• No results found

Incidenter vid arbete på väg : en sammanställning av olyckstillbud

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Incidenter vid arbete på väg : en sammanställning av olyckstillbud"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTI notat 14-2008 Utgivningsår 2008

www.vti.se/publikationer

Incidenter vid arbete på väg

En sammanställning av olyckstillbud

(2)
(3)

Förord

I detta notat har ett antal incidenter i samband med arbete på väg studerats. Vägverket Produktion har genom Bo-Tage Andersson ställt underlaget till vårt förfogande. Vi är mycket tacksamma för det.

Studien har genomförts på uppdrag av Vägverket, där Jan-Erik Elg varit kontaktperson. Gunilla Sjöberg har svarat för slutredigering.

Linköping april 2008

(4)

VTI notat 14-2008

Kvalitetsgranskning

Projektledarens närmaste chef Gudrun Öberg har granskat och godkänt publikationen för publicering 2008-02-29.

Quality review

The research director of the project manager Gudrun Öberg examined and approved the report for publication on 29 February 2008.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Inledning ... 9

1.1 Syfte ... 9

2 Dataunderlag och metod... 10

3 Resultat... 11

3.1 Plats och tid ... 11

3.2 Om vägarbetet ... 13

3.3 Omständigheter kring incidenterna ... 15

4 Kommentarer och slutsatser ... 18

(6)
(7)

Incidenter vid arbete på väg. En sammanställning av olyckstillbud

av Mats Wiklund VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

Utmärkning av vägarbeten görs så att trafikanter uppfattar att vägarbete pågår, hur de ska agera och hur de ska kunna passera vägarbetet på ett trafiksäkert sätt. Trots detta sker incidenter och olyckor vid vägarbeten där trafikanter är inblandade.

Det är viktigt att kartlägga de problem som uppstår i mötet mellan vägarbeten och övriga trafikanter. En del i det arbetet är att studera de trafikolyckor och incidenter som sker vid vägarbeten. För att man ska kunna göra det behövs en relevant statistik över sådana olyckor och incidenter. Eftersom förhållanden är speciella vid vägarbeten kan det finnas anledning att ställa samman speciell statistik över trafikolyckor och incidenter som sker där.

Syftet här är att ställa samman statistik över incidenter vid vägarbeten. Den statistiken ska ge en beskrivning över var, när och hur incidenter sker. Den ska också utgöra underlag för hur reguljär insamling av data över trafikolyckor och incidenter vid vägarbeten kan genomföras.

Vägverket Produktion samlar in och sammanställer rapporter om incidenter och olyckor som sker i samband med deras arbete på väg. I den här studien ingår ungefär 150 sådana incidenter eller olyckor som samlades från och med 2004 fram till hösten 2007. Meto-den har varit att med stöd av händelsebeskrivningarna skapa nya variabler för statistik-sammanställning. Dessa variabler kan sedan, i många fall förmodligen efter en del modifieringar, ingå i en mer reguljär incidentrapportering där alla aktörer, som bedriver arbete på väg, deltar.

De incidentrapporter som analyserats här innehåller många av de uppgifter som är önskvärda i en reguljär incidentrapportering som omfattar allt arbete på väg. Det behövs dock ett formulär som ger klassificerade uppgifter, vilka kan vara en grund för statisti-ska sammanställningar. Det krävs en noggrann process för att statisti-skapa ett sådant formulär. Det är också viktigt att formulera en så tydlig som möjligt definition av de incidenter, utöver olyckor, vid arbete på väg som bör ingå i en reguljär rapportering. En utgångs-punkt kan vara Arbetsmiljöverkets definition av tillbud: ”Med tillbud menas en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.”

(8)
(9)

Incidents at roadworks – a compilation of incidents

by Mats Wiklund

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

Roadworks are signposted to make road users realise that roadworks are in progress, advise them how they must act and how they can pass the roadworks in a safe manner. In spite of this, incidents and accidents do occur at roadworks where road users are involved.

