ATT STYRA MOT TILLVÄXT: En studie av svenska gasellföretag

EXAMENSARBETE

ATT STYRA MOT TILLVÄXT

En studie av svenska gasellföretag

Joakim Andersson

Niklas Engblom

2015

Civilekonomexamen Civilekonom

Luleå tekniska universitet

FÖRORD

Detta examensarbete på D-nivå utgör 30 högskolepoäng och är den avslutande examinationen på civilekonomprogrammet vid Luleå tekniska universitet.

Vi författare vill rikta ett stort tack till vår handledare Ossi Pesämaa vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle för hans brinnande engagemang och värdefulla vägledning. Vi riktar även ett stort tack till de respondenter som tog sig tid att svara på den enkät som var utgångspunkten för studien. Slutligen vill vi tacka våra opponenter för konstruktiv kritik som i många avseenden bidragit till utvecklingen av arbetet.

Luleå, juni 2015

_________________ _________________ Joakim Andersson Niklas Engblom

Sammanfattning

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt. Den empiriska insamlingen analyserades med hjälp av flera statistiska verktyg. För att säkerställa att variablerna har en önskvärd statistisk signifikans användes ett dubbelsidigt T-test. Cronbachs α och Pearsons korrelationskoefficient användes för att säkerställa faktorernas reliabilitet och en explorativ faktoranalys för att hitta multikollinearitet. Faktorerna innovation och risk korrelerade starkt, varvid dessa sammanslogs med den nya benämningen innovationsförmåga. Det empiriska resultatet säkerställer med statistisk signifikans att tre olika faktorer påverkar gasellföretagens styrning mot framtida tillväxt. De tre faktorerna är innovationsförmåga, motivation och munificence. Med den stegvisa regressionsanalysen påvisades att innovationsförmåga och motivation förstärktes av ekonomistyrning. Detta ger indikationer på att ekonomistyrning bör användas för att maximera nyttan av motivations- och innovationsarbete.

Nyckelord: Gasellföretag, ekonomisk tillväxt, innovationsförmåga, motivation, entreprenör, organisation, omgivning, ekonomistyrning, munificence.

Abstract

Research on economic growth and management and accounting control systems are extensive but mainly focus on these areas separately. Research on how these affect each other is deficient. Therefore this study examines how gazelle companies want to achieve economic growth and how management and accounting control systems affect the different growth factors. The study was conducted by a survey of quantitative character in which 150 companies that received the gazelle award between the years of 2010-2014 participated. All of the participating companies are based in Sweden and represented in more than 30 industries. The purpose of the study was to identify how gazelles aim to achieve future economic growth. The empirical data were analyzed using several statistical tools. To ensure that the variables are of desirable statistical significance a two-sided T-test was performed. Cronbach’s α and Pearson’s correlation coefficient was used to ensure the variables reliability and an exploratory factor analysis was used to find multicollinearity. The variables innovation and risk correlated strongly and is merged into the new denomination innovativeness. The empirical results ensure with statistical significance that three different factors affect the gazelle companies’ management to achieve economic growth. The three factors that affect the management to future growth are innovativeness, motivation and munificence. The effects of motivation and innovativeness were with the stepwise regression analysis shown to be enhanced by management control systems. This implies that management control systems should be used to maximize the utility of motivation and innovation activities.

Keywords: Gazelle company, economic growth, innovation, motivation, entrepreneur, organization, environment, management accounting and control systems, munificence.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ... 1 1.1 Syfte ... 3 1.2 Disposition ... 4 2. METOD ... 5 2.1 Forskningsansats ... 5 2.2 Litteratursökning ... 6 2.3 Urval ... 6 2.4 Enkätundersökning ... 7 2.5 Instrument ... 8 2.6 Dataanalys ... 9 2.6.1 Regressionsanalys ... 10 2.6.2 T-test ... 10 2.6.3 Förklaringsgrad ... 10 2.7 Metodproblem ... 11

2.7.1 Validitet och reliabilitet ... 11

2.7.2 Bortfallsanalys ... 12

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 13

3.1 Tillväxt över tid ... 13

3.2 Gasellföretag ... 13

3.3 Ekonomistyrning ... 14

3.4 Faktorer bakom tillväxt ... 15

3.4.1 Entreprenör ... 16

3.4.2 Organisation ... 17

3.4.3 Omgivning ... 19

3.5 Sammanställning av teoretiska slutsatser, begrepp och hypoteser ... 21

3.6 Förslag till teoretisk modell ... 22

4. EMPIRI OCH STATISTISK ANALYS ... 23

4.1 Korrelationer ... 23

4.2 Multikollinearitet och explorativ faktoranalys ... 25

4.3 Hypotestest ... 27

4.4 Reviderad modell ... 29

5. ANALYS I RELATION TILL TIDIGARE STUDIER ... 30

5.1 Analys av resultat ... 30

5.1.1 Innovationsförmåga ... 30

5.1.3 Nuvarande munificence ... 32

5.1.4 Lärande som strategi och kompetensutveckling ... 32

5.1.5 Styrning som inflytande och målstyrning ... 33

6. SLUTSATSER OCH STUDIENS BIDRAG ... 34

6.1 Slutsatser ... 34

6.2 Studiens bidrag ... 34

6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 35

Litteraturförteckning ... 36

Figurförteckning Figur 1 Förslag till teoretisk modell ... 22

Figur 2 Modell för styrning mot framtida tillväxt ... 29

Tabellförteckning Tabell 1 Kriterier ... 6

Tabell 2 Definitioner ... 8

Tabell 3 Slutsatser och hypoteser ... 21

Tabell 4 Korrelationsmatris ... 24

Tabell 5 Principal komponentanalys ... 26

Tabell 6 Explorativ faktoranalys ... 27

Tabell 7 Regression om plan och syn på framtida tillväxt (N=150) ... 28

Bilagor

Bilaga 1 – Enkätundersökning

1 1. INLEDNING

I ett företag kan tillväxt antingen vara en positiv eller negativ prestation (Fregert och Jonung 2005). Positiv tillväxt avser en ökning av omsättning, vinst, antal anställda eller nya produkter (Delmar och Wennberg 2014). Negativ tillväxt åsyftar en nedgång av motsvarande. Teoretiskt och historiskt är tillväxt ett omfattande område som studeras i såväl innovation (Pesämaa et al. 2015), marknadsföring (Brush, Ceru och Blackburn 2009), nationalekonomi (Henrekson och Johansson 2010) som redovisning och styrning (Macintosh och Quattrone 2010). Det senare området visar på en rad exempel på tillväxt men presenterar inte några anvisningar om hur företag kan styras mot tillväxt.

Tillväxtens betydelse är en av de mest omdiskuterade frågorna inom entreprenöriell forskning. McKelvie och Wiklund (2010) visar att tillväxt är en av de empiriskt mest undersökta frågorna, men trots detta har den teoretiska utvecklingen varit långsam. Andersson (2006) konstaterar att det är allmänt känt att olika faktorer påverkar tillväxt, men att det saknas en vedertagen konsensus kring hur denna påverkan sker. Det finns enligt Andersson (2006) forskning som visar att entreprenörens personliga egenskaper är den viktigaste. Andersson (2006) förklarar vidare att det även finns forskning visar att ett företags strategier är viktigast, eller att samhället och dess institutioner är essentiella. Enligt Andersson (2006) är de flesta forskare överens om att tillväxt är så komplext att det bör studeras utifrån många olika perspektiv för att skapa förståelse. Redan år 1776 konstaterade Adam Smith att det råder ett positivt samband mellan innovation och tillväxt i sitt verk The Wealth of Nations. Enligt Smith var innovation ett sätt att skapa tillväxt genom nya konkurrenskraftiga produkter. Flera forskare, däribland Gundry och Welsch (2001) och Méndez-Picazo och Galindo (2013), har sedan dess bekräftat Smiths (1776) teori och flera studier har funnit samband mellan tillväxt och entreprenörens motivation.

Utöver motivation och innovation finns det ytterligare faktorer som påverkar tillväxt. Lärande (Gunawardena 2011), munificence (Castrogiovanni 1991), riskbenägenhet (Gundry och Welsch 2001) och styrning (Macintosh och Quattrone 2010) återfinns bland dessa. Med lärande avses kompetensutveckling och flexibilitet att anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden (Gunawardena 2011). Det engelska begreppet munificence beskriver excesser och överflöd inom företagets omgivning, och berör bland annat områden som naturresurser och politiskt gynnade branscher (Castrogiovanni 1991). Med styrning menas en medveten påverkan på en organisation och dess ledning för att leda verksamheten mot dess uppsatta ekonomiska mål (Ax, Johansson och Kullvén 2009).

