Tillsägelser och beröm i klassrummet
ur ett socialkonstruktionistiskt
genusperspektiv
Joel Alé Svensson
Handledare: Niklas Norén Examinator: Anneli Häyren
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport nr: [2015vt01566]
Sammanfattning
Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna.
Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 5 LITTERATURÖVERSIKT ... 6 TIDIGARE FORSKNING ... 6Skolan som medskapare av könsidentitet ... 6
Pojkar och flickors agerande i klassrummet ... 7
Lärarens fördelning av uppmärksamhet i klassrummet ... 8
Tillsägelser och beröm i klassrummet ... 8
Påverkan av lärares förväntningar på deras bemötande av eleverna ... 9
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 10
Genusperspektiv ... 10
Socialisering ... 11
Etnometodologi ... 11
Genusordningen i skolan ... 12
SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
METOD ... 14
OBSERVATION SOM METOD ... 14
STRUKTURERADE OCH ÖPPNA OBSERVATIONER ... 14
GENOMFÖRANDE ... 15
Observationschema ... 16
Urval och avgränsning ... 17
BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA ... 18
REFLEKTIONER KRING METODVAL ... 18
ETISKA ASPEKTER ... 20
ANALYS AV VAD SOM FÖRANLEDER BERÖM RESPEKTIVE TILLSÄGELSER ... 21
VAD FÖRANLEDER LÄRARE ATT GE BERÖM RESPEKTIVE TILLSÄGELSER? ... 21
Observation 1, södra Stockholm onsdag, 08,35 -‐09,30 ... 21
Observation 2, södra Stockholm, onsdag, 09,55 – 10,50 ... 22
Observation 3, södra Stockholm, onsdag, 13,55 – 14,40 ... 24
Observation 4, centrala Uppsala, måndag, 08,40 – 09,25 ... 24
Observation 5, centrala Uppsala, måndag, 10,40 – 11,20 ... 25
SAMMANFATTNING AV ANALYSRESULTAT ... 26
ANALYS AV HUR TILLSÄGELSER RESPEKTIVE BERÖM FÖRDELADE SIG MELLAN POJKAR
OCH FLICKOR ... 28
ANALYS OCH RESULTAT ... 28
DISKUSSION AV FÖRDELNINGEN AV TILLSÄGELSER OCH BERÖM MELLAN POJKAR OCH FLICKOR ... 30
SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 31
AVSLUTNING ... 32
REFERENSLISTA ... 33
BILAGA 1 ... 35
Bakgrund
I Lgr111 finns det tydliga riktlinjer för hur lärare ska arbeta med jämställdhet i skolan för att uppnå en likvärdig skola. Följande citat är hämtat från den nuvarande läroplanen och beskriver den del av skolans värdegrund som syftar till skapa en likvärdig skola för samtliga elever.
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och för-‐ väntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmöns-‐ ter. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”
Trots innehållet i läroplanen har skolverket kunnat konstatera att flickor lyckas bättre än pojkar i de nationella prov som skrivs i skolan. Flickorna får bättre resultat i samtliga ämnen som har nationella prov jämfört med pojkarna. I ämnet svenska kan den största skillnaden registreras där mer än dubbelt så många pojkar blir underkända än flickorna. Av alla pojkar som skrev det nationella provet i svenska blev 13 procent underkända medan antalet underkända flickor utgjorde 6 procent av alla flickor som skrev provet2.
I Skolverkets rapport Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det framgår det att skolan har svårt att nå de jämställdhetsmål som finns i läroplaner och andra styrdokument som de anställda i skolan har skyldighet att känna till och arbeta aktivt för att uppnå. En av de mest frekvent återkommande faktorerna till varför skolan inte klarar av att uppfylla dessa mål trots olika satsningar för att jämställdheten ska öka under de senaste decennierna är lärares brist på insikt om sina egna förhållningssätt till eleverna, alltså hur lärarna bemöter eleverna konkret i olika sammanhang3. Påståenden som ”jag behandlar alla lika oavsett kön” eller ”jag behandlar alla som individer och tänker därför inte på vilket kön eleven har” är två vanliga påstående som återkommer i forskningen kring hur elever behandlas beroende på kön i skolan4. Vidare i rapporten beskrivs det hur det nästintill blivit en vedertagen sanning att pojkar betraktas som
1 Skolverket, 2011, s. 8 2 Skolverket, 2014 3 SOU 2009:64, s. 154 4 SOU 2009:64, s. 155
bråkiga, omogna och mer ointresserade av skolan medan flickorna betraktas som hjälpsamma, lyhörda inför regler samt duktiga i skolan.5
Utifrån denna rapport bör man som framtida lärare fundera över hur lärarens förhållningsätt mot pojkar respektive flickor ser ut i klassrummet. Det bör dock påpekas att Skolverkets rapport i första hand fokuserar på forskning om föreställningar och uppfattningar om relationen mellan lärare och elev, snarare än om forskning om de handlingar som faktiskt utförs i klassrummet, vilket är det centrala i denna uppsats. Ett sätt att närma sig detta är att fokusera på lärares värderande handlingar, eftersom dessa ger en analytisk ingång till hur lärare förhåller sig till och bemöter elevers konkreta beteende i klassrummet, vilket ligger i fokus för denna studie. I studien kommer jag därför att undersöka vad som föranleder lärarens beröm respektive tillsägelser och hur antalet beröm respektive tillsägelser fördelar sig mellan pojkar och flickor.