It is important to chart the problems which arise when those working on the road and other road users come into contact. A part of the work is to study the road accidents and incidents that occur at roadworks. To be able to do this, there is a need for relevant statistics concerning such accidents and incidents. Since conditions at roadworks are special, it may be necessary to compile special statistics concerning the road accidents and incidents that occur in connection to these.

The aim is to compile statistics concerning incidents at roadworks. These statistics must provide a description of where, when and how the incidents occur. They must also serve as a model for the way in which regular collection of data concerning road accidents and incidents at roadworks can be carried out.

Vägverket Produktion, the Production Section of the Swedish Road Administration, collects and compiles reports on incidents and accidents which occur in conjunction with their work on roads. This study comprises about 150 such incidents and accidents collected from 2004 until autumn of 2007. The method employed was to set up, with the support of the descriptions of occurrences, new variables for the compilation of stati-stics. These variables can then, presumably after a lot of modifications, be used in a more regular reporting of incidents in which all those who perform work on roads take part.

The incident reports analysed here contain much of the data that is desirable in a regular reporting of incidents that comprises all work on roads. It is, however, necessary to have a report form that contains classified data which can form the basis for statistical

compilations. A well defined process is needed for the creation of such a form. It is also essential to formulate the clearest possible definition of the incidents, apart from accidents, connected with roadworks and that should be included in regular reports. One point of reference might be the definition of an incident formulated by the Swedish Work Environment Authority: "An incident is an unplanned occurrence which might have resulted in ill health or an accident."

(10)
(11)

1 Inledning

Utmärkning av vägarbeten görs så att trafikanter uppfattar att vägarbete pågår, hur de ska agera och hur de ska kunna passera vägarbetet på ett trafiksäkert sätt. Trots detta sker incidenter och olyckor vid vägarbeten där andra trafikanter är inblandade. Det finns därför anledning att fundera över hur utmärkning av vägarbeten kan göras för att

förbättra trafiksäkerheten.

Det finns också skäl att studera i vilken utsträckning utmärkning av vägarbeten kan göras mer ekonomiskt effektivt. Speciellt är att de tunga skydd (TMA) som ofta används kostar en hel del.

Enkelt uttryckt så finns det behov av att göra utmärkningen av vägarbetsplatser mer effektiva. För att kunna göra det är det viktigt att kartlägga de problem som uppstår i mötet mellan vägarbeten och övriga trafikanter. En del i det arbetet är att studera de trafikolyckor och incidenter på trafikolyckor som sker vid vägarbeten. För att man ska kunna göra det behövs en relevant statistik över sådana olyckor och incidenter. Efter-som förhållanden är speciella vid vägarbeten kan det finnas anledning att ställa samman speciell statistik över trafikolyckor och incidenter som sker där.

1.1 Syfte

Syftet här är att ställa samman statistik över incidenter vid vägarbeten. Den statistiken ska ge en beskrivning över var, när och hur incidenter sker. Den ska också utgöra under-lag för hur reguljär insamling av data över trafikolyckor och incidenter vid vägarbeten kan genomföras.

(12)

10 VTI notat 14-2008

2 Dataunderlag

och

metod

Vägverket Produktion samlar in och sammanställer rapporter om incidenter och olyckor, som sker i samband med deras arbete på väg. Data beskrivs i huvudsak i fyra fält, undantaget är vid arbetsskada på person, då det finns fält för beskrivning av skadan. I denna analys har inte uppgifterna om skada använts, eftersom dessa endast förekom-mer i en handfull rapporter. De fyra huvudsakliga fälten är tidpunkt, affärsområde/en-het/väg/plats, händelsebeskrivning och typ av arbetsplats. I det andra fältet framgår affärsområde och region för rapporterande enhet inom Vägverket Produktion samt i många fall vägnummer eller ort där incidenten inträffat. Händelsebeskrivningen är i de flesta fall väldigt informativ. I det fjärde fältet beskrivs typ av vägarbete med koder och där framgår om arbetet varit fast, intermittent eller rörligt.

