Vi litar på varandra, eller? : En undersökning om tillit och socialt kapital hos gymnasieelever

(1)

Vi litar på varandra, eller?

En undersökning om tillit och socialt kapital hos gymnasieelever

TOMMY MAXE

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Samhällskunskap

Examination A1E, Examensarbete i samhällskunskap Avancerad nivå, 15 hp.

Handledare Mikael Axberg

VT 2016 Kurs SKA200

(2)

2 SAMMANFATTNING

Tommy Maxe

”Vi litar på varandra, eller?”

– En undersökning om tillit och socialt kapital hos gymnasieelever

I den här uppsatsen undersöks gymnasieelevers tillit till andra människor och olika

institutioner i samhället. Arbetet har en kvantitativ ansats och är baserat på tre gymnasieskolor och 123 gymnasieelevers deltagande i en enkätundersökning. Eleverna som deltagit i

undersökningen har gått i årskurs 1, respektive 3, samt studerat på praktiska och teoretiska gymnasieprogram. Med hjälp av de data som undersökningen inbringat har resultatet analyserats, kategoriserats och jämförts med tidigare forskning. Resultatet visar att gymnasieelever har ett lägre förtroende till människor i allmänhet än övriga Sveriges

befolkning men förtroendet för de undersökta institutionerna följer samma mönster. Resultatet visar också att bland de undersökta grupperna är det männen som har högst socialt kapital och de att de elever som studerar ett praktiskt program har lägst.

2016 Antal sidor: 50

_____________________________________________

(3)

3

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Forskningsfrågor ... 7 1.4 Begreppsdefinitioner ... 7 2 LITTERATURGENOMGÅNG... 8 2.1 Tidigare forskning ... 8 2.2 Styrdokument ... 12 3 METOD ... 14 3.1 Forskningsstrategi ... 14 3.2 Urval ... 14 3.3 Datainsamlingsmetod ... 15 3.4 Databearbetning ... 16

3.5 Reliabilitet och validitet ... 16

4 RESULTAT ... 17

4.1 Resultat totalt ... 18

4.2 Resultat efter kön ... 20

4.2.1 Resultat – Kvinna ... 20

4.2.2 Resultat – Man ... 21

4.3 Resultat efter årskurs ... 22

4.3.1 Resultat – Årskurs 1... 22

4.3.2 Resultat – Årskurs 3... 23

(4)

4

4.4.1 Resultat – Praktiskt program ... 24

4.4.2 Resultat – Teoretiskt program ... 26

4.5 Resultat efter fritidsaktiviteter ... 28

4.6 Sammanfattning av resultatet ... 29

5 ANALYS ... 29

5.1 Resultatanalys – tidigare forskning ... 29

5.1.1 Analys om mellanmänsklig tillit ... 29

5.1.2 Analys om tillit till olika institutioner ... 30

5.2 Resultatanalys – eget resultat ... 31

5.2.1 Analys om mellanmänsklig tillit ... 31

5.2.2 Analys om tillit till olika institutioner ... 32

6 DISKUSSION ... 33 6.1 Metoddiskussion ... 33 6.2 Resultatdiskussion ... 34 6.3 Slutsatser ... 36 6.4 Nya forskningsfrågor ... 36 6.5 Pedagogisk relevans ... 37 REFERENSER ... 38 BILAGOR ... 40 Bilaga 1. Missivbrev ... 40 Bilaga 2. Enkät ... 41 Bilaga 3. Enkätdata ... 43

(5)

5

Tabellförteckning

Tabell 1 - Informanters förtroende för människor i närheten (familj & vänner) ... 18

Tabell 2 - Informanters allmänna förtroende för andra... 18

Tabell 3 - Informanters förtroende för olika institutioner ... 19

Tabell 4 - Informanters deltagande i förening/organisation ... 19

Tabell 5 - Kvinnors allmänna förtroende för andra ... 20

Tabell 6 - Kvinnors deltagande i förening/organisation ... 20

Tabell 7 - Mäns allmänna förtroende för andra ... 21

Tabell 8 - Mäns deltagande i förening/organisation ... 21

Tabell 9 - Årskurs 1-elevers förtroende för olika institutioner ... 22

Tabell 10 - Årskurs 1-elevers deltagande i förening/organisation ... 22

Tabell 11 - Årskurs 3-elevers förtroende för olika institutioner ... 23

Tabell 12 - Årskurs 3-elevers deltagande i förening/organisation ... 23

Tabell 13 - Praktikstuderande studenters förtroende för människor i samma bostadsområde ... 24

Tabell 14 - Praktikstuderande studenters förtroende för människor i allmänhet ... 24

Tabell 15 - Praktikstuderande studenters förtroende för olika institutioner ... 25

Tabell 16 - Praktikstuderande studenters deltagande i förening/organisation... 25

Tabell 17 - Teoristuderande studenters förtroende för människor i samma bostadsområde ... 26

Tabell 18 - Teoristuderande studenters förtroende för människor i allmänhet ... 26

Tabell 19 - Teoristuderande studenters förtroende för olika institutioner ... 27

Tabell 20 - Teoristuderande studenters deltagande i förening/organisation ... 27

Tabell 21 - Fritidsaktiva studenters förtroende för människor i allmänhet ... 28

(6)

6

1 Inledning

I följande avsnitt ges en bakgrund till uppsatsen och en redogörelse för dess syfte och frågeställningar samt ett avsnitt med en beskrivning av återkommande begrepp i arbetet.

1.1 Bakgrund

I Sverige kan vi läsa rapport efter rapport under de senaste 20 åren som konstaterar att vi kommer i topp bland alla världens länder vid undersökningar av den mellanmänskliga tilliten. Uppemot 80% av svenskarna uppger att man i allmänhet kan lita på en annan människa. Den siffran är i länder som Frankrike, Ungern och Grekland runt 20% och Slovakien och Serbien runt 8%. Tanken med det här arbetet är inte att kontrollera eller ifrågasätta den tidigare

forskningen om den mellanmänskliga tilliten och det sociala kapitalet, utan snarare att göra en djupdykning i den. (Charron Nicholas & Bo Rothstein. 2015)

Forskning visar att stor mellanmänsklig tillit och ett högt socialt kapital bidrar till tillväxt i samhället både socialt, kulturellt och ekonomiskt. Därför är det eftersträvansvärt att ha ett så högt socialt kapital som möjligt. Här i Sverige bor det gamla och unga, fattiga och rika, svenskfödda och utlandsfödda, landsbor och stadsbor, förvärvsarbetare och arbetslösa. Listan kan göras lång. Givet är att det sociala kapitalet och tilliten varierar i olika

samhällsgrupper i Sverige. Jag har valt att rikta mig mot samhällsgruppen gymnasieelever för att undersöka hur tilliten förhåller sig just där. Har gymnasieelever i Sverige högre eller lägre tillit till andra än övriga befolkningen i Sverige?

Den svenska skolan har en uppgift som i folkmun brukar kallas ”skolans dubbla

uppdrag”. Förutom uppdraget att tillägna eleverna kunskap i respektive ämnen är den också att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för gymnasieskolan står det att

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (skolverket

2011c). Det är viktigt att ”ta med sig” skolans värdegrund och uppgifter i forskning som handlar om tillit och socialt kapital bland skolelever eftersom det inte bara är en eller några få lärares uppgifter att fostra dessa till demokratiska medborgare. Det är hela skolväsendet från lärare, rektorer, kuratorer, assistenter och alla andra människor som är på något sätt kopplade till skolan. Det är allas uppgift att tillsammans förankra de grundläggande demokratiska värderingar det svenska samhället bygger på. Jag menar att forskning om gymnasieelevers tillit och sociala kapital är relevant för att kunna visa indikationer på hur det går med det

(7)

7

skolans dubbla uppdrag och om åtgärder behöver för att förankra det demokratifostrande uppdraget tydligare.