Litteraturöversikt
I detta kapitel presenteras först den tidigare forskningen som kan relateras till det syfte och forskningsfrågorna som har använts under arbetet med uppsatsen för att därefter presentera de teoretiska utgångspunkter som varit centrala i bearbetningen och analysen av det empiriska materialet.
Tidigare forskning
Skolan som medskapare av könsidentitet
Ann-‐Sofie Holm6 skriver i sin studie ”Sven är större och starkare, så det får bli han som
får bestämma” – lärare som medskapare av könsidentitet att även om skolan har som
uppdrag att arbeta för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster så är skolan fortfarande en av de institutioner som är central i bibehållandet av dessa könsroller genom att pojkar och flickor bemöts på olika sätt. Holms studie äger rum i två niondeklasser där hon med utgångspunkt i observationer och intervjuer visar på hur lärare bidrar till att könsskillnader skapas bland ungdomarna i klasserna.
I observationerna som Holm7 utförde kunde hon urskilja ett mönster som innebar att läraren tenderade att ha en mer övervakande blick på pojkarna än på flickorna. Även andra variationer kunde under observationerna registreras, vilket bland annat bestod i
5 SOU 2009:64, s. 155, 156 6 Holm, 2008, s. 117 7 Holm, 2008, s. 118
att läraren var mer engagerad i att få med pojkarna i klassrumsdiskussioner än flickorna.
Marie Nordberg8 är ytterligare en forskare som beskriver hur skolan upprätthåller och reproducerar könspositionerna genom att lärarens olika förväntningar på pojkar och flickor. Dessa skillnader förväntningar innebär bland annat att pojkar får mer uppmärksamhet än flickorna samt att flickor som upplevs som busiga väcker mer förvåning än pojkar som upplevs som busiga. Johanna Giotta9 beskriver denna situation som paradoxal eftersom flickor trots den underordning de befinner sig i tenderar att få högre betyg än pojkarna. Enligt Skolverket10 kan denna situation delvis förklaras med att flickorna hade en betydligt positivare inställning till studierna än pojkarna. Flickorna ser vidare utbildning som något nödvändigt i livet för kunna klara och försörja sig medan vidare utbildning inte har samma värde hos pojkarna.
Pojkar och flickors agerande i klassrummet
I Ann-‐Sofie Holms11 studie undersöker hon hur pojkar och flickors sociala beteende i klassrummet samt inställning till skolan skiljer sig utifrån normer kring hur pojkar och flickor ska vara för att bli betraktade som populära. När det gäller inställningen till skolan kunde Holm finna att det fanns en ovilja hos pojkarna att visa sig duktiga gällande studierna. I intervjuerna med en av lärarna beskrivs klassens betygsmässigt duktigaste pojke. Läraren menade att hon tror att han lägger ner mycket tid på studierna hemma eftersom han många gånger inte arbetar under lektionerna. Syftet att arbeta med studierna hemma menar den aktuella läraren skulle vara att pojken inte vill visa sig duktig i skolan för sina kamrater då det inte är accepterat för en pojke att anstränga sig alltför mycket med sina studier. Denna tes från läraren förstärks av andra intervjuer där en bild skapas av att framgång i skolan ska ske utan ansträngning, vilket kan vara en av anledningarna till att gruppen pojkar generellt tenderar att inte vilja visa sig duktiga i klassrummet.
Ytterligare exempel som Holm12 tar upp i sin avhandling gällande pojkar och flickors agerande i klassrummet är hur interaktionen med läraren ser ut beroende på om det är 8 Nordberg, 1999, s. 12 9 Giotta, 2006, s. 102 10 Skolverket, 2004, s. 134 11 Holm, 2008, s. 133 12 Holm, 2008, s. 99
en pojke eller flicka som står för den. I en intervju med en av eleverna på skolan framkommer det att pojkar upplevs ofta ha en hårdare ton än flickorna när de exempelvis ber om hjälp, vilket eleven uppfattade som accepterat hos lärarna. Detta innebär att flickorna måste be snällt om hjälp medan pojkarna tillåts använda en hårdare ton när de ber om hjälp.
