Bilderboksanalys -Genusperspektiv på tre Astrid Lindgren-bilderböcker

1 ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i f-3 Ämne

Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3 15hp VT2021

Bilderboksanalys

Danielle Nehme, Evelina Vatka

2

Abstract

Bilderboksanalys - genusperspektiv på tre Astriden Lindgren bilderböcker skriven av Danielle Nehme och Evelina Vatka. Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro

universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas

identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i

framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och

kompensatorisk pedagogik.

Nyckelord: Genus, pedagogik, stereotyper, kön, bilderböcker, Astrid Lindgren

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Syfte och frågeställning ... 5

Disposition... 6

Bakgrund ... 6

Genus och stereotyper ... 6

Lärarens uppdrag ... 7 Centrala begrepp ... 8 Bilderbok ... 8 Genus ... 9 Könstillhörighet ... 9 Stereotyper ... 9 Relevans för profession ... 9

Material och metod ... 10

Kvalitativ metod ... 10 Urval ... 10 Presentation av material ... 11 Genomförande ... 12 Etiska överväganden ... 12 Sökning av material ... 12 Tidigare forskning ... 13 Teori ... 17 Barnlitteratur ... 17 Genuspedagogik ... 18

Analys och resultat... 20

Emil i Lönneberga ... 20

Hur framställs karaktärerna? ... 20

Språkbruk ... 22

Klädkod ... 23

Färgkod ... 23

Yrkesroller ... 24

Pippi Långstrump ... 25

Hur framställs karaktärerna?... 25

Språkbruk ... 26

Klädkod ... 27

Färgkod ... 27

Yrkesroller ... 27

Madicken ... 29

Hur framställs karaktärerna?... 29

Språkbruk ... 30 Klädkod ... 31 Färgkod ... 32 Yrkesroller ... 32 Resultat ... 33 Diskussion ... 39

4

Inledning

Bilderböcker är en viktig del i skolan då det uppskattas av många elever. Ulla Rhedin (1992) menar att bilderboken är underhållande och didaktisk men den kan även vara problematisk. I ett citat från Maria Nikolajeva (2000) står det “men som den feministiska kritiken har lärt oss

är det inte det biologiska könet utan det socialt konstruerade genuset som är det relevanta för litteräranalys”. Därför ska vi i detta examensarbete undersöka bilderboken ur ett

genusperspektiv då det är det socialt konstruerade genuset som är relevant vid en litteraturanalys.

I Läroplanen (2019, s.11) för grundskolan står det att läraren ska diskutera och synliggöra elevernas uppfattningar om manligt och kvinnligt samt hur olika könsmönster påverkar elevernas livsvillkor och livsval. Skolverket beskriver tydligt vikten av att diskuterar genus samt att synliggöra och diskutera hur könsmönster kan påverka och begränsa elevernas val och villkor i livet. Skolverket menar att det krävs att diskutera genus för att kunna motverka att eleverna blir begränsade och istället ge eleverna förutsättningen att utvecklas själva. Lena Kåreland (2005, s.9) diskuterar att genus är något som skapas i skolan, och även kan drivas av skolan. Hon menar även att detta är något som sätter sig i elevernas tidiga åldrar då man genom forskning fått syn på hur barn redan tidigt kan berätta att olika saker anses vara manligt eller kvinnligt. På så sätt skapar de sin könstillhörighet istället för att utvecklas individuellt. Detta syns på eleverna genom deras val av yrke och utbildning, barn tenderar att välja dessa utifrån deras könstillhörighet menar Kåreland (2005, s.10). Detta leder oss vidare till bilderböcker. Genus kan även hittas i litteraturen som barnen läser och även den kan påverka elevernas tankar menar Kåreland (2005). De könsmönster som finns inom litteraturen kan alltså begränsa elevernas val och villkor i livet och det är här vi som lärare kan komma in och motverka att eleverna faller i samma stereotypa mönster. Eleverna ska utvecklas

individuellt och vara medvetna om hur uppfattningar om genus kan påverka dem. Vi vill motverka att elever tvingas in i vissa könstillhörigheter på grund av deras kön. Kajsa Svaleryd (2002 s.17) menar att identitetsskapandet är en central del i elevernas liv och därför krävs det mycket medvetenhet och kunskap för att det ska bli bra.

5 Hur vet vi som lärare vad som är en bra barnbok då och hur kan vi prata om detta?

Nikolajeva, (2017 s.13) menar att detta är en svår fråga som inte går att svara på, barn är olika och därför passar vissa böcker vissa barn och inte andra. Det gäller att ha ett stort utbud där det finns en medvetenhet och diskussioner kring genus. Problemet ligger alltså inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den, detta diskuterar både Nikolajeva (2017) samt Svaleryd (2002 s.8).

Följande citat visar oss skillnaden mellan kön och genus. Det vi vill belysa med detta är att oavsett vilket kön som människan föds med, eller vad som sitter mellan benen så är genus något människans skapar i sitt huvud. “Könet sitter mellan benen och genus i huvudet” (Svaleryd, 2002 s.30). Med detta vill vi visa på att genusstereotyper är något vi människor skapar och därför kan vi motarbeta det genom att skapa medvetenhet.

Genom analysen av bilderböckerna vill vi kunna fokusera på hur stereotyper kan påverka elevernas identitet och hur man som lärare skulle kunna arbeta för att motverka begränsningar inom elevers lärande. Vi kommer diskutera detta utifrån genuspedagogik som finns beskriven i vår teori. Vi gör detta eftersom Skolverket samt Svaleryd (2002, s.58) nämner att det är viktigt att upplysa barn om hur värdefulla och betydelsefulla de är och påpeka varför dem är det. Detta ligger centralt i varför den här undersökningen görs. Vi vill att eleverna ska få vara sig själva oberoende av stereotyper som påverkar eleverna genom bilderböcker.

Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur genus framställs inom tre böcker av Astrid Lindgren. De böcker vi valt att analysera är När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949). Vi vill undersöka vad för syn på genus barnlitteraturen förmedlar och hur framställningen av genus kan påverka elevernas identitet. Vi ska analysera framställningen av det maskulina och feminina och jämföra dessa i tre olika Astrid Lindgren-böcker. Problemet är att framställningen av genus i bilderböckerna kan påverka och begränsa elevers individuella utveckling och uppfattning av världen menar Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005, s.126) även Skolverket belyser detta (2012). Utan en medvetenhet kring hur genus framställs kan det bli svårt att diskutera genus med eleverna. Då eleverna ser upp till karaktärerna i böckerna kan det leda till att de

6 begränsar sin identitet utifrån karaktärens stereotyper. Svaleryd (2002, s.15) menar att en medvetenhet skapar möjligheten för att identifiera stereotyper. På så sätt kan vi motverka dessa.

Frågeställningar:

• Hur skiljer sig framställning av genus i olika Astrid Lindgren böcker och hur förmedlar litteraturen genus?

• Hur kan framställning av genus i litteratur påverka elevers identitet och hur kan läraren arbeta medvetet kring genus?

Disposition

Vår litteraturstudie är upplagd på följande vis. I det första avsnittet presenteras en inledning och bakgrund följt av underrubrikerna genus och stereotyper samt lärarens uppdrag. Under rubriken material och metod presenteras val av material som vi plockat fram och använt under processen. Det som presenteras är vilka böcker vi har valt, vem författaren och illustratören är, utgivningsår och en kortare sammanfattning om böckerna. Under punkten tidigare forskning presenteras olika uppsatser och artiklar som är relevant för ämnet genus inom barnlitteratur och bilderböcker. Därefter presenteras analysen och resultatet. Slutligen under rubriken diskussion har vi med hjälp av det resultat vi tagit fram i analysen kopplat till vår frågeställning analyserat och diskuterat.

Bakgrund

Genus och stereotyper

Guadalupe Francia (2020) skriver in sin artikel ”Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan” att redan från att vi föds blir man bedömd efter vilket kön man tillhör och man blir satt i ett fack av stereotyper för resten av livet. Stereotyper som är kopplade till kön kan exempelvis vara förväntningar, intressen, yrkesval, musikval eller kläder menar Skolverket (2020). Svaleryd (2002 s.14) menar att väldigt tidigt i barns liv blir de medvetna om vilket intresse, färg eller leksak man ska dras till kopplat till sitt kön. Alltså vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Detta diskuterar även Lars Brink (2005 s.182), han menar att

7 även elevernas val av böcker beror på vilket kön de har och att de måste anpassa sitt läsande utefter det.

Simone de Beauvoir (1986) skriver i sin bok om hur pojkar och flickor formas utifrån samhällets förväntningar och hur flickor ses som “det andra könet”. Svaleryd (2002, s.7) tar upp ett exempel då en pojke berättar att han känner sig lurad efter diskussioner kring genus. Denna pojke menar att han inte fått möjligheten att bli sin egen person utan har formats utifrån stereotyper och normer och inte vetat om det. Vi anser att det därför är viktigt att göra eleverna medvetna om genus och hur det kan påverka dem i tidig ålder. Detta är för att inget barn ska behöva känna sig lurad. Finns det en genusmedvetenhet i tidig ålder så vet eleverna vad som väntar dem, de kommer förstå hur genus funkar och vad det innebär.