Jag menar också att lärare till gymnasieelever, framförallt i samhällskunskap, har en väldigt stor nytta av detta när man pratar om samhället och dess institutioner och förhållanden generellt i skolans sfär. Är läraren medveten om elevernas attityd gentemot dessa kan man också anpassa sin undervisning efter det. Finns det ett högt förtroende för till exempel staten kan det vara läge för läraren att lära eleverna tänka kritiskt kring den. Finns det ett lågt förtroende för kommunalpolitiker kan det vara läge för läraren att förklara hur

kommunalpolitikerna jobbar och hur man kan vara med och påverka den kommunala

politiken själv. Arbetet kommer att kunna ge mig som framtida lärare, och även andra lärare, en bättre uppfattning om dagens gymnasieelevers sociala kapital och attityder gentemot andra sociala grupper i samhället och mot olika statliga institutioner.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka gymnasieelevers mellanmänskliga- och generella tillit, om den är högre eller lägre än i Sverige i allmänhet. Syftet är också att undersöka vilka grupper och mönster hos gymnasieeleverna som skiljer dem åt i deras sociala kapital. Samt även ge en indikation till lärare om hur dagens ungdomars attityd och tillit till andra människor och statens institutioner är.

1.3 Forskningsfrågor

Utifrån uppsatsens syfte formulerades följande forskningsfrågor:

● Är gymnasieelevernas tillit och förtroende högre eller lägre än övriga befolkningens? ● Vilka grupper bland gymnasieeleverna har högre respektive mindre socialt kapital?

1.4 Begreppsdefinitioner

Mellanmänsklig tillit menas i arbetet den grad människor litar på varandra i olika

samhällsgrupper. Det kan vara till exempel inom familjen, bostadsområdet eller främlingar.

Generell tillit används som begrepp för att beskriva den mellanmänskliga tilliten på en

lite större - makronivå, och där ingår även tilliten till olika institutioner i samhället.

Socialt kapital är ett återkommande begrepp genom arbetet som fungerar som ett

(8)

8

mellanmänsklig tillit och generell tillit. Det beskriver hur stort förtroendet och tilliten är till andra människor, institutioner och hur stort deltagandet är i föreningslivet och andra sociala aktiviteter utanför de organiserade sammanhangen.

2 Litteraturgenomgång

I det här kapitlet tas tidigare forskning och övriga relevant litteratur inom området upp.

2.1 Tidigare forskning

Alejandro Portes (1998) beskriver vilka positiva effekter socialt kapital har i ett samhälle. Sammanfattat kan effekterna delas upp i tre grövre funktioner: social kontroll, familjestöd och förmåner utanför familjenätverk.

Portes (1998) skriver att ett högt socialt kapital upprätthåller den sociala kontrollen eftersom samhällets medborgare ”håller koll på varandra” och det gör formella kontroller överflödiga. Ett exempel på informell kontroll kan vara olika former av grannsamverkan. Portes fortsätter om familjestöd och skriver om forskning som visar att familjer med högt socialt kapital har högre förväntningar på sina barn, ger dem mer uppmärksamhet och

tillbringar mer tid tillsammans med dem. Socialt kapital bidrar även, enligt Portes, till sociala medlemskap i nätverk utanför familjens ramar. Dessa typer medlemskap kan ge förmåner som familjenätverken inte kan ge, som utbildningar eller jobb i olika branscher.

Malin Eriksson (2003, sid.21) skriver i sin avhandling om det sociala kapitalets fördelar på en folkhälsonivå. Eriksson beskriver fördelarna också på makronivå till skillnad från Portes (1998) som inriktar sig mer på individnivå.

Världsbanken lyfter fram en rad positiva effekter som socialt kapital kan ha för individer och hela nationer. Socialt kapital kan bl.a. bidra till att;

● minska kriminalitet och våld,

● förbättra individernas utbildningsresultat,

● skapa vägar för hållbar utveckling och samtidigt skydd för den globala miljön, ● underlätta fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt,

● förbättra folkhälsan,

● bygga kapacitet för landsbygdsutveckling. (Eriksson. 2003. Sid.22)

Ett begrepp som är kopplat till socialt kapital är ”sociala fällor”. Det är ett fenomen som Bo Rothstein (2003, sid.313) tar upp. Han beskriver den på ett lätt och överskådligt sätt genom följande punkter:

(9)

9

1. Situationen är sådan att “alla” vinner på om ”alla” väljer att samarbeta.

2. Men – om man inte litar på att ”alla de andra” samarbetar, är det meningslöst att själv välja att samarbeta eftersom det som skall åstadkommas kräver att åtminstone nästan alla andra också samarbetar.

3. Det betyder att det kan vara rationellt att inte samarbeta om man inte litar på att ”de andra” också samarbetar.

4. Slutsats – ett effektivt samarbete för gemensamma ändamål kan bara uppstå om man litar på att ”de andra” väljer att samarbeta.

5. Utan denna tillit slår den sociala fällan obönhörligen igen, dvs vi hamnar i en situation där ”alla” får det sämre, trots att ”alla” inser att man skulle tjäna på att välja att samarbeta. (Rothstein. 2003. Sid. 1)

Rothstein (2003) menar att man måste lita på varandra för att maximera nyttan. Ett exempel: Två bönder behöver skövla sin skörd innan vädret förstör skörden. Om de samarbetar hinner bådas skörd att räddas. Men när de samarbetar måste de börja med en skörd, bonde ett. När dennes skörd är räddad så måste bonde två lita på att bonde ett hjälper honom med den andra skörden trots att hans egen redan att säkrad. En hög tillit till varandra gör att bådas skördar kan bli räddade men en låg tillit kan leda till att ingen hinner rädda hela sin egen skörd. Ett annat konkret exempel på sociala fällor i dagens samhälle kan vara beskattning. Om man upplever att många i ett samhälle fuskar med skatten, ”varför ska jag då skatta?”. Det blir en negativ spiral som leder till sociala fällor.

Robert Putnam (1993) gjorde undersökning om socialt kapital i Italien 1993. Putnam undersökte om socialt kapital i norra och södra Italien under den dåvarande

decentraliseringsprocessen. Putnam menade att norra Italiens demokrati fungerade avsevärt mycket bättre, inte för att regionen var rikare rent ekonomiskt sett, utan eftersom

medborgarna var mer engagerade bland annat i frivilligorganisationer än vad medborgarna var i södra Italien. Resultatet av ett högt frivilligorganistationsdeltagande skulle också innebära att mer socialt kapital bildas i samhället. Det utvecklas ett sammanhållande kitt av sociala normer, förtroende och ömsesidighet som minskar risken för de sociala fällorna.

Rothstein (1998, sid.167) medger att det finns forskning som visar på ett samband mellan organistationsdeltagande och förtroende mellan medborgare i samhället men att Putnam inte tar hänsyn till att det kan vara medborgare med socialt kapital som väljer att vara med i olika organisationer eller om det är organisationerna i sig som skapar det sociala kapitalet. Rothstein menar istället att det Putnam saknar i sin studie är de offentliga institutionernas betydelse för det sociala kapitalet.

(10)

10

Rothstein och Staffan Kumlin skriver i SOM-institutets rapport om mellanmänsklig tillit i Sverige. Undersökningen, som genomförs årligen, är en riksrepresentativ undersökning som finns för att forskare ska kunna analysera hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden. Rothstein och Kumlin (2001, sid.52) konstaterar att den

mellanmänskliga tilliten i Sverige, tillsammans med övriga norden, ligger i toppen av alla länder där liknande undersökningar genomförs. På en elvagradig skala har informanterna fått ange i vilken utsträckning de anser att man kan lita på andra människor. Svaren är

kategoriserade som: låglitare 0-3, mellanlitare 4-6 och höglitare 7-10.

Rothstein, Sören Holmberg och Sofia Arkhede (2015) kommenterar

SOM-undersökningens resultat från 2015 och konstaterar att Sveriges mellanmänskliga tillit ligger på en jämn nivå där antalet höglitare låg på 58% år 1996, då SOM-undersökningarna började, och 60% år 2015. Antalet låglitare år 2015 ligger runt 10%. Vidare redovisar forskarna (Ibid, sid 7-36) tabeller som presenterar den mellanmänskliga tilliten i Sverige efter ett antal olika variabler. Andel höglitare efter kön: 58% man, 61% kvinna. Andel höglitare efter ålder: 48% 29 år. Andel låglitare efter kön: 11% man, 9% kvinna. Andel låglitare efter ålder: 15% 16-29 år.

