• No results found

Tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

 

 

 

 

                   

 

Tillsägelser  och  beröm  i  klassrummet    

ur  ett  socialkonstruktionistiskt  

genusperspektiv  

 

Joel  Alé  Svensson  

 

 

               

Handledare:  Niklas  Norén   Examinator:  Anneli  Häyren  

 

 

 

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport nr: [2015vt01566]

(2)

 

Sammanfattning    

Denna   observationsstudie   har   haft   som   syfte   att   undersöka   beröm   respektive   tillsägelser   i   klassrumsinteraktion,   vilka   situationer   dessa   handlingar   förekommer   i,   samt   hur   läraren   fördelar   dem   mellan   pojkarna   och   flickorna   i   klassrummet   ur   ett   socialkonstruktionistiskt   genusperspektiv.   Metoden   som   använts   för   att   uppnå   detta   syfte   är   både   ostrukturerade   och   strukturerade   observationer.   De   strukturerade   observationerna   har   utförts   med   hjälp   av   ett   observationsschema   bestående   av   fyra   förutbestämda   kategorier.   Observationerna   har   ägt   rum   på   två   olika   skolor.   Tre   av   observationerna   ägde   rum   på   en   högstadieskola   i   södra   Stockholm   och   två   av   observationerna   ägde   rum   på   en   högstadieskola   i   centrala   Uppsala.   Att   just   dessa   två   skolor  ingick  i  studien  var  på  grund  av  personliga  kontakter  som  möjliggjorde  tillträde   till   skolorna.   Analysen   av   resultatet   är   uppdelad   i   en   kvalitativ   analys   som   har   en   narrativ   prägel   över   sig   och   en   kvantitativ   analys   av   resultat   där   fokus   ligger   på   skillnaderna  i  förekomster  av  de  olika  kategorierna.  

 

Studien   visar   att   beteendet   som   föranledde   i   synnerhet   tillsägelser   varierade   mellan   pojkarna   och   flickorna.   Denna   variation   bestod   i   att   flickor   fick   tillsägelser   redan   vid   mindre   övertramp   av   normer   och   regler   medan   pojkarna   fick   tillsägelser   först   vid   grövre  övertramp  av  normer  och  regler.  Vidare  kan  det  utifrån  det  insamlade  materialet   konstateras   att   pojkar   fick   tillsägelser   betydligt   oftare   än   vad   flickorna   fick,   däremot   fanns   det   inte   en   lika   tydlig   skillnad   i   hur   berömmet   fördelades   mellan   pojkarna   och   flickorna.    

     

(3)

   

Innehållsförteckning

  BAKGRUND  ...  5   LITTERATURÖVERSIKT  ...  6   TIDIGARE  FORSKNING  ...  6  

Skolan  som  medskapare  av  könsidentitet  ...  6  

Pojkar  och  flickors  agerande  i  klassrummet  ...  7  

Lärarens  fördelning  av  uppmärksamhet  i  klassrummet  ...  8  

Tillsägelser  och  beröm  i  klassrummet  ...  8  

Påverkan  av  lärares  förväntningar  på  deras  bemötande  av  eleverna  ...  9  

TEORETISKA  UTGÅNGSPUNKTER  ...  10  

Genusperspektiv  ...  10  

Socialisering  ...  11  

Etnometodologi  ...  11  

Genusordningen  i  skolan  ...  12  

SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR  ...  13  

METOD  ...  14  

OBSERVATION  SOM  METOD  ...  14  

STRUKTURERADE  OCH  ÖPPNA  OBSERVATIONER  ...  14  

GENOMFÖRANDE  ...  15  

Observationschema  ...  16  

Urval  och  avgränsning  ...  17  

BEARBETNING  OCH  ANALYS  AV  DATA  ...  18  

REFLEKTIONER  KRING  METODVAL  ...  18  

ETISKA  ASPEKTER  ...  20  

ANALYS  AV  VAD  SOM  FÖRANLEDER  BERÖM  RESPEKTIVE  TILLSÄGELSER  ...  21  

VAD  FÖRANLEDER  LÄRARE  ATT  GE  BERÖM  RESPEKTIVE  TILLSÄGELSER?  ...  21  

Observation  1,  södra  Stockholm  onsdag,  08,35  -­‐09,30  ...  21  

Observation  2,  södra  Stockholm,  onsdag,  09,55  –  10,50  ...  22  

Observation  3,  södra  Stockholm,  onsdag,  13,55  –  14,40  ...  24  

Observation  4,  centrala  Uppsala,  måndag,  08,40  –  09,25  ...  24  

Observation  5,  centrala  Uppsala,  måndag,  10,40  –  11,20  ...  25  

SAMMANFATTNING  AV  ANALYSRESULTAT  ...  26  

(4)

ANALYS   AV   HUR   TILLSÄGELSER   RESPEKTIVE   BERÖM   FÖRDELADE   SIG   MELLAN   POJKAR  

OCH  FLICKOR  ...  28  

ANALYS  OCH  RESULTAT  ...  28  

DISKUSSION  AV  FÖRDELNINGEN  AV  TILLSÄGELSER  OCH  BERÖM  MELLAN  POJKAR  OCH  FLICKOR  ...  30  

SAMMANFATTANDE  DISKUSSION  ...  31  

AVSLUTNING  ...  32  

REFERENSLISTA  ...  33  

BILAGA  1  ...  35  

(5)

Bakgrund  

 

I  Lgr111    finns  det  tydliga  riktlinjer  för  hur  lärare  ska  arbeta  med  jämställdhet  i  skolan   för  att  uppnå  en  likvärdig  skola.  Följande  citat  är  hämtat  från  den  nuvarande  läroplanen   och  beskriver  den  del  av  skolans  värdegrund  som  syftar  till  skapa  en  likvärdig  skola  för   samtliga  elever.  

 

”Skolan   ska   aktivt   och   medvetet   främja   kvinnors   och   mäns   lika   rätt   och   möjligheter.   Det   sätt   på   vilket   flickor   och   pojkar   bemöts   och   bedöms   i   skolan,   och   de   krav   och   för-­‐   väntningar   som   ställs   på   dem,   bidrar   till   att   forma   deras   uppfattningar   om   vad   som   är   kvinnligt  och  manligt.  Skolan  har  ett  ansvar  för  att  motverka  traditionella  könsmöns-­‐  ter.   Den   ska   därför   ge   utrymme   för   eleverna   att   pröva   och   utveckla   sin   förmåga   och   sina   intressen  oberoende  av  könstillhörighet.”  

 

Trots  innehållet  i  läroplanen  har  skolverket  kunnat  konstatera  att  flickor  lyckas  bättre   än  pojkar  i  de  nationella  prov  som  skrivs  i  skolan.  Flickorna  får  bättre  resultat  i  samtliga   ämnen  som  har  nationella  prov  jämfört  med  pojkarna.  I  ämnet  svenska  kan  den  största   skillnaden  registreras  där  mer  än  dubbelt  så  många  pojkar  blir  underkända  än  flickorna.   Av   alla   pojkar   som   skrev   det   nationella   provet   i   svenska   blev   13   procent   underkända   medan  antalet  underkända  flickor  utgjorde  6  procent  av  alla  flickor  som  skrev  provet2.      