Lärarens fördelning av uppmärksamhet i klassrummet
Charlotte Einarsson13 undersöker i sin avhandling hur interaktionen mellan lärare och elever skiljer sig åt beroende på olika variabler som till exempel elevkön, lärarkön och ålder. Einarsson använder sig i sin studie av observationer och det hon mäter är hur många kontakter som ägde rum mellan lärare och varje enskild elev samt hur många repliker som utbyttes mellan dem. När det kommer till hur variabeln elevkön påverkar interaktionen mellan lärare och elev har tidigare forskning som exempelvis Brophy and Good14, gjort gällande att det finns en tydlig tendens i att det är pojkarna som får merparten av lärarens uppmärksamhet. Resultatet av Einarssons studie visade däremot på att skillnaden inte var så omfattande. Pojkarna stod i Einarssons studie för 56% av den totala interaktionen mellan lärare och elev medan flickorna stod för 44% av den totala interaktionen mellan lärare och elev. Att skillnaden mellan hur interaktionstillfällen fördelade sig mellan pojkar och flickor var mindre än vad tidigare studier gjort gällande menar Einarsson skulle kunna vara ett resultat av många års studier inom området. Detta kan ha inneburit att lärare blivit mer medvetna om hur de fördelar sin tid i klassrummet mellan könen. Därför menar Einarsson att det finns fog för att ifrågasätta gamla sanningar om den så kallade pojkdominansen i klassrummet.
Tillsägelser och beröm i klassrummet
I Frank Merret och Kevin Wheldalls15 studie Teachers use of praise and reprimands to
boys and girls undersöker de båda forskarna likt Einarsson interaktionen i klassrummet,
men till skillnad från Einarsson avgränsar de sin studie till att endast undersöka lärares värderande responser på elevers agerande. Författarna till studien delar in lärarens värderande respons till eleven i fyra olika kategorier, vilka är följande: Beröm gällande akademiska bedrifter, kritik gällande akademiska bedrifter, beröm gällande beteende
13 Einarsson, 2003, s. 61, 69
14 Brophy and Good, 1970, s. 372, 373 15 Merret & Wheldall, 1992, s. 75
samt kritik gällande beteende som de sedan redovisar kvantitativt. Lärarna som ingick i studien arbetade i låg och mellanstadiet och metoden som författarna använde sig av var strukturerade observationer. Resultatet från de båda författarnas studie innebar att de inte kunde finna någon signifikant skillnad i hur lärarna använde sig av beröm och tillsägelser mellan pojkar och flickor i lågstadiet. Däremot fann de större skillnader i lärarnas användning av tillsägelser och beröm i högstadiet. Det som kunde konstateras var att pojkar fick betydligt mer beröm för sina akademiska bedrifter än vad flickorna fick men paradoxalt nog även betydligt mer kritik för deras akademiska bedrifter. Ytterligare signifikanta skillnader som framkom i studien var att pojkarna även fick betydligt fler tillsägelser i syfte att stävja ett störande beteende.
Påverkan av lärares förväntningar på deras bemötande av eleverna
I Thomas L. Goods16 studie, då han undersöker hur lärarens förväntningar avspeglar deras bemötande gentemot eleverna, inleder han med att låta läraren ranka sina elever utifrån akademiska prestationer för att sen undersöka hur läraren förhåller sig till eleverna beroende på om de var högt rankade eller lågt rankade. Resultaten från Goods studie visade att lärarens bemötande skilde sig åt på flera punkter mellan de elever som läraren rankat högt respektive lågt. Dessa olikheter i lärarens bemötande var bland annat att de elever som var högt rankade av läraren blev placerade vid bänkar som avståndsmässigt låg närmare läraren, eleverna som var högt rankade gavs mer uppmärksamhet än de lågt rankade, eleverna som var högt rankade fick fler möjligheter att svara på frågor i klassrummet än de lågt rankade, de lågt rankade eleverna fick i högre utsträckning utstå kritik från läraren samt att de lågt rankade eleverna även fick mindre beröm vid korrekta svar på lärarens frågor i jämförelse med de högt rankade eleverna.
Denna studie kan kopplas till den artikel som hämtades från Skolverket17 och nämns i bakgrunden till denna uppsats och beskriver hur flickorna presterar bättre än pojkarna i samtliga av de ämnen som har nationella prov. Denna skeva prestationsfördelning i de nationella proven, mellan pojkar och flickor antas kunna leda till att lärare utifrån denna information skapar sig förväntningar på elever beroende på vilket kön eleven i fråga har. Även om förväntningar från lärare på elever inte är något som undersöks i denna studie är dessa resultat ändå av intresse för diskussionen av resultatet.
