”Det gäller att vara flexibel”
Förskolepersonals beskrivning av konflikthantering under barns fria lekHARRIET KUMLIN OCH DOVILE KUMZA
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete - Förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Pernilla Kallberg Examinator: Ingrid Engdahl Termin 7 År: 2020
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp Termin: 7 År: 2020 Harriet Kumlin och Dovile Kumza
”Det gäller att vara flexibel”
Förskolepersonals beskrivning av konflikthantering under barns fria lek ”You need to be flexible”
Preschool staff's description of conflict management during children's free play
2020 Antal sidor: 36
____________________________________________________________ Studien bygger på en undersökning kring förskolepersonals beskrivning av hur de hanterar konflikter som uppstår mellan barn i fyra till femårsåldern under fri lek på förskola. Studien har utgått ifrån Säljös (2000) tolkning av det sociokulturella perspektivet och i studien användes den kvalitativa forskningsansatsen. Material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån insamlat material framkom att förskolepersonal beskriver att de identifierar barns konflikter genom att barns samspel förändras och när personal stöttar barn i konflikt använder de strategier som till största del utgår ifrån kommunikation. Studiens slutsats visar att förskolepersonal beskriver att de ser behov av att stötta barn i konflikthantering för att ge barn förutsättningar för att utvecklas i det sociala samspelet. Personal menar att det under konflikthantering uppkommer utmaningar, vanligast under de mer fysiska konflikterna eftersom de tenderar att utlösa starka känslor hos både barn och personal.
__________________________________________________________
1 Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Uppsatsens disposition 2 1.3 Begreppsdefinitioner 2 2 Bakgrund 2 2.1 Teoretiskt perspektiv 3 2.2 Tidigare forskning 4 3 Metod 7 3.1 Forskningsdesign 7 3.2 Urval 7 3.3 Procedur 8 3.4 Litteratursökning 9 3.5 Analysprocess 9 3.6 Tillförlitlighet 11 3.7 Etiska överväganden 11 4 Resultat 12 4.1 Beskrivning av konflikthantering 13 4.1.1 Identifiering 13 4.1.2 Strategier 14 4.1.3 Utmaningar 15 4.2 Beskrivning av avsikter 16 4.2.1 Avsikter i stunden 16 4.2.2 Avsikter på sikt 16 4.3 Sammanfattning 17
5 Analys och diskussion 18
5.1 Konflikthantering med äldre barn 18
5.2 Sociala kunskaper i stunden och på sikt 21
5.3 Avslutande diskussion 24
Bilagor 30
Bilaga 1. Intervjuguide 30
Bilaga 2. Missiv till förskolepersonal 31
1 Inledning
Under åren på förskolan utvecklas barns sociala samspel genom att de erövrar erfarenheter i kommunikation och samspel, barn ges förutsättningar till att utvecklas till f r a m t i d e n s ‘ ’ k o m p e t e n t a o c h a n s v a r s k ä n n a n d e m ä n n i s k o r o c h samhällsmedlemmar’’ (Skolverket, 2018, s. 7). Skånfors (2013) beskriver hur det sociala samspelet handlar om individens interaktioner med andra genom ett medvetet eller omedvetet beslut. Under utvecklingen av det sociala samspelet möter barn på motstånd som de med tiden lär sig att hantera men till en början kan det vara svårt och konflikter uppstår (a.a.). Pálmadóttir och Johansson (2015) skriver att en orsak till att konflikter uppstår kan bero på att barn ännu inte har erövrat tillräckliga erfarenheter kring det sociala samspelet. Barns kompetens i kommunikation och samspel blir tydligast i fri lek och därför fokuserar vi i den här studien på konfliktsituationer som uppstår under barns fria lek, med andra ord då barn själva väljer lekens innehåll och utformning (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Utifrån undertiteln Förskolepersonals beskrivning av
konflikthantering under barns fria lek ställer vi oss frågan hur förskolepersonal på
