PSYKISK
OHÄLSA
BLAND
STUDENTER- EN KVALITATIV
LITTERATURÖVERSIKT
MENTAL
ILLNESS
AMONG
STUDENTS
– A QUALITATIVE
STUDY
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2019
Författare: Ali, Sajeda
SAMMANFATTNING
Titel: Psykisk ohälsa bland studenter – En kvalitativ litteraturöversikt Författare: Ali, Sajeda; Kindbom Höydahl, Emilia
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Wills, Joanne
Examinator: Hertfelt Wahn, Elisabeth
Sidor: 21
Nyckelord: Experience, Higher education, Mental health, Student perspective, University
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Varannan student upplever psykisk ohälsa i relation till studietiden vilket
innebär nya påfrestningar som kräver anpassning i den enskilda studentens levnadssätt. Stigmatisering påverkar individens livsvärld och medför att studenter med psykisk ohälsa inte söker vård. Studenthälsovården saknar resurser gällande identifiering av psykisk ohälsa i tidigt skeende varvid detta förorsakar lidande och försämring i den enskilde studentens fortsatta hälsotillstånd. Sjuksköterskor upplever bristande kunskap om psykisk ohälsa vilket medför svårigheter att bemöta och ge vård. Vid utebliven behandling av psykisk ohälsa ökar självmordsrisk. Syfte: Att belysa studenters upplevelser av psykisk ohälsa. Metod: Studien baseras på en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar granskades. En litteraturöversikt användes för att analysera datan. Resultat: Tre områden identifieras; Svårigheter att leva upp till förväntningar och krav, Att inte ha kontroll i sin
vardag och Upplevelser av social stigmatisering. Slutsats: Det är väsentligt att
uppmärksamma psykisk ohälsa för att reducera stigmatiseringen och nå fram till de utsatta studenterna. Både studenter och sjuksköterskor är i behov av stöd och vägledning.
ABSTRACT
Title: Mental illness among students- A qualitative study Author: Ali, Sajeda; Kindbom Höydahl, Emilia
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Wills, Joanne
Examiner: Hertfelt Wahn, Elisabeth
Pages: 21
Keywords: Experience, Higher education, Mental health, Student perspective, University
___________________________________________________________________________
Background: Every other student experience mental health problems in relation to the
studies they are in involved in and this requires adjustment in lifestyle. Students avoid seeking help due to the stigmatization regarding mental illness. There is a lack of resources in student healthcare to identify mental health issues in early stages, which results infliction of suffering and deterioration of health, leaving conditions untreated and resulting in increased risk of suicide. There is a lack of knowledge on the topic and failure to correctly educate nurses which creates uncertainty in how they could and should respond. Aim: The purpose of this study illuminate students' experiences of mental illness. Method: There were thirteen scientific articles chosen and also examined. A literature review was used to analyse the data. Result: Three areas are identified, Difficulties living up to expectations and demands, not having control of their everyday lives. The experience of social stigma.
Conclusion: The study highlights the importance of paying attention to mental illness as
there is a need to reduce stigma and to reach out to students with mental illness. Students and nurses are in need of support and guidance.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Psykisk ohälsa ... 1
Faktorer som påverkar psykisk ohälsa hos studenter ... 1
Prevalens av psykisk ohälsa ... 2
Depression och ångest ... 2
Lidande ... 3
Stigmatisering ... 3
Studenthälsovården ... 3
Sjuksköterskans roll ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Svårigheter att bemöta patienter med psykisk ohälsa ... Fel! Bokmärket är inte definierat. PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Analys ... 6 Etiska överväganden ... 7 RESULTAT ... 8
Svårigheter att leva upp till förväntningar ... 8
Att inte ha kontroll i sin vardag ... 9
Upplevelser av social stigmatisering ... 9
Självstigamatisering ... 10 Resultatsammanfattning ... 10 DISKUSSION ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 12 Konklusion ... 112
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 115
REFERENSER ... 116
BILAGOR
1. Översikt av analyserade artiklar 2. Översikt av sökord och urval
1
INLEDNING
Nästan hälften av världens population lider av psykisk ohälsa (Storri, Ahern & Tuckett, 2010). Psykisk ohälsa är tabubelagt trots dess ökande förekomst, samtliga kan drabbas oavsett kön, ålder och miljö. Studenter är en riskgrupp som inte uppmärksammas tillräckligt. Nationalencyklopedin (2018) definierar en student som en person som genomgått en gymnasieutbildning och sedan studerar på högskola eller universitet och deltar i högre studier. Studenter utgör en grundläggande funktion för framtidens samhälle. Deras hälsa och välbefinnande är essentiellt för att Sverige ska erhålla en stabil och välutbildad arbetskraft. Således är det väsentligt att sjuksköterskan identifierar studenter med psykisk ohälsa och främjar hälsa och välbefinnande inom olika instanser.
BAKGRUND
Psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten (2017a) definierar begreppet psykisk ohälsa likt en övergripande term som innefattar psykiska besvär och psykisk sjukdom. Enligt Socialstyrelsen (2013) är psykisk sjukdom ett tillstånd av flera symtom som kan kvalificeras för en diagnos vilket ger både fysiska och psykiska symptom där individen påfrestas av olika slag. Från lindriga psykiska besvär som oro eller nedstämdhet till svårare och allvarligare psykiska sjukdomar som depression eller ångestsyndrom. Enligt Klang och Björkdahl (2015) påverkar psykisk ohälsa individens känslor samt upplevelser och resulterar i symptom som negativ stress, ångest, oro, rädsla, nedstämdhet eller depression. Socialstyrelsen (2003) beskriver negativ stress som en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och de resurser hen besitter för att hantera belastningar. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018d) medför psykisk ohälsa bland studenter ett försvagat engagemang och vilja vilket försämrar studenternas studieprestationer. Turner, Hammond, Gilchrist och Barlow (2007) och Christensson, Vaez, Dickman och Runeson (2011) påvisar att psykisk ohälsa bland studenter skapar ett livslidande samt sjukdomslidande. Enligt Dahlin et al. (2005) utlöser stressfaktorer psykisk ohälsa och medför begränsningar i studentens vardagliga liv och hälsa.
Faktorer som påverkar psykisk ohälsa hos studenter
Studietiden innebär nya påfrestningar som kräver omställning av tillvaron och medför fysiska och psykiska hälsorisker (World Health Organization, WHO, 2018; Högskoleverket, 1999). Att kombinera studierna med privatlivet bestående av jobb, familj, vänner är problematiskt. Privatlivet innehållande fysisk aktivitet och sociala relationer bortprioriteras vilket medför påtaglig risk att drabbas av psykisk ohälsa. Studenter kan inneha olika roller, exempelvis kollega, mamma, partner, dotter, syster och vän. Konflikter kan uppstå mellan dessa roller vilket leder till stress i livsdomänet (Umans & Schimdt, 2014). Höga studiekrav, stressiga miljöer och brist på stöttning från lärare orsakar psykisk ohälsa (Wörfel, Gusy,
2
Lohman, Löpritz & Kleiber, 2016; Dahlin et al., 2005; Christensson et al., 2011). Liksom oklara direktiv från lärare, otydliga inlämningsuppgifter samt att inte ges möjlighet till att påverka och influera studierna. Andra faktorer av individuell karaktär som perfektionism, bristande disciplin och självbehärskning medför psykisk ohälsa (Christensson et al., 2011; Dahlin et al., 2005). En minimal inkomst och således att inte kunna införskaffa grundläggande hushållsvaror medför ökad risk (Bernice & Wilding, 2004; Christensson et al., 2011). Lågt socialt stöd och tidspress resulterar i psykisk ohälsa (Wörfel et al., 2016).