Barnlitteratur gör det möjligt för eleverna att utforska och dagdrömma, det ger även barnen möjligheten att utvecklas. Barnlitteraturen har dock gestaltat flickor och pojkar på olika sätt och viss litteratur är mer eller mindre kopplad till maskulinitet och femininitet. Det finns även litteratur som bryter mot stereotyper och framställer genus på andra sätt diskuterar Maria Andersson och Elina Druker (2008 s.7–9).

När man läser en bok eller vilken litteratur som helst så är det lätt att fastna för karaktärerna i böckerna och det gör i sin tur att man letar och hittar likheter och gemenskap med den. Det kan enligt Lis Møller (2015 s. 49) exempelvis vara om man läser att karaktären gör något i boken kan det få läsaren att känna olika känslor så som sympati, hat, avsky eller lidande. Møller (2015) anser även att barn kan hitta likheter genom hur karaktärerna beskrivs, genom handlingar, bemötande, utseende eller beteende. På detta sätt kan barnen komma att se upp till karaktärerna i de böcker de läser och även se dem som förebilder. Vissa barn identifierar sig även med karaktärer i böckerna och i vissa fall vill de vara en karaktär menar Brink (2005, s.161–163). Detta kan i sin tur leda till att eleverna följer karaktärens stereotypiska mönster då de ser karaktären som en förebild.

Lärarens uppdrag

Det centrala innehållet för svenskämnet lyder:

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska

8

eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Genom att läsa ska eleverna få förutsättningar att skapa sin egen identitet (Lgr 2019 s.257).

Skolverket (2019) menar att eleverna ska få möjligheten att ta del av olika sorters litteratur och läsningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla sina egna identiteter. Som lärare är det alltså viktigt att ge eleverna förutsättningar att utvecklas. Böckerna som eleverna läser ska väljas ur ett demokratiskt samt genusperspektiv skriver Mary Ingemansson (2016 s.29).

Problematiken ligger i den stereotypa framställning av kön som begränsar elevernas

utveckling. Detta påverkar även eleverna i skolämnena då vissa ämnen är stereotypiska för de olika könen. Svaleryd (2002, s.16) belyser att studier visar på att barn väljer både böcker och lekar som är stereotypa för barnets kön. Detta menar hon kan begränsa elevernas utveckling av sina egna identiteter.

Guadalupe Francia (2020) skriver i sin artikel ”Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan” att lärare har vissa stereotypiska förväntningar på barnen utifrån exempelvis ett genusperspektiv. Hon menar att detta kan skapa ojämlikheter mellan barnen. Lärare har även olika förväntningar på eleverna beroende på vilket kön de har menar

Skolverket (2020). Om både lärare och elever följer de stereotypiska valen kommer barnen att bli begränsade och det är då det är viktigt att arbeta mot detta.

Centrala begrepp

Under detta avsnitt beskrivs och förklaras de begrepp som är centrala i vår uppsats. De centrala begreppen i denna undersökning är genus, genuspedagogik, stereotyper, maskulint och feminint, samt bilderbok.

Bilderbok

Bilderboken i denna uppsats används som vårt empiriska material. En bilderbok är

svårdefinierad då det inte finns några entydiga kriterier för vad en bilderbok är för något. Man känner igen en bilderbok på bokens påkostade framsida, färre antal sidor och många olika bilder. Bilderna i en bilderbok vill gestalta, underhålla, levandegöra och berätta samt har en koppling mellan bild och text. Rhedin (1992 s.10).

9

Genus

I denna uppsats använder vi begreppet genus genom Svaleryd (2002) definierar. ”Att tänka i termer av socialt skapat kön - genus – i en pedagogisk miljö synliggör de specifika mönster som finns för gruppen flickor och pojkar. Vi ser på genus som något socialt skapat som har olika stereotyper för flickor och pojkar”. Svaleryd (2002, s.14). Alltså är genus något som påverkar människor beroende på kön.

Könstillhörighet

Könstillhörighet enligt Kåreland (2005 s.27) är något som handlar om hur människor är uppdelade utefter deras kön. Det är ex. Förväntningar på könen. Pojkar tillhör den maskulina könstillhörigheten och flickor till den feminina. Författaren ger exempel på att flickor vet om att de ska vara snälla och pojkar vet att de ska vara tvärtom. Detta begrepp är viktigt i vår undersökning då vi undersöker framställningen av just genus i bilderböcker och i detta ingår könstillhörighet.

Stereotyper

Stereotyper är ett centralt begrepp i uppsatsen. Stereotyper handlar om de beteenden, handlingar eller associationer som är kopplade till ett specifikt kön. Ex. Att flickor ska gilla dockor medan pojkar bör gillar bilar (Svaleryd 2002 s.15).

Relevans för profession

Som lärare är det viktigt att förmedla värderingar och att arbeta med värdegrunden. Genus är en del av detta. Läraren har ett ansvar att välja vilka böcker som eleverna får möta under sin skolgång. Läroplanen (2019, s.7) skriver följande:

”Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med

grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor”.

10

Läraren måste därför kunna diskutera och förmedla genus och framställningen av genus även genom den litteratur eleverna läser. Idag finns det litteratur som är normbrytande och det är viktigt att det finns tillgängligt för eleverna. Men barnen läser fortfarande böcker som är stereotypa. Enligt Skolverket (2019) ska eleverna läsa klassiska böckerna som ex. Astrid Lindgrens böcker och därför anser vi att det är viktigt att ha kunskap om hur stereotyper kan påverka elever. Det är lärarens ansvar att diskutera framställningen av karaktärerna med eleverna så att de förstår att de inte behöver begränsa sig själva till hur litteraturen framställer barn. Läraren kan arbeta med exempelvis kompensatorisk pedagogik som handlar om att flickor ska få göra stereotypa pojksaker och tvärtom för att visa att både tjejer och pojkar kan vara på olika sätt oavsett kön Kåreland, (2015 s.116). Läraren kan även ha boksamtal med eleverna då de diskuterar hur boken framställt maskulint och feminint för att komma fram till att det inte behöver se ut så.

Material och metod

Kvalitativ metod

Metoden vi använder oss av är en bilderboksanalys, denna metod är en kvalitativ metod. Vi läser och analyserar tre bilderböcker från Astrid Lindgren som vi sedan jämför och ställer mot varandra. Vi analyserar både texten och bilderna i böckerna då dessa är centrala. Alan

Bryman (2019) menar att den kvalitativa analysen är vanligast vid analyser av exempelvis böcker. Vi analyserar och jämför tre bilderböcker som förekommer inom f-3 ur ett

genusperspektiv.

Urval

Urvalet av litteratur gjorde vi utifrån ett målstyrt urval då det inte var slumpmässigt. I det centrala innehållet för årskursen 1–3 står det tydligt att eleverna ska bekanta sig med ”Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer” Läroplanen (2019, s.259). Därför valde vi tre bilderböcker av Astrid Lindgrens skönlitterära böcker. Astrid Lindgren är även vanligt förekommande i årskurserna f-3 då dessa böcker uppmärksammades i flera skolor. Vi såg att flera elever läste dessa på olika skolor och därför ansåg vi att de är populära bland eleverna.

11 • När Emil skulle dra ut Linas tand (1976) av Astrid Lindgren och illustrerad av Björn

Berg 1976.

• Titta, Madicken det snöar (1983) av Astrid Lindgren och illustrerad av Ilon Wikland år 1983.

• Pippi i Humlegården (1949) av Astrid Lindgren och illustrerad av Ingrid Vang Nyman år 1949. Vi hänvisar dock till en senare utgåva som samlar tre tidigare utgivna

bilderböcker i en gemensam volym, nämligen Tre berättelser om Pippi Långstrump 2018.

Böckerna vi analyserar har inga sidnummer och därför räknar vi med att första bladet i boken är sida nummer ett.

Presentation av material

Boken om Emil gavs ut 1976 och är skriven av Astrid Lindgren och illustrerad av Björn Berg. Emil är huvudkaraktären i boken och själv är han åtta år och därför är boken vanligt

förekommande inom f-3 och åldrarna 6–9. Emil är en känd karaktär bland både flickor och pojkar. Boken handlar om en pojke som bor med sin familj och gör hyss. Emil gör ofta tokiga saker och då skriker Emils pappa och Emil springer till snickarboden. Pigan Lina har ont i tanden och boken går ut på att få ut Linas tand.