Macintosh och Quattrone (2010) anser att det föreligger kausala samband mellan ekonomistyrning och faktorerna som påverkar tillväxt. Macintosh och Quattrone (2010, 85) menar att det råder ett samband mellan styrning och ansvarsdelegering som kan vara positivt vilket indikerar att det möjligen gynnar företaget att nyttja ekonomistyrning i sin strävan att uppnå tillväxt. Detta stöttar Simons (1995b) i sin bok där han analyserar frågan hur företagsledare kan kombinera innovation och ekonomistyrning för att uppnå konkurrensfördelar i ett dynamiskt företagsklimat.

Påståendet att ekonomistyrning och delegering av ansvar kan bidra till en ökad tillväxt har dock mött motstånd. Flertalet forskare, bland annat Adarves-Yorno, Postmes och

2

Haslam (2007) och Ouchi (1979) påstår att innovationsarbete bör ske utan övervakning av företagsledningen eftersom den kreativa processen annars blir lidande. Ouchi (1979) förklarar detta med att ekonomistyrning riskerar att undergräva den inre motivationen som krävs för att effektivt utföra innovationskrävande arbetsuppgifter. Ouchi (1979) förespråkar istället klanstyrning där organisationens medlemmar förlitar sig på gemensamma värderingar för att uppnå ett rättesnöre i sina beteendemönster. Klanstyrningen med dess kulturella inslag kan ställas i kontrast mot traditionell målstyrning där nyckeltal och prestationsmål eftersträvas genom övervakning och kontroll.

Genom empiriska studier utförda på forsknings- och utvecklingsavdelningar där innovativa arbetsmetoder är essentiella har Amabile (1998) undersökt dessa samband. Amabile (1998) drog slutsatsen att effektiviteten är lägre vid oförutsägbara arbetsuppgifter i de företag där prestationer mäts och beteenden kontrolleras. Amabile (1998) förespråkar istället vikten av en god kommunikation samt kompetensutveckling för att förbättra de anställdas prestationer.

Entreprenörens syn på framtida tillväxt anses även påverka företagets utveckling. Delmar (1996) undersökte förhållandet mellan hur företagsledaren förutspådde sitt företags framtida resultat och hur denne percipierar framtida munificence. Författaren fann en skillnad i attityder. De entreprenörer som hade presterat väl i tidigare sammanhang visade en bättre förmåga att projicera en bild över framtida munificence. De som hade en negativ syn på sitt företags prestationer hade en överdrivet positiv syn på framtida munificence. Detta kan enligt Delmar (1996) bero på att entreprenörerna försöker skydda sig genom att intala sig att det kommer att gå bättre i framtiden. Denna attityd ledde enligt Delmar (1996) till en försämrad förmåga att förutspå framtida munificence hos entreprenörer med en negativ syn på sitt företags tillväxt, vilket resulterar i försämrade prestationer även i framtiden.

En benämning för företag som i realiteten lyckats uppnå en hög tillväxt och positiva rörelseresultat är gasellföretag. För att uppnå utmärkelsen bör företaget enligt Dagens Industri (2015) ha en omsättning som överstiger tio miljoner kronor, som har ökat varje år de tre senaste åren. Företaget ska som minst fördubblat sin omsättning från första till senaste räkenskapsåret, uppvisa sunda finanser och ha ett samlat positivt rörelseresultat under de fyra senaste åren. Utöver detta ska gasellerna ha minst tio anställda och i allt väsentligt vuxit organiskt. Kriteriet angående organisk tillväxt innebär enligt McKelvie och Wiklund (2010) att gasellföretaget ska ha växt av egen kraft, utan förvärv eller fusioner.

Dagens Industri (2015) och Veckans Affärer (2015) har för allmänheten presenterat årliga genomgångar och analyser av dessa framgångsrika tillväxtföretag. Dessa företag presenteras ofta som närmast immuna mot recessioner och nedgångar och bedöms som intressanta för företagsledare. Det stora genomslaget i populärvetenskapliga tidskrifter kan härledas från vetenskapliga studier. Birch myntade år 1979 termen ”Gazelle” i sin rapport The Job Generation Process och benämningen fick snabbt en stor internationell spridning. I Sverige delas den prestigefyllda utmärkelsen gasellföretag ut av tidsskriften Dagens Industri vid en årlig gala.

Forskning har visat att gasellföretagen är betydelsefulla för samhället i stort. Carrer och Klomp (1996) anser att gasellföretagen står för de flesta av alla nya arbetstillfällena som skapas i samhället. I likhet med Carrer och Klomp (1996) visar Henrekson och Johansson (2010) och Gallagher och Miller (1991) att gasellföretag står för en

3

oproportionerligt stor del av samhällets nya arbetstillfällen, och nästintill alla nya nettoarbetstillfällen. Med anledning av detta hävdar Zhou och de Wit (2009) att faktorerna bakom tillväxt är mycket intressanta att studera.

Ytterligare en anledning som gör gasellföretagen intressanta är deras förmåga att stå emot lågkonjunkturer. Finanskrisen i slutet av 00-talet drabbade det svenska näringslivet hårt. Undantaget var gasellföretagen. Nilses (2010, 2) skrev följande i Dagens Industri:

”När lågkonjunkturen lamslog näringslivet lade Gasellföretagen in en högre växel. Under krisåret 2009 ökade deras omsättning med närmare 30 %. Även vinstmarginalen förbättrades."

Årligen utses nästan tusen företag till gasellföretag, vilket motsvarar mindre än en halv procent av alla Sveriges aktiebolag. En förklaring till att gasellföretagen är få är att många företag enligt Zhou och de Wit (2009) väljer att inte styra mot tillväxt.

Schere (1982) visade i linje med Zhou och de Wit (2009) att många beslutsfattare väljer att inte styra mot tillväxt och förklarade detta med att toleransen för osäkerheter skiljer sig mellan olika individer. Schere (1982) menar att entreprenörer generellt sett har en högre tolerans för osäkerheter och tar större risker än andra företagsledare för att uppnå framgång.

Mimetisk isomorfism innebär enligt DiMaggio och Powell (1983) att företag med osäkra ledare försöker efterlikna företag som de anser framgångsrika. Med fler studier som kartlägger hur gasellföretag styr mot tillväxt åskådliggörs deras framgångsrika metoder vilket möjliggör imitering. Beprövade metoder innebär en minskad osäkerhet vilket leder till att fler vågar låta sina företag växa.

Trots att flertalet tidigare studier har behandlat tillväxtfaktorer är kunskapen om hur dessa kan styras bristfällig. Forskning har hittills behandlat de olika tillväxtfaktorerna och styrning enskilt, trots att begreppen i praktiken är nära relaterade. Med denna studie avser författarna att fylla ut rådande forskningsgap och synliggöra gasellföretagens framgångsrika metoder mot tillväxt. Mer kunskap kan sannolikt bädda för utveckling av fler tillväxtstarka företag i framtiden. För att öka förståelsen för gasellföretagens styrning mot tillväxt ställs följande forskningsfråga:

Hur styr gasellföretagen mot framtida tillväxt och vilken effekt har ekonomistyrning på tillväxtfaktorerna?

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida tillväxt och hur tillväxtfaktorerna påverkas av ekonomistyrning. Med en ökad kunskap kan företag imitera gasellföretagens styrning och därmed uppnå högre tillväxt. För att uppnå syftet kontaktas gasellföretag från åren 2010-2014 för att besvara en enkätundersökning som berör tillväxtfaktorerna. Utifrån enkäterna genomförs en kvantitativ analys för att spåra gemensamma tendenser och inbördes förhållanden mellan ekonomistyrning och tillväxt.

4 1.2 Disposition

Kapitel 1 – Ett inledningskapitel som beskriver bakgrunden och motiverar ämnesvalet. Kapitlet mynnar sedan ut i studiens syfte och forskningsfrågan.