I den här studien ingår ungefär 150 sådana incidenter eller olyckor som samlades fr.o.m. 2004 fram till hösten 2007. Metoden har varit att med stöd av händelsebeskrivningarna skapa nya variabler för statistiksammanställning. Dessa variabler kan sedan, i många fall förmodligen efter en del modifieringar, ingå i en mer reguljär incidentrapportering där alla aktörer, som bedriver arbete på väg, deltar. En sådan reguljär incidentrapporte-ring bör i viss utsträckning vara kompatibel med hur vägtrafikolyckor registreras i Vägverkets informationssystem STRADA.

(13)

3 Resultat

3.1

Plats och tid

Platsbestämningen för de studerade incidenterna bör förbättras. Idealt vore en plats-bestämning som kan knytas till NVDB, den nationella vägdatabanken. I rapporterna har nästan alla uppgifter affärsområdes- och regiontillhörighet inom Vägverket Produktion, medan uppgifterna om väg och geografisk plats ofta saknas eller är ganska oprecis. Figur 1 visar hur incidenterna är fördelade enligt organisationen för Vägverket

Produktion. De flesta incidenterna sker i samband med driftåtgärder på väg, vilket väl speglar ställningen för Vägverket Produktion på marknaden av drift och underhåll av vägar och gator. Den geografiska spridningen av incidenterna förefaller inte avvika från trafiken fördelning över vägnätet.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Beläggning Drift Nord Mitt Syd Sydväst Sydöst

Figur 1 Incidenternas fördelning över olika affärsområden inom Vägverket Produktion och över deras respektive geografiska regioner.

När det gäller under vilken månad som incidenterna inträffar märks det tydligt att juli är en semestermånad, se Figur 2. Det verkar också vara lite färre incidenter mars–maj, vilket möjligen förklaras av att vinterväghållningen då börjat minska samtidigt som sommardriftåtgärder inte kommit igång.

(14)

12 VTI notat 14-2008 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Figur 2 Incidenternas fördelning över kalendermånader.

Incidenternas fördelning över veckodagar redovisas i Figur 3. Det sker flest mitt i veckan, tisdag–torsdag, medan det inträffar betydligt färre under veckosluten.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

(15)

3.2 Om

vägarbetet

En stor fördel med dessa incidentrapporter är att de ofta beskriver arbetsplatsen ganska väl. Däremot är de till liten del beskrivna med klassifikationsvariabler, vilket är viktigt för att kunna göra statistiska sammanställningar.

En klassificering som ändå görs beskriver vägarbetsplatserna varaktighet. Klasserna är

fasta vägarbetsplatser, t.ex. ny beläggning, intermittenta, t.ex. vägmarkeringsarbeten,

och rörliga vägarbeten, t.ex. snöplogning. Incidenternas fördelningen redovisas i Figur 4. 0% 10% 20% 30% 40% 50% Fast Intermittent Rörligt Övrigt

Figur 4 Varaktighet för vägarbete där incidenterna inträffar.

När det gäller fasta vägarbeten och i viss mån intermittenta är etablering och avveckling av vägarbetsplatser kritiska faser. Detta bör egentligen anges i en reguljär incident-rapportering. I de rapporter som studeras här framkommer det ibland i händelsebeskriv-ningarna att incidenter skett i samband med etablering eller avveckling, men man kan inte vara säker på att uppgiften alltid tas upp i händelsebeskrivningen. Figur 5 visar andel incidenter av samtliga, inklusive de som skett vid rörliga vägarbeten, som inträffat i samband med etableringen eller avveckling av vägarbeten. Notera skalan!

(16)

14 VTI notat 14-2008

0% 2% 4% 6% 8% 10%

avveckling etablering

Figur 5 Incidenternas fördelning över vägarbetets faser. OBS: skalan!