Pippi Långstrump är också skriven av Astrid Lindgren, boken gavs ut 1949 och illustrerades av Ingrid Vang Nyman. Pippi är en stark flicka som bor med sin häst och apa ensam i sitt stora hus Villa Villekulla. En dag bestämmer sig Pippi för att flytta till Humlegården i

Stockholm för att hjälpa poliserna att få stopp på busarna som härjar fritt i staden. Busarna får minst sagt ångra sig när Pippi satte igång.

Madicken är ännu en bok skriven av Astrid Lindgren. Madicken illustrerades av Ilon Wikland. Madicken är en flicka som bor på Junibacken och denna berättelse utspelar sig på vintern då det snöar och Madicken har blivit sjuk. Madickens lillasyster Lisabet och deras barnflicka Alva bestämmer sig för att ensamma åka och leta efter julklappar men när Lisabet ska vänta utanför butiken medan Alva är inne och handlar får hon en idé om att tjuvåka på en släde bakom en häst. Detta slutar med att hon hamnar helt ensam i en skog och ska försöka hitta hem.

12

Genomförande

När vi valt de tre böckerna vi ska analysera började vi läsa bilderböckerna och kolla igenom bilderna. Sedan sammanställde vi ett antal frågor som vi ställer till bilderböckerna för att kunna skapa en analys. De frågorna som vi ställer till litteraturen är utifrån ett

genusperspektiv. Frågorna lyder: - Hur framställs karaktärerna? - Finns det någon specifik färgkod? - Finns det stereotypa yrkesroller? - Finns det någon klädkod? - Hur är språkbruket?

- Vem är huvudkaraktär och bikaraktär?

- Vilka egenskaper enligt Nikolajevs schema är kopplade till de olika karaktärerna? Maria Nikolajevas (2000) schema presenteras lite längre ner i uppsatsen under avsnittet Teori. När frågorna var klara började vi analysera bilderböckerna och skriva ner de relevanta svaren. Analysen är uppdelad i underrubriker som matchar våra frågor för att underlätta läsningen.

Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2020) ska forskare utgå ifrån samtycke, information, konfidentalitet samt nyttjandekravet. Validitet och reliabilitet handlar om trovärdighet och pålitlighet belyser Bryman (2019). Det finns en chans att vårt resultat ändras beroende på vem som gör analysen och hur texten tolkas då genus och könsmönster är något som människan själv skapar

förställningar om. Eftersom vi inte behandlar den sorten av data så som exempelvis intervjuer eller enkäter så är detta inte relevant för får uppsats. Vi väljer ändå att belysa detta för att visa på en medvetenhet kring de etiska aspekterna samt validitet och reliabilitet.

Sökning av material

I detta avsnitt visar vi hur vi söker de olika vetenskapliga artiklarna samt uppsatserna som vi valt att använda oss av i undersökningen. Vi har valt att söka både svenska och engelska artiklar och uppsatser för att få en stor sökning och kunna dra fler slutsatser samt ställa forskningen mot vår egen analys.

13 Vi gjorde en sökning i databasen ERIC (210409). Sökorden som användes (och hur de

kombinerades) är följande: “Representation of gender” AND “Picture Books” AND

“Children”. Sökningen begränsades till peer review granskade vetenskapliga artiklar. Detta gav oss 28 träffar. Sen begränsande vi till de artiklar som publicerats från 1996-2020. Detta gav 16 titlar. Genom att läsa titel och abstract valdes artiklar: “Flowers, Dancing, Dresses, and Dolls: Picture Book Representations of Gender-Variant" “Males Gender Representation in Notable Children’s Picture Books: 1995–1999”.

För att få fram relevanta studier till vår uppsats gjorde vi en sökning i databasen DiVa, Digitala Vetenskapliga Arkivet (210409). Sökorden som vi använde är: ”Astrid Lindgren”. Detta gav oss 162 träffar med uppsatser från 1999–2021 och genom att läsa igenom först titel och sedan abstract valde vi ut två stycken uppsatser. Dessa två uppsatser är: “Pojkar och flickor i Astrid Lindgren bilderböcker” (2018). Skriven av Frida Bengtsson. “Astrids

mansroller. En granskning av hur män och pojkar framställs i Astrid Lindgrens skönlitterära verk” (2012). Skriven av Andreas Dannelöv.

Sedan gjorde vi en sökning i databasen DiVa (210409) och sökorden ”Astrid Lindgren” OCH ”genus”. Sökningarna gav 16 stycken träffar mellan årtalen 2010–2020 och när vi läste titel och abstract valde vi ut dessa två uppsatser: “Lindgrens vackra pojkar och djärva flickor. En kvalitativ studie av Astrid Lindgrens karaktärer ur ett genusperspektiv” (2020). Skriven av Amanda Leetmaa och Sofia Strandberg. “Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker - Skilldringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv” (2019). Skriven av Zara Lindén.

Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras studier som gjorts inom ämnet genus och barnlitteratur. Dessa artiklar är relevanta för vår undersökning då de är inriktade på barnlitteratur, genus och kön. Vissa av artiklarna och uppsatserna är även en analys av just Astrid Lindgrens böcker. Artiklarna och uppsatserna kommer vi kunna använda för att jämföra med vårt eget resultat. Detta gör vi för att sedan kunna dra slutsatser och skapa diskussioner. Det finns mycket forskning kring genus inom Astrid Lindgrens böcker. Vi kunde dock inte hitta forskning kring just de tre bilderböcker vi valt och därför tyckte vi det var intressant att göra denna

14 undersökning för att jämföra vår studie med de uppsatser och studier vi hittar. De första två artiklarna är artiklar på engelska och de resterande är på svenska. Vi valde att använda oss av båda för att hitta så mycket tidigare forskning som möjligt.

Den första artikeln som är relevant för vår studie är “Males gender Representation in Notable Children's Picture Books: 1995–1999” (2001). Genus och stereotyper i barnböcker har en negativ påverkan på elevers uppfattning om kvinnan. Resultatet i studien visar att stereotyper finns kvar i barnböcker. Gooden och Gooden diskuterar hur böckerna påverkar elevernas självkänsla samt förväntningar. De menar även att under elevernas yngre åldrar skapar barnen sina identiteter och de böcker som eleverna läser påverkar identitetsskapandet samt de

värderingar elever får. Denna artikel är relevant för vår undersökning då den visar på hur eleverna påverkas av genusframställningar och stereotyper i barnböcker. Framställningen av genus kan alltså påverka elever på ett negativt sätt och detta vill vi som lärare kunna motverka genom en medvetenhet. Vissa karaktärer som inte uppfyller stereotyper accepteras inte i bilderböckerna menar Katie Scurbia (2016). I Scurbias artikel “Flowers, Dancing, Dresses, and Dolls: Picture Book Representations of Gender-Variant Males” (2016) analyseras det manliga könet inom tolv bilderböcker. Syftet med artikeln är att kritiskt analysera hur

bilderböcker framställer det manliga könet. Metoden som används är en kvalitativ metod som undersöker tolv olika bilderböcker. Både text och bild analyserades genom uppsatsen.

Resultatet visade att karaktären framställs som antingen manliga eller kvinnliga, det finns inga karaktärer som presenteras som icke binära, eller både manliga och kvinnliga. Scurbia menar att karaktären måste framställas som ett specifikt kön oavsett om karaktären uppfyller stereotyperna eller inte. Resultatet visar även att de karaktärer som inte uppfyller stereotyper accepterades inte i bilderboken. När karaktären väl ändras och anpassar sig till de stereotyper som finns blir den accepterad i boken. Artikeln är relevant för vår undersökning då den analyserar de manliga karaktärerna i bilderböcker. I vår uppsats har vi valt att analysera När Emil skulle dra ut Linas tand. Emil beskrivs som en pojke som är en manlig karaktär och därför är denna artikel intressant att ställa mot analysen vi gör.

“Pojkar och flickor i Astrid Lindgren bilderböcker” (2018) skriven av Frida Bengtsson

analyserar både pojkar och flickor. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur genus kommer fram i fyra bilderböcker och ta reda på hur pojkar och flickor framställs i bland annat text och bild. De fyra böcker som analyserats är Pippi Långstrump, Den där Emil, Vår i Bullerbyn och Jag vill inte gå och lägga mig. Författaren har analyserat materialet genom en närläsning och

15 observationer utifrån specifika analysobjekt. Analysobjekten är att utifrån bild och text

undersöka vilka egenskaper Astrid Lindgren väljer att använda på pojkar och flickor.

Bengtsson (2018) skriver även att hon analyserar karaktärernas sociala relationer samt fysiska och psykiska egenskaper genom ett genusperspektiv. Metoden som Bengtsson (2018) valt för att analysera är från Nikolajevas analysbegrepp som är bilderbokens personskildring,

berättarröst och synvinkel, tid, rörelse och kausalitet samt bilderbokens miljöskildring.