Kapitel 2 – Beskriver vilka metoder som har använts för att utföra studien och besvara forskningsfrågan. Kapitlet inleds med en forskningsansats som beskriver hur forskningsfrågan antagits och fortsätter med urval, litteratursökning och utformning av enkätundersökningen. Efter följer ett instrumentkapitel där grundläggande termer definieras. Kapitlet avslutas med en beskrivning över hur den insamlade informationen analyserades i den statistiska analysen och en diskussion om studiens tillförlitlighet. Kapitel 3 – Presenterar den teoretiska referensramen som ligger till grund för att besvara forskningsfrågan. Kapitlet börjar med en inblick i tillväxt över tid och ekonomistyrning, därefter presenteras tillväxtparametrarna i de tre dimensionerna, entreprenör, organisation och omgivning. Kapitlet fortsätter med en tabell över slutsatser från den teoretiska referensramen, vilka begrepp slutsatserna berör, och hur hypoteser har utformats efter dessa. I slutet av kapitlet presenteras ett förslag till teoretisk modell med tillhörande hypoteser.

Kapitel 4 – Presenterar det insamlade empiriska materialet och en statistisk analys. Kapitlet inleds med en analys av undersökningsfrågornas korrelationer och multikollinearitet. I en faktoranalys reduceras antalet frågor till kausala faktorer som påverkar gasellföretagens styrning mot tillväxt. Faktoranalysen efterföljs av ett hypotestest med en stegvis regression vilket mynnar ut i en reviderad modell för styrning mot framtida tillväxt.

Kapitel 5 – De variabler som påverkade gasellföretagens styrning mot framtida tillväxt diskuteras i jämförelse med tidigare studier.

Kapitel 6 – Börjar med en sammanställning av de slutsatser som dragits av studien. Därefter presenteras studiens huvudsakliga bidrag. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning som författarna anser kan bidra till en ökad förståelse för tillväxt.

5 2. METOD

I detta kapitel beskrivs vilka metoder som har använts för att uppfylla syftet med att finna faktorer som påverkar tillväxt samt hur dessa faktorer påverkas av ekonomistyrning. Slutligen diskuteras metodrelaterade problem och hur dessa har hanterats.

2.1 Forskningsansats

Denna studie är av typen tillämpad forskning. Tillämpad forskning innebär enligt Olsson och Sörensen (2011) ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap samtidigt som det finns en bestämd tillämpning i åtanke. Tanken är alltså inte att endast att öka kunskapen utan även att direkt kunna använda denna kunskap.

Olsson och Sörensen (2011) förklarar att en undersökning med deskriptivt syfte beskriver egenskaper hos en grupp individer. Inom den deskriptiva forskningen existerar redan en del kunskap inom området vilket innebär att avgränsningar har gjorts i hur forskningsfrågan ska besvaras. Detta innebär att hypotesprövning av deskriptiv karaktär kan utföras eftersom kunskapen inom området är tillräcklig för att härleda hypoteser. Forskningsfrågan besvaras med en abduktiv ansats vilket innebär att studien kombinerar den deduktiva ansatsen med den induktiva. En hypotetisk-deduktiv ansats innebär enligt Patel och Davidson (2003) att slutsatser och hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet. Detta kombineras sedan med ett induktivt inslag där det empiriskt insamlade materialet ligger till grund för formulering av nya teorier.

Kvantitativ forskning beskrivs av Patel och Davidson (2003) som forskning inriktad mot att besvara forskningsfrågan med hjälp av mätningar, statistiska bearbetningar och analysmetoder. Detta innebär att informationen som insamlas ska vara kvantifierbar, det vill säga uttryckas i form av antal. Informationen analyseras sedan med hjälp av statistiska verktyg. Det krävs en relativt stor mätgrupp för att insamlad data skall uppnå normalfördelning och önskad signifikansnivå. Enkäter är också särskilt lämpade om det finns en etablerad kunskap där begrepp kan standardiseras till mätbara observationer. Detta har enligt Jacobsen (2002) resulterat i att enkäter ofta används som insamlingsmetod eftersom andra metoder kan medföra svårigheter vid transkribering till kvantifierbar data och ofta är för tidskrävande. I enlighet med Patel och Davidsons (2003) definitioner kan denna studie identifieras som en kvantitativ studie med hänsyn till dess positivistiska drag med mätningar som transkriberas till numerisk data och sedan analyseras med hjälp av stegvisa regressionsmodeller. Detta kan ställas i kontrast mot den kvalitativa studien som är hermeneutisk och inriktat på verbala analyser.

6 2.2 Litteratursökning

Vid litteratursökningen fördjupade sig författarna i forskningsområdet för att skapa den grundförståelse som krävs för att finna relevanta artiklar inom ämnet. Efter funna artiklar genomsöktes litteraturen för att finna forskningsgap med praktisk relevans för svenska företag. Sökandet av tidigare teori har genomförts via Luleå tekniska universitets sökmotor Primo och med Google Scholar. Det aktuella forskningsgapet mynnade ut i följande sökord:

Gazelle company, gasellföretag, organisk tillväxt, tillväxt, snabbväxande företag, företagsekonomiska forskningsmetoder, management control systems, gazellecompanies as job creators, fast growing companies, innovation and growth, motivation, fast growth strategy, the job generation process, management control systems and growth

och Swedish gazellecompanies. 2.3 Urval

För att uppnå syftet med studien är det nödvändigt att samtliga företag som deltar i studien har visat en stark tillväxt. För att säkerställa att samtliga företag som inkluderas i studien är tillväxtstarka har författarna valt att endast kontakta gasellföretag. För att kvalificeras som gasellföretag måste företaget uppfylla sju kriterier: en omsättning som överskrider tio miljoner kronor, minst 10 anställda, minst fördubblat sin omsättning från första till sista räkenskapsåret, ökat sin omsättning varje år de tre senaste åren, ett samlat rörelseresultat som är positivt för de senaste fyra åren, i allt väsentligt vuxit organiskt och ha god finansiell status. Kriterierna har sammanfattats i tabellen nedan, se tabell 1:

Tabell 1 Kriterier

Område Kriterium

Omsättning

En omsättning som överstiger 10 Mkr. 

Ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren

Minst fördubblat sin omsättning från det första till det senaste räkenskapsåret.

Finanser

Ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt.

Sunda finanser.

Övrigt I allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner.

7

Dagens Industri sammanställer årligen listor över företag som uppfyller dessa kriterier. Dessa listor från år 2010-2014 har legat som grund för urvalet av företag till denna studie. Gasellföretagen är verksamma i fler än 30 branscher och har en geografisk spridning över hela landet. Studien är inte avgränsad till specifika branscher eller geografiska områden, vilket innebär att slutsatser och resultat kommer att vara generella för företag som vill styra mot stark tillväxt. Totalt matchade 999 företag detta urval varvid dessa kontaktades och erbjöds möjlighet att delta i enkätundersökningen.

2.4 Enkätundersökning

En enkätundersökning genomfördes där fokus låg på de teoretiskt definierade faktorerna som antas påverka styrning mot framtida tillväxt. Tanken med detta var att få data som är helt saklig och objektiv samtidigt som den är direkt jämförbar mellan alla företag. För att säkra den insamlade informationens signifikans har all data genomgått statistiska tester. Enkätundersökningen blev således en konkret statistisk jämförelse mellan de olika företagen.

Studien kommer att utmynna i en kvantitativ analys av resultaten och därför har vi utformat enkäten med så många fasta svarsalternativ som möjligt. Detta innebär att studien har en hög grad av standardisering och en hög grad av strukturering, vilket Patel och Davidson (2003) betonar som önskvärt vid kvantitativt strukturerade intervjuer i enkätform. Vidare inleds enkäten med bakgrundsfrågor som exempelvis företagsnamn och kön på VD. I frågornas formulering har det tagits hänsyn till att inte göra frågorna ledande eller för långa. Utöver detta undviks uttryck som kan uppfattas som främmande av respondenten. I enlighet med Patel och Davidsons (2003) riktlinjer har fokus legat på att lämna värdeladdade, tvetydiga och oklara formuleringar utanför enkäterna.

Enkäten och enkätundersökningen utformades och genomfördes med hjälp av Education Survey Automation Suite, EvaSys. EvaSys är ett beprövat verktyg för att utforma, distribuera och samla data och med detta verktyg skickade författarna ut enkäterna via e-post till VD hos samtliga aktuella företag. En vecka efter första utskicket levererades en påminnelse via e-post till de som ännu inte svarat. En fördel med användandet av EvaSys är att det eliminerar felaktigheter orsakade av den mänskliga faktorn vid informationsinsamling och sammanställning.

