• No results found

Mäns utsatthet för våld i nära relation : - En forskningsöversikt om hur forskning beskriver våldsutsatta män och professionellas bemötande av dem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mäns utsatthet för våld i nära relation : - En forskningsöversikt om hur forskning beskriver våldsutsatta män och professionellas bemötande av dem"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Mäns utsatthet för våld i nära relation

- En forskningsöversikt om hur forskning beskriver

våldsutsatta män och professionellas bemötande av dem

Författare:

Hyttsten, Ellen Nilsson, Sofia

Handledare:

(2)

Mäns utsatthet för våld i nära relation

- En forskningsöversikt om hur forskning beskriver våldsutsatta män och professionellas bemötande av dem

Författare:

Hyttsten, Ellen Nilsson, Sofia Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur forskning beskriver män som är eller har blivit utsatta för våld i nära relation av sin kvinnliga partner. Vidare syftar studien till att undersöka hur forskning framställer mötet mellan våldsutsatta män och professionella hjälpare. Vi har tillämpat en forskningsöversikt med en icke-positivistisk ansats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att män som utsätts för våld i nära relation inte söker hjälp i samma omfattning som kvinnor, då de bland annat riskerar att bli förlöjligade eller särbehandlade av professionella hjälpare. Ytterligare visar studien att professionella styrs av samhällets föreställningar om offer och offerskap, vilket oftast associeras med det kvinnor och femininitet. Vidare visar resultatet att en risk med att professionella utgår från föreställningar om det ideala offret är att de stämplar våldsutsatta mäns beteende som avvikande. Med andra ord riskerar människor att behandlas olika beroende på deras kön. Vi framhåller därför att det är av vikt att ytterligare forskning genomförs och att ökad kunskap inom området behövs. Studien är av betydelse för det sociala arbetet då alla människor som utsätts för våld i nära relation ska vara garanterade samma rättigheter. Förhoppningen är att denna studies implikationer kan förbättra förutsättningarna för våldsutsatta män i dagens samhälle.

(3)

Male victims of intimate partner violence

- A research overview of how research describes abusive men and professionals' treatment of them Author: Hyttsten, Ellen Nilsson, Sofia Örebro University, School of law,

Psychology and Social Work, Social Work,

Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020

Abstract

The purpose of this research review is to investigate how research describes men who are, or have been, subjected to intimate partner violence by their female partner. Furthermore, the study aims to investigate how research presents the relation between abused men and professional helpers. We have applied a research review with a non-positivist approach to answer the studys purpose and questions. The result shows that abused men in close relationship don’t seek help in the same extent as women, due to the risk of being ridiculed or treated differently by the professional helpers. The study also show that professionals are guided by societys conception of victims and victimhood, most often associated with the female gender. Moreover, the result shows that if professionals base their work on notions about the ideal victim there’s a risk they construct abused men as deviant. In other words, there’s risk of being treated differently depending on gender. We therefore emphasize the need for further research and knowledge in the field. This study is important for the social work practice, since all people who are subjected to intimate partner violence should be guaranteed equal rights. Hopefully this studys implications can improve the conditions for abused men in todays society.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 3

2.1LAGAR OCH REGLERINGAR ... 3

2.1.1 Historiskt perspektiv ... 3 2.2BEGREPPET VÅLD ... 4 2.2.1 Könsskillnader ... 4 2.2.2 Konsekvenser av våldet ... 5 3. TEORETISKT RAMVERK... 5 3.1GENUS ... 6 3.2AVVIKANDE BETEENDE ... 6 3.3DET IDEALA OFFRET ... 6 4. METOD ... 7

4.1VETENSKAPSFILOSOFISKT UTGÅNGSPUNKT OCH FORSKNINGSÖVERSIKT SOM METOD ... 7

4.2SÖK-OCH URVALSPROCESS ... 7

4.3INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 9

4.4DATABEHANDLING OCH ANALYS ... 10

4.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11 4.6TILLFÖRLITLIGHET ... 12 5. RESULTAT ... 13 5.1PRESENTATION AV EMPIRIN ... 13 6. ANALYS ... 17 6.1KÖNSNORMER ... 17

6.1.1 Rollen som offer ... 17

6.1.2 Konstruktionen av könsnormer ... 18 6.2HJÄLPSÖKANDE BETEENDE ... 18 6.2.1 Resurstillgångar ... 18 6.2.2 Informella stödkällor ... 19 6.2.3 Formella stödkällor ... 20 6.3PROFESSIONELLAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 20

6.3.1 Föreställningar om det ideala offret ... 20

6.3.2 Föreställningar om avvikande beteende ... 21

6.3.3 Genus och föreställningar om mäns utsatthet ... 21

7. DISKUSSION ... 22

7.1KONSTRUKTIONEN AV MÄN SOM VÅLDSOFFER FÖR VÅLD I NÄRA RELATION INOM FORSKNINGEN ... 22

7.2FORSKNINGENS FRAMSTÄLLNINGAR AV MÄNS HJÄLPSÖKANDE BETEENDE ... 22

7.3FORSKNINGENS FRAMSTÄLLNINGAR AV VÅLDSUTSATTA MÄNS UPPLEVELSER AV PROFESSIONELLAS BEMÖTANDE ... 23

7.4RELEVANS FÖR SOCIALT ARBETE ... 24

7.5FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 24

(5)

1. Inledning

I dagens samhälle är våld ett aktuellt ämne som också skildrar samhällets baksida. Våld är ett ämne som berör många i samhället, individer kan både falla offer för våld och/eller utöva våld. Det finns också personer som bevittnar våld på avstånd, genom exempelvis sociala medier, nyhetssändningar eller genom deras professioner. Socialstyrelsen (2016) poängterar att våld i nära relation är ett flerdimensionellt fenomen som måste studeras på olika sätt för att få en förståelse för dess omfattning, svårighetsgrad och konsekvenser. Brottsförebyggande rådet (BRÅ, u.å.) gjorde en nationell kartläggning år 2014 gällande antalet utsatta för våld i nära relation under år 2012. Resultatet visade att 6,8 procent av Sveriges befolkning hade blivit utsatta för våld i nära relation. Antalet utsatta kvinnor (7,0 procent) var nästintill lika stor som antalet utsatta män (6,7 procent). Vidare hade 3,9 procent av de som hade blivit utsatta för våld i nära relation valt att polisanmäla händelsen. Antalet kvinnor som valde att göra en polisanmälan var något större än antalet män. Utifrån kartläggningen konstaterade BRÅ (u.å.) att det vanligaste skälet till att kvinnor och män inte valde att anmäla händelsen var för den förminskades och inte togs på allvar av professionella. Många gånger valde de våldsutsatta personerna istället att hantera situationen på egen hand. Således går det att förstå att våld i nära relation är ett komplext fenomen som behöver studeras på olika sätt, både genom kvantitativ och kvalitativ forskning.

Resultatet från den nationella kartläggningen av BRÅ (u.å.) liknar till stor del resultat som även tidigare forskning har kommit fram till. Exempelvis har Hines och Douglas (2016) studerat våld i nära relation i en storskalig omfattning. Resultatet visade att omkring 40 till 50 procent av alla som far offer för våld i nära relation under ett år, är män. Resultatet är konsekvent oavsett fokus på fysiskt våld eller kombinationer av fler våldsformer. Vidare poängterar Kullberg och Skillmark (2017a) att män vanligtvis associeras som förövare och inte som offer när det kommer till ämnet våld i nära relation. BRÅ (2009) förklarar att “Tidigare forskning visar samtidigt att det inte är helt okomplicerat att dra likhetstecken mellan våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, något som ibland i den allmänna debatten närmast uttalas som synonymer” (s.14). Utifrån ovanstående går det att konstatera att mäns våldsanvändning är den huvudsakliga diskussionen i samhället när det kommer till våld i nära relation, trots att forskning visar på att män utsätts för våld i nära relation i liknande utsträckning som kvinnor. Dock finns det tydliga skillnader mellan könen gällande ämnet som senare kommer att presenteras.

För att belysa mäns utsatthet kan det vara av betydelse att se till samhällets könsnormer och konstruktion av kön. Fäldt och Kullberg (2012) framhåller att kön är en betydelsefull aspekt vid socialarbetares bedömningar. Författarna förklarar att kön tenderar att stärka stereotypa förväntningar kring manliga och kvinnliga klienter, vilket kan komma att påverka vilken typ av hjälp som den enskilde erbjuds. Socialstyrelsen (2016) betonar att alla individer som till följd av våld är i behov av hjälp eller stöd ska erbjudas detta. Av denna anledning anser vi att det är av stor relevans för socialt arbete och för den allmänna samhällsnyttan att lyfta frågan om mäns våldsutsatthet och hur män som utsätts för våld i nära relation blir bemötta av professionella hjälpare. Mot denna bakgrund avser studien att undersöka det rådande forskningsfältet för att på så sätt belysa våldsutsatta mäns förutsättningar i relation till professionella inom bland annat det sociala arbetets verksamhetsfält.

