ISSN 0347-6049 meddelande 656 1991 a V %
'
50
45
40 . 35 Vuxna: ///' mt cykelstråk 30 ot Vuxna:/
"- arb.plats
25
Barn:
an
===
_______ Barn: 15 ,,, ' ';, ('10år) 10 -ea e --5 ... L L T 0 1988 1989 1990 _ År _ Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 - 1990 Eva Wirénv, Väg och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping
VTImeddelande
555
1991
Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 - 1990
Eva Wirén
(än
1
f Väg-00h Traf/k- Statens väg- och trafikinstitut Nm 0 587 07 Linköping InStltUt Swedish Raadand Traffic Research Instituw - 5-587 07 Linköping Sweden
Utgivare: Publikation: VTI MEDDELANDE 656 Utgivningsår: Projektnummer:
1991 54357-9
T Mach Projektnamn: . . . 'Institutet C kethälmsanvändnmg 1 Svenge
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) a 58101 Linköping
1 88 ' 1990
Författare: Uppdragsgivare:
Eva Wirén Nationalföreningen för trañksäkerhetens främjande (NTF)
Trañksäkerhetsverket (TSV)
Titel:
Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988- 1990
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:
Studien syftar till att mäta cykelhjälmsanvändningen i Sverige samt att skatta förändringar i användningsfrekvens från år till år. Föreliggande rapport redovisar resultat från mätning av användningen under 1988, 1989 och 1990.
Hjälmanvändningsfrekvensen har mätts genom observationsstudier på ett urval platser i Sverige. Mämingama har inriktat sig på grupperna små barn (upp till 10 år), grundskolebam, till och från jobbet -cyklister samt cyklister på allmänna cykelstråk.
Resultaten för 1988 visar att ca 20 % av små barn och ca 5 % av grundskolebam använder cykel-hjälm. Bland till och från jobbet -cyk1ister och cyklister observerade på allmänna cykelstråk är det knappt 2 % resp 3 % som använder hjälm.
1989 års mätningar visar en markant ökning i hjälmanvändningen bland barn, där ca 30 % av små barn och ca 14 % av grundskolebam använder hjälm detta år. För övriga grupper av cyklister ligger användningen på oförändrad nivå.
Även 1990 års mätningar uppvisar en ökning i hjälmanvändningen bland bam. Ca 35 % av små barn och ca 20 % av grundskolebam använder hjälm. För till och från jobbet'äcyklister har användningen ökat något, ca 0,5 procentenheter, medan användningen är oförändrad för cyklis-ter på allmänna cykelstråk.
Nyckelord:
Publisher? Publication: VTI MEDDELANDE 656 Published: Project code:
1991 54357-9
and _ Project:
',MMCHBSGHMIIIMW
Usage ofbicycle hehnets in Sweden
Swedish Road and Traffic Research Institute - 8-581 01 Linköping Sweden 1988-1990
Author: Sponsor:
Eva Wirén National Society for Road Safety (NTF) National Road Safety Ofñce (TSV)
Title:
Usage of bicycle helmets in Sweden 1988 - 1990
Abstract (ba ckground,aims, methods, results) max 200 words:
The aim ofthe study was to make a survey of the usage ofbicycle helmets in Sweden and to estimate the changes in usage from one year to another. This report shows the results from the measurements during 1988 and 1989.
The usage ofhelmets was measured by observational studies carried out at a number of sites in Sweden. The measurements were concentrated on the following groups: small children (up to 10 years), elementary school pupils, cyclists going to and from work and cyclists using public cycle paths.
The results from 1988 show that approximately 20 % of the small children and approximately 5 % of the elementary school pupils wore bicycle helmets. Among cyclists going to and from work and cyclists observed on public bicycle paths scarcely 2 % and 3 %, respectively, wore helmets. The measurements from 1989 show a striking increase in the usage ofhelmets among children, where approximately 30 % of the small children and approximately 14 % ofthe elementary school pupils wore helmets this particular year. For other groups of cyclists usage was unchanged.
The measurements from 1990 also show an increase in the usage of helmets among children. Approximater 35 % of the small children and 20 % of the elementary school pupils wore helmets. There was a slight increase of approximately 0.5 percentage units for cyclists going to and from work, while usage was unchanged for cyclists using public cycle paths.
Keywords:
ISSN: Language: No. of pages:
Swedish 27 + App.
FÖRORD
Föreliggande rapport är en uppdatering av VTI-meddelande 582 "Cykel-hjälmsanvändning i Sverige 1988-1989", och inkluderar nu även mätning av cykelhjälmsanvändning för 1990 och ersätter därmed VTI-meddelande 582. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande (NTF) och Trafiksäkerhetsverket (TSV), vilka
också finansierat projektet. Även BilAtlas har bidragit ekonomiskt till projektet.
Initiativet till projektet togs av Cykelsäkerhetsrådet som en del i de pågående hjälmkampanjaktiviteterna.
Trafikingenjörer på respektive ort har medverkat vid valet av mätplatser.
Medlemmar i Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) har svarat
för det praktiska genomförandet av observationerna.
Ett tack till mina medarbetare på VTI för värdefulla synpunkter och ett speciellt tack till Ann-Sofie Senneberg som svarat för utskriften och till
Christina Ruthger som svarat för översättning av valda delar till engelska.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
SAMMANFATTNING I
SUMMARY IV
I BAKGRUND OCH SYFTE 1
2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2
2.1 Val av mätplatser 2 2.2 Observationernas genomförande 5 3 RESULTAT 6 3.1 Cykelhjälmsanvändning 1988 6 3.2 Cykelhjälmsanvändning 1989 10 3.3 Cykelhjälmsanvändning 1990 14 3.4 Jämförelse 1988/1989 17 3.5 Jämförelse 1989/1990 21 3.6 Cykelhjälmanvändningens utveckling 1988-1990 25 4 DISKUSSION 26 REFERENSER 27
Bilaga 1 Förteckning över mätplatser
Bilaga 2 Pilotstudie, maj 1988 (mätplatser och resultat) Bilaga 3 Observationsschema
Bilaga 4 Cykelhjälmsanvändning 1988, 1989 och 1990 per stad
Bilaga 5 Cykelhjälmsanvändning 1988 per mätplats Bilaga 6 Cykelhjälmsanvändning 1989 per mätplats Bilaga 7 Cykelhjälmsanvändning 1990 per mätplats
Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-1990
av Eva Wirén
Statens väg- och trafikinstitut Linköping
SAMMANFATTNING
Under de senaste 10 åren har cyklandet ökat i omfattning. Som en effekt av det ökande cyklandet har också antalet skadade cyklister ökat. Vid cykelolyckor är huvudskador vanliga och allvarliga. Användandet av cykelhjälm kan bidra till att minska antalet huvudskador.
Medlemsorganisationer i NTFs cykelsäkerhetsråd bedriver med start 1988
en gemensam satsning, 88", med fortsättning under 1989, "Hjälm-89", och under 1990, "Hjälm-90", i syfte att öka cykelhjälmsanvändningen
i Sverige. Som en del av denna satsning uppdrogs VTI att genomföra en
studie över hjälmanvändningsfrekvensen.
Studien syftar till att mäta cykelhjälmsanvändningen i Sverige samt att skatta förändringar i användningsfrekvens från år till år.
Föreliggande rapport redovisar resultaten från mätning av
cykelhjälmsan-vändningen för åren 1988- 1990.
Cykelhjälmsanvändningen har mätts genom observationer på totalt 156 mätplatser på 21 orter. På varje ort valdes fyra olika kategorier av
mätplatser; grundskolor (36 platser), arbetsplatser (36 platser), bostads-områden (36 platser) och allmänna cykelstråk (48 platser).
Observationer har utförts under två veckor i september månad för
respektive år. Varje mätplats har observerats vid ett tillfälle per år under
sammanlagt ca 2 timmar. En förmätning som också fungerade som pilot-studie genomfördes under maj månad 1988 på ett urval av mätplatserna
(17 platser).
II
Medlemmar ur Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund på respektive ort har svarat för det praktiska genomförandet av observationerna.
1988 års mätning av cykelhjälmsanvändning visar att den klart högsta användningen i landet finns hos barn upp till 10 år (observerade i bostadsområde) med ca 20% och den lägsta användningsfrekvensen finns bland "till och från jobbet"-cyklister med knappt 2%. Bland grundskole-barn använder 5% cykelhjälm när de cyklar till eller från skolan och på allmänna cykelstråk är det knappt 3% av cyklisterna runt om i landet som cyklar med hjälm.
Jämför man skillnader i användning mellan könen framgår att bland barn är det en något högre andel flickor som använder cykelhjälm jämfört med
pojkar. Bland vuxna använder däremot män cykelhjälm i något högre
utsträckning jämfört med kvinnor.