förskolan beskriver att de hanterar konfliktsituationer som uppstår mellan barn i fyra till femårsåldern under fri lek? Förskolepersonal omfattar i studien förskollärare, barnskötare och annan personal som är pedagogiskt verksam i förskolan. I läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs det att både förskollärare och arbetslaget gemensamt har ansvar för barns lärande och utveckling. Förutom begreppet förskolepersonal används i föreliggande text även begreppet personal omväxlande. Valet att utgå ifrån barn i fyra till femårsåldern beror på att barn i den åldern har utvecklat en förståelse för att skilja på sina och andras känslor, kan kommunicera genom språket och till viss del ta ansvar för sina handlingar (Sommer, 2016). I läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) står det även att förskolepersonals ansvar är att ge varje barn förutsättningar för att utveckla en förmåga att hantera konflikter och i en artikel i
Förskolan skriver Götberg (2014) att personalens förhållningssätt är av stor vikt i
hanteringen av konfliktsituationer eftersom konflikter ofta är känsloladdade. Det handlar om att erbjuda barn individanpassade verktyg för att ge förutsättningar för att lära sig att hantera konflikter (a.a.). Ett exempel på verktyg som Götberg (2014) beskriver är ‘’stoppljus modellen’’ som innebär att rött, gult och grönt ljus hjälper barn att uttrycka sina känslor under konflikter. Personalen använder ‘’stoppljus modellen’’ som hjälper personal att beskriva samt att ge barn en större förståelse för hur konflikthantering kan gå till. Rött betyder att det är dags att stanna upp, tänka efter eller be om hjälp. Gult ljus betyder att alla ska ges möjlighet till att få komma till tals och berätta sin version, barnen kan föreslå sin lösning och grönt ljus handlar om att pröva lösningar som barnen har föreslagit. Utifrån de delar som här redovisas och som utifrån förskollärares synvinkel kan vara relevant att studera närmare undersöks i denna studie hur förskolepersonal beskriver att de hanterar konfliktsituationer som uppstår under
barns fria lek samt att lyfta fram vilket lärande personalen har som avsikt att ge barn vid dessa tillfällen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal beskriver att de arbetar med konfliktsituationer som uppstår hos barn i den fria leken. Utifrån syftet med vår undersökning kommer vi att söka svar på följande frågeställningar:
● Hur beskriver förskolepersonal att de hanterar konflikter mellan barn i fyra till femårsåldern?
● Hur beskriver förskolepersonal avsikten med deras handlande under konfliktsituationer?
1.2 Uppsatsens disposition
Kapitel två ger en beskrivning av det teoretiska perspektivet samt de begrepp som är
centrala för studien. Kapitlet lyfter även fram tidigare forskning om hur konflikter identifieras och hanteras samt vilka utmaningar som kan uppstå och vilket lärande barn ges förutsättningar för under konflikthanteringssituationer. Kapitel tre innehåller en beskrivning av de metoder som används genom arbetet med studien samt en beskrivning av hur undersökningen gått till. Kapitlet presenterar även de kvalitativa aspekterna av studien och de etiska ställningstaganden som har beaktats. I kapitel fyra redogörs studiens resultat som vidare analyseras och diskuteras i kapitel fem. I kapitel fem förs även en diskussion kring studiens metod och utförande. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats samt förslag på vidare forskning.
1.3 Begreppsdefinitioner
De centrala begreppen för studien är konflikt, konflikthantering, strategi och
kommunikation. Vi har valt att beskriva begreppen utifrån studiens syfte. Konflikt är en
situation som uppstår mellan individer som vill olika saker och som har olika idéer, värderingar och mål för sina tankar och handlingar (Skoglund, 2019). Konflikthantering handlar om hur en konflikt bemöts och hur den hanteras (Szklarski, 2000). Strategi används i studien som en professionellt önskvärd attityd för personal att agera på under konflikthantering (Dalli, 2008). Kommunikation handlar om att utbyta erfarenheter med andra (Säljö, 2000).