Jan Torége (2015) skriver i rapporten Tillit och tolerans – en skrift om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling om tillit i olika åldrar och generationer. Unga har

lägre tillit idag än äldre men med åldern och nya livserfarenheter ökar den tilliten. Han skriver också om att det finns en generationseffekt som innebär att människor som är födda efter år 1980 har i en lägre tillit till andra än de som är födda tidigare, när de är i samma ålder (ibid, sid.33). Han menar alltså att yngre människor har en lägre tillit än äldre, men genomsnittet på den ”lägre tilliten” går också ner när nya generationer föds och blir i samma ålder som

tidigare undersökta generationer. Torége konstaterar att det är en nedåtgång i utvecklingen men spekulerar inte i om det är en tillfällig utveckling eller om det är något som förändrats i samhället som gör att yngre idag har mindre tillit än vad deras föräldrar hade i samma ålder.

Vidare skriver Torége (2015) om forskning som visar att tilliten till andra beror på tilliten till olika myndigheter eller institutioner, att tillit föder tillit. Om man är nöjd med en institution så ökar också tilliten till denna, och det ökar samtidigt tilliten till andra institutioner och i längden bidrar det till ett ökat förtroende för andra människor i allmänhet, en effekt som också kan gå i motsatt riktning menar han. Om man har ett lågt förtroende för

polismyndigheten så minskar också tilliten till andra myndigheter och i längden påverkar det tilliten till andra människor negativt.

(11)

11

I Socialvetenskaplig tidskrift redovisar Rothstein (1998) en undersökning som tar reda på var det sociala kapitalet kommer från. Han menar att det sociala kapitalet hos medborgarna kan variera beroende på deras förtroende för de statliga institutionerna.

Rothstein (ibid, sid.169) skriver att ett högt förtroende för statliga samhällsinstitutioner kan vara en orsak till ett ökat socialt kapital. Litar man på att institutionerna (polis, domstol, sjukhus osv.) klarar av sin uppgift och gör ett bra jobb på ett rättvist sätt tänker man att andra upplever det likadant och kan därför använda sig av institutionerna. Till exempel kan man ringa polisen vid behov istället för att ”ta saken i egna händer”. ”Polisen gör ett bra jobb, domstolen ger en rättvis dom, det går att lita på institutionerna. Det är min upplevelse och därför tror jag andra uppfattar det likadant, därför kan jag lita på andra också.”. Men om man däremot upplever att statliga institutioner är förslöade, klarar inte av att göra sin uppgift på ett bra sätt eller är korrupta så kommer också medborgarna att tappa tilliten till dessa

institutioner, det går inte att lita på dem. ”Om jag själv uppfattar staten på det här viset tror jag att andra också uppfattar dem på det sättet”. Den mellanmänskliga tilliten sjunker och det uppstår sociala fällor.

Forskning om förtroende för de olika institutionerna som kommer att täckas in i detta arbete har också gjorts av SOM-institutet. Den rapporten har sammanställts och tolkats av Henrik Ekengren Oscarsson och Annika Bergström (Svenska trender 2014). Rapporten

redovisar resultat i ett balansmått mellan +100 och -100 där +100 är ”mycket stort förtroende”

och -_{100 är ”mycket lågt förtroende”. Förtroendet för polisen visar Oscarsson och Bergström}

(ibid, sid.6-12) ligger på +52, domstolarna är +36, riksdagen +21, sjukvården +56, skolan +24 och kommunalstyret +1.

Ellen Almgren (2006) skriver i sin avhandling Att fostra demokrater om skolans dubbla uppdrag, att förmedla kunskap och fostra demokratiska medborgare. Hon förklarar bland annat om det sociala kapitalets tillgångar men också hinder i samhället och i skolan. Almgren (ibid, sid.162) skriver att forskning visar socialt kapital som värdefullt, inte bara för

individerna själva utan också för samhället i stort. Det fungerar som sammanbindande i ett samhälle och stärker en homogen grupp. Men det sammanbindande sociala kapitalet är också utestängande mot andra grupper och främjar därför inte en pluralistisk demokrati. Där visar forskning på den andra typen av socialt kapital, det överbryggande sociala kapitalet, fungerar och omfattar andra grupper med sociala eller etniska skillnader. Det är just det överbryggande sociala kapitalet som främjar medborgarutbildningen i skolan menar Almgren.

Forskning som gjorts av Ulrika Eriksson (2012) visar att elevers självrapporterade hälsa har stor betydelse beroende på det sociala kapitalet. Studien visar att ungdomars sociala

(12)

12

kapital i skolan och hemmet var direkt relaterat till deras subjektiva hälsobesvär och subjektiva hälsobefinnande. Låga nivåer av socialt kapital i skolan gav höga nivåer SHC,

subjective health complaints, som kan innebära att eleven upplever en rad olika symptom som

huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, nedstämdhet, irritabilitet, nervositet och sömnproblem. Vidare visade studien att höga nivåer socialt kapital gav högre utslag på SWB, subjective

well-being, som är elevens upplevelse av sin livssituation och som kan ses synonymt med

livstillfredsställelse (ibid, sid.30).

Samma studie visade också resultat på att tilliten till närområdet var relaterat till SHC och SWB. Barn som hade högre grad av tillit till området där de bor rapporterade också lägre nivåer SWB och barn som hade lägre grad av tillit till området de bor i, rapporterade högre nivåer SHC. ”Att uppfatta att närområdet genomsyras av misstro och otrygghet leder troligtvis till ett beteende som präglas av socialt avståndstagande och isolering och därmed ökade hälsobesvär och sämre välbefinnande.” (Eriksson 2003, sid.32).

2.2 Styrdokument

Det finns ett antal styrdokument som har relevans för arbetet. I skolans läroplan för gymnasiet beskrivs skolans dubbla uppdrag. Förutom att tillägna eleverna kunskap ska de också fostras som demokratiska medborgare och förankra de demokratiska värderingar det svenska samhället är byggt på (skolverket 2011c).

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (skolverket2011c, sid.5)

Det är också motiverat att beskriva elevernas tidigare gemensamma baskunskaper och

erfarenheter eftersom undersökningen använder ”årskurs” samt ”program” som variabler. När resultatet tolkas och man letar efter mönster kan deras olika baskunskaper och erfarenheter användas som hjälp att tolka de olika mönstren.

I undersökningen har totalt tre gymnasieskolor deltagit med olika programinriktningar och informanterna har varit från årskurs 1 och årskurs 3. Skolverkets läroplan och kursplaner i

samhällskunskap ger en fingervisning om vad elever i årskurs 1 respektive 3 ”borde” ha för

(13)

13

årskursernas kursplaner och fått minst betyget godkänt. Eleverna i årskurs 1 förväntas klarat av grundskolans samhällskunskap och därmed uppfyllt samhällskunskapsämnets syften och mål. I grundskolans styrdokument i samhällskunskap står det bland annat:

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. (Skolverket2011a)

I årskurs 3 kan jag förutsätta att majoriteten av eleverna klarat av den obligatoriska kursen Samhällskunskap 1a1, som är obligatorisk för alla elever i alla program och därmed uppfyller de syften och mål återges i kursen samhällskunskap som bland annat är:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. (Skolverket2011b)

För de elever som studerar på högskoleförberedande, eller teoretiskt program så ingår också kursen samhällskunskap 1b som obligatorisk kurs. Enligt kursplanen står det att

undervisningen ska behandla, bland annat, följande innehåll:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Skolverket2011b)

Skillnaden är att samhällskunskap 1b tar upp politiska ideologier. Undervisningen tar annars alltså upp samma saker om politiska system på lokal nivå och uppåt i både 1a1 och 1b. Den ska också behandla medborgares möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.

(14)

14

3 Metod

Under metodkapitlet beskrivs vilka metodiska utgångspunkter som används i forskningen.