(6)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur forskning beskriver män som är eller har blivit utsatta för våld i nära relation av sin kvinnliga partner. Vidare syftar studien till att undersöka hur forskning framställer mötet mellan våldsutsatta män och professionella hjälpare. Vi avser att besvara följande frågeställningar:

• Hur konstrueras män som våldsoffer för våld i nära relation inom forskningen?

• På vilket sätt framställer forskningen mäns hjälpsökande beteende?

• Hur beskriver forskningen våldsutsatta mäns upplevelser av professionellas bemötande?

Genom att besvara dessa frågeställningar har vi som målsättning att ge en bild av det rådande forskningsfältet och våldsutsatta mäns förutsättningar i mötet med professionella inom det sociala arbetets verksamhetsfält, men även inom exempelvis polisen, sjukvården, jour-och/eller stödlinjer och psykiatrin.

(7)

2. Bakgrund och tidigare forskning

Det här avsnittet består av en bakgrund till ämnet våld i nära relation, bland annat med hänvisning till vad lagar och regleringar påtalar. Vidare kommer avsnittet baseras på vad tidigare forskning framhåller som centrala gällande könsskillnader och våldets konsekvenser, detta för att ge en bakgrund till den nuvarande forskningsfältet.

2.1 Lagar och regleringar

Våld i nära relation ses idag som ett globalt samhällsproblem och en folkhälsofråga. Sverige har precis som många andra länder antagit FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, vilket innebär att våld i nära relation kan förstås vara en kränkning mot dessa rättigheter. Inom EU finns det något som kallas för “brottsofferdirektivet”, som handlar om att alla EU:s medlemsländer bör beakta att samtliga brottsoffer får samma möjlighet att tillhandahålla kostnadsfri rådgivning, information, stöd och/eller skydd (Socialstyrelsen, 2016). Riksdagen har dessutom fastslagit att samhället behöver genomföra en kraftansträngning gentemot mäns våld mot kvinnor för att våldet ska upphöra (Prop. 2006/07:38).

Det finns ett flertal lagar och regleringar som är riktade för att hjälpa personer som är utsatta för våld i nära relation, dock går det att förstå att många är utformade för att särskilt beakta våldsutsatta kvinnor. Ett exempel återfinns i Brottsbalk (BrB, SFS 1962:700) 4 kap. 4a §, då män som begår brott i nära relation kan komma att dömas för grov kvinnofridskränkning. Vidare framkommer det av Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) 5 kap. 11 § att: “Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation [...]”. Enligt denna lag har varje kommuns socialnämnd det yttersta ansvaret för individer som utsätts för systematiskt våld eller andra övergrepp av närstående. Socialstyrelsen (2016) betonar att alla som blir utsatta för våld i nära relation ska behandlas lika oavsett kön eller könsidentitet. Därmed har hela Sveriges befolkning rätt till samma möjligheter till stöd och skydd (a.a.). Med andra ord går det att förstå att denna lag särskilt beaktar kvinnor, men att den också inkluderar alla som utsätts för våld i nära relation, oavsett könstillhörighet.

2.1.1 Historiskt perspektiv

Sveriges lagstiftning har inte alltid under historien särskilt beaktat kvinnors våldsutsatthet på samma sätt som den gör idag. Granath (2017) beskriver att kvinnor på 1800-talet exempelvis inte ansågs vara myndiga utan som pappans eller mannens egendom, kvinnor hade inte heller rösträtt. År 1864 blev det olagligt för mannen att slå sin fru, år 1919 fick kvinnor rösträtt och år 1921 var första valet då de fick vara med och rösta (a.a.). Vidare beskriver Nilsson (2009) att anmälningarna gällande våldtäkt och kvinnomisshandel ökade kraftigt år 1992 vilket ledde till att regeringen tillsatte “kvinnovåldskommissionen” år 1993. Kvinnovåldskommissionen fick i uppdrag att se över Sveriges lagstiftning gällande mäns våld mot kvinnor och samhällets insatser för våldsutsatta kvinnor, arbetet resulterade senare i införandet av den så kallade “kvinnofridsreformen” år 1998 (a.a.). Utöver förbättrad lagstiftning syftade kvinnofridsreformen även till att kvinnor skulle bli bättre bemötta av myndigheter och att förebyggande insatser skulle utformas. Totalt avsattes 41 miljoner kronor för att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna (Amnesty international, 2004). Den svenska lagstiftningen gällande våld mot kvinnor och kvinnofrid kan förstås ha den mest omfattande utvecklingen bland världens länder (a.a.). “Men trots de positiva ansträngningar och åtgärder som den svenska staten vidtagit för att bekämpa våld mot kvinnor, är mäns våld mot kvinnor i nära

(8)

relation fortfarande ett utbrett och allvarligt samhällsproblem, som dessutom tycks öka” (Amnesty international, 2004, s.4).

2.2 Begreppet våld

Våld är ett mångfacetterat begrepp som kan definieras olika av både forskare, teoretiker, professionella och av personer i det vardagliga samtalet. Socialstyrelsen (2016) beskriver att världshälsoorganisationen (WHO) har valt att definiera innebörden av våld utifrån fyra olika kategorier; fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt försummelse. Fysiskt våld innefattar exempelvis sparkar, slag, bett, knuffar, bränna, dra i håret, tillämpning av tillhyggen, strypning, knivstick, och så vidare. Psykiskt våld innebär hot, hot om våld, förlöjliganden, tvång, trakasserier, kränkningar, isolering och kontroll. Sexuellt våld beskrivs som skilda former av påtvingade handlingar som exempelvis samlag utan samtycke, könsstympning, sexuella trakasserier eller tillämpning av sexuellt kränkande språk. Försummelse innebär bland annat att en individ inte får sina behov av mat, medicin eller hygien tillgodosedda. Vidare kan försummelse innebära att den enskilde inte får den hjälp som hen är i behov av för att ta sig ur sängen (a.a.).

Socialstyrelsen (2016) beskriver att begreppet våld kan innefatta allt från grovt våld och sexuella övergrepp till handlingar som enligt lagstiftningen inte erkänns som ett brott men som kan utgöra ett mönster av den enskildes våldsutsatthet, exempelvis: kränkningar, isolering, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning. När det kommer till våld i nära relation används ofta samtliga våldstyper som en kombination av olika handlingar vilka kan förstås utgöra systematiska mönster. Dock finns det inte någon specifik bild av vad våld i nära relation är, då varje fall är unikt (a.a.). Våld i nära relation sker ofta i hemmet och Socialstyrelsen (2016) framhåller att våldet många gånger osynliggörs då det ofta sker “bakom stängda dörrar”. Våld i nära relation innebär att en närstående utsätter en person i sin direkta närhet för våld (BRÅ, 2009). En närstående kan enligt Socialstyrelsen (2016) exempelvis vara en partner, förälder, barn, syskon, släkting, pojk- eller flickvän. Däremot kan begreppet närstående även omfatta andra personer. Det centrala är att den närstående utför systematiska våldshandlingar och att hen anses ha en nära och förtroendefull relation till offret (a.a.). Vidare kan förståelsen av begreppet våld utvecklas genom att se till könsskillnader och konsekvenser av våldet.

2.2.1 Könsskillnader

Som tidigare nämnts är våld i nära relation ett omfattande samhällsproblem som påverkar hela landets befolkning oavsett kön, etnicitet eller socioekonomisk status. Cho (2012) beskriver att det har gjorts ett flertal studier som har undersökt könsskillnader gällande frågor om våld i nära relation, dock har många studier gett inkonsekventa resultat. En del studier visar att män drabbas av våld i nära relation lika mycket som kvinnor, medan andra studier visar att våld i nära relation endast begås av män mot kvinnor. Våld i nära relation behöver, enligt Cho (2012), därför förstås i dess kontext och i relation till dess omfattning för att kunna identifiera och förstå könsskillnaderna.

De skillnader som tidigare forskning framhäver som centrala mellan kvinnor och män gällande våld i nära relation är bland annat att kvinnor drabbas av grövre våld än män, att män kan vara mer benägna att använda våld för att kontrollera sin kvinnliga partner och att kvinnor oftare använder våld i självförsvar (Cho, 2012). Vidare förklarar BRÅ (2009) att trots att många studier framhåller att våld i nära relation rapporteras i samma utsträckning av kvinnor och män, utsätts kvinnor för olika former av våld som oftast är upprepat och sker på ett mer systematiskt

(9)

sätt. Vidare är våldet som kvinnor utsätts för grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser som kan leda till en ohållbar livssituation (a.a.).