2 Bakgrund
Utifrån studiens syftet att undersöka hur förskolepersonal beskriver att de arbetar med konfliktsituationer som uppstår hos barn i den fria leken presenteras i första delen av
kapitel två de för studien relevanta teoretiska begreppen: mediering, språk,
appropriering och stöttning. I andra delen ges en inblick i vad tidigare studier, både
svenska och internationella, har kommit fram till angående konflikthantering på förskolan under barns fria lek.
2.1 Teoretiskt perspektiv
I studien ses konfliktsituationer som lärandetillfällen och enligt Säljö (2000) ses kunskap och lärande utifrån hans tolkning av det sociokulturella perspektivet som ett resultat av engagemang och kamp samt att det går att förklara verkligheten på olika sätt och att det oftast finns flera lösningar på konflikter. Vidare skriver Säljö (2000) att det är av vikt för personal att se lärandet utifrån perspektivet att barn inte kan undvika att lära sig nya saker. Han anser att barn kan ta till sig det som sker oavsett om de i stunden visar intresse eller inte och därmed är det bra att ta vara på de konfliktsituationer som uppstår oavsett om barn visar intresse eller inte. Det handlar om att en person med mer kompetens och erfarenheter vägleder en annan person med färre erfarenheter genom olika händelser för att utveckla tillfällena till lärandesituationer (a.a.). Förskolepersonal kan se konfliktsituationer som tillfällen när barn, utifrån personalens val av konflikthanteringsstrategi, ges möjlighet till att socialt samspela med sina vänner (a.a.). De centrala begreppen utifrån Säljö (2000) studien berör är mediering, språk, appropriering samt stöttning.
För att förstå barns utveckling och lärande av nya kunskaper behöver personal analysera hur barn använder sociokulturella verktyg, både fysiska och abstrakta (Säljö, 2000). Fysiska verktyg betraktas som artefakter och abstrakta verktyg beskrivs som kommunikation och interaktion (a.a.). Ett av de mest utmärkande dragen i Säljös (2000) tolkning är att det inte finns några tydliga skillnader mellan de verktyg som är fysiska respektive abstrakta. Begreppet mediering hjälper till att beskriva samspelet som ständigt sker mellan konkreta och abstrakta verktyg samt barn, mediering förklarar hur barn tolkar och förstår hela sin verklighet (a.a.). Människans allra största medierande verktyg är de resurser som finns i språket enligt Säljö (2000) och med det utgår vi i denna studie från mediering som ett begrepp som kan kopplas till konflikthantering. Personal använder språket som ett medierande verktyg för att hjälpa barn att tolka och förstå sin omvärld och därmed blir barns agerande nära sammankopplat med både de konkreta och abstrakta verktygen hen möter.
Förskolepersonal kan använda språket när de stöttar barn under konflikter som uppstår och enligt Säljö (2000) är språket det mest centrala verktyget utifrån det sociokulturella perspektivet. Språket fungerar som ett verktyg som möjliggör kommunikation mellan individer, det hjälper exempelvis personal och barn att byta erfarenheter med varandra
eller hjälper personal att få barn att förstå eller att göra något specifikt (a.a.). Språket skapar möjligheter för barn att förstå sin världsbild som meningsfull och Säljö (2000) beskriver att språket därmed påverkar barns omvärldsuppfattning. I studien ses språket som ett medierande verktyg som ger personal möjlighet att lära barn nya erfarenheter genom kommunikation. Språket delas in i fyra delar, det handlar om språkets utpekande funktion, språkets semiotiska funktion, språkets retoriska funktion samt kommunikation (Säljö, 2000). Studiens resultat kopplas till språkets semiotiska
funktion samt språkets retoriska funktion. Språkets kraft som medierande verktyg
uppkommer till stor del genom dess semiotiska funktion och med det menas att ord och uttryck beskriver en mening eller ger innebörd till det som sägs (a.a.). Genom att använda språket i kommunikation har personal en möjlighet att vara en del av barns utveckling av etik och moral och det innebär att språkets retoriska karaktär kan ses som ett redskap för att skapa mening individer emellan (a.a.) och som i den här studien handlar det om förskolepersonal och barn emellan.