Prevalens av psykisk ohälsa
Varannan student upplever besvär av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018). Statistiken påvisar att 47 procent av studenterna upplever psykisk ohälsa (Storri et al., 2010). Något under en tredjedel av studenterna har självmordstankar, totalt 2,7 procent av studenterna har utfört självmordsförsök varav en man och sju kvinnor (Dahlin, Joneborg & Runeson, 2005). Enligt Turner et al. (2007) drabbas tre-fjärdedelar av studenter av depression, negativ stress eller emotionella förändringar varav kvinnor och yngre personer är överrepresenterade. Christensson et al. (2011) och Turner et al. (2007) påvisar att studenter boende i länder utanför Europa lider i högre grad av psykisk ohälsa. Enligt Wörfel et al. (2016) lider 14,2 procent av studenterna av depression, 16,3 procent av ångest. Det föreligger ett samband mellan depression och ångest, således är nämnda psykiatriska sjukdomar de mest förekommande bland studenter. Enligt Folkhälsomyndigheten (2017b) drabbas nästan var fjärde kvinna av diagnostiserad depression, en eller flera gånger i livet. Nitton procent av befolkningen mellan 16 - 84 år har någon gång blivit diagnostiserad med depression. Var tredje person har fått diagnosen mer än en gång (Folkhälsomyndigheten, 2017b).
Depression och ångest
Skärsäter (2014) beskriver depression som ett medicinskt tillstånd och tillhör förstämningssyndrom som påverkar individens tankar, känsloliv, beteende och den allmänna psykiska hälsan negativt. Depression kännetecknas av två huvudkriterier; nedstämdhet och minskat känslomässigt engagemang. Enligt Socialstyrelsen (2017) innebär depression en eller flera episoder med ovanligt sänkt stämningsläge som varierar i djup och varaktighet. Tillståndet innebär förlust av glädje, initiativförmåga och undvikande av aktivitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2017b) är depression bland de mest förekommande psykiatriska diagnoser i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017b). Sambandet mellan depression och ångestsyndrom är vanligt förekommande. Ångestsyndrom innebär en återkommande svårhanterlig rädsla eller oro i vissa sammanhang eller i förhållande till vissa situationer. Ångestsyndrom leder till inskränkning i det dagliga livet samt funktionsnedsättning vilket medför lidande (Socialstyrelsen, 2017).
3
Lidande
Lidande är en individuell känsla och innefattar subjektiva upplevelser, där känslomässiga händelser påverkar individens välbefinnande, mentala och fysiska prestation (Haraldseid, Dysvik & Furnes, 2014). Wiklund (2003) framställer lidande som den centrala upplevelsen hos individen och kan beroende på sitt ursprung påverka individens livsvärld på olika sätt. Vidare beskrivs även lidande i tre huvudgrupper vilket benämns som sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdom innefattande symtom och behandling medför sjukdomslidande, upplevelsen kan orsaka begränsningar och innefatta fysiska symtom (Wiklund, 2003). Dessa symtom kan vara rastlöshet, obehag och en längtan efter god hälsa samt rädsla för försämring av sjukdomstillståndet (Arman, 2015). Enligt Wiklund (2003) uppstår vårdlidande till följd av vård och behandling vilket skapar en lidande upplevelse hos individen som oro, osäkerhet, rädsla, aggression och en känsla av att inte bli sedd. Livslidande berör hela människans liv samt hens förhållning till sin verklighet och känsla vilket påverkar hela individens existens (Wiklund, 2003). Arman (2015) påvisar även att självuppfattning och värdighet blir påverkat. Således uppstår osäkerhet och förlorande av hopp. Detta på grund av att personens livsvärld omskakas och komplicerar dennes livssituation (Arman, 2015). Psykisk ohälsa skapar ett lidande hos studenter då hälsan, välbefinnandet samt livsvärlden påverkas negativt. Detta påverkar prestationen negativt i relation till studier och arbete. Även vardagen begränsas genom stigmatisering då den sociala kontakten reduceras (Turner et al., 2007; Christensson et al., 2011).
Stigmatisering
Östman och Kjellin (2002) definierar stigmatisering som ett tecken på skam eller där en individ särskiljer sig från samhället och inte blir accepterad. Enligt Storri et al. (2010) är stigmatisering associerat med psykisk ohälsa och grundar sig i negativa uppfattningar vilket orsakar diskriminering och utfrysning. Detta ger upphov till att studenter avstår att söka vård på grund av oro för att bli missförstådd (Storri et al., 2010). Enligt WHO (2018) påverkar stigmatisering självkänslan, familjeförhållanden och begränsar den sociala kapaciteten samt försvårar möjligheten att erhålla bostad och arbete. Stigmatiseringar missbrukar individens mänskliga rättigheter samt förhindrar förebyggandet av psykiska sjukdomar, främjande av mentalvård, effektiv behandling och vård (WHO, 2018).
Studenthälsovård
Enligt Högskoleverket (1999) besitter högskolor eller universitet ansvar för att studenter är försedda med tillgång av hälsovård samt särskilt förebyggande hälsovård. Studenter med psykisk ohälsa är i behov av specifik företagshälsovård som besitter kunskap om studenternas utsatta situation (Högskoleverket, 1999). Stress, ångest och depression är vedertagna kontaktorsaker inom studenthälsovården (Folkhälsomyndigheten, 2018). Universitet och högskolor är en väsentlig institution där identifiering av studenter med psykisk ohälsa kan upptäckas. I dessa institutioner kan insatser tillämpas för att förebygga ohälsa samt främja hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018d). Enligt Janlöv, Johansson och Clausson (2017) föreligger det svårigheter då institutioner för högre utbildning inte kan erbjuda egna specialtjänster till studenter med allvarliga psykiska hälsobehov och blir då hänvisade till primärvården. Det förekommer brister i resurser hos högskolor och universitet gällande tidig identifiering av psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsen (2017) om behandling
4
av psykisk ohälsa uteblir eller om felaktig behandling ges riskerar patienten att få nedsatt funktionsförmåga, långvarig sjukdom och åter insjukna. Obehandlat tillstånd ökar även risk för självmord (Socialstyrelsen, 2017). Studenter skall inneha tillgång till kuratorer och sjuksköterskor samt av viss kurativ och studiesocial verksamhet vilka ger friskvårdsinformation och rådgivning. Även grupparbeten gällande kost, motion, stresshantering, alkoholvanor och vissa psykosociala problem erfordras (Högskoleverket, 1999).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans fyra huvudsakliga ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande, med utgångspunkten vård på lika villkor (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Det är av vikt att sjuksköterskan inte tillrättavisar och erhåller förståelse för patientens upplevelse (Wiklund & Gustin, 2014). I ett hälsofrämjande arbete krävs samspel mellan patient och sjuksköterska under förutsättningarna att sjuksköterskan förevisar empati, tillämpar tid och aktivt lyssnar. Ömsesidighet är grundläggande i samspel och innefattar respekt för varandras kompetenser och därmed stärka patientens egna förmågor och resurser. Sjuksköterskan bör komma underfund med att patienten innehar expertiskunskap om det egna behovet (Skärsäter, 2014). Enligt Foldemo (2014) är efterfrågan av personal med psykisk vårdkompetens hög och har ökat under de senaste åren i Sverige. Sjuksköterskans arbetsuppgift inom psykiatrin är att förebygga och upptäcka individer med psykiska ohälsa i ett tidigt stadium samt stödja och forma en individuell vårdplan tillsammans med patienten. Även att sätta upp långsiktiga mål och följa upp patienten genom att dokumentera är centrala arbetsuppgifter. Målet med en individuell vårdplan är att öka individens självständighet då patienten får ökad förståelse för sin situation och upptäcker passande copingstrategier och implementerar i det vardagliga livet (Foldemo, 2014).