Resultatet av studien visar att det i majoriteten av gångerna i dessa böcker är att könen lever upp till det genusperspektiv som finns men det finns faktiskt undantag då det handlar om att en flicka kan ta efter det maskulina mer än vad en pojke kan ta efter det feminina. Bengtsson (2018) menar att karaktären Pippi framställs från ett genusperspektiv som en pojke genom att hon är utåtriktad och busig. När det kommer till Emil följer han den stereotypiska rollen en pojke har. Det som författaren ifrågasätter är om Emil hade bytts ut till en flicka, hade det fortfarande varit lika okej att hon uppträtt mer busig precis som Emil gör och att det inte gör så mycket då han är en pojke. Denna uppsats är relevant för vår studie då även vi analyserar Astrid Lindgrens bilderböcker. Vi har dock valt andra bilderböcker för att kunna jämföra resultaten med varandra.

En annan aspekt som är relevant för vår studie är att titta på olika egenskaper som kopplas till feminina och maskulina karaktärer. “Astrids mansroller. En granskning av hur män och pojkar framställs i Astrid Lindgrens skönlitterära verk” (2012) av Andreas Dannelöv är en uppsats där frågeställningen lyder: “med vilka adjektiv blir män och pojkar associerade med, hur beskriver Astrid Lindgren dessa pojkar/män i sina böcker och kortare berättelser samt vilka roller har de i Astrid Lindgrens böcker?”. Metoden som författarna har använt är att först och främst välja ut flera olika böcker skrivna av Astrid Lindgren som har manliga karaktärer med. Böckerna är Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord, Pippi Långstrump i Söderhavet, Bara roligt i Bullerbyn, Lillebror och Karlsson på taket, När Lisabet pillade in en ärta i näsan, Mio min Mio, Sunnanäng, Spelar min lind, sjunger min näktergal, Tu tu tu, Junker Nils av Eka, Emil i Lönnerberga, Mästerdetektiven Blomkvist och Bröderna Lejonhjärta. Dessa böcker har författaren valt att analysera ur ett genusperspektiv med hjälp av ett epikanalytiskt förhållningssätt.

Resultatet som blev är att man kunde se mönster som var återkommande som att exempelvis männen ofta beskrivs som våldsamma och onda och får rollerna som bovar/tjuvar. Männen

16 och pojkarna har även ofta ett könstereotypiskt arbete. Dannelöv (2012) får även fram ett resultat som visar att det är lika många onda som goda män i Lindgrens böcker. Sedan finns det även de män som spelar en oklar roll i böckerna och som varken anses som goda eller onda. Författaren nämner även att det är mer vanligt att det förekommer manliga leksaker på flickors leksaksavdelningar och mindre vanligt att det förekommer kvinnliga leksaker på pojkars avdelningar. Vidare skriver han att barn tidigt blir medvetna om vad som är okej för sitt eget kön och inte.

En annan uppsats som diskuterar begrepp som är kopplade till pojkar och flickor är “Lindgrens vackra pojkar och djärva flickor. En kvalitativ studie av Astrid Lindgrens

karaktärer ur ett genusperspektiv” (2020) skriven av Amanda Leetmaa och Sofia Strandberg. Denna uppsats är en textanalys som fokuserar på vilka könsroller som finns i Astrid

Lindgrens böcker utifrån ett genusperspektiv. Litteraturen de har tagit fram är Ronja

Rövardotter, Boken om Pippi Långstrump och Bröderna Lejonhjärta. Därefter har de genom Maria Nikolajevas schema tagit fram och jämfört skillnader i manlighet och kvinnlighet i karaktärerna och tagit del av Maria Hedlins genusbaserade resonemang. Resultatet av studien visar att Astrid Lindgren utifrån de tre analyserade böckerna både följer och bryter mot könsstereotypa mönster. De menar att Ronja i Ronja Rövardotter och Pippi i Boken om Pippi Långstrump utmanar de stereotypiska könsrollerna medan Tommy i Boken om Pippi

Långstrump och Jonatan i Bröderna Lejonhjärta följer och beter sig enligt stereotypiska normer. Författarna anser att detta resultat kan ge goda förutsättningar för genusmedvetenhet som kan diskuteras med eleverna i undervisningen. Analysen görs på både kapitelböcker och bilderböcker och det vi tycker är intressant är att se ifall framställningen av kön skiljer sig beroende på vilken bilderbok det är. Liksom Leetmaa och Strandberg (2020) använder vi också Nikolajevas egenskapsschema.

Ett perspektiv vi har valt att titta på i vår analys är hur språket används för de olika könen. Uppsatsen “Hur flickor framställs i Astrid Lindgrens böcker - Skildringen av Astrid Lindgrens karaktärer Madicken och Lotta ur ett genusperspektiv” (2019) skriven av Zara Lindén analyserar dialoger i Astrid Lindgrens böcker och därför är den relevant att jämföra och använda i vår uppsats. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur Astrid Lindgren har valt att framställa de två flickorna Madicken och Lotta utifrån ett genusperspektiv. Man har även valt att analysera hur karaktärerna agerar i handling och dialog som uppstår i böckerna.

17 Bråkmakargatan. För att kunna analysera har Lindén (2019) valt att använda sig av Maria Nikolajevas schema. Schemat beskriver vad som är typiska egenskaper hos flickor och pojkar. Uppsatsens resultat visar att både Madicken och Lotta bryter mot normerna samtidigt som de i vissa fall hamnar inom den stereotypa ramen.

Teori

Barnlitteratur

Barnlitteraturens påverkan på barn är stor: “Nothing is more serious than childrens books! Because they make us what we are!” (Tenngart 2012 s.23). Med detta citat visar Tenngart på att barnböcker gör oss till dem vi är. Detta gör det ännu viktigare för oss att analysera

böckerna för att kunna arbeta kring genus och hur de då påverkar eleverna.

Paul Tenngart (2012 s.30) diskuterar det semiotiska jaget, detta är den person som vi tror vi är, alltså vem vi uppfattar eller tolkar att vi är i vissa situationer. Tenngart (2012) menar att litteraturen vi läser är till för att vi ska kunna se oss själva i den. På så sätt jämför barnet sin tolkning av sitt semiotiska jag med karaktärerna i boken den läser, vilket leder till att eleven anammar karaktärer till sitt jag. Tenngart (2012 s.31) belyser också att när barnet läser litteraturen får den information om hur den ska vara för att bli accepterad i världen.

Sara Kärrholm (2012 s.106) skriver om att barnböcker som skrevs under 1970-talet skulle spegla hur verkligheten såg ut både på genus och miljönivå. Hon menar att det skulle vara viktigt för barnen att lära sig om värderingar på detta sätt. Genom detta kan barnet hitta sig själv och reflektera över hur just den individen passar in i världen. Hon menar även att litteraturen förmedlar olika värden och diskuterar ifall de värden som förmedlas är desamma som samhället belyser. Kåreland och Lindh-Munther (2005 s.126) belyser hur litteraturen barnen läser påverkar deras syn på kön och genus samt hur de upplever och förstår världen. De menar även att det därför är viktigt att ha en medvetenhet om hur genus framställs.

Kärrholm (2012 s.109) diskuterar sedan hur Pippi är en karaktär som skapades för att öka medvetenheten om att det inte är jämlikt mellan könen, samt för att bryta mot stereotyper. Bilderboken är viktig för barnen och den påverkar dem. Därför måste vi som lärare förhålla

18 oss till vad eleverna läser och lära oss att skapa diskussioner samt lära eleverna förhålla sig kritiskt till vad de läser.

Genuspedagogik

Genuspedagogiken handlar enligt Kåreland (2015 s.116) om att synliggöra hur stereotyper för olika kön påverkar eleverna i skolan. Även Svaleryd (2002 s.8) diskuterar att

genuspedagogiken handlar om att göra både lärare och elever medvetna om genus och dess påverkan på samhället och skolan. Det handlar även om att synliggöra de normer och stereotyper som vi ser i vardagen och i skolan.

Genus är socialt konstruerat och vi människor förväntas följa de stereotyper som vi skapar. Människans kön påverkar vilka könsmönster vi bör följa (Svaleryd, 2002, s.30). Kåreland (2005 s.39) diskuterar att manligt och kvinnligt framställs på olika sätt i litteraturen. För att kunna synliggöra stereotyper kan vi fokusera på de egenskaper som är stereotypa för feminina och maskulina människor. Nikolajeva (2017 s.193) har framställt ett schema om vissa

egenskaper som anses vara mer manliga eller kvinnliga. Dessa egenskaper kan vara vanligt förekommande vid beskrivningen av pojkar eller flickor.

Detta normsystem visar på hur pojkar och flickor har olika förväntningar på sig. Vi kan tydligt se skillnaderna mellan de olika egenskaperna som Nikolajeva (2017) beskriver.

• Egenskaper hos pojkar: Starka, våldsamma, aggressiva, tävlande, rovgiriga, skyddande, självständiga, aktiva, analyserande, tänker kvantitet och rationella. • Egenskaper hos flickor: Vackra, aggressionshämmade, emotionella, milda, lydiga,

självuppoffrande, omtänksamma, omsorgsfulla, sårbara, beroende, passiva, syntetiserande, tänker kvalitativt, intuitiva.