1989 års mätning uppvisar en signifikant ökning i användning av
cykel-hjälm bland barn, där användningen uppgår till ca 30% hos barn upp till 10
år samt ca 14% hos grundskolebarn.
Bland cyklister observerade på allmänna cykelstråk och bland "till och
från jobbet"-cyklister ligger användningen på oförändrad nivå jämfört med föregående års mätning, ca 3% respektive ca 2%.
Bland vuxna cyklister är det även för detta är fler män än kvinnor som använder cykelhjälm. För barn finns däremot till skillnad från 1988 inga
skillnader mellan könen.
Även 1990 års mätning av cykelhjälmsanvändningen visar att det är bland barn som användandet har ökat i omfattning. För barn upp till 10 år (observerade i bostadsområden) uppgår användningen till ca 35% och för grundskolebarn till ca 20%.
Cykelhjälmsanvändningen bland cyklister observerade på allmänna
cykel-stråk ligger även detta år på en oförändrad nivå på ca3%, medan en liten ökning med ca 0,5 %-enheter återfinns för "till och från jobbet"-cyklister.
III
För barn finns inte heller detta är några skillnader i användning mellan
pojkar och flickor. För vuxna cyklister observerade på allmänna cykel-stråk är det männen som använder hjälm i störst omfattning, medan det
för "till och från jobbet"-cyklister inte för detta år finns några skillnader
mellan könen.
IV
Usage of bicycle helmets in Sweden 1988-1990 by Eva Wirén
Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKOPING Sweden
SUMMARY
During the last 10 years, the extent of cycling has increased. At the same
time, the number of injured cyclists has also risen. ln bicycle accidents, injuries to the head are both common and serious. The use of bicycle helmets may contribute to a reduction of the number of head injuries.
The member organizations of the Bicycle Council of the National Society for Road Safety (NTF) carried out a joint program "Helmet -88", which
started in 1988 and continued during 1989 with "Helmet-89" and 1990 with
"Helmet-90". The aim of this project was to increase the usage of bicycle
helmets in Sweden. As part of this concentrated effort, the Swedish Road and Traffic Research Institute was commissioned to carry out a study of the usage of helmets.
The study aimed at measuring the usage of bicycle helmets in Sweden and
at estimating the changes in usage from one year to another.
This report shows the results of the measurements of the usage of bicycle helmets during 1988 and 1989.
Usage was measured by observations carried out in 21 communities, at 156 sites of measurement in all. Four different categories of sites were
chosen in each community; elementary schools (36) places of work (36) residential areas (36) and public bicycle paths (48).
The observations were carried out during two weeks in the month of September both in 1988 and 1989. Each measurement site was observed for a total of 2 hours on one occasion each year. A pre-measurement,
mainly serving as a pilot study, was carried out at a number of sites (17)
during the month of May, 1988.
Members of the Swedish Central Federation of Women's Motor Transport Corps in each community were responsible for carrying out the
observa-tions.
The measurements from 1988 of the usage of bicycle helmets show that definitely the highest usage in the country was among children up to the age of 10 years (observed in residential areas) with a rate of 20% and the lowest usage was among cyclists going to and from work, where the rate was scarcely 2%. Five per cent of the elementary school pupils wore bicycle helmets when going to or from school and scarcely 3% of the cyclists on public bicycle paths throughout the country wore helmets.
When comparing the differences in usage between gender, girls wore helmets to a somewhat greater extent than boys. Among adults, men wore
bicycle helmets to a somewhat greater extent than women.
The measurements from 1989 show a significant increase in the usage of
bicycle helmets among children, where usage amounted to approximately 30% among children up to 10 years and to approximately 14% among elementary school pupils.
For cyclists observed on public bicycle paths and those going to and from work, usage was unchanged compared to the measurements from the previous year, approximately 3% and 2%, respectively.
Among adult cyclists, the tendency of 1988 is prevalent even in 1989, that is, more men than women wore bicycle helmets. In contrast to the results from 1988, there is no difference between gender where children are
concerned.
The measurements from 1990 of the usage of bicycle helmets also show
that the increase is found among children. For children up to the age of 10 (observed in residential areas) usage was approximately 35% and for
elementary school pupils approximately 20%.
Bicycle helmet usage among cyclists observed on public bicycle paths is unchanged also this year, that is approximately 3%, while a minor
VI
increase of approximately 0.5 percentage units is found among cyclists going to and from work.
There are no differences in usage between boys and girls. Among adult cyclists observed on public cycle paths, men predominantly wear helmets, while this year no differences regarding gender and usage are found among cyclists going to and from work.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
Cyklandet har ökat i omfattning under de senaste 10 åren och svarar i dag
för ca 10% av det totala antalet resor. (RVU 1984/85). En jämförelse
mellan 1978 och 1984/85, baserad på SCBs resvaneundersökningar, visar att cyklisternas sträcka i trafik har ökat med en dryg tredjedel. Mest markant är denna ökning av cyklandet bland ungdomar i åldern 15-17 år (Thulin, 1987).
Som en effekt av det Ökande cyklandet har det totala antalet skadade
cyklister ökat. Denna ökning uppgår mellan åren 1978 och 1984/85 till
50% och har främst skett hos personer i åldern 15-54 år (Thulin, 1987).
Årligen skadas nu bortåt 20000 cyklister, över 4 000 får svåra skador och över 80 dödas (Cykelsäkerhetsrådets handlingsprogram 1988/89).
Bland de allvarligaste cykeltrafikskadorna är huvudskadorna. En
undersök-ning från Karolinska sjukhuset visar att mer än en tredjedel av trafikska-dade cyklister samt 90% av dötrafikska-dade cyklister hade huvudskador (Lind öc Wollin, 1984 i VTI-rapport 280, 1985). Bland cyklister som vårdats på sjukhus efter en cykelolycka är det mer än hälften som har fått
skallskador (Trafikskador 1987, SCB 1988).
Under senare år har effektiva cykelhjälmar tagits fram som kan bidra till
att minska antalet huvudskador vid cykelolyckor, självklart_ förutsatt att cyklister använder cykelhjälm.
I en enkät som har genomförts av TSV i samarbete med SCB mellan åren
1981-1987 visas att vuxna i det närmaste inte alls använder cykelhjälm. Bland barn har användning av cykelhjälm mellan 1981-1987 ökat i ålders-grupperna 3-6 och 7-10 år för att 1987 uppgå till 48% respektive 24%, baserat på föräldrarnas uppgifter (Utr.grp PM nr 5, 1989-02-15, TSV). Under 1988 påbörjades en kampanjverksamhet, "Hjälm-88", i syfte att öka cykelhjälmsanvändningen i Sverige. Kampanjen har bedrivits som en gemensam aktivitet för de myndigheter och organisationer som ingår i NTFs cykelsäkerhetsråd. Kampanjen har främst inriktat sig på
målgrup-perna små barn, skolbarn samt "till och från jobbet"-cyklister.
Under 1989 och 1990 har kampanjen fortsatt att bedrivas, "Hjälm-89" och "Hjälm-90", med huvudsakligen samma syfte och inriktning som under 1988. Kampanjaktiviteter är planerade att bedrivas även under kommande
år.
Som en del i denna satsning uppdrogs VTI av NTF och TSV att genomföra
årliga mätningar över hjälmanvändningsfrekvensen i Sverige.
Föreliggande undersökning redovisar resultat från mätning av
cykel-hjälmsanvändningen under 1988, 1989 och 1990. Mätningar för 1991 och framåt är planerade att genomföras, där då resultaten kommer att
redovisas på i princip motsvarande sätt för dessa år.
Studien syftar till att mäta cykelhjälmsanvändningen i Sverige samt att skatta förändringar i användningsfrekvens från år till år.
2 METOD OCH GENOMFÖRANDE
2.1 Val av mätplatser
Hjälmanvändningsfrekvensen har mätts genom observationsstudier på ett
urval mätplatser runt om i Sverige, sammanlagt 156 platser (se bilaga 1). Urval av mätplatser har skett genom ett tvåstegsförfarande, där första
steget har utgjorts av ett urval tätorter och där andra steget utgjorts av
ett urval mätplatser på respektive ort.
Vid val av tätorter var det viktigt att urvalet omfattade orter med en
spridning såväl storleksmässigt som regionalt, då målet var att ge en så god bild som möjligt av cykelhjälmsanvändningen runtom i landet. Vilka orter som innefattas i observationsstudien framgår nedan.
A Stockholm, Göteborg, Malmö (200 000 - inv.) B Umeå, Sundsvall, Gävle, (50 - 100 000 inv.)
Linköping, Norrköping, Västerås, Lund, Halmstad, Helsingborg
C Falun, Örnsköldsvik, Kiruna (20-30 000 inv.)