2.2.2 Konsekvenser av våldet

Våld i nära relation får många gånger allvarliga konsekvenser för den som är eller har blivit utsatt. Socialstyrelsen (2016) beskriver att svår fysisk och/eller psykisk ohälsa är ett vanligt problem för de som utsätts för våld i nära relation vilket gör att ämnet kan ses som ett folkhälsoproblem. Våld i nära relation beskrivs även kunna leda till svåra sociala konsekvenser för den enskilde exempelvis arbetslöshet, isolering och bostadslöshet. Dessutom beskrivs ekonomiska svårigheter vara ett återkommande problem för våldsutsatta (a.a.). Swahnberg (2015) förklarar att både kvinnor och män löper större risk för att uppvisa symtom på psykisk ohälsa om den enskildes utsätts för flera våldsformer eller blir våldsutsatt av flera förövare. Sambandet mellan våldsutsatthet samt psykisk ohälsa är inte lika starkt om den enskilde utsätts för en form av våld eller blir utsatt av en förövare. Vidare poängterar Hines och Douglas (2015) att män som söker hjälp för sin våldsutsatthet har betydligt sämre fysisk och psykisk hälsa vid jämförelse med gruppen våldsutsatta män som inte söker hjälp. Den försämrade hälsan kunde exempelvis uttryckas genom posttraumatisk stresstörning, depression, högt blodtryck, sexuellt överförda sjukdomar och astma (a.a.). Utifrån ovanstående går det att konstatera att personer som utsätts för våld i nära relation kan drabbas av såväl psykiska, fysiska och sociala problem eller svårigheter.

Ytterligare konsekvenser av våld i nära relation framhålls av BRÅ (2009), vilket kan vara synliga skador på kroppen som den enskilde kan få till följd av exempelvis fysiskt våld. Resultatet från denna rapport visar att totalt 72 procent av kvinnorna som blivit utsatta för misshandel rapporterade synliga skador till följd av våldet och 22 procent hade skador som krävde sjukvård. När det kommer till mäns rapportering av synliga skador till följd av våld var antalet betydligt färre (a.a.). Vidare är dödligt våld den allvarligaste konsekvensen av våld i nära relation, Socialstyrelsen (2016) betonar att det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av sin nuvarande eller tidigare partner i jämförelse mot män. Exempelvis belyser Petersson (2020) att 22 kvinnor i Sverige dödades av sin nuvarande eller tidigare manliga partner under år 2018. Vidare förklarar Karlsson (2015) att omkring fyra män i Sverige dödas varje år av sin nuvarande eller tidigare kvinnliga partner, dock betonar författaren att brottet i majoriteten av fallen har föranletts av att mannen brukat våld mot kvinnan eller att båda parterna är missbrukare.

3. Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket består av olika teorier och teoretiska begrepp som samtliga kommer att tillämpas för att analysera uppsatsens empiriska underlag. De teoretiska begreppen som kommer att användas är genus och avvikande beteende. Därutöver kommer teorin om det ideala offret att tillämpas. Hur teorin och begreppen kommer att användas förklaras under följande underrubriker, dock kommer vi använda både teorin och begreppen tillsammans men också separat vid analys av det empiriska underlaget. Vi anser att teorin och begreppen hänger ihop och bildar ett sammanhållet teoretiskt ramverk. Detta i och med att bilden av det ideala offret kan förstås påverka huruvida den enskilde stämplas till att ha ett avvikande beteende eller inte. Risken för att bli stämplad som avvikare kan även relateras till samhällets föreställningar om kön, det vill säga genus. Om den enskilde är en man eller en kvinna som uppträder eller beter sig på ett sätt som inte överensstämmer med föreställningar om det ideala offret, ökar risken för att bli stämplad som avvikande. Vi anser att det teoretiska ramverket kan förtydliga

(10)

förståelsen genom att skildra olika perspektiv gällande män som utsätts för våld i nära relation och kan således besvara studiens syfte och frågeställningar.

3.1 Genus

Genus är ett teoretiskt begrepp som har definierats av ett flertal teoretiker. Gayle Rubins är en förespråkare av den feministiska traditionen och är en av många som har definierat genus. Genusbegreppet syftar till att tydliggöra kön som något som är socialt konstruerat och inte biologiskt medfött och att genusidentiteter skapas, eller görs, på olika sätt. Köns- och genussystem förstås i detta sammanhang vara en social uppdelning mellan könen där en ojämlikhet föreligger. Köns- och genussystemet synliggör även sociala och kulturella förtryckande normer som finns i samhället. Yvonne Hirdmans menar även att maktaspekten är en central del av genussystemet då maktmekanismer upprätthåller den ojämlika könsfördelningen där kvinnan är underordnad mannen (Ljung, 2015). I denna studie kommer genusbegreppet att tillämpas för att vi ska kunna synliggöra eventuella skillnader mellan könen. Genom att sätta mäns utsatthet för våld i nära relation i förhållande till kvinnors utsatthet går det att anta att vi kan få en bättre förståelse för samhällets föreställningar om kön i relation till våldsutsatthet. Begreppet genus bidrar även till att vi kan få en förståelse för vad som betraktas som avvikande relaterat till det ideala offret.

3.2 Avvikande beteende

Howard Becker är en av teoretikerna som utvecklade stämplingsteorin, denna teori inkluderar bland annat begreppet avvikande beteende. Becker förklarar att en människa som definieras som avvikande av samhället inte är en avvikare utan att hen blir en avvikare. Det är således inte den subjektiva människan i sig som är en avvikare utan hen blir det på grund av att andra förstår, konstruerar eller definierar personen som avvikande. I detta sammanhang är inte avvikelse en individuell egenskap utan det syftar till att vara en relationell process. Avvikelser kan endast synliggöras i sammanhang som omfattas av ett flera personer, där någon med makt stämplar ett beteende till att vara avvikande. Det är således av betydelse att synliggöra vem som har makten till att stämpla en person som avvikare (Berg, 2015). Emilé Durkheim är en av teoretikerna som har studerat förhållandet mellan avvikande beteende och makt. Durkheim menar på att samhället behöver avvikare för att framhäva de rådande normerna i samhället (a.a.). Begreppet avvikande beteende kommer att tillämpas i denna studie för att skildra vad som anses vara accepterat och avvikande i samhället när det kommer till frågan om våld i nära relation. Genom att inkludera begreppet avvikande beteende går det även att få en förståelse för hur samhällets normer och föreställningar påverkar enskilda individer. Som tidigare nämnt blir inte våldsutsatta män belysta i samma utsträckning som våldsutsatta kvinnor, vi tror därför att begreppet avvikande beteende kan tillämpas för att få en förståelse till varför det inte är ett omtalat ämne i samhället.

3.3 Det ideala offret

Bilden av det ideala offret är starkt kopplad till föreställningar om hur ett offer ska uppträda och bete sig. Det typiska offret beskrivs vanligtvis vara svag, rädd och oskyldig, därmed görs ofta associationer till kvinnor och femininitet eftersom män tenderar att beskrivas som starka och handlingskraftiga. Vidare förväntas det ideala offret många gånger ha synliga skador och vara sårbara på flera sätt exempelvis ekonomiskt och fysiskt. Därmed går det att förstå att den sociala konstruktionen av kön, eller med andra ord genus, påverkar den samhälleliga föreställningen om det ideala offret (Jarnkvist & Brännström, 2019). I denna studie kan teorin

(11)

om det ideala offret hjälpa oss att förstå vem som betraktas som ett offer och vilka föreställningar som finns kring offerskap. Vidare kan teorin om det ideala offret bidra till att vi får en förståelse för vem och varför en person stämplas som avvikare samt betydelsen av genus i denna fråga.

4. Metod

I detta avsnitt följer en beskrivning av studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt, forskningsöversikt som metodologisk ansats, sök- och urvalsprocess, datahantering och analys samt etiska överväganden. Den detaljerade litteratursökningen presenteras i bilaga 1 och urvalsprocessen illustreras i figur 1.

