Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet
Vetenskapsmetodik IV
Examensarbete 15 hp, grundnivå
Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos
personer med Parkinsons sjukdom
The relation between physical activity and depression in
patients with Parkinson’s disease
Författare: Handledare: Azad Alp Elisabeth Anens
Lena Duong Universitetsadjunkt,
Inst för Neurovetenskap, Fysioterapi
Uppsala Universitet Redovisad 05/2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Parkinsons Sjukdom (PS) är en kronisk progressiv neurodegenerativ sjukdom som ger både motoriska och icke-motoriska symtom. Ett vanligt icke-motoriskt symtom vid PS är depression. Depression påverkas, enligt forskning, positivt av fysisk aktivitet (FA) men stark evidens saknas för sambandet mellan dem.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan FA och depression hos personer med PS.
Metod: Femtioåtta deltagare rekryterades till denna tvärsnittsstudie. The International Physical Activity Questionnaire modified for the elderly (IPAQ-E) användes som mätmetod för FA, och var angiven i form av låg, måttlig och hög fysisk aktivitetsnivå samt i MET-minuter/vecka. Montegomery-Åstrand Depression Rating Scale (MADRS-S) användes för depression och angavs i totalpoäng. Frågeformulärerna sammanställdes till en webbenkät varifrån datan samlades in. Sambandet beräknades med Spearmans rangkorrelation.
Resultat: Av samtliga deltagare hade 15 (26%) låg fysisk aktivitetsnivå, 18 (31%) måttlig och 25 (43%) hade hög fysisk aktivitetsnivå. Bland deltagarna hade 15 (26%) ingen
depression, 27 (47%) mild, 14 (24%) måttlig och 2 (3%) svår depression. Sambandet mellan låg, måttlig och hög fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQ-E och totalpoäng i MADRS-S visade r = -0.2 och p = 0.14. Sambandet mellan MET-minuter/vecka enligt IPAQ-E och totalpoäng i MADRS-S visade r = -0.15 och p = 0.26.
Konklusion: Resultaten visade ett svagt negativt samband men sannolikheten att resultatet beror på slumpen är hög. Det krävs fler studier i framtiden för att säkerställa sambandet mellan FA och depression hos personer med PS.
ABSTRACT
Background: Parkinson’s disease (PD) is a chronic progressive neurodegenerative disease with both motor and non-motor symptoms. Depression is a common non-motor symptom in PD. According to research, physical activity (PA) has a positive effect on depression; however, strong evidence supporting the relation between them is lacking.
Purpose: The purpose of this study was to examine the relation between PA and depression in patients with PD.
Method: Fifty-eight participants were recruited to this cross-sectional study. The
International Physical Activity Questionnaire modified for the elderly was used to measure PA, presented in low, moderate and high physical activity levels and MET-minutes/week. Montegomery-Åstrand Depression Rating Scale was used to assess depression and was presented in total score. The questionnaires were formed into a survey from which the data was collected. Spearman’s rank correlation was used to calculate the relation.
Results: Among the participants, 15 (26%) had a low level of PA, 18 (31%) moderate and 25 (43%) high level of PA. Further, 15 (26%) were non-depressed, 27 (47%) had mild
depression, 14 (24%) moderate and 2 (3%) severe depression. Evaluating the relation using the two different presentations of PA along with depression scores, results showed r= -0.2 (p= 0.26) and r= -0.15 (p= 0.26), respectively.
Conclusion: The result showed a weak negative relation, but the probability of the result being due to coincidence is high. To ensure the relation between PA and depression in patients with PD, further studies are needed in the future.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND 1
1.1 Parkinsons sjukdom 1
1.2 Definition av depression 1
1.3 Depression vid Parkinsons sjukdom 2
1.4 Definition av fysisk aktivitet 2
1.5 Fysisk aktivitet vid Parkinsons sjukdom 2
1.6 Fysisk aktivitet och depression 3
1.7 Problemformulering 3
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4
3. METOD 4 3.1 Design 4 3.2 Urval 4 3.3 Datainsamlingsmetoder 5 3.4 Genomförande 6 3.5 Databearbetning 6 3.6 Etiska överväganden 7 4. RESULTAT 8 4.1 Studiedeltagare 8
4.2 Fysisk aktivitetsnivå hos personer med Parkinsons sjukdom 9
4.3 Depressionsgrad hos personer med Parkinson sjukdom 10
4.4 Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos personer med Parkinsons sjukdom 11
5. DISKUSSION 12
5.1 Resultatsammanfattning 12
5.2 Resultatdiskussion 13
5.3 Metoddiskussion 15
5.4 Etikdiskussion 17
5.5 Klinisk nytta och framtida forskning 18
5.6 Konklusion 18
6. REFERENSER 20
BILAGOR 23
Bilaga 1 - Informationsbrev 23
1
1. BAKGRUND
1.1 Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk progressiv neurodegenerativ sjukdom som främst
påverkar äldre, men kan även förekomma hos yngre personer. Enligt en studie av Lokk J et al. [1] var medelåldern vid insjuknandet av PS 60 år och förekomsten var något högre hos män än hos kvinnor. Samma studie visade att medelåldern var 74 år, vilket beräknades utifrån alla
diagnostiserade personer med PS i Stockholm [1]. PS är en idiopatisk sjukdom som ger både motoriska och icke-motoriska symtom. De huvudsakliga motoriska symtomen är vilotremor, bradykinesi, rigiditet, nedsatt balans och postural instabilitet [2]. Vanliga icke-motoriska symtom vid PS är depression, fatigue och sömnstörningar. Även kognitiva funktioner t.ex. minne och uppmärksamhet kan vara påverkade [3].
PS orsakas av en dopaminbrist i hjärnan på grund av döda nervceller i de basala ganglierna och det dopaminerga nigrostriatala systemet [2]. Även andra områden i hjärnan har visats påverkas hos personer med PS som hjärnstammen, limbiska systemet och det perifera autonoma
nervsystemet [4]. Läkemedel som leder till en ökning av dopamin i hjärnan förblir den huvudsakliga behandlingen för de motoriska symtomen. Det mest effektiva och vanligaste läkemedlet är levodopa [5].
1.2 Definition av depression
Depression är en vanlig folksjukdom som innebär en känsla av svår nedstämdhet, orkeslöshet och trötthet under en längre tid [6]. Det är även lätt att tappa intresset för mycket som sker
runtomkring, exempelvis arbete, vänner etc. Depression skiljer sig från vanliga
humörsvängningar och kortvariga känslomässiga svar på stimulans i vardagen. Som värst kan depression leda till självmord [7]. Vanliga symtom är låg självkänsla, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter, ångest och självmordstankar [6].
Det finns olika typer av depression och den främsta av dessa kallas för egentlig depression [6]. Denna brukar delas upp i tre olika nivåer; mild, måttlig samt svår depression. En mild depression kan innebära att vardagen fungerar trots att man inte mår bra. En måttlig depression innebär att vardagen påverkas samtidigt som omgivningen märker av att man mår dåligt. En svår depression försämrar hela livet och det kan även medföra svårigheter att äta, dricka, sova. En annan typ av depression är dystymi, vilket innebär en mild depression som pågår under en längre tid [6].