Motala, Nyköping, Skövde, Kalmar, Kristianstad, Väster-vik
Vid val av mätplatser var det primära målet att kunna uppskatta användningsfrekvensen hos de målgrupper som Cykelsäkerhetsrådets
kam-panjer riktade sig mot, dvs små barn, skolbarn samt "till och från
jobbet-cyklister. Som komplement till dessa målgrupper beslöts även att
mät-ningar skulle utföras på allmänt frekventerade cykelstråk.
På varje ort valdes således fyra kategorier av mätplatser; grundskolor (åk 1-9), arbetsplatser, bostadsområden (barn <10 år) samt allmänna
cykelstråk enligt nedanstående fördelning. A Storstad 3 grundskolor
3 arbetsplatser
3 bostadsområden
4 allmänna cykelstråk
B Medelstor ort 2 grundskolor
2 arbetsplatser 2 bostadsområden 2 allmänna cykelstråk
C Mindre ort l grundskola
l arbetsplats 1 bostadsområde 2 allmänna cykelstråk
Ort Grund- Arbets- Bostads- Allmänna Totalt
skolor platser områden cykelstråk
A 9 9 9 12 39 B 18 18 18 18 72 C 9 9 9 18 45 Totalt 36 36 36 48 156
Val av mätplatser på respektive ort skedde i samråd med gatukontoren som ombads föreslå lämpliga mätplatser utifrån ställda kriterier. Ett generellt kriterium för val av mätplats var att det skulle vara platser med hög frekvens av cyklister. För tex val av grundskolor samt arbetsplatser på orten skulle det vara sådana skolor/arbetsplatser där det fanns en hög
frekvens cyklande till skola/arbete.
När fler platser ur samma kategori och på samma ort skulle väljas var ett
kriterium attman då skulle försöka välja varierande typer av platser. Vad
gäller grundskolor avsågs här t ex upptagningsområde, belägenhet
(cen-tralt - icke cen(cen-tralt). Kriterier vid val av arbetsplatser var att de om
möjligt skulle variera med avseende på inriktning (t ex industri - kontor). Vad gäller valet av allmänna cykelstråk var kriteriet att i mesta möjliga
mån variera platserna med avseende på trafikmiljö (cykelbana -
väg/ga-ta). Kriterier på val av bostadsområden var i första hand att de skulle
vara barnrika, dvs yngre barn (förskoleåldrar) samt om det var fler bostadsområden på samma ort att de skulle vara av varierande typ (t ex
hyreshus, blandad bebyggelse).
Sammanfattningsvis kan sägas att mätplatser har valts utifrån
ovan-nämnda ställda kriterier för att täcka in de olika förhållanden som kan
tänkas ge en variation i beteendet. På detta sätt syftar urvalet till att
uppnå en så representativ bild som möjligt för cykelhjälmsanvändningen i tätorter. Strikt statistiskt är dock resultaten från observationerna inte generaliserbara, vilket förutsätter ett slumpmässigt urval av mätplatser som här inte varit möjligt att genomföra.
Här bör även noteras att observationerna ej innefattar mätningar på
landsbygd, vilket fick överges av resursskäl. Resultaten kan också enbart sägas gälla under de betingelser som observationerna är utförda, dvs tid på året, tid på dygnet och ärende. Med ärende avses här t ex cykling till skola (till skillnad från cykling till kamrat, fritidsaktivitet m m).
Syftet att kunna skatta förändringar i användningsfrekvens från år till år,
uppfylls genom att observationerna under åren utförts på samma platser,
vid samma veckor och vid samma klockslag.
2.2 Observationernas genomförande
Vad avser det praktiska genomförandet av Observationerna togs kontakt
med SKBR (Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund) som åtog sig att
ställa upp med medlemmar från varje ort som observatörer. En
kontakt-person från respektive bilkår fungerade som länk mellan VTI och bilkåren samt ansvarade för att Observationerna utfördes enligt givna instruktio-ner.
Observationerna utfördes för de tre åren under två veckor i september månad (v 36-37) och varje mätplats observerades endast vid ett tillfälle per år under sammanlagt ca 2 timmar. För varje ort fördelades
mättillfäl-lena jämnt över de båda veckornas vardagar och utfördes på tider med hög trafik, dvs 7.00-9.00 eller 15.00-17.00.
Under maj månad 1988 (5.5-ll.5) utfördes en förmätning på ett mindre
antal orter och mätplatser, sammanlagt 17 platser (se bilaga 2). Denna förmätning fungerade framför allt som pilotstudie inför den årligamät-ningen under september månad.
Observationerna innefattade variablerna cykelhjälm samt kön och tillgick så att samtliga förbipasserande cyklister vid observationen noterades på ett observationsschema fördelade på kön och cykelhjälmsanvändning. (Se
bilaga 3).
En utprovning av observationsmetoden utfördes under våren i Linköping på alla kategorier av mätplatser samt på platser med mycket hög frekvens av cyklister. Utprovningen visade att det inte är möjligt att hinna med att observera fler variabler utan att förlora mycket i tillförlitlighet även med omfattande träning. Enda möjligheten hade varit att fördubbla antalet observatörer och detta var inte praktiskt genomförbart med tanke på antal mätplatser.
Vid skolor respektive arbetsplatser utfördes Observationerna
huvudsakli-gen vid in/utfarter vid skolan/arbetsplatsen. Vid skolor observerades endast elever på väg till eller från skolan och vid arbetsplatserna endast
vuxna som var på väg till eller från arbetsplatsen.
I bostadsområden observerades barn upp till 10 år. Endast barn som cyklade själva observerades, dvs ej barn i barnsits. Här noterades även hur många barn som hade annan hjälm (t ex ishockeyhjälm, lekhjälm). Dessa andra typer av hjälmar ingår ej' i resultatet som användare. Anledningen
till att barn upp till 10 år observerades är att de flesta skolor inte tillåter
barnen att cykla till skolan när de går i lågstadiet, varmed denna åldersgrupp annars inte hade kommit med i observationerna.
I bostadsområdena utfördes observationen inte heller vid en bestämd mätplats, utan observatörerna gick runt i området och observerade barn
på lekplatser, gårdar m m. Anledningen till detta är att barn i den åldern
använder cykeln mer till lek än som transport och således inte så ofta förflyttar sig längre sträckor.
Vid allmänna cykelstråk har ingen uppdelning gjorts på cyklisternas ålder. I stort sett samtliga cyklister här är dock vuxna eller ungdomar. Syftet med valet av allmänna cykelstråk är att få en mätning av en blandad cyklistgrupp till skillnad från de andra observationskategorierna, där mätningarna avser särskilda cyklistkategorier och därmed ger en
ålders-gruppering.
3 RESULTAT
Resultaten redovisas i tabellform per kategori mätplats uppdelat på ortstorlek samt kön. Fördelningarna har testats statistiskt med XZ-test. Hypoteser om skillnader har förkastats för p>.01. Observationsresultaten för varje enskild mätplats redovisas i bilaga 5-7 för respektive år.
3.1 Cykelhjälmsanvändning 1988
Under maj månad utfördes en mätning på ett urval av de orter samt mätplatser som ingår i septembermätningen. Syftet med denna mätning var främst en utprovning av metoden.
Stockholm, Malmö, Umeå, Linköping och Lund var de orter som ingick och sammanlagt observerades vid 17 mätplatser. (Se bilaga 2 för platser och resultat.)
Under september månad utfördes observationer på sammanlagt 152 mät-platser av totala 156.
Enligt figur 1 ser man att den klart högsta cykelhjälmsanvändningen totalt
i landet finns hos barn upp till 10 år. Lägst användning har "till och från jobbet"-cyklisterna medan grundskolebarn och vuxna cyklister observerade på allmänna cykelstrâk ligger däremellan. Skillnaderna i användning mellan de olika mätplatskategorierna är statistiskt säkerställd (p<.OOl).
0/ Cykelhjälmsanvändning 1988
0
Män/pojkar
ä Kvinnor/flickor
I Totalt
Bostområde Grundskola Arbetsplats Cykelstråk
(barn < 10 år)
Figurl Cykelhjälmsanvändning totalt i landet fördelat över olika kategorier mätplatser (n=42 533, n:bost.område; tot=l 927, n:skola; tot=8 199, n:arb.plats; tot=lO 306, n:cykelstråk;
tot=22 101, X2=1622,873, df=3, p<.OOl)
Tabell 1 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1988 bland barn upp till 10 år observerade i bostadsområden uppdelat på kön respektive ortstorlek.
Pojkar Flickor Totalt XZ-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2 df
p
Storstäder 21,92 (146) 25,32 (79) 23,11 (225) 0,332 1 Ej sign Medelstora 15,48 (646) 22,45 (579) 18,78 (1225) 9,734 1 <.01 Mindre 17,47 (292) 30,27 (185) 22,43 (477) 10,670 1 <.01 Alla städer 16,88 (1084) 24,44 (843) 20,19 (1927) 16,803 1 <.001 X2-test x2 3,613 4,676 4,202 Ortstorlek df 2 2 2p Ej sign Ej sign Ej sign
Ca en femtedel av barn upp till 10 år använder cykelhjälm. Det finns en
signifikant skillnad i användning mellan pojkar och flickor, där flickor
använder hjälm i högre utsträckning än pojkar. Det finns ingen skillnad i
användning mellan de olika kategorierna av orter.
