En studie om svordomar. : Svordomars utveckling och användningsfrekvens.

42  28  Download (0)

Full text

(1)

2qqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqqq

qqqqqqqqqqq0,0

0

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation SVA303 15 hp

VT20

En studie om svordomar.

Svordomars utveckling och användningsfrekvens.

A study about swear words. The development and frequency.

Emelie Jonsson

Handledare: Gerrit Berends Examinator: Stefan Blom

(2)

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation SVA303 15 hp

VT20

SAMMANDRAG

___________________________________________________________________________ Emelie Jonsson

En studie om svordomar

Svordomars utveckling och användningsfrekvens.

A study about swear words. The development and frequency.

2020 Antal sidor: 42

___________________________________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka användningen av den språkliga varieteten

svordomar, vilken svordomskategori som används mest, skillnaden på hur de olika

åldersgrupperingarna svär samt notering om en eventuell ökning av dessa på radio, TV samt vissa sociala medier. Syftet inkluderar även en historisk aspekt på individnivå, i huruvida användandet av svordomar förändras från tonårstiden till informanternas nuvarande ålder. Metoden som valts för denna studie är en kvantitativmetod med en enkätundersökning utbyggd med vissa kvalitativa tilläggsfrågor. Denna studies resultat visar att de allra flesta av informanterna använder svordomar och att yngre har mer tendens att använda könsrelaterade svordomar än de äldre och de äldre använder mer ålderdomliga svordomar än de yngre samt att informanterna noterat en ökning av användandet av svordomar på radio, TV och sociala medier. Ett annat resultat är att de mest använda svordomarna är religiöst betingande eller exkrementrelaterade. Angående svordomsbruket förr gentemot nu visar det sig bland annat att svordomar används på ett annorlunda samt mer medvetet sätt idag och i vissa fall är grövre nu än förr. De slutsatser som finns att dra från denna undersökning är att den språkliga varieteten svordomar är tydligt märkbar och omfattande på både individ- och samhällsnivå.

___________________________________________________________________________ Nyckelord: Svordomar, språkbruk, tabuord, engelska svordomar, fult språk, kraftuttryck

(3)

För nästan hundra år sedan innehöll den engelska tidskriften Punch en skämtteckning som visar en gråtande liten pojke och en vänlig dam som säger:

–”Varför gråter du min gosse?” och får svaret –”Därför att jag är för liten för att svära”. (Ljung 2006:91)

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningar ... 6 1.3 Disposition ... 6 2 Bakgrund ... 7 2.1 Definition av svordom ... 7 2.2 Språklig förändring ... 8 2.3 Tidigare forskning ... 8

3 Metod och material ... 11

3.1 Materialinsamling ... 11

3.1.1 Facebook ... 12

3.2 Enkätens utformning ... 12

3.3 Urval och definitioner ... 13

3.4 Avgränsningar ... 14

3.5 Validitet och reliabilitet ... 14

3.6 Etiska aspekter ... 15

4 Resultat ... 16

4.1 Informanternas ålder ... 16

4.2 Informanternas könsidentitet ... 17

4.3 Informanternas användning av svordomar ... 18

4.4 Informanternas uppfattning om svordomar i radio, TV och på internet ... 22

4.5 Informanternas svordomsbruk i sociala situationer ... 24

4.6 Informanternas svordomsbruk förr gentemot nu ... 26

5 Diskussion ... 28 5.1 Resultatdiskussion ... 28 5.2 Metoddiskussion ... 33 5.3 Vidare forskning ... 34 Källförteckning ... 35 Tryckta källor: ... 35 Elektroniska källor: ... 35 Bilaga 1. Enkätundersökningen ... 38

(5)

1. Inledning

Det är nästan en omöjlighet att som människa gå genom en helt vanlig vardag med arbete eller skola, olika sociala situationer och tv-tittande utan att höra en enda svordom. Svordomar finns egentligen överallt och är under kontinuerlig utveckling liksom övriga språket. Vissa människor är uppväxta med ett av Guds tio budord, som är enligt Svenska Kyrkan: ”Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn” och i och med detta har de religiösa svordomarna, såsom herregud och jösses mer betydelse. Yngre människor har kanske växt upp i ett annat språksociologiskt samhälle där de religiösa svordomarna förlorat sin kraft och mening samtidigt som andra språks svordomar smyger sig in i deras vokabulär, främst från det engelska språket. Är det enbart yngre människor som använder sig av svordomar på engelska? Utöver de engelska svordomarnas inflytande på det svenska språket så har även könsrelaterade svordomar tagit sin plats och olika svordomskombinationer med diverse suffix och prefix. Är användandet av svordomar bundet till situationen eller används det på samma sätt överallt? Hur vi använder språket är delvis baserat på den sociala kontexten huruvida den är formell eller informell till exempel. Ljung (2006:87) skriver: ”Framför allt anser de som svär ibland att svordomarna har både positiva och negativa egenskaper, och att detta öppnar för möjligheten att anpassa uttryckssättet efter situationen”. Huruvida svordomar kan användas för positiv eller negativ effekt är alltså beroende på kontexten. Förr kunde vi höra ett pip-ljud på radio och TV som censurerade svordomen men idag hör vi ofta tydligt svordomarna uttalas, åtminstone i många svenska tv-program. När reducerades denna censurering och finns det åsikter om det ökade svordomsbruket? Finns det någon skillnad i hur en 65-åring använder svordomar idag

gentemot för 52 år sedan? Då denna språkliga varietet är påtaglig för i princip alla människor och ett intressant ämne att undersöka finns det redan existerande studier men en förhoppning är att denna studie kan bidra till den generella kunskapen om svordomar. En intressant fråga är om verkligen alla svär eller finns det personer som faktiskt inte gör det? Det finns många frågor att ställa om språkliga varieteter, och detta inkluderat den varietet som involverar användandet av svordomar. Denna studie kommer att redovisa svar på de tidigare frågorna samt andra relevanta frågor. Ett av skälen till att jag har valt att undersöka just denna språkliga varietet är att jag själv är mån om mitt språkbruk och detta innebär bland annat att jag mycket sällan svär. Den språkliga varieteten svordomar har i princip alltid fascinerat mig, dels på grund av mitt eget språkbruk dels på grund av språkbruket i min närhet, i radio, i TV och dataspel.

(6)

1.1 Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om informanterna svär, vilken svordomskategori som är mest vanlig, skillnader mellan yngre och äldre informanters svordomsbruk samt bekräfta eller förneka tesen om att användandet av svordomar har blivit mer vanligt på radio, TV och sociala medier. Ett annat syfte är att undersöka den historiska utvecklingen på individnivå hos informanterna.

1.2 Frågeställningar

Jag har valt ut följande frågeställningar för att besvara mitt syfte. • Hur ofta svär informanterna?

• Vilka svordomar används mest?

• Anser informanterna att det blivit en ökning av användandet av svordomar på radio och TV?

• Används svordomar på samma sätt i informanternas hem såsom i skolan eller på arbetsplatsen?

• Finns det någon skillnad i hur informanterna svär som vuxen i jämförelse med tonårstiden?

1.3 Disposition

Kapitel 2 kommer att presentera bakgrunden för denna studie, definition av begreppet svordom, definition av mina val av svordomar, språklig förändring och tidigare forskning. Kapitel 3 redogör för metod och material, materialinsamling, samt en kort presentation av Facebook, enkätundersökningens utformning, urval och definitioner, avgränsningar och studiens validitet och reliabilitet och etiska aspekter. Kapitel 4 innehåller resultaten av enkätundersökningen. Därefter presenterar kapitel 5 diskussion, resultatdiskussion och metoddiskussion samt förslag för vidare forskning.

(7)

2 Bakgrund

Detta kapitel kommer att presentera definitionen av svordomar enligt Svenska Akademiens Ordböcker samt definition av de valda svordomarna för denna studie. Kapitlet kommer också att presentera begreppet språklig förändring och tidigare forskning.

2.1 Definition av svordomar

Den språkliga varieteten svordomar definieras så här av Svenska Akademiens Ordböcker: Den första definitionen är hämtad från Svenska Akademiens Ordlista:

svor·dom

substantiv ~en ~ar grovt kraftuttryck Den andra definitionen är hämtad från Svensk ordbok:

svo`rdom

substantiv ~en ~ar~svor·dom·en●ord eller fras som (främst) yttras i affekt och som normalt betecknar ngt tabubelagt eller heligt ofta syftande på Gud el. djävulen; ibl. äv. anv. som utfyllnadsord JFR kraftuttryck

Den här studien inkluderar följande fem svordomskategorier.

Den första svordomskategorin i denna studie är de religiöst betingande och dessa har ursprung från Gud och Djävulen, alltså inspirerat från bland annat kristendomen. Denna

svordomskategori inkluderar ord såsom jävlar, helvete och satan.