2
1.3 Depression vid Parkinsons sjukdom
Prevalensen av depression hos personer med PS verkar variera mycket, från 2,7% till 90%, beroende på studie, men prevalensen av kliniskt märkbara depressiva symtom är ca 35% [8]. Hos personer med PS är depression associerad med ökad funktionsnedsättning, snabbare progression av motoriska symtom och sämre livskvalité [9, 10]. De vanligaste typerna av depression hos personer med PS, beskrevs i en studie av Slaughter et al [11] som egentlig depression och dystymi.
1.4 Definition av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet (FA) definieras som all kroppsrörelse som produceras av skelettmuskulaturen och som resulterar i ökad energiförbrukning [12]. Begreppet FA inkluderar följaktligen all aktivitet som involverar kroppsrörelse under såväl arbetstid och fritid. FA kan ske i hemmet i form av hushållssysslor såsom städning, trädgårdsarbete och renovering men även i form av aktiv transport och lek etc. [13].
Begreppet träning används ofta synonymt med FA, dock är det mer korrekt att tala om träning som en underkategori av FA. Träning kan definieras som FA som är planerad, strukturerad, regelbunden och målinriktad, t.ex i syfte att förbättra eller bibehålla fysisk form [12]. FA i denna studie avser FA enligt dess definition inklusive träning.
1.5 Fysisk aktivitet vid Parkinsons sjukdom
Personer med PS rekommenderas att följa Yrkesföreningar för fysisk aktivitets (FYSS) samt Socialstyrelsens riktlinjer för FA, dvs. 150 minuters aerob FA per vecka och muskelstärkande FA 2-3 gånger per vecka [14, 15]. Till följd av motoriska och icke-motoriska symtom samt fallrädsla har emellertid personer med PS en lägre fysisk aktivitetsgrad [16-18]. Jämfört med friska
personer i samma ålder är personer med PS ca 20-30% mindre fysiskt aktiva [19, 20]. Enligt en svensk studie, genomförd på äldre personer med PS, uppnådde endast 27% rekommendationerna på 150 minuters FA i veckan på måttlig till hög intensitet [16].
FA är en viktigt del av den fysioterapeutiska behandlingen vid PS, bland annat för att bibehålla och förbättra aktivitetsförmågan. I svenska riktlinjer för fysioterapi vid PS beskrivs FA som en av fem viktiga nyckelområden vid behandling av PS, tillsammans med gång, balans, fall och
3
förflyttningar [21]. Personer med PS kan komma i kontakt med fysioterapeuter via remiss från läkare eller genom att själva boka tid till en mottagning [22].
1.6 Fysisk aktivitet och depression
I en studie av De Mello et al. [23] observerades sambandet mellan graden av FA och risken för att insjukna i depression. Studien visade att personer med ingen eller låg fysisk aktivitetsgrad hade en ökad risk att insjukna i depression i jämförelse med personer som utövade FA
regelbundet [23]. Fysiologiskt innefattar de positiva effekterna av FA bl.a ökade nivåer av endorfiner, dopamin och noradrenalin samt normalisering på nivån av stresshormonet kortisol. Psykologiskt innebär det bl.a förbättrad självkänsla, självförtroende samt self-efficacy [24]. Enligt en sammanfattande studie av Wu et al. [25] hade FA även en positiv verkan på depression hos personer med PS, framför allt FA som inkluderar aerob träning, styrka samt balans. Studien kom fram till att personer med PS bör uppnå minst 90 minuters FA i dessa former på måttlig intensitet per vecka över längre tid för effekt på motoriska symtom. Förbättring av motoriska symtom innebär ökad förmåga att delta i aktiviteter, vilket i sin tur kan leda till lindring av depressiva symtom samt förbättrad livskvalité [25].
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer om vård vid PS rekommenderas behandling med
antidepressiva eller kognitiv beteendeterapi (KBT) till personer med depression vid PS [26]. I riktlinjerna framgår det däremot inte om FA ha effekt på depression. Enligt FYSS finns det dock måttligt stark vetenskapligt underlag för att FA reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid mild och måttlig depression [27].
1.7 Problemformulering
Depression är ett vanligt icke-motoriskt symtom hos personer med PS [8] och är bl. a associerad med sämre livkvalité [10]. Trots att det finns studier som talar för den fysiska aktivitetens positiva verkan på depression, även hos personer med PS [25], saknas det stark vetenskapligt underlag som stödjer detta [27]. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av
depression vid PS rekommenderas likaså inte FA [26]. Det bedömdes därmed att det behövs fler studier som undersöker relationen mellan FA och depression hos personer med PS.
Sambandet mellan FA och depression är av intresse, eftersom det skulle kunna bidra till
4
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsgraden samt depression hos personer med PS. Studien syftade vidare till att undersöka sambandet mellan mängden FA och depression hos personer med PS.
1. Hur fysiskt aktiva är en grupp personer diagnostiserade med PS, mätt genom
självskattning med The International Physical Activity Questionnaire modified for the elderly (IPAQ-E), vid ett tillfälle?
2. Vilken är förekomsten och graden av depression hos en grupp personer diagnostiserade med PS, självskattad med Montegomery-Åstrand Depression Rating Scale (MADRS-S), vid ett tillfälle?
3. Vilket är sambandet mellan graden av FA, mätt med IPAQ-E, och depression, mätt med MADRS-S, hos en grupp personer diagnostiserade med PS, mätt vid ett tillfälle?
3. METOD 3.1 Design
Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie, med deskriptiv och korrelerande design, som
baserades på enkäter.En kvantitativ ansats valdes eftersom det för arbetet eftersträvades att få ett tillräckligt högt antal deltagare för att kunna beskriva fenomen, analysera samt beräkna samband inom vald grupp, och därmed besvara frågeställningarna. Eftersom det fanns ett intresse av att undersöka frågeställningarna vid ett tillfälle och inte över en längre tid, valdes tvärsnittsstudie som design [28].
3.2 Urval
Deltagarna till studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, varav det strävades efter att få ett minimum på 30 deltagare. Enkäten publicerades på Facebooksidan ParkinsonFörbundet som har 1120 följare och är en allmän sida som gemene man kan följa. Enkäten delades även på
facebookgrupperna Personer med Parkinson och Yngre Parkinson. Dessa grupper består av 425 respektive 556 medlemmar och accepterar endast personer med PS. Ytterligare tillåter Yngre
Parkinson endast personer under 65 år som medlemmar. Inklusionskriteriet för deltagande i
studien innefattade diagnos av PS. Exklusionskriteriet för studien innefattade ofullständigt ifyllda enkäter.
5
3.3 Datainsamlingsmetoder
Insamling av data skedde i form av en webbenkät via Google Forms. Enkäten (bilaga 2) bestod av två frågeformulär, en för FA och en för depression. Utöver de två frågeformulären,
efterfrågades även kön, ålder och sjukdomslängd i enkäten.