Svårigheter att bemöta patienter med psykisk ohälsa
Enligt Wiklund och Gustin (2014) är vårdandet av en person med psykisk ohälsa utmanande, berättelser om deras unika verklighet kan upplevas vara svårbegriplig. Sjuksköterskan skall vara självmedveten om den egna förståelse-förmågan och acceptera svårigheten att inte kunna begripa komplexiteten av varje individs unika upplevelse (Wiklund & Gustin, 2014). Enligt Janlöv et al. (2017) upplever sjuksköterskor likgiltighet och en abnormitet att föra samtal om psykisk ohälsa. Vidare föreligger det otillräcklig utbildning inom psykisk ohälsa vilket skapar en osäkerhet huruvida sjuksköterskan skall bemöta och således undviks djupgående konversation och patienten hänvisas vidare. Bristande tidsresurser utgör även ett hinder för att sjuksköterskan skall kunna bemöta patienten med psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa är i behov av psykologiskt stöd dock utgör tidspressen en barriär då sjuksköterskan omfattas av andra arbetsuppgifter som kräver engagemang (Janlöv et al., 2017).
5
PROBLEMFORMULERING
Studenter ställs inför höga studiekrav och stress vilket ger upphov till psykisk ohälsa och lidande. Stigmatisering medför diskriminering och utfrysning vilket utgör ett hinder för sökandet av vård samt för effektiv vård av patienter med psykisk ohälsa. Resurserna inom studenthälsovården är bristfällig gällande identifiering av psykisk ohälsa i tidigt skeende. Sjuksköterskor upplever otillräcklig kunskap och utbildning inom området psykisk ohälsa vilket utgör ett hinder att bemöta dessa patienter. Det är väsentligt att förmedla kunskap om studenternas upplevelser av psykisk ohälsa för att sjuksköterskan skall få en ökad förståelse. Genom en fördjupad förståelse kan sjuksköterskan bemöta och anpassa vården samt lindra lidandet och förbättra välmående hos studenterna.
SYFTE
6
METOD
För att besvara syftet valdes en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Med hjälp av allmän litteraturöversikt kartläggs studenters upplevelser av psykiska ohälsa och bidrar till en ny helhet. De valda vetenskapliga artiklarna bygger på kvalitativ ansats som enligt Segesten (2017) ger en djupare förståelse för individens unika livssituation genom att den skapar en djupare förståelse till individens upplevelser, erfarenheter, förväntningar eller behov. Kvalitativ ansats är en lämplig metod då det skapar en djupare förståelse om studenternas unika upplevelse av psykisk ohälsa.
Urval
Valda inklusionskriterier är artiklar som behandlar syftet, engelskspråkigt skrivna på grund av en större tillgänglighet jämfört med artiklar skrivna på svenska. Artiklarna skall vara peer-reviewed och skall ha en vetenskaplig grund. Enligt Östlundh (2017) är peer-peer-reviewed artiklar granskade av experter i området. Inga geografiska avgränsningar skall göras för att ett bredare perspektiv om psykisk ohälsa i relation till högre utbildning. Inga avgränsningar i olika programval som infinner sig på universiteten eller högskolor har valts för ett bredare perspektiv. Artiklar ska innefatta studenters upplevelser av psykisk ohälsa och således få inblick i deras livssituation. Studenterna ska ha påbörjat eller gå en utbildning och vara aktiva på sitt lärosäte inom universitet eller högskola. Följaktligen identifieras upplevelser som är kopplat till utbildningen. Studenterna ska identifiera sig med manligt eller kvinnligt kön för att få en generell bild. Studenterna skall vara fyllda arton år samt behöriga att ansöka till högskola och universitet. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskades enligt en mall av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Datainsamling
Enligt Friberg (2017) har en systematisk litteraturöversikt gjorts med litteratursökning utifrån förutbestämda regler. Databaser som användes är: CINAHL, WorldCat Discovery, psycINFO, MEDLINE, PUBMED. CINAHL och MEDLINE, psycINFO och PubMed. Samtliga databaser innehåller forskning och vetenskapliga artiklar som är relevanta till fenomenet psykisk ohälsa och omvårdnad. Databasen MeSH användes för rätt översättning från svenska sökord till engelska samt Boolesk algebra användes som stöd för att kombinera sökorden. Enligt (Östlundh, 2017) innefattar Boolesk algebra termerna AND, OR och NOT och kombinerades med sökorden. Trunkeringstecknet (*) används för att få med böjningar av sökorden (Östlundh, 2017). Med sökorden: Experience*, “Higher education”, “Mental disorder, “Mental health”, “Mental illness”, Student*, University*, perspective*, “psychological stress”, “qualitative study” se bilaga (2).
Analys
Artiklarna har analyserats utifrån en analysmetod som Friberg (2017) beskriver. Analysen inleddes genom att läsa de valda artiklarna separat flera gånger. Sedan sammanfattades artiklarnas innehåll i Google dokument i syfte att täcka in information och få en objektiv syn
7
på resultatet. När författarna träffades diskuterades sammanfattningarna i syfte att få ett gemensamt analysmaterial. För att finna likheter respektive skillnader gjordes det en översiktstabell om artiklarnas beståndsdelar som syfte, metod, teoretiskt perspektiv, urval, analysmetod och resultat i det kvalitativa artiklarna. Detta applicerades även på artiklar med mixad metod. Med stöd av examensarbetets syfte valdes relevanta delar ur artiklarnas resultat ut och färgkodades för att kunna kategoriseras. Vid sammanställning sorterades de utifrån hur de hörde ihop rent innehållsmässigt (Friberg, 2017). När detta var gjort skapades tre teman. Vilket är följande: Svårigheter att leva upp till förväntningar och krav, Att inte ha kontroll i sin vardag, Upplevelser av social stigmatisering.