16 Good, 1981, s. 415, 416 17 Skolverket, 2014
Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras hur det socialkonstruktionistiska perspektivet använts när jag analyserat hur genus skapats. För att sammanfatta det socialkonstruktionistiska perspektivet innebär det att människor kontinuerligt formar sin verklighet genom de beslut och handlingar som de dagligen utför. Detta innebär att verkligheten aldrig är statisk utan formas av människors samspel med varandra, vilket är central uppfattning av det som kallas den sociala konstruktionen av verkligheten18.
Genusperspektiv
Betydelsen av ordet genus kommer från lingvistiken och är en översättning från gender som var ett begrepp som användes vid den anglosaxiska kvinnoforskningen under 1970-‐talet. Syftet med begreppet var att skapa en åtskillnad mellan det biologiska könet och det sociala könet. Begreppet genus har därför på senare tid kommit att ersätta det mer föråldrade begreppet ”könsroller” som ansetts skapa mer förvirring än lösningar. Genom denna forskning som behandlat genus har nya dimensioner skapats för hur vi uppfattar män, kvinnor, kvinnligt, manligt, jämlikhet, jämställdhet och makt19.
Yvonne Hirdman20 skriver i artikeln Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning att genussystemets två grundläggande logiker är isärhållningen av de två
könen och etablerandet av den manliga normen. Själva betydelsen av genus innebär enligt Hirdman den allt mer komplicerade kunskapen vi har av vad kvinnligt och manligt är. Genus kan därmed förstås som föränderliga tankefigurer vilka i sin tur skapar sociala praktiker. I begreppet genus finns det även systematiserande drag som innebär en dynamisk struktur där specifika föreställningar och förväntningar ger upphov till regelbundenheter i samhället som män och kvinnor förhåller sig till. Således kan genussystemet betraktas som en ordningsstruktur av könen som utgörs av de två grundläggande lagar som tidigare nämndes och som var dikotomin mellan könen samt synen på mannen som norm.
Utifrån Jurgen Habermas diskuterar Hirdman vidare hur dessa tankefigurer som nämndes tidigare reproduceras genom olika processer. Den första av dessa processer är vad Hirdman kallar för kulturell överlagring och innebär att dessa tankefigurer som vi har av manligt och kvinnligt ärvs från generation till generation. Den andra processen är
18 Giddens, 2008, s. 134 19 Lif, 2008, s. 19
den sociala integrationen som sker i samhället, vilket innefattar arbetsdelningen mellan könen. Detta innebär att män och kvinnor hålls åtskilda genom att de ägnar sig åt olika verksamheter. Den tredje processen som Hirdman beskriver och som är central i denna studie är socialisering21.
Socialisering
För att definiera innebörden av begreppet socialisation för just denna studie används Peter L. Berger och Thomas Luckmans22 bok Kunskapssociologi där de definierar
begreppet socialisation som ”det grundliga och konsekventa införandet av en individ i ett samhälles objektiva värld eller en sektor av den”. Vidare menar författarna att en individ aldrig föds som en samhällsmedlem utan blir det senare i livet genom en process som författarna benämner internalisering. Internaliseringsbegreppet innebär att individen tillägnar sig kunskaper, föreställningar och normer genom sin sociala interaktion med andra individer och att interaktion därmed är en central process i socialiseringen. Eftersom denna uppsats undersöker hur interaktionen mellan lärare och elev skiljer sig åt gällande hur tillsägelser och beröm fördelar sig används internaliseringsbegreppet som en utgångspunkt i hur pojkar och flickor socialiseras in i samhället
Etnometodologi
Utifrån internaliseringsbegreppet som innebar att interaktionen mellan människor är central i hur vi socialiseras in i samhället kan kopplingar dras till Linda Kahlins23
beskrivning av det etnometodologiska perspektivet då interaktionen mellan människor kan ses som språkliga handlingar som påverkar verkligheten.
Detta perspektiv innebär att vi lever och skapar social ordning kontinuerligt genom vår vardagliga förståelse av de rutinmässiga aktiviteter som vi dagligen ägnar oss åt. Ett av de centrala begreppen inom det etnometodologiska perspektivet är reflexivitet vilket innebär att språkliga handlingar inte enbart beskriver verkligheten utan även påverkar verkligheten, som tidigare nämndes. Michael Tholander24 menar att etnometodologin
21 Hirdman, 2004, s. 52, 53
22 Berger & Luckmann, 1979, s. 154 23 Kahlin, 2008, s. 17
således inte syftar till att försöka uttala sig om människors inre världar utan studerar i stället i detalj hur observerbara praktiker skapar mening i de sociala sammanhang vi lever i. I denna uppsats är detta en viktig aspekt då endast observerbara praktiker används i analysen.