IPAQ-E (bilaga 2) som användes för att mäta den fysiska aktiviteten är ett frågeformulär som innehåller frågor om hur fysiskt aktiv personen har varit [29]. Ett exempel på en fråga är “Under
hur många av de senaste 7 dagarna har du gått eller promenerat i minst 10 minuter i sträck? Detta innefattar gång i del av arbete, i hemmet, för att göra ärenden och all gång och promenad på din fritid.”. Svaret anges i dagar, och sedan i antal timmar och minuter för en vanlig veckodag,
baserat på senaste veckan.
Utifrån svaren från IPAQ-E kan resultatet konverteras till MET-minuter/vecka (MET-min/v). MET står för metabolisk ekvivalent och är ett mått på energiförbrukningen [30]. Till exempel är energiförbrukningen i vila 1 MET medan den vid rask promenad är 4 MET. MET-minuter räknas genom att multiplicera MET-värdet för aktiviteten med antal minuter [30]. Genom
konverteringen kan deltagarnas fysiska aktivitetsnivå sedan kategoriseras i låg, måttlig eller hög nivå [31]. WHO rekommenderar minst 600 MET-minuter/vecka för vuxna [32].
IPAQ-E har testats för validitet och reliabilitet hos äldre personer i Spanien där resultaten visade att frågeformuläret var ett valitt och reliabelt instrument, men att fler studier behövs göras för att undersöka validiteten [33].
MADRS-S (bilaga 2), som mäter depression, är ett frågeformulär som består av nio frågor om bl.a sinnesstämning och livslust [34]. Varje fråga kan ge 0-6 poäng (p), varav den maximala poängsumman är 54 p. Ett exempel på en fråga är “Här ber vi dig markera i vilken utsträckning
du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits nästan hela tiden.” Där 0 är “Jag känner mig mestadels lugn.” och 6 är “Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.”. Utifrån svaren kan totalpoängen från MADRS-S
räknas ihop, varefter deltagarna kan kategoriseras i ingen (0-6 p) depression, låg (7-19 p), måttlig (20-34 p) eller svår depression (35-54 p) [35].
I en studie där validiteten av MADRS-S testades hos personer med PS visade det att MADRS-S var ett adekvat sätt att mäta depressiva symtom hos både depressiva och icke-depressiva personer
6
med PS för att diagnostisera depression [36]. I en annan studie där bl.a reliabiliteten och validiteten hos MADRS-S undersöktes, visade det sig att reliabiliteten var god. Validiteten hos MADRS-S var god i att identifiera graden av depression men inte i att upptäcka om det var första gången personen haft depression eller har en historik av psykisk sjukvård [37].
3.4 Genomförande
Kontakt togs med Parkinsonförbundet Uppsala samt med administratörer från facebookgruppen
Personer med Parkinson för hjälp att rekrytera deltagare till studien. Ett informationsbrev (bilaga
1) med länk till enkäten lades därefter ut på facebooksidan ParkinsonFörbundet, samt på
facebookgrupperna Personer med Parkinson och Yngre Parkinson. Inläggen lades upp 10 januari 2020 och insamlingen av deltagare avslutades 4 februari 2020.
3.5 Databearbetning
Den insamlade datan sammanställdes i Microsoft Excel. All data granskades och beräknades separat av båda författarna för att säkerställa korrekt sammanställning av data samt att rätt resultat presenteras.
Deskriptiv statistik användes för redovisning av bakgrundsvariablerna kön, ålder och sjukdomslängd. Absolut frekvens (antal) och relativ frekvens (procent) beräknades för
könsfördelningen, som mäts på nominalnivå. Ett medelvärde och standardavvikelse beräknades för åldern, som var symmetrisk fördelad och mäts på kvotnivå. Sjukdomslängden som också mäts på kvotnivå var däremot positivt snedfördelad, varmed median, högsta och lägsta värde samt interkvartilavstånd (IQR) redovisas [38] .
För att ge en inblick på hur fysisk aktiva gruppen var, beräknades medianen för antal MET-min/v, enligt IPAQ-E. Lägsta och högsta värde samt IQR redovisas också för att få en överblick av spridningen kring medianen. Utifrån bland annat antal MET-min/v kategoriserades deltagarna i olika nivåer av FA, låg, måttlig eller hög [31]. Antal och procent anges för varje nivå.
För att besvara förekomsten av depressionsgrad hos gruppen beräknades medianen för poängsumman. Även lägsta och högsta värde samt IQR redovisas. Utifrån poängsumman kategoriserades deltagarna i olika grader av depression, från ingen till svår [35]. För varje grad anges antal och procent.
7
Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet mellan gruppens FA och depression. Korrelationskoefficienten (r) beräknades mellan de tre nivåerna av FA och
poängsumman från MADRS-S, där de tre nivåerna låg, måttlig och hög FA konverterades till 1, 2 respektive 3. Korrelationskoefficienten beräknades även mellan MET-min/v och poängsumman från MADRS-S. Beräkningarna genomfördes med hjälp av eLabbet för praktisk statistik [39]. Ett värde (signifikansnivå) beräknades för båda sambanden. Signifikansgränsen sattes på ett p-värde < 0,05 [38] innan studien påbörjades.
3.6 Etiska överväganden
Samtliga deltagare informerades, genom ett informationsbrev, att deltagandet var frivilligt och att det var möjligt att avbryta sin medverkan vid önskan. Deltagarnas svar kunde inte kopplas till deltagarna eftersom inga personuppgifter samlades in. Den insamlade datan förvarades på två lösenordsskyddade datorer, som enbart de ansvariga för studien hade åtkomst till, och delades inte med någon annan. Trots detta kan anonymiteten och konfidentialiteten inte garanteras helt.
För inaktiva personer kan det möjligen ha upplevts negativt att uppmärksammas på sin låga nivå av FA vid ifyllning av enkäten. Däremot kan det ha gynnat vissa deltagare. De som var väl fysiskt aktiva kan eventuellt ha upplevt deltagandet som positivt vilket kan ha motiverat dem till att fortsätta träna.
Även skattning av depression kan ha upplevts som påfrestande för en del deltagare då depression kan vara ett känsligt ämne. Detta försöktes åtgärdas genom ett meddelande på slutet av enkäten som bestod av en rekommendation om att ta kontakt med vårdcentral eller läkare vid behov av psykiskt stöd.
Trots de potentiella risker som förelåg, kan studien tillföra fördelaktig kunskap för
fysioterapeuter som jobbar med coaching av FA för personer med PS. För deltagarna i studien kan det även ha upplevts positivt att fått bidra till kunskapsutvecklingen. Det bedöms därmed att nyttan med studien överväger riskerna.
8
4. RESULTAT 4.1 Studiedeltagare
Det var 61 personer som svarade på enkäten, varav 58 personer inkluderades i studien (se figur 1). Tre personer exkluderades från studien på grund av ofullständiga eller ologiska svar i enkäten. En person exkluderades eftersom summan av träningstiden och stillasittandet översteg 24h/dag. De andra två personerna exkluderades på grund av svaren “Vet ej” respektive “Är
byggnadsarbetare” i en fråga om uppskattad genomsnittlig tid av FA.