Kåreland och Lindh-Munther (2005 s.128) belyser liknande egenskaper hos pojkar och flickor. Hon tar upp ett exempel där pojkar anses vara vilda och flickor lugna. Detta är bara några exempel på stereotypa egenskaper. Kåreland och Lindh-Munther (2005, s.74 s.127) diskuterar dock även hur de feminina karaktärerna i barnlitteratur har lättare att ta till sig de maskulina egenskaperna än vad maskulina karaktärer tar till sig feminina egenskaper. Detta

19 gäller även barn, flickor har större möjlighet att göra och bete sig som pojkar än vad pojkar skulle ta till sig feminina beteenden.

Kåreland (2005, s.42-44) diskuterar att det finns olika språkbruk beroende på karaktärernas kön inom litteratur. Hon menar att karaktärer talar på olika sätt med varandra beroende på vilket kön karaktären har. De två språkstilarna som hon belyser är konkurrensstilen och samarbetsstilen. Samarbetsstil används främst av de feminina karaktärerna och konkurrensstil främst av de maskulina karaktärerna. Det som skiljer dessa åt är att samarbetsstilen utgår ifrån att man är lyhörd, talar med respekt, uppmuntrar och är omtänksam. Konkurrensstilen handlar om att vara utmanande, skämta och förolämpa, vilket sker med korta meningar så som “gå ut”. Kåreland nämner även att när mamman talar med Malla säger hon “kära barn” men det skulle hon inte sagt till Benny för att han är en pojke. Malla och Benny är då karaktärer ur en barnbok som Kåreland analyserar.

För att analysera ifall karaktärerna i böckerna följer stereotyper för sitt kön har vi valt att använda oss av begreppet performativt genus. Nikolajeva (2000 s.166) förklarar begreppet performativt genus som då karaktärerna följer sina könsmönster. Det handlar alltså om att en karaktär beter sig enligt stereotyper och att det leder till att det avslöjar vilken

genustillhörighet de har. Hon menar även att huvudkaraktärerna inte har så stora skillnader i framställningen, de brukar framställas jämlikt. Vi ska även analysera genom Anne Grettve (2008, s.27) diskussioner om färger och kläder. Författaren menar att detta är centralt i en genusanalys då kläder och färger kan visa på vad för kön karaktärerna har. Röd är exempelvis en färg som ger karaktärerna uppmärksamhet.

Det finns olika sätt att använda sig av genuspedagogiken för att arbeta kring en

genusmedvetenhet. Svaleryd (2002 s.59) belyser vikten av att som lärare själv bli medveten om genus för att kunna arbeta med det. Ett exempel är att arbeta med värderingsövningar eller “Boken om mig själv” (s. 92–100), det vill säga en bok där eleverna berättar om sig själva och sedan försöker man hitta olika mönster. Enligt Furuland och Orvig (1990 s.195) bryter

fantasiberättelser mot elevers vardag, så som exempelvis att Pippi kan bära en häst. Med detta vill vi visa på att litteraturen har möjligheten att bryta mot normer och stereotyper. Dessa berättelser är viktiga att lyfta då de är normbrytande och bra att ha tillgängliga för eleverna.

20

Analys och resultat

I detta avsnitt presenterar vi vårt empiriska material som då är de tre bilderböckerna om Pippi, Madicken och Emil. Analysen av de tre bilderböckerna görs med stöd av den tidigare

forskningen, alltså de artiklar och uppsatser som vi sökt fram men även av vår teori. Analysen delas in i fem teman som är grundade i våra frågor som vi ställde till bilderböckerna. Frågorna finns under rubriken genomförande. Vi analyserar både texten och bilderna i böckerna.

Materialet kommer sedan bearbetas och jämföras. Därefter presenteras resultatet med en diskussion. Vi kommer jämföra de tre huvudkaraktärerna med varandra och sedan diskutera hur vi kan arbeta genusmedvetet i skolan.

Emil i Lönneberga

Den första boken vi ska analysera är När Emil skulle dra ut Linas tand.

Hur framställs karaktärerna?

Expositionen är enligt Nikolajeva (2017 s.70) introduktionen i bilderboken, där karaktärerna presenteras. Expositionen i denna bok kommer på s.5 där karaktärerna beskrivs med både text och bild. Det första som syns tydligt är att de feminina karaktärerna har uppsatt hår och förkläden medan de maskulina har kort hår och inga förkläden. Detta ser vi på bilden som är infogad nedanför.

På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilderna i den elektroniska utgåvan.

Emil är tydligt huvudkaraktären i boken, då Emils namn finns med i rubriken och han är även den första karaktären som beskrivs. Emil beskrivs som “en pojke som gjorde hyss” (Lindgren 1976, s.5). Här får vi reda på att Emil är en pojke med maskulina egenskaper och då kan vi se att Emil majoriteten av gångerna följer det performativa genuset. Ida beskrivs enbart som “Emils syster”. Här ser vi tydligt att Ida blir en sekundär karaktär då Emil står i fokus, Emil benämns enbart som Emil medan Ida som Emils lillasyster. Alla karaktärer är kopplade till Emils namn. Exempelvis Anton Svensson beskrivs som Emils pappa och Ida som Emils syster.

Emil beskrivs som en pojke som gör hyss och då tolkar vi det som att Emil är en busig pojke. Emil framställs dock inte som enbart busig utan beskrivs i vissa tillfällen som godhjärtad. Ett

21 exempel på detta är då Emil visar att han tycker synd om Lina då hon har ont i tanden eller när han lyssnar lydigt på sin mamma. Enligt Kåreland och Lindh-Munther (2005) är detta inte så vanligt, att den maskulina karaktären visar på feminina drag så som godhjärtat och snäll. Här bryts den stereotypa normen i boken och Emil har både feminina och maskulina egenskaper. Även enligt Bengtsons (2018) resultat var det vanligare att den feminina

karaktären tar till sig av de maskulina, men här kan vi alltså se att den maskulina karaktären Emil tar till sig av de feminina egenskaperna istället. “Emil sprang lydigt iväg till Krösa-Maja” (Lindgren 1976 s.14). Lydig är en egenskap som i vanliga fall används för feminina karaktärer menar Nikolajeva (2000). Här är ytterligare ett exempel då Emil bryter mot det stereotypa då Emil är lydig och får en feminin egenskap. Emils syster Ida följer också det performativa genuset. Ida är tyst och när hon säger något beskrivs hon som ett snällt litet barn. Utseendemässigt kan vi se att Emil och Ida ser stereotypiska ut. Emil har kort hår och Ida lite längre hår med en fläta. Det är tydligt att Emil följer och bryter mot stereotyper vilket även visar sig i Leetmaa och Strandbergs (2020) analys om andra Astrid Lindgren karaktärer.

På nästa sida i boken börjar berättelsen och familjen sitter vid köksbordet. Ida ställer en fråga: “Gör det mycket ont, frågade lilla Ida, för hon var ett snällt barn” Lindgren (1976 s.6).

Författaren väljer att tillägga att Ida var ett snällt barn eftersom hon ställde en fråga. Snäll är en egenskap som ofta är kopplad till de feminina karaktärerna menar Kåreland (2005) och även Nikolajeva uppmärksammar detta (2000). Svaleryd (2002 s.21) belyser även att det är vanligt för flickor att vara snälla. När Emil beskrivs tilläggs det inte någon egenskap på samma sätt. Flickor ses som det snälla barnet som domineras av pojkar (Österlund 2008 s.97). Detta bekräftas i denna bilderbok då Emil på ett sätt får större makt genom att Emil syns och hörs mer och Ida blir underlägsen då hon är ett snällt barn som finns med i bakgrunden.

På sida 17 försöker Emil dra ut Linas tand. Där skriver författaren att Lina springer lika fort som hästen Lukas. Detta är intressant då den feminina karaktären framställs som snabb då hon hinner ikapp en häst. Hästen Lukas är även en maskulin karaktär. Som vi nämnt tidigare anses stark vara ett maskulint begrepp och här bryter Lina mot dom stereotypa mönstren då hon framställs som snabb. Just begreppen snabb finns inte med i Nikolajevas schema men vi tolkar det i detta sammanhang som likvärdigt med aktiv eller tävlande, vilket är maskulint. Kåreland och Lindh-Munther (2005) belyser att det är mer vanligt att den feminina karaktären tar till sig manliga egenskaper, vilket även belyses av Bengtsson (2018). Svaleryd (2002)

22 diskuterar att det är så eftersom det maskulina anses vara det starka och den med mest makt, den maskulina vill inte vara den svaga men den feminina vill ses som stark och maskulin.