Genusordningen i skolan
Eva Gannerud25 använder begreppet genusordning för att beskriva hur genus och kön kommer till utryck i dagens samhälle. Genusordningen kan konkretiseras utifrån olika nivåer. På den symboliska nivån innefattas allt som vi uppfattar som manligt respektive kvinnligt, det vill säga hur män och kvinnor bör vara. Dessa uppfattningar beskrivs även som ömsesidigt uteslutande och i kontrast till varandra. Dessa föreställningar om hur kvinnor och män används sedan för att legitimera olika förhållanden på den strukturella nivån som till exempel hur de sociala praktikerna är organiserade.
Genusordningens övergripande mönster har därmed en betydande roll inom varje organisation eller institution och så även inom skolan och utbildningsväsendets. På denna institutionella nivå kallar Gannerud genusmönstret för genusregim. Skolans genusregim beskrivs av Gannerud som mer föränderlig än vad den övergripande genusordningen ter sig då det finns en medveten strävan inom skolan att upprätthålla ett jämställdhetsarbete men även som ett resultat av förändringar utanför skolans värld. På grund av denna föränderlighet kan genusregimen innehålla aspekter med komplicerade och motsägesfulla relationer till den rådande genusordningen. Genusregimen inom skolans värld innehåller samma nivåer som genusordningen, vilket innebär föreställningar om manligt och kvinnligt på en symbolisk nivå som tar sig i utryck på en strukturell nivå26.
25 Gannerud, 1999, s. 9, 10 26 Gannerud, 1999, s. 11, 12
Syfte/frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka lärarens fördelning av tillsägelser och beröm till elever i klassrumsinteraktion, samt vad som föranleder dessa typer av handlingar hos läraren ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar formulerats.
1) Hur skiljer sig lärarens tillsägelser respektive beröm till pojkar och flickor i avseendet vad som föranleder dessa handlingar hos läraren?
2) Hur fördelar sig beröm respektive tillsägelser mellan pojkar och flickor?
Metod
Observation som metod
Bryman27 menar att en av de viktigaste fördelarna vid användningen av observationer som metod är att forskaren har möjlighet att utföra en direkt observation av fenomenet som studeras, vilket skiljer sig från exempelvis intervjuer där forskaren måste förlita sig på respondentens utsagor av fenomenet. Det är en fördel eftersom risken alltid finns att respondentens utsagor inte alltid är fullständigt representativa. De strukturerade observationerna utgör därmed en tänkbar lösning på detta problem då forskaren direktstuderar fenomenet som är av intresse för studien.
När observationer diskuteras brukar metoden även delas upp i en skala från fullständig observatör till fullständig deltagare. Indelningen syftar till att ta fasta på forskarens inställning till hur observationen ska genomföras. Metaforen att vara flugan på väggen kan kopplas till den fullständiga observatörens roll medan den fullständiga deltagarens roll präglas av ett vara en del av det som ska observeras. Dock poängterar Esaiasson28 att denna uppdelning mellan fullständig observatör kontra fullständig deltagare inte bör klassificeras som heltäckande och formulerar därför sex olika punkter som bör tas i beaktande inför en observationsstudie och som är följande: Den första punkten innebär hur karaktären på deltagande ser ut, det vill säga är det passivt eller aktivt. Den andra
punkten innebär hur lång kontakten har varit mellan observatör och de som ska
observeras. Den tredje punkten kretsar kring vilken grad av manipulation som observationsstudien ska ha. Den fjärde punkten handlar om hur observatören hanterar graden av öppenhet kring observationen till deltagarna i studien, det vill säga vad vet dem som observeras om studien? Den femte punkten innebär hur miljön där observationen äger rum ska vara, det vill säga naturlig eller artificiell? Den sjätte och
sista punkten behandlar hur observatören väljer att samla in datan, det vill säga ska
datainsamlingen vara strukturerad eller öppen? Strukturerade och öppna observationer
För att uppnå syftet samt besvara de frågeställningar som har formulerats användes
både ostrukturerade (öppna) samt strukturerade observationer som
datainsamlingsmetod. Användningen av ostrukturerade observationer användes i syfte att besvara den första frågeställningen eftersom den kräver en mer narrativt hållen beskrivning i analysdelen medan de strukturerade observationerna användes i syfte att
27 Bryman, 2013, s. 263
besvara den andra frågeställningen, vilket innebär att analysen får en kvantitativ prägel över sig.