Av personerna som inkluderades i studien var könsfördelningen 46 kvinnor (79%) och 12 män (21%). Den genomsnittliga åldern för deltagarna var 56 år, med standardavvikelsen 6 år. Medianen av deras sjukdomslängd var 5 år (min-max: 0,17-32 år, IQR: 6 år).
9
4.2 Fysisk aktivitetsnivå hos personer med Parkinsons sjukdom
Enligt IPAQ-E hade 15 personer (26%) i låg, 18 personer (31%) måttlig och 25 personer (43%) hög fysisk aktivitetsnivå (se figur 2). Medianen av MET-min/v var 2085 (min-max: 0-11610 MET-min/v, IQR: 3658 MET-min/v) (se figur 3).
Figur 2: Antal deltagare i de 3 olika kategorierna av fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQ-E: låg, måttlig och hög.
Figur 3: Figuren visat medianen (2085) av MET-min/vecka samt nedre (500) och övre kvartil (4158).
Även lägsta värdet (0), högsta avvikande värdet (11 610) samt högsta icke-avvikande värdet (8838) framställs.
10
4.3 Depressionsgrad hos personer med Parkinson sjukdom
Depressionsgraden hos deltagarna uppmättes enligt MADRS-S (se figur 4) till ingen hos 15 personer (26%), mild hos 27 personer (47%), måttlig hos 14 personer (24%) och svår hos 2 personer (3%). Prevalensen av depression bland deltagarna var därmed 74%. Medianvärdet för poängsumman (se figur 5) hamnade på 14 p (min-max: 0-48 p, IQR: 14 p), dvs. mild depression.
Figur 4: Figuren visar antal personer som hade ingen, mild, måttlig och svår depression enligt MADRS-S.
Figur 5: Figuren visar medianen (14) av poängsumman för depression, enligt MADRS-S, samt nedre (6)
och övre kvartil (20). Även lägsta värdet (0), högsta avvikande värdet (48) och högsta icke-avvikande värdet (37) redovisas.
11
4.4 Sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos personer med Parkinsons sjukdom
Sambandet mellan nivåerna av fysisk aktivitet (låg, måttlig och hög FA) och poängsumman för depression beräknades med Spearmans rangkorrelation där koefficienten (r) blev -0,2 med ett p-värde på 0,14 (se figur 6). Resultatet visar att FA och depression har ett svagt negativ samband samt att resultatet är osäkert då risken är hög att det beror på slumpen.
Figur 6: Sambandet mellan depression, angiven i poäng, enligt MADRS-S och fysisk aktivitetsnivå i kategorierna låg, måttlig och hög FA enligt IPAQ-E.
Sambandet beräknades också mellan den fysiska aktiviteten angiven i MET-min/v och
poängsumman från MADRS-S, vilket resulterade i r = -0,15 och p = 0,26 (se figur 7). Även detta tyder på ett svagt negativt samband mellan FA och depression samt ett osäkert resultat då det föreligger hög risk att resultatet beror på slumpen.
12
Figur 7: Sambandet mellan depression, angiven i poäng, enligt MADRS-S och fysisk aktivitetsnivå,
angiven i MET-min/v, enligt IPAQ-E.
5. DISKUSSION
5.1 Resultatsammanfattning
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan FA och depression hos en grupp personer med PS. Studien har således kartlagt den fysiska aktivitetsnivån samt depressionen hos denna grupp, vilken merparten bestod av kvinnor (79%). Av de 58 studiedeltagarna hade 25 personer hög fysisk aktivitetsnivå, 18 personer måttlig och 15 personer låg fysisk aktivitetsnivå, enligt IPAQ-E. För den fysiska aktivitetsnivån, mätt i MET-min/v, var medianen 2085. Bland deltagarna hade 2 personer svår depression, 14 personer måttlig, 27 personer mild och 15 personer ingen depression, enligt MADRS-S. Medianen för poängsumman som uppmättes med MADRS-S var 14 p. Ett svagt negativt samband kunde ses mellan FA, angiven i de fysiska aktivitetsnivåerna låg, måttlig och hög, och poängsumman från MADRS-S (r = -0,2). Detta negativa samband kunde även ses mellan FA, mätt i MET-min/v och poängsumman från MADRS-S (r = -0,15). Risken för att resultatet beror på slumpen är dock hög då p-värdet för respektive beräkning blev p = 0,14 och p = 0,26, medan signifikansgränsen för studien sattes på p < 0,05.
13
5.2 Resultatdiskussion
Resultatet från denna studie visar att majoriteten av gruppen hade en aktivitetsnivå på måttlig eller hög (74%), och tycks därmed uppnå rekommendationerna för FA vid PS, av FYSS och Socialstyrelsen [14, 15]. Utifrån svaren från IPAQ-E går det dock inte att uttala sig exakt kring vilka aktiviteter som genomfördes av deltagarna och om de faller samman med
rekommendationerna om aerob- samt muskelstärkande träning. I varje fall står resultatet i
motsägelse till tidigare studier som redovisat att mängden FA hos personer med PS som låg. I en svensk studie av Wallén et al. [16] uppnådde endast 27% av deltagarna rekommendationen på 150 minuters FA i veckan på måttlig till hög intensitet. Värt att notera är dock att deltagarna i Walléns et al. studie var äldre än deltagarna i denna studie samt att mätningen av FA
genomfördes med accelerometer [16] till skillnad från IPAQ-E. Liknande resultat visades i en studie av van Nimewegen et al. [20], där en grupp personer med PS var 29% mindre aktiva i jämförelse med en frisk kontrollgrupp. Studien inkluderade inte personer som var svårt påverkad av sjukdomen, vilket troligen skulle resulterat i en större skillnad. Detta eftersom inaktivitet i större utsträckning har observerats hos personer med allvarligare sjukdomsgrad. Allt eftersom sjukdomen progredierar har personer med PS uppvisat en mer stillasittande livsstil jämfört med friska individer [20, 40, 41].
I kontrast till Dontje et al. [40] fynd om kvinnligt kön som en av de viktigaste faktorerna till reducerad daglig FA bland personer med PS, var däremot den fysiska aktivitetsnivån hos
deltagarna i denna studie hög trots att merparten (79%) utgjordes av kvinnor. Även Mantri et al. [42] fann en högre poängsumma på Physical Activity Scale for Elderly (PASE) hos män med PS, vilket indikerar att män är mer aktiva än kvinnor. Att större delen av deltagarna i denna studie var kvinnor och den fysiska aktivitetsnivån bland deltagarna ändå var hög, kan möjligtvis förklaras med att kvinnor och män i Sverige generellt är lika fysiskt aktiva [43]. I jämförelse med studier som genomförts i andra länder, kan det därmed förekomma en mindre skillnad angående FA mellan könen i Sverige. Det är även möjligt att de som valt att delta i studien är intresserade av FA, vilket har resulterat i den höga fysisk aktivitetsnivån bland deltagarna.