3.1 Forskningsstrategi

I uppsatsen har SOM-institutets metod anammats, det vill säga en kvantitativ ansats i arbetet med enkäter som datainsamlingsmetod för att besvara på forskningsfrågorna. Ett alternativ hade varit enskilda intervjuer med elever för att få djupare och mer ingående data. Men eftersom en stor mängd information från fler informanter var det primära i arbetet och det mest effektiva sättet att samla in det är med hjälp av enkäter (Staffan Stukát 2011, sid.47) så blev det också enkäterna som fick utgöra datainsamlingsmetoden.

3.2 Urval

Martyn Denscombe (2016, sid.64) beskriver två olika typer av urval, representativt och explorativt urval. I detta arbete används en explorativ urvalsmetod. Ett explorativt urval försöker inte fånga in ett tvärsnitt av populationen för att representera den, utan snarare är syftet att göra en småskalig undersökning som kan fånga upp intressanta eller ovanliga

tendenser inom området för vad arbetet berör, i detta fall socialt kapital bland gymnasieelever. Vidare pratar Denscombe (2016) om urvalets olika inriktningar. Arbetet som gjorts har haft icke-sannolikhetsurval och bekvämlighetsurval som utgångspunkt. Ett

bekvämlighetsurval är motiverat på grund av den låga kostnaden, arbetets tidsspann och storleken på undersökningen. Det backas också upp av Denscombes tabell som beskriver vilken urvalsstrategi som bör användas beroende på vilket urval som används, i detta fall icke-sannolikhetsurval och bekvämlighetsurval (ibid, sid.79).

I undersökningen har totalt 123 informanter deltagit. De informanter som tillfrågats i undersökningen har varit elever på skolor som det funnits tidigare kontakter med i

utbildningen genom praktik eller fältuppgifter.

Inför undersökningen kontaktades ett antal gymnasieskolors rektorer via mail med information om undersökningen och en förfrågan om det fanns intresse att delta i

undersökningen. Av fem kontaktade skolor var det tre som valde att gå vidare med undersökningen. I det explorativa urvalet skulle det ingå minst en klass med en

(15)

15

är praktisk för att möjliggöra en ytterligare variabel i arbetet. Efter undersökningen var klar kunde konstateras att 15 elever i årskurs 1 som har en praktisk inriktning i sin utbildning, 19 elever i årskurs 3 som har en praktisk utbildning, 30 elever i årskurs 1 som har en teoretisk utbildning och 59 elever från årskurs 3 som har en teoretisk utbildning.

3.3 Datainsamlingsmetod

I arbetet användes enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Valet att använda enkäter som undersökningsmetod motiveras med argumenten Denscombe (2016) uppger:

informationen som samlades in uppfattas som okomplicerad, den kvantitativa ansats underökningen har ger ett behov av standardiserad data, informanterna förväntades förstå enkäten utan någon vidare förklaring av till exempel olika meningar eller ords betydelser samt att frågorna förväntas inte upplevas som känsliga eller kontroversiella, vilket möjliggör det för informanten att svara fullständigt och ärligt på enkäten.

I enkätundersökningens utformning har ett antal punkter beaktas som Denscombe beskriver i sin forskningshandbok (2016, sid.235). Till en början har ett missivbrev

formulerats för att förklara vem arrangören är som står bakom undersökningen. I missivbrevet beskrivs vilket syfte undersökningen ska genomföras, att informationen behandlas

konfidentiellt och att man genomför enkäten frivilligt utan några krav eller anspråk på informanten som deltar i undersökningen. Brevet mailades till klassansvarig lärare

tillsammans med enkäten och lästes upp högt av ansvarig lärare i klassrummet som sedan delat ut enkäten till eleverna som under ordnade former fyllt i enkäten.

Stor vikt har lagts på att effektivisera frågorna och få ut så mycket information på så lite frågor som möjligt samt försökt hålla ner tiden det tar att besvara undersökningen för att ingen ska tröttna på att fylla i enkäten utan istället ta sig tid och fundera ordentligt på de frågor som finns och fylla i enkäten fullständigt och sanningsenligt.

Frågornas utformning i enkäten har hämtats från SOM-institutets (2014) årliga enkät för att möjliggöra en rättvis jämförelse i resultatanalysen. Det är vad Stukát (2011, sid.50) kallar för strukturerade frågeformulär. Svarsalternativen svaras med hjälp av en Likertskala, det vill säga att undersökningen är en attitydundersökning som ”tvingar” informanten att ta ställning till ett påstående. På enkätens första del finns tre frågor och en elvagradig skala. På enkätens andra del finns en femgradig skala och på avslutande delen är det en dikotomfråga, en fråga med två svarsalternativ, men med en möjlighet att komplettera den.

(16)

16

3.4 Databearbetning

Med hjälp av enkätsvaren har data samlats ihop. Genom att kategorisera svaren efter olika variabler: totalt (alla svar tillsammans), kön, årskurs, program och fritidsaktiviteter har det varit möjligt att skapa olika tabeller och grafer som möjliggör en resultatbeskrivning utifrån dessa variabler och därmed få svar på forskningsfrågorna.

Enkäten har i del 3 en fråga som ger informanten möjlighet att fylla i dennes

fritidsaktiviteter. Om eleverna inte tycker att varken ”idrott-/friluftförening” eller ”politiskt parti/förbund” är två alternativ som beskriver deras fritidsaktiviteter så har de haft möjlighet att fylla i på en blank rad vad som kan tänkas vara en annan typ av aktivitet som faller innanför samma kategori. Istället för att redovisa vad eleven fyllt i så har det gjorts en bedömning av mig huruvida det passar in under idrott-/friluftförening eller politiskt

parti/förbund. Om en elev fyllt i att den inte är aktiv i något av de två alternativen men ändå fyllt i att hen spelar fotboll i en fotbollsklubb kan den enkäten korrigerats och räknas som att den eleven är medlem i en idrotts- eller friluftförening.

Tabellerna som presenteras är in_{te kategoriserade efter ”höglitare” och ”låglitare” på del} 1 om mellanmänsklig tillit, för att ge läsaren möjlighet att kontrollera och/eller dra egna slutsatser utifrån resultatet men under varje tabell kan det beskrivas hur stor andel som är ”höglitare” respektive ”låglitare” eftersom det underlättar jämförelsen med tidigare forskning.

Resultat för tilliten till institutionerna redovisas inte med samma skala som SOM-institutet gjort, det vill säga en balansskala mellan +100 och -100. Den redovisas i detta arbete som tre olika kategorier för att göra det mer lättöverskådligt för läsaren vilka institutioner som det finns respektive inte finns förtroende för. De som har ”mycket stort” och ”ganska stort” förtroende är en kategori. ”Varken eller” är den andra kategori samt ”ganska litet” och ”mycket litet” förtroende är den tredje kategorin.

3.5 Reliabilitet och validitet

För att säkerställa en hög validitet och reliabilitet i undersökningen har frågorna och svarsalternativen som utformades till ett frågeformulär varit inspirerat av SOM-institutets frågeformulär som har används till att göra riksrepresentativa attitydundersökningar sedan 1986. Arbetes enkät har tre delar: del 1 undersöker om den mellanmänskliga tilliten, del 2 undersöker tilliten till olika institutioner och del tre undersöker informanternas

(17)

17

I den första delen har frågorna utökats jämfört med SOM-institutet därför att det inte fanns tillräckligt med frågor för att undersöka det sociala kapitalet bland familj och vänner och deras bostadsområde. Tanken är att resultatet till frågorna om tilliten och förtroendet bland familj/vänner och bostadsområdet ska bidra till ett vidare resultat om informanternas mellanmänskliga förtroende.

I frågeformulärets andra del har frågorna begränsats till skillnad från SOM-institutet på grund av arbetets storlek och tidsram. Istället för att fråga om deras attityder gentemot 21 olika institut har det förkortats till tre institut på statlig nivå: riksdag, polis och domstolar samt tre institut på kommunal nivå: sjukvården, skolan och lokala kommunalpolitiker. Tanken med de sex utvalda institutionerna är att majoriteten av eleverna förmodligen har erfarenhet från dessa institutioner. Erfarenheter kan vara självupplevda som i skolan eller på sjukhuset men också deras erfarenheter och uppfattningar om instituten från andra håll som familj, vänner och medialt. I arbetet beskrivs kommunalpolitiker som representanter för hela

kommunalstyret.