Ostrukturerade eller öppna observationer innebär att inget observationsschema används vid insamlingen av data till studien. Istället är syftet med ostrukturerade observationer att så detaljerat som möjligt anteckna hur deltagarna i studien beter sig för att sen återge dessa beteenden med hjälp av en narrativ beskrivning. Strukturerade observationer är till skillnad från de ostrukturerade observationerna en metod rörande systematiska iakttagelser av hur individer väljer att handla utifrån ett förutbestämt kategorischema. I denna typ av metod präglas tillvägagångssättet av att forskaren använder sig av ett antal förutbestämda principer för hur olika typer av beteenden skall observeras samt registreras. Dessa förutbestämda principerna ska vara så specifika och konkreta som möjligt för att observatören ska kunna rikta fokus mot det som är av värde för studien29.
Genomförande
Bryman 30 menar att en av de viktigaste fördelarna vid användning av
direktobservationer är att författaren inte behöver förlita sig på respondenternas egna utsagor kring det fenomen som ämnas undersökas. Detta faktum har varit en viktig aspekt för denna studie i motiveringen av metod.
Vidare har jag valt att förhålla mig till de sex punkter som Esaiasson31 menar är viktiga att ta i beaktande på följande sätt: Jag har under observationen varit relativt passiv i min roll som observatör. Vid vissa tillfällen inleddes konversationer med deltagarna men dessa var vid varje tillfälle initierade av deltagarna själva. Min förhoppning var att smälta in i klassrummet för att därmed ha så minimal påverkan på deltagarna som möjligt. Kontakten mellan mig och deltagarna har varit kort, vilket kan ha resulterat i att den nya bekantskapen bidragit till att påverka deltagarna i observationerna då min närvaro under observationen blev ett nytt inslag i deltagarnas normala läromiljö. På grund av den tidsaspekt som har funnits för denna studie var detta ett faktum som inte kunde ändras. Observationssituationen har inte haft någon form av manipulerande inslag i sig, utan observationerna har ägt rum i det klassrum som deltagarna normalt befinner sig i. Graden av öppenhet mot deltagarna har varit så minimal som möjligt innan observationerna ägde rum. Detta innebar att den enda information som eleverna
29 Bryman, 2013, s. 265, 266 30 Bryman, 2013, s.263
fick under observationen var att jag utförde observationer i syfte att använda informationen för denna uppsats. Deltagarna fick däremot efter att observationerna varit avklarade ta del av syftet till observationerna i form av ett dokument där syftet framgick samt mina kontaktuppgifter utifall frågor rörande studien skulle uppkomma hos de medverkande. Miljön där observationerna utförts har varit naturlig, det vill säga miljön där observationerna utförts har varit densamma som deltagarna vanligen befinner sig i vid undervisningssituationer. Själva datainsamlingen har varit både öppen och strukturerad. Den del av datainsamlingen som varit öppen syftar som tidigare nämnts på den första frågeställningen som fokuserat på vilket beteende som föranleder tillsägelser respektive beröm medan den strukturerade datainsamlingen har används till den andra frågeställningen med hjälp av ett observationsschema som presenterats i nästa stycke av uppsatsen.
Observationschema
Då en del av syftet med studien var att undersöka lärarens fördelning av beröm respektive tillsägelser har ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier formulerats i för att kunna uppfylla denna del av syftet. Kategorierna som har skapats svarar mot den andra frågeställningen som ämnade undersöka lärarens fördelning av beröm respektive tillsägelser till eleverna.
Den första kategorin beskriver det beröm som förekommer i klassrummet till pojkar.
Exempel på händelser som registreras i denna kategori är en specifik elev svarar rätt på en fråga, blir klar med en uppgift eller har en relevant synpunkt kring det akademiska innehållet.
Den andra kategorin beskriver det beröm som förekommer i klassrummet till flickor.
Exempel på händelser som registreras i denna kategori är en specifik elev svarar rätt på en fråga, blir klar med en uppgift eller har en relevant synpunkt kring det akademiska innehållet.
Den tredje kategorin beskriver tillsägelserna som förekommer i klassrummet och riktar
sig mot pojkar. Exempel på händelser som registreras i denna kategori är att eleven inte räcker upp handen, inte kommer tid till lektionen eller på något sätt stör lektionen.
Den fjärde kategorin beskriver tillsägelserna som förekommer i klassrummet och riktar
sig mot flickor. Exempel på händelser som registreras i denna kategori är att eleven inte räcker upp handen, inte kommer tid till lektionen eller på något sätt stör lektionen.