En högre ålder har även visat sig vara en av faktorerna till minskad FA bland personer med PS [20, 44] och högre aktivitetsgrad har påvisats vara associerad till en yngre ålder [42].
Medelåldern hos gruppen som deltog i denna studie var 56 år, vilket är lägre än medelåldern för personer med PS i Stockholm som ligger 74 år [1]. Skillnaden i medelålder kan förutom att ha bidragit till den höga fysiska aktivitetsnivån bland deltagarna, även ha påverkat förekomsten av
14
depression i denna studie. I en studie av Wagner et al. [45] framgick det att yngre personer (< 65 år) hade en större förekomst av depression än äldre personer med PS (≥ 65 år), 73.2% gentemot 36.8%.
Enligt MADRS-S identifierades depression hos 74% av deltagarna i denna studie, varav majoriteten hade mild depression. Resultatet överensstämmer med tidigare rapportering om depression som ett vanligt icke-motoriskt symtom hos personer med PS [46]. I en studie av Ketharanathan et al. [47], som undersökte depression hos personer med PS, var prevalensen av depression 37,5%, vilket dock är lägre än prevalensen i denna studie. Den stora skillnaden i prevalens kan möjligen förklaras med att studierna hade olika tillvägagångssätt att mäta och bedöma depression. Kehtharanathan et al. identifierade depression enligt DSM-IV-TR kriterierna, varefter MADRS tillämpades av författarna för att bedöma svårighetsgraden av depression [47]. Avvikelsen kan eventuellt även kopplas till att majoriteten av deltagarna i denna studie var kvinnor. Tidigare forskning har visat att kvinnor med PS är mer benägna att drabbas av
depression jämfört med män [48, 49]. Det finns dock skiljaktigheter i denna fråga då det enligt en annan studie inte kunde observeras någon signifikant skillnad i prevalensen av depression mellan könen [50].
Ett svagt negativt samband kunde ses mellan FA och depression. Resultatet indikerar att FA eventuellt kan ha effekt på depression, vilket går i linje med tidigare forskning. I Wu et al. sammanfattande studie [25] visade det sig att FA hade en positiv effekt på depression bland personer med PS. Detta vid framför allt aerob träning samt träning som innehöll komponenter av styrka och balans. Liknande resultat sågs i en systematisk litteraturöversikt av Cusso et al [51], som undersökte effekten av FA på icke-motoriska symtom hos personer med PS, däribland depression. I 9 av 10 studier förbättrades depressionen, varav 4 studier visade på förbättring som var statistiskt signifikant [51]. Att det finns ett svagt negativt samband mellan FA och depression kan även innebära att de som är deprimerade är mindre fysisk aktiva. Utifrån denna studie går det dock inte att skilja huruvida sambandet innebär att FA föranleder depression eller vice versa, eftersom detta är en tvärsnittsstudie i vilken båda faktorerna har mätts vid samma tillfälle.
15
5.3 Metoddiskussion
Majoriteten av deltagarna i denna studie är kvinnor (79%), medan i Sverige är 45% av personer med PS kvinnor, och 55% är män [1]. Att ha en könsfördelning närmare populationens är fördelaktigt för generaliserbarheten. Detta skulle kunnat möjliggöras genom att exkludera kvinnliga deltagare tills könsfördelningen av män och kvinnor var i nivå med eller nära
könsfördelningen av personer med PS i Sverige. Nackdelen med att exkludera vissa deltagare är att urvalet i studien skulle minskas och även det påverkar generaliserbarheten.
Medelåldern för personer med PS i Stockholm är 74 år [1] och i denna studie var deltagarnas medelålder 56 år. Likt könsfördelningen, anses en medelålder närmare det genomsnittliga fördelaktigt för generaliserbarheten. Att studien var webbaserad och delades på sociala medier, tros ha påverkat tillgängligheten till den äldre populationen med PS. Delning av enkäten i facebookgruppen Yngre Parkinson kan tänkas ha begränsat tillgängligheten till den äldre
befolkningen särskilt mycket, då endast personer under 65 år accepteras som medlemmar. Genom att inte lägga upp enkäten i denna facebookgrupp skulle sannolikt en medelålder närmare det genomsnittliga kunnat uppnås.
Antalet deltagare i studien, 58, översteg studiens minimala mål på 30 personer. Detta är positivt då ett större urval ökar generaliserbarheten. Samtidigt är frågan om det fortfarande är ett för litet urval för att kunna dra slutsatser. Studiens urval på 58 personer är en liten andel jämfört med det totala antalet personer med PS i Sverige som år 2010 var drygt 22,000 [1]. Om urvalets resultat är en avvikelse från populationens resultat, kan slutsatsen ge en förvrängd bild av verkligheten. Sannolikheten för en avvikelse minskar med ett större urval, därmed är det önskvärt att ha fler deltagare. Ett mindre urval kan också ge en svag spridning av variablerna, som i denna studie där endast två personer hade svår depression. För att rekrytera ytterligare deltagare, kunde enkäten exempelvis lagts ut på fler lämpliga facebookgrupper och inläggen skulle kunnat läggas ut fler gånger på facebookgrupperna under en längre tid.
Eftersom studiens enkät endast var tillgänglig via webben, kan det ha medfört att fler personer som inte uppfyllde inklusionskriteriet svarade på enkäten. Om enkäten däremot delades ut i fysisk form, exempelvis vid ett möte av Parkinsonförbundet, skulle det finnas en större säkerhet om att de som svarade uppfyllde inklusionskriteriet. Detta eftersom inklusionskriteriet är att vara diagnostiserad med PS, och vid ett möte av Parkinsonförbundet förmodas det att majoriteten uppfyller kriteriet. I jämförelse är facebooksidan Parkinsonförbundet, där enkäten lades upp, en allmän sida som alla kan ha tillgång till. Samtidigt stod det i beskrivningarna av
16
facebookgrupperna Yngre Parkinson och Personer med Parkinson, där enkäten även lades upp, att de endast accepterar personer med PS som medlemmar. En nackdel med att erbjuda enkäten på ett fysiskt möte är att deltagarna kan känna sig stressade till att svara snabbt då författarna väntar på att samla in enkäterna, eller att deltagarna har bråttom efter mötet, vilket kan leda till felaktigt givna svar. Med en webbenkät kan deltagarna däremot svara i lugn och ro och när de vill. Webbenkät ansågs särskilt lämpligt i detta fall då personer med PS kan ha kognitiva och motoriska svårigheter [2, 3] och kan därmed behöva mer tid samt lugnare omständigheter för att besvara enkäten.
En fråga vars resultat var svårtolkad var en av bakgrundsfrågorna: “Hur länge har du haft
Parkinsons Sjukdom?”. Denna formulering av frågan tydliggör inte om det efterfrågas hur lång
tid det gått sedan symtomdebut eller sedan personen fick diagnosen, därmed medförde det varierande svar. De varierande svaren tyder på att frågan hade låg validitet och det resulterade även i en missvisande bild av sjukdomslängden. Det är en skillnad att ange tiden sedan
diagnostisering då en person kan ha haft symtom i flera år innan diagnosen ställs. Frågan om sjukdomslängden kunde förtydligats genom att specificera om det var symptom eller diagnos som efterfrågades. Frågan bedöms dock inte ha påverkat sambandet mellan FA och depression.