Den andra svordomskategorin för denna studie är de exkrementrelaterade svordomarna. Det är alltså svordomar som har ursprung från den mänskliga bakdelen och övrig

kroppsutsöndring. Denna svordomskategori inkluderar ord såsom skit, piss, och pissdåligt. Den tredje svordomskategorin är de könsrelaterade svordomarna. Det är alltså svordomar direkt relaterade till de mänskliga könsorganen. Denna svordomskategori inkluderar ord såsom kuk, fitta och knulla.

Den fjärde svordomskategorin är de svordomar med engelskt ursprung. Denna svordomskategori inkluderar svordomar såsom fuck, damn it och shit.

Den femte svordomskategorin är svordomar som i denna studie klassas som övriga. Denna kategori inkluderar svordomar såsom järnspikar, sjutton också och tusan också.

(8)

Det finns även en sjätte svordomskategori i denna studie och denna inkluderar svordomar på annat språk bland annat spanska, danska, finska, nederländska och norska. Dessa

svordomar kommer dock inte att specificeras något mer utöver just vilket språk de används på.

2.2 Språklig förändring

Pettersson (2005:11) menar att ett språk, både som skrift och tal, som används av människor dagligen alltid är utsatt för förändring och att vi som lever nu är mitt i språkhistorien precis som generationer före oss också har befunnit sig i mitten. Pettersson (2005:12) fortsätter förklara att språkförändring sker genom variation och hävdar att dessa tre punkter går att slå fast:

• Ett levande språk har alltid en rik variation • Variationen är fröet till förändring

• Ett levande språk förändras alltid

Pettersson (2005:13) sammanfattar att språkliga förändringar sker i små steg, etappvis, och går ibland obemärkt hos språkbrukare mitt i förändringen och att språkförändringar är något som sker väldigt långsamt. Den språkliga varieteten svordomar har givetvis också förändrats kontinuerligt hela tiden. Ljung (2006:11) menar att svordomar och kraftuttryck går att spåra så långt tillbaka i tiden som till det gamla Egypten och att förändringen även finns i

kristendomen och bibeln, grekerna och romerna, antiken och sedan i modern tid som inkluderas bland annat av svordomar från andra språk.

2.3 Tidigare forskning

Det finns en mängd forskning om språkbruk och dess förändring, och för att nämna några studier om detta, Callin (2014) gjorde en undersökning angående tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. För att ytterligare förgylla den språkliga förändringen är Alfssons (2012) undersökning ett bra exempel då den handlar om ungdomars kunskap och användning av standardspråk i parallellt användande av chatt och ungdomsspråk inom skolan. En undersökning om ett mer modernt språkbruk är

(9)

Abrahamssons (2018) undersökning om emojiers betydelser och användning. Det finns också tidigare forskning inom den språkliga varieteten, svordomar, bland annat finns det andra enkätundersökningar och observationer (se t.ex. Wollin, 2010, Englin 2015). Stroh-Wollins rapport från 2010 baserades på en enkätundersökning som handlande om vanliga svenskars attityder till fula ord och svordomar. Stroh-Wollins (2010) enkätundersökning har också en direkt koppling till en annan liknande undersökning som gjordes på 1970-talet då tre av frågorna var identiska med 1970-talsundersökningen. Detta är relevant då min studie också undersöker ”vanliga” människors användande av svordomar. Något som både min studie och Stroh-Wollins undersökning från 2010 har gemensamt är att det finns en kontinuerligt ökande tolerans och acceptans mot svordomar hos respektive undersöknings informanter. En annan faktor som binder samman dessa studier, inklusive denna, är att det fanns och fortfarande finns en skillnad mellan acceptans och attityd mot svordomar beroende på ålder, eftersom såväl min egen som Stroh-Wollins studie redovisar att yngre människor har generellt mer tolerans gentemot svordomar. Englins (2015) undersökning innehåller också intressanta aspekter om denna språkliga varietet då uppsatsens syfte var att undersöka attityder gentemot och bruket av svordomar i tal och text på en högskola i Mellansverige. Studenterna på denna högskola i Mellansverige svarade på en kvalitativ enkätundersökning och denna resulterade bland annat i att svordomar är vanligt förekommande och de mest använda svordomarna i den undersökningen var fan och jävlar. Detta resultat har hög relevans gentemot min studie då det även här är det religiösa svordomarna som är mest använda. Det finns även samtalsanalytiska undersökningar och ett exempel på denna är Avdićs (2013) undersökning. Avdićs

undersökning bestod av användningen av svordomar bland några elever på en grundskola i Sverige. Undersökningsmetoden för Avdićs uppsats bestod av inspelningar som inkluderade några elevers användande av svordomar. I undersökningen fanns också samtalsanalytiska aspekter såsom transkriptioner. Avdićs (2013) undersökning involverade yngre barn i en grundskola och min studie inkluderar ålderskategorin 15–20 år, så det finns snarlika

paralleller då Avdićs undersökning studerade dessa elevers användande av svordomarna fan och jävlar samt de engelska svordomarna. Ehnfors (2019) har gjort en studie om hur det engelska svordomarna påverkar det svenska språket och ett resultat ur hennes studie är att det med tydlighet kan sägas att unga människor använder sig av svordomar på engelska. Det finns också många andra studier om ungdomsspråk med svordomar inkluderat. Studierna gjorda av Göthe, Hietanen och Ruben och Hoffsten handlar förvisso om ungdomsspråk och min studie handlar om lite äldre människors attityd och användande av svordomar så finns det en relevant länk och denna länk är det generella språkbruket med språkliga varieteter i fokus.

(10)

Göthes (2012) studie inkluderade en enkätundersökning som elever i en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad deltog i, ett av resultaten som presenterades är att majoriteten av Göthes informanter hävdar att de använder sig av svordomar och det är samma resultat som i min studie. Hietanens (2009) undersökning behandlade ungdomars användning och attityder till svordomar och varav ett resultat som samspelar med denna studies resultat är att den mest använda svordomskategorin är de religiöst betingande. Ruben och Hoffstens (2015) studie handlade om svordomar och kränkande språkbruk bland lågstadieelever på en grundskola i Sverige. Ett av resultaten från Ruben och Hoffstens studie är att de vanligaste förekommande svordomarna bland elever i klass 1–3, enligt lärarna var fuck, fan, jävlar och skit och detta resultat visar tydligt att det är även i deras undersökning de religiösa, könsrelaterade och exkrementrelaterade svordomarna som är mest frekvent använda. En annan studie som gjort angående denna språkliga varietet är Fallhagens och Hellman-Svanbergs (2015) uppsats, deras studie handlar förvisso mestadels om elevers språkbruk men inkluderar också ett avsnitt som redovisar elevernas förväntningar angående deras lärares språkbruk. Ett av resultaten som presenteras i Fallhagen och Hellman-Svanbergs (2015) studie är att en majoritet av eleverna som deltog i enkätundersökningen, 77,5 procent, angav att de medvetet anpassade sitt språk efter situationen och hälften av Fallhagen och Hellman-Svanbergs informanter hävdade att de talade mer formellt i klassrummet än utanför. Fredbergers (2015) studie om svordomar och lånord i datorspelskommunikation visar att den mest använda

svordomskategorin är den religiösa. Användandet av svordomar i radio och TV är också en aspekt som kommer behandlas i min studie. Paulssons (2016) undersökning handlade om svordomars frekvens och funktion i ett avsnitt av realityserien Paradise Hotel. Sveriges regering fastslog Yttrandefrihetsgrundlagen den 1 januari 1992 och denna lag inkluderade ett förbud mot censur i radio och TV och i med det ökade användningen av svordomar i dessa mediekanaler. Modir och Rydbergs (2015) undersökning behandlar språkbruk på internet och sociala medier. Sveriges Radio publicerade en undersökning som sammanställdes av Lars-Gunnar Andersson 2012, och redan då tyckte en majoritet av de informanter som ställde upp på den undersökningen, totalt ca 3900, att det svors för mycket på radio och TV. Detta resultat speglar delvis även resultatet som redovisas i den här studien. Andersson har även skrivit boken Fult språk (1985) som fungerar som en av två grundpelare, inte enbart för denna studie, utan också för tidigare nämnda studier. Den andra grundpelaren för studier inom denna språkliga varietet är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006). Andersson (1985) och Ljung (2006) förekommer som referenser i majoriteten av de studier som nämnts här som tidigare forskning.

(11)

3 Metod och material

Den undersökningsmetod som passar bäst för denna undersökning är den kvantitativa metoden, på grund av den underliggande viljan att få många svar. Den kvantitativa metoden består av en enkät, utformad specifikt för ändamålet. Materialinsamling presenteras först. En presentation av Facebook presenteras därnäst. I nästa avsnitt presenteras enkätens utformning. Förklaringar av den här studiens val av svordomar, vissa avgränsningar samt definitioner kommer att presenteras i nästkommande avsnitt. Validitet och reliabilitet är viktiga aspekter som givetvis också inkluderas samt presenteras i slutet av detta kapitel och slutligen

presenteras de etiska aspekterna för denna studie.