Samtliga företag som valde att delta i studien hanteras konfidentiellt, vilket innebär att varken respondenternas identitet eller företagets namn kommer att avslöjas för slutanvändaren av studien. En garanterad anonymitet leder enligt Bryman och Bell (2005) till att svaren som respondenterna lämnar kan innehålla information som annars inte hade framkommit. Företagen som kontaktades blev informerade om hur informationen skulle användas för att säkerställa att ingen information hanteras på ett sätt som inte är önskvärt hos respondenterna.

Enkätundersökningen skickades ut till 999 företag som har blivit utnämnda till gasellföretag under perioden 2010-2014. På det initiala utskicket svarade 100 respondenter och på den efterföljande påminnelsen svarade ytterligare 55. Med totalt 155 respondenter stängdes enkätundersökningen och resultatet från denna började analyseras. På grund av ofullständiga svar eller icke fullständiga uppgifter från årsredovisningar blev det ett bortfall på totalt fem respondenter. Tre av dessa för att företagsnamnet ej framgick i enkäten och två för att årsredovisningar saknades för år 2013. De 150 fullständiga svaren gav en svarsfrekvens på 15 procent, vilket enligt Gellerstedt (2011) ger en felmarginal på under 8 procent.

8 2.5 Instrument

För att beskriva kommande teoretiska inslag har följande definitioner använts:

Tabell 2 Definitioner

Enkätfrågorna har formulerats utifrån Bruners (2001) uppslagsverk Marketing Scales

Handbook för att stärka studiens validitet. I uppslagsverket operationaliserar författaren

undersökningsområden med hjälp av empiriskt beprövade exempelfrågor. Detta

Definitioner Studie Definition

Tillväxt Delmar och Wennberg

(2014)

En ökning av företagets produktivitet och antal producerade varor och tjänster.

Innovation Pesämaa et al. (2015)

Avser hur väl ett företag kan introducera nya processer, produkter eller idéer.

Innovationsförmåga Kirton (1976)

Ett karaktärsdrag som definieras som en sammanslagning av uttrycken innovation och riskbenägenhet.

Motivation Price (1997) Beskriver i vilken utsträckning en individ

vill delta i arbetet.

Riskbenägenhet Zhou och de Wit (2009)

Riskbenägenhet innebär i vilken utsträckning en individ är villig att ta riskfyllda beslut.

Ekonomistyrning Ax, Johansson och

Kullvén (2009)

Definieras som en medveten påverkan på en organisation och dess ledning för att leda verksamheten mot dess uppsatta ekonomiska mål.

Munificence Castrogiovanni (1991)

Excesser och överflöd eller begränsningar av resurser i företagens omgivning.

Lärande organisation Nutley (2001)

En organisation som medvetet försöker utveckla dess organisatoriska lärande ses som en lärande organisation.

9

resulterar i att frågorna och de skalor som används i denna studie är empiriskt befästa genom tidigare studier.

Alla mätområden mättes på en sjugradig skala mellan extremerna ”håller inte alls med” och ”håller med fullständigt” förutom frågorna 6.3-6-5 som mäter målstyrning. Här sträcker sig skalan istället mellan extremerna ”aldrig” och ”alltid”. Detta är enligt Jaworski och MacInnis (1989) fördelaktigt vid operationalisering av begreppet målstyrning.

Fråga 24 i enkäten är avsedd att fånga upp den information som de övriga frågorna eventuellt missat. Denna fråga har inte använts i den statistiska analysen utan nyanserar resultatet för att underlätta teorietiska jämförelser i diskussionskapitlet. Statistiska centralbyrån uppger att studier får en högre förklaringsgrad genom att inkludera flera faktorer som beskriver egenskaper som kan påverka resultatet utöver de parametrar som är direkt kopplade till styrningen. Regressionsanalyserna utfördes över samtliga företag eftersom det inte är möjligt att genomföra branschmässigt på grund av en för liten population.

2.6 Dataanalys

För att analysera den insamlade empirin har hypotesprövning nyttjats. Hypotesprövning innebär att ett kvalificerat antagande empiriskt prövas för att se om det bidrar till att förklara verkligheten. Prövningen tar formen av en hypotes och en nollhypotes där hypotesen beskriver det påstådda förhållandet och nollhypotesen säger att det inte finns stöd för sambandet. Detta innebär att hypoteserna generellt formuleras på följande vis,

H_1Styr=Gasellföretaget styr mot P_tillväxt H_0Styr=Gasellföretaget styr inte mot P_tillväxt Och,

H_1Effekt=Ekonomistyrning påverkar effekten av P_tillväxt H_0Effekt=Ekonomistyrning påverkar inte effekten av P_tillväxt

H_1Styr verifieras ifall gasellföretag aktivt styr mot den aktuella tillväxtparametern. H_0Styr är nollhypotesen som antyder att de inte finns statistiskt stöd för att de aktivt styr mot tillväxtparametern. H_1Effekt verifieras ifall ekonomistyrning påverkar effekten av tillväxtparametern P_tillväxt , vilket innefattar både positiv och negativ påverkan. Nollhypotesen H_0Effekt innebär att det inte stöd för att finns ekonomistyrning påverkar tillväxtparametern.

10

2.6.1 Regressionsanalys

En multipel regressionsanalys kommer att tillämpas för att undersöka det statiska sambandet mellan responsvariabeln framtida tillväxt och de förklarande variablerna som tas upp i teorikapitlet. Den linjära modellen kan generellt beskrivas i följande form:

Y= β₀ + β₁X₁+…+β_iX_i+ε

I den generella modellen är Y responsvariabeln, 𝑋_𝑖 förklaringsvariabler, och 𝛽 konstanter. I enlighet med Dougherty (2007) är 𝜀 en stokastisk variabel som avser att fånga upp de slumpmässiga avvikelserna mellan observerade Y-värden och de Y-värden som beräknas med X-värdena ur formeln. Den multipla regressionsanalysen kommer att ske stegvis för att undersöka ifall alla β-värden är statistiskt signifikant skilda från noll. Med en stegvis regression kommer även β-värdenas laddningar att undersökas. Detta innebär i enlighet med Baron och Kennys (1986) tolkning att effekten av en inträdande variabel synliggörs i de andra värdenas laddningar.

2.6.2 T-test

För att säkerställa att de använda variablerna har en önskvärd statistisk signifikans användes ett dubbelsidigt T-test. T-testet visar om variabelns värde är statistiskt signifikant skiljt från 0. Här nyttjas ett dubbelsidigt T-test eftersom det inte spelar någon roll i modellen ifall variabelns värde är positivt eller negativt.

Nollhypotesen är att 𝐻₀ inte är statistiskt signifikant skilt från noll och mothypotesen är att 𝐻₁ är statistiskt signifikant avskilt från noll. Variablerna kommer att testas mot en signifikansnivå på tio, fem och en procent för att valideras.

2.6.3 Förklaringsgrad

Förklaringsgraden 𝑅2 kan beskrivas som den del av förändringen i den beroende variabeln som orsakas av den oberoende variabeln. Det högsta värdet R2 kan anta är ett, vilket innebär att observationerna passar regressionslinjen perfekt, och att observationerna till 100 procent förklaras av modellen. Om det inte finns några tydliga samband mellan parametrarna och Y kommer förklaringsgraden att vara närmare noll. Dougherty (2007) visar att R2 beräknas genom att dividera variansen av den uppskattade beroende variabeln med den faktiska variansen, och därmed tar den följande form:

R2= Var(Ŷ) Var(Y)

Låga R2-värden är inte förenat med en missvisande regressionsanalys. Inom vissa områden förväntas det att värdena ska vara under 50 procent. Detta rör områden som exempelvis psykologi, eftersom människor är svårare att förutsäga än exempelvis fysiska fenomen. Detta innebär att premisserna att få ett högt R2-värde är lågt i denna studie. Enligt Frost (2013) är statistiskt signifikanta variabler väsentligt för att kunna dra slutsatser om vad som påverkar den oberoende variabeln.