I   Skolverkets   rapport   Flickor  och  pojkar  i  skolan  –  hur  jämställt  är  det   framgår   det   att   skolan   har   svårt   att   nå   de   jämställdhetsmål   som   finns   i   läroplaner   och   andra   styrdokument  som  de  anställda  i  skolan  har  skyldighet  att  känna  till  och  arbeta  aktivt   för  att  uppnå.  En  av  de  mest  frekvent  återkommande  faktorerna  till  varför  skolan  inte   klarar   av   att   uppfylla   dessa   mål   trots   olika   satsningar   för   att   jämställdheten   ska   öka   under  de  senaste  decennierna  är  lärares  brist  på  insikt  om  sina  egna  förhållningssätt  till   eleverna,  alltså  hur  lärarna  bemöter  eleverna  konkret  i  olika  sammanhang3.  Påståenden   som   ”jag   behandlar   alla   lika   oavsett   kön”   eller   ”jag   behandlar   alla   som   individer   och   tänker  därför  inte  på  vilket  kön  eleven  har”  är  två  vanliga  påstående  som  återkommer  i   forskningen  kring  hur  elever  behandlas  beroende  på  kön  i  skolan4.  Vidare  i  rapporten   beskrivs   det   hur   det   nästintill   blivit   en   vedertagen   sanning   att   pojkar   betraktas   som                                                                                                                  

1  Skolverket,  2011,  s.  8   2  Skolverket,  2014   3  SOU  2009:64,  s.  154   4  SOU  2009:64,  s.  155  

(6)

bråkiga,   omogna   och   mer   ointresserade   av   skolan   medan   flickorna   betraktas   som   hjälpsamma,  lyhörda  inför  regler  samt  duktiga  i  skolan.5  

 

Utifrån   denna   rapport   bör   man   som   framtida   lärare   fundera   över   hur   lärarens   förhållningsätt  mot  pojkar  respektive  flickor  ser  ut  i  klassrummet.  Det  bör  dock  påpekas   att   Skolverkets   rapport   i   första   hand   fokuserar   på   forskning   om   föreställningar   och   uppfattningar   om   relationen   mellan   lärare   och   elev,   snarare   än   om   forskning   om   de   handlingar  som  faktiskt  utförs  i  klassrummet,  vilket  är  det  centrala  i  denna  uppsats.  Ett   sätt  att  närma  sig  detta  är  att  fokusera  på  lärares  värderande  handlingar,  eftersom  dessa   ger   en   analytisk   ingång   till   hur   lärare   förhåller   sig   till   och   bemöter   elevers   konkreta   beteende   i   klassrummet,   vilket   ligger   i   fokus   för   denna   studie.   I   studien   kommer   jag   därför  att  undersöka  vad  som  föranleder  lärarens  beröm  respektive  tillsägelser  och  hur   antalet  beröm  respektive  tillsägelser  fördelar  sig  mellan  pojkar  och  flickor.  

Litteraturöversikt  

I  detta  kapitel  presenteras  först  den  tidigare  forskningen  som  kan  relateras  till  det  syfte   och  forskningsfrågorna  som  har  använts  under  arbetet  med  uppsatsen  för  att  därefter   presentera   de   teoretiska   utgångspunkter   som   varit   centrala   i   bearbetningen   och   analysen  av  det  empiriska  materialet.  

Tidigare  forskning  

Skolan  som  medskapare  av  könsidentitet  

 

Ann-­‐Sofie  Holm6  skriver  i  sin  studie   ”Sven  är  större  och  starkare,  så  det  får  bli  han  som  

får   bestämma”   –   lärare   som   medskapare   av   könsidentitet   att   även   om   skolan   har   som  

uppdrag  att  arbeta  för  jämställdhet  och  motverka  traditionella  könsmönster  så  är  skolan   fortfarande   en   av   de   institutioner   som   är   central   i   bibehållandet   av   dessa   könsroller   genom   att   pojkar   och   flickor   bemöts   på   olika   sätt.   Holms   studie   äger   rum   i   två   niondeklasser   där   hon   med   utgångspunkt   i   observationer   och   intervjuer   visar   på   hur   lärare  bidrar  till  att  könsskillnader  skapas  bland  ungdomarna  i  klasserna.      

 

I   observationerna   som   Holm7  utförde   kunde   hon   urskilja   ett   mönster   som   innebar   att   läraren   tenderade   att   ha   en   mer   övervakande   blick   på   pojkarna   än   på   flickorna.   Även   andra  variationer  kunde  under  observationerna  registreras,  vilket  bland  annat  bestod  i                                                                                                                  

5  SOU  2009:64,  s.  155,  156   6  Holm,  2008,  s.  117   7  Holm,  2008,  s.  118  

(7)

att   läraren   var   mer   engagerad   i   att   få   med   pojkarna   i   klassrumsdiskussioner   än   flickorna.  

 

Marie  Nordberg8  är  ytterligare  en  forskare  som  beskriver  hur  skolan  upprätthåller  och   reproducerar   könspositionerna   genom   att   lärarens   olika   förväntningar   på   pojkar   och   flickor.   Dessa   skillnader   förväntningar   innebär   bland   annat   att   pojkar   får   mer   uppmärksamhet   än   flickorna   samt   att   flickor   som   upplevs   som   busiga   väcker   mer   förvåning  än  pojkar  som  upplevs  som  busiga.  Johanna  Giotta9    beskriver  denna  situation   som  paradoxal  eftersom  flickor  trots  den  underordning  de  befinner  sig  i  tenderar  att  få   högre   betyg   än   pojkarna.   Enligt   Skolverket10  kan   denna   situation   delvis   förklaras   med   att  flickorna  hade  en  betydligt  positivare  inställning  till  studierna  än  pojkarna.  Flickorna   ser   vidare   utbildning   som   något   nödvändigt   i   livet   för   kunna   klara   och   försörja   sig   medan  vidare  utbildning  inte  har  samma  värde  hos  pojkarna.  

 

Pojkar  och  flickors  agerande  i  klassrummet  

 

I   Ann-­‐Sofie   Holms11  studie   undersöker   hon   hur   pojkar   och   flickors   sociala   beteende   i   klassrummet  samt  inställning  till  skolan  skiljer  sig  utifrån  normer  kring  hur  pojkar  och   flickor   ska   vara   för   att   bli   betraktade   som   populära.   När   det   gäller   inställningen   till   skolan   kunde   Holm   finna   att   det   fanns   en   ovilja   hos   pojkarna   att   visa   sig   duktiga   gällande   studierna.   I   intervjuerna   med   en   av   lärarna   beskrivs   klassens   betygsmässigt   duktigaste  pojke.  Läraren  menade  att  hon  tror  att  han  lägger  ner  mycket  tid  på  studierna   hemma   eftersom   han   många   gånger   inte   arbetar   under   lektionerna.   Syftet   att   arbeta   med  studierna  hemma  menar  den  aktuella  läraren  skulle  vara  att  pojken  inte  vill  visa  sig   duktig  i  skolan  för  sina  kamrater  då  det  inte  är  accepterat  för  en  pojke  att  anstränga  sig   alltför  mycket  med  sina  studier.  Denna  tes  från  läraren  förstärks  av  andra  intervjuer  där   en  bild  skapas  av  att  framgång  i  skolan  ska  ske  utan  ansträngning,  vilket  kan  vara  en  av   anledningarna  till  att  gruppen  pojkar  generellt  tenderar  att  inte  vilja  visa  sig  duktiga  i   klassrummet.  