Med hjälp av händelsebeskrivningarna har ett försök gjorts till att klassificera vägåt-gärderna som utförts vid drabbade vägarbetsplatser. Resultatet redovisas i Figur 6. Här krävs betydligt mer analys för att finna en klassindelning som är relevant, dels vad gäller att beskriva vägåtgärden, dels vad gäller förutsättningar att göra meningsfulla statistiska sammanställningar.

0% 5% 10% 15% 20%

beläggningsarbete bro och tunnel dräneringsarbete kantstolpereparation olycksröjning räckesreparation röjning timmerlastning trafikseparering vinterväghållning vägmarkering vägutrustning vägvakt

(17)

3.3

Omständigheter kring incidenterna

Incidenterna är tillbud på olyckor. Figur 7 redovisar incidenternas fördelning över vilken typ av olycka det är tillbud på. Här betraktas vägarbeten som trafikanter. Det innebär att om incidenten sker då ett fordon passerar vägarbetet betraktas det som tillbud på omkörningsolycka oavsett om vägarbetet är en plogbil i rörelse eller om det är fast, t.ex. byte av vägtrumma. Enligt denna klassificering är tillbud på upphinnande-olycka den mest frekventa incidenten. Därefter sker det flest incidenter i samband med passering eller omkörning av vägarbetet. Fotgängare innebär att någon kört på eller nästan kört på en vägarbetare. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Fotgängare Möte Omkörning Singel Upphinnande Övrig

Figur 7 Typ av olycka som incidenterna är tillbud på.

Figur 8 visar vilka fordonstyper som kommer i konflikt med vägarbeten vid incidenter-na. I de rapporterade incidenterna förefaller tunga lastbilar (tlb) vara överrepresenterade, 20 %, eftersom generellt över hela vägnätet är andelen tung trafik drygt 10 %. Övriga fordonstyper är personbilar med släp (pbs), personbilar (pb), moped, motorcykel (mc), lätt lastbil (llb) och buss.

Ett försök har gjorts till att beskriva konflikterna med vägarbetena. Utgångspunkten är att en trafikant kommer i konflikt med ett vägarbete. Detta kan ske i den primära fasen, t.ex. att denne nästan kör på vägarbetets tunga skydd (TMA), men det kan också ske i den sekundära fasen, t.ex. att trafikanten i samband med omkörning av vägarbetet

(18)

16 VTI notat 14-2008 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% buss llb mc moped pb pbs tlb

Figur 8 Fördelningen av fordonstyper som kommer i konflikt med vägarbetet.

Figur 9 och Figur 10 indikerar det tunga skyddet (TMA) är en del av vägarbetet som ofta kommer i konflikt med övriga trafikanter och det är ju egentligen dess uppgift. När vägarbete anges betyder det i allmänhet att en övrig trafikant kommit in i

vägarbetsområdet. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Bom Buss Fordonskö Llb Pb Plogbil Saltbil Sandningsbil Sidoräcke TMA Vägarbetare Vägarbete Vägarbetsfordon Vägarbetsskydd Väghyvel Vägmärkesvagn Vägportal Vägvaktbil Vägvaktsbil

(19)

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Bom Fordonskö Fotgängare Mitträcke Pb Plogbil Saltbil Sandningsbil Tlb TMA Vägarbetare Vägarbete Vägarbetsfordon Vägarbetsskydd Vägfordon Väghyvel Vägmärkesvagn Vägvakt Vägvaktsbil

Figur 10 Element i den sekundära konflikten, om sådan finns, annars i den primära konflikten.

(20)

18 VTI notat 14-2008

4 Kommentarer

och

slutsatser

De incidentrapporter som analyserats här innehåller många av de uppgifter som är önsk-värda i en reguljär incidentrapportering som omfattar allt arbete på väg. Det behövs dock ett formulär som ger klassificerade uppgifter, vilka kan vara en grund för statisti-ska sammanställningar. Det krävs en noggrann process för att statisti-skapa ett sådant formulär, men redovisningen i kapitel 3 bör kunna vara en utgångspunkt.