Tabell 2 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1988 bland grundskolebarn
uppdelat på kön respektive ortstorlek
Pojkar Flickor Totalt X2-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2 df
p
Storstäder 9,00 (589) 6,34 (552) 7,71 (1141) 2,825 1 Ej signMedelstora
2,72
(2496)
5,77
(2373)
4,21
(4869)
28,040 1 <.001
Mindre 3,84 (1121) 6,93 (1068) 5,34 (2189) 10,3461 <.01 Alla städer 3,90 (4206) 6,16 (3993) 5,00 (8199) 22,058 1 <.001 XZ-test x2 50 ,057 1,737 24,608 Ortstorlek df 2 2 2 p <.001 Ej sign <.001Totalt sett använder 5% av grundskolebarnen cykelhjälm när de cyklar till eller från skolan. Även här finns en skillnad mellan könen där fler flickor använder cykelhjälm jämfört med pojkar.
Grundskolebarn i storstäderna använder cykelhjälm i något högre
ut-sträckning än i mindre och medelstora orter.
Tabell 3 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1988 bland "till och från jobbet"-cyklister uppdelat på kön respektive ortstorlek.
Män Kvinnor Totalt X2-test (kön)
9/6 (n) % (n) % (n) x2 di p Storstäder 7,42 (997) 4,76 (693) 6,33 (1690) 4,882 1 Ej sign Medelstora 1,01 (4459) 0,44 (2725) 0,79 (7184) 6,951 1 <.01 Mindre 0,89 (894) 1,30 (538) 1,05 (1432) 0,531 1 Ej sign Alla städer 2,00 (6350) 1,31 (3956) 1,74 (10306) 6,712 1 <.01 XZ-test x2 177,464 79,535 250,521 Ortstorlek df 2 2 2
p
<.001
<.001
<.001
Totalt sett är det 1,74% av "till och från jobbet"-cyklister som använder cykelhjälm. Männen ligger något högre än kvinnorna.
Det finns också en skillnad mellan ortstorlekar. I storstäderna använder
drygt 6% av "till och från jobbet"-cyklisterna cykelhjälm jämfört med de övriga orterna där användningen ligger runt 1%.
Tabell 4 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1988 bland cyklister obser-verade på allmänna cykelstråk uppdelat på kön respektive ortstorlek
Män Kvinnor Totalt X2-test (kön)
% (n) % (n) % (n) X2 df p Storstäder 10,63 (3275) 4,04 (2725) 7,63 (6000) 91,5981 <.001 Medelstora 0,64 (5593) 0,94 (5303) 0,79 (10896) 3,109 1 Ej sign Mindre 2,01 (2637) 1,48 (2568) 1,75 (5205) 2,130 1 Ej sign Alla städer 3,80 (11505) 1,87 (10596) 2,87 (22101) 73,602 l <.001
X2-test
x2
593,892
96,755
680,344
Ortstorlek df 2 2 2p
<.001
<.001
<.001
VTI MEDDELANDE 656
lO
Enligt observationer på allmänna cykelstråk ligger hjälmanvändningen för
alla städer på sammantaget 2,87%. Männen använder cykelhjälm i något högre utsträckning än kvinnorna. Skillnaden är visserligen signifikant men
ändå relativt liten.
Ser man på ortstorlek är frekvensen användare också här högst för storstäderna jämfört med de mindre och de medelstora orterna.
I en separat jämförelse mellan storstäderna visade det sig att
använd-ningen på cykelstråk är väsentligt högre i Stockholm (20,26%) än i Göteborg (3,95%) och i Malmö (0,86%). (Se bilaga 4). Skillnaden är
statistiskt säkerställd (X2=582,840, df=2, p<.OOl).
3.2 Cykelhjälmsanvändning 1989
Mätningar av cykelhjälmsanvändning genomfördes under september månad på sammanlagt M9 platser av totala 156.
Ur figur 2 kan vi se att totalt sett är barn upp till 10 år de som använder cykelhjälm i störst utsträckning, ca 30%. Knappt hälften så stor andel, ca l#%, av landets grundskolebarn använder cykelhjälm vid cykling till eller
från skolan.
Lägst användning återfinns hos grupperna "till och från jobbet"-cyklister
och cyklister på de allmänna cykelstråken. Skillnaderna i användning mellan de olika mätplatskategorierna är statistiskt säkerställd (p<.OOl).
% 11 Cykelhjälmsanvändning 1989 Män/pojkar
ä Kvinnor/flickor
I TotaltBostomrâde Grundskola Arbetsplats Cykelstråk
(bam<10år)
Figur2 Cykelhjälmsanvändning totalt i landet fördelat över olika kategorier mätplatser (n=39 037, n:bost.område; tot:3 233, n:skola; tot=6 170, n:arb.plats; tot=9 415, n:cykelstråk;
tot=20 219, x2=4 207,067 df=3 p<001).
Tabell 5 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1989 bland barn upp till 10 år observerade i bostadsområden uppdelat på kön respektive ortstorlek.
Pojkar Flickor Totalt XZ-test (kön)
% (n) % (n) % (n) X2 df p
Storstäder 27,82 (381) 33,77 (231) 30,07 (612) 2,418 1 Ej sign
Medelstora 28,01 (846) 32,88 (593) 30,02 (1439) 3,937 1 Ej sign
Mindre 32,47 (699) 32,09 (483)) 32,32 (1182) 0,019 1 Ej sign
Alla städer 29,60 (1926) 32,75 (1307) 30,87 (3233) 3,624 1 Ej sign
X2-test x2 4 ,372 0,569 1,834
Ortstorlek df 2 2 2
p Ej sign Ej sign Ej sign
12
För barn upp till 10 år observerade i bostadsområden är det totalt sett en knapp tredjedel som använder cykelhjälm. Det finns inga signifikanta skillnader i användning mellan kön eller mellan ortstorlek.
Tabell 6 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1989 bland grundskolebarn
uppdelat på könrespektive ortstorlek
Pojkar Flickor Totalt XZ-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2 df
p
Storstäder 19,65 (341) 17,69 (260) 18,80 (601) 0,371 1 Ej sign
Medelstora 14 ,63 (1927) 14,01 (1777) 14 ,34 (3704) 0,291 1 Ej sign Mindre 12,43 (1030) 9,10 (835) 10,94 (1865) 5,238 1 Ej sign Alla städer 14,46 (3298) 12,92 (2872) 13,74 (6170) 3,094 1 Ej sign
XZ-test
x2
10 ,906
17 ,965
26 ,448
Ortstorlek di 2 2 2
p
<.01
<.001
<.001
Totalt sett använder ca 14% av landets grundskolebarn cykelhjälm vid cykling till eller från skolan. Jämför vi graden av användande mellan de
olika kategorierna av orter finner vi att grundskolebarn i storstäder använder cykelhjälm i högre utsträckning än barn på medelstora och
mindre orter.
Tabell 7 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1989 bland "till och från
jobbet"-cyk1ister uppdelat på kön respektive ortstorlek
Män Kvinnor Totalt XZ-test (kön)
% (n) 0/o (n) % (n) X2 df p Storstäder 10,23 (733) 3,59 (640) 7,14 (1373) 22,713 1 <.001 Medelstora 0,82 (3645) 0,65 (2790) 0,75 (6435) 0,675 1 Ej sign
Mindre
1,07
(1029)
2,08
(578)
1,43
(1607)
2,665 1 Ej sign
Alla städer 2,15 (5407) 1,32 (4008) 1,80 (9415) 8,841 1 <.01 X2-test x2 264 ,267 37 ,648 263 ,640 Ortstorlek df 2 2 2p
<.001
<.001
<.001
VTI MEDDELANDE 656
13
Knappt 2% av cyklister som cyklar till och från jobbet cyklar med hjälm. Observerad frekvens användare är signifikant högst för storstäderna jämfört med mindre och medelstora orter.
Totalt sett bland "till och från jobbet"-cyklister föreligger också en signifikant skillnad mellan könen, där män använder hjälm i något högre utsträckning. Denna skillnad är mycket markant om man ser på
fördel-ningen i storstäder, där 10,23% av männen använder hjälm, jämfört med
3,59% av kvinnorna. På medelstora och mindre orter finns ingen skillnad
mellan män och kvinnor.
