 27 kap. 23 a § RB.
189 SOU 2018:61 s. 169; Prop 2004/05:143, s. 29–30; 2 kap. 20 § 1 st. 2 pkt. och 21 §§ RF; Artikel 8
Europa-konventionen; Prop 2005/06:178, s. 85; Prop. 2013/14:237, s. 53.
190 2 kap. 20 § 1 st. 2 pkt. och 21 §§ RF; Artikel 8 Europakonventionen. 191 Se 2 kap. 21 § RF; Artikel 8 (2) Europakonventionen; SOU 2018:61 s. 174. 192 27 kap. 23 a § RB.
193 27 kap. 23 a § RB.
194 SOU 2018:61 s. 180; 27 kap. 23 a § 2 st. RB; Se även Helsingborgs tingsrätt 2018-11-26 Yttrande över
Sta-tens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Helsingborgs tingsrätt].
195 SOU 2018:61 s. 181. 196 Se Prop 2005/06:178, s. 85.