”Socialt kapital” är inget begrepp som kan användas som universellt ”mått” för att jämföra olika studier som mäter det sociala kapitalet. Det går alltså inte att säga att ”i denna

undersökning har hen X-mycket i socialt kapital.”. Precis som Malin Eriksson (2003

sid.31-34) beskriver finns det olika tillvägagångssätt att mäta socialt kapital. Måtten ”mer socialt kapital” eller ”mindre socialt kapital” blir relevanta redovisningsbegrepp för varje enskild undersökning. Eftersom olika studier använder olika variabler så är det enklast att i den enskilda studien påstå vilka grupper som har högre socialt kapital än den andra. Fördelaktigt är givetvis att ha så många relevanta variabler som möjligt och därmed öka reliabiliteten när det kommer till att mäta det sociala kapitalet, vilka umgås man med, när umgås man dem och hur man umgås och så vidare. För att hålla arbetet inom en rimlig nivå med tanke på storleken på arbetet så har variablerna begränsats för att mäta elevernas sociala kapital till tre frågor om tillit, sex frågor om inställning till respektive institution samt en fråga om aktivitet i

(18)

18

4 Resultat

I det här kapitlet redovisas de resultat och tabeller som kommer att användas i

resultatanalysen samt det resultat som finns för att besvara forskningsfrågorna. Siffrorna som presenteras i samtliga tabeller är i procentform.

4.1 Resultat totalt

 Antal informanter som deltog i undersökning uppgår till totalt 123 personer.  Andel informanter i årskurs 1: 37% - Antal informanter i årskurs 3: 63%  Andel män: 49% – Antal kvinnor: 51%

 Andel studerande på praktiskt program: 28% – Antal studerande på teoretiskt program: 72%

Tabell 1. Informanters förtroende för människor i närheten (familj & vänner).

Av tilliten till människor i närheten (som familj och vänner) är 91% höglitare.

Tabell 2. Informanters allmänna förtroende för andra.

Tilliten till andra människor i allmänhet visar 20% höglitare och 30% låglitare.

2 ₀ 1 0 2 2 2 8 15 30 38 0 20 40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i din närhet (som familj

& vänner)? 4 2 9 15 15 17 18 11 7 1 1 0 10 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i allmänhet?

(19)

19

Tabell 3. Informanters förtroende för olika institutioner.

Högst tillit till de efterfrågade institutionerna har sjukvården. 73% svarade att de har ett ganska högt eller mycket högt förtroende för den. Lägst förtroende har kommunalpolitikerna där 24% svarade att de har ett ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende för dem. Riksdagen fick 45% och Kommunpolitiker fick 56% ”Varken eller”-svar.

Tabell 4. Informanters deltagande i förening/organisation.

38% av de tillfrågade svarade att de deltar i en idrotts-/friluftförening på fritiden och 7% svarade att de är medlem i ett politiskt parti eller förbund.

7 18 25 31 9 2 26 47 32 42 50 18 45 22 ₂₀ 12 28 56 19 7 15 ₁₃ 9 14 3 6 8 2 4 10 0 10 20 30 40 50 60 Pro ce n t

Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?

Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet

38 7 62 93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund

Pro

ce

n

t

Är du medlem i någon typ av förening/organisation?

(20)

20

4.2 Resultat efter kön

4.2.1 Resultat – Kvinna

Tabell 5. Kvinnors allmänna förtroende för andra.

Av kvinnorna som deltog i undersökningen svarade 16% som höglitare och 36% som låglitare till andra människor i allmänhet.

Tabell 6. Kvinnors deltagande i förening/organisation.

24% av kvinnorna som svarade är medlemmar i någon idrottsförening eller friluftsförening och ingen är medlem i något politiskt parti eller förbund.

2 2 13 19 13 24 11 ₁₀ 6 0 5 10 15 20 25 30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

24 76 100 0 20 40 60 80 100 120

Pro

ce

n

t

(21)

21

4.2.2 Resultat – Man

Tabell 7. Mäns allmänna förtroende för andra.

Av männen som deltog i undersökningen svarade 28% som höglitare till andra människor i allmänhet och 25% är låglitare.

Tabell 8. Mäns deltagande i förening/organisation.

Mer än hälften, 53%, uppgav att de är medlem i en förening eller organisation och 15% uppgav sig vara medlem i ett parti eller förbund.

6 2 7 10 17 8 22 17 7 2 2 0 5 10 15 20 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

53 15 47 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Pro

ce

n

t

(22)

22

4.3 Resultat efter årskurs

4.3.1 Resultat – Årskurs 1

Tabell 9. Årskurs 1-elevers förtroende för olika institutioner.

Av de elever som går i årskurs 1 svarar mer än hälften av eleverna att de har ett ganska högt eller mycket högt förtroende för fem av institutionerna. Den sjätte och sista, lokalpolitikerna, uppger 26% ganska högt eller mycket högt förtroende.

Tabell 10. Årskurs 1-elevers deltagande i förening/organisation. 11 29 37 44 11 4 44 50 33 33 56 22 32 13 13 16 24 54 13 4 13 7 9 9 4 4 11 0 10 20 30 40 50 60 Pro ce n t

51 2 49 98 0 20 40 60 80 100 120

Pro

ce

n

t

(23)

23

Årskurs 1-eleverna uppger att lite mer än hälften, 53%, är medlemmar i någon förening eller förbund.

4.3.2 Resultat – Årskurs 3

Tabell 11. Årskurs 3-elevers förtroende för olika institutioner.

De elever som studerade i årskurs 3 svarade att sjukvården är den institution som de har störst förtroende för (70%), följt av polisen (58%). Lägst förtroende bland årskurs 3-elever har domstolen och riksdagen med 27% var.

Tabell 12. Årskurs 3-elevers deltagande i förening/organisation.

5 12 20 23 8 1 17 46 30 47 47 15 51 27 23 10 31 58 22 9 17 ₁₅ 8 17 5 6 10 5 6 9 0 10 20 30 40 50 60 70 Pro ce n t

31 10 69 90 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pro

ce

n

t

(24)

24

Av elever i årskurs 3 svarade 31% att de är medlemmar i någon typ av förening eller organisation och 10% svarade att de är medlemmar i ett politiskt parti eller förbund.

4.4 Resultat efter program

4.4.1 Resultat – Praktiskt program

Tabell 13. Praktikstuderande studenters förtroende för människor i samma bostadsområde.

Av de elever som studerar ett praktiskt program uppgav sig 33% som höglitare och 23% som låglitare när det kommer till tilliten till människor i det område där eleven bor.

Tabell 14. Praktikstuderandestudenters förtroende för människor i allmänhet.

Uppfattningen om i vilken utsträckning det går att lita på andra människor i allmänhet svarar 9% av de praktiskt studerande studenterna som höglitare medan 40% svarar att de är låglitare.

3 3 17 12 20 12 18 9 6 0 5 10 15 20 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?

6 3 3 28 15 21 15 6 3 0 10 20 30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

(25)

25

Tabell 15. Praktikstuderande studenters förtroende för olika institutioner.

På frågan om de praktiskt studerande elevernas förtroende till olika institutioner var det

sjukvården som låg under 30_{% på ”Varken eller” som svarsalternativ. Övriga institutioner}

fick 41% eller mer ”Varken eller” på förtroendefrågan.

Tabell 16. Praktikstuderande studenters deltagande i förening/organisation.

Av de som studerar på ett praktiskt program är det 18% som uppgav sig vara medlemmar i en förening och 9% i ett politiskt parti eller förbund.

12 3 15 ₉ 12 35 35 44 38 12 64 41 41 29 41 67 15 6 12 9 6 6 9 ₆ 9 3 6 15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Pro ce n t

18 9 82 91 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pro

ce

n

t

(26)

26

4.4.2 Resultat – Teoretiskt program

Tabell 17. Teoristuderande studenters förtroende för människor i samma bostadsområde.