Tabell 8 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1989 bland cyklister
obser-verade på allmänna cykelstråk uppdelat på kön respektive
ortstorlek
Män Kvinnor Totalt Xz-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2 df
p
Storstäder
7,70
(2962)
4,20
(2430)
6,12
(5392)
28,460 1 <.001
Medelstora 1,34 (#555) 1,29 (#956) 1,31 (9511) 0,042 1 Ej sign Mindre 3,58 (2708) 3,53 (2608) 3,56 (5316) 0,011 1 Ej sign Alla städer 3,78 (10225) 2,58 (9994) 3,19 (20219) 23,346 1 <.001Xz-test
x2
200,122
67 ,316
260 ,955
Ortstorlek df 2 2 2p
<.001
<.001
<.001
Ungefär 3% av cyklister observerade på allmänna cykelstråk använder cykelhjälm. Användningen är högst i storstäderna jämfört med de övriga
orterna.
Männen använder hjälm i något högre utsträckning jämfört med kvinnorna. Denna skillnad är liksom för "till och från jobbet"-cyklister markant i storstäderna, där ca 8% av männen jämfört med ca 4% av kvinnorna är användare. Inom de övriga kategorierna av orter föreligger ingen skillnad
mellan könen.
14
3.3 Cykelhjälmsanvändning 1990
Under september månad genomfördes mätningar av
cykelhjälmsanvänd-ning på 150 platser av totala 1564.
Enligt figur 3 kan vi se att användningen även för detta år är högst bland barn upp till 10 år, närmast följt av användningen bland grundskolebarn. Lägst är användningen bland grupperna "till och från jobbet"-cyklister och
cyklister på allmänna cykelstråk. Skillnaderna i användning mellan de olika mätplatskategorierna är statistiskt säkerställd (p<.OOl).
Cykelhjälmsanvändning 1990
Män/pojkar
ä Kvinnor/flickor
I Totalt
Bostområde Grundskola Arbetsplats Cykelstråk
(barn < 10 år)
Figur3 Cykelhjälmsanvändning totalt i landet fördelat över olika
kategorier mätplatser (n=47 289, n:bost.område; tot=2 564,
nzskola; tot=6 456, n:arb.plats; tot=12170, n:cykelstrâk;
tot=26 099, X2=6 346,177 df=3 p<.OOl)
15
Tabell 9 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1990 bland barn upp till 10 år observerade i bostadsområden uppdelat på kön respektive
ortstorlek
Pojkar Flickor Totalt X2-test (kön)
% (n) % (n) % (n) X2 df p
Storstäder 36,14 (332) 35,26 (156) 35,86 (488) 0,036 1 Ej sign Medelstora 30,70 (811) 39,23 (622) 34,40 (1433) 11,337 1 <.001 Mindre 35,53 (380) 32,70 (263) 34,37 (643) 0,550 1 Ej sign Alla städer 33,09 (1523) 36,98 (1041) 34,67 (2564) 4,133 1 Ej sign
X2-test
x2
4,505
3,615
0,376
Ortstorlek df 2 2 2 p Ej sign Ej sign Ej sign
En dryg tredjedel av barn upp till 10 år observerade i bostadsområden använder cykelhjälm. Totalt sett finns det inte några skillnader i
använd-ning varken mellan kön eller mellan ortstorlek.
Tabell 10 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1990 bland grundskolebarn uppdelat på kön respektive ortstorlek
Pojkar
Flickor
Totalt
XZ-test (kön)
96 (n) % (n) 96 (n) X2 df p
Storstäder 24 ,78 (335) 20,48 (293) 22,77 (628) 1,642 1 Ej sign
Medelstora 18 ,11 (1938) 21,26 (1886) 19 ,67 (3824) 6,005 1 Ej sign
Mindre 20,06 (1012) 22,68 (992) 21,36 (2004) 2,051 1 Ej sign Alla städer 19,39 (3285) 21,63 (3171) 20,49 (6456) 4,979 1 Ej sign
Xz-test
x2
8,534
1,027
4,526
Ortstorlek df 2 2 2
p Ej sign Ej sign Ej sign
En femtedel av grundskolebarnen använder hjälm vid cykling till eller från
skolan. Det finns inga signifikanta skillnader vare sig mellan kön eller
mellan ortstorlek.
16
Tabell 11 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1990 bland "till och från jobbet-cyklister" uppdelat på kön respektive ortstorlek
Män Kvinnor Totalt X2-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2 df
p
Storstäder
6,61
(1270)
4,72
(1038)
5,76
(2308)
3,771 1 Ej sign
Medelstora 1,37 (5102) 1,27 (3476) 1,33 (8578) 0,178 1 Ej sign
Mindre
2,46
(812)
4,03
(472)
3,04
(1284)
2,474 1 Ej sign
Alla städer 2,42 (7184) 2,25 (4986) 2,35 (12170) 0,396 1 Ej sign
X2-test x2 118,244 50,962 158,737
Ortstorlek df 2 2 2
p
<.001
<.001
<.001
Drygt 2% av "till och från jobbet"-cyklister cyklar med hjälm. Använd-ningen är signifikant högst i storstäderna följt av mindre och medelstora
orter.
Tabell 12 Procentuell cykelhjälmsanvändning 1990 bland cyklister
obser-verade på allmänna cykelstråk uppdelat på kön respektive
ortstorlek
Män Kvinnor Totalt X2-test (kön)
%
(n)
%
(n)
%
00
x2 di
p
Storstäder 6,22 (3908) 3,88 (3040) 5,20 (6948) 18,9501 <.001 Medelstora 1,58 (7219) 1,47 (7217) 1,52 (14436) 0,293 1 Ej signMindre
3,87
(2480)
3,85
(2235)
3,86
(4715)
0,001 1 Ej sign
Alla städer 3,33 (13607) 2,48 (12492) 2,92 (26099) 16,4861 <.001 X2-test x2 172,295 72,454 240,605 Ortstorlek df 2 2 2p
<.001
<.001
<.001
Knappt 3% av cyklister observerade på allmänna cykelstråk använder
hjälm. Högst är användningen bland storstadscyklisterna jämfört med
mindre och medelstora orter.
Totalt sett använder männen hjälm i något högre utsträckning jämfört
med kvinnorna. Denna skillnad återfinns bland cyklister i storstäder, medan det för övriga ortskategorier inte finns någon skillnad mellan
könen.
17
3.4 Jämförelse 1988/1989
En jämförelse mellan 1988 och 1989 (figur 3) visar en tydlig ökning i användandet av cykelhjälm hos barn, både bland grundskolebarn och bland barn upp till 10 år observerade i bostadsområden.
Bland vuxna cyklister ligger användningen på i stort sett samma nivå för 1989 som för 1988. o Cykelhjälmsanvändning
/°
Jämförelse 1988/1989
351988
I 1989Bost.omrâde Grundskola Arbetsplats Cykelstrâk
(barn < 10 år)
Figur 4 Cykelhjälmsanvändning 1988 och 1989 totalt i landet fördelat över olika kategorier mätplatser \
18
Tabell 13 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1988 till 1989 för
cyklister totalt
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 år) cykelsträk % (n) % (n) % (n) % (n) Totalt 1988 20,19 (1927) 5,00 (8199) 1,74 (10306) 2,87 (22101) 1989 30,87 (3233) 13,74 (6170) 1,80 (9415) 3,19 (20219) x2 70,093 336,908 0,096 3,506 df 1 l l 1 p <.001 <.001 Ej sign Ej sign JL_
För barn upp till 10 är totalt i landet har användningen ökat från ca-en
femtedel till en knapp tredjedel mellan de båda ärliga mätningarna. Bland
grundskolebarn som cyklar till och från skolan har cykelhjälmsanvänd-ningen nästan tredubblats. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda
(p<.001).
Vad gäller "till och från jobbet"-cyklister och cyklister observerade pä allmänna cykelstråk har totalt sett inga förändringar i användningsgrad
skett.
19
Tabell 14 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1988 till 1989
uppde-lat på kön
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 år) cykelstråk % (n) % (n) % (n) % (n) Män/ 1988 16,88 (1084) 3,90 (4206) 2,00 (6350) 3,80 (11505) pojkar 1989 29,60 (1926) 14,46 (3298) 2,15 (5407) 3,78 (10225) x2 59 ,762 264 ,059 0 ,306 0, 008 df 1 l l 1 p <.001 <.001 Ej sign Ej sign Kvinnor/ 1988 24,44 (843) 6,16 (3993) 1,31 (3956) 1,87 (10596) flickor 1989 32,75 (1307) 12,92 (2872) 1,32 (4008) 2,58 (9994)
x2
17,023
93,250
0,001
12,073
df l 1 l 1 p <.001 <.001 Ej sign <.001Hos barn (bostadsområde och grundskola) har användningen av hjälm ökat
både för pojkar och flickor. Mest markant är denna ökning hos pojkar som cyklar till eller från skolan.