Säljö (2000) anser att personalens förhållningssätt är av stor betydelse för barn eftersom barn inte endast stöttas till nya kunskaper utan också tar efter andras sätt att tänka och agera på. Människor lever i en förändringsprocess och därmed sker det en
appropriering i alla samspelssituationer barn upplever (a.a.). Med det menas att barn
kan ta till sig nya kunskaper från allt och alla de möter och att de nya kunskaperna bakas ihop med tidigare erfarenheter (a.a.). Enligt Säljö (2000) används begreppet den aktuella utvecklingszonen för den kunskapen barn besitter just nu och i sin väg mot nya kunskaper sker appropriering.
Kunskap handlar om att förstå och för att förstå hur konflikter kan lösas behöver personal skapa tillfällen där barn ges utrymme till handling och argumentation (Säljö, 2000). Barn i förskoleåldern utvecklar sina kunskaper om det sociala samspelet varje dag, med det sociala samspelet menas kommunikativa interaktioner med andra individer (Jensen, 2006). För utveckling av det sociala samspelet behöver barn hjälp från andra individer i omgivningen och det sker genom stöttning från en mer erfaren och kompetent person (Säljö, 2000). På förskolan kan det handla om stöttning från personal eller från barn som kommit längre i utvecklingen (a.a.).
2.2 Tidigare forskning
Här presenteras tidigare forskning som undersökt och problematiserat förskolepersonals konflikthantering. Områden som berörs i tidigare forskning handlar om hur konflikter kan tolkas, identifieras och hanteras samt vilka svårigheter personal kan möta under konflikthantering och vad barn kan få med sig från konfliktsituationer.
Jonsdottir (2007) skriver i sin doktorsavhandling om barns sociala relationer i förskolan att barn är sociala individer som samspelar med varandra bland annat genom att kommunicera. I dessa stunder när de kommunicerar kan det uppstå konflikter, som Church, Mashford-Scott och Cohrssen (2017) i en artikel hävdar är betydelsefulla utmaningar för barns sociala utveckling. Konflikter kan uppstå vid tillfällen när ett barns tankar och förväntningar inte överensstämmer med andra individers viljor och förväntningar (Jonsdottir, 2007). Pálmadóttir och Johansson (2015) har i sin studie undersökt bland annat hur barn löser konflikter under pågående lek utifrån normer och värderingar. Studiens resultat visar att barn löser konflikter utifrån sina erfarenheter och uppfattningar om vad som är en bra eller mindre lämplig konfliktlösning. Exempelvis kan barn tillåta ett annat barn att ta en leksak ifrån hen, för att det agerandet i den stunden hjälper till med att leken fortgår.
Konflikter kan identifieras utifrån barns verbala uttryck, utifrån att barn blir frustrerade, skriker eller att en högljudd diskussion uppstår (Pálmadóttir & Johansson, 2015). Förutom att det verbala samspelet förändras under konflikter kan det uppstå kroppsliga uttryck som tyder på att konflikt har uppstått (Skoglund, 2019). Personal kan uppmärksamma att barn exempelvis agerar mer fysiskt genom att slå eller knuffas (a.a.). De kan även dra sig undan eller vända blicken nedåt (Jonsdottir, 2007). Blunk, Russell och Armga (2017) skriver i sin artikel om när, hur och varför personalen ingriper under barns konflikter och hur personalen reflekterar över valet av konflikthanteringsstrategi. Resultatet visar att personalens strategier är att förebygga aggression, främja social kompetens, stoppa konflikter och lära barn hur dessa kan lösas. De påvisar även att personal inte alltid uppmärksammar en konflikt eller att de avvaktar för länge med att gå in och stötta (a.a.). I de fallen behöver barn själv uppmärksamma personal om att en konflikt har uppstått genom att be de vuxna om hjälp (a.a.).