4.1 Vetenskapsfilosofiskt utgångspunkt och forskningsöversikt som metod

Studien utgår från en icke-positivistisk ansats, vilket för denna forskningsöversikt innebär att synliggöra redan befintlig forskning och analysera de perspektiv som presenteras för att på så sätt bidra till ny kunskap inom ämnesområdet. Bildtgård och Tielman-Lindberg (2008) beskriver att det icke-positivistiska synsättet utgår från en samhällsvetenskap som är “förståelseorienterad”, det vill säga att verkligheten inte kan förstås utan det subjekt som gör observationerna. Således baseras observationerna av verkligheten på den förståelse samt perspektiv som forskaren bär med sig in i forskningsprojektet, i och med detta är ingen kunskap neutral eller objektiv. Beroende på vilka begrepp eller teorier som tillämpas för att studera verkligheten kommer olika aspekter av verkligheten att framhävas. Därmed medför det icke-positivistiska synsättet en kritik mot att den sociala verkligheten skulle omfatta en enhetlig vetenskap (a.a.). Målet för denna studie är därför inte att skapa en heltäckande bild av forskningen - den sociala verkligheten - som ska studeras, utan målet är att undersöka och med hjälp av olika teoretiska begrepp analysera den tidigare forskningen. Genom att göra en forskningsöversikt är vår förhoppning att kunna bidra med ny kunskap inom forskningsfältet. En forskningsöversikt syftar till att granska tidigare forskning för att exempelvis urskilja vad som tidigare har gjorts och för att kunna identifiera nya forskningsfrågor kring ämnet och därmed kunna förmedla ny kunskap om den sociala verkligheten (Bildtgård & Tielman-Lindberg, 2008).

4.2 Sök-och urvalsprocess

Sökprocessen som genomfördes skedde i enlighet med Booths, Sutton och Papaioannou (2012), fem steg. Det första steget är att göra en inledande sökning i litteraturen som behöver ske på ett övergripande och utforskande sätt. Den inledande sökningen hjälper forskaren att läsa in sig på området, ta beslut om vilka databaser som kan vara relevanta att använda samt vilka sökord som kan vara applicerbara. Det andra steget är att genomföra sökningen i de valda databaserna, detta genom att tillämpa de angivna sökorden samt studiens inklusions- och exklusionskriterier. Det tredje steget är att systematisk söka igenom referenslistor till relevant litteratur för att på så sätt hitta fler användbara studier. I detta steg genomförs också citeringssökningar samt undersökning av vilka texter som är återkommande vid sökningarna. Det fjärde steget handlar om verifiering, då forskaren behöver undersöka om några relevanta studier har missats under sökprocessen. För att kontrollera om studier har missats kan forskaren behöva revidera sökstrategin eller eventuellt kontakta forskare inom området för att försäkra sig om att all relevant data har inkluderats. Det femte steget avser dokumentation, vilket innebär att forskaren ska dokumentera processen vid litteratursökningen (a.a.).

(12)

Litteratursökningen genomfördes i enlighet med samtliga steg beskrivna ovan. Det första steget genomfördes genom en inledande sökning mellan perioden 23–27 mars 2020. I den inledande sökningen fokuserade vi först på att hitta forskning gällande våldsutsatta mäns förutsättningar när de kommer i kontakt med socialtjänsten. Dock fanns det inte mycket forskning kring detta ämnesområde, vilket gjorde att vi fick bredda fokus för vårt sökområde. Vårat nya fokus utgick istället från att hitta forskning som beskriver våldsutsatta män och hur de blir bemötta av professionella hjälpare. Den inledande sökning medförde att vi kunde formulera en problemformulering, syfte samt frågeställningar, vidare kunde vi även identifiera relevanta databaser samt sökord. Det andra steget genomfördes genom en litteratursökning som skedde mellan perioden 30 mars - 4 april 2020. Vid litteratursökningen tillämpades de angivna sökorden i de valda databaserna och för att hitta relevanta artiklar användes studiens inklusions- och exklusionskriterier, vilka beskrivs under nästa rubrik.

Då vi fann relevanta artiklar vid litteratursökningen gick vi vidare till det tredje steget, där vi gick igenom studiernas nyckelord samt referenslistor för att på så sätt finna fler och relevanta studier. Det tredje steget gjorde att vi fick möjlighet till att undersöka om vi, genom vår sökning, missat artiklar av intresse och därav var i behov av att revidera litteratursökningen. Vi vill här poängtera att det tredje steget genomfördes dels i den inledande sökningen samt vid litteratursökningen. Dock läste vi inte referenslistorna från början till slut i litteratursökningen utan vi var istället uppmärksamma på om det fanns fler studier av betydelse när vi läste artiklarna i fulltext. Det fjärde steget genomfördes genom en verifiering av våra sökordskombinationer samt utvalda databaser. Detta genom att vi upprepade samtliga sökningar vid ett senare tillfälle, varvid vi fick samma antal träffar som innan och vi kunde konstatera att ingen relevant forskning hade missats genom våra sökningar. Då det femte steget avser dokumentation var vi noggranna med att skriva ner litteratursökningen i en tabell (se bilaga 1). I samband med litteratursökningen skedde även en urvalsprocess som vi noga dokumenterade (se figur 1).

Urvalsprocessen genomfördes, likt sökprocessen, i enlighet med Booth et al. (2012). Urvalsprocessen handlar om att den insamlade data bearbetas genom titel- abstract- och textsållning. Först behöver studiens titel läsas för att undersöka huruvida den är relevant för ämnesområdet. Om titeln bedöms vara relevant går forskaren vidare till att läsa studiens abstract för att avgöra studiens användbarhet. Forskaren går därefter vidare till att läsa studien i fulltext för att kunna exkludera irrelevant forskning, vilket görs med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Genom dessa steg kan forskaren komma fram till vilka artiklar som ska inkluderas i studiens resultat (a.a.). Efter sök- och urvalsprocessen hade vi 7 artiklar som bedömdes vara relevant för studiens resultat (se bilaga 2).

(13)

Figur 1

4.3 Inklusions- och exklusionskriterier

Vi valde att bearbeta den tidigare forskningen systematiskt med hjälp av våra inklusions- och exklusionskriterier. Tillämpningen av en systematisk metod med inklusions- och exklusionskriterier vid urvalet av studier, möjliggör att studier som inte är relevanta exkluderas samtidigt som forskaren kan säkerställa att ingen viktig forskning har missats (Booth et al. 2012). Om en studie baseras på specifikt formulerade frågeställningar kommer detta även ge forskaren en indikation på studiens inklusionskriterier då forskaren vet vad hen letar efter. Därmed ökar också chanserna för att hitta betydelsefulla studier till det empiriska underlaget. Genom att se till inklusions- och exklusionskriterierna kan forskaren bedöma om studien är relevant eller inte (a.a.).

Inklusionskriterierna för vår studie var att forskningen ska ha studerat heterosexuella män som är eller tidigare har varit utsatta för våld i nära relation. Studien skulle även inrymma professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med män som utsätts för våld i nära relation. Till en början var tanken att vi endast skulle inkludera studier som belyser socialsekreterares arbete med våldsutsatta män, dock var detta ämnesområde ytterst begränsat. Detta föranledde att vi fick inkludera samtliga professionella hjälpare som i sitt arbete kommer i kontakt med våldsutsatta män och inte endast avgränsa oss till socialsekreterare. De yrkeskategorier som inkluderades var bland annat socialarbetare, poliser, sjukvårdspersonal, personal på jour-och/eller stödlinjer samt personal inom psykiatrin. Ytterligare inklusionskriterier var att studierna skulle vara skrivna på svenska eller på engelska, detta för att möjliggöra läsningen. Vidare inkluderades endast de artiklar som var vetenskapligt granskade (peer-reviewed). Några av de studier som inkluderades var av kvalitativ karaktär och de resterande var av kvantitativ karaktär. En anledning till varför vi valde att tillämpa data av olika metodologiska karaktärer var, som ovan skrivet, på grund av den bristande forskningen inom området. Vidare var inte

(14)

heller de empiriska underlagets metodologiska ingångar avgörande i relation till syftet på vår studie, varför samtliga ingångar kunde inkluderas.

Exklusionskriterierna för studien var forskning som studerade konsekvenserna av våldet, fokuserade på hur kultur- och/eller religionsaspekten påverkar våldsutsatta män, undersökte “hypotetisk våldsutsatthet” eller utgick från det medicinska perspektivet. Vidare exkluderades även studier vars respondenter levde i homosexuella relationer eftersom syftet med denna studien var att undersöka män som är eller har blivit utsatta för våld av sin kvinnliga partner. De studier som inte beaktade våld i nära relation eller hur de våldsutsatta männen upplevde de professionellas bemötande valde vi också att exkludera. Ytterligare exkluderingskriterier var de studier skrivna på ett annat språk än svenska och engelska samt de som inte var vetenskapligt granskade. Vidare har de studier som publicerats innan år 2010 exkluderats, således har studier som varit skrivna från och med 2010 inkluderats. Det går att diskutera huruvida forskning som gjordes innan år 2010 inte är aktuell för denna studie, då det kan finnas en risk för att förförståelsen gällande våld i nära relation förändras över tiden. Vi har därför valt att fokusera på de senaste tio årens forskning för att den forskning som valts ska vara applicerbar idag.