11 2.7 Metodproblem

Ett möjligt metodproblem är subjektivitet hos VD, det vill säga att dennes åsikt inte speglar ledningens syn på frågan. Detta metodproblem minimeras genom en stor mängd respondenter. I den statistiska analysen är det främst två metodrelaterade problem som kan uppstå. Först att variablerna inte skulle ha en önskvärd statistisk signifikans. Detta kontrollerades genom ett dubbelsidigt T-test, eftersom det inte spelar någon roll i modellen om variabelns värde är positivt eller negativt.

Det andra metodproblemet relaterat till den multipla regressionsanalysen är att det kan finnas en oönskad korrelation mellan de utvalda variablerna. Detta motverkades genom att avlägsna eller summera de korrelerade variablerna. Genom en summering av variablerna kunde dessa fortfarande användas vid analysen, men som en grupp istället för enskilt. De variabler som inte hade tillräckligt stark inbördes korrelation eller bristande statistisk signifikans togs bort ur undersökningen.

2.7.1 Validitet och reliabilitet

Jacobsen (2002) beskriver validitet som ett begrepp inom vetenskaplig metod som belyser korrelationen mellan den teoretiska definitionen och den operationella definitionen, det vill säga i vilken utsträckning det som avses mätas också mäts. I studien har ett antal faktorer som eventuellt påverkar tillväxt definierats för att statistiskt prövas mot gasellföretag under åren 2010- 2014. Tillväxtfaktorerna definierades utifrån existerande teoretiska förklaringar om vad som skapar tillväxt. Dessa faktorer har sedan tolkats för att formulera frågor till enkätundersökningen. Den teoretiska förankringen i både faktorer och utformningen av frågor bidrar till att höja validiteten.

Jacobsen (2002) skriver att reliabilitet beskriver noggrannheten och tillförlitligheten i mätningarna som utförts. Ett metodproblem som kan uppstå är oärliga eller icke fullständiga svar. För att få hög reliabilitet och ärliga svar behandlades respondenternas data med sekretess samtidigt som respondenterna är anonyma mot slutanvändaren. Enligt Bryman och Bell (2005) leder en garanterad anonymitet till att svaren som respondenterna lämnar kan innehålla information som annars inte hade framkommit. Ett mått som används för att mäta reliabilitet är Cronbachs (1951) alfa (α). Cronbachs α visar korrelationerna mellan de olika frågorna för att fånga upp en gemensam grund. I denna studie yttrar det sig som att de frågor som berör en viss tillväxtfaktor alla mäter samma faktor. Till exempel att de frågor som ställdes för att mäta motivation faktiskt mäter motivation och inte korrelerar med andra faktorer som exempelvis riskbenägenhet. Med ett högre Cronbach's α höjs därmed reliabiliteten eftersom det ger en indikation på att frågorna mäter det som de är avsedda att mäta. Hair et al. (2010) rekommenderar att detta värde ska överskrida 0.7 men att en variabel med ett värde över 0.6 kan användas med viss försiktighet vid sociala studier.

I de fall där sambandet mellan två variabler undersöks kan Cronbachs α inte beräknas. I linje med Eriksson och Pesämaa (2013) kommer reliabiliteten att säkerställas med Pearsons korrelationskoefficient. För att reliabiliteten ska kunna anses som god bör koefficienten anta ett värde över 0,15 och vara balanserade inom faktorn. Detta innebär att inbördes korrelationer ska uppta närliggande värden och vara starkare än externa korrelationer.

12 2.7.2 Bortfallsanalys

En del av bortfallet beror på att vissa företag inte har hemsidor eller e-postadresser publicerade. Bortfallet kan även förklaras av att mycket upptagna företagsledare ej har tid och möjlighet att svara på enkätundersökningar som denna. Ett eventuellt problem med detta bortfall kan vara gemensamma bakomliggande attityder hos de respondenter som inte besvarat enkätundersökningen. Detta problem har reducerats genom en påminnelse där de som initialt valde att inte svara på enkäten fick en påminnelse efter en vecka. Genom denna påminnelse ökades stickprovet med ytterligare 55 respondenter.

13 3. TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel presenteras ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning. Efter detta beskrivs olika faktorers påverkan på ekonomisk tillväxt samt samspelet mellan dessa faktorer och ekonomistyrning. Utifrån detta formulerades teoretiska slutsatser, som ligger till grund för hypoteser. Slutligen presenteras ett förslag till en teoretisk modell.

3.1 Tillväxt över tid

På företagsnivå räknas tillväxt som en ökning av företagets produktivitet och antal producerade varor och tjänster. Enligt Castrogiovanni (1991) speglas tillväxt av möjligheter på nya marknader och möjligheten att agera mot nya branscher. Henrekson (2014) beskriver vidare att tillväxt inte endast är en prestation som möjliggör större ekonomiska vinster för entreprenören, det ger också en möjlighet till självförverkligande. Nyttan av värdet som skapas av tillväxten beskriver Delmar och Wennberg (2014) att entreprenören har nytta av både i form av ökat kapital till investeringar och ökade vinster. Organisatorisk tillväxt brukar delas in i grupperna organisk och extern tillväxt. Organisk tillväxt innebär att företag ökar sin omsättning eller antal anställda på egen hand. Extern tillväxt innebär metoder som uppköp, förvärv eller fusioner (McKelvie, Wiklund, 2010).

Tillväxt=OmsättningT2-OmsättningT1 Omsättning

T1

Framtida tillväxt beror av tidigare tillväxt. Enligt Audia, Locke och Smith (2000) kan således tillväxt ses som en produkt av tidigare aktiviteter och aspirationer. Audia, Locke och Smith (2000) anser att tidigare aktiviteter som varit framgångsrika leder till att strategin befästs. Ett problem med detta är enligt Haveman (1992) att stora förändringar i omgivningen kan göra tidigare strategier ineffektiva. Ett sätt att tackla problemet är att utveckla den nuvarande strategin och de nyckelkompetenser som finns i företaget. Enligt March (1991) leder det till en snabb, förutsägbar och positiv avkastning. Audia, Locke och Smith (2000) menar att det är viktigt att företagets beslutsfattare förutser dessa förändringar för att utveckla strategin. Trots detta visar Tushman, Virany och Romanelli (1985) att beslutsfattare sällan agerar i tid på förändringar i omgivningen. 3.2 Gasellföretag

Termen gasellföretag lanserades år 1979 i rapporten The Job Generation Process. Enligt Birchs (1979) definition skulle ett gasellföretag under en fyraårsperiod haft en årlig tillväxt på minst 20 procent samtidigt som omsättningen vid början av perioden var minst $1M. I Sverige har detta sedan tolkats av Dagens Industri och deras definition finns sammanfattad i urvalskapitlet. Gasellföretag ska enligt Dagens Industri (2015) i allt väsentligt ha växt organiskt även om en viss blandning av dessa två tillväxttyper kan finnas även hos gasellföretag.

Andelen gasellföretag varierar kraftigt från år till år. 2012 utsågs 691 företag och det ökade sedan med ca. 44 procent till 2013 då 993 bolag kvalificerade sig. Till år 2014 har andelen utnämnda företag minskat till 876 företag, detta beror enligt Fellman (2014) på

14

en brist av kapital. Fellman (2014) förklarar att finansieringen av alla privata bolag och speciellt snabbt växande företag har blivit allt svårare genom de nya Basel III-reglerna och finanskrisen. Ytterligare en förklaring är den tvekande konjunkturen och skuldkrisen i Europa.

De flesta gasellföretagen återfinns enligt Fellman (2014) i Stockholms län, där mer än en tredjedel av företaget har sitt säte. Byggsektorn har varit den största gasellbranschen sedan 2006 där vart fjärde gasellföretag är verksamt, efter byggbranschen kommer sedan 2010 konsulter respektive handelsbolag. Fortfarande är de flesta företagsledarna inom gasellföretagen män, men andelen kvinnor har ökat från tio procent år 2013 till tolv procent år 2014.

3.3 Ekonomistyrning

Ax, Johansson och Kullvén (2009) beskriver ekonomistyrning som en medveten påverkan på en organisation och dess ledning för att leda verksamheten mot uppsatta ekonomiska mål. Ax, Johansson och Kullvén (2009) beskriver vidare att de ekonomiska målen ofta yttras i termer som lönsamhet och likviditet, men även att indirekta ekonomiska mål som kundnöjdhet och återkommande kunder förekommer. Ekonomistyrning är således ett brett begrepp som innefattar en mängd olika komponenter.