Skoglund (2019) presenterar sin studie som handlar om förskolepersonals konflikthanteringsstrategier under barns fysiska konflikter. Den behandlar strategier som skapar förutsättningar för barn att lösa konflikter på ett i miljön accepterat sätt (a.a.). I studien undersöks hur förskolepersonal väljer strategi för konflikthantering beroende på flera olika kriterier, exempelvis vilka barn som är inblandade samt vilka handlingar, avsikter, idéer och värderingar som är önskvärda i sammanhanget (a.a.). Studien visar att personal behöver observera och iaktta barns konflikter innan de går in och stöttar, för att kunna välja den mest lämpade strategin (a.a.). I en studie av Jonsson (2016) beskrivs det hur personal kommunicerar med barn. Det framkommer att om personal alltid stöttar barn under konflikter riskeras barnets möjligheter att uttrycka sina egna känslor att begränsas. Rantalas (2016) doktorsavhandling presenterar hur personals kommunikativa vägledning bidrar till att fostra barn. Avhandlingens resultat visar att personals ständiga vägledning kan hindra barn från att försöka kommunicera
själva, vilket skulle kunna leda till att barn får kommunikationssvårigheter vid tillfällen då de inte får stöttning (a.a.). Rantala (2016) och Jonssons (2016) beskriver olika strategier förskolepersonal använder sig av under konflikthantering där båda betonar vikten av hur personal kommunicerar med barn under konfliktsituationer. Rantala (2016) benämner förskolepersonals kommunikationsstrategier som direkt och indirekt vägledning. Direkt vägledning definieras som direkta tillsägelser till barnet och indirekt vägledning förklaras som beröm, frågor och avledning (a.a.). Resultatet visar att majoriteten förskolepersonal använder direkta tillsägelser som är tydliga och konkreta och många gånger direkt riktade till ett barn som även tilltalas med namn (a.a.). Den indirekta vägledningen sker oftast genom avledning och används inte lika ofta (a.a.). Jonsson (2016) i sin tur delar upp kommunikationen i kommunikationsstilar: uppmanande, konstaterande, frågande, aktivt handlande och upprepande. Aktivt handlande anses vara lämpligt att använda när barn behöver stöttning under pågående konflikt eftersom den bidrar till att inkludera barn i samspelet, samtidigt som barn får inspiration till hur de själva kan kommunicera under liknande situationer (a.a.). Ytterligare strategier presenteras av Skoglund (2019) som fokuserar på strategier lämpliga att använda vid fysiska konflikter. Det handlar dels om att förskolepersonal pratar med barnet så att barnets känslor bekräftas samtidigt som barnet stöttas till att hitta en egen lösning på konflikten. Dels om att personal använder sin fysiska makt genom att hålla i eller flytta barn (a.a.). Fördelarna med att personal använder sin fysiska makt är att det utåtagerande barnet ges möjlighet att lugna sig samtidigt som övriga barn skyddas från fysiska skador (a.a.).