Eleverna som studerar på ett teoretiskt program uppger att 76% är höglitare när det kommer till människor i ens boendeområde och 11% uppger att de är låglitare.

Tabell 18. Teoristuderande studenters förtroende för människor i allmänhet.

Antal höglitare uppgår till 25% och låglitare 20% när eleverna som studerar ett teoretiskt gymnasieprogram uppger i vilken utsträckning man kan lita på andra människor i allmänhet.

2 1 8 4 2 7 20 22 18 16 0 5 10 15 20 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?

3 2 6 9 16 18 21 15 8 1 1 0 5 10 15 20 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

(27)

27

Tabell 19. Teoristuderande studenters förtroende för olika institutioner.

Fyra institutioner låg under 30% ”Varken eller” på frågan om de teoretiskt studerande elevernas förtroende för dem. De två institutionerna som ligger över 30% är

kommunalpolitikerna (52% ”Varken eller”) och riksdagen (36% ”Varken eller”).

Tabell 20. Teoristuderande studenters deltagande i förening/organisation.

46% respektive 7% av eleverna på de teoretiskt studerande programmen uppger sig vara medlem i någon förening eller politiskt parti/förbund.

10 20 34 37 9 3 33 51 30 42 55 20 36 15 11 6 24 52 20 8 17 13 9 17 1 6 8 2 3 8 0 10 20 30 40 50 60 Pro ce n t

46 7 54 93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pro

ce

n

t

(28)

28

4.5 Resultat efter fritidsaktiviteter

Tabell 21. Fritidsaktiva studenters förtroende för människor i allmänhet.

Bland människor i allmänhet menar 25% av eleverna som är medlemmar i en förening eller förbund att de är höglitare och 21% uppger sig vara låglitare.

Tabell 22. Fritidsaktiva studenters förtroende för olika institutioner.

Den institution som har högst förtroende bland förenings/partimedlemmar är sjukvården med 79_{% som uppger ett ”Ganska stort” eller ”Mycket stort” förtroende för den. Lägst tillit uppger}

informanterna har kommunalpolitikerna med 23_{% som uppger ”Ganska litet” eller ”Mycket}

litet” förtroende för dem.

4 7 11 13 15 25 16 9 0 5 10 15 20 25 30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pro ce n t Grader: 0-10

5 21 30 33 11 2 33 54 37 46 51 26 40 16 18 9 33 49 19 7 11 11 ₄ 12 2 2 5 2 2 11 0 10 20 30 40 50 60 Pro ce n t

(29)

29

4.6 Sammanfattning av resultatet

 Den mellanmänskliga tilliten till människor generellt uppger 20% av eleverna sig själva som höglitare och 30% är låglitare.

 Den institution som har störst förtroende är sjukvården. 65% uppger att de har ett ”ganska högt förtroende” eller ”mycket högt förtroende” för institutionen. Den institution med lägst förtroende i undersökningen är kommunalpolitikerna där 24% uppger ”ganska lite förtroende” eller ”mycket litet förtroende” för dem.

 Av de tillfrågade uppger 38% att de är medlemmar eller aktiva i någon sorts

idrottsförening eller friluftförening och 7% uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti eller förbund.

 Den grupp med högst tillit till andra människor där man själv bor och bland nära och kära är de som pluggar ett teoretiskt program där uppgår 76% som höglitare till sitt område samt 97% tillit till nära och kära. Högsta gruppen tillit till människor i allmänhet är männen där 28% uppger sig vara höglitare.

 Resultatet visar att de flesta grupper uppger sjukvården som den institution man har högst förtroende för och kommunalpolitiker är dem som man har minst förtroende för. Förtroendet för informanternas nära och kära består av 91% höglitare.

5 Analys

I denna del av uppsatsen analyseras resultatet med två utgångspunkter, tidigare forskning och arbetets egna resultat.

5.1 Resultatanalys

– tidigare forskning

I detta avsnitt kommer resultatet att analyseras med hjälp av tidigare forskning och jämföras med tidigare undersökningar om tillit och förtroende.

5.1.1 Analys om mellanmänsklig tillit

Resultatet visar tydliga skillnader från tidigare forskning om mellanmänsklig tillit som representerar befolkningen i Sverige. SOM-institutets undersökning visade att andelen höglitare, från undersökningen år 2015, ligger på 60% och andelen låglitare är 10%. I denna studie, som täcker in gymnasieelevers tillit, uppger endast 20 % av gymnasieeleverna att de är

(30)

30

höglitare och en ännu större del, 30%, uppger sig vara låglitare. Resultat skulle kunna

förklaras av forskning som Torége (2015) skriver om. Dagens unga har lägre mellanmänsklig tillit än äldre och förutom det så finns också vad han kallar ”generationseffekten” som visar att dagens unga har lägre tillit idag än vad de äldre hade i samma ålder.

Även SOM-institutets variabler kön och ålder visar på tydliga skillnader. Andelen höglitare bland män och kvinnor enligt tidigare forskning (Rothstein, Holmgren & Arkhede 2015) är 58% bland män respektive 61% bland kvinnor. Det skiljer 3 procentenheter mellan dem och det är kvinnorna som har flest andel höglitare. Det är flera skillnader jämfört med denna studies resultat. Andelen höglitare bland män i denna undersökning är 28% och bland kvinnorna är den 16%. Förutom att sifforna är lägre i denna undersökning visar den också att andelen höglitare bland männen är 12 procentenheter högre än kvinnorna.

När det kommer till åldersvariabeln har SOM-institutet informanter ”mellan 16-29 år”

som en variabel, det är också den lägsta i deras undersökning. Eftersom gymnasieeleverna i detta arbete inte skiljer sig mer i ålder än ett par år så har inte den variabeln kunnat användas i detta arbete. Det kan dock påpekas att andelen höglitare är färre bland 16-29 åringar, 48%, än det totala snittet på Sveriges befolkning, 60% enligt tidigare forskning (Rothstein, Holmberg & Arkhede 2015), vilket tyder på att andelen höglitare kan vara färre desto yngre

informanterna är. Den teorin stärks när man jämför denna undersöknings siffror. Tillit i Sverige: 60%, tillit bland 16-29 åringar: 48%, tillit bland undersökta gymnasieelever (~16-21 år): 20%.

Om man undersöker gruppen som uppgett att de är aktiva i en idrotts-/friluftsförening eller parti/förbund är andelen höglitare 25% och låglitare 21% på frågan om allmän tillit. Alltså _{är andelen höglitare bland de ”fritidsaktiva” inte fler än vad gruppen ”män” har.} Resultatet går emot vad Putnam (1993) skrev om i sin forskning, fritidsaktiviteter skapar socialt kapital som blir högre generell tillit. Det tyder på att Rothstein (1998) får rätt i sin kritik gentemot Putnam om att det inte endast är fritidsaktiviteter som avgör den generella tilliten.

5.1.2 Analys om tillit till olika institutioner

De institutioner med högst respektive lägst tillit i tidigare forskning (Ekengren Oscarsson & Bergström 2014) är sjukvården (+56) och kommunalpolitikerna (+1) vilket också

överensstämmer med detta arbetes undersökning där 73% uppgav att det har ”ganska högt förtroende” eller ”mycket högt förtroende” för sjukvården. Lägst förtroende har

(31)

31

kommunalpolitikerna där 24% uppger att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” för troende för dem.

Förtroendet för alla institutioner följer nästan samma mönster i båda undersökningarna. I tidigare forskning (Ekengren Oscarsson & Bergström 2014) är det rangordningen från högst förtroende till lägst: sjukvården, polisen, domstolar, skola, riksdag och kommunalpolitiker. I denna undersökning är det: sjukvården, polisen, skola, domstolar, riksdag och

kommunalpolitiker. Skillnaden är att skola och domstolar har bytt plats i min undersökning. Vad som är slående i mitt resultat är den relativt stora andelen ”varken eller”-svar på riksdag och kommunalpolitiker. 45% av informanterna svarade ”varken eller” på vilket förtroende de har för riksdagen och 56% hos kommunalpolitikerna. Det kan tänkas bero på att båda institutionerna är de som ligger längst från gymnasieeleven. Där kan de ha minst

erfarenhet och minst kunskap om.