Robert Simons (1995b, 5) förklarar ekonomistyrning i följande termer:

”Management control systems are the formal, information-based routines and procedures managers uses to maintain or alter patterns in organizational activities”.

För att kunna driva sitt företag i rätt riktning används ofta både hårda och mjuka styrmedel. Ax, Johansson och Kullvén (2009) beskriver att de hårda styrmedlen ofta är av finansiell karaktär som exempelvis uppföljning av nyckeltal och prestationsmått. De hårda styrmedlen relateras ofta till traditionell ekonomistyrning som präglas av budgetering och internstyrning. De mjuka styrmedlen ses ofta som de hårda styrmedlens motpol där termer som företagskultur, personalutveckling och ledningsstil inräknas. Enligt Simons (1995a) stötte många utövare av ekonomistyrning under 90-talet på ett problem. Det rådde ett dilemma mellan behovet av att utöva styrning och samtidigt bibehålla innovativt tänkande. De anställda behöver vara flexibla i sitt tänkande för att tillfredsställa krävande kunder och detta innebär att en för hårt kontrollerad verksamhet kan förlora konkurrenskraft. Simons (1995a) beskriver vidare att en tydligt definierad styrning är viktig för att de anställda inte ska utveckla ett beteende som skadar organisationen ekonomiskt. Denna insikt har förändrat synen på ekonomistyrning och bidragit till att individens roll inkluderas som en avgörande faktor i organisationens styrning.

I likhet med Simons (1995a) anser Macintosh och Quattrone (2010,85) att ekonomistyrning påverkar de olika tillväxtfaktorerna. De anser att företag i en tillväxtfas behöver administrativa gränser för att skapa riktning och auktoritet i det dagliga arbetet. Med mer byråkrati skapas kostnadsöversikt, formella titlar delas ut och hierarkiska strukturer resulterar i rättesnören att förhålla sig till. Macintosh och Quattrone (2010) menar att för mycket byråkratiska indelningar kan skapa en komplexitet som skadar mer än den gör nytta. Detta eftersom arbetarna ofta besitter mer

15

kunskap om hur arbetsuppgifter kan lösas än administratörerna. Byråkrati har även visat sig vara problematiskt eftersom det minskar självständigheten hos arbetare vilket influerar motivation och innovation negativt. Macintosh och Quattrone (2010) menar att en tydlig fördelning av ansvarsområden kan minska denna problematik och leda till en stark tillväxt.

Forskning från psykologiområdet motsätter sig dock positiva samband mellan ekonomistyrning och tillväxt. Adarves-Yorno, Postmes och Haslam (2007) anser att styrning av tillväxtfaktorerna motivation och innovation har ett negativt utfall. De anser bland annat att styrning minskar individens inre drivkraft vilket resulterar i en bristande motivation i lösandet av arbetsuppgifter. I likhet anser Ouchi (1979) att ekonomistyrning i form av kontroll och övervakning skadar den kreativitet, som är nödvändig vid innovationsskapande och förespråkar istället klanstyrning.

Klanstyrning har kulturella inslag och bygger på att företagets anställda är hängivna organisationen och dess övergripande mål. Styrningen grundas i traditioner som ofta är svåra för utomstående att förstå. De anställda känner ofta en stark lojalitet och stolthet över att vara delaktiga i organisationen. Eftersom de anställda följer traditioner är regler inte förekommande vilket innebär att övervakning inte är möjlig. Ouchi (1980) menar på detta vis att det med hjälp av klanstyrning går att skapa beteendemönster som gynnar organisationen och skapar tillväxt utan att addera kontroll och övervakning.

Amabile (1998) har utfört en serie av studier som undersöker innovation, kreativitet och dess fördelar samt hur företagsledare kan främja dessa i sin organisation. Amabile (1998) har undersökt detta genom bland annat intervjuer med 120 FoU – anställda, där innovativt tänkande ses som en grundförutsättning för framgång. Studien visar att inre motivation, det vill säga motivation som kommer från forskaren själv, är essentiell i skapandet av innovativa produkter. Detta indicerar att innovationsarbete i huvudsak inte kan påverkas av externa krafter, som exempelvis ekonomistyrning utan att det i större grad beror på individens egen ambitionsnivå. Amabile (1998) finner stöd för sin studie hos andra forskare, däribland Pelz och Andrews (1996), Ekvall (1983) och Smelltz och Cross (1984). De menar att dessa kvalitéer ofta samverkar med dedikation och engagemang för sitt arbete, vilket samtliga författare menar kännetecknar framgångsrika innovatörer. För att möjliggöra en hög tillväxt på en dynamisk marknad förespråkar Amabile (1998) ett företagsklimat med god kommunikation och kompetensutveckling istället för traditionell ekonomistyrning.

Abernethy och Brownell (1997) har utfört en empirisk studie där de undersökte rollen av finansiella styrmedel i en miljö som präglas av kreativitet och utveckling. Studiens huvudsakliga bidrag är att finansiella styrmedel bör undvikas och ersättas av mjuka styrmedel för att uppnå yttre effektivitet och slutligen en högre tillväxt. Författarna drar även slutsatsen att traditionell ekonomistyrning är opassande att nyttja i dynamiska marknader eftersom flexibiliteten hämmas.

Teoretisk slutsats 1: Nivån av kontroll i styrningen påverkar ett företags tillväxt.

Teoretisk slutsats 2: Användandet av prestationsmål påverkar en organisations tillväxt.

3.4 Faktorer bakom tillväxt

Weinzimmer (2000) skriver att tidigare forskning har funnit flertalet faktorer, som påverkar tillväxt. Faktorerna innefattar bland annat vilken strategi som används, vilken bransch som företaget verkar inom och vilken ledning företaget har. Weinzimmer

16

(2000) utförde en studie med 198 företag i 48 branscher som visade att företagets strategi är det viktigaste följt av egenskaperna hos ledningen och industrins egenskaper. Weinzimmer (2000) betonar att samspelet mellan branschen och strategin samt samspelet mellan strategin och ledningen också har betydelse för företagets tillväxt. Méndez-Picazo och Galindo (2013) anser att institutioner och det sociala klimatet huvudsakligen påverkar tillväxt. Méndez-Picazo och Galindo (2013) menar att monetära institutioner har en speciell betydelse eftersom det är dessa som ger lån till entreprenörer för att möjliggöra utveckling av verksamheten. Det sociala klimatet påverkar tillväxt då social press kan hindra entreprenörens möjligheter att arbeta fullt ut. Faktorerna går att sammanställa i en modell som beskriver de olika dimensionerna. De olika dimensionerna är entreprenören, organisationen och omgivningen.

3.4.1 Entreprenör

Hypotesen att entreprenörskap är sammanlänkat med ekonomisk tillväxt har sin grund i ekonomiska observationer. Phelps (2013, 19-41) beskriver att grunden för entreprenörskap är att omvandla idéer till ekonomiska möjligheter. Detta innebär enligt Phelps (2013, 19-41) att entreprenörskap är källan till innovation och förändringar som ökar produktivitet och konkurrens. Enligt Sanyang och Huang (2009) är främst två faktorer viktiga för att främja entreprenörskap. Den ena faktorn är att förstärka entreprenörens kunskaper genom utbildning, och den andra är att förbättra förutsättningarna. Delmar och Wennberg (2014) presenterar en liknande syn på entreprenörer och skriver att dessa är risktagande, nyttjar innovationer, vill expandera sina företag och byter gammalt mot nytt vilket leder till ekonomisk tillväxt.

Shane (1993) studerade vilka effekter kulturella värden som individualism, maktavstånd och osäkerhetsundvikande har på innovationsförmåga. Studien visade att graden av osäkerhetsundvikande har ett starkt samband med skapandet av innovationer. En tolerans för osäkerheter är nödvändig då innovationer kräver en acceptans för risker och förändringar. Shane (1993) visar också att det inte går att öka innovationer enbart genom större investeringar till forskning och utveckling utan även att kulturen i företaget påverkar.