En utmaning som kan uppstå för förskolepersonal är att veta när det är dags att gå in och stötta barn i konflikt (Church m.fl., 2017; Jonsson, 2016; Rantala, 2016; Skoglund, 2019). Enligt Skoglund (2019) kan det bero på att förskolepersonal är osäkra på hur de lämpligast kan agera vid konfliktsituationer. Churchs m.fl. (2017) studie i sin tur behandlar utmaningar som kan uppstå när personal går in och bestämmer hur konflikten kan lösas. Vid dessa tillfällen kan det vara lätt hänt att personal löser uppstådda konflikter utifrån förutfattade meningar och inte hur barn upplever händelsen (a.a.). Det som kan ske då är att personal ger det ena barnet vinnarrollen och därmed skuldbeläggs det andra barnet (a.a.). Det finns även konfliktlösningsstrategier som personal känner sig obekväma med att använda, exempelvis att använda fysisk makt över barn (Skoglund, 2019). Personal erkänner att det uppstår situationer då de känner sig tvungna att hålla i eller leda bort ett barn trots att de inte tycker att användandet av fysisk makt är fördelaktigt på längre sikt (a.a.). De anser själva att det borde finnas bättre lösningar för dessa tillfällen men att det är en utmaning att veta vilka (a.a.). Förutom det fysiska agerandet lyfter Skoglund (2019) även fram utmaningen med olika känslor, både barns och personals, som kan uppstå under konflikter. Personal beskriver att de kan bli upprörda över konflikter som upprepas ofta
och med samma barn samt när de märker att verbala tillsägelser inte fungerar (a.a.). Att personal känner sig obekväma vid dessa situationer är för att de behöver agera mer fysiskt än de egentligen vill, de är medvetna om att konflikthanteringen vid dessa tillfällen inte blir helt utifrån demokratiska värderingar (a.a.). Dessutom kan användandet av fysisk makt leda till att konflikten eskalerar och blir värre än det var från början, eftersom barn kan komma ur balans när de ser att vuxna agerar på det sättet (a.a.).
Blunk m.fl. (2017) skriver att personals val av strategi är nära sammankopplat med vilken avsikt de har med konflikthanteringen, exempelvis: undvika aggression, låta barn lösa konflikter själva, stoppa konflikter, främja barns sociala kompetens samt att medverka till lösning av konflikten. Nyttan av att ta vara på stunder när barn hamnat i konflikt med varandra betonas i flera studier som lyfter barns lärande under konfliktlösningsstrategier (Blunk m.fl., 2017; Rantala, 2016; Skoglund, 2019). Personal vill skapa förutsättningar för lärande, ge barn en djupare förståelse för hur de kan samarbeta, turas om, lyssna samt hur man tar ansvarsfulla beslut genom att läsa av situationen (Blunk m.fl., 2017). Det handlar om att barn ges förutsättningar för att lära sig att se saker utifrån olika synvinklar och att förstå att samma händelse kan uppfattas på olika sätt av olika individer (a.a.). Rantala (2016) lägger till ytterligare ett lärande och det är att barn behöver lära sig att lyssna för om barn inte har förmågan att lyssna kan de inte ta till sig kunskaper om hur konflikter kan lösas genom kommunikation. Målet är att barn genom personalens stöttning under konfliktsituationer lär sig att lösa konflikter på ett i samhället accepterat sätt, skriver Skoglund (2019), vilket sker genom att stärka barns sociala samspel i förskolan.
3 Metod
Här presenteras de ställningstaganden som tagits i arbetet med undersökningen. Inledningsvis redogörs för studiens forskningsdesign som handlar om hur grunden för insamling av datamaterial gick till och vilken analysmetod som användes när resultat analyserades fram. Därefter beskrivs urvalsprocess, materialinsamlingsprocedur, litteratursökning samt beskrivning av analysprocess som beskriver hur insamlat material analyserades för att få fram det centrala för studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis lyfts studiens tillförlitlighet och hur forskningsetiska riktlinjer har beaktats.
3.1 Forskningsdesign
Bryman (2018) skriver att val av forskningsdesign handlar om att lägga grunden för hur insamling av material kan gå till samt vilken analysmetod som är lämplig att använda.