En orsak till att förekomsten av depression var högre i denna studie än i studien av
Ketharanathans et al. [47] kan bero på läkemedelsintag, då studier har visat att läkemedel hjälper mot depression hos personer med PS [52, 53]. Om intaget av depressionsläkemedel hade en låg förekomst i denna studie, skulle det kunna vara en förklaring till att förekomsten av depressionen var högre. Eftersom läkemedel påverkar depression har det en betydelse för sambandet mellan FA och depression. Därav skulle det vara av intresse att ha ytterligare en bakgrundsfråga som fångar huruvida personen medicinerar sig mot depression eller inte.
I frågeformuläret IPAQ-E finns det frågor som kan besvaras i timmar och minuter. Svarsrutan för frågorna i denna studie var öppen. Att ha förskrivna enheter (timmar och minuter) i svarsrutan, skulle dock underlättat för deltagarna att svara, vilket är relevant då personer med PS kan ha nedsatta kognitiva funktioner [3]. Det var en person som hade svarat en siffra utan att angett minuter eller timmar, varmed denna person exkluderades från studien. Det var dock den enda personen som exkluderades på grund av ofylld enhet. Andra kan även ha angett fel enhet vilket kan ha påverkat deras gradering av FA, exempelvis om någon skrev 10 timmar istället för 10 minuter. Samtidigt kan förskrivna enheter leda till att deltagarna skriver siffran framför fel enhet, exempelvis om någon skriver 15 framför timmar istället för framför minuter. Eftersom endast en
17
person exkluderades från studien till följd av ofylld enhet, anses det inte sannolikt att en öppen svarsruta påverkade resultatet mycket.
Eftersom IPAQ-E är en subjektiv mätmetod av en persons fysiska aktivitetsnivå kan det ha resulterat i felkällor såsom överskattning av FA. I jämförelse med aktivitetsmätare har det exempelvis visat sig att människor har en tendens att överskatta sin aktivitet vid självskattning [54]. Eftersom personer med PS kan ha kognitiva svårigheter, däribland minnes- och
koncentrationsbesvär [3], är det även möjligt att det kan ha medfört en underskattning av den fysiska aktiviteten. Samtidigt efterfrågar IPAQ-E aktiviteter som endast utförts under den senaste veckan, vilket kan tänkas underlätta minnesbearbetningen. Att IPAQ-E enbart fångar upp
aktiviteter utifrån ett kortsiktigt perspektiv kan dock utgöra en felkälla då personer som nyligen har börjat träna, eller nyligen slutat att träna, får en missbedömning på sin egentliga fysiska aktivitetsnivå. En annan fördel med IPAQ-E är däremot att det innehåller flervalsfrågor eller frågor som kräver korta svar. Frågorna kan emellertid upplevas som långa, vilket kan medföra svårighet att förstå. Med hänsyn till detta skulle möjligtvis personer med svåra kognitiva svårigheter kunnat exkluderas från studien, vilket dock ansågs vara svårt att bedöma. Ett alternativ skulle därmed vara att använda objektiva mätmetoder såsom aktivitetsmätare. Detta skulle däremot medföra en ökad åtgång av tid och resurser, varav IPAQ-E bedömdes som lämpligare för denna tvärsnittsstudie.
5.4 Etikdiskussion
Personliga frågor som berör depression kan för vissa vara ett känsligt ämne. Att ställa frågor som exempelvis handlar om oroskänslor, kan få personen att bli mer medveten om oroskänslor i framtiden, vilket kan förvärra en eventuell depression. Samtidigt som det kan ses som oetiskt, var det nödvändigt att ställa sådana frågor för att kunna utvärdera depressionsgraden. Vid ett försök att åtgärda eventuella risker som kunde uppkommit, lämnades det ett skriftligt meddelande till deltagarna, i slutet av enkäten, som bestod av en rekommendation om att ta kontakt med vårdcentral eller läkare vid behov av psykiskt stöd.
En annan etisk aspekt är att personer med PS kan ha kognitiva svårigheter som påverkar bland annat uppmärksamheten och fatigue [3], vilket kan göra det svårt och jobbigt att fokusera sig genom hela enkäten. Att behöva ge långa svar kan också vara problematiskt fysiskt då motoriska symptom hos personer med PS inkluderar rigiditet, bradykinesi och tremor [2]. Med hänsyn till eventuella kognitiva och motoriska svårigheter valdes, som tidigare nämnt, frågor som endast
18
krävde korta svar eller rutifyllningar till enkäten. Samtidigt var deltagandet av studien frivilligt och deltagarna fick när som helst avbryta deltagandet.
5.5 Klinisk nytta och framtida forskning
Liksom tidigare forskning visar denna studie att depression är vanligt hos personer med PS. Trots att större uppmärksamhet ha riktats mot depression på senare tid, är fokus på depression inte lika stor som på motoriska symtom vid PS [55]. Det har även rapporterats om underdiagnostisering samt underbehandling av depression hos personer med PS [56, 57]. Emellertid är det av stor vikt att kliniskt verksamma fysioterapeuter, likväl annan vårdpersonal, uppmärksammar depression då det i stor utsträckning påverkar personer med sjukdomen. Obehandlad depression har exempelvis kopplats samman med ökade funktionshinder, försämrad livskvalité samt snabbare progression av kognitiva funktioner [58].
En stor del av deltagarna i denna studie hade en måttlig eller hög fysisk aktivitetsnivå. Detta visar att det är möjligt för personer med PS att utöva FA i hög grad, vilket är något som fysioterapeuter kan ha i åtanke vid upplägg av träningsåtgärder. Eftersom medelåldern av deltagarna i denna studie är lägre än populationens, kan det tänkas att det främst är applicerbart vid träningsupplägg hos yngre personer med PS.
FA har, som tidigare nämnt, enligt forskning positiva effekter på depression hos personer med PS [23, 25, 27]. Sambandet mellan FA och depression kan däremot inte med säkerhet påvisas utifrån denna småskaliga studie. För en ökad generaliserbarhet skulle det vara av intresse att bedriva forskning med en större urvalsgrupp. Detta i syfte att få en större spridning av t.ex
depressionsgrad, kön och högre medelålder. I framtida forskning skulle det även vara intressant att undersöka FA med en objektiv mätmetod samt undersöka påverkan av medicinering på depression.
5.6 Konklusion
Studiens deltagare hade en hög förekomst av måttlig och hög FA samt depression. Resultaten visade ett svagt negativt samband mellan FA och depression men sannolikheten att resultatet beror på slumpen är hög. På grund av den höga sannolikheten av slumpen, är det svårt att dra några slutsatser utifrån studiens resultat gällande sambandet. Det bedöms att det behövs fler studier med bland annat ett större urval, högre medelålder och större spridning av
19
depressionsgrad för att säkrare kunna uttala sig om sambandet mellan FA och depression hos personer med PS.