3.1 Materialinsamling

I denna undersökning har internetplattformen Facebook använts primärt för att samla in material. Därav kommer Facebook att presenteras i detta kapitel. En fördel med Facebook är att enkäten som utformats för denna undersökning har nått ut till väldigt många människor varav 218 personer har svarat på den. Dessa 218 informanter finns bland annat på min egen vän-lista men enkäten fick även en viss spridning då åtminstone två av mina vänner valde att dela denna med sina vänner. Detta resulterade i att informanterna är i olika åldrar och därmed har olika perspektiv på den språkliga varieteten svordomar. Informanterna täcker också en relativ stor del av åtminstone Mellansverige och alla har de olika sociala förhållanden och erfarenheter. Representationen av både kvinnor och män är också tillgodosedd då, även om de kvinnliga informanterna är något fler, är det även där ett brett spektrum på könsfördelningen. Dessa faktorer med ålder- och könsfördelning samt de geografiska- och sociokulturella aspekterna medger tyngd och ett brett perspektiv på undersökningen. Utöver frågorna om ålder och kön i enkäten så är den anonym, alltså informanterna lämnade inte namn eller någon annan mer känslig information.

(12)

3.1.1 Facebook

Facebook är, enligt sameportalen.se, en internetplattform som startades 2004 men det var dock inte förrän 2006 som denna sociala media kom till Sverige. Det är en plattform med miljarder användare. Facebook har använts i denna studie till syfte för att samla in material om den språkliga varieteten svordomar genom enkätundersökning, som presenteras i avsnitt 3.2. Då jag delade denna enkätundersökning blev den synlig via alla mina vänner samt att några av dessa valde att dela den vidare till sina vänner. En av Facebooks grundpelare är att just agera som ett nätverksbildande verktyg.

3.2 Enkätens utformning

Enkäten som använts i denna undersökning, som även finns som fullständig version i bilaga 1, innehåller följande sju frågor:

• Vilken ålder har informanterna?

• Vilket kön identifierar informanterna sig med? • Hur ofta svär informanterna?

• Vilka svordomar använder informanterna mest?

• Har informanterna noterat någon ökning i användandet av svordomar på radio och TV? • Använder informanterna svordomar på samma sätt hemma såsom i skola / på arbetet? • Är det någon skillnad i informanternas användande av svordomar idag gentemot när de

var 13 år?

Dessa sju frågor ligger som grund för undersökningens utformande för att få reda på om samt hur ofta informanterna anser sig själva använda den språkliga varieteten svordomar. Men också de historiska aspekterna som handlar ominformanterna noterat eventuell ökning av användandet av svordomar på radio och TV, samt informanternas egen tolkning över den historiska aspekten på deras eget användande av svordomar. Den sista historiska aspekten på individnivå behandlar om informanterna upplever någon skillnad i sitt användande av

svordomar från idag gentemot när det var 13 år gamla. Denna aspekt får även det ett brett spektrum då vissa av informanterna är av en högre ålder vilket resulterar i att spektrumet kan bli uppemot 60 år. Andersson (1985:185) hävdar att enligt en av hans undersökningar så

(13)

tyckte en klar majoritet av informanterna att svordomar ska undvikas i radio och TV och en avsevärt mindre skala ansåg att svordomar användes för mycket. Detta som Andersson undersökte var alltså från 1985 och då kan det finnas en intressant koppling till vad

informanterna för denna undersökning anser om användandet av svordomar i radio och TV idag.

3.3 Urval och definitioner

Det finns som bekant en mängd med olika svordomar och fula ord. Jag har valt att specificera mig på fem kategorier samt att göra vissa avgränsningar. Mitt urval är följande fem

svordomskategorier:

• Exkrementrelaterade svordomar, såsom piss, skit och spydåligt. Det är alltså svordomar som grundar sig i någon som kommer ut från kroppen som också ibland blir

ihopkopplade med ett adjektiv, såsom skitdåligt. I detta exempel fungerar alltså adjektivet som ett suffix till huvudordet.

• Religiöst begrundande, såsom jävlar, fan, helvete och satan. Även dessa kan få ett adjektivsuffix.

• Könsrelaterade, såsom knulla, kuk och fitta. • Engelska, såsom fuck, damn it och shit.

• Övriga, såsom järnspikar, sjutton också och tusan också.

Enkätundersökningens frågor är ett urval som fungerar som metod för att besvara min studies tidigare nämnda frågeställningar, se avsnitt 1.2.

I min studie har jag inte gjort något specifikt urval av informanter utan samtliga som valt att delta i enkätundersökningen finns representerade.

Ljung (2006:62) har delat upp svordomarna i så kallade svordomsmotiv, och Ljung hävdar (2006:62) att det finns sex kategorier av dessa motiv. Det är religiösa, skatologiska,

könsorgan, samlag, sodomi och mammamotiv. Dessa sex svordomsmotiv är i princip samma sak som kategoriuppdelningen för denna uppsats då skatologiska och exkrementrelaterade svordomar går hand i hand samt könsrelaterade inkluderar både köns- och samlagsmotivet. Skatologiska svordomar är enligt Ljung (2006:65) baserade på mänskliga bakdelen och dess tillbehör. Det skatologiska svordomarna inkluderar många svordomar som också finns i den

(14)

exkrementrelaterade kategorin, såsom piss, ass, rövhål och ta dig i röven. Mammamotivet som Ljung hänvisar till är dock inte inkluderat i denna uppsats, utöver om det nämnts som en använd svordom från någon av informanterna såklart.

3.4 Avgränsningar

I denna undersökning gjordes det ett aktivt val att inte ta med exakt alla ord som kan relateras till den språkliga varieteten svordomar. Det kändes alltså relevant att göra någon form av avgränsning genom att exkludera svordomar såsom de engelskbegrundande whore, ass, dick, bitch, pussy, piss detta av anledningen att det blir överväldigande. Istället valdes då att ha kvar den engelska kategorin men att göra denna avgränsning och istället inkludera de engelska svordomarna i kategorierna religiösa, alltså damn it, könsrelaterade fuck och

exkrementrelaterade shit. Denna avgränsning av de engelska svordomarna är gjord för att begränsa antalet svordomar som resulterar i att undersökningen inte blir för omfattande. En annan avgränsning som gjorts i denna undersökning är att alla varianter av en svordom såsom fanken och fasike som är olika varianter av svordomen fan och också jädra, jäkla, jävla som är olika varianter av svordomen jävlar inte togs med. Det gjordes också ett aktivt val att ha med den sistnämnda kategorin ”övrigt” som innehåller förmildrade svordomar som också har en viss ålderdom bakom sig. Denna kategori blev också avgränsad då det inte kändes relevant för undersökningen att inkludera svordomar såsom nedrans, och sablar. Denna avgränsning inkluderar också förolämpningssvordomar såsom fåntratt, hönshjärna, rötägg och morsgris. Det finns samma bakomliggande anledning till alla dessa avgränsningar och det är för att enkäten skulle bli för överväldigande och påfrestande att fylla i om exakt alla termer av den språkliga varieteten svordomar skulle finnas med. Av samma anledning har jag tagit ett aktivt beslut om att inte inkludera svordomar på andra språk än svenska och engelska, utan enbart notera om någon av informanterna svär på andra språk och i så fall vilket.

3.5 Validitet och reliabilitet

För att uppnå validitet i en undersökning krävs det att undersökningen undersöker det som faktiskt ska undersökas och ingenting annat enligt Patel och Davidson (2011:102). Patel och Davidson (2011:103) hävdar även att validiteten påverkas också genom valet av instrument för undersökningen. Instrumentet för denna undersökning är en enkätundersökning som

(15)

besvaras av informanter. Patel och Davidson (2011:102) hävdar också att undersökning som inkluderar människors åsikter och attityder även innehåller abstrakta fenomen såsom attityd, erfarenheter och kunskap. Denna undersökning är baserad på informanter som nåtts genom sociala median Facebook. Dessa informanter har svarat på enkäten för denna undersökning. Enkäten är utformad på så vis att få reda på informanternas användande av svordomar samt deras syn på den historiska aspekten av svordomar på radio och tv såsom deras egen

svordomshistoria. Det är jag som utformat enkätundersökningen och även gjort aktiva val i mitt val av svordomar och dessa två faktorer påverkar materialinsamlingen. Dessa två faktorer kan även påverka studiens reliabilitet då det finns en möjlighet att någon av informanterna eventuellt hävdat att personen inte svär enbart för att personens vanliga svordomar inte fanns med som alternativ i min undersökning. Då enkätundersökningen även innehåller alternativ som inkluderar informanternas enskilda tilläggsval blir studien både kvantitativ och kvalitativ. Patel och Davidson (2011:102) menar också att det är viktigt att undersöka det som ska

undersökas, därför är min enkätundersöknings frågor baserade på mina frågeställningar och har som huvudmål att undersöka inställningar, attityder och användande av svordomar på både individnivå och samhällsnivå. Patel och Davidson (2011:109) menar att den kvantitativa delen av en undersökning bidrar med en mångfald och ett generaliserande av studien och den kvalitativa delen bidrar med mer unika och personliga detaljer och resultatet av dessa två blir en studie med god reliabilitet.