Etiska överväganden
Enligt Kjellström (2017) innefattar etisk granskning de etiska riktlinjerna vilket är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav. I denna studie innehåller de vetenskapliga artiklar någon form av informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav samt etisk granskning då etiska kommittéer har godkänt studien. Enligt Kjällström (2017) har informations- och samtyckeskravet beaktas genom att studenterna är informerade om studien, frivilligt deltar samt har självbestämmanderätt över sitt medverkande. Kjellström (2017) avser att när deltagarnas identitet skyddas i studien samt har självbestämmanderätt möjliggör detta att deltagarna kan uttrycka sig fritt och ger datainsamlingen en trovärdig grund. Samtliga valda artiklar innehåller konfidentialitets- och nyttjandekrav. Enligt Kjällström (2017) har konfidentialitetskravet tillgodosetts genom sekretess av personliga uppgifter, detta genom anonymitet och att studenterna har getts ett alter ego. Studien redovisas på sådant sätt att enskild person inte kan utpekas. Nyttjandekravet gäller då författarna har reflekterat och diskuterat över de vetenskapliga artiklarnas innehåll och om dess uppgifter är insamlade i ett forskningsenligt syfte. Enligt Kjällström (2017) får inte arbetet nyttjas till eget förfogande vilket har beaktats genom att studenterna inte blivit påtvingade eller mutade då detta skulle påverka resultatet. Genom att diskutera och skriva ner befintlig förförståelse om psykisk ohälsa i syfte att vara objektiva minskas risken för att förförståelsen påverkar resultatet vilket har betydelse för studiens trovärdighet. Enligt Kjellström (2017) ökas trovärdighet i studiens resultat vid diskussion av befintlig förförståelse då författarna inte skall influeras av egna tankar och erfarenhet (Kjellström, 2017). Författarna har diskuterat och skrivit ned sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa i syfte att bli självmedvetna av den egna förförståelsen för att resultatet inte skall påverkas.
8
RESULTAT
Vid analysering av artiklarnas data resulterade detta i tre teman som presenteras både i löpande text och i Tabell 1.
Tabell 1. Förekomsten av artiklarnas resultat.
Svårigheter med att leva upp till förväntningar och krav
Förväntningarna från universitetet upplevs påfrestande på grund av specifika idéer, önskemål och krav som innebär att studenter skall vara aktiva, skicka in arbeten inom den angivna tiden samt vara delaktiga i föreläsningar och i muntliga redovisningar. Miljön innefattande stora klasser, högt tempo, parallella kurser, muntliga och skriftliga presentationer och i kombination med förväntningar från universitetet upplevs således ångest, stress och oro. Psykisk ohälsa medför oro över att misslyckas med de akademiska studierna samt prestationskrav och följaktligen blir studenterna överansträngda vilket resulterar i en förlust av studiemotivationen (1, 4, 6, 7, 10, 11, 13). Psykiska ohälsa genererar bland annat till koncentrations- och inlärningssvårigheter vilket utgör hinder för att engagera sig i studierna samt svårigheter att närvara, prestera, nå deadlinen och vara delaktig i arbeten. Den egna kapaciteten ifrågasätts. Svårigheterna resulterar i att studenterna antingen blir underkända i kursen, tar ett avbrott eller avslutar utbildningen. Detta associeras med oduglighet, förminskad självkänsla och självförtroende och orsakar successivt en förlust av motivation och vilja för utbildning (6, 5, 11, 13).
Familjen förväntar att studenterna dels är engagerade i familjelivet och dels i studielivet samt erhåller goda studieresultat. Även förväntningar ställs på studenten vilken skall vara mentalt stark samt ge psykologiskt stöd till övriga familjemedlemmar. Studenterna upplever den uppmålade bilden svåruppnåelig. Fortsättningsvis präglas vardagen av oro och tankar kring
9
att arbeta och bidra till ekonomin för att således täcka hushållets utgifter. Studenterna upplever svårigheter med att bortprioritera fysisk aktivitet och sociala kontakter för att antingen arbeta, studera eller engagera sig i familjerelationer (2, 4, 6, 11).
Att inte ha kontroll i sin vardag
Psykisk ohälsa beskrivs som en obalans mellan fysiska och psykiska symptom och infinner sig utan förvarning och ger lidande, emotionellt kaos och känslor som otillräcklighet, dålig självkänsla, trötthet, nedstämdhet, tomhet och matthet vilket kan resultera i självmordstankar. Studenterna upplever en identitetskris samt att känslorna som uttrycks vid psykiska ohälsa är främmande. Psykisk ohälsa ger oförutsedda humörsvängningar, svårigheter att ta beslut, irritation och negativ stress. Negativ stress beskrivs som en konkurrens mellan hjärna och själ och utlöser fysiska symtom som sömnproblematik, viktförändringar, huvudvärk och bröstsmärtor (3, 11, 13). Symptomen av psykisk ohälsa är okontrollerbara vilket medför begränsningar i det vardagliga livet. Vidare beskrivs en frustration samt maktlöshet gällande att inte kunna styra sin vilja, kropp samt beteenden. Somliga dagar återfinns energi att prestera och vara produktiva, medan andra dagar är studenterna orkeslösa och initiativförmågan försvagas (3, 10, 11, 12, 13).
Bortprioritering sker av positiva copingstrategier på grund av svåråtkomlig studenthälsovård samt orkeslöshet. Istället tillhanda tas tröstätning, konsumtion av alkohol, droger och tobak i syfte att avleda uppmärksamheten av psykisk ohälsa och öka självkänslan. Studenter förnekar samt nonchalerar sina besvär genom att komparera sig med andra studenter som upplever liknande eller värre (1, 2, 3, 4, 6, 10, 12, 13). Religion och medicinering upplevdes effektivt i relation till att avleda psykisk ohälsa (1, 6, 11). Studenter konsulterat främst med förtroenderelationer då dessa upplevs inte anklagande. Att söka professionell vård upplevs fördelaktigt då dessa saknar personlig anknytning (1, 3, 5, 6, 11, 13). För att avleda uppmärksamheten från psykisk ohälsa och stress betonas vikten av att engagera sig i aktiviteter samt att upptäcka ytterligare individuella copingstrategier. Vidare belyses vikten av acceptans för att öka självmedkänsla vilket reducerar de självupplevda kraven. Acceptans genererar även till en öppensinnad inställning och följaktligen erhåller fler studenter mod att offentliggöra sina besvär och söka vård. Studenter belyser angelägenheten av att söka hjälp från universitetet eller högskolan då det återfinns behov av särskilt stöd. De kan tillgodose med studiestrategier och copingstrategier vilket underlättar den pressade situationen samt förbättrar studieresultaten och hälsan (3, 6, 9, 11, 13).
Upplevelser av social stigmatisering
Studenter upplever bristande förståelse samt okunskap från omgivningen vilket uttrycker sig genom sociala barriärer och underliggande negativa uppfattningar om psykisk ohälsa. Detta i relation till sjukdomens osynliga karaktär, ifall sjukdomen inte är synlig eller kan vidröras, existerar den inte. Studenterna anser sig missförstådda då deras tillstånd kan uppfattas som en bekvämlighet för att undkomma ansvar. Den psykiska ohälsans giltighet ifrågasätts genom att omgivningen kan besitta perceptioner om att studenterna utnyttjar det psykiska tillståndet till personlig fördel. Studenterna upplever missförhållanden i studenthälsovården
10
gällande bristande stöd och resurser. Detta uttrycks genom att studenterna blir beskyllda, avfärdade, ignorerade och får ingen fortsatt uppföljning vilket resulterar i ytterligare sämre psykiskt tillstånd (2,3,4,5,6,7,10,11,12). Studenter med manligt kön uppfattas som svaga vid indikation av emotionella känslor. Kulturer i länder utanför Europa erhåller uppfattningar om att psykisk ohälsa är skamfyllt och inte existerar, samt är ett dilemma som uppstår i samband när föräldrarna inte klarar av sina plikter eller är en praxis av demoner och häxkonst som övertar kroppen (6, 12).