20
6. REFERENSER
1. Lokk J, Borg S, Svensson J, Persson U, Ljunggren G. Drug and treatment costs in Parkinson's disease patients in Sweden. Acta Neurol Scand. 2012;125(2):142-7.
2. Rascol O, Lozano A, Stern M, Poewe W. Milestones in Parkinson's disease therapeutics. Mov Disord. 2011;26(6):1072-82. 3. Dirnberger G, Jahanshahi M. Executive dysfunction in Parkinson's disease: a review. Journal of neuropsychology.
2013;7(2):193-224.
4. Braak H, Del Tredici K. Invited Article: Nervous system pathology in sporadic Parkinson disease. Neurology. 2008;70(20):1916-25.
5. B Connolly, AE Lang. Pharmacological treatment of Parkinson's disease: a review. JAMA. 2014 Apr 23-30;311(16):1670-83. 6. 1177. Depression [Internet]. [uppdaterad 2019-06-28; citerad 2019-11-01] Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/
7. World Health Organization. Depression [Internet]. 2018; [uppdaterad 2018-03-22; citerad 2019-11-06]. Hämtad från:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
8. J.S. Reijnders, U. Ehrt, W.E. Weber, D. Aarsland, A.F. Leentjens. A systematic review of prevalence studies of depression in Parkinson's disease. Movement Disorders, 2008 Jan 30;23(2):183-9.
9. Papapetropoulos S, Ellul J, Argyrio AA, Chroni E, Lekka NP. The effect of depression on motor function and disease severity of Parkinson's disease. Clinical Neurology and Neurosurgery. 2006 Jul;108(5):465-9.
10. Schrag A. Quality of life and depression in Parkinson's disease. Journal of the Neurological Sciences. 2006 Oct 25;248(1-2):151-7.
11. Slaughter JR, Slaughter KA, Nichols D, et al. Prevalence, clinical manifestations, etiology, and treatment of depression in Parkinson's disease. J Neuropsychiatry Clin Neurosci. 2001;13:187–96.
12. World Health Organization. Physical activity [Internet]. [citerad 2019-11-01]. Hämtad från:
https://www.who.int/dietphysicalactivity/pa/en/
13. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical Activity, Exercise, and Physical Fitness: Definitions and Distinctions for Health-Related Research. Public Health Rep. 1985 Mar-Apr;100(2): 126–131.
14. Hivand HY, Borg K, Nilsson MH. Fysisk aktivitet vid Parkinsons sjukdom. I: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, redaktör. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 3 rev. uppl. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.
15. Socialstyrelsen. Stöd vid samtal om fysisk aktivitet [Internet]. [uppdaterad 2019-05-08; citerad 2019-11-01]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/levnadsvanor/stod-i-arbetet/samtal-om-fysisk-aktivitet/
16. Wallén MB, Franzén E, Nero H, Hagströmer M. Levels and Patterns of Physical Activity and Sedentary Behavior in Elderly People With Mild to Moderate Parkinson Disease. Physical Therapy. 2015 Aug;95(8): 1135-41.
17. O’Brien C, Clemson L, Canning CG. Multiple factors, including non-motor impairments, influence decision making with regard to exercise participation in Parkinson’s disease: a qualitative enquiry. Disability Rehabilitation. 2015;38(5):472-81. 18. Bryant MS, Rintala DH, Hou J-G, Prostas EJ. Relationship of Falls and Fear of Falling to Activity Limitations and Physical Inactivity in Parkinson’s Disease. Journal of Aging and Physical Actvity. 2015 Apr;23(2):187-93.
19. Lord S, Godfrey A, Galna B, Mhripiri D, Burn D, Rochester L. Ambulatory activity in incident Parkinson’s: more than meets the eye?. Journal of Neurology. 2013 Dec;260(12):2964-72.
20. van Nimwegan M, Speelman AD, Hofman-van Rossum EJ, Overeem S, Deeg DJ, Borm GF, et al. Physical inactivity in Parkinson Disease. Journal of Neurology. 2011 Dec;258(12):2214-21.
21
21. Nilsson M, Franzén E, Winberg C. Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom [Internet]. Fysioterapeuterna; 2018. [citerad 2020-05-28]. Hämtad från https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/kliniska-riktlinjer/dokument/svenska-riktlinjer-for-fysioterapi-vid-parkinsons-sjukdom.pdf
22. 1177. Parkinsons sjukdom [Internet]. [uppdaterad 2018-02-15; citerad 2020-05-29]. Hämtad från:
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/nerver/parkinsons-sjukdom/
23. De Mello MT, Lemos Vde A, Antunes HK, Bittencourt L, Santos-Silva R, Tufik S. Relationship between physical activity and depression and anxiety symptoms: a populationstudy. Journal of Affective Disorders. 2013 Jul;149(1-3):241-6.
24. Mikkelsen K, Stojanovska L, Polenakovic M, Bosevski M, Apostolopoulos V. Exercise and mental health. Maturitas. 2017 Dec;106:48-56.
25.Wu PL, Lee M, Huang TT. Effectiveness of physical activity on patients with depression and Parkinson's disease: A systematic review. PLoS One. 2017 Jul; 12(7): e0181515.
26. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och parkinsons sjukdom: Stöd för styrning och ledning [Internet]. 2016 Nov [citerad 2020-05-04]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-1.pdf
27. Martinsen EW, Hovland A, Kjellman B, Taube J, Andersson E. Fysisk aktivitet vid depression. I: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, redaktör. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 3 rev. uppl. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.
28. Carter RE, Lubinsky J. Rehabilitation research - principles and applications. 5 ed. St. Louis: Elsevier; 2015 Oct.
29. The IPAQ. Downloadable Questionnaires [Internet]. Maria Hagströmer; 2015 [uppdaterad 2015-03-22; Citerad 2020-05-10] Hämtad från: https://sites.google.com/site/theipaq/questionnaire_links
30. Mattsson M, Jansson E, Hagströmer M. FYSS 2017 : Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 3 rev. uppl. Stockholm : Läkartidningen förlag AB, cop. 2016. Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner s. 2-3
31. International Physical Activity Questionnaire. Guidelines for Data Processing and Analysis of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) - Short and Long Forms [Internet]. 2005 Nov. [citerad 2019-11-06]. Hämtad från:
https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnx0aGVpcGFxfGd4OjE0NDgxMDk3NDU1Y WRlZTM
32. World Health Organization. Global Physical Activity Questionnaire (GPAQ) Analysis Guide [Internet]. [citerad 2020-05-29]. Hämtad från: https://www.who.int/ncds/surveillance/steps/resources/GPAQ_Analysis_Guide.pdf
33. Rubio Castañeda FJ, Tomás Aznar C, Muro Baquero C Validity, Reliability and Associated Factors of the International Physical Activity Questionnaire Adapted to Elderly (IPAQ-E). 2017 Jan 18;91.