En annan intressant aspekt är att analysera skillnaden mellan pigan Lina och drängen Alfred. Lina är pigan som tar hand om hemmet och mjölkar korna medan Alfred är drängen som hjälper till med andra sysslor som att spänna hästen och vagnen. Här ser vi också en tydlig skillnad på framställningen av de feminina och de maskulina både i bild och text.

Lina framställs som sårbar och svag då hon har ont i sin tand genomgående i boken och detta menar Nikolajeva är en vanlig egenskap som kopplas till kvinnan. Lina har inte enbart ont i sin tand utan Lina kan även inte dra ut tanden själv. Här framställs Lina som beroende av andra då hon själv inte kan dra ut sin tand. Lina får sedan hjälp av Emil, Alfred och Sme-Pelle, alltså av männen och pojkarna i boken. Här speglas Lina den feminina karaktären som hjälplös och i behov av en stark man för att kunna lösa sina problem. Mannen i detta fall är Alfred som hjälper Lina att dra ut sin tand. Genom att kvinnan är i behov av mannen skapas ett maktspel mellan de maskulina och feminina och den maskulina har mer makt än den feminina (Kåreland och Lindh-Munther 2005 s.75).

Språkbruk

Som Kåreland (2005 s.41) belyste finns det olika språkbruk beroende på vilket kön

karaktärerna har och det kan vi tydligt se i boken om Emil. Vi ska nu ta upp ett par exempel i boken där karaktärerna använder olika språkbruk. De språkbruken vi analyserar är

samarbetsstil och konkurrensstil.

Då Lina har ont i en av sina tänder tycker alla synd om Lina. Både Emils mamma och pappa tyckte synd om Lina. “Stackars Lina ” sa Emils mamma. Mamman talar på ett omsorgsfullt sätt där hon visar att hon bryr sig om Lina. Denna typ av språkbruk är samarbetsstilen som Kåreland (2005 s.41) menar är mer feminin.

Ett annat exempel är att det bara är Emils pappa som skriker på Emil. “Han skrek, Var är Emil? ” När mamma däremot ska säga något till Emil så står det enbart “sa mamma”. Här kan vi tydligt se skillnaden på hur mamma och pappa talar med Emil. Den manliga karaktären är den som skriker och är aggressiv medan den kvinnliga talar i en vanlig ton. Här använder mamman som innan samarbetsstilen medan pappan använder det maskulina språkbruket konkurensstil.

23 “Tanden ska ut, det ska jag bli man för” säger Emil i Lindgren (1976, s.18). Här tolkar vi det som att Emil menar ifall han lyckas dra ut Linas tand kommer han bli ”man”. Detta visar på konkurensstil då detta ses som information. Emil informerar om att ifall tanden går loss blir han en man. Emil använder alltså det maskulina språkbruket. Vi tolkar även det som att om Emil drar ut tanden anser han att han blir stark och stark är enligt Nikolajevas

egenskapsschema en maskulin egenskap. Därför säger även Emil att han kommer bli en man. Emil får dock inte ut Linas tand. Däremot är det en annan maskulin karaktär som får ut tanden. Smeden är en man som kallas Sme-Pelle och det är han som lyckas dra ut Linas tand. Detta bekräftar Emils tanke om att man blir man då en maskulin karaktär lyckas.

Klädkod

Klädkoden har en viktig roll inom genusperspektivet Grettve (2008). På första sidan

presenteras hela familjen och vilka kläder de har på sig visas genom en bild. Emil och Alfred har bara blått och vitt, medan mamma, Krösa-Maja och Ida har rött och vitt. Lina och pappa har både rött och blått. Alla kvinnorna och även systern Ida har förkläden på sig, medan männen har byxor och skjortor. Grettve (2008) menar att det är viktigt inom

genusdiskussionen hur kläderna är framställda då detta kan ses som en beskrivning av vem och vad karaktären är. Detta är tydligt framställt i bilderna då vi ser en skillnad på de feminina och maskulina karaktärernas kläder. De maskulina karaktärerna har som sagt byxor eller shorts medan de feminina ska ha förkläde och klänning. Förklädet kan också ses ur ett annat perspektiv som vi tar upp senare under yrkesroller.

Färgkod

Färgkoderna på bilderna säger inte mycket då de alla har samma färger fast i olika mängder. Färgerna som förekommer är blå, röd och vit. Det vi kan se är att Emil alltid har blå kläder och Emils syster Ida har röda kläder. Lina har en blå klänning med ett vitt förkläde med röda ränder. Alfred har blåa byxor och en röd väst med en vit skjorta med blå ränder. Här är färgerna neutrala då de är blandade oavsett feminint eller maskulint. Vi tolkar detta som att det inte finns någon stereotypisk klädkod. Grettve (2008) diskuterar att detta kan vara ett sätt för författaren att inte visa stereotyper genom färg. Tittar vi på omgivningen och människorna utanför Emils hushåll ser vi andra färger som är mer stereotypa. Till exempel kan vi se att de maskulina har mörkare färger medan de feminina karaktärerna är klädda i ljusa färger. Ett

24 tydligare exempel är Sme-Pelles kläder då de är mörkgrå och slitna. Sme-Pelle framställs även som lite större och kraftigare. Vi tolkar detta som att människorna i bakgrunden är mer stereotypa då de inte är lika centrala i boken.

Yrkesroller

Det finns tydliga skillnader kring hur genus relaterar till karaktärernas yrkesroller. Kvinnor och män är uppdelade enligt stereotyperna. Kvinnorna är hemma och fixar för kaffekalaset. Bland männen arbetar Sme-Pelle som smed, och Alfred tar hand om hästarna. Lina mjölkar korna och tar hand om hemmet.

Alla feminina karaktärer i boken har förkläden på sig, även Ida som bara är ett barn. Förklädet visar på att det är dessa karaktärer som arbetar i hemmet. Inga män har förkläden på sig. Här ser vi en koppling mellan kläder och yrkesroller. Förkläden används vid hushållssysslor. Kåreland (2015, s.138) analyserar boken om Malla och Benny och där framställs mamman alltid i förkläde som är stereotypisk för den feminina karaktären.

Då Lina inte kan hjälpa till med kalaset ber Emils mamma Emil att springa till Krösa-Maja för att hjälpa till med kaffekalaset. Mamma ber en annan feminin karaktär att komma för att hjälpa till med kalaset. Mamman ber inte någon maskulin karaktär hjälpa till med sådana sysslor eftersom det anses vara feminin. Kåreland (2005 s.46) skriver om att den feminina karaktären är den som utför sysslor som att gå handla eller som Bennys mamma i boken om Benny som alltid är hemma och utför sysslor i hemmet. Likaså är det med Emils mamma som stannar hemma för att fixa med kaffekalaset. Drängen Alfred har andra sysslor så som att ta hand om hästen: “Alfred fick spänna för häst och vagn” (Lindgren 1976 s.14). Detta tolkar vi som en manlig syssla.

Sammanfattning:

För att sammanfatta analysen om Emil kom vi fram till att även om mycket följer det

stereotypa genusmönstret så finns det vissa delar som bryter mot normerna. De finns tydliga olikheter kring de sysslor som karaktärerna gör. De maskulina har de tyngre sysslorna medan de feminina är hemma och förbereder för ett kalas. Karaktärernas kläder är också något som är tydligt feminint och maskulint. Karaktärerna talar olika beroende på om de talar till en feminin karaktär eller en maskulin. Vi ser dock att feminina karaktärer tar maskulina

25 olika karaktärerna har. Färgkoderna i boken är enligt stereotyp ifall vi tittar på Emil och Ida. Pigan och pappan däremot har både rött och blått på sig. Grettve (2008) menar att detta kan vara ett sätt att bryta mot stereotyper genom att inte använda specifika färger för maskulint och feminint. Emils syster Ida får inte lika mycket uppmärksamhet i bilderboken och detta visar ytterligare på att Emil är huvudkaraktären och Ida en bikaraktär.

Pippi Långstrump

Den andra boken vi analyserar är Pippi i Humlegården.

Hur framställs karaktärerna?

Karaktären Pippi Långstrump är en självständig och stark tjej vilket visar sig tydligt när hon ska flytta med hela sitt hus och bygga upp det igen helt på egen hand (Lindgren 1949, s.45). Att man är stark är ett begrepp som har två betydelser. Man kan vara mentalt stark eller stark fysiskt. Pippi är en karaktär som är stark både mentalt och fysiskt. Lindgren (1949, s.48) skriver om att Pippi lyfter upp en gubbe och kastar honom på ett tåg. Detta är en situation som inte är speciellt vanlig då det oftast är männen som är de starka fysiskt och klarar av att lyfta en kvinna och inte tvärt om. Pippi är även mentalt stark då hon bor ensam helt utan föräldrar eller vuxna och har under stor del av sitt liv fått klara sig ensam. Pippi kan inte läsa, skriva eller räkna själv och det beskrivs i texten när hon sätter upp skyltar för hästen men kommer på att varken hästen eller hon själv kan läsa. Enligt Nikolajevas (2017) schema uppfyller Pippi mest egenskaper för pojkar då hon är stark, skyddande, självständig och aktiv. Det är många kriterier hon uppfyller i de pojkiga egenskaperna men det finns faktiskt en egenskap som Pippi har som är kopplad till det feminina. Det är omtänksamhet. Detta visar Pippi då hon river hela sitt hus och bygger upp det i Humlegården för att hjälpa stadens poliser att ta fast busarna. Det är ett tydligt exempel på Pippis omtänksamhet. Pippi följer inte det performativa genuset då Pippi är en flicka som har flest manliga egenskaper.