Urval och avgränsning
På samma sätt som urvalet har en stor inverkan på resultatet vid intervju-‐ eller enkätstudier så har urvalet stor betydelse vid observationsstudier. När metodvalet är strukturerade observationer handlar däremot urvalsproblematiken inte bara om vilka deltagare som ingår i studien utan forskaren bör även ta hänsyn till platser och tidpunkter32. Totalt sett är det två olika skolor som ingått i studien. Den ena skolan ligger i södra Stockholm och den andra skolan ligger i centrala Uppsala. Totalt är det fem observationer som utgör det empiriska materialet i studien. Tre av observationerna ägde rum på skolan i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på skolan i centrala Uppsala. Observationerna i södra Stockholm utfördes under en onsdag medan observationerna i centrala Uppsala utfördes under en måndag. Samtliga observationer har ägt rum i det klassrum som eleverna normalt befinner sig i. Motiveringen till varför dessa skolor ingår i studien är att personliga kontakter till mig har möjliggjort tillträde till skolan. Användningen av personliga kontakter ser jag i denna undersökning som en fördel då jag tror att lärarna som ingått i studien känt sig mer bekväma med någon som dem känner sedan tidigare. Detta kan kopplas till vad Bryman33 benämner som försökskanineffekten och som innebär att deltagarna i en studie beter sig på ett speciellt sätt då en observatör är närvarande eftersom de vill göra ett gott intryck. I och med jag kände lärarna sedans tidigare är det möjligt att denna effekt var lägre än vad den skulle vara om jag inte känt dem. Däremot kan ett urval som görs på dessa grunder bli problematiskt då min egen förförståelse kring lärarna kan påverka hur jag tolkar diverse handlingar som läraren utför i klassrummet. För att exemplifiera, ifall jag ser en person som sträng finns det en risk att även denna persons handlingar tolkas som stränga på grund av min förförståelse av denna person, även om syftet med handlingarn är något annat. Annika Eliasson34 väljer att benämna ett urval likt detta för bekvämlighetsurval.
De avgränsningar som gjorts i denna studie har inneburit att endast undersöka beröm respektive tillsägelser som riktade mot en specifik elev. Detta innebär att tillsägelser eller beröm som riktats mot klassen som kollektiv inte registrerats under observationerna. 32 Bryman, 2013, s. 270 33 Bryman, 2013, s. 275 34 Eliasson, 2010, s. 50
Bearbetning och analys av data
Esaiasson35 föreslår vid bearbetning av det empiriska materialet att observatören gör transkriberingar, upprepade omläsningar, detaljerade kategoriseringar för att därmed genom en systematisk metod kunna se de mer djupgående mönstren i sitt material. En viktig aspekt i bearbetningen av det empiriska materialet är att kunna skilja mellan om tolkningen rör en manifest eller latent nivå. Exempel på material som i huvudsak rör tolkningar på den manifesta nivån kan i denna studie exemplifieras med ifall läraren endast skulle dela ut tillsägelser till flickorna för ett beteende som även pojkarna använder sig av. På den latenta nivån är det istället det underliggande som ligger i fokus, vilket innebär att observatören lämnar direkta utsagor vid bearbetning av materialet och försöker ”läsa mellan raderna” kring det som sker i observationssituationen. I denna studie skulle detta kunna röra sig om att läraren använder sig av olika tonarter vid tillsägelserna som delas ut beroende på om det är en pojke eller flicka. I denna studie har fokus däremot riktats mot den manifesta nivån, vilket även forskningsfrågorna har visat på.
Analysen av resultatet är uppdelad i två olika delar, vilka är en kvalitativ analys och en kvantitativ analys. Den kvalitativa analysen används i samband med att den första forskningsfrågan analyseras och som syftade till att undersöka vad som föranleder tillsägelser och beröm i klassrummet. Denna analysdel präglas av en narrativ redovisning där de olika händelserna som registrerats under observationerna ges en närmare beskrivning med fokus på kontexten och elevens beteende som föranleder tillsägelserna respektive berömmet. Den kvantitativa analysen har används i samband med den andra forskningsfrågan, vilket var hur tillsägelser och beröm fördelas i klassrummet mellan pojkar och flickor. I denna analysdel används tabeller för att redovisa det insamlade materialet angående hur antalet tillsägelser respektive beröm fördelade sig.
Reflektioner kring metodval
När observationer används som metodval menar Esaiasson36 att graden av validitet, det vill säga att vi mäter det vi påstår oss mäta, för det insamlade materialet tenderar att vara problematiskt eftersom det är svårt att avgöra vad det är man som observatör ser. Esaiasson menar därmed att endast sådant som potentiellt sett kan observeras och uppfattas på ett snarlikt sätt kan klassificeras som regelrätta data.