För män och kvinnor som cyklar till och från jobbet ligger användningen på oförändrad nivå. Däremot skiljer det mellan män och kvinnor som
cyklar på allmänna cykelstråk, där hjälmanvändningen har ökat något hos
kvinnorna, men där ingen förändring har inträffat hos männen.
20
Tabell 15 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1988 till 1989
uppde-lat på ortstorlek
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 âr) cykelstråk % (n) % (n) % (n) % (n) Stor- 1988 23,11 (229) 7,71 (1141) 6,33 (1690) 7,63 (6000) städer 1989 30,07 (612) 18,80 (601) 7,14 (1373) 6,12 (5392) x2 3,929 47,418 0,789 10,098 df 1 1 1 1 p Ej sign <.001 Ej sign <.01 Medel- 1988 18,78 (1225) 4,21 (4869) 0,79 (7184) 0,79 (10896) stora 1989 30,02 (1439) 14,34 (3704) 0,75 (6435) 1,31 (9511) x2 44,807 274,828 0,100 13,678 df 1 1 1 1 p <.001 <.001 Ej sign <.001 Mindre 1988 22 , 43 (477) 5 , 34 (2189) 1, 05 (1432) 1, 75 (5205) 1989 32,32 (1182) 10,94 (1865) 1,43 (1607) 3,56 (5316)
x2
15,980
43,216
0,906
33,145
df 1 1 1 1 p <.001 <.001 Ej sign <.001Bland barn upp till 10 år som bor i medelstora och mindre orter har hjälmanvändningen ökat i ungefär samma utsträckning, ca 109'. Däremot har ingen signifikant ökning skett hos barn i samma ålder boende i
storstäderna.
Bland barn som cyklar till eller från skolan har användningen ökat i
samtliga ortstor1ekar. Tydligast är ökningen för grundskolebarnen i
stor-städer och i medelstora orter.
Hos "till och från jobbet"-cyklister ligger användningen på oförändrad nivå
i samtliga ortstor1ekar. VTI MEDDELANDE 656
21
På allmänna cykelsträk harhjälmanvändningen ökat i framför allt de
mindre orterna men även i de medelstora orterna. I storstäderna har andelen användare bland cyklister på allmänna cykelsträk minskat med en
dryg procent mellan de båda åren.
3.5 Jämförelse 1989/ 1990
En jämförelse mellan 1989 och 1990 (figur 5) visar att även mellan dessa
år har användandet av cykelhjälm ökat hos barn, både bland grundskole-barn och bland grundskole-barn upp till 10 är.
För övriga cyklister är användningen i stort sett oförändrad, med visst
undantag för en liten ökning bland "till och från jobbet-"cyklister.
Cykelhjälmsanvändning %
Jämförelse 1989/ 1 990
1989
I 1990
Bostområde Grundskola Arbetsplats Cykelstråk
(barn < 10 år)
Figur 5 Cykelhjälmsanvändning 1989 och 1990 totalt i landet fördelat
över olika kategorier mätplatser
22
Tabell 16 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1989 till 1990 för
cyklister totalt
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 år) cykelstråk % (n) % (n) % (n) % (n) Totalt 1989 30,87 (3233) 13,74 (6170) 1,80 (9415) 3,19 (20219) 1990 34,67 (2564) 20,49 (6456) 2,35 (12170) 2,92 (26099) x2 9,421 100,917 7,925 2,648 df l 1 l 1 p <.01 <.001 <.01 Ej sign
Bland barn upp till 10 år observerade i bostadsområden har
hjälmanvänd-ningen ökat med knappt 4% och bland grundskolebarn som cyklar till skolan har användningen av hjälm ökat med knappt 7%.
Bland "till och från jobbet-"cyklister har användningen ökat något, ca 0,5%, medan den för cyklister på allmänna cykelsträk fortfarande är helt
oförändrad.
23
Tabell 17 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1989 till 1990 uppde-lat på kön
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 år) cykelstråk % (n) % (n) % (n) % (n) Män/ 1989 29,60 (1926) 14,46 (3298) 2,15 (5407) 3,78 (10225) pojkar 1990 33,09 (1523) 19,39 (3285) 2,42 (7184) 3,33 (l3607) x2 4,852 28,427 1,050 3,417 df l l l 1
p Ej sign <.001 Ej sign Ej sign
Kvinnor/ 1989 32,75 (1307) 12,92 (2872) 1,32 (4008) 2,58 (9994) flickor 1990 36,98 (1041) 21,63 (3171) 2,25 (4986) 2,48 (12492) x2 4,595 79,326 10,532 0,225 df 1 1 1 1 p Ej sign <.001 <.01 Ej sign
Om man ser till förändringar i hjälmanvändning med avseende på kön, blir ökningarna i hjälmanvändandet inte signifikanta vare sig bland pojkar eller flickor observerade i bostadsområden. Däremot har användningen ökat för både pojkar och flickor som cyklar till eller från skolan.
Bland kvinnor som cyklar till och från jobbet har användningen av hjälm ökat med en knapp procent. Bland männen däremot ligger användningen på
oförändrad nivå jämfört med föregående år. För cyklister observerade på allmänna cykelstråk är användningen oförändrad både bland männen och
kvinnorna.
24
Tabell 18 Förändring i cykelhjälmsanvändning från 1989 till 1990
uppde-lat på ortstorlek
Bostadsområde Grundskola Arbetsplatser Allmänna
(barn <10 år) cykelstråk % (n) % (n) 0/o (n) % (n) Stor- 1989 30,07 (612) 18,80 (601) 7,14 (1373) 6,12 (5392) städer 1990 35,86 (488) 22,77 (628) 5,76 (2308) 5,20 (6948) x2 4,148 2,933 2,768 4,908 df 1 1 1 1
p Ej sign Ej sign Ej sign Ej sign
Medel- 1989 30,02 (1439) 14,34 (3704) 0,75 (6435) 1,31 (9511) stora 1990 34,40 (1433) 19,67 (3824) 1,33 (8578) 1,52 (14436)
x2
6,316
37,798
11,710
1,776
df
1
1
>
1
1
p Ej sign <.001 <.001 Ej sign Mindre 1989 32,32 (1182) 10,94 (1865) 1,43 (1607) 3,56 (5316) 1990 34,37 (643) 21,36 (2004) 3,04 (1284) 3,86 (4715) x2 0,793 76,730 8,773 0,651 df 1 1 1 1 p Ej sign <.001 <.01 Ej signSer man till förändringar i hjälmanvändning med avseende på ortstorlek, framgår även här att ökningarna för barn upp till 10 år inte blir
signifikanta för någon av ortstorlekarna.
För grundskolbarnen har användningen ökat signifikant bland barn boende i
medelstora och i mindre orter men inte bland barn boende i storstäderna.
Ökningen är mest markant för grundskolebarn på mindre orter där
använd-ningen nästan fördubblats, från 11% till 21%.
Även för "till och från jobbet"-cyklister har användningen ökat signifikant bland boende i medelstora och mindre orter men inte för cyklister boende
i storstäderna.
Inga förändringar har skett för cyklister på allmänna cykelstråk i samtliga
ortstorlekar.
25 3.6 Cykelhjälmanvändningens utveckling 1988-1990 Vuxna: cykelstråk Vuxna: " arb.plats Barn: ' grundskola Barn: _ (-10 år)
Figur 6 Cykelhjälmanvändning 1988-1990 totalt i landet fördelat Över
olika kategorier mätplatser
Som figur 6 visar är det bland barn som användningen har ökat under perioden 1988-1990, medan användningen bland vuxna cyklister i princip
inte har förändrats under åren.
26
4 DISKUSSION
Resultaten i föreliggande studie visar att det framför allt är bland barn
som användning av cykelhjälm är relativt frekvent. Detta ligger också i
linje med de resultat som TSVs enkätstudie över hjälmanvändning visar. TSVs studie visar dock på en högre användning än föreliggande studie. Denna skillnad kan bero på flera saker, exempelvis skillnaden i metod och urval, men också på att det troligtvis finns en risk för överrapportering i
enkätstudien.
Totalt sett är det även bland barn som användandet har ökat (med ca 15 %-enheter) under den aktuella perioden, medan användningen för vuxna
totalt sett ligger på en oförändrat låg nivå. Undantaget en liten ökning (ca 0,5 %-enheter) i användandet det senaste året bland "till och från
jobbet-"cyklister.
Vad förändringar i hjälmanvändandet orsakas av går inte att uttala sig med säkerhet om. De kan tex bero på kampanjaktiviteter eller på
allmänna trender i samhället.
Då resultat och jämförelser baseras på endast tre år, är det också svårt
att ännu se och uttala sig om några långsiktiga trender vad gäller
förändringar i hjälmanvändandet. Resultaten för dessa tre år tyder dock
på att det hittills är bland barnen som användningen har påverkats i önskad riktning.