 

Ytterligare   exempel   som   Holm12  tar   upp   i   sin   avhandling   gällande   pojkar   och   flickors   agerande  i  klassrummet  är  hur  interaktionen  med  läraren  ser  ut  beroende  på  om  det  är                                                                                                                   8  Nordberg,  1999,  s.  12   9  Giotta,  2006,  s.  102   10  Skolverket,  2004,  s.  134   11  Holm,  2008,  s.  133   12  Holm,  2008,  s.  99  

(8)

en   pojke   eller   flicka   som   står   för   den.   I   en   intervju   med   en   av   eleverna   på   skolan   framkommer   det   att   pojkar   upplevs   ofta   ha   en   hårdare   ton   än   flickorna   när   de   exempelvis   ber   om   hjälp,   vilket   eleven   uppfattade   som   accepterat   hos   lärarna.   Detta   innebär   att   flickorna   måste   be   snällt   om   hjälp   medan   pojkarna   tillåts   använda   en   hårdare  ton  när  de  ber  om  hjälp.  

 

Lärarens  fördelning  av  uppmärksamhet  i  klassrummet  

 

Charlotte  Einarsson13  undersöker  i  sin  avhandling  hur  interaktionen  mellan  lärare  och   elever  skiljer  sig  åt  beroende  på  olika  variabler  som  till  exempel  elevkön,  lärarkön  och   ålder.   Einarsson   använder   sig   i   sin   studie   av   observationer   och   det   hon   mäter   är   hur   många   kontakter   som   ägde   rum   mellan   lärare   och   varje   enskild   elev   samt   hur   många   repliker  som  utbyttes  mellan  dem.  När  det  kommer  till  hur  variabeln  elevkön  påverkar   interaktionen  mellan  lärare  och  elev  har  tidigare  forskning  som  exempelvis  Brophy  and   Good14,   gjort   gällande   att   det   finns   en   tydlig   tendens   i   att   det   är   pojkarna   som   får   merparten  av  lärarens  uppmärksamhet.  Resultatet  av  Einarssons  studie  visade  däremot   på  att  skillnaden  inte  var  så  omfattande.  Pojkarna  stod  i  Einarssons  studie  för  56%  av   den   totala   interaktionen   mellan   lärare   och   elev   medan   flickorna   stod   för   44%   av   den   totala   interaktionen   mellan   lärare   och   elev.   Att   skillnaden   mellan   hur   interaktionstillfällen  fördelade  sig  mellan  pojkar  och  flickor  var  mindre  än  vad  tidigare   studier   gjort   gällande   menar   Einarsson   skulle   kunna   vara   ett   resultat   av   många   års   studier  inom  området.  Detta  kan  ha  inneburit  att  lärare  blivit  mer  medvetna  om  hur  de   fördelar  sin  tid  i  klassrummet  mellan  könen.  Därför  menar  Einarsson  att  det  finns  fog  för   att  ifrågasätta  gamla  sanningar  om  den  så  kallade  pojkdominansen  i  klassrummet.  

 

Tillsägelser  och  beröm  i  klassrummet  

 

I   Frank   Merret   och   Kevin   Wheldalls15  studie   Teachers   use   of   praise   and   reprimands   to  

boys  and  girls  undersöker  de  båda  forskarna  likt  Einarsson  interaktionen  i  klassrummet,  

men  till  skillnad  från  Einarsson  avgränsar  de  sin  studie  till  att  endast  undersöka  lärares   värderande   responser   på   elevers   agerande.   Författarna   till   studien   delar   in   lärarens   värderande  respons  till  eleven  i  fyra  olika  kategorier,  vilka  är  följande:  Beröm  gällande   akademiska   bedrifter,   kritik   gällande   akademiska   bedrifter,   beröm   gällande   beteende                                                                                                                  

13  Einarsson,  2003,  s.  61,  69  

14  Brophy  and  Good,  1970,  s.  372,  373   15  Merret  &  Wheldall,  1992,  s.  75  

(9)

samt  kritik  gällande  beteende  som  de  sedan  redovisar  kvantitativt.  Lärarna  som  ingick  i   studien  arbetade  i  låg  och  mellanstadiet  och  metoden  som  författarna  använde  sig  av  var   strukturerade  observationer.  Resultatet  från  de  båda  författarnas  studie  innebar  att  de   inte   kunde   finna   någon   signifikant   skillnad   i   hur   lärarna   använde   sig   av   beröm   och   tillsägelser   mellan   pojkar   och   flickor   i   lågstadiet.   Däremot   fann   de   större   skillnader   i   lärarnas  användning  av  tillsägelser  och  beröm  i  högstadiet.  Det  som  kunde  konstateras   var  att  pojkar  fick  betydligt  mer  beröm  för  sina  akademiska  bedrifter  än  vad  flickorna   fick   men   paradoxalt   nog   även   betydligt   mer   kritik   för   deras   akademiska   bedrifter.   Ytterligare   signifikanta   skillnader   som   framkom   i   studien   var   att   pojkarna   även   fick   betydligt  fler  tillsägelser  i  syfte  att  stävja  ett  störande  beteende.  

 

Påverkan  av  lärares  förväntningar  på  deras  bemötande  av  eleverna  

 

I   Thomas   L.   Goods16  studie,   då   han   undersöker   hur   lärarens   förväntningar   avspeglar   deras  bemötande  gentemot  eleverna,  inleder  han  med  att  låta  läraren  ranka  sina  elever   utifrån   akademiska   prestationer   för   att   sen   undersöka   hur   läraren   förhåller   sig   till   eleverna  beroende  på  om  de  var  högt  rankade  eller  lågt  rankade.  Resultaten  från  Goods   studie  visade  att  lärarens  bemötande  skilde  sig  åt  på  flera  punkter  mellan  de  elever  som   läraren   rankat   högt   respektive   lågt.   Dessa   olikheter   i   lärarens   bemötande   var   bland   annat   att   de   elever   som   var   högt   rankade   av   läraren   blev   placerade   vid   bänkar   som   avståndsmässigt   låg   närmare   läraren,   eleverna   som   var   högt   rankade   gavs   mer   uppmärksamhet  än  de  lågt  rankade,  eleverna  som  var  högt  rankade  fick  fler  möjligheter   att   svara   på   frågor   i   klassrummet   än   de   lågt   rankade,   de   lågt   rankade   eleverna   fick   i   högre  utsträckning  utstå  kritik  från  läraren  samt  att  de  lågt  rankade  eleverna  även  fick   mindre   beröm   vid   korrekta   svar   på   lärarens   frågor   i   jämförelse   med   de   högt   rankade   eleverna.    