Vi valde att utgå ifrån den kvalitativa forskningsansatsen och att använda oss av semistrukturerade intervjuer i insamlandet av datamaterial. Enligt Bryman (2018) består semistrukturerade intervjuer av några få förbestämda huvudfrågor som är utformade på det sättet att respondenter har en möjlighet att utveckla sina tankar fritt. Vår studie har följt de riktlinjer som finns för semistrukturerade intervjuer och det innebär att intervjuerna följde en viss struktur utifrån en intervjuguide (Bilaga 1). Bryman (2018) skriver att semistrukturerade intervjuer är lämpliga när frågeställare vill ställa följdfrågor för att skapa en djupare förståelse för respondenternas svar och därav ansågs semistrukturerad intervju vara mest lämpad att använda. Vi ville dock inte påverka personalens svar mer än nödvändigt, de skulle endast styras till att hålla sig till ämnet konflikter utifrån yrkesrollen.
3.2 Urval
Respondenterna valdes ut från ett målinriktat urval som Bryman (2018) hävdar är en vanlig urvalsteknik att använda i kvalitativa studier som grundar sig på intervjuer. Förskolepersonal som valdes ut ansågs vara relevanta för studien på grund av att de arbetar på förskola med barn i fyra till femårsåldern och att de därav har inblick i de problemformuleringar som studien utgår ifrån. 18 förskolepersonal kontaktades varpå de åtta första som tackade ja till deltagandet blev de som medverkade. Bryman (2018) skriver om antalet intervjuer, att det är svårt att avgöra vad som är lämpligt. Han påstår att storleken på urvalet som kan ge stöd åt övertygande slutsatser oftast skiljer sig från situation till situation. Denna studie utgår inte utifrån jämförelser av olika grupper utan ifrån att be förskolepersonal att beskriva deras arbete med konflikthantering och därav ansågs att åtta intervjuer var tillräckligt. Åldern på personalen varierar mellan 26 och 49 år. Det är sex förskollärare samt två barnskötare, sex kvinnor och två män, och deras arbetserfarenhet från arbete på förskola varierade mellan 2 - 26 år. Anledningen till att vi valde både förskollärare och barnskötare är för att vi anser att de oavsett utbildning har lika stort ansvar under konflikthantering. Respondenterna arbetar i två olika kommuner, på tre olika förskolor, fyra olika avdelningar, alla på avdelningar med äldre barn. På avdelningarna finns 14 - 24 barn med tre - fyra heltidsanställda per avdelning. Respondenter och förskolor avidentifieras i det skrivna materialet och namnges som
Kalle, Kia och Kurt från Förskolan Katten, Hanna från Förskolan Hunden och Gabriel, Gabriella, Gry och Gunilla från Förskolan Grisen. Anledningen till att vi har valt att
namnge deltagande respondenter är för att underlätta läsningen för läsaren samt för att det bidrar till studiens transparens, att insamlat materialet bearbetats objektivt (Bryman, 2018).
3.3 Procedur
Förskolepersonal som arbetar på förskolor i vår närmiljö tillfrågades om de kunde tänka sig att delta i denna studie. De som tackade ja till medverkan bekräftade detta muntligt varpå information med studiens syfte samt missiv (Bilaga 3) mailades till berörda rektorer som bekräftade via svarsmail att de accepterade personalens medverkan i studien. Därpå kontaktades åter igen förskolepersonalen, denna gång skriftligt via e-mail och missiv bifogades (Bilaga 2). Personalen gav sitt samtycke ännu en gång genom att besvara skriftligt via e-mail varpå de fick bestämma en lämplig tid och plats för en fysisk intervju på deras förskolor.