3.6 Etiska aspekter

Enkätundersökningen som sammanställdes för att besvara frågeställningarna, se avsnitt 1.2, är också helt anonym, alltså att det finns inget namn, nummer eller möjlighet att identifiera varje enskild informant. Enkäten är konfidentiell eftersom jag inte numrerat varje enkät eller samlat någon form av namnlista på alla informanter. Det fanns dock en informant som angav sitt namn i ett tilläggssvar i en fråga i enkäten men denna informant blev givetvis anonymiserad senare vid bearbetningen av denna studie. Därav syns det att det finns en möjlighet att inte vara anonym, dock som sagt var det bara en informant som gjorde detta och personen blev alltså anonymiserad. En aspekt som är viktig för sammanhanget är att jag själv inte har någon specifik kontroll över vilka som valt att delta i min studie och den enda information jag har fått, eftersom enkätundersökningen är anonym, är informanternas svar och hur många av dessa som har svarat på respektive fråga. Enkätens frågor är bearbetade på så sätt att ingen

(16)

informant ska finna det stötande eller kränkande och detta är extremt viktigt enligt Patel och Davidson (2019:83).

4 Resultat

I detta kapitel kommer resultaten från enkätundersökningen att presenteras. Resultatet

kommer inkludera alla sju enkätfrågorna, se avsnitt 3.2 för att se dessa frågor igen, samt ge ett bredare perspektiv på hur svordomar egentligen används av informanterna. Detta kapitel presenterar även informanternas ålder och könsidentitet. Detta kapitel kommer även att innehålla resultat i huruvida informanterna noterat någon ökning av användandet av

svordomar på radio och TV samt en historisk aspekt över informanternas eget svordomsbruk idag gentemot när de var 13 år gamla.

4.1 Informanternas ålder

Den första figuren här nedan innehåller statistik över åldersfördelningen mellan

informanterna. Svarsalternativen är 15–20, 21–25, 26–30, 31–35, 36–40, 41–45, 46–50, 51– 55, 56–60, 61–65 och 66–70. På denna fråga har 218 av totalt 218 informanter svarat.

(17)

Figur 1 här ovan visar alltså åldersfördelningen hos informanterna och denna visar att 2,8 procent är 15–20 år, 10,6 procent är 21–25 år, 13,3 procent är 26–30 år, 21,1 procent är 31–35 år, 16,5 procent är 36–40 år, 5,5 är 41–45 år, 8,7 procent är 46–50 år, 10,6 procent är 51–55 år, 6 procent är 56–60 år, 2,3 procent är 61–65 år och 2,8 procent är 66–70 år.

4.2 Informanternas könsidentitet

I figur 2 här nedan presenteras vilken könsidentitet som informanterna identifierar sig med. Det finns fyra alternativ på denna enkätfråga. Dessa fyra alternativ är kvinna, man, övrig och sen alternativet att informanterna har möjlighet att inte ange vilket kön de identifierar sig med. 67% 32% 0%1%

Informanternas könsidentitet

Kvinna Man Övrig Vill inte ange

Figur 2: Informanternas könsidentitet

Figur 2 ovan visar vilket kön som informanterna identifierar sig med. Här finns det en majoritet, det är alltså flest kvinnliga informanter. De kvinnliga informanterna står för 67 procent av informanterna, de manliga står för 32 procent och de som inte vill ange för den sista procenten. Det är dock ingen av informanterna som identifierar sig ”övrigt”. På denna fråga har 218 av 218 informanter svarat.

(18)

4.3 Informanternas användning av svordomar

I figur 3 som finns här nedanför presenteras informanternas svar huruvida ofta de svär. Det finns tre svarsalternativ för denna enkätfråga och dessa är att informanterna bedömer frekvensen av sitt eget svärande som ofta, ibland och respektive aldrig.

Figur 3: Hur ofta svär informanterna

Figur 3 här ovan visar resultatet för frågan hur ofta informanterna svär. Det är en minoritet som angivit att de faktiskt aldrig svär, 4,1 procent, men det är helt klart en majoritet av informanterna som svär ibland eller ofta. Den högsta procentuella delen av informanterna har angivit att de svär ibland är 56,2 procent. Den näst högsta procentuella delen av informanterna som har angivit att de svär ofta är 40,1 procent. På denna fråga i enkäten har 217 av 218 informanter lämnat ett svar. Det är alltså en informant som valde att inte svara på denna fråga. Det fanns dock fyra informanter som valde alternativet att bidra med ett enskilt tilläggssvar. Dessa fyra tilläggssvar presenteras i tabell 1 nedan.

(19)

Tabell 1: Informanternas enskilda svar på fråga nummer 3

Svar: ”Väldigt sällan dvs nästan

aldrig.

Svar: ”Väldigt sällan”

Svar: ”Jag använder ordet fan

mycket men inte som svordom över något dåligt. Ett exempel är när jag ska ska säga ja, då säger jag istället (väldigt ofta) ”Aafan”.”

Svar: ”sällan”

Dessa fyra är alltså svar från fyra informanter som valde att bidra med ett enskilt tilläggssvar. Det är alltså tre informanter som hävdar att de sällan svär. Det fjärde enskilda tilläggssvaret på fråga tre är ett förtydligande att informanten använder svordomen fan ofta men inte över något negativt utan mer som ett förstående och instämmande ”aafan”.

Tabell 2 här nedan visar på hur många av informanterna i varje ålderskategori använder respektive svordomskategori. Detta är fråga nummer fyra i enkätundersökningen och 215 informanter av totalt 218 valde att svara på denna fråga. Den minoritet som nämndes tidigare i denna undersökning är de informanter som faktiskt aldrig svär och det är deras avsaknad av svar som syns i redovisningen här nedan.

Tabell 2: Informanternas användande av svordomar Typ av svordomar 15– 20 21–25 26–30 31–35 36–40 41–45 46–50 51–55 56–60 61–65 66–70 Total Exkrement-relaterade 4 15 16 22 20 7 5 9 7 2 2 109 Religiösa 6 19 22 36 27 9 13 18 9 3 4 166 Könsrelaterade 2 11 7 10 6 2 3 1 0 0 0 42 Engelska 2 13 15 18 9 2 1 8 0 0 0 68 Övriga 0 7 6 12 6 6 2 6 3 2 1 51 Andra språk 0 2 0 5 0 0 0 2 0 0 0 9

Tabell 2 är bearbetad för att visa resultatet vilka svordomar som informanterna använder. Tabellen är uppdelad i ålders- och svordomskategorier.

(20)

I den yngsta informantgruppen, 15–20 år, är det mest vanligt att informanterna använder religiösa svordomar, följt av exkrementrelaterade och sen kommer de engelska- och

könsrelaterade svordomarna. I denna åldersgrupp så var det ingen av informanterna som påstod sig att använda övriga svordomar såsom sjutton också och järnspikar likaså ingen som svär på andra språk.

I åldersgruppen 21–25, är utöver de religiösa och exkrementrelaterade svordomarna den engelska svordomskategorin som är på tredje mest använda följt av de könsrelaterade

svordomarna, sist i denna åldersgrupp kommer övriga svordomar. I denna ålderskategori så är det även två informanter som svär på andra språk varav en av de specificerade spanska och den andra informanten specificerade inte vilket språk.

I åldersgruppen 26–30, är det även här de religiösa svordomarna mest använda följt av de exkrementrelaterade och sen är det de engelska svordomarna de tredje mest använda följt av de könsrelaterade och sen övriga svordomar. I denna ålderskategori så är det ingen av informanterna som svär på andra språk.

Den största grupperingen (21,1%) som valt att delta i denna enkätundersökning tillhör ålderskategorin 31–35 och därav att det är flest personer där. Det är till exempel 36 personer i denna ålderskategori som använder svordomar som har religiös betingelse, detta är också den vanligaste svordomskategorin för åldersgruppen. På andra plats av mest använda svordomar i denna ålderskategori är de exkrementrelaterade följt av de engelska svordomarna på tredje plats. Den fjärde mest använda svordomskategorin är de övriga svordomarna och femte mest använda svordomskategorin är de könsrelaterade. I denna ålderskategori är det också fem informanter som svär på annat språk. Fyra av informanterna specificerade dock inte vilket språk de svär på, och en informant specificerade sitt svar med danska och norska.

I åldersgruppen 36–40, är det även här mest vanligt att informanterna använder sig av religiösa svordomar och den näst vanligaste svordomskategorin är de exkrementrelaterade svordomarna. På tredje plats i denna åldersgruppering finns de engelska svordomarna. På delad fjärde plats befinner sig de könsrelaterade- och de övriga svordomarna. I denna åldersgrupp svarade ingen informant att de använder sig av svordomar på annat språk.

I åldersgruppen 41–45, är det även här mest vanligt att informanterna använder sig av religiösa svordomar och den näst vanligaste svordomarna är exkrementrelaterade. Den tredje mest använda svordomskategorin för denna åldersgruppering är svordomar ur den

(21)

övriga-kategorin. Könsrelaterade och engelska svordomar är på delad fjärde plats. I denna åldersgruppering svär ingen av informanterna på annat språk än svenska och engelska.