 

Denna  studie  kan  kopplas  till  den  artikel  som  hämtades  från  Skolverket17  och  nämns  i   bakgrunden  till  denna  uppsats  och  beskriver  hur  flickorna  presterar  bättre  än  pojkarna  i   samtliga  av  de  ämnen  som  har  nationella  prov.  Denna  skeva  prestationsfördelning  i  de   nationella  proven,  mellan  pojkar  och  flickor  antas  kunna  leda  till  att  lärare  utifrån  denna   information  skapar  sig  förväntningar  på  elever  beroende  på  vilket  kön  eleven  i  fråga  har.   Även  om  förväntningar  från  lärare  på  elever  inte  är  något  som  undersöks  i  denna  studie   är  dessa  resultat  ändå  av  intresse  för  diskussionen  av  resultatet.  

                                                                                                                16  Good,  1981,  s.  415,  416   17  Skolverket,  2014  

(10)

Teoretiska  utgångspunkter  

I   detta   avsnitt   presenteras   hur   det   socialkonstruktionistiska   perspektivet   använts   när   jag   analyserat   hur   genus   skapats.   För   att   sammanfatta   det   socialkonstruktionistiska   perspektivet   innebär   det   att   människor   kontinuerligt   formar   sin   verklighet   genom   de   beslut   och   handlingar   som   de   dagligen   utför.   Detta   innebär   att   verkligheten   aldrig   är   statisk  utan  formas  av  människors  samspel  med  varandra,  vilket  är  central  uppfattning   av  det  som  kallas  den  sociala  konstruktionen  av  verkligheten18.  

Genusperspektiv  

 

Betydelsen  av  ordet  genus  kommer  från  lingvistiken  och  är  en  översättning  från  gender   som   var   ett   begrepp   som   användes   vid   den   anglosaxiska   kvinnoforskningen   under   1970-­‐talet.  Syftet  med  begreppet  var  att  skapa  en  åtskillnad  mellan  det  biologiska  könet   och  det  sociala  könet.  Begreppet  genus  har  därför  på  senare  tid  kommit  att  ersätta  det   mer   föråldrade   begreppet   ”könsroller”   som   ansetts   skapa   mer   förvirring   än   lösningar.   Genom   denna   forskning   som   behandlat   genus   har   nya   dimensioner   skapats   för   hur   vi   uppfattar  män,  kvinnor,  kvinnligt,  manligt,  jämlikhet,  jämställdhet  och  makt19.  

 

Yvonne   Hirdman20  skriver   i   artikeln   Genussystemet   –   reflexioner   kring   kvinnors   sociala  

underordning  att  genussystemets  två  grundläggande  logiker  är  isärhållningen  av  de  två  

könen   och   etablerandet   av   den   manliga   normen.   Själva   betydelsen   av   genus   innebär   enligt  Hirdman  den  allt  mer  komplicerade  kunskapen  vi  har  av  vad  kvinnligt  och  manligt   är.  Genus  kan  därmed  förstås  som  föränderliga  tankefigurer  vilka  i  sin  tur  skapar  sociala   praktiker.     I   begreppet   genus   finns   det   även   systematiserande   drag   som   innebär   en   dynamisk   struktur   där   specifika   föreställningar   och   förväntningar   ger   upphov   till   regelbundenheter   i   samhället   som   män   och   kvinnor   förhåller   sig   till.     Således   kan   genussystemet   betraktas   som   en   ordningsstruktur   av   könen   som   utgörs   av   de   två   grundläggande  lagar  som  tidigare  nämndes  och  som  var  dikotomin  mellan  könen  samt   synen  på  mannen  som  norm.    

 

Utifrån   Jurgen   Habermas   diskuterar   Hirdman   vidare   hur   dessa   tankefigurer   som   nämndes  tidigare  reproduceras  genom  olika  processer.  Den  första  av  dessa  processer  är   vad  Hirdman  kallar  för  kulturell  överlagring  och  innebär  att  dessa  tankefigurer  som  vi   har  av  manligt  och  kvinnligt  ärvs  från  generation  till  generation.  Den  andra  processen  är                                                                                                                  

18  Giddens,  2008,  s.  134   19  Lif,  2008,  s.  19  

(11)

den  sociala  integrationen  som  sker  i  samhället,  vilket  innefattar  arbetsdelningen  mellan   könen.  Detta  innebär  att  män  och  kvinnor  hålls  åtskilda  genom  att  de  ägnar  sig  åt  olika   verksamheter.  Den  tredje  processen  som  Hirdman  beskriver  och  som  är  central  i  denna   studie  är  socialisering21.      

 

Socialisering  

 

För   att   definiera   innebörden   av   begreppet   socialisation   för   just   denna   studie   används   Peter   L.   Berger   och   Thomas   Luckmans22  bok   Kunskapssociologi   där   de   definierar  

begreppet  socialisation  som  ”det  grundliga  och  konsekventa  införandet  av  en  individ  i   ett   samhälles   objektiva   värld   eller   en   sektor   av   den”.   Vidare   menar   författarna   att   en   individ  aldrig  föds  som  en  samhällsmedlem  utan  blir  det  senare  i  livet  genom  en  process   som   författarna   benämner   internalisering.   Internaliseringsbegreppet   innebär   att   individen   tillägnar   sig   kunskaper,   föreställningar   och   normer   genom   sin   sociala   interaktion   med   andra   individer   och   att   interaktion   därmed   är   en   central   process   i   socialiseringen.     Eftersom   denna   uppsats   undersöker   hur   interaktionen   mellan   lärare   och   elev   skiljer   sig   åt   gällande   hur   tillsägelser   och   beröm   fördelar   sig   används   internaliseringsbegreppet  som  en  utgångspunkt  i  hur  pojkar  och  flickor  socialiseras  in  i   samhället  

 

Etnometodologi  

 

Utifrån   internaliseringsbegreppet   som   innebar   att   interaktionen   mellan   människor   är   central   i   hur   vi   socialiseras   in   i   samhället   kan   kopplingar   dras   till   Linda   Kahlins23    

beskrivning  av  det  etnometodologiska  perspektivet  då  interaktionen  mellan  människor   kan  ses  som  språkliga  handlingar  som  påverkar  verkligheten.    

 

Detta  perspektiv  innebär  att  vi  lever  och  skapar  social  ordning  kontinuerligt  genom  vår   vardagliga  förståelse  av  de  rutinmässiga  aktiviteter  som  vi  dagligen  ägnar  oss  åt.  Ett  av   de   centrala   begreppen   inom   det   etnometodologiska   perspektivet   är   reflexivitet   vilket   innebär  att  språkliga  handlingar  inte  enbart  beskriver  verkligheten  utan  även  påverkar   verkligheten,   som   tidigare   nämndes.   Michael   Tholander24  menar   att   etnometodologin  

                                                                                                                21  Hirdman,  2004,  s.  52,  53  

22  Berger  &  Luckmann,  1979,  s.  154   23  Kahlin,  2008,  s.  17  

(12)

således  inte  syftar  till  att  försöka  uttala  sig  om  människors  inre  världar  utan  studerar  i   stället   i   detalj   hur   observerbara   praktiker   skapar   mening   i   de   sociala   sammanhang   vi   lever   i.   I   denna   uppsats   är   detta   en   viktig   aspekt   då   endast   observerbara   praktiker   används  i  analysen.  