Introduktionen av karaktärerna i boken syns inte jättetydligt. Nikolajeva (2017, s.70) menar att expositionen är bilderbokens introduktion av karaktärerna. Den exposition som görs av Pippis karaktär hittar man på första sidan där Pippi beskrivs som stark, självständig och egen. Hon beskrivs som en hjälte som tar tag i alla oroligheter och busar som härjar i staden. Bikaraktärerna Tommy och Annika som är Pippis kompisar har inte någon tydlig beskrivning och är två vanliga personer. Det man kan se är att Tommy utseendemässigt följer stereotypen

26 och att han inte är den som hjälper till med sysslor då han på står uppe på balkongen och tittar på medan Annika och Pippi arbetar i trädgården.

Språkbruk

Kåreland (2005, s.42-44) menar att man använder sig av olika språkbruk beroende på vilket kön man har. Hon belyser konkurrensstilen som oftast används av de manliga karaktärerna som betyder att man är förolämpande och utmanande i sitt sätt att tala och att man använder sig av skämt. De karaktärer som använder sig av konkurrensstilen i boken är bland annat Pippi, en av busarna och den sura herren. När en av busarna sparkar till hästen och vill rida säger Pippi att det inte blir någon ridtur. “Ingen ridtur? vem skulle kunna hindra mig?” svarar busen. Pippi svarar då “ett ögonblick, kan jag få fråga dig en sak innan du sätter dig upp på min häst?” “jo jag bara undrar var du helst vill begravas, här i Humlegården direkt eller nån annanstans?” Här är det tydligt att busen försöker sätta sig över och förminska Pippi. Utifrån ett genusperspektiv kan man även se detta exempel som att en liten flicka inte kan stoppa en stor stark man. När Pippi håller på och bygger upp sitt hus kommer det en sur herre och ifrågasätter om Pippi har byggnadstillstånd för att få bygga upp huset där. Då Pippi inte ens vet vad ett byggnadstillstånd är slutar det med att den sura herren säger åt Pippi att genast sluta bygga för annars kommer han att anmäla Pippi och går fram för att rycka Pippi hårt i armen. Här kan vi dra en koppling till Dannelövs (2012) resultat som visar på att männen ofta framställs som våldsamma då exempelvis denna sura herren drar Pippi i armen. Den sura herren har även tydliga manliga egenskaper som aggressiv, rovgirig och våldsam som man kan se i schemat från Nikolajeva (2017). Bikaraktärerna Tommy och Annika använder sig mer av samarbetsstilen då de båda är väldigt reflekterande och omhändertagande. Tommy visar på detta exempelvis (1949, s.44) när han säger “Är du tokig, inte kan vi göra det. Var ska vi bo? Vi kan ju inte bo i Kungliga biblioteket heller!”. Annika visar på samarbetsstilen i Lindgren (1949, s.50) när hon säger till Tommy och Pippi att det är bäst om de går och lägger sig. Samarbetsstilen menar Kåreland (2005, s.42-44) används mer av feminina karaktärer och är när man är lyhörd, omtänksam och talar med respekt och uppmuntrar. Detta exempel visar även på att Tommy inte är stereotypisk i sitt sätt att tala som pojke då Nikolajevas egenskap schema visar att han har mest egenskaper som är hos flickor. I Bengtsons (2018) resultat kunde vi se att det är mer acceptabelt att flickor tar efter pojkars egenskaper men mindre acceptabelt att en pojke tar efter flickiga egenskaper.

27 Klädkod

När det kommer till klädernas framställning som är viktig för genusdiskussionen enligt Grettve (2008) så kan man se att karaktärernas kläder för det mesta är könstereotypiskt. De kvinnliga karaktärerna som finns med i bakgrunden bär kläder som klänning, förkläde, knästrumpor, kjol, kappa och hårband. Männens klädsel är byxor, skjorta, kavaj, hatt och slips. Polisernas kläder består av den vanliga polisuniformen. Grettve (2008) menar att klädvalen har betydelse för vem en karaktär är.

Bikaraktären Tommy har på sig shorts, längre strumpor, skjorta, skor och ett skärp. Annika som även hon är en bikaraktär har på sig en klänning med ett förkläde ovanpå, korta strumpor, skor och ett hårband. Dessa två bikaraktärer är väldigt stereotypiskt klädda. Huvudkaraktären Pippi däremot är inte stereotypiskt klädd för att vara en flicka. Hon har på sig en längre tshirt som är trasig på flera ställen, ett förkläde ovanpå det och ett par shorts under. Något som även sticker ut på Pippi förutom kläderna som är lite trasiga och shorts och t-shirt istället för klänning är att hon har höga strumpor i olika färger. Ena strumpan är helsvart och andra är svart med gula ränder. Hon har även ett par herrkängor till skor som är alldeles för stora.

Färgkod

Pippi går i färgkoderna röd, grön, blå, svart och gul. Hon sticker ut då hon är väldigt blandad med både maskulina och feminina färger. Pippi har gröna shorts, blå längre t-shirt som är lite sliten, rött förkläde och en svart strumpa och den andra svart och gulrandig. Färgkoderna säger inte mycket då färgerna är ganska lika på alla karaktärer i boken. Om man fokuserar på karaktärerna i Pippis omgivning kan man se att de inte går i stereotypa färgkoder. Man kan dock tro det när man tittar på poliserna, busarna och den sura herren som har mörka färger på sina kläder. Man kan även tro att Tommy går i de stereotypa färgerna då han har på sig blå shorts och strumpor men har en röd tröja. Vi tolkar färgkoden som att de inte följer

stereotyper och Grettve (2008) menar att färger visar på vilket kön karaktärerna tillhör. Annikas klädkod går i en röd klänning och strumpor, vitt förkläde och en röd rosett på huvudet.

Yrkesroller

Kåreland (2005, s.46) beskriver att det är feminina karaktärer som har sysslor som rör hemmet och ger exempel utifrån boken om Benny. Bennys mamma är en kvinna som har sin

28 plats i hemmet och tar hand om uppgifter som rör just hemmet. Detta kan man även se i boken om Pippi. Yrkesvalen är könstereotypa för alla utom Pippi. När man tittar på skillnaden mellan de kvinnliga och manliga yrkesvalen ser man exempelvis i Lindgren (1949, s.49) en kvinna stå bakom kassan i ett kafé. Poliskonstaplarna är män och den sura herren

framkommer det inte jättetydligt vad han arbetar som men man misstänker att han arbetar inom byggbranschen eftersom han har åsikter kring om Pippi har tillstånd att bygga sitt hus i Humlegården eller inte. Busarna är alla män och enligt Dannelövs (2012) resultat kan man se att de flesta tjuvarna är manligt framställda. Det som skiljer Pippi från alla andra kvinnor i boken är att i Lindgren (1949, s.50) står det i texten att Pippi har snickrat ihop hela Villa Villekulla. Bara det är ett exempel på att hon inte följer den stereotypa arbetsuppgiften som vanligtvis är för en kvinna. På bilden på samma sida står Pippi utanför huset för att sätta upp några skyltar på gräsmattan om vilka förhållningsregler som gäller på hennes tomt. På andra sidan huset står Annika och vattnar blommorna. Uppe på balkongen ser man Tommy stå lutad mot räcket och titta på. Annika gör stereotypiska feminina sysslor medan Tommy gör typiskt maskulina sysslor och Pippi gör båda.

På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilderna i den elektroniska utgåvan.

Sammanfattning:

För att sammanfatta analysen om Pippi i Humlegården så bryter huvudkaraktären Pippi mot alla stereotyper och normer när det kommer till nästan alla kategorier. Pippi framställs som en stark och självständig flicka som inte är rädd att ta i med hårda tag när det behövs, inte ens mot andra män som är större fysiskt än henne. När vi analyserat Pippis egenskaper från Nikolajevas egenskapsschema bryter hon mot stereotypen och har mest drag från de manliga egenskaperna men sticker ut på en kategori som är för det kvinnliga. Nämligen

omtänksamhet. Hon talar med en konkurensstil och är inte heller där rädd för att säga vad hon tycker och tänker vilket får omgivningen att reagera. Pippis kläd och färgkod sticker ut och Grettve (2008) skriver om att karaktärernas identitet är beroende av vilka kläder de har på sig. Utan att Pippis kläder och färger hade stuckit ut hade inte Pippis karaktär varit lika trovärdig och det hade inte gått ihop om hon hade haft typiska flickkläder med tillhörande färger. Yrkesrollen bryter även den mot stereotypen hos Pippi då Kåreland (2005, s.46) menar att feminina karaktärer har sysslor som är nära kopplat till hemmet och det har inte Pippi i denna bok. De andra bikaraktärerna följer alla normer och stereotyper men den som sticker ut är

29 Tommy som har drag av feminina egenskaper från Nikolajevas schema och att han inte följer den färgkod som resten av männen har i boken.