I åldersgruppen 46–50, är det även här mest vanligt med de religiösa svordomarna följt av de exkrementrelaterade svordomar på andra plats i användningsfrekvens. De könsrelaterade svordomarna är tredje mest använda och övriga svordomar fjärde mest använda. På femte plats finns den engelska svordomskategorin. Det finns ingen informant i denna

åldersgruppering som påstår sig att svära på annat språk än svenska och engelska.

I åldersgruppen 51–55, är det även här mest vanligt att informanterna använder svordomar av religiös betingelse följt av de näst mest använda svordomarna som är exkrementrelaterade. På tredje plats i denna gruppering finns de engelska svordomarna följt av övriga svordomar på fjärde plats. Könsrelaterade svordomar samt svordomar på annat språk befinner sig på en delad femte plats av de mest använda svordomarna i denna åldersgruppering. Det är två informanter som hävdar att de svär på andra språk och den ena informanten svär på finska och den andra informanten på nederländska.

I åldersgruppen 56–60, är det även här mest vanligt med de religiösa svordomarna följt av de exkrementrelaterade svordomarna. De övriga svordomarna finns på en tredje plats i denna gruppering. Ingen av informanterna i denna åldersgruppering hävdar att de svär på engelska, annat språk eller använder sig av könsrelaterade svordomar.

I åldersgruppen 61–65, är det även här de religiösa svordomarna som används mest av informanterna följt av de exkrementrelaterade svordomarna. Den tredje mest använda svordomskategorin för denna åldersgruppering är de övriga svordomarna. Ingen av informanterna för denna åldersgruppering hävdar att de använder sig av svordomar på engelska, på andra språk eller de svordomar som är könsrelaterade.

I åldersgruppen 66–70, är det även här mest vanligt att informanterna använder sig av de religiösa svordomarna följt av de exkrementrelaterade svordomarna på andra plats. Tredje mest använda svordomskategorin för denna åldersgruppering är övriga svordomar. Ingen i denna åldersgruppering hävdar att de använder sig av vare sig engelska svordomar,

könsrelaterade eller svordomar på annat språk.

Den religiösa svordomskategorin är den mest vanligt förekommande i alla ålderskategorier och denna kategori inkluderar bland annat helvete, fan och jävlar. Den näst mest använda svordomskategorin i alla åldersgrupper är de exkrementrelaterade svordomarna såsom skit, piss och pissdåligt. Den tredje mest använda svordomskategorin för de första fem

(22)

åldersgrupperna är de engelska svordomarna som inkluderar bland annat fuck och damn it. Däremot i de resterande sex åldersgrupperna (41–70 år) är inte den engelska svordomarna i toppen av de mest använda. Särskilt sticker de äldsta informanternas (56–70 år) ut från mängden då de hävdar att de inte använder de engelska svordomarna någonting alls och detta inkluderar också de könsrelaterade svordomarna. De könsrelaterade svordomarna är däremot mer vanliga i de yngre ålderskategorierna och denna svordomskategori inkluderar svordomar såsom knulla, kuk och fitta och sist kommer de övriga svordomarna som inkluderar sjutton också och järnspikar. Det finns även vissa informanter som även svär på andra språk. De svordomar som informanterna använder som står i ”andra språk”-kategorin är svordomar på spanska, finska, nederländska, norska och danska. Något som också är värt att nämna är att informanterna givetvis använder fler än en svordomskategori.

4.4 Informanternas uppfattning om svordomar i radio, TV och

på internet.

Figur 4 här nedan presenterar informanternas åsikt huruvida användandet av svordomar ökat i radio och TV. Siffrorna i figuren, 37,8, 50,2 och 12 representerar det procentuella resultatet. Det var totalt 217 av 218 informanter som valde att svara på denna fråga i

enkätundersökningen.

Figur 4: Informanternas åsikt angående en eventuell ökning av användandet av svordomar inom radio och TV.

(23)

Figur 4 här ovan presenterar informationen som informanterna lämnat i undersökningen. Det är 50,2 procent, alltså 109 personer, av informanterna som hävdar att de inte noterat huruvida det finns någon specifik ökning av användandet av svordomar på radio och TV. Figur 4 presenterar också resultatet att 12 procent av informanterna, alltså 26 personer, hävdar att det inte finns någon specifik ökning av användandet av svordomar på radio och TV. Figur 4 presenterar också att 37,8 procent, alltså 82 personer som svarat ja och detta innebär då att de noterat en ökning. Av dessa 82 informanter så är det 44 som utöver att svarat ja på frågan i enkätundersökningen också skrivit ett enskilt tilläggssvar om detta.

Den fullständiga tabell 3 finns som en bilaga 2 i denna studie och den innehåller dessa enskilda kommentarer från de 44 informanterna som valt att bidra detta till

enkätundersökningen. De 44 enskilda tilläggssvaren redovisar att det är flest informanter som reagerat på en ökning av användandet av svordomar inom TV. Detta på grund av att 18 informanter hävdar i sina tilläggsvar att ökningen av svordomar genomsyras mest på TV, och detta främst i ungdomsserier, talkshows och realityprogram såsom Filip och Fredriks ”Alla mot Alla”, Farmen, Big Brother och Paradise Hotel. Det är fem informanter som specifikt nämner realityserier och två av informanterna som specifikt nämner Filip och Fredriks program ”Alla mot alla” som exempel. En av informanterna som hävdar att ökningen av användandet av svordomar syns på TV menar på att detta syns i filmer och serier. Två av dessa enskilda tilläggssvar generaliserar med att hävda att i vissa tv-program finns det en ökning. Det är också en informant som hävdar att denna ökning av svordomar har blivit mer vanligt under olika direktsända program. Undersökningen redovisar också ett snarlikt resultat i huruvida informanterna upplever någon ökning av användandet av svordomar på radio då 16 informanter hävdar detta i deras enskilda tilläggssvar. Det är tre informanter som specifikt hävdar att radiokanalen P3 med dess programledare använder svordomar mer frekvent nu. Svordomarna som används på radio har ett religiöst motiv enligt en informants enskilda tilläggssvar och en annan informant menar att förstärkningsord ofta förekommer på radio. Ett annat resultat som presenteras är att två av informanterna har skrivit i sina enskilda

tilläggssvar att de engelska svordomarna har ökat inom radio och TV samt att en av dessa informanter även hävdar att de könsrelaterade svordomarna ökat på samma sätt. Det är även sex av informanterna som hävdar att ökningen av användandet av svordomar även syns på nätet och på sociala medier varav en informant specificerar sociala medier med Youtube.

(24)

4.5 Informanternas svordomsbruk i sociala situationer

Den frågan som kom härnäst i enkätundersökningen som informanterna svarade på är

huruvida de använder svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan. Denna fråga fick 217 svar av totalt 218 informanter. Siffrorna i figur 5 representerar den procentuella delen av de erhållna svaren, alltså 27,6 procent svarade ja, 8,8 procent svarade att de inte noterat någon skillnad. Majoriteten av informanterna 60,4 procent svarade att de faktiskt inte använder sig av den språkliga varieteten svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan.

Figur 5: Använder informanterna svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan.

Det är en klar majoritet av informanterna som hävdar att de inte använder svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan. Denna majoritet är 60,4 procent, alltså 131 informanter. Figur 5 här ovan presenterar också 8,8 procent, alltså 19 informanter, som inte noterat någon specifik skillnad mellan användandet av svordomar beroende på den sociala situationen. Slutligen presenterar figur 5 att det är 27,6 procent, alltså 60 informanter, som faktiskt använder sig av svordomar på olika sätt beroende på den sociala kontexten. Av dessa 217 informanter så är det 14 personer som valt att bidra med ett enskilt tilläggssvar på denna fråga och detta oberoende på om de svarat ja eller nej på frågan. Tabell 4 här under

(25)

Tabell 4: Informanternas enskilda tilläggssvar huruvida de använder svordomar hemma såsom på arbetet eller i skolan

1 Svär nog lika mycket, men inte med de könsrelaterade orden 2 Jobbar inom skolan så försöker undvika det bland barn 3 Tänker mer på ordvalen på arbetet

4 Arbetar på förskolan ibland och då måste jag tänka på att inte svära om jag t.ex. slår mig i nåt 5 I stort sett bara hemma och det i vissa sammanhang

6 Jag svär på jobbet men inte lika grova ord

7 Ja men ändå nej. Jobbar på ett gruppboende där en av brukarna älskar när vi är lite grova i munnen och sånt. Så de e enda gången jag svär under jobbet

8 Svär inte 9 Jag svär inte

10 Som sagt, väldigt sällan. Situationen avgör

11 Begränsar det i formella sammanhang (såsom jobb när jag är bland barn etc) 12 Ja, men säger dom inte högt på jobbet

13 Det hände väl då och då

14 Jag försöker att inte svära fullt så mycket på jobbet

Tabell 4 här ovan presenterar de enskilda svaren på frågan om huruvida informanterna använder sig av svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan. Det är två informanter som svarat att de faktiskt inte svär. 11 informanter hävdar att deras bruk av svordomar styrs av den sociala kontexten alltså att de är vaksamma över sitt språkbruk på arbetet av olika skäl. Dessa 11 personer står för en klar majoritet av dessa enskilda tilläggssvar. En informant har givit sitt enskilda svar som att det händer då och då.