34. Psykiatristöd. MADRS-S (självskattningsskala) [Internet]. Stockholm: Region Stockholm [Citerad 2020-05-10]. Hämtad från
https://psykiatristod.se/download/18.14a48d8916d8b55be7b24c0d/1570795003356/MADRS-Sjalvskattning.pdf
35. Region Jönköpings län. Tolkning av MADRS-S [Internet]. Jönköping: Region Jönköpings län; 2009 Aug. [citerad 2019-11-06]. Hämtad från: https://plus.rjl.se/info_files/infosida39803/madrs_s_tolkning.pdf
36. Leentjens AF, Verhey FR, Lousberg R, Spitsbergen H, Wilmink FW. The validity of the Hamilton and Montgomery-Asberg depression rating scales as screening and diagnostic tools for depression in Parkinson's disease. 2000 Jul;15(7):644-9.
37. Fantino B, Moore N. The self-reported Montgomery-Asberg Depression Rating Scale is a useful evaluative tool in Major Depressive Disorder. 2009 May 27;9:26..
38. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1 rev. uppl. Stockholm: Liber AB; 2010 39. eLabbet Praktisk Statistik [Internet]. 2011. [citerad 2020-03-25]. Hämtad från:
http://digitalt.liber.se/elabb/9789147103430/cc3ca929-55d4-480c-9077-5b49c7f667ee/start.htm?learningpath=0
40. Dontje ML, de Greef MH, Speelman AD, van Nimewegen M, Krijnen WP, Stolk RP, et al. Quantifying daily physical activity and determinants in sedentary patients with Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord. 2013 Oct;19(10):878-82.
22
41. Ellis T, Motl RW. Physical activity behavior change in persons with neurologic disorders: overview and examples from Parkinson disease and multiple sclerosis. J Neurol Phys Ther. 2013 Jun;37(2):85-90.
42. Mantri S, Fullard ME, Duda JE, Morley JF. Physical Activity in Early Parkinson Disease. J Parkinson Dis. 2018;8(1):107-111.
43. Folkhälsomyndigheten. Sverige fysisk aktivitet faktablad 2018 [Internet]. 2019 Jun [citerad 2020-05-04]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9a5eee530a9a4027ad25206dced56426/sverige-fysisk-aktivitet-2018.pdf
44. Amara AW, Chahine L, Seedorff N, Caspell-Garcia CJ, Coffey C, Simuni T, et al. Self-reported physical activity levels and clinical progression in early Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord. 2019 Apr;61:118-125.
45. Wagner ML, Fedak MN, Sage JI, Mark MH. Complications of disease and therapy: a comparison of younger and older patients with Parkinson's disease. Ann Clin Lab Sci. 1996 Sep-Oct;26(5):389-95.
46. Timmer MHM, van Beek MHCT, Bloem BR, Esselink RAJ. What a neurologist should know about depression in Parkinson's disease. Pract Neurol. 2017 Oct;17(5):359-368.
47. Ketharanathan T, Hanwella R, Weerasundera R, de Silva VA. Major depressive disorder in Parkinson's disease: a cross-sectional study from Sri Lanka. BMC Psychiatry. 2014 Sep 30;14:278.
48. Perrin AJ, Nosova E, Co K, Book A, Iu O, Silva V, et al. Gender differences in Parkinson's disease depression. Parkinsonism Relat Disord. 2017 Mar;36:93-97.
49. Riedel O, Heuser I, Klotsche J, Dodel R, Wittchen HU. Occurrence risk and structure of depression in Parkinson disease wi th and without dementia: results from the GEPAD Study. J Geriatr Psychiatry Neurol. 2010 Mar;23(1):27-34.
50. van der Hoek TC, Bus BA, Matui P, van der Marck MA, Esselink RA, Tendolkar I. Prevalence of depression in Parkinson's disease: effects of disease stage, motor subtype and gender. J Neurol Sci. 2011 Nov 15;310(1-2):220-4.
51. Cusso ME, Donald KJ, Khoo TK. The Impact of Physical Activity on Non-Motor Symptoms in Parkinson's Disease: A Systematic Review. Front Med (Lausanne). 2016 Aug 17;3:35
52. Ryan M, Eatmon CV, Slevin JT. Drug treatment strategies for depression in Parkinson disease. Expert Opin Pharmacother. 2019 Aug;20(11):1351-1363
53. Mills KA, Greene MC, Dezube R, Goodson C, Karmarkar T, Pontone GM. Efficacy and tolerability of antidepressants in Parkinson's disease: A systematic review and network meta-analysis. Int J Geriatr Psychiatry. 2018 Apr;33(4):642-651. 54. Lipert A, Jegier A. Comparison of Different Physical Activity Measurement Methods in Adults Aged 45 to 64 Years Under Free-Living Conditions. Clin J Sport Med. 2017 Jul;27(4):400-408.
55. Pachana NA, Egan SJ, Laidlaw K, Dissanayaka N, Byrne GJ, Brockman S, et al. Clinical issues in the treatment of anxiety and depression in older adults with Parkinson's disease. Mov Disord. 2013 Dec;28(14):1930-4.
56. Goodarzi Z, Mele B, Guo S, Hanson H, Jette N, Patten S, et al. Guidelines for dementia or Parkinson's disease with depression or anxiety: a systematic review. BMC Neurol. 2016 Nov 25;16(1):244.
57. Schrag A, Taddei RN. Depression and Anxiety in Parkinson's Disease. Int Rev Neurobiol. 2017;133:623-655. 58. Marsh L. Depression and Parkinson's disease: current knowledge. Curr Neurol Neurosci Rep. 2013 Dec;13(12):409.
23
BILAGOR
Bilaga 1 - Informationsbrev Hej!
Vi är två fysioterapeutstudenter, Azad och Lena, från Uppsala Universitet som ska skriva om Parkinsons sjukdom i vårt examensarbete. Vi har tänkt att genomföra en studie vars syfte är att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos personer med Parkinsons.
Studien riktar sig till dig som är diagnostiserad med Parkinsons Sjukdom. Vi söker minst 30 deltagare. Deltagandet i studien innebär att du får besvara en enkät, som innehåller tre bakgrundsfrågor om kön, ålder och sjukdomslängd samt frågor om fysisk aktivitet och
depression. Att delta i studien beräknas ta ungefär 10-15 minuter. Deltagandet är helt frivilligt och det är okej att, när som helst, inte längre vilja delta utan att behöva ange orsak. Svaren kommer inte att kunna kopplas till dig som deltagare eftersom inga personuppgifter efterfrågas. Informationen kommer likaså att behandlas säkert av studieansvariga så att ingen annan har tillgång till den.
När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer resultaten av vårt arbete finnas i en av Uppsala Universitets databaser.
Om du uppfyller kriterierna och vill delta i studien, vänligen klicka på länken nedan och svara på frågorna: https://forms.gle/hgkhBFY1A6j56p4s7
Vi skulle verkligen uppskatta ditt deltagande. Vid eventuella frågor, hör gärna av dig till oss.
Tack på förhand!
Azad Alp, fysioterapeutstudent, Azadalp@hotmail.com, 072-551 48 00
Lena Duong, fysioterapeutstudent, Lena.Duong.2092@student.uu.se, 072 700 48 44
24