 

Genusordningen  i  skolan  

 

Eva   Gannerud25  använder   begreppet   genusordning   för   att   beskriva   hur   genus   och   kön   kommer   till   utryck   i   dagens   samhälle.   Genusordningen   kan   konkretiseras   utifrån   olika   nivåer.  På  den  symboliska  nivån  innefattas  allt  som  vi  uppfattar  som  manligt  respektive   kvinnligt,  det  vill  säga  hur  män  och  kvinnor  bör  vara.  Dessa  uppfattningar  beskrivs  även   som   ömsesidigt   uteslutande   och   i   kontrast   till   varandra.   Dessa   föreställningar   om   hur   kvinnor  och  män  används  sedan  för  att  legitimera  olika  förhållanden  på  den  strukturella   nivån  som  till  exempel  hur  de  sociala  praktikerna  är  organiserade.    

 

Genusordningens   övergripande   mönster   har   därmed   en   betydande   roll   inom   varje   organisation   eller   institution   och   så   även   inom   skolan   och   utbildningsväsendets.   På   denna   institutionella   nivå   kallar   Gannerud   genusmönstret   för   genusregim.   Skolans   genusregim   beskrivs   av   Gannerud   som   mer   föränderlig   än   vad   den   övergripande   genusordningen  ter  sig  då  det  finns  en  medveten  strävan  inom  skolan  att  upprätthålla   ett  jämställdhetsarbete  men  även  som  ett  resultat  av  förändringar  utanför  skolans  värld.   På   grund   av   denna   föränderlighet   kan   genusregimen   innehålla   aspekter   med   komplicerade   och   motsägesfulla   relationer   till   den   rådande   genusordningen.     Genusregimen  inom  skolans  värld  innehåller  samma  nivåer  som  genusordningen,  vilket   innebär   föreställningar   om   manligt   och   kvinnligt   på   en   symbolisk   nivå   som   tar   sig   i   utryck  på  en  strukturell  nivå26.    

   

                                                                                                                25  Gannerud,  1999,  s.  9,  10   26  Gannerud,  1999,  s.  11,  12  

(13)

Syfte/frågeställningar  

 

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   lärarens   fördelning   av   tillsägelser   och   beröm   till   elever  i  klassrumsinteraktion,  samt  vad  som  föranleder  dessa  typer  av  handlingar  hos   läraren   ur   ett   socialkonstruktionistiskt   genusperspektiv.   För   att   uppnå   detta   syfte   har   följande  frågeställningar  formulerats.  

 

1) Hur   skiljer   sig   lärarens   tillsägelser   respektive   beröm   till   pojkar   och   flickor   i   avseendet  vad  som  föranleder  dessa  handlingar  hos  läraren?  

2) Hur  fördelar  sig  beröm  respektive  tillsägelser  mellan  pojkar  och  flickor?    

(14)

Metod  

Observation  som  metod  

Bryman27  menar  att  en  av  de  viktigaste  fördelarna  vid  användningen  av  observationer   som  metod  är  att  forskaren  har  möjlighet  att  utföra  en  direkt  observation  av  fenomenet   som  studeras,  vilket  skiljer  sig  från  exempelvis  intervjuer  där  forskaren  måste  förlita  sig   på  respondentens  utsagor  av  fenomenet.  Det  är  en  fördel  eftersom  risken  alltid  finns  att   respondentens   utsagor   inte   alltid   är   fullständigt   representativa.   De   strukturerade   observationerna   utgör   därmed   en   tänkbar   lösning   på   detta   problem   då   forskaren   direktstuderar  fenomenet  som  är  av  intresse  för  studien.  

 

När  observationer  diskuteras  brukar  metoden  även  delas  upp  i  en  skala  från  fullständig   observatör   till   fullständig   deltagare.   Indelningen   syftar   till   att   ta   fasta   på   forskarens   inställning  till  hur  observationen  ska  genomföras.  Metaforen  att  vara  flugan  på  väggen   kan  kopplas  till  den  fullständiga  observatörens  roll  medan  den  fullständiga  deltagarens   roll  präglas  av  ett  vara  en  del  av  det  som  ska  observeras.  Dock  poängterar  Esaiasson28   att  denna  uppdelning  mellan  fullständig  observatör  kontra  fullständig  deltagare  inte  bör   klassificeras   som   heltäckande   och   formulerar   därför   sex   olika   punkter   som   bör   tas   i   beaktande  inför  en  observationsstudie  och  som  är  följande:  Den  första  punkten  innebär   hur  karaktären  på  deltagande  ser  ut,  det  vill  säga  är  det  passivt  eller  aktivt.  Den  andra  

punkten   innebär   hur   lång   kontakten   har   varit   mellan   observatör   och   de   som   ska  

observeras.   Den   tredje   punkten   kretsar   kring   vilken   grad   av   manipulation   som   observationsstudien  ska  ha.  Den  fjärde  punkten  handlar  om  hur  observatören  hanterar   graden   av   öppenhet   kring   observationen   till   deltagarna   i   studien,   det   vill   säga   vad   vet   dem   som   observeras   om   studien?   Den   femte   punkten   innebär   hur   miljön   där   observationen   äger   rum   ska   vara,   det   vill   säga   naturlig   eller   artificiell?   Den   sjätte   och  

sista   punkten   behandlar   hur   observatören   väljer   att   samla   in   datan,   det   vill   säga   ska  

datainsamlingen  vara  strukturerad  eller  öppen?       Strukturerade  och  öppna  observationer  

För   att   uppnå   syftet   samt   besvara   de   frågeställningar   som   har   formulerats   användes  

både   ostrukturerade   (öppna)   samt   strukturerade   observationer   som  

datainsamlingsmetod.    Användningen  av  ostrukturerade  observationer  användes  i  syfte   att   besvara   den   första   frågeställningen   eftersom   den   kräver   en   mer   narrativt   hållen   beskrivning  i  analysdelen  medan  de  strukturerade  observationerna  användes  i  syfte  att                                                                                                                  

27  Bryman,  2013,  s.  263  

(15)

besvara  den  andra  frågeställningen,  vilket  innebär  att  analysen  får  en  kvantitativ  prägel   över  sig.  