(26)

4.6 Informanternas svordomsbruk förr gentemot nu

Den sista frågan i enkätundersökning involverar den historiska aspekten på individnivå hos informanterna och deras användning av svordomar i dagens läge gentemot när de var 13 år gamla. På denna fråga har samtliga 218 informanter lämnat ett svar. Figur 6 här nedan presenterar information angående informanternas egen tolkning av den historiska aspekten. Den historiska aspekten har ett stort tidsspann då det är informanter i åldrarna 15–70 som deltagit i undersökningen. Sifforna, 62,8, 13,8 och 21,6 i figur 6 här nedan presenterar den procentuella delen av informanternas svar.

Figur 6: Informanternas eventuella skillnad i deras användande av svordomar idag gentemot när de var tonåringar.

Informanterna som svarat ja på frågan om det finns en skillnad i deras användande av svordomar idag gentemot när de var tonåringar är 62,8 procent, alltså 137 informanter, och denna gruppering är en klar majoritet. De informanter som lämnat nej som svar på denna fråga är 21,6 procent, alltså 47 informanter. Det sista svarsalternativet för denna fråga är att informanterna inte noterar någon specifik skillnad och 13,8 procent, alltså 30 informanter, har valt detta svarsalternativ. Av dessa 218 informanter som svarat på denna fråga har 17 lämnat ett enskilt tilläggssvar som tabell 5 här nedan presenterar.

(27)

Tabell 5: Informanternas enskilda tilläggssvar angående deras eget användande av svordomar från när de var 13 år gamla till idag.

1 Mycket vanligare i dagligt tal nu

2 Nu är det mer avancerad plus att när man var 13 var det mer häftigare att svära än min nuvarande ålder

3 Idag är det inte coolt

4 Jag svär mycket mindre som vuxen

5 Ja, nu skulle jag säga att det är mer frekvent i vissa sociala kretsar men med en större medvetenhet om att jag faktiskt använder svordomar

6 Mer kraft och hat i orden nu

7 Nu när du stället dessa frågor så skäms jag av mina svordomar. Lycka till Emelie! Kram från NN.

8 Jag svor inte överhuvudtaget innan nyårsafton till året jag skulle fylla 14 9 Tänker mig för mer nu, speciellt i närheten av barnen

10 Jag emigrerade och svär därmed på flera språk idag

11 Jag är mer medveten om när och vart jag kan/ska använda svordomar medan som yngre kastade jag bara ut med svordomar för att det var kul och gav mer effekt

12 Haha har nog utökat svordomar sen jag var 13 år

13 Jag svär nog mer nu, än vad jag gjorde då… tror jag i alla fall 14 Svär inte

15 Tror jag svär mindre idag. Marginellt dock

16 På något sätt känns det som svordomarna när jag var liten var ”snällare” och är så grova uttryck nu för tiden

17 Vill påstå att jag använder det mer sparsamt numera

Majoriteten av de informanter, 11 personer, som valt att bidra med ett enskilt tilläggssvar på denna fråga har också svarat ja på frågan. Svar nummer 12 har dock svarat nej och sen skrivit detta enskilda tilläggssvar. Nummer 13 har svarat att informanten inte noterat någon skillnad i användandet av svordomar från 13-års ålder till dagens datum. Det är dock en majoritet som hävdar att de är mer vaksamma över sitt språkbruk idag än när de var tonåringar. En

(28)

10 innehåller inte enbart den historiska aspekten utan även geografisk och en sociologisk aspekt.

5 Diskussion

Detta kapitel behandlar resultatet av de frågeställningar som använts samt huruvida den valda metoden för detta arbete fungerade. Dessa två aspekter kommer att presenteras genom

diskussion som är baserad på denna studies resultat och tidigare forskning inom den språkliga varieteten svordomar. Följande frågeställningar är de som använts i denna undersökning:

• Hur ofta svär informanterna? • Vilka svordomar används mest?

• Anser informanterna att det blivit en ökning av användandet av svordomar på radio och TV?

• Används svordomar på samma sätt i informanternas hem såsom i skolan eller på arbetsplatsen?

• Finns det någon skillnad i hur informanterna svär som vuxen i jämförelse med tonårstiden? Dessa frågeställningar ligger som grund för att besvara denna studies syfte.

5.1 Resultatdiskussion

Den första frågeställningen i denna studie behandlar är om, och i så fall hur ofta

informanterna svär? Det faktum att informanterna använder sig av svordomar går inte att förneka då en tydlig majoritet hävdar att så är fallet, se avsnitt 4.3, figur 3 samt tabell 1. I denna studie svarade över 96 procent av informanterna att de använder sig av svordomar ofta eller ibland vilket är ett tydligt resultat över att svordomar är något vanligt förekommande. Liknande resultat finns att hitta i Englins (2015) undersökning då samtliga av informanterna som deltog i den undersökningen hävdar att de använder sig utav svordomar. Göthes (2012) resultat visar bland annat att en majoritet av informanterna svär ibland eller ofta. Ruben och Hoffstens (2015) undersökning redovisar bland annat följande resultat, att lärarna menar på att fler och fler oacceptabla ord är idag mer vanligt förekommande bland både barn och vuxna. Ljung (2006:87) menar att majoriteten av befolkningen har någon form av dubbeltydig

(29)

attityd gentemot svordomar då svordomarna kan anses vara ett fult språktillägg men också att vissa situationer kräver mer kraft som inte kan uppnås utan svordomar. Ljung (2006:87) menar också att det kan anses fult att använda sig av svordomar men att i vissa situationer är det tillåtet att använda sig av svordomar. Dessa svordomar kan användas på grund av

förvåning, ilska, irritation eller glädje. Enligt Andersson (1985:111) används svordomar också för att avreagera sig samt att lätta på trycket.

Den andra frågeställningen: vilka svordomar använder informanterna mest? Denna fråga som har behandlats i denna studie visar resultat över att de religiösa och exkrementrelaterade svordomarna används mest av alla informantgrupperingar, se tabell 2. Det faktum att de religiösa svordomarna använts mest är inte direkt någon överraskning då Ulla Stroh-Wollin, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, hävdar i sin rapport från 2010 att just dessa svordomar har varit en betydande grundsten för denna språkliga varietet. Englins

undersökning (2015) och Paulsson (2016) redovisar också med tydlighet att det är de religiöst begrundande svordomarna som är mest använda. Även Gyldbergs (2018) undersökning redovisar att de mest använda svordomarna i hennes undersökning är de religiösa svordomarna jävla och fan. Gyldbergs (2018) undersökning är dock baserad på enbart kvinnliga informanter. Fredberger (2015) skriver i sitt arbete om svordomar och lånord i datorspelskommunikation och ett resultat han presenterar är att svordomar med religiös betingelse är den mest använda svordomskategorin i samtliga spel. Stroh-Wollin (2009) hävdar också att de religiösa svordomarna räknas som mer traditionella än de övriga

svordomskategorierna och detta syns tydligt även i denna studie. Denna studie visar också på att det finns en del skillnader mellan vissa svordomskategorier och åldersgrupperingar. Det är mer vanligt att de yngre informanterna använder sig av engelska- och könsrelaterade

svordomar än de äldre. Ljung (2006:92) hävdar att det finns språkvetenskapliga studier som stöder att yngre människor, i åldrarna 13 till 23, använder svordomar i större utsträckning än äldre människor. Sundgren (2013:264) menar på att ungdomar fungerar som ledare i den språkliga svordomsutvecklingen mot grövre svordomar som inte faller inom traditionen att enbart religiöst betingande svordomar används. I min studie syns även en markant skillnad mellan informanternas användning av de övriga svordomarna, såsom sjutton också och järnspikar, där ingen i åldersgrupperingen 15–20 använder dessa men det är den tredje mest vanliga svordomskategorin i åldrarna 56–70. Sundgren (2013:79) hävdar att ett ord kan vara tabubelagt hos äldre människor men kan vara normaliserat och uppfattas som ett vanligt förstärkningsord av yngre människor.

(30)

Den tredje frågeställningen: Anser informanterna att användandet av svordomar ökat på radio och tv? Det faktum att svordomar blivit mer vanligt och accepterat på radio och tv är inte främmande för informanterna då enbart 12 procent av dem hävdar att det inte skett någon ökning medan 37,8 procent hävdar motsatsen, att det alltså har blivit mer vanligt se avsnitt 4.4, figur 4 samt tabell 3 i bilaga 2. Språktidningen är en internetbaserad tidning med

inriktning språk och där hävdar skribenterna genom en artikel som publicerades 2018-02-14 att vissa ord som censurerades eller inte användes alls på tv förr blir allt mer vanliga.