Det är också viktigt att formulera en tydlig definition av de incidenter utöver olyckor vid arbete på väg som bör ingå i en reguljär rapportering. En utgångspunkt kan vara Arbetsmiljöverkets definition1 av tillbud: ”Med tillbud menas en oönskad händelse som

kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.”

Det som saknats i dessa incidentrapporter har varit någon form av beskrivning av trafik-anordningsplanen, TA-planen, och i vilken mån den funnits, det funnits brister i den eller i tillämpning av den. En utgångspunkt för beskrivning av TA-planen kan vara den exempelsamling som Vägverket sammanställt. Vidare är inte underlaget tillräckligt för eventuell koppling till Vägverkets informationssystem om vägtrafikolyckor, STRADA. Det skulle vara en fördel om väderförhållanden och väglag kunde beskrivas ungefär som polisen gör i sin olycksrapportering och som sedan förs in i STRADA.

Till sist har ett antal övriga omständigheter ställts samman som möjligen kan vara mer generella problem, se Figur 11. En stor andel av incidenterna, nästan 6 %, sker i sam-band med användning av de bommar som vid tunnelinfarter, främst vid Söderleden i Stockholm. Vid flera tillfällen anges solbländning som orsak till incident. Utrycknings-fordon väljer ibland att ta sig fram i vägarbetsområden. Ibland har trafikanter blivit så frustrerade att de gått till fysiskt angrepp mot vägarbetare.

0% 2% 4% 6% 8% 10%

bom fysiskt angrepp solbländning utryckning

Figur 11 Övriga omständigheter vid rapporterade incidenter. OBS: skalan!

1

(21)

4.1 Reguljär

incidentrapportering

Här är en lista över viktiga delar i en reguljär incidentrapportering: • Tid och plats

o Datum och klockslag

o Platsbestämning som kan kopplas till nationella vägdatabanken, NVDB • Vägarbetet

o Varaktigheten: fast, intermittent eller rörligt

o Fasen: etablering, pågående, avveckling eller ej relevant (t.ex. vid snöplogning)

o Vägåtgärd: klassificerad beskrivning av vilken åtgärd på vägen som genomförs

• Trafikanordningsplan

o Finns den? Ska den finnas? o Efterlevs den? Hur fungerar den?

o Hur ser den ut? Eventuell koppling till Vägverkets exempelsamling över TA-planer

• Omständigheter kring incidenter

o Inblandade trafikantkategorier, fordonstyper

o Klassificerad beskrivning av förloppet, inträffade konflikter • Öviga tillstånd

o Rådande väglag o Väderförhållanden

(22)
(23)
(24)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG www.vti.se TEL +46 (0)243 446 860 TEL +46 (0)8 555 77 020 TEL +46 (0)31 750 26 00

References

Related documents

När terapeutens emotionella reaktion utgör en modell för patienten tycks detta forma relationen så, att patienten får upp ögonen för en reaktion, som skulle vara rimlig och

Nyckeln i incidenthantering är, förutom att incidenter åtgärdas, även att rapportera samt att följa upp dessa för att förebygga liknande problem i framtiden..

When the charging current drop below 0.7A, SENS2 voltage will be less than 0.7V and the comparator output will be low this will turn off D5 which in turn, turns ON the power

Mothers are also encouraged to continue breastfeeding through the challenges such as breast infections and plugged milk ducts, since breastfeeding still the best option for

Samtliga företag anser att arbetet med miljön är mycket viktigt för företagens förmåga till överlevnad, för om företagen inte sköter sina åtagande tvingas de av omgivningen

regn kan vatten samlas i spåren i sådana mängder att risken för vattenplaning ökar om inte fordonsförarna anpassar sitt körsätt till de försämrade förhållandena.. Under

1) Det ska finnas en särskild person som ansvarar för utmärkningen av ett vägarbete. Arbetsledaren ska således utse en person som är utmärkningsansvarig, om densamma inte påtar

i) Regarding springiness, vibration annoyance and vibration acceptability, there is a substantial effect of factor C on the subjective responses. That is, whatever the floor,