Självstigmatisering
Studenter accepterar omgivningens fördomar och upplever skam, dåligt självförtroende och förväntar sig diskriminering samt kränkningar vilket resulterar i att psykisk ohälsa inte offentliggörs. Självstigmatisering är relaterat till kultur, kön och ras och medför att studenterna undviker att söka vård. Detta uppdagas genom att studenter födda utanför Europa söker mindre stöd från både vård och familjen samt att studenter med manligt kön söker mindre vård i jämförelse med kvinnor. Män ådagalägger inte emotionella känslor på grund av skam (2, 3, 5, 6 9, 10, 11, 12). Det uppstår svårigheter med att identifiera sig med psykisk ohälsa. Studenter vill inte delge psykisk ohälsa på grund av rädslan för att inte accepteras, få en förändrad förståelse-uppfattning och bli missförstådd, exkluderad, misstrodd samt att förknippas med sina psykiska besvär. Således isolerar sig studenter från omgivningen och håller upp en fasad i syfte att uppfattas som i kontroll vilket leder till försämring av tillståndet (2, 3 6, 7, 9, 10, 11, 12).
Resultatsammanfattning
Studenter upplever svårigheter med de förväntningar och krav som ställs från utbildningen, sig själva och familjen vilket medför att studenter prioriterar bort sociala kontakter och fysisk aktivitet. Detta resulterar i att studenter upplever lidande och antingen avslutar studierna, tar ett avbrott eller blir underkänd i kurser vilket leder till reducerat självförtroende, självkänsla och därmed förloras motivationen för utbildningen. Psykisk ohälsa upplevs chockartat, okontrollerbart och skamfyllt. Studenter förnekar psykisk ohälsa dels för sig själv och dels för andra samt vill inte associeras med sitt psykiska tillstånd. Studenter upplever bristande förståelse från omgivningen, studenthälsovården och faller offer för stigmatisering vilket förhindrar studenterna att offentliggöra sina psykiska besvär och söka vård. Resultatet blir ett försämrat allmäntillstånd. Orkeslöshet medför påtagliga svårigheter att engagera sig i positiva copingstrategier och istället intas alkohol, tobak och droger i syfte att avleda psykisk ohälsa och således öka självkänslan.
11
DISKUSSION
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt har valts enligt Friberg (2017) för att skapa en ny helhet genom att granska befintlig forskning. En allmän litteraturöversikt är en lämplig metod i och med att författarna kartlägger kunskap om studenters upplevelser av psykiska ohälsa. Studien bygger på en kvalitativ ansats. Segesten (2017) påvisar att en kvalitativ ansats ger en djupare inblick i individens unika livssituation och genererar en djupare förståelse till individens behov. Kvalitativ ansats är lämplig i relation till syftet då avsikten är att belysa studenters upplevelse av psykisk ohälsa och för att få en fördjupad förståelse. Majoriteten av de valda artiklarna är intervjubaserade. Kjellström (2017) påvisar att intervjuform är fördelaktigt och trovärdighet stärks genom att forskarna ger deltagarna möjlighet till att reflektera och uttrycka sig fritt. På detta sätt kan deltagarnas erfarenheter och tankar fångas upp och ge en djupare förståelse av situationen och individens upplevelse (Kjellström, 2017). Trovärdighet stärks genom att de kvalitativa valda artiklarna behandlar och besvarar studiens syfte. Istället för en kvalitativ litteraturöversikt kunde det ha valts att göra en narrativ analys i form av bloggar vilket skulle kunna ge en klarare bild av hur psykisk ohälsa förhåller sig till studenter i Sverige. Dahlborg-Lyckhage (2017) styrker detta genom att påvisa att en narrativ analys skapar förståelse för hur den enskilda individen upplever olika aspekter av sin livsvärld, utifrån hälsa och ohälsa. En annan aspekt är att bloggar är lättillgängliga, dock kan det inte ställas följdfrågor vilket således är en nackdel.
De valda urvalskriterier som formulerats i metoden har utan större svårigheter följts. Däremot var kvinnor något överrepresenterade i studierna jämfört med männen vilket inte var avsiktligt. Den ursprungliga tanken var att få fram en generell bild av den upplevda psykiska hälsan och detta påverkar resultatets relevans till hur män upplever psykisk ohälsa i relation till högre utbildning. I efterhand hade Man* AND Woman* kunnat inkluderats i sökorden för att säkerhetsställa både manligt och kvinnligt deltagande vilket hade kunnat ge ett könsneutralt resultat.
Artiklarna behandlade studenters upplevelser av psykisk ohälsa i flera olika länder för att ge ett bredare perspektiv av hur studenter upplever psykisk ohälsa i relation till högre utbildning. Det bedöms relevant att använda artiklar som speglar studenters upplevelser i flera länder då Sverige är ett mångkulturellt land där sjuksköterskor ofta möter studenter med diverse kulturella bakgrunder. Däremot kan kulturella uppfattningar i olika länder om psykisk ohälsa variera angående syn och samhällskrav vilket kan påverka studiens överförbarhet. Vaez och Laflamme (2002) gjorde en studie i Sverige som påvisar att 5,5 procent av studenter i Sverige är utlandsfödda, vilket stärker resultatets giltighet riktat mot hur sjuksköterskan skall anpassa vården, minska lidande och bemöta. Däremot varierar studenternas upplevelser beroende på i vilket utbildningsland de bor i, i exempelvis Afrika är det terminsavgifter till skillnad från Sverige. Artiklarna valdes från följande länder: Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien, Afrika. Då högskolor och universitet styrs av olika lagar och författningar och har viss autonomi innebär det att både förväntningar och krav kan påverka upplevelsen av psykisk ohälsa vilket påverkar resultatets överförbarhet till studenter i Sverige. På grund av att inget ställningstagande görs gällande program i
12
urvalskriterierna kan resultatets överförbarhet påverkas då programmen kan variera i intensitet och ansvarstagande. Att studenterna skall vara myndiga anses vara etisk försvarbart då de har egen autonomi och rätt till att bestämma över sitt eget deltagande. Årtalsbegränsningen mellan 2000–2019 och anses relevant då datan från samtliga artiklar innehåller snarlik information. Datan från exempelvis 2003 kan kopplas till de artiklar publicerade 2018 vilket styrker trovärdigheten i resultat. Genom att kvalitetsgranska artiklarna i SBU:s mall stärks trovärdigheten av resultatet.
Datainsamlingen baseras på strukturerade sökningar i databaserna CINAHL, WorldCat Discovery, psycINFO, MEDLINE, PUBMED. CINAHL och MEDLINE, psycINFO som fokuserar på beteendevetenskap, biomedicin, hälsovetenskap och omvårdnad, respektive psykologi. Med utgångspunkt i arbetets syfte anses valet av databaser lämpligt då samtliga databaser innehåller information som belyser studenters upplevelser av psykisk ohälsa. Boolesk söklogik användes i databaserna. Östlund (2017) förklarar att med boolesk söklogik presenteras en träfflista av dokument utefter varje sökning som motsvarar sökorden och söktekniker som använts. Däremot motsvarar sällan innehållet syftet efter en enda sökning (Östlund, 2017). Genom att använda sig av AND kunde sammansättning och kombination av sökord och synonymer ske.