Resultatet av frågeställningen i min studie påvisar även att 50,2 procent av informanterna inte noterat någon ökning av användandet av svordomar på radio och tv. Många av informanterna i min studie menar på, i deras enskilda tilläggssvar, att direktsända tv och radioprogram innehåller fler svordomar, exempel på detta är Paradise Hotel, vissa ungdomsserier och realityprogram, Filip och Fredriks program ”Alla mot alla”, och radiokanalens P3s program och programledare. Paulssons (2016) undersökning specificerade sig på svordomar inom just realityprogrammet Paradise Hotel och redovisar att svordomar användes hela 199 gånger under ett avsnitt. En faktor som dessa nyss nämnda program har gemensamt är att de oftast är direktsänt eller riktade mot en yngre publik. Vissa av informanternas enskilda tilläggssvar specificerade även en ökning av svordomar på sociala medier. Modir och Rydbergs (2015) undersökning redovisar att svordomar är ett vanligt fenomen på sociala medier då svordomar förekom nästan i var femte kommentar enligt deras material. Då radio och tv innefattar mest talspråk så menar Ljung (2006:99) att användandet av svordomar varierar beroende på om situationen är informell eller formell. Direktsända program och program riktade till en yngre publik har generellt sätt en mer informell ton därav att användandet av svordomar är mer vardagligt i dessa. Det är ingen av informanterna som hävdar att nyhetssändningar eller politiska debatter innehåller svordomar och detta faller samman med Ljungs (2006:99) teori om skillnaden mellan informellt och formellt talspråk. Sveriges Television, SVT, menar på att användandet av svordomar generellt ökat i Sverige under senare år och detta har också

resulterat i att svordomar även blivit mer vanligt förekommande på radio och tv och då främst i ungdomsprogram, sportsändningar, nöjesprogram och vissa debattprogram. Det finns dock en svordomspolicy hos medarbetarna på SVT och denna innebär återhållsamhet med

användandet av svordomar dock är språkbruket hos gäster inte involverat i denna policy. Andersson (2012) sammanställde Sveriges Radios enkätundersökning, med drygt 3900

(31)

Den fjärde frågeställningen: använder informanterna svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan? Denna fråga i enkätundersökningen visar med tydligt resultat att informanterna inte använder sig av svordomar på samma sätt på arbetet eller i skolan. Se avsnitt 4.5, figur 5 samt tabell 4. Det är 131 personer av 217, alltså 60,4 procent som hävdar att de inte använder sig av svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan. 8,8 procent, alltså 19 informanter hävdar att de inte noterat någon specifik skillnad i deras användande av svordomar beroende på social situation och 27,6 procent alltså 60 informanter menar att de gör det. Fallhagen och Hellman-Svanbergs (2015) undersökning undersökte elevers åsikter angående sin lärares språkbruk, däribland svordomar. Deras undersökning redovisade att 50 procent av eleverna från en studieförberedande klass inte tycker att läraren ska använda sig av svordomar och några skäl till detta resultat är att eleverna på den skolan tyckte att läraren skulle uppträda professionellt samt vara en förebild. Fallhagen och Hellman-Svanbergs (2015) undersökning presenterar också resultat om elevernas språkmedvetenhet, och majoriteten av eleverna har god språkmedveten eftersom 77,5 procent av dem svarade att de medvetet anpassade sitt språk efter situationen. Ljung (2006:99) menar att beroende på om den sociala situationen är formell eller informell påverkar det människans val huruvida svordomar är accepterade och hur övrigt språkbruk bör användas. Flertal av den här studiens informanterna anger i sitt eget enskilda tilläggsvar att de gör det aktiva valet att inte svära i sociala situationer som inkluderar yngre och barn. Englin (2015) hävdar i sitt examensarbete att även informanterna som deltog i den enkätundersökningen också menar på att de undviker att använda svordomar i närheten av barn. Det finns dock ingen specifik lag som stödjer detta utan det fungerar mer som en social norm. Likaså fortsätter Ljung (2006:101) att förklara att samma sociala norm gäller då människor generellt aktar sig noga för att använda sig av svordomar i kyrkan men då inkluderar den sociala normen mer institutionens värdighet. En annan förklaring till varför majoriteten av informanterna väljer att inte använda svordomar i samma utbredning i alla sociala situationer kan vara att svordomar och fult språk kan anses vara ett tecken på låg utbildning och intelligens enligt Ljung (2006:88). En annan förklaring till detta resultat är att enligt Andersson (1985:70–71) är talaren mer trygg i en informell situation och detta påverkar språkbruket genom att svordomar och andra språkliga varieteter är mer vanliga än i de mer formella situationerna. Sundgren (2013:39) menar att språkbruket varierar från en individ till en annan, detta kallas interindividuell variation och ett exempel på detta är att människor i regel inte pratar på samma sätt i Norrbotten såsom i Skåne. Sundgren (2013:40) fortsätter att förklara denna språkliga variation på en intraindividuell nivå och detta innebär att språkbruket anpassas efter situation och ger exempel på att människor inte pratar

(32)

på samma sätt med sin chef såsom med sin vän. Flertalet av informanternas enskilda tilläggsvar på denna fråga i enkäten visar på att situationen är den avgörande faktorn i huruvida informanterna använder sig av svordomar eller inte. Enligt Sundgren (2013:64) ingår varje individ i ett socialt nätverk, dessa nätverk kan bestå av släkten och familjen, idrottsklubben, på arbetet och skolan samt övriga fritidssysselsättningar och beroende på nätverkssituationen anpassas språkbruket.

Den femte frågeställningen: Finns det någon skillnad hur informanterna använder sig av svordomar idag gentemot när de var tonåringar? Studiens resultat redovisar en tydlig majoritet av informanterna som hävdar att det finns skillnader i deras användande av svordomar i dagens läge gentemot när de var tonåringar. Den här studien redovisar även vissa enskilda tilläggsvar som informanterna skrivit själva som förklarar vad denna skillnad innebär och det är en ökad medvetenhet kring användandet av svordomar. Studiens enskilda tilläggsvar på denna fråga redovisar även att det finns en markant skillnad på svordomarnas kraft då tre av informanterna hävdar att de använder grövre svordomar i vuxen ålder samtidigt som

åtminstone två av informanterna hävdar att det inte är coolt att svära längre. Se avsnitt 4.6, figur 6 samt tabell 5. Svenska institutets avdelning Svenska språket (2020) skriver i en artikel från 10 mars 2020 att det svenska språket är under kontinuerlig förändring samt hävdar att språket blir mer informellt. Denna förändring har skett gradvis sedan 1970-talet och resulterar i ett tal- och skriftspråk som då alltså blir alltmer informellt. Informellt språk inkluderar fler slangord, svordomar och dialektala variabler. Ruben och Hoffstens (2015) undersökning inkluderade även intervjuer med lärare och ett av resultaten från dessa är att generellt sett tycker lärarna att samhället har blivit mer accepterande när det gäller svordomar och därmed har också svordomar blivit mer vanligt förekommande. Ruben och Hoffsten (2015)

presenterar också en alternativ förklaring till det ökade svordomsbruket hos unga och det är influensen av TV- och dataspel, särskilt nämner de spelet Grand Theft Auto (GTA). Svenska Akademiens Ordböcker definierar begreppet informell som ett minimum av yttre former som etikett och konventioner, alltså ledigt. Den språkliga förändringen speglar min studies resultat då en tydlig majoritet av informanterna hävdar att det finns en skillnad i deras språkbruk sedan tonårstiden. Stroh-Wollin (2015) hävdar i en artikel som publicerades i Uppsala Nya Tidning att vi svär betydligt mer idag än för 50 år sedan. Stroh-Wollin fortsätter att förklara i samma artikel att ökningen av användandet av svordomar kan bero på samhällsutvecklingen och att den generella censuren för bland annat filmer har förändrats. En annan bidragande faktor till det ökade användandet av svordomar har även en kulturell betingelse då, framförallt

(33)

de engelska svordomarna tar större plats och inkluderar fler svordomskombinationer och ett bredare spann av svordomar. Ehnfors (2019) menar att då Sverige har en population med engelska som andra språk i samband med den engelska influensen i språket så är det inget konstigt att även de engelska svordomarna tar plats. Majoriteten av informanterna för denna studie hävdar som sagt att det finns en skillnad i deras användande av svordomar idag och det visar ett tydligt resultat att vissa av informanterna svär mer och vissa mindre som vuxen. Stroh-Wollin (2010) menar på, i sin rapport, att människor generellt är mer toleranta mot svordomar idag än tidigare på 1900-talet. Detta hör ihop med censuren och tabu-stämpeln succesivt minskar i betydelse. Internetkällan Språktidningen (2018) hävdar i samma artikel som nämnts tidigare i denna diskussion, att en förklaring till det ökade bruket av svordomar ger mer individualism och bidrar till yttrandefriheten. Denna studies tes kan nog med viss säkerhet bekräftas då informanterna i denna undersökning menar på en generell ökning av användandet av svordomar, samt tidigare forskning redovisar samma resultat.