Burns (2007) beskriver att entreprenörers motivation kommer från att de har en nästan oemotståndlig vilja att lyckas med sina ekonomiska mål. Entreprenörer tenderar att ha ett större behov av självförverkligande än vanliga företagsledare. Burns (2007) beskriver utifrån detta att självuppfyllelse bestämmer gränserna för vad som räknas som en framgång och ett misslyckande. Arias och Peñas (2010) menar att graden av entreprenöriell motivation vid uppstartandet av ett företag bestämmer hur det startade företaget kommer att prestera under företagets första år. Arias och Peñas (2010) resultat visar att värdet på humankapitalet är lägre hos företag som startas för att entreprenören har ett behov av pengar jämfört med företag som startas på grund av opportunism. Gundry och Welsch (2001) utförde en studie med 832 entreprenörer för att undersöka vad som karaktäriserar en entreprenör som vill åstadkomma hög tillväxt. Studien visade att entreprenörerna som strävade efter hög tillväxt skiljde sig från andra entreprenörer på flera sätt. Entreprenören som kämpade för hög tillväxt visade sig vara mer benägen att välja strategier som tillät högre marknadsexpansion och var mer villig att ådra sig större alternativkostnader för att säkerställa företagets framgång. Alternativkostnader kan i detta fall vara exempelvis arbetsdagar där entreprenörens fritid åsidosätts. Morris (1998) beskriver också att entreprenörer generellt sett inte är vilda risktagare (Morris

17

1998) utan kalkylerar risker noggrant. Gundry och Welsch (2010) kom till slutsatsen att de entreprenörer som strävade efter högre tillväxt var mer strukturerade än övriga entreprenörer och att de i högre grad tillämpade strategier i sin verksamhet. Detta kan tyda på ett mer disciplinerat sätt att leda företag hos de entreprenörer som eftersträvar tillväxt.

Kolvereid (2010) visade med en studie i samarbete med 250 norska entreprenörer att utbildningsnivå påverkar hur benägna entreprenörer är att få sitt företag att växa. Sambandet är dock ej linjärt med utbildningsnivå. Entreprenörer med grundskoleutbildning visar en vilja att växa som är starkare än de med en något högre utbildning. Entreprenörer med en universitetsexamen är dock de som visar starkast vilja att få sina företag att växa, både i form av omsättning och antal anställda.

Teoretisk slutsats 3: Entreprenörens riskbenägenhet är en signifikant faktor vid beräknande av tillväxt.

Teoretisk slutsats 4: En motiverad entreprenör påverkar företagets tillväxt. Teoretisk slutsats 5: Entreprenörens utbildningsnivå påverkar företagets tillväxt.

3.4.2 Organisation

Porter och Stern (1999) framhåller innovationsförmåga som en av de viktigaste orsakerna till ekonomisk tillväxt. Deras studie påvisar att de branscher som har genererat störst tillväxt alla är tätt sammankopplade med innovation. Studien visar också att det är av stor vikt att främja innovationsförmåga för att behålla konkurrensfördelar och lägga grunden för framtida tillväxt. Porter och Stern (1999) framhåller fyra faktorer som starkt och positivt korrelerade med innovationsförmåga: storleken på arbetsgruppen som arbetar med forskning och utveckling (FoU), storleken på investeringar riktade mot FoU, resurser riktade mot högre utbildning och till vilken grad som staten uppmuntrar investeringar riktade mot innovationer.

Macintosh och Quattrone (2010) hävdar att förmågan att implementera nya processer och produkter är väsentligt för ett företags utveckling och expansion och därmed en viktig tillväxtfaktor. Macintosh och Quattrone (2010) och Porter och Sterner (1999) framhåller vikten av att främja innovativt arbete samt att detta påverkas av de styrmetoder, modeller och filosofier som företaget tillämpar. Denna påverkan avgör i vilken utsträckning och takt som ett företag kan växa samt i vilken utsträckning som det tillåter och uppmuntrar innovationer.

Méndez-Picazo och Galindo (2013) visar att innovation främst förekommer i företag som lyckas kombinera kunskap, kapacitet, resurser och färdigheter. Lawson och Samson (2001) förstärker detta påstående och förklarar innovationsförmåga som förmågan att använda kunskap och idéer till att utveckla nya produkter, processer och system som är till nytta för företaget och dess intressenter. Lawson och Samson (2001) framhåller sju olika faktorer som viktigast för innovationsförmågan. Dessa är vision och strategi, nyttjandet av kompetens, organisatorisk intelligens, kreativitet och förvaltning av idéer, organisationsstruktur och system, organisationskulturen och hur företaget nyttjar teknologiska lösningar.

Innovation kan definieras på olika sätt. Zhou och de Wit (2009) presenterar innovation som viljan att uppmuntra kreativitet och implementera nya produkter och tjänster. Pesämaa et al. (2015) presenterar en annan definition av innovation. Denna formuleras som att innovation avser hur väl ett företag kan introducera nya processer, produkter

18

eller idéer och det är denna definition som har valts för studien. Ceylan (2012) anser att innovationsarbete i dagens flexibla och snabbt föränderliga konkurrensklimat är essentiellt för att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga under en längre period. Ceylan (2012) beskriver vidare att företag använder olika innovationsaktiviteter för att främja innovation. Dessa ser ofta olika ut på olika nivåer i företaget men slutmålet är att förbättra en produktionsprocess eller att skapa en ny innovativ produkt. Även Méndez-Picazo och Galindo (2013) visade med sin studie om innovation, entreprenörskap och tillväxt hos företag att innovation spelar en central roll för företags tillväxt.

Ceylan (2012) hävdar utöver detta att human resource-metoder starkt kan bidra till skapandet av innovativa produkter. Dessa metoder innefattar exempelvis utveckling av humankapital, karriärutveckling samt övningar för att främja lagarbete. Human resource-metoderna är avsedda att skapa en positiv företagsmiljö där de anställda sätter företagets bästa framför sin egen framgång, vilket Ceylan (2012) menar leder till en högre tillväxt.

En majoritet av tidigare utförda studier som undersökt samband mellan innovationer och tillväxt är stödda av empirisk data från tillverkande företag. Litteraturen är därmed något bristfällig då det kommer till innovationers påverkan på företagsresultat i tjänstesektorn. Cainelli, Evangelista och Savona (2006) förklarade denna brist på forskning med att informationen är mer lättillgänglig i tillverkande företag eftersom de arbetar mer med numeriska värden. Även fast det finns mindre forskning inom tjänstesektorn menar Cainelli, Evangelista och Savona (2006) att det finns korrelationer mellan innovationer i tjänsteföretag och deras prestationsnivå. Cainelli, Evangelista och Savona (2006) finner stöd för detta i sina studier där slutsatser dras om att företagens resultat inte enbart beror på innovationer utan även hur mycket resurser som avsätts för innovationsarbete och vilken typ av innovationsfrämjande aktiviteter som utförs.

Nutley (2001) skriver att en organisation som medvetet försöker utveckla dess organisatoriska lärande ses som en lärande organisation. Gunawardena (2011) visar att organisatoriskt lärande innebär ett slags kollektivt lärande som bygger på erfarenhet, och är därmed beroende av organisatoriska mekanismer för att behålla och sprida kunskap. Gunawardena (2011) påstår vidare att olika organisatoriska aktiviteter kan främja eller motarbeta lärandeprocessen och att lärande ses som en central fråga för att modernisera organisationer.

I en undersökning av Schilling et al. (2003) dras slutsatsen att lärande inom närliggande, men olika, områden ökar förmågan att lära sig signifikant. Schilling et al. (2003) undersökte hur inlärningsförmåga påverkas av tidigare kunskaper. Studien genomfördes med två kontrollgrupper. Den ena gruppen lärde sig att spela brädspelet Go fem timmar om dagen i två dagar. Den andra gruppen spelade Go men även brädspel med liknande egenskaper under samma tid. Det visade sig att gruppen som varierade sin inlärning presterade bättre. Detta ger indikationer på att variation i arbetsuppgifter utvecklar den kognitiva förmågan och att det stimulerar en insiktsfull syntes mellan olika problemområden.

Teoretisk slutsats 6: Innovation är en signifikant faktor för ett företags tillväxt.

Teoretisk slutsats 7: Ett företags förmåga att lära sig är en signifikant faktor för dess tillväxt.

19

3.4.3 Omgivning

Porter (1990) analyserade företag och branscher i tio av världens ledande handelsnationer för att analysera vad som gav konkurrensfördelar och möjlighet att växa. Studien implicerade att företag fick konkurrenskraft genom specifika förutsättningar som råder på deras lokala marknad. Studien mynnade ut i en modell där fyra avgörande faktorer presenterades för företags utveckling och tillväxt. De fyra faktorerna var strategi, struktur, konkurrens och tillgång till naturresurser och liknande. Andra faktorer som visade sig vara av betydelse var den lokala marknadens efterfråga på företagets produkter samt vilka externa intressenter företaget har i sin omgivning (Porter 1990).