4.4 Databehandling och analys

Efter sök-och urvalsprocessen sammanställde vi artiklarna i en flerfältstabell (se bilaga 2) som ett första steg i att bearbeta resultatet. Bildtgård och Tielman-Lindberg (2008) beskriver att flerfältstabeller kan se olika ut då de ofta innehåller för studien relevanta kolumnrubriker, exempelvis kan publikationsår, författare, datainsamlingsmetod och centrala delar av resultatet komma att tillämpas som ingress. Flerfältstabeller är därmed ett bra redskap för att organisera all information som artiklarna innehåller (a.a.). Efter sammanställning av artiklarna läste vi dem ett flertal gånger med fokus på studiens syfte och frågeställningar. Detta för att kunna identifiera centrala och återkommande aspekter för att sedan kunna fylla i flerfälltstabellen. Genom att vi operationaliserade artiklarna till mindre beståndsdelar, det vill säga plockade isär texten till mindre kategorier, påbörjades också uppsatsens analys. Booth et al. (2012) förklarar att genom att plocka isär, kategorisera och observera artiklarnas olika egenskaper genomförs en så kallad syntetisering. Syntetisering handlar om att identifiera återkommande mönster, likheter och skillnader i data. Dessa mönster utgör sedan de delar som används för att skapa en ny helhet och/eller förståelse kring ett kunskapsområde. Vidare finns det ett flertal olika analysmetoder som kan tillämpas vid syntetisering av ett resultat (a.a.). I denna studie har vi valt att använda tematisk analys för att analysera den insamlade data som presenteras i flerfältstabellen.

Den tematiska analysen som genomförts har utgått från Brymans (2011) beskrivning av hur en tematisk analys ska genomföras. En tematisk analys syftar till skapandet av en lista som består av centrala teman och subteman, vilka kan identifieras efter en noggrann genomläsning av den insamlade data. Ett tema kan exempelvis vara återkommande eller centrala aspekter i datamaterialet. De teman som identifierats som centrala tillämpas sedan på datamaterialet för att identifiera subteman. Vid identifieringen av centrala teman kan det vara viktig att uppmärksamma repetitioner, lokala typologier eller kategorier, metaforer och analogier, övergångar, likheter och skillnader, språkliga kopplingar, saknade data och teorirelaterat material (a.a.). När vi läste igenom samtliga artiklar i fulltext identifierade vi centrala teman i varje artikel, de teman som sedan var mest återkommande fick vara de som utgjorde grunden för resultatet av vår tematiska analys. Analysen av det empiriska underlaget genererade tre centrala teman, dessa var: könsnormer, hjälpsökande beteende och professionellas förhållningssätt. Vi valde att tillämpa tematisk analys för att göra det enkelt för läsaren att

(15)

förstå vilka likheter och skillnader som återfinns i forskningen gällande det undersökta ämnesområdet.

Efter att det empiriska underlaget hade tematiserats genom den tematiska analysen påbörjades vår analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverkets grund utgick, som tidigare nämnt, från de teoretiska begreppen genus och avvikande beteende samt teorin om det ideala offret. Anledningen till varför vi valde just detta teoretiska ramverk var på grund av att vi ansåg att teorin och begreppen hänger ihop och kompletterar varandra. Flertalet av de studier som studerades under datainsamlingen belyste aspekter såsom skam, skuld, rädsla och känslan av att inte passa in. Detta fick oss att bli intresserade av teorin om det ideala offret varvid teorin valdes till ramverket. Vidare förstod vi att våldsutsatta män många gånger inte passade in i teorin om det ideala offret på grund av samhällets föreställningar och normer om kön, varför genus valdes till ramverket. En av de tänkbara konsekvenserna till att våldsutsatta män inte överensstämmer med föreställningen av det ideala offret tänkte vi kunde bero på att de blir stämplade som avvikande om de berättar om våldet. Därav valdes även begreppet avvikande beteende till ramverket. Vi ansåg att hela det teoretiska ramverket kunde tillämpas för att ge nyanserade svar på respektive frågeställning, det vill säga både hur forskning konstruerar våldsutsatta män, hur deras hjälpsökande beteende framställs av forskning och hur forskning beskriver våldsutsatta mäns upplevelser av professionellas bemötande. Vår förhoppning är att det teoretiska ramverket kan bidra med ny kunskap och nya perspektiv gällande ämnet män som utsätts för våld i nära relation av sin kvinnliga partner.

4.5 Etiska överväganden

Det finns ett flertal etiska aspekter att förhålla sig till vid genomförandet av forskningsöversikter. Trots avsaknaden av forskningsdeltagare var det viktigt att vi utgick från god forskningssed och att vi tog hänsyn till den övergripande forskningsetiken i vår uppsats. Stafström (2017) beskriver att forskningsetik handlar om frågor som kretsar kring relationen mellan forskning och etik. Det finns således etiska krav på forskaren samt på forskningens inriktning och genomförande. En viktig aspekt inom forskningsetiken handlar om hur deltagarna i ett forskningsprojekt ska behandlas (a.a.). Vi utgick från att forskningen som utgjorde det empiriska underlaget beaktade de etiska kraven och individskyddskravet. För att säkerställa att forskningen beaktade dessa aspekter granskades respektive metodavsnitt i varje artikel. Vi uppmärksammade att ingen av de valda artiklarna har ett separat etikavsnitt, dock har samtliga noggrant redovisat vilken metod som har tillämpats för att studien ska vara trovärdig och replikerbar. Fastän artiklarna inte uttryckligen skrivit om etik har vi ändå bedömt de som pålitliga och därför användbara i vår forskningsöversikt.

Forskaren har en betydelsefull roll när det kommer till etiska överväganden. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att forskaren bland annat är skyldig att endast publicera studier vars innehåll har en hög vetenskaplig kvalité. Forskaren bör även vara väl insatt i ämnets olika värdefrågor, känna till de etiska riktlinjerna och de etiska teorierna. Då forskaren är införstådd med detta kommer hen enklare kunna överväga studiens etiska och vetenskapliga intressen. De främsta aspekterna när det kommer till forskarens roll och god forskningssed är forskarens kunskap, hederlighet och rättrådighet (a.a.). Ytterligare en grundläggande regel som alla forskare bör förhålla sig till är att ha en öppenhet vid presentationen av eventuella bindningar i samband med forskningens resultat (Stafström, 2017). Vi har dock inte stött på något etiskt dilemma under arbetet. En aspekt som ändå har diskuterats under arbetets gång är risken att feltolka empirin, bland annat på grund av vår egna förförståelse. För att undvika feltolkning av empirin har vi ett flertal gånger läst igenom samtliga artiklar som inkluderats i resultatet. För

(16)

att minska risken att framställningen av studiens resultat skulle påverkas av vår förförståelse valde vi att kortfattat synliggöra den, vilket presenteras nedan.

En förförståelse vi hade grundar sig i vår praktik (verksamhetsförlagd undervisning) som genomfördes under socionomutbildningen. Under praktiken kom vi båda i kontakt med socialarbetare som hade en normativ jargong och inställning till ämnet våld i nära relation. I huvudsak utgick socialarbetarnas inställning ifrån att det endast var kvinnor som blev våldsutsatta av sin manliga partner och inte tvärtom. Detta är också en uppfattning som vi anser många av samhällets invånare och de i vår omgivning har. Av denna anledning blev vi intresserade av att undersöka vad forskning säger om män som utsätts för våld i nära relation. Trots att vi har en förförståelse som grundas i att socialarbetare bedriver en normativ praktik har vi försökt ha ett öppet förhållningssätt och inte låta detta synsätt påverka vår analys.

4.6 Tillförlitlighet

Bryman (2011) beskriver att tillförlitlighet består av fyra delkriterier, dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Att resultaten omfattas av en trovärdighet handlar dels om att säkerställa att forskningen har genomförts utifrån de regler som finns. Vidare handlar det om att förmedla resultatet till de som deltagit i studien för att de ska få möjlighet att säkerställa att forskaren uppfattat verkligheten på rätt sätt. Överförbarhet syftar till att forskaren ska ge “fylliga” eller “täta” beskrivningar av de detaljer som ingår i det studerade fenomenet. I och med att forskaren ger täta beskrivningar kan andra personer bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan situation. Pålitlighet innebär att alla studiens faser är noggrant beskrivna och redovisade, detta görs för att kollegor eller granskare ska kunna granska studien och sedan kunna bedöma dess kvalité. Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att forskaren har en förståelse för att det inte går att få en fullständig objektivitet i samhällelig forskning, således kan forskaren säkerställa att hen agerat i god tro (a.a.).