 

Ostrukturerade   eller   öppna   observationer   innebär   att   inget   observationsschema   används   vid   insamlingen   av   data   till   studien.   Istället   är   syftet   med   ostrukturerade   observationer  att  så  detaljerat  som  möjligt  anteckna  hur  deltagarna  i  studien  beter  sig   för  att  sen  återge  dessa  beteenden  med  hjälp  av  en  narrativ  beskrivning.  Strukturerade   observationer  är  till  skillnad  från  de  ostrukturerade  observationerna  en  metod  rörande   systematiska   iakttagelser   av   hur   individer   väljer   att   handla   utifrån   ett   förutbestämt   kategorischema.   I   denna   typ   av   metod   präglas   tillvägagångssättet   av   att   forskaren   använder  sig  av  ett  antal  förutbestämda  principer  för  hur  olika  typer  av  beteenden  skall   observeras  samt  registreras.  Dessa  förutbestämda  principerna  ska  vara  så  specifika  och   konkreta   som   möjligt   för   att   observatören   ska   kunna   rikta   fokus   mot   det   som   är   av   värde  för  studien29.    

Genomförande    

Bryman 30  menar   att   en   av   de   viktigaste   fördelarna   vid   användning   av  

direktobservationer  är  att  författaren  inte  behöver  förlita  sig  på  respondenternas  egna   utsagor   kring   det   fenomen   som   ämnas   undersökas.   Detta   faktum   har   varit   en   viktig   aspekt  för  denna  studie  i  motiveringen  av  metod.  

 

Vidare  har  jag  valt  att  förhålla  mig  till  de  sex  punkter  som  Esaiasson31  menar  är  viktiga   att  ta  i  beaktande  på  följande  sätt:  Jag  har  under  observationen  varit  relativt  passiv  i  min   roll   som   observatör.   Vid   vissa   tillfällen   inleddes   konversationer   med   deltagarna   men   dessa   var   vid   varje   tillfälle   initierade   av   deltagarna   själva.   Min   förhoppning   var   att   smälta   in   i   klassrummet   för   att   därmed   ha   så   minimal   påverkan   på   deltagarna   som   möjligt.  Kontakten  mellan  mig  och  deltagarna  har  varit  kort,  vilket  kan  ha  resulterat  i  att   den   nya   bekantskapen   bidragit   till   att   påverka   deltagarna   i   observationerna   då   min   närvaro   under   observationen   blev   ett   nytt   inslag   i   deltagarnas   normala   läromiljö.   På   grund  av  den  tidsaspekt  som  har  funnits  för  denna  studie  var  detta  ett  faktum  som  inte   kunde   ändras.   Observationssituationen   har   inte   haft   någon   form   av   manipulerande   inslag   i   sig,   utan   observationerna   har   ägt   rum   i   det   klassrum   som   deltagarna   normalt   befinner   sig   i.   Graden   av   öppenhet   mot   deltagarna   har   varit   så   minimal   som   möjligt   innan  observationerna  ägde  rum.  Detta  innebar  att  den  enda  information  som  eleverna                                                                                                                  

29  Bryman,  2013,  s.  265,  266   30  Bryman,  2013,  s.263  

(16)

fick   under   observationen   var   att   jag   utförde   observationer   i   syfte   att   använda   informationen   för   denna   uppsats.   Deltagarna   fick   däremot   efter   att   observationerna   varit   avklarade   ta   del   av   syftet   till   observationerna   i   form   av   ett   dokument   där   syftet   framgick   samt   mina   kontaktuppgifter   utifall   frågor   rörande   studien   skulle   uppkomma   hos  de  medverkande.  Miljön  där  observationerna  utförts  har  varit  naturlig,  det  vill  säga   miljön   där   observationerna   utförts   har   varit   densamma   som   deltagarna   vanligen   befinner  sig  i  vid  undervisningssituationer.  Själva  datainsamlingen  har  varit  både  öppen   och   strukturerad.   Den   del   av   datainsamlingen   som   varit   öppen   syftar   som   tidigare   nämnts  på  den  första  frågeställningen  som  fokuserat  på  vilket  beteende  som  föranleder   tillsägelser   respektive   beröm   medan   den   strukturerade   datainsamlingen   har   används   till  den  andra  frågeställningen  med  hjälp  av  ett  observationsschema  som  presenterats  i   nästa  stycke  av  uppsatsen.  

Observationschema  

 

Då   en   del   av   syftet   med   studien   var   att   undersöka   lärarens   fördelning   av   beröm   respektive   tillsägelser   har   ett   observationsschema   bestående   av   fyra   förutbestämda   kategorier  formulerats  i  för  att  kunna  uppfylla  denna  del  av  syftet.  Kategorierna  som  har   skapats   svarar   mot   den   andra   frågeställningen   som   ämnade   undersöka   lärarens   fördelning  av  beröm  respektive  tillsägelser  till  eleverna.    

 

Den   första   kategorin   beskriver   det   beröm   som   förekommer   i   klassrummet   till   pojkar.  

Exempel  på  händelser  som  registreras  i  denna  kategori  är  en  specifik  elev  svarar  rätt  på   en  fråga,  blir  klar  med  en  uppgift  eller  har  en  relevant  synpunkt  kring  det  akademiska   innehållet.  

 

Den   andra   kategorin   beskriver   det   beröm   som   förekommer   i   klassrummet   till   flickor.  

Exempel  på  händelser  som  registreras  i  denna  kategori  är  en  specifik  elev  svarar  rätt  på   en  fråga,  blir  klar  med  en  uppgift  eller  har  en  relevant  synpunkt  kring  det  akademiska   innehållet.  

 

Den  tredje  kategorin  beskriver  tillsägelserna  som  förekommer  i  klassrummet  och  riktar  

sig  mot  pojkar.  Exempel  på  händelser  som  registreras  i  denna  kategori  är  att  eleven  inte   räcker  upp  handen,  inte  kommer  tid  till  lektionen  eller  på  något  sätt  stör  lektionen.    

Den  fjärde  kategorin  beskriver  tillsägelserna  som  förekommer  i  klassrummet  och  riktar  

sig  mot  flickor.  Exempel  på  händelser  som  registreras  i  denna  kategori  är  att  eleven  inte   räcker  upp  handen,  inte  kommer  tid  till  lektionen  eller  på  något  sätt  stör  lektionen.    

(17)