Madicken

Den tredje och sista boken vi valt att analysera är Titta, Madicken det snöar! Hur framställs karaktärerna?

När vi analyserar Madicken ur Titta, Madicken det snöar kan man ganska snabbt se att Madicken inte är huvudkaraktären i boken. Detta märks redan i början av boken när

Madicken blir sjuk och inte kan följa med och handla julklappar ihop med sin syster Lisabet och Alva. Madicken syns inte till mer under bokens gång förutom i slutet när Lisabet äntligen kommer hem igen efter att ha varit borta och familjen varit oroliga. Därför blir

huvudkaraktären istället Madickens lillasyster Lisabet. Om man analyserar Lisabet enligt Nikolajevas (2017) schema om manliga och kvinnliga egenskaper så kan man tydligt se att Lisabet lika mycket maskulina karaktärsdraget som feminina. Lisabet följer alltså det performativa genuset ibland och ibland inte. Lisabet är en tjej som tänker kvantitet och har tävlandet i sig. Detta visar sig tydligt i Lindgren (1983, s. 12) när Gustav kommer tjuvåkandes bakom en häst på en släde. Gustav skriker till Lisabet att han inte tror att hon törs tjuvåka men det ska minsann Lisabet visa honom att hon kan. Kåreland och Lindh-Munther (2005) menar att det är mer okej att en tjej tar manliga egenskaper än att en man tar efter kvinnliga

egenskaper och detta exempel med Lisabet anser vi är tydligt att hon har egenskaper som anses som manliga. Samtidigt som Lisabet visar sidor som är manliga får man i boken emellertid även se egenskaper hos henne som är mer feminina. I Lindgren (1983, s.16) har Andersson uppmärksammat att Lisabet åker med släden bakom hästen som han kör. Då gråter Lisabet och säger att hon inte vill mer och vill gå av och åka hem. Då svarar Andersson surt att hon allt får knalla på om hon vill ta sig hem. Lisabet tänker att hon kommer att dö där i skogen och medan hon gråter ropar hon på sin mamma. Här visar Lisabet upp kvinnliga egenskaper som enligt schemat är emotionell, sårbar och beroende. Ett annat exempel vi sett är när Lisabet och Alva är i affären och letar julklappar och Lisabet tittar på leksaker som inte är enligt stereotypen för vad en flicka kan ha för leksak. En flicka förknippas ofta med rosa, gulliga och fina saker som exempelvis dockor medan pojkar förknippas med mörkare, maskulina färger och saker som bilar och lego (Svaleryd 2002, s.14). I Lindgren (1983, s.9-10) finns det en bild där Lisabet pekar ut en pojkdocka med sjömanskläder, ett leksakståg och ett pussel.

30 I Lindgren (1983, s.7) kan man läsa om att Madicken blir ledsen när hon inte kan följa med och köpa julklappar och då får barnpigan Alva komma och trösta Madicken. Även Madickens mamma kommer och tröstar. Här visar kvinnorna upp egenskaper som omsorgsfulla och omtänksamma. Enligt Nikolajevas schema är dessa egenskaper kvinnliga och något man funderar på är hur detta hade sett ut om det var pappan som hade varit med i situationen. Hade situationen hanterats på liknande sätt? Så som kvinnorna reagerade är enligt normen för hur kvinnliga egenskaper är. Man tar hand om andra och sätter andra före sig själv. När Madicken sitter och tänker på Lisabet som är försvunnen tänker hon på hur det kommer bli om hon inte kommer tillbaka. När Lisabet äntligen har hittat hem blir Madicken så glad att hon springer fram till sin syster och kramar om henne länge. Sedan brer Madicken smörgås efter smörgås åt Lisabet och frågar vart hon varit. “Du lovade att inte gå någonstans” säger Madicken. Dessa exempel visar att Madicken stämmer in på Nikolajevas (2017) egenskapsschema för flickor. Madicken är en emotionell, omtänksam, sårbar och kvalitativ flicka.

Hästen som Lisabet valt att tjuvåka bakom körs av Andersson och när han får syn på Lisabet blir han sur och vägrar hjälpa Lisabet. Lisabet beskriver honom som “dumma Andersson”. Förutom lille Gustav och Andersson finns det två till män som syns i boken. Den ena är herr Hansson som manar på sin häst att springa snabbare och även är den som lyfter upp en ledsen Lisabet i fru Hanssons knä. Den andra mannen är Madickens pappa och han syns inte heller till mycket. Han är i början av boken ute och leker med barnen i snön och sen finns han med när Madickens mamma får veta att Lisabet är borta. Då ringer de till pappan som är på jobbet för att tala om att hon är borta. Därefter syns han när de kommer in i Lisabet och Madickens rum och när de får syn på sina döttrar så gråter föräldrarna. Mamma, pappa och Alva beskrivs som förtvivlade när de kommer hem utan sin dotter.

Språkbruk

Eftersom Madicken och Lisabet är två tjejer behandlas de båda väldigt lika av människorna i sin närhet. Kåreland (2005) menar att man har olika språkbruk när man talar beroende på vilket kön karaktärerna har i boken. Det hade varit intressant att se hur omgivningen hade bemött Madicken och Lisabet i relation till om de hade haft en bror, som i boken om Emil. I den familjen kan man se tydliga skillnader på hur omgivningen talar med Emil och hur man talar med Ida.

31 Kåreland (2005) diskuterar att män ofta har en konkurrensstil medan kvinnor använder sig av en samarbetsstil när man pratar om språkbruk. I början av boken kan man se att Madicken visar på en konkurrensstil i hur hon pratar med sin syster. I Lindgren (1983, s.7) säger Lisabet att det är bra att hon får gå ensam med Alva till affären och handla julklappar och då blir Madicken arg och säger “elaka unge” till Lisabet. Sedan tänker Madicken när hennes syster tycker synd om henne och vill stoppa om henne att hon inte alls vill inte omstoppad av någon som inte har feber och som får köpa julklappar ihop med Alva. I slutet av boken visar

Madicken upp en samarbetsstil när hon börjar tänka på att Lisabet är försvunnen. I Lindgren (1983, s.28) ser man en bild på när Madicken sitter på en stol tänkandes på Lisabet och undrar om de någonsin kommer hitta Lisabet och om hon inte gör det hur blir det då? Hon ropar tillslut “Lisabet, var är du?” och sedan fortsätter hon “men du lovade ju Alva att du inte skulle gå någonstans”. Utefter dessa konversationer har Madicken en samarbetsstil då hon är väldigt mån om sin syster och vill hennes bästa. Karaktären Lisabet har även hon drag av både

samarbetsstil och konkurrensstil, men mestadels konkurrensstil. Exempelvis i Lindgren (1983, s.7) när Madicken blir ledsen när hon inte får följa med och handla julklappar så säger Lisabet att Madicken måste vara rädd om sig och att hon vill stoppa om henne. I leksaksbutiken letar hon mest leksaker till sig själv och när Alva påpekar att hon måste tänka på Madicken nu hittar hon flera saker som hon sen säger “det här blir nog Madicken glad åt”.

Klädkod

Enligt Grettve (2008) är klädernas framställning viktig för genusdiskussionen och det som visar vem en karaktär är. Redan på första uppslaget i Madicken är det en bild över Junibacken och där ser man tydliga skillnader på klädval. Männen är klädda i mörkare arbetsbyxor eller kostymbyxor, mörka jackor och kappor och en basker, keps eller mössa. Majoriteten av kvinnorna på bilden har på sig långa kappor, långa kjolar och en sjalett och barnen har på sig mössa, vantar, byxor och en jacka. Huvudkaraktären Lisabet har på sig klänning, förkläde och strumpbyxor och utekläder är en längre jacka, vantar och kängor. Alva som är en bikaraktär har på sig en lång kjol, en skjorta och ett förkläde och när de går till butiken har hon på sig en längre kappa, hatt och ett par skor. En annan bikaraktär är Madicken och hon har på sig bland annat ett långt nattlinne och längre fram i boken har hon på sig en klänning, ett förkläde och strumpbyxor. De andra karaktärerna i boken som befinner sig i bakgrunden av boken har på sig stereotypiska klädesplagg. Männen har på sig arbetsbyxor eller kostymbyxor, stora vinterjackor och mössa. Kvinnorna bär långa kjolar, skjorta, långa kappor och sjalett.