I syftet att uppnå kriteriet för tillförlitlighet har vi för det första förhållit oss till de regler som finns gällande genomförandet av en forskningsöversikt, exempelvis hur en sök- och urvalsprocess ska gå till. För det andra har vi varit noggranna med att återge det empiriska resultatet med detaljerade beskrivningar för att andra forskare ska kunna bedöma hur pass väl resultatet kan överföras till en annan situation. För det tredje har vi varit noga med att dokumenterat studiens faser, därmed kan också oberoende replikera studien och granska studiens kvalité. Vidare har vi fullföljt det fjärde kriteriet om möjlighet till att styrka och konfirmera då vi har tillämpat ett icke-positivistiskt förhållningssätt. Genom detta förhållningssätt har vi tagit ställning till att vår kunskap och den tidigare forskningen till viss del kan vara färgad av den enskilde personens förförståelse. Därmed är det omöjligt att återge en komplett objektiv bild av problemet som studeras, men genom att vi beskriver vår förförståelse och studiens genomförande har vi agerat i god tro. En brist med vår forskningsöversikt kan dock tänkas vara tidsbegränsningen vi hade att förhålla oss till. Om möjlighet till ett längre tidsperspektiv hade funnits hade vi även kunnat kontakta forskare som har forskat om mäns utsatthet för våld i nära relation. Således kanske vi hade hänvisats till ytterligare forskning som är relevant för denna forskningsöversikt. Om vi hade hittat mer forskning inom ämnesområdet går det också att anta att studiens tillförlitlighet hade förbättrats.

(17)

5. Resultat

Nedan kommer de inkluderade studiernas resultat att redovisas, dels i text och dels i tabellform (se tabell 1). Resultatet utgör sedan underlaget för efterföljande analys.

5.1 Presentation av empirin

- Barrett, B. J., Peirone, A., & Cheung, C. H. (2019). Help Seeking Experiences of Survivors of Intimate Partner Violence in Canada: the Role of Gender, Violence Severity, and Social Belonging. Studien syftar till att undersöka förhållandet mellan offer som blivit utsatta för våld i nära relation, deras känsla av sociala tillhörighet och deras förmåga till att söka hjälp från informella och formella stödkällor. Författarna framhåller att det finns mycket forskning om hjälpsökande beteende hos kvinnor som lever med våld i nära relation, dock är forskningen gällande våldsutsatta män begränsad. Studien utgår från hypotesen att social tillhörighet har en betydelsefull koppling till hjälpsökande, vilket delvis stöds av studiens resultat. Resultatet visar att män är betydligt mindre benägna att söka hjälp från samtliga stödkällor än kvinnor. Trots detta visar resultatet att ungefär hälften av de män som utsätts för våld söker hjälp från minst en informell stödkälla. Vidare är social tillhörighet signifikant associerad med en ökad sannolikhet att söka stöd från informella källor, såsom vänner eller grannar. Dock finns det inte något samband mellan social tillhörighet och andra stödkällor. Resultatet indikerar på ett ökat behov av att samla människor som blivit våldsutsatta för våld i nära relation i en vardaglig kontext. Genom att samla ihop människor skulle dels den enskildes känsla av tillhörighet öka och dels skulle sannolikheten till att få hjälp vid behov bli större. Vidare beskrivs det finnas ett behov av att stärka samhällsbanden mellan invånarna och fördjupa deras kunskaper kring ämnet våld i nära relation, då både manliga och kvinnliga våldsoffer är mer benägna att söka hjälp från informella stödkällor.

- Corbally, M. (2014). Accounting for Intimate Partner Violence: A Biographical Analysis of Narrative Strategies Used by Men Experiencing IPV From Their Female Partners. Studien syftar till att undersöka manliga våldsoffer för våld i nära relation, mer specifikt deras livshistorier om upplevelserna av våldet. Författaren beskriver att de tre vanligaste berättelsestrategierna som männen använde sig av var: faderskapsberättelsen, berättelsen om att vara en ”god make” och misshandelsberättelsen. Den sistnämnde hade enligt författaren ett intresseväckande innehåll, då det återspeglar respondenternas dissociation mellan deras manliga identiteter och de som misshandlade personer. Författaren konstaterar att det finns motstridiga diskurser om maskulinitet och våld i nära relation, vilket missgynnar våldsutsatta män när de identifierar våldsformer och deras reaktion på våldet. Resultatet visar på att utsatta män för våld i nära relation inte identifierade sig själv som ett “offer”. De använder istället dominerande identiteter som legitima sätt för att avslöja sina våldsupplevelser. Enligt författaren kan dominerande samhälleliga diskurser kring våld i nära relation och maskulinitet komma att påverka hur våldsutsatta män söker hjälp. Vidare visar resultatet att samhällets konstruktion av kön och ämnet våld i nära relation påverkas i hög grad av hur våld i nära relation erkänns och reageras på. Den sociala konstruktionen av maskulinitet beskrivs i studien vara komplex. Studiens resultat indikerar att berättelserna om att vara en ”god make” och faderskapsbekräftelserna är acceptabla och troliga diskurser för män som lever med våld i nära relation. Dock beskriver författaren att misshandelsberättelserna är svårare att uttrycka för män som lever med våld i nära relation vilket kan komma att skapa hinder för professionella då de kan komma att ifrågasätta mäns våldsutsatthet.

(18)

- Douglas, E.M., Hines, D.A. (2011). The Helpseeking Experiences of Men Who Sustain Intimate Partner Violence: An Overlooked Population and Implications for Practice. Studien syftar till att systematiskt beskriva mäns erfarenheter av hjälpsökande av våld i nära relation av sin kvinnliga partner. Resultatet visar att de manliga våldsoffren i första hand väljer att söka hjälp från vänner eller familj, det vill säga från en informell stödkälla. Vidare beskriver författarna att män inte söker hjälp i samma omfattning som kvinnor gör då de ofta anser att det finns interna och externa hinder. Författarna betonar vikten av att förstå att män också far offer för våld i nära relation och att det har visat sig att kvinnor tenderar att använda fysiskt våld i lika stor, eller till och med högre omfattning, än vad män gör. Detta är någonting som enligt författarna anses vara provocerande av många då denna data strider mot den dominerande diskursen och teoretiska utgångspunkt gällande våld i nära relation.

Författarna framhåller att våld i nära relation många gånger leder till allvarliga konsekvenser för offret, detta gör att våldsutsatta män är en extra utsatt grupp eftersom de inte alltid får den hjälp som de är i behov av. Resultatet visar att omkring 45 procent av de hjälpsökande männen upplevde att insatsen som de använde sig av var anpassad för män och cirka 43 procent ansåg att insatsen syftade till att hjälpa samtliga offer för våld i nära relation. Vidare visar resultatet att omkring hälften till två tredjedelar av de som kontaktade en formell stödkälla, som exempelvis polisen, menade att det inte alls hjälpte. Av de som sökte hjälp från DV-byråer (jfr våldscentrum), internettjänster eller stödlinjer var det 25–33 procent som fick hjälp, resterande var mycket missnöjda och vissa hade fått till svar att endast kvinnor var berättigade att söka hjälp. Resultatet visar också att omkring 95 procent fick intrycket av att hjälporganisationerna var partiska mot män och vissa respondenter beskrev att de blev förlöjligade och även anklagade för att själva vara problemet i förhållandet. Av alla män som sökte hjälp via någon form av internettjänst var det 25 procent som fick ett telefonnummer till organisationer som bedriver behandlingsprogram för våldsamma män. I de fall polisen tillkallades beskrev 21 procent att polisen vägrade att gripa deras partner.