Urval  och  avgränsning  

På   samma   sätt   som   urvalet   har   en   stor   inverkan   på   resultatet   vid   intervju-­‐   eller   enkätstudier   så   har   urvalet   stor   betydelse   vid   observationsstudier.   När   metodvalet   är   strukturerade   observationer   handlar   däremot   urvalsproblematiken   inte   bara   om   vilka   deltagare   som   ingår   i   studien   utan   forskaren   bör   även   ta   hänsyn   till   platser   och   tidpunkter32.     Totalt   sett   är   det   två   olika   skolor   som   ingått   i   studien.   Den   ena   skolan   ligger  i  södra  Stockholm  och  den  andra  skolan  ligger  i  centrala  Uppsala.  Totalt  är  det  fem   observationer   som   utgör   det   empiriska   materialet   i   studien.   Tre   av   observationerna   ägde  rum  på  skolan  i  södra  Stockholm  och  två  av  observationerna  ägde  rum  på  skolan  i   centrala  Uppsala.  Observationerna  i  södra  Stockholm  utfördes  under  en  onsdag  medan   observationerna  i  centrala  Uppsala  utfördes  under  en  måndag.  Samtliga  observationer   har  ägt  rum  i  det  klassrum  som  eleverna  normalt  befinner  sig  i.  Motiveringen  till  varför   dessa  skolor  ingår  i  studien  är  att  personliga  kontakter  till  mig  har  möjliggjort  tillträde   till  skolan.  Användningen  av  personliga  kontakter  ser  jag  i  denna  undersökning  som  en   fördel  då  jag  tror  att  lärarna  som  ingått  i  studien  känt  sig  mer  bekväma  med  någon  som   dem   känner   sedan   tidigare.   Detta   kan   kopplas   till   vad   Bryman33  benämner   som   försökskanineffekten  och  som  innebär  att  deltagarna  i  en  studie  beter  sig  på  ett  speciellt   sätt  då  en  observatör  är  närvarande  eftersom  de  vill  göra  ett  gott  intryck.  I  och  med  jag   kände  lärarna  sedans  tidigare  är  det  möjligt  att  denna  effekt  var  lägre  än  vad  den  skulle   vara   om   jag   inte   känt   dem.   Däremot   kan   ett   urval   som   görs   på   dessa   grunder   bli   problematiskt  då  min  egen  förförståelse  kring  lärarna  kan  påverka  hur  jag  tolkar  diverse   handlingar  som  läraren  utför  i  klassrummet.  För  att  exemplifiera,  ifall  jag  ser  en  person   som  sträng  finns  det  en  risk  att  även  denna  persons  handlingar  tolkas  som  stränga  på   grund  av  min  förförståelse  av  denna  person,  även  om  syftet  med  handlingarn  är  något   annat.  Annika  Eliasson34  väljer  att  benämna  ett  urval  likt  detta  för  bekvämlighetsurval.      

De  avgränsningar  som  gjorts  i  denna  studie  har  inneburit  att  endast  undersöka  beröm   respektive   tillsägelser   som   riktade   mot   en   specifik   elev.   Detta   innebär   att   tillsägelser   eller   beröm   som   riktats   mot   klassen   som   kollektiv   inte   registrerats   under   observationerna.                                                                                                                     32  Bryman,  2013,  s.  270   33  Bryman,  2013,  s.  275   34  Eliasson,  2010,  s.  50  

(18)

Bearbetning  och  analys  av  data  

Esaiasson35  föreslår   vid   bearbetning   av   det   empiriska   materialet   att   observatören   gör   transkriberingar,   upprepade   omläsningar,   detaljerade   kategoriseringar   för   att   därmed   genom  en  systematisk  metod  kunna  se  de  mer  djupgående  mönstren  i  sitt  material.  En   viktig  aspekt  i  bearbetningen  av  det  empiriska  materialet  är  att  kunna  skilja  mellan  om   tolkningen   rör   en   manifest   eller   latent   nivå.   Exempel   på   material   som   i   huvudsak   rör   tolkningar   på   den   manifesta   nivån   kan   i   denna   studie   exemplifieras   med   ifall   läraren   endast   skulle   dela   ut   tillsägelser   till   flickorna   för   ett   beteende   som   även   pojkarna   använder  sig  av.  På  den  latenta  nivån  är  det  istället  det  underliggande  som  ligger  i  fokus,   vilket   innebär   att   observatören   lämnar   direkta   utsagor   vid   bearbetning   av   materialet   och  försöker  ”läsa  mellan  raderna”  kring  det  som  sker  i  observationssituationen.  I  denna   studie   skulle   detta   kunna   röra   sig   om   att   läraren   använder   sig   av   olika   tonarter   vid   tillsägelserna  som  delas  ut  beroende  på  om  det  är  en  pojke  eller  flicka.  I  denna  studie   har  fokus  däremot  riktats  mot  den  manifesta  nivån,  vilket  även  forskningsfrågorna  har   visat  på.      

 

Analysen  av  resultatet  är  uppdelad  i  två  olika  delar,  vilka  är  en  kvalitativ  analys  och  en   kvantitativ   analys.   Den   kvalitativa   analysen   används   i   samband   med   att   den   första   forskningsfrågan   analyseras   och   som   syftade   till   att   undersöka   vad   som   föranleder   tillsägelser   och   beröm   i   klassrummet.   Denna   analysdel   präglas   av   en   narrativ   redovisning   där   de   olika   händelserna   som   registrerats   under   observationerna   ges   en   närmare   beskrivning   med   fokus   på   kontexten   och   elevens   beteende   som   föranleder   tillsägelserna   respektive   berömmet.   Den   kvantitativa   analysen   har   används   i   samband   med   den   andra   forskningsfrågan,   vilket   var   hur   tillsägelser   och   beröm   fördelas   i   klassrummet   mellan   pojkar   och   flickor.   I   denna   analysdel   används   tabeller   för   att   redovisa   det   insamlade   materialet   angående   hur   antalet   tillsägelser   respektive   beröm   fördelade  sig.  

Reflektioner  kring  metodval  

När  observationer  används  som  metodval  menar  Esaiasson36  att  graden  av  validitet,  det   vill   säga   att   vi   mäter   det   vi   påstår   oss   mäta,   för   det   insamlade   materialet   tenderar   att   vara  problematiskt  eftersom  det  är  svårt  att  avgöra  vad  det  är  man  som  observatör  ser.   Esaiasson   menar   därmed   att   endast   sådant   som   potentiellt   sett   kan   observeras   och   uppfattas  på  ett  snarlikt  sätt  kan  klassificeras  som  regelrätta  data.    

 

                                                                                                               

35  Esaiasson,  m.fl,  2008,  s.  271,  315   36  Esaiasson,  m.fl,  2008,  s.  57,  314    

(19)

Då  syftet  med  uppsatsen  är  att  undersöka  hur  tillsägelser  respektive  beröm  fördelar  sig   på  olika  personer  och  kontexter  i  klassrummet  är  observationer  den  metod  som  enligt   mig  lämpar  sig  bäst  för  att  graden  av  validitet  ska  bli  så  hög  som  möjligt.  Vidare  kan  det   diskuteras   huruvida   min   roll   som   observatör   påverkat   eleverna   då   min   närvaro   var   något  som  skiljde  sig  från  hur  det  normalt  ser  ut  i  deras  klassrum.  Hade  min  medverkan   som   observatör   istället   sträckt   sig   över   en   längre   period   finns   det   en   möjlighet   att   eleverna   skulle   ha   vant   sig   vid   min   närvaro   och   därmed   fått   en   mer   naturlig   miljö   för   eleverna.  Dock  är  detta  ett  faktum  som  alla  observatörer  ställs  inför  och  som  inte  går  att   kringgå   och   går   under   namnet   ”Observer’s   paradox”37.   När   observer´s   paradox   diskuteras   är   det   även   relevant   att   lyfta   den   omvända   situationen   som   Bryman38   benämner  going  native.  Detta  är  något  som  ibland  drabbar  observatörer  och  innebär  att   observatören  överidentifierar  sig  med  de  personer  som  studeras.  Problematiken  kring   going   native   är   att   observatören   riskerar   att   förlora   sin   forskarroll   och   sitt   undersökningssyfte   och   därmed   tappa   sin   samhällsvetenskapliga   infallsvinkel   under   insamlingen  och  analysen  av  materialet.    