5.2 Metoddiskussion

Den metod som valts för denna studie är den kvantitativa metoden, mer specifikt en enkätundersökning. Enkätundersökningen inkluderade även en utbyggnad bestående av alternativ för informanterna att tillägga kvalitativa tilläggssvar. Denna har sedan delats via den sociala medieplattformen Facebook. Detta har under hela arbetets gång känts som det bästa alternativet då det resulterade i 218 informanter samt blev en god fördelning rent åldersmässigt och sociologiskt. Denna mängd svar är från informanter i åldrarna 15–70. Det breda åldersspannet ger tyngd åt den faktiska användningen av svordomar då genom den historiska aspekten på individnivå och deras egen attityd och användandet av svordomar speglats i svaren samt i informanternas enskilda tilläggssvar. En aspekt som förklarar min brist på kontroll över vilka som har svarat på min enkätundersökning är att enkäten delades vidare av åtminstone två av mina vänner på Facebook och detta kan, och är mest troligt, innebära att det är för mig totalt främmande människor som valt att delta i min undersökning. Detta har också positiva följder då det resulterade i ett utökade av antalet informanter och därför också expanderade den geografiska, sociologiska och åldersmässiga fördelningen av informanter. Metoden inkluderar även viss litteratur och två grundpelare i hela den språkliga varieteten svordomar är Ljung (2006) Svordomsboken och Andersson (1985) Fult språk. Det faktum att dessa två kan kvalificeras som grundpelare är för att de återkommer som

(34)

primärkällor i princip alla uppsatser på det Digitala Vetenskapliga arkivet (DiVa) som finns om just detta ämne, därav att många aspekter ur även denna studies resultatdiskussion delvis stödjs på deras innehåll i böckerna. Då många av studierna, som finns tillgängliga på DiVa, handlar om användandet av svordomar av ungdomar, ungdomsspråk och generellt språkbruk i skolor. Då kan kanske denna studie ge ett bredare perspektiv på hur svordomar används av personer som befinner sig i olika skeden av livet. En sak som kunde förbättras är att

ålderskategorierna i enkätundersökningen enbart gick upp till 70 år som äldst. Detta ålderstak kunde vara något högre då jag mottog meddelande från personer som var äldre än 70 år, majoriteten av dessa deltog dock i undersökningen i alla fall men klickade i den äldsta ålderskategorin. Något annat som skulle kunna vara önskvärt vore någon form av mer djupgående kvalitativ undersökningsaspekt, utöver de enskilda tilläggssvaren, kanske hade några intervjuer bidragit till förbättring över studien. En aspekt som är viktig även för denna metoddiskussion är det faktum att jag inte haft någon kontroll över vilka som valt att delta i min enkätundersökning.

5.3 Vidare forskning

Ett alternativ till vidare forskning vore att undersöka användandet av den språkliga varieteten svordomar i dagstidningar, i både fysisk och digital form, då Ljung (2006) gjorde en

undersökning om just detta men för många år sedan. Det vore intressant att se eventuella förändringar då det som sagt är många år sedan Ljung gjorde sin. Det som nämnts tidigare att få hela denna språkliga varietet ur ett mer kvalitativt sätt och då inte enbart barn och

ungdomar utan vuxna personer, kanske mitt i livet, på en arbetsplats eller dylikt. Något som också skulle vara berikande för just denna språkliga varietet vore studier om hur svordomar kontextualiseras i olika känslomässiga sammanhang. Då språket är under kontinuerlig förändring blir också attityden och användandet av svordomar förändrat och detta resulterar i att det med all förmodan alltid kommer att finnas något intressant i just denna språkliga varietet av att undersöka.

(35)

Källförteckning

Tryckta källor

Andersson, L. (1985). Fult språk : svordomar, dialekter och annat ont / . Stockholm; Carlssons.

Ljung, M. (2006). Svordomsboken : [om svärande och svordomar på svenska, engelska och

23 andra språk] . Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl). Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, G. (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess

utforskande (2., [uppdaterade] uppl). Studentlitteratur.

Sundgren, E. (2013). Sociolingvistik (2. uppl). Liber AB.

Elektroniska källor

https://kontakt.svt.se/guide/svordomar-i-tv https://www.regeringen.se/49bb97/contentassets/09ea6279a38e400fb8e9c05ecec0aff8/en-ny-radio--och-tv-lag-sou-2008116 https://sameportalen.se/2018/08/02/facebooks-historia-och-utveckling/ https://spraktidningen.se/tags/svordomar https://www.svd.se/om/framgangssagan-facebook https://svenska.se/tre/?sok=informell&pz=1 https://svenska.se/tre/?sok=svordom&pz=1 https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/de-tio-budorden https://svenskaspraket.si.se/hur-forandras-svenskan/ https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/411/12305.pdf https://www.unt.se/nyheter/uppsala/svar-mer-an-for-50-ar-sedan-3615895.aspx

Figur

Figur 1: Informanternas ålder

Figur 1:

Informanternas ålder p.16
Figur 1 här ovan visar alltså åldersfördelningen hos informanterna och denna visar att 2,8  procent är 15–20 år, 10,6 procent är 21–25 år, 13,3 procent är 26–30 år, 21,1 procent är 31–35  år, 16,5 procent är 36–40 år, 5,5 är 41–45 år, 8,7 procent är 46–50

Figur 1

här ovan visar alltså åldersfördelningen hos informanterna och denna visar att 2,8 procent är 15–20 år, 10,6 procent är 21–25 år, 13,3 procent är 26–30 år, 21,1 procent är 31–35 år, 16,5 procent är 36–40 år, 5,5 är 41–45 år, 8,7 procent är 46–50 p.17
Figur 3: Hur ofta svär informanterna

Figur 3:

Hur ofta svär informanterna p.18
Tabell 1: Informanternas enskilda svar på fråga nummer 3

Tabell 1:

Informanternas enskilda svar på fråga nummer 3 p.19
Tabell 2 här nedan visar på hur många av informanterna i varje ålderskategori använder  respektive svordomskategori

Tabell 2

här nedan visar på hur många av informanterna i varje ålderskategori använder respektive svordomskategori p.19
Figur 4 här nedan presenterar informanternas åsikt huruvida användandet av svordomar ökat i  radio och TV

Figur 4

här nedan presenterar informanternas åsikt huruvida användandet av svordomar ökat i radio och TV p.22
Figur 5: Använder informanterna svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan

Figur 5:

Använder informanterna svordomar på samma sätt hemma såsom på arbetet eller i skolan p.24
Tabell 4: Informanternas enskilda tilläggssvar huruvida de använder svordomar hemma såsom på  arbetet eller i skolan

Tabell 4:

Informanternas enskilda tilläggssvar huruvida de använder svordomar hemma såsom på arbetet eller i skolan p.25
Figur 6: Informanternas eventuella skillnad i deras användande av svordomar idag gentemot när de var  tonåringar

Figur 6:

Informanternas eventuella skillnad i deras användande av svordomar idag gentemot när de var tonåringar p.26
Tabell 5: Informanternas enskilda tilläggssvar angående deras eget användande av svordomar från när  de var 13 år gamla till idag

Tabell 5:

Informanternas enskilda tilläggssvar angående deras eget användande av svordomar från när de var 13 år gamla till idag p.27

Referenser

  1. R kraftuttryck
  2. https://kontakt.svt.se/guide/svordomar-i-tv
  3. https://www.regeringen.se/49bb97/contentassets/09ea6279a38e400fb8e9c05ecec0aff8/en-ny-radio--och-tv-lag-sou-2008116
  4. https://www.regeringen.se/49bb97/contentassets/09ea6279a38e400fb8e9c05ecec0aff8/en-ny-radio--och-tv-lag-sou-2008116
  5. https://sameportalen.se/2018/08/02/facebooks-historia-och-utveckling/
  6. https://spraktidningen.se/tags/svordomar
  7. https://www.svd.se/om/framgangssagan-facebook
  8. https://svenska.se/tre/?sok=informell&pz=1
  9. https://svenska.se/tre/?sok=svordom&pz=1
  10. https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/de-tio-budorden
  11. https://svenskaspraket.si.se/hur-forandras-svenskan/
  12. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/411/12305.pdf
  13. https://www.unt.se/nyheter/uppsala/svar-mer-an-for-50-ar-sedan-3615895.aspx
  14. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1220070/FULLTEXT02.pdf
  15. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:536630/FULLTEXT01.pdf
  16. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:690841/FULLTEXT01.pdf
  17. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:740219/FULLTEXT01.pdf
  18. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404184/FULLTEXT01.pdf
  19. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:818414/FULLTEXT01.pdf
  20. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:898886/FULLTEXT01.pdf
  21. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:817099/FULLTEXT01.pdf
  22. https://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236627/FULLTEXT01.pdf
  23. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:538145/FULLTEXT01.pdf
  24. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:301244/FULLTEXT01.pdf
  25. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:820501/FULLTEXT01.pdf
  26. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:908915/FULLTEXT01.pdf
  27. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:823564/FULLTEXT01.pdf
  28. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:400854/FULLTEXT01.pdf
Relaterade ämnen :