- Drijber, B.C., Reijnders, U.J.L. & Ceelen, M. (2013). Male Victims of Domestic Violence. Syftet med denna studie var att undersöka manliga våldsoffers erfarenheter av våld i nära relation. Författarna beskriver att våld i nära relation kan vara svårt att upptäcka och att de stödinsatser som finns till största del är anpassade utefter kvinnors behov. Författarna avvisar påstående att det bara är män som använder våld och hänvisar till forskning som tyder på att kvinnor är minst lika våldsamma som män. Vidare framhåller författarna att män upplever liknande övergrepp som kvinnor. Författarna menar dock att män inte rapporterar deras våldsutsatthet i samma utsträckning som kvinnor gör på grund av rädsla för förlöjligande och/eller på grund av bristande stödinsatser. Resultatet visar på att endast 32 procent av männen valt att kontakta polisen angående våldet och att 15 procent av männen rapporterade våldet officiellt genom en anmälan. Vidare visar resultatet att 42 procent av de män som anmälde våldet till polisen var på grund av att de ville ha hjälp att stoppa våldet. Då männen inte rapporterade våldet till polisen uppgav 49 procent att det berodde på en rädsla för att inte tas på allvar, 31 procent berodde på skam, 41 procent berodde på misstron till att polisen inte skulle vidta några åtgärder och 17 procent på rädsla för att våldet skulle förvärras. 42 procent av männen sökte anonymt efter information om våld i nära relation på internet och 64 procent valde att prata med någon informell person, exempelvis en släkting eller vän. Enligt vissa av de män som rapporterat våldet till polisen vägrade polisen att samarbeta och ta emot anmälan. - Kullberg, C., & Skillmark, M. (2017b). The significance of position for Swedish social workers’ understanding of young men’s victimization of violence. Studien syftar till att fördjupa förståelsen för hur socialarbetare tolkar mäns ställning i könsordningen och hur detta påverkar

(19)

deras förståelse för manliga våldsoffer. Studiens empiri baseras på olika grupper av socialarbetare som dels diskuterar våld i nära relation och dels gatuvåld. Författarna synliggör forskning som visar på att det finns förutfattade meningar om kön bland hjälpande professioner, exempelvis socialarbetare, läkare och psykologer. Dessa förutfattade meningar kan exempelvis relateras till våldsutsatta män och hjälpen som de sedan erbjuds. Resultatet från studien visar att manlighet och männens självbild diskuteras i samtliga fokusgrupper, både utifrån gatuvåld och våld i nära relation. En av grupperna diskuterade våld i nära relation och hur könsnormer upprätthålls av den enskildes sociala nätverk, således kan medlemmarna i nätverket ifrågasätta männens förmåga att upprätthålla maktbalansen i förhållandet till den kvinnliga partnern. Vidare diskuterade respondenterna känslan av skam som den manliga partnern kan tänkas få. Dock framhåller författarna att det inte är våldet i sig som skapar skamkänslor utan det handlar främst om vem gärningsmannen är.

Resultatet visar att socialarbetarnas förväntningar kring mäns hjälpsökande beteende kan relateras till manlighet. Socialarbetarnas diskussioner handlade bland annat om mäns oförmåga att prata om känslor, som exempelvis sorg och rädsla, samt brist på stöd från omgivningen. Vidare beskriver författarna att socialarbetarna diskuterade att det finns bristande aspekter i sociala och rättsliga system som bygger på bestämda föreställningar kring hur män ska bete sig. Författarna förklarar att män förväntas uppträda enligt traditionella könsnormer och inte be om hjälp. Resultatet visar att uppfattningar om maskulinitet försvårar manliga offers möjlighet till att få hjälp, från exempelvis polis eller socialarbetare. Vidare visar resultatet att våldsutsatta män inte får emotionellt stöd i samma utsträckning som kvinnor. Männen får istället allmän information och hänvisas till praktiska stödinsatser. Författarna förklarar att socialarbetare erbjuder stödåtgärder till de manliga våldsoffren som stärker traditionella förväntningar på maskulinitet. Detta blir således ett hinder för våldsutsatta män då de inte får möjlighet att prata om sina känslor. Resultatet visar att socialarbetare till viss del har svårt att distansera sig från de traditionella förklaringarna om mäns känslor och handlingar i förhållande till den våldsform som männen utsätts för. Då socialarbetare inte beaktar könsanpassade stödinsatser till mäns våldsutsatthet, tyder det enligt författarna på att de försöker vara könsneutrala i sitt arbete istället för att vara könsstereotypa, vilket kan medföra att männen inte får den hjälp som de är i behov av. Författarna förklarar att socialarbetarnas arbete baseras på förväntningar av problem samt ett hjälpbehov utifrån ett “standardoffer”, vilket många gånger är relaterat till en våldsutsatt kvinna.

- Machado, A., Santos, A., Graham-Kevan, N., & Matos, M. (2017). Exploring help seeking experiences of male victims of female perpetrators of IPV. Syftet med studien är att undersöka manliga offers upplevelser av den hjälp de sökt för deras våldsutsatthet. Författarna poängterar vikten av att belysa män som är eller har blivit utsatta för våld i nära relation i Portugal då detta ämne nästan inte alls nämns inom politiken i Europa. Resultatet visar på att samtliga manliga respondenter uppgav olika typer av direkt våld, i form av psykiskt, fysiskt och ekonomiskt våld samt förföljande och juridiskt våld (när partnern använder rättssystemet i negativ mening mot den andre). Det framkom även att samtliga män hade upplevt en upptrappning av våldet, exempelvis kunde våldet börjat med svartsjuka, social isolering eller ekonomiska problem för att sedan övergå till exempelvis misshandel. Trots detta menade samtliga män att det psykiska våldet var det som hade allvarligaste effekter på dem. Resultatet visar att våldsutsatta män främst sökte informell hjälp, till exempelvis hos övrig familj, vänner, grannar eller kollegor. Författarna förklarar att det inte var självklart för männen att söka formell hjälp (myndigheter, polis, sjukvård) och när de väl hade sökt hjälp hade de ofta letat länge efter vilken hjälp som de skulle kunna söka. I vissa fall beskrev männen hur de blev förlöjligade av personalen på myndigheten de tog kontakt med och i andra fall upplevde männen att de blev särbehandlade i

(20)

jämförelse med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar också att myndigheterna som de våldsutsatta männen tog kontakt med hade stereotypa föreställningar kring kön. Författarna förklarar att begreppet offer är starkt kopplat till stereotyper om kvinnor varför våldsutsatta män är en extra utsatt grupp. Vidare menar författarna att de professionella många gånger behandlar våldsutsatta män på ett undermåligt sätt genom exempelvis deras bemötande. Därmed finns det ett behov av att utveckla strategier, insatser och personalens kunskaper kring män som utsätts för våld i nära relation.

- Tsui, V. (2014). Male Victims of Intimate Partner Abuse: Use and Helpfulness of Services. Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning befintliga hjälpinsatser används av manliga våldsoffer samt den upplevda hjälpsamheten hos professionella. Författaren presenterar uppgifter från en nationell studie som visar på att manliga offer för våld i nära relation uppgav att upplevelsen av att söka hjälp varit positiv. Dock visade resultatet från denna studie att manliga våldsoffer står inför många interpersonella samt samhälleliga hinder gällande deras hjälpsökande, samt att vissa hjälpinsatser uppfattas som icke-tillgängliga eller användbara. Författaren förklarar att våldsutsatta män många gånger undanhåller sin våldsutsatthet, detta på grund av rädsla för missuppfattningar. Dessutom visar resultatet att det finns en risk för att personer utgår från förståelsen av att män är de enda förövarna i samhället, därmed kan våldsutsatta män många gånger känna sig obekväma när de avslöjar sin våldsutsatthet. Författaren beskriver att det finns ett flertal myter och fördomar gällande mäns våldsutsatthet som bland annat kan relateras till socialisationsprocessen. En av dessa fördomar är att det endast är kvinnor som blir våldsutsatta och att allt våld utövas av mannen i en parrelation.

Studiens resultat visar att majoriteten av männen vände sig till olika stödkällor (94 procent), medan en liten andel (6 procent) inte sökt någon hjälp alls. Vidare finns det en skillnad i antalet som sökte informellt stöd (90 procent) och formellt stöd (79 procent). Författaren framhåller att det finns många anledningar till varför våldsutsatta män inte söker hjälp vid formella tjänster, bland annat på grund av diskriminering, rädsla för att bli arresterad, orättvist behandlad och känslor av skam. Dessutom påvisar resultatet att männen antingen inte var medvetna om de tjänster som fanns tillgängliga för våldsutsatta män, eller att tjänsterna inte var inriktade för att hjälpa manliga våldsoffer. Rådgivningstjänster (90 procent), juridisk service (70 procent) och medicinsk/sjukhustjänster (45 procent) användes mest av männen. Skydd (33 procent), hjälplinjer för män (25 procent) och tjänster relaterade till missbruk (18 procent) användes minst. Vidare uppges stödkällor som exempelvis polis och hälso-och sjukvården inte vara populära bland manliga våldsoffer. Resultatet visar att en av tre män upplevde låg nivå av hjälpsamhet vid sökt stöd hos hälso-och sjukvården. Författaren förklarar att detta kan leda till att vissa manliga våldsoffer med fysiska skador kan uppleva negativa känslor vid konsultation av läkare eller annan vårdpersonal. Författaren poängterar dock att majoriteten av de manliga våldsoffren föredrog att söka hjälp från informella stödkällor, exempelvis genom familj och vänner, då det bland annat föreligger ett förtroendeförhållande. Internet var också en hjälpfull stödkälla, eftersom de manliga våldsoffren sades kunna uppleva sociala medier som mindre hotande mot deras maskulina självbild.