Strategi, struktur, konkurrens och omgivningens tillgångar påverkas enligt Porter (1990) av ytterligare två faktorer. Den ena faktorn är slumpen, det vill säga saker som påverkar företaget men som ligger utom dess kontroll. Slumpen kan ge vissa företag mer konkurrenskraft och andra mindre oberoende av företagens handlingar. Den andra faktorn är regeringen som influerar de fyra avgörande faktorerna genom beslut som exempelvis lagförändringar. Detta visar att många faktorer påverkar ett företags möjligheter att växa och att det inte bara handlar om faktorer som företagen själva kan råda över. (Porter 1990)

Colino, Benito-Osorio och Armengot (2014) drog slutsatsen i sin studie att politiska beslut som gynnar konkurrens, teknologisk utveckling och innovation främjar ekonomisk tillväxt. Företag som inte förändrar sig avviker ofta från vägen mot framtida ekonomisk tillväxt. Castaño (2007) förstärker tesen om konkurrensens betydelse för tillväxt med sin studie om socioekonomiska faktorers påverkan på tillväxt. Studien visade att offentligt kapital har en negativ påverkan på tillväxt och att socialt kapital kan påverka tillväxten positivt. Datta och Gordon (1985) beskriver vidare att en växande offentlig sektor hämmar ekonomisk tillväxt.

Castrogiovanni (1991) beskriver att munificence påverkar företags möjligheter att överleva och växa. Detta påverkar även möjligheterna för nya företag att träda in på marknaden. Munificence är positivt kopplat till mängden strategier som ett företag kan använda sig av. När det finns rikligt med resurser tillgängliga kan företag fokusera på att växa och uppfylla andra mål. Enligt Castrogiovanni (1991) skiljer sig detta från när det råder knappa resurser och företag istället måste fokusera på att överleva. Pesämaa et al (2015) menar i likhet med Castrogiovanni (1991) att företagsstrategier är av större betydelse i attraktiva marknader med hög munificence. Detta förklaras med att misstag på en marknad med lägre munificence är mer kostsamma eftersom resurser för att rätta till misstagen inte är lättillgängliga.

Delmar (1996) undersökte förhållandet mellan entreprenörens syn på sitt ekonomiska resultat och deras syn på framtida munificence. Delmar (1996) drog slutsatsen att entreprenörer som ansåg sig ha ett positivt resultat ofta hade en stark förmåga att förutspå förändringar i framtida munificence. Detta innebär att entreprenörer med en positiv syn på sitt företag generellt kan förbereda sig bättre inför framtida förändringar i omgivningen. Anledningen till att entreprenörerna med en negativ syn på sitt resultat ofta var sämre på att projicera en bild på framtida munificence var att de ofta hade ett önsketänkande om framtiden.

20

Gorodnichenko och Roland (2011) visade med sin studie gällande innovation, individualism och ekonomisk tillväxt att länder som har en mer individualistisk kultur visar större ekonomisk tillväxt än länder med en kollektivistisk kultur. En individualistisk kultur ger utöver monetära belöningar för framgångar även en ökning av individens sociala status. Incitament utöver de rent monetära bidrar således till högre nivåer av innovation och ekonomisk tillväxt.

Teoretisk slutsats 8: Politisk påverkan har betydelse för ett företags tillväxt.

Teoretisk slutsats 9: Händelser i omgivningen som företaget inte kan påverka har betydelse för tillväxt.

21

3.5 Sammanställning av teoretiska slutsatser, begrepp och hypoteser

I tabell 3 presenteras en sammanställning av de teoretiska slutsatserna från tillväxtens olika dimensioner. Utifrån dessa slutsatser har nyckelbegrepp identifierats och operationaliserats i hypoteser.

Tabell 3 Slutsatser och hypoteser

Teoretiska slutsatser Begrepp Hypoteser

Slutsats 1: Nivån av kontroll i styrningen påverkar ett företags tillväxt.

Slutsats 2: Användandet av prestationsmål påverkar en organisations tillväxt.

Styrning

Hypotes 1: Gasellföretag styr mot framtida tillväxt genom att involvera de anställda.

Hypotes 2: Gasellföretag styr mot framtida tillväxt genom

prestationsövervakning.

Slutsats 3: Entreprenörens riskbenägenhet är en signifikant faktor vid beräknande av tillväxt.

Risk

Hypotes 3: Entreprenören tar aktivt risker i sin styrning mot framtida tillväxt. Hypotes 4: Ekonomistyrning påverkar risktagandet i företagen.

Slutsats 4: En motiverad entreprenör påverkar företagets tillväxt.

Motivation

Hypotes 5: Motivation påverkar styrning mot framtida tillväxt.

Hypotes 6: Ekonomistyrning påverkar motivationen.

Slutsats 5: Innovation är en signifikant faktor för ett företags tillväxt.

Innovation

Hypotes 7: Gasellföretag styr mot framtida tillväxt med hjälp av innovationsförmåga.

Hypotes 8: Ekonomistyrning påverkar innovationsförmågan.

Slutsats 7: Ett företags förmåga att lära sig är en signifikant faktor för

dess tillväxt. Lärande

Hypotes 9: Gasellföretag styr mot framtida tillväxt med hjälp av kompetensutveckling.

Hypotes 10: Ekonomistyrning påverkar kompetensutveckling.

Hypotes 11: Gasellföretag styr mot framtida tillväxt genom flexibilitet gentemot kunder.

Hypotes 12: Ekonomistyrning påverkar gasellföretagens flexibilitet.

Teoretisk slutsats 9: Munificence i organisationens omgivning

påverkar tillväxt. Munificence

Hypotes 13: Munificence i nuvarande marknader påverkar styrningen mot framtida tillväxt.

22 3.6 Förslag till teoretisk modell

Från tabell 3 härleds följande förslag på teoretisk modell. De teoretiskt stödda faktorerna som antas påverka gasellföretagens styrning mot framtida tillväxt är risk, motivation, innovation, lärande, munificence och ekonomistyrning. Flera forskare, däribland Simons (1995b), Macintosh och Quattrone (2010), Adarves-Yorno, Postmes och Haslam (2007), Ouchi (1980) och Amabile (1998) anser att det finns teoretiskt stöd för att ekonomistyrning påverkar effekterna av tillväxtfaktorerna. Detta har resulterat i en design där samtliga tillväxtfaktorer analyseras med hänseende till ekonomistyrning. På detta vis synliggörs ekonomistyrningens påverkan på tillväxtfaktorerna, vilket innebär att ytterligare slutsatser kan dras om hur gasellföretagen använder ekonomistyrning i sin strävan mot fortsatt tillväxt. I de fall där statistiska kriterier inte uppfylls kommer modellen att reduceras.

Figur 1 Förslag till teoretisk modell

H(4,6,8,10,12) Framtida tillväxt Ekonomistyrning Risk Motivation Innovation Lärande Munificence H(7)

23 4. EMPIRI OCH STATISTISK ANALYS

I detta kapitel presenteras det empiriska resultatet från datainsamlingen. Det empiriska materialet har analyserats genom att undersöka multikollinearitet med en explorativ faktoranalys. Slutligen användes en stegvis regressionsanalys för att utföra hypotestester.

4.1 Korrelationer

Tabell 4 visar en korrelationsmatris över samtliga frågor som ställdes i enkätundersökningen. De områden som visar starka inbördes korrelationer är fetmarkerade för att göra det extra tydligt för läsaren. Q 1-2 som mäter risk uppvisar en stark korrelation (0.24-0.65) med Q 3-5 som mäter innovation. Korrelationen mellan dessa faktorer är starkare än mot övriga. Fyra områden som korrelerar starkt inbördes är lärande (strategi) Q 8-9 (0.50), lärande (kompetensutveckling) Q 10-11 (0.76), styrning (inflytande) Q 12-13 (0.58) och styrning (mål) Q 14-15 (0.44). Vidare finns stark inbördes korrelation på områdena munificence (nuvarande) Q 16-18 (0.46-0.68) och munificence (framtida) Q 19-21 (0.51-0.64). Detta i linje med förväntad teoretiskt förklarad kausalitet.