Resultaten bör kunna användas som underlag för en uppläggning av
fortsatta kampanjaktiviteter, såväl på en mer övergripande nivå som på
lokal nivå genom att de visar skillnader i användning mellan olika delgrupper.
27
REFERENSER
Cykelsäkerhetsgruppen: Säkrare cykling. Problemanalys och förslag till åtgär-der. Statens väg- och trafikinstitut. Rapport 280. Linköping 1985.
NTF: Cykelsäkerhetsrådets handlingsprogram 1988-89. För säkrare cykling.
SCB: Resvaneundersökningen 1984/85. Statistiska meddelanden T ll SM 8701.
SCB: Sveriges officiella statistik. Trafikskador 1987. Stockholm 1988.
Thulin, H.: Olika åldersgruppers risker och exponering i trafiken - baserat på uppgifter från polisrapporterade trafikolyckor och resultat från SCBs res-vaneundersökningar år 1984/85 och 1978. Statens väg- och trafikinstitut. Meddelande 536. Linköping 1987.
TSV: Användning av cykelhjälm bland vuxna och barn. Resultat från sju
enkäter 1981-1987. Utr.grp PM nr 5, 1989-02-15.
Bilaga 1 Sid 1
Förteckning över mätplatser Arbetsplatser
Göteborg: SKF, Volvo, Chalmers Malmö: Sydkraft, Kockums, Sjukhuset
Stockholm: Tekniska Högskolan, Karolinska Sjukhuset, Garnison Gävle: Lantmäteriverken (LMV), Korsnäsverken
Halmstad: Larsfrid, Länssjukhuset
Helsingborg: Allers Asea, Boliden Kemi
Linköping: SAAB, Universitetet
Lund: Högskolan, Åkerlund öc Rausing
Norrköping: Vrinnevi, LM Ericsson
Sundsvall: Sjukhuset, Ortvikens pappersbruk
Umeå: Hissjövägen (Industriområde), Lasarettet
Västerås: Mimer AB, Finnslätten
Falun: Saab Scania (Främby) Kalmar: Volvo
Kiruna: LKAB
Kristianstad: Sjukhuset
Motala: Electrolux
Nyköping: Lasarettet
Skövde: Volvo Komponenter AB Västervik: Electrolux
Örnsköldsvik: MoDo
Bilaga 1
Sid 2
Förteckning över mätplatser
Bostadsområden
Göteborg: Grevegården, Gårdsten, Skintebo
Malmö: Bunkeflo, Lindeborg, Oxie
Stockholm: Drakenberg, Skarpnäcksfältet, Dalen Gävle: Andersberg, Södra Bomhus
Halmstad: Frennarp, Vallås
Helsingborg: Elineberg, Rosengården
Linköping: Lambohov, Vidingsjö
Lund: Gunnesbo, Klostergården
Norrköping: Klockaretorpet, Rambodal
Sundsvall: Granloholm, Nacksta
Umeå: Carlshem, Mariedal-Marieberg
Västerås: Önsta, Råby
Falun: Slätta Kalmar: Smedby Kiruna: Lombolo Kristianstad: Gamlegården Motala: Charlottenborg Nyköping: Arnö
Skövde: Södra Ryd Västervik: Yttre Brevik
Örnsköldsvik: Valhalla/Sörliden
Bilaga 1
Sid 3
Förteckning över mätplatser
Allmänna cykelstråk
Göteborg: Delsjövägen, Linnégatan/Landsvägsvägen, Frihamnen,
Vasa-gatan/Aschebergsgatan
Malmö: 5 Bulltoftavägen, Fågelbacksstråket, Södervärn, Kaptensgatan Stockholm: Tranebergsbron, Västerbron, Roslagsvägen, Munkbron
Gävle: Drottningbron, Rådhustorget
Halmstad: Österbro, Slottsjords/Söndrumsvägen
Helsingborg: Kopparmöllegatan, Viskstråket
Linköpng: Klostergatan, Hunnebergsgatan
Lund: Fiskaregatan, Universitetsbiblioteket
Norrköping: Vasaparken, Bergsbron
Sundsvall: Heffnersvägen, Granloleden Umeå: Bryggaregatan, Nygatan
Västerås: Kopparbergsvägen, Bondebacken
Falun: Trotzgatan, Myntgatan
Kalmar: Rita, Fredriksskans
Kiruna: Lombololeden, Adolf Hedin/Hjalmar Lundbergsvägen Kristianstad: Näsby-chaussen, Prästallén
Motala: Brunnsviksallén, Östermalmsgatan
Nyköping: Lenningsvägen/Trosavägen, Stadsbron Skövde: Vallevägen/Mariestadsvägen, FalköpingsvägenVästervik: S:t Gertruds stråk, Allén/Storgatan
Örnsköldsvik: MoDo-vägen, Brandstation
Bilaga 1 Sid 4
Förteckning över mätplatser
Grundskolor
Göteborg: Bjurslättsskolan, Dalaskolan, Påvelundsskolan
Malmö: Blankebäcksskolan, Kirsebergsskolan, Oxievângsskolan, Sofie-lundsskolan
Stockholm: Bergsholmsskolan, Gärdesskolan, Hässelby-Villastad skola Gävle: Solängsskolan, Stigslundsskolan
Halmstad: Hallägraskolan, Vallâsskolan
Helsingborg: Fredriksdalsskolan, Elinebergsskolan
Linköping: Kungsbergsskolan, Tornhagsskolan
Lund: Fågelskolan, Järnåkraskolan
Norrköping: Ektorpsskolan, Djäkneparksskolan
Sundsvall: Bergsäkersskolan, Hagaskolan
Umeå: Hagaskolan, Kolbäcks/Ålidshemsskolan
Västerås: Hagaskolan, Lillhaga/Nybyggeskolan Falun: Hälsinggårdsskolan
Kalmar: Bergaviksskolan Kiruna: Bolagsskolan
Kristianstad: Gustav Hellströms skola/Nosabyskolan
Motala: Södra skolan
Nyköping: Oppebyskolan
Skövde: Eriksdalsskolan
Västervik: Marieborgsskolan/N Högstadiet
Örnsköldsvik: Krokstaskolan/Ängetskolan
Bilaga 2 Sid 1
Förteckning över observationsplatser, maj 1988
Stockholm: Munkbron (cykelstråk), Tranebergsbron (cykelstrâk)
Malmö: Sofielundsskolan, Sydkraft (arbetsplats), Södervärnsstråket
(cykel-strâk), 5:a Bulltoftavägen (cykelstråk)
Umeå: Hagaskolan, Lasarettet (arbetsplats), Carlshem bostadsområde,
Bryggargatan (cykelstrâk), Nygatan (cykelstråk)
Linköping: Lambohov bostadsområde, Hunnebergsgatan, Klostergatan
Lund: Åkerlund <3: Rausing (arbetsplats), Lilla Fiskaregatan (cykelstrâk),
Universitetsbiblioteket (cykelstråk)
Bilaga 2 Sid 2
Tabell 1 Procentuell cykelhjälmsanvändning totalt under maj 1988 uppdelat på olika kategorier mätplatser
Arbetsplatser Bostadsområden Allmänna Grundskolor XZ-test (mätplats)
(barn <10 år) cykelstråk
%
(n)
%
(n)
%
(n)
%
(n)
x2
df
p
0,79 (1013) 26,76 (71) 2,55 (4160) 0,00 (339) 201,437 3 <.001
Även majmätningen visar att den klart högsta användningen av cykelhjälm står barn upp till 10 år för med 26,76%.
Tabell 2 Procentuell cykelhjälmsanvändning totalt jämfört mellan maj och september 1988 uppdelat på olika kategorier mätplatser
Maj September XZ-test (månad)
96
(n)
%
(n)
x2
df
p
Arbetsplatser 0,79 (1013) 0,38 (1297) 2,554 1 Ej sign Bostadsområden 26,75 (71) 42,42 (33) 2,553 1 Ej sign
Allmänna cykelstråk 2,55 (4160) 3,93 (5961) 14,320 1 <.01
Grundskolor 0,00 (339) 0,93 (324) 1,433 1 Ej sign
En jämförelse mellan maj- och septembermätningen på samma platser
visar en signifikant ökning av cykelhjälmsanvändningen hos cyklister observerade på allmänna cykelstråk. Övriga mätplatser uppvisar inga skillnader i användning mellan maj och september månad.
Bilaga 3
Ort: ... .. Datum: ... .. Tid: ... .. Plats: ...
Väderlek: ... .. Temperatur: ... .. Observatör: ... ..