I metoden beskrivs tydligt analysens tillvägagångssätt vilket stärker resultatets pålitlighet. Att arbeta tillsammans ansågs vara en styrka då författarna har ett gott samarbete där båda parter ifrågasätter och utmanar varandra. Förförståelsen av ämnet har beaktats då författarna tillsammans har bearbetat, diskuterat och reflekterat löpande under arbetets gång för att den inte ska ha en inverkan i analysen. Enligt Henricson och Billhult (2017) är reflektion, diskussion och att skriva ner sin förförståelse ett sätt att öka medvetenheten som indirekt kan påverka studien vilket stärker pålitligheten. Författarna har skrivit ned sina förförståelser innan start av studien för att reducera risken för att förförståelsen skall påverka resultatet.
Resultatdiskussion
Resultatet påvisar att psykisk ohälsa medför koncentrationssvårigheter samt olägenhet att engagera sig i studierna. Detta medför att studenter antingen blir underkända i kurser, tar ett avbrott eller avslutar utbildningen och till slut tappar motivation för utbildningen. WHO (2018) styrker detta genom att påvisa att studietiden innebär påfrestningar som erfordrar koncentration, motivation och närvaro. Enligt Wörfel et al. (2016) utlöses negativ stress vilket resulterar i depression och ångest. Christensson, Runesson, Dickman och Vaez (2010) tydliggör att depression är ett vedertaget motiv till att studenter avslutar utbildningen vilket genererar till försämrat självförtroende.
Resultatet påvisar att psykisk ohälsa medför påtaglig inverkan på det psykiska-, fysiska- och sociala tillståndet. Tillståndet är sammanknutet med känslor som skam, skuld och obehag och förorsakar ett mindervärdighetskomplex. Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011) styrker detta genom att påvisa självstigmatisering i och med att studenterna nedvärderar sig själva. I resultatet kan det avläsas svårigheter med att identifiera sig med psykisk ohälsa. Detta styrks även av Gorczynski, Sims-schouten, Hill och Wilson (2017) som avser att studenter upplever svårigheter att identifiera och acceptera sin psykiska ohälsa. Resultatet påvisar vikten av acceptans för att erhålla sjukdomsinsikt. Enligt Zochil och
13
Thorsteinsson (2018) medför avsaknad av sjukdomsinsikt att sökning av stöd uteblir vilket även framkommer i resultatet. I resultatet framkommer det att psykisk ohälsa förnekas och medför försämrat tillstånd.
I resultatet kan det avläsas att psykisk ohälsa medför lidande samt påtagliga konsekvenser i det vardagliga livet. Det styrks av Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011) som avser att psykisk ohälsa är ett lidande som förvärrar det psykiska tillståndet och orsakar sjukdoms- respektive livslidande. Enligt Arman (2015) är lidande en subjektiv upplevelse som påverkar individens psykiska och fysiska välbefinnande. Enligt en studie av Vaez och Laflamme (2002) påvisas det att studenterna lider i större omfattning av fysiska än psykiska problem, detta framkom inte i resultatet. Resultatet beskriver psykisk ohälsa som den centrala upplevelsen, Turner et al. (2007) styrker detta genom att påvisa att tre-fjärdedelar av studenter drabbas av psykisk ohälsa.
I resultatet framgår det att studenter upplever bristande förståelse i sociala sammanhang samt en rädsla för att bli exkluderad och diskriminerad vilket medför att besvär inte offentliggörs som även styrks av Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011). De konstaterar att studenter upplever en rädsla för att bli exkluderade och diskriminerade. I resultatet framkommer det att stigmatisering är grundorsaken till att studenter avhåller att söka hjälp som även påvisas av Storri et al. (2010) och WHO (2018). De förklarar att stigmatisering orsakar utebliven sökning av hjälp och påverkar självkänslan, familjeförhållanden och begränsar den sociala kapaciteten. Resultatet menar att studenten isolerar sig från omgivningen. Storri et al. (2010) konstaterar att uteblivet stöd resulterar i att tidigare milda tillstånd förvärras och medför allvarliga psykiska sjukdomar och kan generera i självmordstankar som även påvisas av resultatet då psykisk ohälsa medför självmordstankar. Även Zochil och Thorsteinsson (2018) menar att tidigare milda tillstånd förvärras och ger upphov allvarligare konsekvenser. Socialstyrelsen (2017) påvisar att utebliven behandling av psykisk ohälsa riskerar att få nedsatt funktionsförmåga och långvarig sjukdom vilket ökar risken för självmordsbenägenhet som även påvisas av Dahlin et al. (2005). Enligt en studie som gjordes av Dahlin et al. (2005) konstateras att en tredjedel av studenterna har självmordstankar varav 2,7 procent av studenterna har utfört självmordsförsök. Resultatet påvisar vikten av att upptäcka psykisk ohälsa i tidigt skeende, för att förebygga och förhindra att den psykiska ohälsan blir ytterligare omfattande. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2008) och Foldemo (2014) ansvarar sjuksköterskan över att främja hälsa och förebygga sjukdomar, lindra lidande och återställa hälsa. Foldemo (2014) belyser vikten av att upptäcka individer med psykisk ohälsa tidigt för att följa upp och stödja. Dock påvisar Janlöv et al. (2017) organisatoriska svårigheter såsom bristfällig utbildning kring bemötande av patienter med psykisk ohälsa vilket medför att sjuksköterskan undviker att involvera sig.
I resultatet framkommer det att fler kvinnor söker stöd än män vilket styrks av Turner et al. (2007) som påvisar att fler kvinnor drabbas. Detta styrks även av Folkhälsomyndigheten (2017b) som avse att fler kvinnor insjuknar i psykisk ohälsa och nästan var fjärde kvinna blir diagnostiserad med depression en eller flera gånger i livet. Reavley, McCann och Jorm (2011) och Vaez och Laflamme (2002) styrker detta genom att fler studenter med kvinnligt kön vågar söka stöd, jämfört med studenter av manligt kön vilket även påvisas av Zochil och Thorsteinsson (2018) som menar att studenter av manligt kön sedvanligt inte är mottagliga att samtala omkring känslor. I resultatet kan det avläsas att män anser sig uppfattas som
14
svaga vid indikation av emotionella känslor vilket medför att studenter av manligt kön avstår att söka stöd.
I resultatet framkom det att kulturella uppfattningar skiljer sig åt gällande acceptans av psykisk ohälsa som även påvisas av Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011). De menar att studenter födda i länder utanför Europa är rädda för att söka stöd eftersom psykisk ohälsa är tabubelagt och inte existerar. I resultatet kan det avläsas att studenter med psykisk ohälsa från vissa kulturer upplever svårigheter att söka stöd från familjen vilket även påvisas av Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011). De menar att studenter födda utanför Europa uppger i högre grad psykisk ohälsa än studenter som är födda i Europa. Dock förklarar Vaez och Laflamme (2002) att studenter födda utanför norden och Europa betygsätter sin hälsa mycket högt vilket inte framkom i resultatet.