 

Ytterligare   aspekter   som   bör   diskuteras   vid   reflektioner   kring   metodval   gällande   den   kvantitativa   delen   är   hur   hög   reliabiliteten   är   för   denna   studie.   Reliabilitet   för   kvantitativa  studier  innebär  frågor  som  rör  studiens  pålitlighet,  det  vill  säga  om  studien   går   att   göra   om   med   samma   resultat.39  Bryman40  menar   att   vid   valet   av   strukturerade   observationer  som  metod  för  en  studie  finns  det  olika  aspekter  som  kan  påverka  graden   av   reliabilitet.   En   av   dessa   aspekter   är   hur   graden   av   observatörens   uppmärksamhet   förändras   från   observation   till   observation.   I   denna   studie   var   det   som   mest   tre   observationer   på   en   dag   vilket   kan   ha   påverkat   graden   av   uppmärksamhet   hos   författaren  på  grund  av  trötthet  vid  den  sista  observationen.    

   

Vidare   när   det   kommer   till   den   kvalitativa   analysdelen   av   denna   undersökning   är   validitet  och  reabilitet  inte  ett  mått  som  är  lika  fullt  applicerbart  som  på  den  kvantitativa   analysdelen.   Bryman41  refererar   till   Gubas   och   Lincoln   som   menar   att   validitet-­‐   och   reabilitetsskriteriet  inte  går  att  tillämpa  på  kvalitativa  studier  eftersom  dessa  kriterier   förutsätter  att  det  är  möjligt  att  komma  fram  till  en  absolut  bild  av  verkligheten.  Dessa                                                                                                                  

37  Dale  &  Vinson,  2013,  s.  303   38  Bryman,  2013,  s.  390   39  Bryman,  2013,  s.  161   40  Bryman,  2013,  s.  161   41  Bryman,  2013,  s.  354  

(20)

två  forskare  använder  sig  därför  av  två  andra  grundläggande  kriterier  för  bedömningen   av  en  kvalitativ  studie,  vilka  är  tillförlitlighet  och  äkthet.  Tillförlitligheten  består  av  fyra   delkriterier  vilka  är  trovärdighet,  överförbarhet,  pålitlighet  samt  möjligheten  att  styrka   och  konfirmera.  Kriteriet  trovärdighet  uppfylls  genom  att  de  regler  som  finns  följs  och   att  resultaten  rapporteras  till  de  personer  som  är  en  del  av  den  sociala  verkligheten  som   studerats  för  att  dessa  ska  kunna  bekräfta  att  forskaren  uppfattat  verkligheten  korrekt.  

Överförbarheten  innebär  att  det  ska  finnas  fylliga  redogörelser  av  det  som  undersöks  så  

att  andra  personer  ska  kunna  bedöma  hur  pass  överförbara  resultaten  är  till  en  annan   kontext.   Pålitligheten   uppfylls   genom   att   studien   ska   vara   så   transparant   som   möjligt   gällande   metodvalen.   Möjligheten   att   styrka   och   konfirmera   innebär   att   forskaren   försöker  säkerställa  att  han  eller  hon  agerat  i  god  tro.  Det  ska  därmed  vara  uppenbart   att   forskaren   inte   låtit   personliga   värderingar   eller   teoretisk   inriktning   påverkat   slutsatserna  av  undersökningen.    

 

Äktheten  som  var  det  andra  kriteriet  för  hur  en  kvalitativ  undersökning  bör  bedömas  är   också  uppdelat  i  ett  antal  kriterier.  Det  första  kriteriet  innebär  huruvida  forskaren  ger  en   rättvis  bild  av  de  olika  uppfattningar  som  finns  i  den  grupp  av  människor  som  studerats.  

Det   andra   kriteriet   innebär   att   undersökningen   ska   hjälpa   de   personer   som   ingår   i  

undersökningen   att   komma   fram   till   en   bättre   förståelse   av   sin   sociala   situation.   Det  

tredje  kriteriet   gör   gällande   att   undersökningen   ska   bidra   till   deltagarna   får   en   bättre  

förståelse   till   hur   andra   personer   i   miljön   upplever   saker   och   ting.   Det  fjärde  kriteriet   innebär   att   undersökningen   ska   bidra   till   att   människorna   som   deltagit   ska   få   en   möjlighet   att   förändra   sin   situation.   Det   femte   och   sista   kriteriet   är   besläktat   med   det   fjärde   och   innebär   att   undersökningen   ska   skapa   bättre   möjligheter   för   deltagarna   att   vidta  de  åtgärder  som  krävs  för  att  förändra  en  situation42.    

 

Etiska  aspekter  

Enligt  Vetenskapsrådets  Codex  är  själva  utgångspunkten  gällande  de  etiska  aspekterna   när   människor   studeras   individskyddet.   Individskyddet   innebär   att   de   som   ingår   i   studien  inte  får  utsättas  för  psykisk  eller  fysisk  skada,  förödmjukelse  eller  kränkning.  I   denna   studie   har   de   etiska   aspekterna   använts   i   form   av   att   största   möjliga   konfidentialitet   till   deltagarna   har   utlovats,   vilket   inneburit   att   inga   namn   förutom   lärarens  fingerade  namn  förekommit.  Detta  krav  benämns  som  konfidentialitetskravet.   Utöver  detta  så  har  författaren  till  studien  innan  varje  påbörjad  observation  i  samband   med  presentation  av  sig  själv  klargjort  att  allt  deltagande  är  på  frivillig  basis,  vilket  även                                                                                                                  

References

Related documents

Av dessa skäl är det inte möjligt att i den samhällsekonomiska kalkylen hantera nyttor och kostnader som dyker upp vid en framtida tidpunkt på samma sätt som samma nytta eller

Det finns inga generella könsskillnader inom matematiken som syn i helheten, men vid granskning på djupet av olika avsnitt inom ämnet visar det att pojkar har bättre resultat när

Sammandrag är det 67 procent av pojkarna som ibland eller ofta använder mobiltelefonen för att kontakta vänner under lektionstid medan 71 procent av flickorna säger att de

I vår berättelse finns Pim med som könlös karaktär, som innehar huvudrollen och då får barnen ytterligare ett alternativ till en individ som de kan identifiera sig med,

Av dessa två typer var beröm för förmåga vanligast med en frekvens på 21,5 procent, vilket gör denna typ av beröm till den näst mest vanliga efter prestationsberöm

Notisen ecclesiam n o n d u m perfectarn i det vid tidpunkten för den nya kyr- kans, den nuvarande biskopskyrkans, domkyrkans, invigning år 1145 förfardi- gade brev

nsvarig utgivare: Erik Anners • Redaktörer: Erik Anners, Thede Palm,.. ,

Eilard (2008) menar att de aktuella läromedlen har gått mot ett mjukare och känsligare ideal där det är accepterat för både tjejer och pojkar att vara känsligare än