5.2 Resultatanalys

– eget resultat

I detta avsnitt kommer resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och jämföras med de variabler och grupper som undersökt elevernas tillit och förtroende.

5.2.1 Analys om mellanmänsklig tillit

Den grupp som har högst tillit till andra människor i undersökningen är männen med 28%. Tidigare forskning (Putnam 1993, Rothstein 1998) visar att aktivitet i föreningar på fritiden kan bidra till ökat socialt kapital och därmed den mellanmänskliga tilliten. Det som skulle kunna tänkas vara en anledning till att männen i denna undersökning visar en högre tillit är att 53% av männen uppger att de är aktiva i en förening eller organisation plus de 15% som uppger att de är aktiva i ett politiskt parti eller förbund. Av kvinnorna uppger ”endast” 24% att de är aktiva i en förening och ingen som är aktiv i en politisk förening eller förbund. Undersökningen visar att de manliga informanterna i denna undersökning har, i snitt, högre socialt kapital än kvinnorna.

Lägst antal höglitare är gruppen som studerar på ett praktiskt program, där är 9% höglitare och av dem är det 18% som uppgav att de är aktiva i en idrotts-/friluftförening. Att männen har en högre mellanmänsklig tillit till andra än de som studerar ett praktiskt

yrkesprogram skulle alltså kunna förklaras med hjälp av att de är mer aktiva utanför de organiserade ramarna på fritiden, i det här fallet en idrotts- eller friluftsförening.

(32)

32

Tendensen går också att se när man jämför de praktiska och teoretiska programmen hur stort antal låglitare det finns. På det praktiska programmet är 40% av informanterna låglitare och som tidigare nämnt 18% aktiva i en förening eller organisation. På det teoretiska programmet är 20% låglitare, hälften så stor andel som på det praktiska programmet och där är 46% av informanterna aktiva i en förening eller organisation.

Återigen går det att göra koppling mellan mellanmänsklig tillit och socialt kapital, i detta fall aktivitet på fritiden i form av en förening eller organisation. Aktivitet i

förening/organisation hävdas (Putnam 1993) leda till ökat socialt kapital och därför också högre generell tillit till andra. Påståendet sätts ordentligt på prov när man jämför den grupp där alla, 100%, uppgett sig vara aktiva i en förening eller organisation. Där borde tilliten vara som högst om påståendet (och Putnams forskning) är korrekt.

Resultatet visar att det påståendet inte håller. Av de informanter som uppgett att de är aktiva på fritiden så uppger 22% av dem sig själva som låglitare och 25% uppger sig vara höglitare. Alltså finns det fler höglitare i gruppen ”män” och ”teoretiskt pluggande” trots att de grupperna inte är, i lika stor utsträckning, aktiva i någon förening eller organisation.

Den största skillnaden i förtroendet i det område människor bor i ser vi mellan grupperna teoretiskt studerande och praktiskt studerande. Teoretiskt studerande uppger att 76% att de är höglitare till människor som bor i deras område och bland praktiskt studerande uppger endast 28% sig själva som höglitare till folk i bostadsområdet. Den stora skillnaden är högst intressant och skulle av behöva undersökas mer om var dessa grupper bor i för

bostadsområden. För en sådan analys behövs ett större dataunderlag än vad som finns

tillgänglig i detta arbete men skillnaden är ändå värd att nämna. Som tidigare forskning visar (Eriksson 2012) så är tilliten i bostadsområdet direkt kopplat till det sociala kapitalet i samhället, skolan och individens välmående.

Förtroendet för informanternas nära och kära är på höga 91% och det visar att man litar mest på de man känner och umgås dagligen med.

5.2.2 Analys om tillit till olika institutioner

Undersökningen kommer fram till att elever från årskurs 1 har högre förtroende för de samtliga sex institutionerna som undersöks jämfört med elever ur årskurs 3. Resultatet visar motsatsen till tidigare forskning som påstår att människor får större tillit med åldern (Torége 2015). Skillnaden är att årskurs 1-eleverna har 51% deltagande i en förening eller organisation medan årskurs 3-_{eleverna ”endast” har 31% deltagande. I detta fall visar det att}

(33)

33

Sjukvården är den institution som fått högst förtroende totalt sett och allra högst förtroende får den av de som pluggar ett teoretiskt program och de som studerar i årskurs 1. I båda

grupperna svarade 79% att det antin_{gen har ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende} för sjukvården. Institutionen med lägst förtroende totalt sett är kommunpolitikerna där uppgav 24% att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende för dem. Den grupp som har lägst förtroende för kommunalpolitikerna är de som studerar årskurs 3, där svarade 26% att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende.

På fem av de sex undersökta institutionerna svarade de praktiskt studerande eleverna,

minst 41% ”varken eller”, angående deras förtroende till dem. Kommunalpolitiker är den

institution som flest svarat ”varken eller” på. Varför den fått högst andel ”varken eller”-svar kan tänkas förklaras att de som pluggar den teoretiska utbildningen läser per automatik kursen samhällskunskap 1b som har större fokus på politik i deras centrala innehåll. De som läser teoretiskt program hade näst lägst antal ”varken eller”-svar på förtroendet för

kommunalpolitiker, 52%.

Tillämpar man samma teori här som tidigare, att de som är aktiva i en förening eller organisation ska ha ett större generellt förtroende så ser vi att det inte riktigt stämmer återigen. Om man bara tittar på de som är ”fritidsaktiva” kan man inte se något utmärkande resultat med deras förtroende för institutionerna. Den ligger i samma nivå med övriga grupper där inte alla är aktiva i en förening eller organisation.

6 Diskussion

I det här kapitlet diskuteras den valda metoden, resultatet, arbetets slutsatser, nya forskningsfrågor och avslutningsvis vilken pedagogisk relevans arbetet har.

6.1 Metoddiskussion

Tanken med examensarbetet var delvis att göra en jämförande studie med SOM-institutets årliga enkätundersökning. Frågorna i enkäten är hämtade från den och därför var det givet att samma metod skulle anammas när denna studie genomfördes. Problematiken med att

genomföra en kvantitativ undersökning på kandidatnivå var i det här fallet tidsramen för att samla ihop tillräckligt mycket data för att få den representativ för en större grupp.

Etthundratjugotre informanter är inte tillräckligt för att representera gymnasieelever i Sverige, Västmanland eller knappt Västerås. Därför kan studien inte ses över ett större perspektiv än

(34)

34

vad den är, detta är vad 123 elever tycker och tänker. Men tanken var från början inte att arbetet skulle vara representativt heller utan endast ge en indikation på hur det kan se ut med socialt kapital hos gymnasieelever.

Det finns även en viss problematik med frågeställningen om tillit till andra människor ”rent allmänt” följt av en svarsskala 0-10. Hur eleverna uppfattar vad ”andra människor rent allmänt” betyder varierar självklart beroende på elevens individuella erfarenheter. En tanke var istället att, i frågeformuläret ge exempel på olika konkreta situationer i livet där man ställs inför scenarion och tvingas ta ställning till hur mycket man litar på en främmande människa i en viss situation. En sådan undersökning känns helt klart mer spännande än att eleverna själva får avgöra vad det innebär att lita på andra människor ”rent generellt” betyder. Men jag hänvisar igen till uppsatsens begränsningar i storlek, tid, pengar och engagemang och menar att en sådan undersökning behövs göras på en annan nivå.

I undersökningen fanns också en tanke om att undersöka och jämföra elevernas tillit till deras bostadsområde så att det skulle vara en variabel. När informanternas svar, angående vilket bostadsområde de bor, i analyserades upptäcktes det ganska tidigt att det resultatet och den variabeln skulle bli för svag för att göra en djupare analys på. Ett exempel är en

gymnasieklass som deltog i undersökningen. Där svarade 20 elever i undersökningen och 18 av dessa bor i olika bostadsområden. Spridningen i svaren angående bostadsområdesfrågan blev helt enkelt för stort och mycket större än vad tanken var att det skulle bli när enkäten utformades. Därför har den variabeln helt åsidosatts i resultatpresentationen och i

resultatanalysen.