I resultatet framkom det att acceptans för sin situation är avgörande för att kunna avleda negativ stress och för att upptäcka copingstrategier. Fysisk aktivitet samt att spendera tid med vänner och familj upplevs gynnande. Även Reavley et al. (2011) påvisar att familj och vänner är den mest välanvända copingstrategien. I resultatet kan det avläsas att studenter upplever missförhållanden i studenthälsovården med avseende på att de inte blir hörda eller sedda vilket även styrks av Winter et al. (2017), Kirsh et al. (2014), Turner et al. (2007) och Christensson et al. (2011). De uppger att studenter upplever brister inom studenthälsovården genom att instansen inte uppmärksammar studenternas psykiska behov. I resultatet framgår det att alkohol-, drog- och tobaksanvändning är lättillgängligt och förbrukas i syfte att distrahera sig från psykisk ohälsa samt öka självkänslan. Vaez och Laflamme (2003) påvisar också att alkoholkonsumtion under de första åren av utbildningen är vanligt förekommande bland studenter, då flertalet sociala umgängen äger rum där alkohol spelar en central roll. Resultatet tyder på att studenthälsovården är bristfällig vilket även påvisas av Janlöv, Johansson och Clausson (2017) som uppger att det förekommer brister i studenthälsovårdens resurser bland annat gällande identifiering, tillgänglighet och stöttning. Enligt Högskoleverket (1999) erhåller högskolor och universitet ansvar för att det skall finnas tillgång till information, stöttning samt rådgivning av psykiska problem, kost, motion, stresshantering och alkoholvanor från bland annat sjuksköterskor (Högskoleverket, 1999). Gorczynski et al. (2017) påvisar att studenthälsovården måste förbättras beträffande kompetenser att identifiera, stötta och lindra lidande och således förebygga psykisk ohälsa samt öka tillgängligheten. Zochil och Thorsteinsson (2018) påvisar vikten av att universitet uppmärksammar och håller omgivningen informerad gällande tjänster och symtom för att snabbt identifiera psykisk ohälsa. Genom kampanjer kan informationen fördelas och vara behjälplig för studenter och generera i sjukdomsinsikt (Zochil & Thorsteinsson, 2018). Gorczynski et al. (2017) menar att vård av psykisk ohälsa är i behov av förbättring gällande att identifiera, stödja studenter samt att vägleda dem för att upptäcka nya copingstrategier. Det är essentiellt att förbättra inställningen och attityden till psykisk ohälsa för att reducera stigmatisering. Positiva miljöer medför att studenterna känner sig trygga med att offentliggöra sina psykiska besvär (Gorczynski et al., 2017).
15
Konklusion
Krav och förväntningar från utbildningen, sig själv och familjen upplevs svåruppnåelig och orsakar lidande. Successivt sker en förlust av motivation inför utbildningen. Det förekommer svårigheter att identifiera sig med psykisk ohälsa och studenten förnekar tillståndet. Stigmatisering medför en rädsla att tillkännage sina besvär och behov. Detta grundar sig i negativa uppfattningar som medför att sökning av stöd uteblir. Sjuksköterskan utgör en central roll i förebyggande hälsovård dock föreligger en osäkerhet gällande bemötandet av patienter med psykisk ohälsa. Bristfällig tidig identifiering av psykisk ohälsa inom studenthälsovården resulterar i utebliven hjälp vilket genererar till degradering av tillståndet och kan medföra självmordsförsök. Studenter missbrukar tobak, alkohol, droger i syfte att avleda psykisk ohälsa och öka självkänslan. Psykisk ohälsa behöver uppdagas för att reducera stigmatisering samt för att identifiera de studenter vilka är i behov av stöd. För att kunna upptäcka och förebygga lidande är det essentiellt att det föreligger kunskap inom området psykisk ohälsa.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Denna studien genererar kunskap och förståelse beträffande studenters upplevelser av psykisk ohälsa och utgör en grund för hur sjuksköterskan skall bemöta och anpassa vården. Studien kan vara fördelaktig för sjuksköterskor som arbetar hälsoförebyggande inom högskolor och universitet. Genom förslagsvis en broschyr kan studiens innehåll tillämpas och uppmärksammas i förhoppning om att studenter får mod att söka vård. Även anses studien vara relevant för sjuksköterskor inom primärvård vilka bemöter människor i alla åldrar med olika behov. Sjuksköterskan är i behov av denna information för att identifiera studenters psykiska ohälsa. Vidare kvalitativ forskning kring genusperspektiv om hur män upplever psykisk ohälsa i förhållande till högre utbildning erfordras för att kunna jämföra. Detta skulle ge ytterligare kunskap angående normer, krav och hinder för att skapa en generell bild av ämnet. Ytterligare forskning kring stigmatisering i relation till vilka åtgärder som kan sättas in för att normalisera ämnet och bryta tystnad behövs. Även studier kan göras gällande hur studenter i Sverige upplever sina psykiska besvär, då detta är ett underbeforskat område.
16
REFERENSER
* Artiklar inkluderande i resultatet
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (1: a uppl. S. 27-59). Stockholm: Liber.
Axelsson, S. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.Hämtad,2018-05-07:
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Bernice, A. & Wilding, M.J. (2004) The relation of depression and anxiety to life‐stress and achievement in students. The British Psychological Society, 95, 509–521. Doi:10.1348/0007126042369802
*Chew-Graham, C. A., Rogers, A. & Yassin, N.(2003), ”I wouldn’t want it on my CV or their records’: medical students’ experiences of help-seeking for mental health problems. Medical Education, 37, 873–880. DOI: 10.1046/j.1365-2923.2003.01627.x
Christensson, A., Runeson, B., Dickman, P. W. & Vaez, M. (2010). Change in depressive symptoms over higher education and professional establishment - a longitudinal investigation in a national cohort of Swedish nursing students. Public Health, 10, 1–12. Doi:10.1186/1471-2458-10-343
Christensson, A., Vaez, M., W. Dickman, P., & Runeson, B. (2011). Self-reported depression in first-year nursing students in relation to socio-demographic and educational factors: a nationwide cross-sectional study in Sweden. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 46, 299–310. Doi: 10.1007/s00127-010-0198-y
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 171–181). Lund: Studentlitteratur.
Dahlin, M., Joneborg, N. & Runeson. (2005). Stress and depression among medical students: a cross-sectional study. Medical Education, 39, 594–604. Doi:10.1111/j.1365-2929.2005.02176.x
*Deasy, C., Coughlan, B., Pironom, J. & McNamara-Mannix, P. (2014). Psychological Distress and Coping amongst Higher Education Students: A Mixed Method. PLOS ONE, 9, 1–23. Doi: 10.1371%2Fjournal.pone.0115193
Ekebergh, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (1: a uppl. S. 27–59). Stockholm: Liber.
17
Foldemo, A (2014) Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I B. Skärsäter, I (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (2: a uppl. s.370–381) Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2017a). Begrepp psykisk ohälsa. Hämtad 10 november, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2017b). Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan
förebyggas. Hämtad 10 november, 2018, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/ Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: Ett Policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion (SOU 2013: 15008). Östersund: The public Health Agency of Seweden; hämtad 15 november, 2018, från; https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d7de4c /halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf Folkhälsomyndigheten. (2018). Universitet och Högskolor kan förebygga psykisk ohälsa bland studenter. Hämtad 16 november, 2018, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2018/september/universitet-och-hogskolor-kan-forebygga-psykisk-ohalsa-bland-studenter/
*Freeburn , M. & Sinclair, M. (2009). Mental health nursing students’ experience of stress: burdened by a heavy load. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16, 335–342. DOI: 10.1111/j.1365-2850.2008.01376.x
Fridberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2: a uppl. S. 141–152). Lund: Studentlitteratur AB
*Galvin, J., Suominen, E., Morgan, C., O’Conell, J.E. och Smith, A.P. (2015). Mental health nursing students' experiences of stress during training: a thematic analysis of qualitative interviews. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22, 773–783. Doi:10.1111/jpm.12273
Gorczynski,P., Sims-schouten, W., Hill, D., & Wilson, J. C. (2017). Examining mental health literacy, help seeking behaviours, and mental health outcomes in UK university students. The Journal of Mental Health Training, Education and Practice, 12, 111–120. Doi:10.1108/JMHTEP-05-2016-0027
Haraldseid, C., Dysvik, E. & Furnes, D. (2014) The Experience of Loss in Patients Suffering from Chronic Pain Attending a Pain management Group Based on Cognitive-Behavioral Therapy. Pain management Nursing, 15, 12-21. Doi:10.1016/j.pmn.2012.04.004
18
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 111–120). Lund: Studentlitteratur AB.