35 Esaiasson, m.fl, 2008, s. 271, 315 36 Esaiasson, m.fl, 2008, s. 57, 314
Då syftet med uppsatsen är att undersöka hur tillsägelser respektive beröm fördelar sig på olika personer och kontexter i klassrummet är observationer den metod som enligt mig lämpar sig bäst för att graden av validitet ska bli så hög som möjligt. Vidare kan det diskuteras huruvida min roll som observatör påverkat eleverna då min närvaro var något som skiljde sig från hur det normalt ser ut i deras klassrum. Hade min medverkan som observatör istället sträckt sig över en längre period finns det en möjlighet att eleverna skulle ha vant sig vid min närvaro och därmed fått en mer naturlig miljö för eleverna. Dock är detta ett faktum som alla observatörer ställs inför och som inte går att kringgå och går under namnet ”Observer’s paradox”37. När observer´s paradox diskuteras är det även relevant att lyfta den omvända situationen som Bryman38 benämner going native. Detta är något som ibland drabbar observatörer och innebär att observatören överidentifierar sig med de personer som studeras. Problematiken kring going native är att observatören riskerar att förlora sin forskarroll och sitt undersökningssyfte och därmed tappa sin samhällsvetenskapliga infallsvinkel under insamlingen och analysen av materialet.
Ytterligare aspekter som bör diskuteras vid reflektioner kring metodval gällande den kvantitativa delen är hur hög reliabiliteten är för denna studie. Reliabilitet för kvantitativa studier innebär frågor som rör studiens pålitlighet, det vill säga om studien går att göra om med samma resultat.39 Bryman40 menar att vid valet av strukturerade observationer som metod för en studie finns det olika aspekter som kan påverka graden av reliabilitet. En av dessa aspekter är hur graden av observatörens uppmärksamhet förändras från observation till observation. I denna studie var det som mest tre observationer på en dag vilket kan ha påverkat graden av uppmärksamhet hos författaren på grund av trötthet vid den sista observationen.
Vidare när det kommer till den kvalitativa analysdelen av denna undersökning är validitet och reabilitet inte ett mått som är lika fullt applicerbart som på den kvantitativa analysdelen. Bryman41 refererar till Gubas och Lincoln som menar att validitet-‐ och reabilitetsskriteriet inte går att tillämpa på kvalitativa studier eftersom dessa kriterier förutsätter att det är möjligt att komma fram till en absolut bild av verkligheten. Dessa
37 Dale & Vinson, 2013, s. 303 38 Bryman, 2013, s. 390 39 Bryman, 2013, s. 161 40 Bryman, 2013, s. 161 41 Bryman, 2013, s. 354
två forskare använder sig därför av två andra grundläggande kriterier för bedömningen av en kvalitativ studie, vilka är tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitligheten består av fyra delkriterier vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att styrka och konfirmera. Kriteriet trovärdighet uppfylls genom att de regler som finns följs och att resultaten rapporteras till de personer som är en del av den sociala verkligheten som studerats för att dessa ska kunna bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten korrekt.
Överförbarheten innebär att det ska finnas fylliga redogörelser av det som undersöks så
att andra personer ska kunna bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan kontext. Pålitligheten uppfylls genom att studien ska vara så transparant som möjligt gällande metodvalen. Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att forskaren försöker säkerställa att han eller hon agerat i god tro. Det ska därmed vara uppenbart att forskaren inte låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverkat slutsatserna av undersökningen.
Äktheten som var det andra kriteriet för hur en kvalitativ undersökning bör bedömas är också uppdelat i ett antal kriterier. Det första kriteriet innebär huruvida forskaren ger en rättvis bild av de olika uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats.
Det andra kriteriet innebär att undersökningen ska hjälpa de personer som ingår i
undersökningen att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation. Det
tredje kriteriet gör gällande att undersökningen ska bidra till deltagarna får en bättre
förståelse till hur andra personer i miljön upplever saker och ting. Det fjärde kriteriet innebär att undersökningen ska bidra till att människorna som deltagit ska få en möjlighet att förändra sin situation. Det femte och sista kriteriet är besläktat med det fjärde och innebär att undersökningen ska skapa bättre möjligheter för deltagarna att vidta de åtgärder som krävs för att förändra en situation42.
Etiska aspekter
Enligt Vetenskapsrådets Codex är själva utgångspunkten gällande de etiska aspekterna när människor studeras individskyddet. Individskyddet innebär att de som ingår i studien inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. I denna studie har de etiska aspekterna använts i form av att största möjliga konfidentialitet till deltagarna har utlovats, vilket inneburit att inga namn förutom lärarens fingerade namn förekommit. Detta krav benämns som konfidentialitetskravet. Utöver detta så har författaren till studien innan varje påbörjad observation i samband med presentation av sig själv klargjort att allt deltagande är på frivillig basis, vilket även