Män utan cykelhjälm Kvinnor utan cykelhjälm
5 a 5:a
Män med cykelhjälm Kvinnor med cykelhjälm
Bilaga 4 Sid 1
Cykelhjälmsanvändning 1988 (per stad)
Arbets- Bostads- Cykel-
Grund-plats område stråk skola
% (n) % (n) % (n) % (n)
Stockholm
9,34
(878)
33,33
(45)
20,26
(1772) 9,09
(352)
Göteborg
6,27
(351)
13,92
(79)
3,95
(2027) 12,20
(451)
Malmö
0,65
(461)
25,74
(101)
0,86
(2201) 0,30
(338)
Gävle
1,63
(614)
15,18
(461)
1,15
(1218) 10,96
(438)
Haimstad
0,48
(415)
21,38
(145)
1,12
(1694) 9,93
(765)
Helsingborg
0,95
(422)
13,46
(104)
0,00
(685)
0,56
(1076)
Linköping
0,52
(2312) 32,20
(59)
0,20
(2018) 1,32
(227)
Lund
1,61
(496)
11,36
(88)
2,00
(900)
4,96
(423)
Norrköping
1,43
(349)
10,57
(123)
2,03
(689)
2,16
(509)
Sundsvall
2,97
(236)
50,00
(10)
1,36
(294)
2,37
(380)
Umeå
0,15
(665)
55,56
(27)
0,62
(806)
2,78
(504)
Västerås
0,48
(1675) 25,48
(208)
0,31
(2592) 3,11
(547)
Falun
0,00
(61)
18,42
(38)
3,53
(764)
3,57
(224)
Kalmar
1,63
(123)
14,58
(48)
2,74
(730)
14,42
(55)
Kiruna
0,00
(18)
8,33
(24)
7,81
(64)
0,00
(92)
Kristianstad 0,00
(225)
22,30
(139)
1,84
(597)
5,60
(232)
Motaia
0,28
(361)
22,08
(77)
1,43
(561)
0,87
(343)
Nyköping
4,57
(219)
-
-
0,39
(1535) 6,40
(203)
Örnsköldsvik 1,64
(61)
9,09
(55)
1,43
(210)
11,98
(217)
Skövde
0,62
(162)
42,86
(42)
1,93
(363)
0,00
(35)
Västervik
0,00
(202)
37,04
(54)
1,05
(381)
5,28
(739)
VTI MEDDELANDE 656
Bilaga 4 Sid 2
Cykelhjälmsanvändning 1989 (per stad)
Arbets- Bostads- Cykel-
Grund-plats område stråk skola
% (n) % (n) % (n) °/o (n)
Stockholm
12,37
(590)
30,35 (257)
22,71
(775)
17,45
(212)
Göteborg
10,65 (216)
42,16
(185)
5,93
(1821) 50,00
(52)
Malmö
0,35
(567)
16,47
(170)
1,65
(2796) 14,84
(337)
Gävle
0,22
(464)
17,10
(193)
0,17
(1208) 5,04
(238)
Haimstad
0,33
(306)
23,16
(177)
2,88
(1530) 32,32
(526)
Helsingborg
1,77
(451)
43,94 (132)
0,46
(651)
3,70
(702)
Linköping
0,30
(1666) 34,00
(150)
0,65
(1703) 5,73
(227)
Lund
1,56
(577)
34,55
(55)
4,06
(690)
20,28
(434)
Norrköping
1,54
(325)
20,78
(255)
1,23
(732)
12,81
(484)
Sundsvall
1,94
(206)
33,82
(68)
1,35
(296)
29,12
(340)
Umeå
1,83
(437)
38,96
(154)
2,82
(744)
11,22 (303)
Västerås
0,35
(2003) 36,86
(255)
0,15
(1957) 6,00
(450)
Falun
0,00
(54)
41,12
(107)
3,64
(741)
17,73 (203)
Kalmar
1,16
(258)
43,55
(124)
4,06
(862)
-
-Kiruna
0,00
(125)
22,89
(83)
0,54
(370)
0,42
(240)
Kristianstad
2,17
(92)
31,67
(401)
11,09
(586)
7,34
(259)
Motala
0,25
(400)
17,65
(85)
3,62
(470)
5,26
(190)
Nyköping
4,62
(303)
26,36
(220)
1,86
(1508)
-
-Örnsköldsvik 0,00
(70)
20,00
(40)
1,94
(103)
13,61
(191)
Skövde
1,49
(202)
29,63
(54)
2,15
(279)
13,72 (401)
Västervik
0,00
(103)
60,29
(68)
1,76
(397)
14,96
(381)
VTI MEDDELANDE 656Bilaga 4
Sid 3
Cykelhjälmsanvändning 1990 (per stad)
Arbets- Bostads- Cykel-
Grund-p1ats omrâde stråk skola
% (n) % (n) 0/o (n) % (n)
Stockholm
11,16 (699)
32,98
(285)
21,58
(936)
32,31
(195)
Göteborg
6,72
(625)
27,78
(90)
6,57
(1887) 65,31
(98)
Malmö
1,32
(984)
49,56
(113)
0,85
(4125) 4,78
(335)
Gävle
0,40
(754)
40,64
(219)
0,48
(1259) 5,80
(293)
Halmstad
0,57
(348)
27,00
(237)
3,71
(1804) 48,33 (658)
Helsingborg
2,33
(514)
38,72
(141)
0,93
(754)
9,68
(723)
Linköping
1,52
(1904) 44,19
(129)
1,24
(2014) 26,39
(144)
Lund
1,11
(630)
45,31
(64)
5,20
(346)
25,47
(318)
Norrköping
1,09
(275)
24,90
(249)
1,79
(896)
7,37
(190)
Sundsvall
4,51
(288)
23,85
(130)
4,30
(419)
21,28
(423)
Umeå
2,90
(792)
20,00
(90)
2,51
(1876) 14,17 (600)
Västerås
0,72
(3073) 50,00
(174)
0,32
(5068) 8,21
(475)
Falun
0,00
(52)
50,98
(153)
9,72
(576)
23,35 (197)
Kalmar
1,41
(142)
20,65 (184)
2,92
(789)
-
-Kiruna
0,00
(142)
30,61
(49)
1,55
(388)
0,00
(66)
Kristianstad 5,65
(124)
29,41
(85)
1,89
(371)
19,44
(396)
Motala
3,39
(295)
58,33
(48)
11,59
(345)
16,04
(187)
Nyköping 5,19 (270) 34,69 (49) 1,47 (1156) 35,96 (203) Örnsköldsvik 1,19 (84) 9,09 (22) _ 2,08 (240) 52,87 (157) Skövde 4,17 (96) - - 3,33 (481) 31,22 (205)Västervik
1,27
(79)
33,96
(53)
3,25
(369)
9,27
(593)
VTI MEDDELANDE 656
Cykelhjälmsanvändning 1988 per ort och mätplats ARBETSPLATSER Män % Göteborg - SKF 7,78 - Volvo 15,22 - Chalmers 1,61 Totalt 6,15 Malmö - Sydkraft 3,45 - Kockums 0,65 - Sjukhuset 1,32 Totalt 1,16 Stockholm - KTH 10,43 - Karolinska 15,88 - Garnison 5,13 Totalt 11,51 Gävle
- LMV
1,55
- Korsnäs- 3,21 verken Totalt 2,59 Halmstad - Larsfrid 0,00 - Länssjuk- 1,30 huset Totalt 1,05 Helsingborg - AllersAsea 3,57 - Boliden Kemi 0,00 Totalt 1,28 Linköping - SAAB 0,53 - Universitet 0,70 Totalt 0,60 8Hagaf$(29)
(154)
(76)(259)
(230)
(170)
(78)
(478)
(129)
(218)
(347)
(37)(154)
(191)
(112)
(201)
(313)
(1123)
(714)
(1837)
Kvinnor0,00
0,00
0,00
3,88
8,90
3,28
6,71
0,00
0,00
0,00
0,53
0,00
0,21
(H)
(59)
(8)
(24)
(91)
(29)(195)
(224)
(62) (47)(109)
(188)
(287)
(475)
Totalt8,72
12,96
1,35
6,27
1,82
0,53
0,46
0,65
8,41 11,82 4,32 9,342,30
0,00
0,95
0,53
0,50
0,52
(n)
(149)
(54)(148)
(351)
(55)(189)
(217)
(461)
(333)
(406)
(139)
(878)
(374)
(240)
(614)
(66)
(349)
(415)
(174)
(248)
(422)
(1311)
(1001)
(2312)
Lund - Högskolan - Åkerlund & Rausing Totalt Norrköping - Vrinnevi - LM Ericsson Totalt Sundsvall - Sjukhuset - Ortvikens pappersbruk Totalt Umeå - Hissjövägen - Lasarettet Totalt Västerås - Mimer AB - Finnslätten Totalt Falun - SaabScania Kalmar - Volvo Kiruna - LKAB Kristianstad - Sjukhuset Motala - Electrolux Nyköping - Lasarettet Skövde - Volvo Komponenter AB Västervik - Electrolux Örnsköldsvik - Modo