Högskoleverket. (1999). Högskolans ansvar för studenthälsovården - tillsynsrapport
(1999:6 R). Stockholm. Hämtad från 8 februari, 2019
https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e288a/1487841888180/9906R.pdf Janlöv, A.C., Johansson, L., & Clausson, E.K. (2017). Mental ill-health among adult patients at health care centres in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of caring Sciences, 2018(32), 987–996. doi:10.1111/scs.12540
*Jithoo, V. (2018). Contested meanings of mental health and well-being among university
students. South African Journal of Psychology, 48, 453–464.
DOI:10.1177/0081246317731958
Kjällström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–74). Lund: Studentlitteratur AB.
Klang Söderkvist, B. (2014). Hälsa, välbefinnande och sjukdom. I B. Klang Söderkvist & I. Thorell-Ekstrand (Red.), Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok (1: a uppl. s.46–71). Harlow: Pearson.
Klang söderkvist, B., & Björkdahl, A. (2015). Psykosocial hälsa och psykisk ohälsa. I B. Klang Söderkvist & I. Thorell-Ekstrand (Red.), Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok (1: a uppl. s.72–90). Harlow: Pearson.
*Knis-Matthews, J., Bokara, J., DeMEo, L., Lepore, N. & Mavus, L. (2007). The Meaning of Higher Education for People Diagnosed with a Mental Illness: Four Students Share Their
Experiences. American Psychological Association, 31, 107–114. DOI:
10.2975/31.2.2007.107.114
*Kirsh, B., Friedland, J., Cho, S., Gopalasuntharanathan, N., Orfus, S., Salkovitch, M., Snider, K. & Webber, C. (2014). Experiences of university students living with mental health problems: Interrelations between the self, the social, and the school. Work, 53, 325– 335. DOI:10.3233/WOR-152153
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
*Martin, M. J. (2010). Stigma and student mental health in higher education. Higher Education Research & Development, 29, 259–274. DOI: 10.1080/07294360903470969 McLeod, K., & Simpson, A. (2017). Exploring the value of mental health nurses working in primary care in England; A qualitative study. J Psychiatr Ment Health Nurs, 24, 387–395. doi: 10.1111/jpm.12400.
19
*Mullins, L. & Preyde, M. (2012). The lived experience of students with an invisible disability at a Canadian university. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 28, 147–160. Doi:10.1080/09687599.2012.752127
*Patel, R.S., Tarrant, C., Bonas, S. & Shaw, R.L. (2015). Medical students’ personal experience of high-stakes failure: case studies using interpretative phenomenological analysis. BMC Medical Education, 15, 1–9. Doi: 10.1186/s12909-015-0371-9
*Quinna, N., Wilsonb, A., MacIntyrea, G. & Tinklinc, T. (2009). People look at you differently’: students’ experience of mental health support within Higher Education. British Journal of Guidance & Counselling, 37, 405–418. DOI: 10.1080/03069880903161385 Reavley, N. J., McCann, T. V. & Jorm, A. F. (2011). Actions taken to deal with mental health problems in Australian higher education students. Early Intervention in Psychiatry, 6, 159–165. Doi:10.1111/j.1751-7893.2011.00294.x
*Reeve, L.R., Shumaker, J.S., Yearwood, E.L., Crowell, N.A. & Riley, J. B. (2013). Perceived stress and social support in undergraduate nursing students' educational experiences. Nurse Education Today, 33, 419–424. Doi: 10.1016/j.nedt.2012.11.009 Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2: a uppl. S. 105– 108) Lund: Studentlitteratur AB
Student. (2018). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20 november, 2018, från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/student
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (ISBN nummer 978-91-85060-13-9). Hämtad 28 Mars, 2019, från; https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 4 februari, 2019, från; https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I B. Skärsäter, I (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (2: a uppl. s.100–127) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest- stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer 2017-12-4). Hämtad 4 februari, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf Socialstyrelsens. (2013). Psykisk ohälsa bland unga, Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (Artikelnr 2013-5-43). Hämtad 4 februari, 2019 från:
20
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa.
(Artikelnummer 2017-12-4) Hämtad 4 februari, 2019 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf
Storri, K., Ahern, K. & Tuckett, A. (2010) A systematic review: students with mental health problems -- a growing problem. International Journal of Nursing Practise, 16, 1–6. Doi:/10.1111/j.1440-172X.2009.01813.x
Turner, A.P., Hammond, C.L., Gilchrist, M. & Barlow, J.H. (2007). Coventry university students’ experience of mental health problems. Counselling Psychology Quarterly, 20, 247–252. Doi:10.1080/09515070701570451
Umans, T. & Schimdt, M. (2014). Experience of well-being among female doctoral students in Sweden. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9, 1-13. DOI: 10.3402/qhw.v9.23059
Vaez, M. och Laflamme, L. (2002) First-year university students’ health status and socio-demographic determinants of their self-rated health. Work, 19, 71–80. Doi:1051-9815/02/$8.00
Vaez, M. och Laflamme, L. (2003) Health Behaviors, Self-Rated Health, and Quality of Life: A Study Among First-Year Swedish University Students. JOURNAL OF AMERICAN COLLEGE HEALTH, 51, 156–162. Hämtad från: http://search-ebscohost- com.libraryproxy.his.se/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=106876109&site=ehost-live den 18 februari, 2019
Wiklund Gustin, L. (2014) Att närma sig det svårförståeliga. I. B. Wiklund Gustin, L. (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå (2: a uppl. s.22–37) Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur * Winter, L.R., Patel, R. & Norman, I.R. (2017). A Qualitative Exploration of the Help-Seeking Behaviors of Students Who Experience Psychological Distress Around Assessment at Medical School. Academic Psychiatry, 41, 477–485. Doi: 10.1007/s40596-017-0701-9 World Health Organization. (2018). Stigma and discrimination. Hämtad 20 november ,2018, från:
http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/mental-health/priority-areas/stigma-and-discrimination
Wörfel, F., Gusy, B., Lohmann, K., Löpritz. & Kleiber, D. (2016). Mental health problems among university students and the impact of structural conditions. Journal of Public Health, 24, 125–133. doi: 10.1007/s10389-015-0703-6
21
Zochil, M.L & Thorsteinsson, E. B. (2018). Exploring poor sleep, mental health, and help-seeking intention in university students. Australian Journal of Psychology, 70, 41– 47. Doi:10.1111/ajpy.12160
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95–113). Lund: Studentlitteratur. Östman, M., & Kjellin, L., (2002). Stigma by association: Psychological factors in relatives of people with mental illness. British Journal of Psychiatry, 101, 494–498. doi: 10.1192/bjp.181.6.494