(21)

6. Analys

Den tematiska analysen av det empiriska underlaget genererade tre centrala teman, dessa var: könsnormer, hjälpsökande beteende och professionellas förhållningssätt. Samtliga teman kommer att analyseras utifrån studiens teoretiska ramverk som inkluderar de teoretiska begreppen genus och avvikande beteende samt teorin om det ideala offret. Analyserna från respektive tema kommer sedan göra det möjligt för oss att besvara studiens syfte och frågeställningar.

6.1 Könsnormer

I det första analysavsnittet kommer vi att analysera hur temat könsnormer kan förstås utifrån det teoretiska ramverket. Vår uppfattning är att detta tema kan bidra till en ökad förståelse för hur våldsutsatta män konstrueras av forskningen. Inom detta tema fann vi följande subteman: rollen som offer och konstruktionen av könsnormer.

6.1.1 Rollen som offer

Majoriteten av de undersökta studierna påvisar att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga könsnormer när det kommer till våld i nära relation. Exempelvis beskriver Tsui (2014) att det finns ett flertal myter och fördomar gällande mäns våldsutsatthet som bland annat kan relateras till socialisationsprocessen och förståelsen av kön. En av dessa fördomar är att det endast är kvinnor som blir våldsutsatta i en parrelation. Vidare förklarar Machado et al. (2017) att begreppet offer är starkt kopplat till stereotypiska normer om kvinnor, vilket gör att våldsutsatta män riskerar att bli en extra utsatt grupp. Ovanstående kan förstås i relation till teorin om det ideala offret, då bilden av det ideala offret är starkt kopplad till föreställningar om hur ett offer bör uppträda och bete sig, exempelvis vara svag och sårbar. Det går att förstå att män socialiseras in i maskulina könsroller som inte relateras till svaghet och sårbarhet, utan snarare det motsatta, styrka och mod. Män som utsätts för våld i nära relation tvingas uppträda på ett sätt som inte överensstämmer med de maskulina könsnormerna eller bilden av det ideala offret. Om våldsutsatta män inte förstås vara ett offer av samhället, går det också att förstå att de blir en extra utsatt grupp i samhället.

Ytterligare en skillnad som återfinns i studierna gällande manliga och kvinnliga könsnormer inom ämnet våld i nära relation är mäns berättelsestrategier. Corbally (2014) beskriver att de tre berättelsestrategierna som våldsutsatta män främst använde var faderskapsberättelsen, berättelsen om att vara en ”god make” och misshandelsberättelsen. Författaren poängterar att den sistnämnde återspeglar männens dissociation mellan deras manliga identiteter och den som misshandlade personer, detta ledde till att männen aldrig uttryckte sig för att vara ett offer. Författaren konstaterar att det finns motstridiga diskurser om maskulinitet och våld i nära relation som missgynnar våldsutsatta män när de identifierar våldsformen och deras reaktion på våldet (a.a.). Då föreställningar om det ideala offret främst relateras till kvinnor och femininitet går det att anta att kvinnor har lättare än män att berätta om våldet. En konsekvens av att våldsutsatta män inte förknippas till det ideala offret kan tänkas vara att de inte utger sig för att vara ett offer, varken till omgivningen eller till samhället. En annan aspekt till varför män förminskar våldet de utsätts för kan dock tänkas vara att män precis som många kvinnor, är rädda för att våldet ska eskalera eller att våldet har blivit normaliserat. Att våldsutsatta män inte berättar om våldet kan i sig vara en bidragande orsak till att de blir en utsatt grupp i samhället.

(22)

6.1.2 Konstruktionen av könsnormer

Könsnormer kan förstås ha en stor betydelse för hur våldsutsatta män framställs av forskning. Douglas och Hines (2011) betonar att män, likt kvinnor, kan falla offer för våld i nära relation. Kvinnor tenderar enligt författarna att använda fysiskt våld i lika stor, eller till och med högre omfattning än vad män gör. Kvinnors våld mot män diskuteras även av Drijber et al. (2013), författarna menar att män upplever liknande övergrepp som kvinnor. Med hjälp av begreppet avvikande beteende går det att förstå att kvinnor som använder våld riskerar att stämplas som avvikande i samma bemärkelse som män som utsätts för våld av sin kvinnliga partner. Det går således att förstå att det föreligger en ojämlikhet mellan kvinnor och män gällande våld i nära relation, där mäns våld mot kvinnor har blivit normen inom ämnet. Den rådande synen på genus kan tänkas påverka förståelsen av vilket våld ett offer utsätts för. Kanske är det så att sociala och kulturella förtryckande normer i samhället är anledningen till varför våldet som män utsätts för förminskas och är anledningen till att ämnet inte synliggörs. Dock är det viktigt att förstå att det finns ett flertal faktorer som upprätthåller samhällets könsnormer.

En faktor som upprätthåller samhällets könsnormer är den enskildes sociala nätverk, detta diskuteras av Kullberg och Skillmark (2017b). Författarna beskriver att den våldsutsatta mannens sociala nätverket kan ifrågasätta hans förmåga att upprätthålla maktbalansen i förhållandet till den kvinnliga partnern.Med hjälp av begreppet avvikande beteende går det att förstå att avvikelser endast kan synliggöras i sammanhang som omfattas av ett flertal personer, där någon med makt stämplar ett beteende till att vara avvikande. Om den våldsutsatta mannen avslöjar sin våldsutsatthet till sitt nätverk finns det en risk för att en person med makt stämplar mannen som avvikande. Det går att anta att en person med makt i detta sammanhang exempelvis kan vara en äldre person eller en person med högre status, då dessa faktorer stärker den rådande maktbalansen. Utifrån detta går det att förstå att våldsutsatta män i vissa fall kan ha svårt för att berätta om våldet. Om män inte vågar berätta om sin våldsutsatthet går det även att anta att ämnet inte synliggörs i samhället. Osynliggörandet av mäns våldsutsatthet är också en aspekt som framhålls av Kullberg och Skillmark (2017b). Författarna förklarar att de socialarbetare som deltog i studien påvisar att våldsutsatta män kan tänkas uppleva skamkänslor, där känslan av skam främst beror på vem gärningsmannen är och inte våldet i sig. Det går således att anta att de manliga könsnormerna som begreppet genus representerar skapar skamkänslor för våldsutsatta män då de strider mot hur män enligt den samhälleliga normen bör vara. Med andra ord riskerar männen att stämplas som avvikare och känna skamkänslor då de inte efterlever allt som mansnormen står för.

6.2 Hjälpsökande beteende

I det andra analysavsnittet kommer vi att analysera hur temat – våldsutsatta mäns hjälpsökande beteende – kan förstås utifrån det teoretiska ramverket. Inom detta tema fann vi följande subteman: resurstillgångar, informella stödkällor och formella stödkällor.

6.2.1 Resurstillgångar

En anledning till varför våldsutsatta män inte är hjälpsökande i samma omfattning som kvinnor är på grund av att hjälpinsatser, enligt Tsui (2014), uppfattas vara icke-tillgängliga eller användbara. Vidare beskriver Kullberg och Skillmark (2017b) att socialarbetarna som deltog i deras studie diskuterade att det finns bristande aspekter i sociala och rättsliga system som bygger på bestämda föreställningar kring huruvida män ska bete sig. Författarna förklarar att män förväntas uppträda enligt traditionella könsnormer och inte be om hjälp (a.a.). Det går att förstå att samhället inte har utvecklat några specifika insatser för att hjälpa våldsutsatta män då

References

Related documents

RAPPORT Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar Rapporten godkänd: 2013-11-11 John Munthe Forskningschef.. Johanna Andersson IVL

Detta kan i sin tur leda till att partnern i förhållandet får en brist på respekt gentemot sin manlige partner då denne ska kunna hantera det våld denne utsätts för, vilket

Vi har också kunnat se att det kan vara lättare att misstro män som säger sig vara utsatta för våld än kvinnor och att socialarbetarna ofta talar utifrån män som förövare

När elever inte gör sig själv rättvisa eller att de gör sig illa är tecken på att eleverna har en dålig självkänsla enligt pedagog 3 som till exempel när de struntar i att

The thesis does not intend to support a normative ethical theory nor does it try to say something about whether the situations and actions presented are morally correct or not,

Skillnader som skulle kunna tolkas ut är att den svenska doktrinen visar på en småstat som ser farorna och hoten men inte vågar bli alltför konkret i utpekandet av dem, samt

behandlingsinsatser för den som utövar våld. En bättre samverkan kan tänkas leda till större förutsättningar att erbjuda en mer individanpassad behandlingsform för att

En litteraturstudie över hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relation utgör ett viktigt underlag för att