Även om det finns mycket man skulle vilja göra på ett annat sätt när man får mersmak inom ett forskningsområde tycker jag att den valda metoden för att få svar på

forskningsfrågorna har varit det rätta valet, lätt argumenterat, eftersom jag fått svar på de forskningsfrågor som undersökningen utgick från.

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visar att den mellanmänskliga tilliten är lägre hos gymnasieelever än övriga Sveriges befolkning tillsammans. Det kan förklaras med den tidigare forskning som visar att det allmänna förtroende för andra blir högre desto äldre man blir. Jag ställer mig frågandes om det måste vara på det viset. Varför har man lägre tillit när man är ung tonåring än när man blir äldre och får mer livserfarenhet? Vad är det i samhället, eller hos vuxna individer, som gör att de yngre har ett sådant lågt förtroende för andra? Ännu mer rullar tankarna iväg när

(35)

35

forskningen visar att ungas förtroende blir lägre och lägre vid samma ålder som tidigare ålderskohorter. Vad kan det bero på och vad kan vi göra åt saken om trenden håller i sig? Minskad mellanmänsklig tillit är dåligt för samhället och därför borde fenomenet följas upp av berörda parter som har makt och kunskap att göra en förändring i trenden.

Förtroendet till de institutioner som undersöktes följer nästan SOM-institutets resultat. Rangordnar man förtroendet från högst till lägst blir det: sjukvården följt av polisen,

domstolarna, skolan, riksdagen och sist kommunalstyret.

Riksdagen och kommunalstyret var de två institutioner som hade flest ”varken eller”-svar. Jag kan endast spekulera i vad det kan bero på men en tanke är att eleverna kanske inte riktigt har koll på hur institutionerna jobbar eller fungerar. Som sagt är det endast de som studerar det teoretiska programmet som läser samhällskunskapskursen där de berör politiska system på en mer detaljerad nivå, från lokalpolitisk- upp till EU-nivå. Vet man inte hur det fungerar kanske ”varken eller”-svaret ligger närmast till hands. Detta leder mig till en tanke då som undrar: borde inte kunskap om vårt demokratiska system vara en grundsten i

utbildningen, inte minst för att uppfylla skolans dubbla uppdrag? Borde inte kunskap om hur man kan vara med och påverka politiken från lokal- till riksnivå vara obligatorisk för alla elever?

Intressant är resultatet som visar att gruppen ”män” har högst andel höglitare när det kommer till allmän tillit till andra och inte gruppen som är aktiva i en förening eller organisation. Resultatet visar att många av de grupper som har hög andel ”fritidsaktiva” är också de grupper som har högst andel höglitare på frågan om mellanmänskligt förtroende. Det kan alltså inte vara den avgörande faktorn för att man ska få ett högt socialt kapital och hög tillit till andra men det finns givetvis variabler som saknas i arbetet som inte undersöks och som kan kopplas med elevernas aktivitet på fritiden som kan påverka deras generella tillit, fritid med vänner till exempel.

Därför är det också svårt att säga vilka grupper som har ett högt eller lågt socialt kapital. Men utifrån de variabler och frågar som ställts vågar jag ändå ge en indikation på vilka

grupper som har högre eller lägre socialt kapital. Männen är den grupp som har högst förtroende för andra människor rent generellt, högst förtroende för de olika institutionerna sammanlagt och är den grupp som svarat i högst grad är aktiva på fritiden med en förening eller politiskt parti/förbund. Med högst generellt tillit och flest procentuellt fritidsaktiva så argumenterar jag för att bland de undersökta eleverna är gruppen män den med högst socialt kapital. Även gruppen årskurs 1-elever visade relativt högt förtroende för andra människor

(36)

36

och för institutionerna samt att majoriteten är aktiva i en förening eller organisation och kan därför argumenteras med ett högt socialt kapital.

Om vi ska titta på grupper som visar på ett mindre socialt kapital än övriga så är det gruppen som studerar på ett praktiskt program. Där visade resultatet en relativt låg andel höglitare till människor i allmänhet, lägst förtroende till institutionerna och knappt en av fem elever var aktiva i en förening eller organisation.

Grupper som har högre andel informanter som är aktiva i en förening eller organisation har också, enligt en subjektiv bedömning, ett högre socialt kapital i denna undersökning. Men slutsatsen är att aktivitet i en förening eller organisation inte är avgörande för elevens

generella tillit eller förtroende.

6.3 Slutsatser

 Gymnasieelever har en lägre tillit till andra än tidigare forskning som är representativ för hela befolkningen.

 Gymnasieelevernas förtroende för institutionerna följer samma mönster som den tidigare forskningen som är riksrepresentativ.

 Högst socialt kapital har gruppen män och de som pluggar teoretiskt program. Den grupp med lägst socialt kapital är de som studerar ett praktiskt program.

 En hög andel ”varken eller”-svar angående förtroende till institutioner kan bero på otillräcklig kunskap inom ämnet.

6.4 Nya forskningsfrågor

Studien har haft två forskningsfrågor som utgångspunkt men det har under arbetets gång väckts flera frågetecken som skulle vara intressanta att forska vidare kring. Den första och mest centrala tanken är: om resultatet är representativt för hela Sveriges gymnasieelever? Kan det verkligen vara så att gymnasieelever har mycket lägre allmänt förtroende för andra än vad den övriga befolkningen har och vad beror det på? Det går givetvis att dyka på djupet i det och fortsätta undersöka, vad beror det på? En riksrepresentativ undersökning skulle vara högst intressant att titta på.

Tanken i detta arbete var att se relevansen mellan socialt kapital och bostadsområde men det visade sig att underlaget blev för klent. Det hade givetvis varit intressant att se en sådan koppling i framtida forskning om gymnasieelevers sociala kapital.

(37)

37

6.5 Pedagogisk relevans

Forskning om gymnasieelevers attityd gentemot andra i samhället men också mot de institutioner som finns ger lärare en möjlighet att anpassa sin undervisning efter dessa. I arbetets resultat visar det sig att kommunalpolitiker har lägst förtroende av de undersökta institutionerna och också flest andel ”varken eller”-svar vilket kan tyda på att eleverna inte riktigt vet hur man arbetar i kommunerna och inte vet hur man påverkar den kommunala politiken vilket gör dem osäkra. Med forskningsunderlag med detta faktum kan pedagoger välja att rikta en del av sin undervisning till att förklara och berätta hur det går till i den kommunala politiken och kommunstyret.

(38)

38

Referenser

Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater – Om skolan i demokratin och demokratin i skolan.

Uppsala: Elanders Gotab

Charron, N & Rothstein, B. (2015). Social tillit i Europas regioner. In Välfärdsgapet - EU:s

sociala utmaning, ed. U. Bernitz, L. Oxelheim and T. Persson. Stockholm: Santërus

förlag.

Ekengren Oscarsson, H & Bergström, A. (2015). SOM-institutet. Svenska trender –

1986-2014. Hämtad den 13 maj 2016 från:

http://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534693_svenska-trender-1986-2014.pdf

Eriksson, M. (2003). Socialt kapital Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med

fokus på folkhälsa. Institutionen för epidemiologi och folkhälsa: Umeå Universitet.

Hämtad den 16 maj 2016 från: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Socialt-kapital.pdf

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Putnam, R. (1993). Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton University Press.

Portes, Alejandro, (1998). Social Capital: Its Origins and Application in Modern Sociology, Annual Reviews Sociology. 24: 1-24.

Rothstein, B. (1998). Varifrån kommer det sociala kapitalet? (Socialvetenskaplig tidskrift nummer 2-3.). Hämtad den 17 mars 2016 från:

http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1286/1286967_09.pdf

Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Hämtad den 22 maj 2016 från: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1286/1286904_20.pdf

Rothstein, B, Holmgren, S & Arkhede, S. (2015). Mellanmänsklig tillit i Sverige. Göteborg: SOM-institutet. Hämtad den 2 maj 2016 från: