Miljömålen i halvtid – de Facto
2009
de Facto är Miljömålsrådets årliga rapportering till regeringen om hur arbetet med Sveriges 16
miljökvalitets-mål går. Miljömiljökvalitets-målsarbetet befinner sig i halvtid och på många områden går utvecklingen åt rätt håll, men tempot
är inte tillräckligt högt. Över hälften av miljökvalitetsmålen bedöms inte möjliga att nå till 2020. Inom målen
för klimat, havsmiljö, giftfri miljö och biologisk mångfald finns dessutom en risk för plötsliga eller
oåterkalle-liga förändringar i miljön. Den pågående globala ekonomiska krisen öppnar en möjlighet för att investeringar
som görs gynnar miljön, om de satsas på energieffektivare och mer miljöanpassade system och produkter.
ISSN 1654-4641 ISBN 978-91-620-1272-4
M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l
de Facto
2009
– i halvtid
Innehåll
miljömålen
1 2 7 8 12 17 21 27 30 33 37 41 44 50 53 57 60 64 69 76 78 80 förordmiljömålsrådets sammanfattande bedömning de 16 nationella miljökvalitetsmålen
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Bara naturlig försurning Giftri miljö
Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
miljömålen – en uppgift för alla! ordlista
Miljömålen – i halvtid de Facto 2009
Detta är Miljömålsrådets årliga rapport till regeringen. Underlag till rapporten har lämnats av de
miljömålsansvariga myndigheterna, se nedan. Synpunkter på materialet har lämnats av
Miljömåls-rådets organisationer genom MiljömålsMiljömåls-rådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning.
utgivare:
Naturvårdsverket
beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma ordertelefon: 08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399e-post: natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 978-91-620-1272-4
© Naturvårdsverket redaktörer: Andreas Nilsson/Vetenskapsjournalisterna och Hans Hellberg/HH Reportage illustrationer till miljömål: Tobias Flygar
grafisk form: AB Typoform/Marie Peterson
tryck: Davidsons Tryckeri AB, Taberg Media Group, 2009-05 upplaga: 6 500 ex de Facto 2009 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, www.miljomal.se
En förkortad version av skriften ges också ut på engelska, isbn: 978-91-620-1273-1 Miljökvalitetsmål
1. begränsad klimatpåverkan
Naturvårdsverket 2. frisk luft
Naturvårdsverket
3. bara naturlig försurning
Naturvårdsverket 4. giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5. skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6. säker strålmiljö Strålsäkerhetsmyndigheten 7. ingen övergödning Naturvårdsverket 8. levande sjöar och
vattendrag Naturvårdsverket I. kulturmiljön Riksantikvarieämbetet II. hälsofrågor Socialstyrelsen
III. fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader
Boverket
Länsstyrelserna
(Skogsstyrelsen ansvarar för målet Levande skogar)
9. grundvatten av god kvalitet
Sveriges geologiska undersökning 10. hav i balans samt levande
kust och skärgård Naturvårdsverket 11. myllrande våtmarker Naturvårdsverket 12. levande skogar Skogsstyrelsen
13. ett rikt odlingslandskap
Jordbruksverket
14. storslagen fjällmiljö
Naturvårdsverket 15. god bebyggd miljö
Boverket
16. ett rikt växt- och djurliv
Naturvårdsverket
Övergripande miljömålsfrågor
Regionala miljömål
MILJÖKVALITETSMÅL
Når vi miljökvalitetsmålen?
Trend Faktorer som påverkat bedömningen Prognos
för år 2020 MILJÖKVALITETSMÅL för år 2020Prognos Trend Faktorer som påverkat bedömningen
* målår 2050 i en första etapp
3. Bara naturlig försurning Svavel- och kväveutsläpp från land i Europa har minskat kraftigt, men inte tillräckligt. Faktorer som bidrar till minskningen i Sverige är svavelskatt och avgaskrav på fordon. Sjöfartens utsläpp ökar. Ökat skogsbruk kan ge ökad försurning.
1. Begränsad klimatpåverkan* För att klara målet måste de globala utsläppen av växthusgaser börja minska inom 10–15 år, halveras till år 2050 och vid slutet av seklet vara nära noll. Från 1990 till 2005 ökade utsläppen globalt med 25 procent och ökningen bedöms fortsätta kommande 20–30 år.
4. Giftfri miljö Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och processer är svår att få kontroll över. Produktionen av varor och kemikalier ökar, särskilt i länder med svag kemikaliekontroll. Möjligheten att ta hand om förorenade områden som innebär akuta risker bedöms ha ökat.
6. Säker strålmiljö Utsläppen av radioaktiva ämnen är begränsade. Ännu saknas lösningar för att ta hand om vissa typer av radioaktivt avfall. Att förändra människors beteende för att minska antalet hudcancerfall är svårt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs och åtgärdas vid behov. 2. Frisk luft Luftföroreningar orsakas bland annat av vägtrafik, slitage från dubbdäck, vedeldning, sjöfart och arbetsmaskiner. Negativa hälso- och miljöeffekter av föroreningarna kommer
att finnas kvar 2020. Trenden med förbättrad luftkvalitet i tätorterna har avstannat.
7. Ingen övergödning Svenska utsläpp av fosfor- och kväveföreningar och ammoniak har minskat. Större delen av belastningen på hav och skogsmark kommer från andra länder. Återhämtnings-tiden i naturen är lång.
8. Levande sjöar och vattendrag Jord- och skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer behöver öka. Arbetet med att bevara kultur- och naturmiljöer går för sakta. Förutsättningarna för ekologisk restaurering har förbättrats. Vattenförsörjningsplaner för ytvattentäkter saknas ofta.
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvatten påverkas av jordbruk, tätorter, förorenad mark, väghållning och för stora uttag. Uppföljning av påverkan är bristfällig, och många vattentäkter saknar adekvat skydd. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms kunna bidra till att målet nås. 10. Hav i balans samt
levande kust och skärgård Exploateringstrycket ökar på kusterna och i öppet hav. Situationen för torsk och ål är kritisk, men östra beståndet av torsk i Östersjön visar tecken på återhämtning. Positivt är att arbetet med att bilda naturreservat och områden med fiskeförbud går framåt. 11. Myllrande våtmarker Bevarande och återskapande av våtmarker går långsamt framåt. Hänsynen måste bli bättre, främst inom skogsbruket. Positivt är att myrskyddsplanen har reviderats samt
att arbetet med Natura 2000, vattenförvaltning och åtgärder för hotade arter rullar på. 12. Levande skogar Skogen brukas intensivt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsynen till
dessa miljöer behöver förbättras och resurser till skydd av skog behöver öka.
13. Ett rikt odlingslandskap Natur- och kulturvärden hotas av både igenväxning och intensifiering av jordbruket. Jordbrukspolitikens satsningar på miljöåtgärder samt företags- och landsbygdsutveck-ling har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.
14. Storslagen fjällmiljö Renbete krävs för att bevara fjällens unika värden. Slitaget på mark och vegetation har ökat. Antalet terrängskotrar med lägre bullernivå fortsätter att öka. Fjällens kulturmiljöer har inte ett tillräckligt skydd. Delmålen är mycket svåra att nå inom utsatt tid.
15. God bebyggd miljö Buller och dålig inomhusmiljö ger hälsoproblem. Kulturvärden värnas inte i tillräcklig omfattning. Bedömningen av delmålen om planeringsunderlag, minskad användning av naturgrus och buller har ändrats och de anses nu bli mycket svåra att nå i tid. 16. Ett rikt växt- och djurliv Förlusten av biologisk mångfald, både arter och ekosystem, fortsätter trots vidtagnaåtgärder. Flera vanliga arter minskar, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Läget för
hotade arter har försämrats. Nyttjandet av många biologiska resurser är inte hållbart. 5. Skyddande ozonskikt Målet bedöms möjligt att nå. Halterna av ozonnedbrytande ämnen minskar tack vare internationellt samarbete. I Sveriges avveckling återstår ett användningsförbud för HCFC.
Trenden är positiv då ozonskiktets tjocklek varit tämligen konstant sedan 2002.
Teckenförklaring till bedömningar av målen
Trendpilar för miljökvalitetsmålen Målet bedöms kunna nås inom tidsramen
Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in
Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ Smilisar för miljökvalitetsmålen
En redovisning av miljökvalitetsmål, delmål och regionala miljömål finns även på Miljömålsportalen – www.miljomal.se
Trycksak MILJÖMÄRKT
369 341
Miljömålen i halvtid – de Facto
2009
de Facto är Miljömålsrådets årliga rapportering till regeringen om hur arbetet med Sveriges 16
miljökvalitets-mål går. Miljömiljökvalitets-målsarbetet befinner sig i halvtid och på många områden går utvecklingen åt rätt håll, men tempot
är inte tillräckligt högt. Över hälften av miljökvalitetsmålen bedöms inte möjliga att nå till 2020. Inom målen
för klimat, havsmiljö, giftfri miljö och biologisk mångfald finns dessutom en risk för plötsliga eller
oåterkalle-liga förändringar i miljön. Den pågående globala ekonomiska krisen öppnar en möjlighet för att investeringar
som görs gynnar miljön, om de satsas på energieffektivare och mer miljöanpassade system och produkter.
ISSN 1654-4641 ISBN 978-91-620-1272-4
M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l
de Facto
2009
– i halvtid
Innehåll
miljömålen
1 2 7 8 12 17 21 27 30 33 37 41 44 50 53 57 60 64 69 76 78 80 förordmiljömålsrådets sammanfattande bedömning de 16 nationella miljökvalitetsmålen
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Bara naturlig försurning Giftri miljö
Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
miljömålen – en uppgift för alla! ordlista
förord
Förord
För tio år sedan beslutade Sveriges riksdag att det svenska miljöarbetet skulle inriktas på att nå ett antal miljökvalitetsmål. På senare tid har målen utökats och Sverige har nu 16 miljökvalitetsmål som vi siktar på att nå till år 2020. Miljömålsrådet har därför valt att kalla den här rapporten ”i halvtid”.
Sveriges riksdag har satt som mål att vi till kommande generationer ska lämna över ett samhälle där våra stora miljöproblem är lösta. Miljömålen beskriver de kvaliteter och till-stånd för Sveriges miljö som vi anser hållbara på lång sikt. Målen kräver insatser från alla i samhället – från offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda männi-skor. I den här rapporten redovisar vi arbetet med miljökvalitetsmålen och hur vi bedömer möjligheterna att nå dem fram till år 2020.
Arbetet med att nå miljömålen är en allt mer självklar del i samhällsutvecklingen – myndig- heter och kommuner integrerar miljömålen i sina verksamheter och företagen tar till sig relevanta delar i sina miljöledningssystem. Det finns mycket positivt att peka på. För att miljökvalitetsmålen ska kunna nås återstår det dock mycket att göra och förändra, såväl i Sverige som inom EU och resten av världen.
Miljömålsrådets bedömning är i grunden densamma som i rapporten ”Nu är det bråttom!”, som vi lämnade för den fördjupade utvärderingen 2008. Det krävs politisk beslutskraft och att fler åtgärder genomförs, om våra barn och barnbarn ska få det samhälle vi vill ge dem. Att satsa på miljön är välfärdspolitik. Det främjar folkhälsan, den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, hushållning med naturresurser – och därmed också vår ekonomiska utveckling på sikt. Dessa grundläggande värden ska vara utgångspunkt för allt miljöarbete i Sverige.
Arbetet med att genomföra, följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen är ett av Sveriges största samarbetsprojekt. För att genomföra det krävs ett stort engagemang – jag hoppas och tror att alla vill bidra.
Eva Eriksson
miljömålsrådets
sammanfattande
bedömning
Inom många områden går arbetet för en bättre miljö framåt. Om miljösituationen i dag jämförs med den för 10 till 20 år sedan har det hänt mycket positivt. Detta tack vare värdefulla insatser från kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter, liksom från näringsliv, ideella organisationer och medborgarna. Det gäller områden som exempelvis skydd av ozon-skiktet, minskad försurning och skydd av värdefull natur. Trenderna för tillståndet i miljön i årets de Facto visar en fortsatt positiv utveckling för flera miljökvalitetsmål. Insatser ger resultat!
Miljömålsrådet konstaterar dock återigen att det är bråttom om miljömålen ska kunna nås. För flera mål brådskar det om de överhuvudtaget ska vara möjliga att nå. Det finns också ett antal områden där risken för plötsliga eller oåterkalleliga förändringar
är överhängande. Det gäller framför allt Begränsad
klimatpåverkan, Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålsrådet konstaterade i den fördjupade utvär-deringen 2008 ”Nu är det bråttom!” att utvecklingen i miljön går åt rätt håll på flera av de områden vi i Sve-rige själva råder över. Dock är tempot i arbetet inte tillräckligt för att nå målen till 2020. Faktorer som medför att flera mål är svåra att nå är att de är ambi-tiöst formulerade, att den internationella påverkan är stor, att det tar tid för naturen att återhämta sig samt att intressekonflikter ofta leder till att åtgärder inte genomförs. Denna bedömning gäller fortfarande.
Under 2009 är klimatfrågan i fokus i och med FN-mötet i Köpenhamn i december och det sammanfal-lande svenska ordförandeskapet i EU. Den stora
Miljömålsrådets
sammanfattande bedömning
•
Utvecklingen i miljön går åt rätt håll på många områden, men tempot i arbetet är inte tillräckligt för att nå miljökvalitets-målen till år 2020.•
Områden som är särskilt problematiska och där risken är stor för plötsliga eller oåterkalleliga miljöförändringar rör främst de mål som handlar om klimat, hav, giftfri miljö och biologisk mångfald. Inte minst klimatförändringarna försvårar dess-utom möjligheten att nå andra miljömål.•
Det finns en hög medvetenhet hos allmänheten om klimatfrågan och en acceptans för att åtgärder behövs för att nå miljöförbättringar.•
Många åtgärder inom EU och på internationell nivå påverkar det svenska arbetet med att nå miljömålen på ett positivt sätt. Sverige bör därför aktivt verka för att miljöhänsyn vägs in i internationella beslut.•
Investeringar som en följd av den ekonomiska krisen måste satsas både på jobb och hållbar utveckling, genom att främja energieffektivare och mer miljöanpassade system, infrastruktur och teknik samt utbildning.miljömålsrådets
sammanfattande
bedömning
utmaningen för det internationella samfundet blir att åstadkomma ett nytt regelverk där uppgiften att minska utsläppen av växthusgaser fördelas på ett rätt-vist sätt mellan länder. Samtidigt måste u-länderna ges möjlighet till utveckling och fattigdomsbekämp-ning. Miljömålsrådet vill särskilt understryka den risk för plötsliga förändringar som klimatförändringarna medför. Risken ökar med högre temperatur och mil-jöförändringarna kan i många fall visa sig vara oåter-kalleliga. En total avsmältning av den arktiska havs-isen skulle till exempel leda till stora förändringar av det arktiska ekosystemet och samtidigt medföra att den globala uppvärmningen accelererar. En global överenskommelse är avgörande för om klimatmålet ska nås. Miljömålsrådet konstaterar samtidigt att Sverige och EU kan göra mycket på egen hand, både för att minska utsläppen och för att anpassa sig till de kommande klimatförändringarna.
När det gäller miljötillståndet i haven konstate-rar Miljömålsrådet att trots stora insatser under de senaste 30 åren är tillståndet för både Västerhavet och Östersjön fortsatt dåligt. I södra och mellersta Östersjön är överskottet av näring fortfarande stort, syrebristen är värre än någonsin och döda bottnar breder ut sig. I Västerhavet är situationen något bättre men syrebrist förekommer i vissa fjordar. Ålen är utrotningshotad och torskbestånd hotas av överfiske i både Västerhavet och Östersjön. Men det finns ändå hoppingivande tecken på att det östra beståndet av Östersjötorsken återhämtar sig, vilket pekar på att samarbete över nationsgränser ofta är nyckeln till framgång i miljöarbetet. Även haven kommer att påverkas av en klimatförändring. Temperaturhöjningarna innebär att syrehalten mins-kar och i Östersjön riskerar salthalten att sjunka i takt med att nederbörden ökar och inflödet från Nordsjön minskar. Tillsammans med andra problem som en icke hållbar fiskepolitik, tillförsel av näringsämnen och ökat tryck på nyttjande riskerar hela systemet att dramatiskt förändras. Miljömålsrådet konstaterar att om målet Hav i balans samt levande kust och skärgård
ska kunna nås krävs det kraftigt minskade utsläpp av övergödande ämnen, en hållbar fiskepolitik och minskade utsläpp av växthusgaser.
När det gäller miljökvalitetsmålet Giftfri miljö fram-håller Miljömålsrådet att det finns stora utmaningar för att minska människors och miljöns exponering för farliga kemiska ämnen. Exponering för många farliga kemikalier samtidigt är problematisk, liksom sprid-ning av bioackumulerande och långlivade ämnen. Det saknas nödvändig kunskap om de flesta kemi-kaliers farlighet, förekomst i olika varor och i vilken grad människor utsätts för ämnena i arbetsmiljö och yttre miljö. Nya problemämnen upptäcks fortlöpan-de. Även om det finns tillräckliga kunskaper krävs stora insatser på flera nivåer för att fasa ut särskilt farliga ämnen.
Biologisk mångfald är viktig i ekosystemen genom att bland annat sprida risker och skapa fler möjlighe-ter till anpassningar vid olika störningar, som exem-pelvis klimatförändringar. Livskraftiga ekosystem
bedömningar av miljökvalitetsmålen
Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms vara de samma som i den fördjupade utvärderingen 2008. Detta betyder att endast ett av sexton mål, Skyddande
ozonskikt, bedöms vara möjligt att nå inom den angivna
tidsramen. Sex av målen, Säker strålmiljö, Levande sjöar
och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Storslagen fjäll- miljö bedöms vara möjliga att nå med ytterligare åtgär-der. Resterande mål bedöms vara mycket svåra eller omöjliga att nå även om ytterligare åtgärder sätts in. Särskilt dystert ser det ut för klimatmålet som förutom en röd smilis även har en negativ trend. Glädjande nog är klimatmålet det enda målet med en negativ trend. Målet Bara naturlig försurning har en positiv trend trots att det inte bedöms som möjligt att nå, eftersom det tar lång tid för naturen att återhämta sig.
miljömålsrådets
sammanfattande
bedömning
ger förutsättningar för fortsatt tillgång på livsmedel, skogsbiomassa och fisk. Ett långsiktigt nyttjande av naturresurserna kräver fortsatta åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst mot bakgrund av att problem med föroreningar fortsätter. Det svenska arbetet för mer miljöhänsyn inom bland annat jord-bruks- och fiskepolitik inom EU bör intensifieras. För att miljömålen ska nås måste jordbruket, skogs-näringen och fisket ta större hänsyn till både biologisk mångfald och kulturmiljöer. Detta Naturens år 2009 – då det är 100 år sedan Sveriges och Europas första nationalparker inrättades och den första naturskydds-lagen antogs – bör skydd av natur- och kulturvärden i såväl landmiljöer som hav och andra miljöer uppmärk-sammas. För att inte riskera att skada eller helt förlora sådana värden är det för flera av miljökvalitetsmålen avgörande att öka takten i arbetet med naturreservat, kulturreservat och andra skyddsformer.
Om den globala ekonomiska krisen kommer att påverka miljön på ett positivt eller negativt sätt är svårt att avgöra. De minskade utsläpp som ofta följer med en lågkonjunktur får inte misstolkas som att vi är på rätt väg. Risken är att investeringar i ny teknik skjuts på framtiden, vilket innebär än högre utsläpp när efterfrågan åter skjuter fart. Den ekonomiska krisen kan istället ge möjligheter att effektivisera och miljöanpassa såväl teknik som system. Ofta innehåller ekonomiska stimulanspaket investeringar som kommer att nyttjas under lång tid. Därför är det viktigt att dessa investeringar uppmuntrar mil-jövänliga alternativ. Stimulanspaket bör även stötta teknikinnovation och utbildning. Satsningarna måste ha ett dubbelt syfte; dels främja jobb och tillväxt, dels bygga upp ett långsiktigt hållbart samhälle. Den politiska öppning som nu finns för satsningar på för-nybar energi, grön teknologi, investeringar i energief-fektivisering och kollektiva transporter bör utnyttjas.
4 2 6 7 5 ha, miljoner
figur a.1 Skyddad natur under 100 år
1909 1919 1929 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999 2008
källa: naturvårdsregistret, naturvårdsverket
fjäll fjällbarrskog
skog 3
Under 2009 är det Naturens år och vi kan fira att det är 100 år sedan de första svenska nationalparkerna bildades. Totalt finns nu 6,9 miljoner hektar skyddade i form av nationalparker, naturreser-vat, naturvårdsområden och Natura 2000-områden. Utöver dessa
1 1914 1924 1934 1944 1954 1964 1974 1984 1994 2004 sötvatten hav myr jordbruksmark
finns även mindre arealer biotopskyddsområden och kulturreser-vat. Arbetet med naturskydd har varit intensivt de senaste tio åren, men behöver förstärkas för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås.
miljömålsrådets
sammanfattande
bedömning
Att dessutom minska subventioner till miljöskadlig verksamhet ger en positiv effekt i både statsfinan-serna och miljön, och är därför ett viktigt inslag i en hållbar politik. Miljömålsrådet vill understryka vikten av att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad miljöbelastning. Vägen dit inbegriper satsningar på miljöteknikutveckling, nya systemlösningar och förändringar i konsumtionsmönster.
Utveckling som påverkar miljöarbetet
Under 2007 och 2008 var det stort fokus på klimatfrå-gan i medierna. Naturvårdsverkets årliga mätningar visar att det finns en hög medvetenhet om klimat-frågan hos den svenska allmänheten. Mätningarna visar också att befolkningen tycker att det är viktigt att Sverige vidtar åtgärder för att minska utsläppen och att invånarna är beredda att stödja företag som tar täten i klimatarbetet. Fler och fler företag marknads-för också klimatvänliga produkter och tjänster. Det tycks finnas en acceptans i Sverige för de åtgärder som kommer att behövas och därmed en politisk möjlighet att införa dessa. Miljöfrågorna har också tagit en allt större plats på den politiska arenan.
Rika länder har högre utsläpp av växthusgaser än fattiga och skillnaderna i utsläpp per person är stora. Även inom länderna är skillnaderna stora. Orsaken är bland annat att hushåll med högre inkomst kör bil i större utsträckning, har större bostadsyta att värma upp och konsumerar mer industriprodukter och livs-medel. Sverige har sedan 1990 lyckats bryta samban-det mellan utsläpp av växthusgaser och ekonomisk tillväxt. De svenska utsläppen per person är något högre än världsgenomsnittet, men betydligt lägre än snittet för i-länder.
I Sverige har utsläppen av växthusgaser minskat bland annat tack vare att användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskat stadigt sedan 1990. Främst har koldioxidskatten och olika typer av bidrag gjort det lönsamt att byta värmekälla från olja till fjärrvärme, värmepump eller pellets.
Ökade transporter leder förutom till ökade utsläpp av växthusgaser också till mer buller och utsläpp av
bedömningar av delmålen Totalt bedöms 13 delmål vara möjliga att nå, 15 kan nås med ytterligare åtgärder och 31 bedöms vara mycket svåra att nå även om ytterligare åtgärder sätts in. För delmål där målåret är passerat redovisas i rapporten endast de tre mål som inte har nåtts.
En mer positiv bedömning görs för:
•
Det delmål under Giftfri miljö som rör efterbehandling av förorenade områden som innebär akuta risker anses nu kunna nås till 2010 med ytterligare åtgärder.•
Under Hav i balans samt levande kust och skärgård har två av delmålen fått en mer positiv bedömning och bedöms möjliga att nå. Det gäller målet om skydd av miljöer där bland annat antalet marina reservat sannolikt kommer att nå önskad nivå år 2010. Samma sak gäller bullermålet där så kallade hänsynsområden i skärgården har införts.En mer negativ bedömning görs för:
•
Under Ingen övergödning bedöms delmålet om utsläpp av fosforföroreningar till 2010 inte längre vara möjligt att nå ens med ytterligare åtgärder. Den positiva trenden har planat ut när ökad spannmåls-odling har lett till ökade utsläpp.•
Målet om vårdade kulturbärande landskapselement under Ett rikt odlingslandskap bedöms inte längre vara möjligt att nå trots att reglerna för miljöersätt-ning har ändrats.•
Två av delmålen under Storslagen fjällmiljö ändras och bedöms inte längre vara möjliga att nå. Det gäl-ler delmålen om att begränsa skador på mark och vegetation till 2010 respektive buller till 2010/2015.•
Delmålet om planeringsunderlag till 2010 under Godbebyggd miljö
bedöms nu vara omöjligt att nå, efter-som många kommuner fortfarande saknar program och strategier för de frågor som omfattas av delmå-let. Även målen till 2010 om buller respektive uttag av naturgrus bedöms nu vara omöjliga att nå.
miljömålsrådets
sammanfattande
bedömning
luftföroreningar. Dubbdäcksanvändning leder exem-pelvis till höga halter av partiklar som försämrar luft-kvaliteten. Speciellt svårt är det att minska utsläppen från internationell luft- och sjöfart. Den internatio-nella sjöfarten är nu den enskilt största källan till utsläpp av kväveoxider i Sverige och är lika stor som övriga utsläpp tillsammans. Växthusgasutsläppen från den internationella flyg- och sjötrafiken regleras inte under Kyotoprotokollet. Flygtrafiken inom Europa kommer dock att inkluderas i EU:s handelssystem för utsläpp av växthusgaser år 2012. Ett pris på dessa och andra utsläpp är nödvändigt för att få till stånd de förändringar som krävs både nationellt och globalt.
Beslut inom EU och det övriga världssamfundet kan påverka det svenska arbetet med att nå miljömå-len på ett positivt sätt. EU:s klimat- och energipaket kan ha en positiv inverkan på såväl klimatmålet som svenska bakgrundshalter och nedfall av vissa luftföroreningar. Ökade satsningar på miljöåtgärder i EU:s jordbrukspolitik kan få positiv inverkan på Ett
rikt odlingslandskap. EU:s marina direktiv förväntas ha en positiv inverkan på havsmiljömålet och EU:s regler om bullergränsvärden för nya terrängfordon förväntas få effekt på bullernivåerna i fjällen. Även EU:s kemikalielagstiftning Reach och ny växtskydds-medelslagstiftning förväntas på sikt underlätta möj-ligheterna att nå målet Giftfri miljö. Beslut inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO om att minska utsläppen av kväveföreningar kommer att få en positiv inverkan på målen Ingen övergödning och
Bara naturlig försurning. Det tar dock lång tid innan resultat kan ses i miljön.
Klimatförändringarna påverkar möjligheten att nå andra miljömål och kan för flera mål komma att bli den största utmaningen, bland annat Levande
sko-gar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålsrådet kommer under 2009 att genomföra en studie för att påbörja en kartläggning av klimatför-ändringarnas inverkan på olika miljömål.
Den ökade användningen av förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser och har en positiv
inverkan på exempelvis målen Begränsad
klimatpåver-kan, Frisk luft och Ingen övergödning. Samtidigt krävs hänsynstagande för att inte påverka andra miljömål på ett negativt sätt. En utbyggnad av vindkraften i fjällen kan påverka möjligheten att nå målet
Stor-slagen fjällmiljö. På samma sätt kan ökad avverkning i skogen och ett större uttag av biobränslen i form av avverkningsrester försvåra möjligheten att nå målet
Levande skogar, om det görs på ett icke hållbart sätt. Elcertifikatssystemet och ett ökat krav på försörj-ningstrygghet kan leda till en ökad utbyggnad av den småskaliga vattenkraften, vilket påverkar målet
Levande sjöar och vattendrag. Det är dock vanligare att åtgärder för att nå ett miljömål också får positiva effekter för andra miljömål. De stora konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålen och andra samhälls-intressen som till exempel ökad tillväxt och regional utveckling. Samhällsplaneringen, inte minst de kom-munala översiktsplanerna, måste ta bättre hänsyn till miljömålen. Sammantaget leder detta till slutsatsen att för att nå miljömålen är det avgörande att de vägs in i tidiga skeden i planering och utveckling i stat, kommuner, regionala organ, näringsliv samt i över-enskommelser inom EU och internationellt.
en sammanfattning av de regionala bedömningarna De regionala bedömningarna av miljömålen är ofta lite mer positiva än de nationella. Detta beror framför allt på regionala skillnader i förutsättningar. Några län har tolkat klimatmålet på ett sätt som skiljer sig från den nationella tolkningen. Regionala skillnader i bildandet av naturreservat kan också göra att några län gör en mer positiv bedömning av vissa mål. Ofta är de norra länen mer positiva än de södra. I några fall är de regionala bedömningarna mer negativa än de nationella, exem-pelvis för Ett rikt odlingslandskap.
En målvis sammanfattning av de regionala bedöm-ningarna finns i texterna om varje miljökvalitetsmål.
De
16
nationella
miljökvalitets målen
Halten av växthusgaser i atmosfären skall
i enlighet med FN:s ramkonvention för
kli-matförändringar stabiliseras på en nivå som
innebär att människans påverkan på
klimat-systemet inte blir farlig. Målet skall uppnås
på ett sådant sätt och i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras,
livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål för
hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har
tillsammans med andra länder ett ansvar för
att det globala målet uppnås.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Kraftiga globala utsläppsminskningar av växthusgaser krävs för att målet ska nås. Målet har tolkats som att den globala temperaturökningen borde begränsas till högst två grader över förindustriell nivå. Globala klimatmodeller visar på en temperaturökning i intervallet 2,4–4,6 grader till slutet av detta sekel, om inte utsläppen minskar kraftigt.
Trenden för målet är negativ. Den globala medel-temperaturen år 2008 var 14,3 grader. Det är något lägre än för 2007, men ändå det tionde varmaste året sedan mätningarna startade 1850. Medeltemperatu-ren 2008 påverkades av väderfenomenet La Niña,
som brukar sänka den globala medeltemperaturen. De tio varmaste åren har alla inträffat sedan 1997.
Växthuseffekten beror på att utgående värme-strålning från jorden absorberas av växthusgaser i atmosfären. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat med en halv procent från 2007. Samtidigt ökar
8
begränsad klimatpåverkan 360 320 380 400 340Not. ppm (parts per million) = miljondelar av atmosfärsvolymen koldioxid, ppm
figur 1.1 Koldioxidkoncentration i atmosfären 1958–2008
1966 1970 1974 1962
1958 1978 1982
källa: us national oceanic & atmospheric administration
Atmosfärens koldioxidhalt har årligen ökat med cirka två ppm de senaste åren. Den långsiktigt stigande trenden visar effekten av människans utsläpp av växthusgaser och avskogning. Variationen under året beror på att halten sjunker på sommarhalvåret när biomassa på norra halvklotet växer och tar upp koldioxid från atmosfären. Under vinterhalvåret stiger halten när marken avger koldioxid från förmultnande växter.
1986 1990 1994 1998 2002 20062008
m i l j ö k v a l i t e t s m å l e t t
begränsad
klimatpåverkan
även utsläppen av övriga växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet* (metan, lustgas och fluorerade gaser) och den samlade halten i atmosfären är i dag cirka 430 ppm koldioxidekvivalenter.*
För att nå målet behöver koncentrationen av växt-husgaser på lång sikt sannolikt stabiliseras på en nivå motsvarande högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Det kräver att de globala utsläppen av växthusgaser når sin kulmen inom 10–15 år, halveras till år 2050 och är nära noll vid slutet av seklet. Minskningarna förutsätts ske i Sverige och övriga industriländer, som tillsammans bör dra ned utsläppen med 30–40 pro-cent till år 2020 och med 75–90 propro-cent till år 2050 jämfört med 1990. Om industriländerna tillgodoräk-nar sig åtgärder i utvecklingsländer behöver de göra ett ännu större åtagande själva.
Världens årliga utsläpp av växthusgaser har uppskat-tats till 40 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har ökat med 25 procent 1990–2005, framför allt efter år 2000. Till detta kommer effekten av förändrad markan-vändning, i huvudsak avverkning av skogar i tropikerna för att ge plats för jordbruksproduktion. Det uppskattas bidra med cirka 10 miljarder ton koldioxid per år.
EU-kommissionen bedömer att de globala utsläp-pen ökar med cirka 60 procent mellan 1990 och 2020 baserat på de senaste årens utsläppstrend och med hän-syn tagen till nuvarande ekonomiska nedgång. Bedöm-ningen gäller om ingen global överenskommelse om gemensamma utsläppsreduktioner avtalas.
Orsaken till att halterna av växthusgaser ökar är främst användning av fossila bränslen för tillförsel av el och värme, transporter och industriproduktion. De senaste 35 åren har utsläppen från el och värme ökat med 145 procent och från transporter med 120 pro-cent. Utsläppen i energiproduktionen har de senaste åren ökat på grund av stora investeringar i kolkraftverk i utvecklingsländer med stark ekonomisk tillväxt.
ett globalt klimatavtal avgörande
Sverige har lyckats minska utsläppen av växthusgaser och kommer troligen att klara sitt åtagande enligt
Kyotoprotokollet. Men om människans påverkan på klimatsystemet ska kunna begränsas till en icke farlig nivå, måste alla världens länder åta sig att begränsa sina utsläpp. Kyotoprotokollet gäller till 2012 och för-nyade åtaganden för utsläppsreduktioner därefter har diskuterats på global nivå. De internationella klimat-förhandlingarna inom FN fokuserar sedan Bali-mötet i december 2007 på fyra huvudområden för ett nytt klimatavtal (Bali Action Plan):
• En gemensam vision och ett globalt mål för utsläppsminskningar
• Utformning av åtaganden, ansvar för utsläpps-reduktioner och avskogning
2,0 0,5 2,5 3,0 1,5 1,0 ökad strålningsbalans (W/m2), 0 = år 1750
figur 1.2 Förändrad strålningsbalans orsakad av långlivade växthusgaser 1979–2007
1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
källa: annual greenhouse gas index, earth system laboratories, us national oceanic & atmospheric administration
koldioxid lustgas
CFC-12 CFC-11
10 industrigaser metan
Strålningsbalansen visar hur mycket värme som atmosfären reflek- terar tillbaka till jordytan. Bidraget från långlivade växthusgaser har ökat med nästan 60 procent sedan slutet av 1970-talet på grund av utsläpp från mänsklig verksamhet. Koldioxid, metan, lustgas samt freonerna CFC-11 och CFC-12 står för 97 procent av påverkan. Den totala ökningen är räknad från förindustriell strålningsbalans.
begränsad
klimatpåverkan
• Ökade insatser för anpassning
• Ökade insatser för teknikutveckling och teknik-överföring samt finansiering
Under 2009 kommer Sverige att delta i diskussio- nerna om förslag inom de olika områdena, som för-hoppningsvis kan avslutas med ett nytt klimatavtal i Köpenhamn i december 2009.
För att bistå utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna införde Sverige under 2008 ett klimatbistånd som ska gå till insatser i fattiga länder. Bistånden ska omsätta fyra miljarder kronor för kli-matsatsningar 2009−2011.
Når vi delmålet?
utsläpp av växthusgaser delmål, 2008–2012
De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som kol-dioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.
Utvecklingen och prognosen för utsläpp av växt-husgaser i Sverige pekar på att delmålet kommer att nås. De samlade växthusgasutsläppen i Sverige år 2007 var 65,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, räknat enligt Kyotoprotokollets riktlinjer. De svenska utsläppen har minskat med 6,5 miljoner ton eller nio procent sedan 1990. Det är främst utsläppen från bostäder och lokaler som minskat, medan utsläppen från transporter och arbetsmaskiner samt av fluore-rade gaser har ökat. Prognosen för år 2010 indikerar utsläpp i nivå med dagens.
En stor källa utanför den nationella statistiken är internationella sjö- och flygtransporter, vars utsläpp med ursprung i bränsle som sålts i Sverige beräknas ha ökat med 6 miljoner ton. Det årliga upptaget av koldioxid i skog och mark, till exempel i form av kol
som lagras i träd, har minskat sedan år 2000 på grund av ökad avverkning och är i dag lägre än 1990.
I december 2008 fattade EU:s stats- och regerings-chefer beslut om hur minskningen av utsläppen i EU med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 ska gå till. Utsläppen från stora industri-, el- och värmeproduk-tionsanläggningar inom handeln med utsläppsrätter*
ska minska med 21 procent från 2005 till 2020 och reg-leras centralt inom EU. Ansvaret för att minska utsläp-pen utanför handelssystemet ligger på medlemsstater-na och fördelas olika mellan ländermedlemsstater-na. Sveriges ansvar är att minska utsläppen med 17 procent. Sammantaget ska dessa utsläpp minska med cirka 10 procent mellan 2005 och 2020. För att klara åtagandet tillåts länderna utnyttja utsläppsreduktioner i utvecklingsländer mot-svarande högst 3 procent av 2005 års utsläpp.
40
20 60 80 ton, miljoner
figur 1.3 Utsläpp av växthusgaser i Sverige totalt och uppdelat per sektor 1990–2007
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 19971998199920002001 200220032004200520062007
källa: national inventory report sweden 2008
övriga sektorer industriprocesser
bostäder och lokaler m.m. jordbruk
industrins förbränning avfall
inrikes transporter el- och värmeproduktion
Från 2006 till 2007 minskade utsläppen med 1,5 miljoner ton, främst på grund av minskad fossilbränsleanvändning i industrin. Utsläppen från transporter ökade. De svenska utsläppen av växthusgaser påverkas till viss del av temperaturförhållanden och nederbörd.
begränsad
klimatpåverkan
Nya nationella klimatmål och klimatpolitik för år 2020 föreslås av regeringen i en proposition som lades fram i mars 2009. Regeringen föreslår att miljökvalitetsmålet kompletteras med att Sverige ska verka internationellt för att det globala klimatarbetet inriktas mot att tem-peraturökningen ska begränsas till högst två grader jämfört med en förindustriell nivå. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 ppm koldioxidekvivalenter.
Dessutom föreslås ett nytt nationellt utsläppsmål för år 2020 och en vision för år 2050. Till år 2020 ska utsläpp från verksamheter som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter vara 40 procent lägre jäm-fört med 1990. Visionen för år 2050 är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att nå målen föreslås tre handlingsplaner: • Minst 50 procent av Sveriges energianvändning
ska år 2020 komma från förnybara energikällor • År 2030 ska fordonsflottan vara oberoende av fossil energi • Energieffektivisering med 20 procent till 2020 -20 -30 -40 -10 -5 -15 -25 -35 0 ton, miljoner
figur 1.4 Upptag av koldioxid i skog och mark 1990–2007
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 19971998199920002001 200220032004200520062007
källa: national inventory report sweden 2008
Sverige har sedan 1990 haft ett nettoupptag av koldioxid i skog och i mark. Ju större upptag desto mer koldioxid tas från atmo- sfären och dämpar klimatförändringen. Storleken har varierat under perioden. Antalet mätprover för 2006 och särskilt 2007 är litet och kommer att förbättras kommande år, men trenden pekar på ett minskande upptag på senare år.
når vi de regionala målen? Några län har bedömt att deras regionala mål är möjliga att nå med ytterligare åtgärder. Målet har då tolkats som att länets egna utsläpp av växthusgaser per person ska redu-ceras till en nivå som vore hållbar som globalt genomsnitt. Länen har flera egna delmål och noterar att det sker många positiva insatser för energieffektivisering och ersättning av fossila bränslen med förnybar energi. Detta är en anledning till att trenden för utvecklingen i miljön bedömts som neutral eller positiv av en del län. Transporter framhålls som den sek-tor där utsläppsminskningar är svårast att uppnå och en del län tar också upp jordbrukets utsläpp. Stålindustri i Sörmland och cementindustri på Gotland är exempel på energiintensiv industri som förväntas öka sina utsläpp.
frisk
luft
Luften skall vara så ren att människors hälsa
samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Når vi miljökvalitetsmålet?
Bedömningen att miljökvalitetsmålet är mycket svårt att nå kvarstår. Förhöjda halter av luft-föroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål. Den tidigare positiva trenden med förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avtagit och det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning.
När det gäller halterna av kvävedioxid och partiklar (PM10*) i våra tätorter går åtgärdsarbetet för långsamt. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft anger föro- reningsnivåer som inte får överskridas för att skydda människors hälsa och miljön. De är viktiga styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet. För områden som inte klarar normerna upprättas åtgärdsprogram. Under 2008 har en första systematisk utvärdering genom-förts av sådana beslutade program för kvävedioxid och PM10. Utvärderingen visar att det är osäkert vil-ken effekt åtgärdsprogrammen har på luftkvaliteten. De är ofta vagt utformade, åtgärdernas kostnader och effekter är svåra att beräkna, flera åtgärder genomförs inte och det saknas system för att följa upp och driva igenom åtgärderna. För att det ska vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet måste åtgärdsarbetet intensifieras
i hela samhället. Viktiga åtgärdsområden är transpor-ter, energiförsörjning och fysisk planering.
Luftföroreningar sprids över långa sträckor. Inter-nationella åtgärder är viktiga om det ska vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet. En revidering av EU:s takdirektiv* med nationella utsläppstak för
luftföro-m i l j ö k v a l i t e t s luftföro-m å l t v å
Frisk luft
80 60 20 100 120 40 index 1990/91 = 100figur 2.1 Trend för luftkvalitet i svenska tätorter under vinterhalvåret 1990/1991–2006/2007
90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07
källa: svensk miljöövervakning
NO2 SO2
Den tidigare trenden med sjunkande index och därmed förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avtagit. Indexet är en samman-vägning av urbana bakgrundshalter viktat mot befolkningsmängd i cirka 30 kommuner.
frisk
luft
reningar till år 2020 påbörjas sannolikt under 2009. EU-kommissionens nuvarande förslag har dock för låg ambitionsnivå för att ge någon större effekt på de svenska miljökvalitetsmålen. Parallellt pågår arbetet med att revidera Göteborgsprotokollet* med bland annat utsläppstak för vissa luftföroreningar inom den internationella LRTAP-konventionen* om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Ett reviderat protokoll kan tidigast förväntas i december 2010.
Internationella sjöfartsorganisationen, IMO*, beslu-tade i oktober 2008 om skärpta utsläppskrav för fartyg. Kraven dämpar ökningen av utsläppen av kväveoxider och medför på sikt kraftiga minskningar av svavelut-släppen från sjöfarten. En uppgörelse i december 2008 om EU:s klimat- och energipaket bedöms också ge positiva effekter på miljökvalitetsmålet.
Barn har identifierats som en känslig grupp när det gäller luftföroreningar. Orsaken är att de utsätts för pro-portionellt sett högre exponering av luftföroreningar och är mer infektionsbenägna än vuxna. De har dessutom mindre möjligheter att påverka sin omgivning. Viktiga långsiktiga hälsoeffekter som har påvisats hos barn är framför allt minskad lungtillväxt och försämrad utveck-ling av lungfunktionen. Naturvårdsverket utreder möj-ligheten att föreslå ett nytt delmål för barn.
Når vi delmålen?
kvävedioxid delmål, 2010
Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och
20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid skall
i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får över-skridas högst 175 timmar per år.
Delmålet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Ingen av de kommuner som år 2007 utförde helårsmätningar av kvävedioxid i gatumiljö klarade delmålets timvärde. Av de kommuner som hade helårsmätningar i urban bakgrundsmiljö var det
ett fåtal som överskred delmålets timvärde. Halten i gatumiljö är ofta dubbelt så hög som halten i urban bakgrundsmiljö för en och samma tätort.
Kvävedioxid bildas vid all förbränning. En viktig källa är vägtrafik, men även energiproduktion, indu-stri och sjöfart bidrar till förhöjda halter. Miljökvali-tetsnormerna är viktiga verktyg för att nå delmålet. Ännu går det dock inte att urskilja någon effekt på halterna av kväveoxider, enligt en utvärdering av de åtgärdsprogram som upprättats för områden där miljökvalitetsnormerna överskrids. ga tu ru m ur ba n ba kg ru nd kvävedioxid partiklar (PM10)
figur 2.2 Svenska kommuner med helårsmätningar av kvävedioxid (timme) och partiklar (dygn) 2007
källa: nationella datavärden för luft
Alla kommuner som hade helårsmätningar av kvävedioxid i gatu-rum 2007 överskred delmålets timvärde. Oroväckande är att del- målets värde även överskrids i urban bakgrund i vissa kommuner. Delmålets dygnsvärde för PM10 överskrids i de flesta fall där det fanns helårsmätningar i gaturum.
4 kommuner 25% 2 kommuner 17% 7 kommuner 100% 6 kommuner 100% 12 kommuner 75% 10 kommuner 83%
kommuner där delmålet överskrids kommuner som klarar delmålet
frisk
luft
marknära ozon delmål, 2010
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikro-gram/m3 som åtta timmars medelvärde år 2010.
Delmålet bedöms som mycket svårt att nå inom utsatt tidsram. Delmålets värde överskreds i hela landet under 2007, främst på landsbygden. Trenden är dock positiv eftersom delmålets värde överskrids allt färre dagar. Samtidigt är det oroande att den globala bakgrundshalten stiger över norra halvklotet. Marknära ozon är ett internationellt problem då ozon och ozonbildande ämnen kan transporteras långa vägar. Det internationella åtgärdsarbetet är därför väldigt viktigt för att vi ska kunna nå delmålet.
flyktiga organiska ämnen delmål, 2010
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.
Delmålet om minskande utsläpp av flyktiga organis-ka ämnen i Sverige har redan uppnåtts. Enligt den officiella utsläppsstatistiken för 2007 uppgick de svenska utsläppen till 177 000 ton.
partiklar delmål, 2010
Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20
mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall
underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som
dygnsmedel-värde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar
(PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.
Delmålet bedöms mycket svårt att nå inom utsatt tidsram. Av de kommuner som år 2007 genomförde helårsmätningar av PM10 i gatumiljö klarade mer-parten inte delmålets dygnsvärde. Däremot klarade alla kommuner som hade helårsmätningar i urban bakgrundsmiljö delmålets dygnsvärde. Tillgången på
250 300 200 50 350 400 150 100 ton, tusental
figur 2.3 Svenska utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft 1990–2007
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
personbilar energiförsörjning och industriprocesser
Delmålet om minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen är redan uppnått. Användning av lösningsmedel står i dag för det största bidraget till de svenska utsläppen.
användning av lösningsmedel övriga transporter arbetsmaskiner totala utsläpp 2007 delmål 2010 luftföroreningar mäts på olika platser
regional bakgrund: Mätningar på landsbygd eller liknande, på långt avstånd från kända källor som trafik och industri. Ger en allmän bild av luftkvaliteten i hela regionen. Långväga lufttransport av föroreningar spelar ofta en betydande roll. urban bakgrund: Mätningar i parker eller liknande, på visst avstånd från kända källor som vägtrafik. Ger en allmän bild av luftkvaliteten i tätorter och belyser människors exponering för föroreningar. gaturum: Mätningar vid gata eller liknande där människor vistas och halterna påverkas av lokala källor. Ofta är föro-reningshalterna dubbelt så höga som i urban bakgrund. Betydande lokala källor kan vara trafik och vedeldning.
frisk
luft
mätdata för halter av PM2,5* är fortfarande väldigt begränsad. Av platserna med mätdata för 2007 är det endast Göteborg och Stockholm som överskrider delmålets årsmedelvärde, medan dygnsvärdet enbart överskrids i Stockholm.
Viktiga källor till partiklar är slitage från dubb-däck, trafikavgaser, vedeldning och långväga intran-sport från övriga Europa. För PM10 är den viktigaste orsaken till att delmålet överskrids främst slitage-partiklar, medan halterna av PM2,5 påverkas mer av avgaser och långväga intransport. Bakgrundshalterna sjunker från söder till norr, till stor del beroende på att partiklar transporteras hit från övriga Europa.
Enligt en utvärdering av de åtgärdsprogram som upprättats för områden där miljökvalitetsnormerna för PM10 överskrids, går det ännu inte att se någon påtaglig effekt på halterna. I ett regeringsuppdrag under 2008 har Naturvårdsverket lämnat in förslag till en ny förordning om miljökvalitetsnormer för utom-husluft. I förslaget ingår bland annat en ny miljö- kvalitetsnorm för PM2,5. Vägverket har i ett regerings- uppdrag föreslagit ett antal åtgärder mot användning av dubbdäck för att minska problemen med slitage-partiklar i tätorter. 15 5 20 25 10 µg/m3
figur 2.4 Halter i gatumiljö av partiklar (PM2,5) i svenska tätorter 2007
källa: svensk miljöövervakning
årsmedel
90-percentil dygn delmål 2010, dygnsvärde delmål 2010, årsmedelvärde
Det finns fortfarande sparsamt med mätdata för PM2,5. Av de platser som har mätdata för 2007 är det endast Göteborg och Stockholm som överskrider delmålets årsmedelvärde. Dygnsvär-det överskrids enbart i Stockholm.
Malmö
Dalaplan GöteborgGårda GöteborgHaga Stockholm Lilla Essingen
Stockholm
Hornsgatan StockholmSveavägen Umeå E4
figur 2.5 Geografisk fördelning av beräknade bakgrundshalter av partiklar (PM2,5) 2005
källa: ivl svenska miljöinstitutet
18–20 20–22 22–24 24–26 26–28 >28 Årsmedelvärdet för PM2,5 i regional bakgrundsmiljö sjunker från söder till norr. De förhöjda halterna i södra Sverige beror på långväga intransport av partiklar från övriga Europa. <2 PM2,5 (µg/m3) 2005 2–4 4–6 6–8 8–10 10–12 12–14 14–16 16–18
frisk
luft
bens[a]pyren delmål, 2015
Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för bens[a]
pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.
Delmålet bedöms som möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in. Den viktigaste utsläppskällan i Sverige är småskalig vedeldning. Framför allt tätorter med omfattande vedeldning och ogynnsamma väder-förhållanden har svårt att klara delmålet. Det finns dock fortfarande ont om tillgängliga mätdata vilket försvårar utvärderingen av delmålet.
når vi de regionala målen? Tio län bedömer det mycket svårt att nå målet. I huvud- sak har dessa stora tätorter och hög belastning från tra-fik. Övriga län bedömer att målet kan nås med ytterligare insatser. Förutom vägtrafiken tar flera län upp småskalig vedeldning som källa till lokala problem. Transport av föroreningar från kontinenten är ett problem i södra Sverige och dessutom lyfts utsläpp från sjöfarten fram i Skåne. De flesta länen ser ingen trend för utvecklingen i miljön, men några få bedömer att utvecklingen är positiv. Bristande kunskapsunderlag om föroreningshalter och därmed svårigheter att göra säkra bedömningar lyfts fram.
bara
natrulig
försurning
De försurande effekterna av nedfall och
markanvändning skall underskrida gränsen
för vad mark och vatten tål. Nedfallet av
försurande ämnen skall heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniskt material
eller kulturföremål och byggnader.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Trots omfattande utsläppsminskningar kom-mer miljökvalitetsmålet inte att nås till år 2020. Utsläpp av svaveldioxid i de europeiska länderna är den främsta orsaken till försurning av mark och vat-ten i Sverige. Dessa utsläpp uppkommer till största delen genom förbränning av kol, eldningsolja och andra svavelhaltiga bränslen. Styrmedel som exem-pelvis skatter och regler har drivit fram effektivare rening så att svavelutsläppen minskat kraftigt. Mellan perioderna 1989−1991 och 2005−2007 minskade där-för svavelnedfallet över Sverige med 61 procent.
Utsläpp av kväveoxider bidrar också till försurning. Stora källor är person- och lastbilar, men även sjöfart. Trots att de totala kväveoxidutsläppen har minskat bidrar de fortfarande väsentligt till det försurande nedfallet. Nedfallet av kväve över Sverige minskade mellan perioderna 1989−1991 och 2005−2007 med 23 procent. Nedfallet av försurande svavel och kväve har varit störst över södra Sverige.
Trenden är positiv och pekar på minskad försurning, men dagens åtgärder är inte tillräckliga. Det försu-rande nedfallet måste minska ytterligare för att nå en nivå som mark och vatten tål. Trots redan beslutade åtgärder beräknas till exempel ekosystemets kritiska belastning för sjöar överskridas i över en tiondel av landet år 2020.
m i l j ö k v a l i t e t s m å l t r e
Bara naturlig försurning
8 6 2 10 12 4 kg/ha
figur 3.1 Nedfall av svavel och kväve i södra Sverige 1988–2007
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007
källa: svensk miljöövervakning, nederbördskemiska nätet, ivl svenska miljöinstitutet
kväve svavel
Nedfallet över öppet fält av försurande svavel (utan bidrag från havssalt) och kväve har minskat avsevärt sedan 1988, men inte tillräckligt för att miljökvalitetsmålet ska nås.
bara
naturlig
försurning
För att minska försurningen har tidigare utvärde-ringar föreslagit flera åtgärder, främst för att minska sjöfartens utsläpp och skogsbrukets försurande påver-kan. Störst fokus ligger på att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart, som beräknas öka med cirka 40 procent mellan år 2000 och 2020. Redan i dag är sjöfartens utsläpp av kväveoxider nästan lika stora som övriga totala utsläpp av kväve-oxider till luft. Skogens bidrag till försurningen ökar på grund av mer intensivt skogsbruk. Den försurande effekten från skogen får en allt större betydelse för om miljökvalitetsmålet kommer att kunna nås.
Når vi delmålen?
försurning av sjöar och vattendrag delmål, 2010
År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.
Delmålet är uppnått. Återhämtningen har fortsatt och endast tre procent av sjöarna som är större än fyra hektar var enligt bedömningsgrunderna försu-rade år 2005. Även när mindre sjöar räknas med nås delmålet, trots att små sjöar ofta är mer känsliga för försurning. Vattendragen har också återhämtat sig väl. Beräkningarna av andelen rinnande vatten som är för-surade är dock något osäker. Även om den nationella utvecklingen är positiv för sjöar och vattendrag finns det fortfarande regionala problem med försurning.
¯ FIGUR ¯ ¯ ¯ ¯ dVERSKRIDANDE EKVHA &yRSURNINGSLiGET yVERSKREDS 3VERIGES DEL ) SKRIDANDET AV yVERSKRIDANDE .OT ¯ FIGUR ¯ ¯ ¯ ¯ dVERSKRIDANDE EKVHA &yRSURNINGSLiGET yVERSKREDS 3VERIGES DEL ) SKRIDANDET AV yVERSKRIDANDE .OT
bara naturlig försurning försurning av skogsmark delmål, före 2010Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogs-marken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats.
Målet har tidigare bedömts vara uppnått, med en tydlig trend under flera år med minskad försurning av skogsmark. Återhämtningen har varit störst i sydvästra Sverige. På grund av en negativ avvikelse i analys-resultaten de senaste åren råder dock en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Ytterligare utredning krävs för att ta reda på om avvikelsen är verklig eller beror på metodmässiga fel. Tills detta är gjort behålls antagandet att målet är nått.
utsläpp av svaveldioxid delmål, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.
Delmålet är uppnått. År 2007 släppte Sverige sam-manlagt ut drygt 33 000 ton svaveldioxid. Utsläppen har minskat kraftigt och är i dag bara en tredjedel av 1990 års utsläpp. Delmålets utsläppsnivå på högst 50 000 ton år 2010 är också kravet på Sverige i EU:s takdirektiv* för luftföroreningar.
Delmålet omfattar inte bidrag från internationell sjöfart, vars beräknade svavelutsläpp med ursprung i bränsle som sålts i Sverige nästan har trefaldigats från 1990 till 2006. Utsläppen var 2006 mer än dubbelt så stora som totala svavelutsläpp på land. Under 2007 minskade dock utsläppen från internationell sjöfart med cirka 25 procent, trots att trafiken fortsatte att öka. Anledningen är internationella överenskom-melser som kraftigt begränsar svavelhalten i far-tygsbränsle som används i Östersjön och Nordsjön. Utsläppsminskningen förväntas fortsätta.
utsläpp av kväveoxider delmål, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
Delmålet är ännu inte uppnått. Utsläppen av kväve-oxider i Sverige har minskat från cirka 301 000 ton 1990 till cirka 165 000 ton 2007. De måste dock minska ytterligare för att nå delmålets utsläppsnivå på högst 148 000 ton, vilket är samma krav som i EU:s takdirektiv för luftföroreningar.
Utsläppen har minskat främst genom åtgärder inom vägtrafiken, i första hand stegvis skärpta avgas-krav på personbilar och tunga fordon. Trenden mot-verkas dock av att trafiken ökar. Lastbilstrafikens andel av utsläppen fortsätter troligen att öka de när-maste åren. Nya åtgärder krävs alltså för att delmålet ska nås. Delmålet omfattar inte utsläpp från interna-tionell sjöfart och flygtrafik, som stadigt ökar.
60 20 80 100 40 %
figur 3.3 Fördelning av tillståndsklasser för surhetsgrad i svensk skogsmark 1985–2005
1985–1987 1993–1997 1997–2001 2001–2005
källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen av skog, markinventering
låg surhetsgrad (klass 1–2) måttlig surhetsgrad (klass 3)
hög surhetsgrad (klass 4) mycket hög surhetsgrad (klass 5)
Under flera år har trenden mot minskad försurning av skogsmark varit tydlig. Analysresultaten de senaste åren visar dock på en negativ avvikelse som inte förklarats ännu. En utredning pågår för att ta reda på orsaken. Värdet för pH för 2004–2005 har justerats på grund av metodrelaterade avvikelser.
bara naturlig försurning 200 250 50 delmål 2010 300 350 150 100 ton, tusentalfigur 3.5 Svenska utsläpp av kväveoxider till luft 1990–2007 (exklusive utsläpp från internationell sjö- och luftfart)
1994 1996
1992
1990 1998 2000 2002 2004 2006 2007
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
Ytterligare kraftfulla åtgärder krävs för att minska kväveutsläppen om delmålet på högst 148 000 ton ska uppnås.
totala utsläpp industriprocesser
övrig förbränning transporter 70 30 10 90 110 50 ton, tusental
figur 3.4 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1990–2007 (exklusive utsläpp från internationell sjö- och luftfart)
1992 1994
1990 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
totala utsläpp industriprocesser
övrig förbränning transporter
delmål 2010
Delmålet för svavelutsläpp är redan uppnått.
når vi de regionala målen? Bedömningen av hur lätt det är att nå målet varierar över landet. Gotland, med sin kalkrika berggrund, liksom län i östra Sverige och flera Norrlandslän gör en relativt positiv bedömning. De län som är mer utsatta för intransport av föroreningar och har markförhållanden som medför lång-sammare återhämtning, bedömer att det är mycket svårt att nå målet. De flesta län bedömer dock att utvecklingen i miljön är positiv utifrån det minskande svavel- och kvävened-fallet. Försurningen i skogsmark från omfattande avverkning påverkar vattenkemin negativt och lyfts fram som problem av flera län.
giftfri
miljö
Miljön skall vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden.
Når vi miljö kvalitetsmålet?
Miljökvalitetsmålet är mycket svårt att nå. Utvecklingen mot målet går för långsamt samtidigt som kemikalieanvändningen i världen stadigt ökar, med allt större produktion i länder där kemikaliekon-trollen är svag. Stora utmaningar för kemikaliesäker-hetsarbetet återstår för att minska människors och miljöns exponering för farliga kemiska ämnen.
Även om det finns positiva trender för enstaka ämnen är det fortfarande en lång bit kvar till att nå målet. Kemiska ämnen som bryts ned långsamt är redan spridda i miljön samt i varor och byggnader. Det betyder att halterna i miljön av sådana miljö-gifter fortsätter att vara ett problem även år 2020.
Kunskapen om vilka ämnen som är miljö- och hälsofarliga är dessutom bristfällig, vilket gör att nya problemämnen upptäcks. Det saknas också kunskap om effekten av att människor och miljö exponeras för flera ämnen samtidigt.
Ett positivt inslag är dock att kemikalielagstift-ningen Reach* och annan ny EU-lagstiftning har införts de senaste åren. Det ger på sikt betydligt mer kunskap om ämnens egenskaper och risker samt
leder till att användningen av farliga ämnen mins-kas. De närmaste årens genomförande av Reach och annan lagstiftning blir avgörande för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.
Beslutade EU-regler räcker dock inte. Ytterligare styrmedel och drivkrafter behövs för bättre kontroll av kemiska ämnen i varor. Företag behöver öka tak-ten med att ersätta och avveckla farliga ämnen. Även
m i l j ö k v a l i t e t s m å l f y r a
Giftfri miljö
15 20 25 30 10 5figur 4.1 Andel kemiska produkter med allergiframkallande ämnen 1995–2007
199519961997 199819992000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 En allt högre andel konsumenttillgängliga kemiska produkter innehåller kända allergiframkallande ämnen. Andelen har ökat svagt under de senaste åren och för att vända den trenden behövs fler åtgärder. Av de drygt 12 000 kemiska produkter som användes i hushållen år 2007 innehöll över 3 000 något allergiframkallande ämne.
källa: kemikalieinspektionens produktregister %
giftfri
miljö
grön kemi behöver utvecklas, så att ämnen och hur de tillverkas anpassas för minimal miljöpåverkan. Större satsningar på förebyggande arbete behövs också för att hindra att farliga ämnen kommer ut på marknaden och sprids till människor och miljö.
Når vi delmålen?
kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper delmål, före 2010/2020
Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena.
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå. Reach kommer först på längre sikt att ge ny kunskap om fler ämnens egenskaper och risker. För ämnen som till-verkas i mindre volymer är kunskapskraven i Reach dessutom lägre och når inte upp till delmålets krav.
information om farliga ämnen i varor delmål, 2010
Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå. I EU inför-des genom Reach vissa krav på att information ska lämnas om särskilt farliga ämnen som ingår i varor. EU:s nya regelverk för klassificering och märkning av kemikalier börjar dessutom gälla 2009. Därmed finns ett system som kan bli gemensamt på global nivå, något Sverige arbetat för länge. Sverige har också drivit frågan om information om farliga ämnen i varor inom den globala kemikaliestrategin (SAICM*).
utfasning av farliga ämnen delmål, 2007/2010
I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från:
•
nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007,•
övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fort-plantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,80 60 20 100 120 40 index
figur 4.2 Miljöföroreningar i modersmjölk 1996–2007
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007
källa: livsmedelsverket
Halterna av miljöföroreningar i modersmjölk mätt hos först- föderskor i Uppsalaregionen minskar. Trenden för dioxiner har sedan 1996 varit sjunkande och halterna av PCB, DDT och PBDE har också minskat. Halterna minskar dock långsamt trots att både användningen och spridningen av miljöföroreningarna har begränsats. De långlivade ämnena finns redan spridda i varor, byggnader och miljö.
PBDE (bromerat flamskyddsmedel) dioxiner
PCB 153