Arbetet med studien fortsatte med litteraturgenomgång, för att identifiera aspekter som definieras som dimensioner av vad ett arbete med konflikthantering består av. Utifrån det togs sedan intervjufrågor fram passande studiens syfte. Intervjuguiden består av fyra huvudfrågor och fyra följdfrågor (Bilaga 1). Frågeområden som berördes handlar om hur förskolepersonal beskriver att de identifierar att konflikt mellan barn har
uppstått, vilka strategier de använder under konflikthantering, vilka utmaningar som kan uppstå och vilka deras avsikter är med valda strategier. Det framfördes följdfrågor
såsom: ge gärna ett konkret exempel, hur gör du valet av strategi, vilka konsekvenser gav strategin i stunden samt vilket lärande tror du strategin ger i ett längre perspektiv? Var och en av oss intervjuade fyra respondenter, varav sammanlagda mängden intervjuer blev åtta. Respondenterna intervjuades på sina förskolor, i deras personalrum och varje intervju startade med att bakgrundsfrågor ställdes (Bilaga 1). Intervjuerna spelades in via privata mobiltelefoner och varje intervju tog mellan 14 - 36 minuter. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och sparas tills studien har slutförts.
3.4 Litteratursökning
Litteratursökningen har främst gjorts i databaserna SwePub och ERIC som är relevanta för vårt ämnesområde och som finns på Mälardalens högskolas bibliotek. Vi utgick ifrån ämnessökning (Bryman, 2018) som handlar om att nyckelord och definitioner som var relevanta för vårt syfte formulerades. I de elektroniska databaserna söktes tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt studier. Senare användes kedjesökning som enligt Bryman (2018) innebar att relevant litteratur söktes i de utvalda artiklarnas referenslistor. Litteratursökningen gav 29 träffar och utifrån dessa valdes sex vetenskapliga artiklar, tre doktorsavhandlingar, en licentiatuppsats och en rapport. Forskningen var inte äldre än ca 13 år, detta för att den skulle kännas aktuell i dagens förskolor. Den utvalda forskningen var peer reviewad, som innebär att informationen som användes var pålitlig, eftersom den var granskad av experter inom området. Nyckelorden och kombinationer av nyckelorden som användes vid ämnessökningen var
konflikt, konflikthantering, kommunikation, socialt samspel, förskola, strategier, förhållningssätt, förskollärare, barn, social competence, peer conflict, teacher reflections, conflicts, intervention strategies, physical force. Den litteratur som
användes var relaterad till barns konflikter och konflikthantering i förskolemiljö samt till det valda teoretiska perspektivet.
3.5 Analysprocess
Insamlat material analyserades tematiskt som enligt Bryman (2018) är en metod som ofta används i kvalitativa studier. Det går ut på att ta fram centrala teman och underteman (a.a.). Ett tema kan enligt Bryman (2018) vara en viss kategori som identifieras utifrån insamlat material och det upptäcks exempelvis utifrån att ett för studien relevant område upprepas. En tematisk analys är flexibel och går att anpassas till den aktuella studien men det finns sex grund steg att utgå ifrån (a.a.). Figur 1 presenterar studiens analysprocess.
Figur 1. Tematisk analys med sex grund steg (Bryman, 2018)
Första steget innebar att 37 sidor transkriberad text från åtta intervjuer studerades
ordagrant. Var och en av oss transkriberade sina fyra egna intervjuer. Genom att vi lyssnade på inspelningarna tog vi del av det respondenterna berättat mer detaljerat än under intervjutillfällena. Enligt Bryman (2018) handlar det om att lära känna materialet. Steg två handlar om att på ett systematiskt sätt gå igenom materialet ännu en gång för att få fram intressanta särdrag ur texten, att koda materialet (a.a.). Det som
Resultat skrivs in i uppsats
Tänkbara kopplingar och samband mellan begrepp undersöks
Fördjupning av de grupperingar som valts ut för att få fram underteman/
begrepp
Analys av koderna, utvalda textstycken gås igenom ordentligt för att kunna gruppera dem i möjliga
teman/grupperingar
Koda materialet genom att intressanta delar i den transkriberade texten markeras för att det ska bli tydligt vilka delar som ska
bearbetas vidare
Lära känna materialet genom att transkriberad text studeras ordagrant
konkret gjordes var att intressanta delar i den transkriberade texten markerades för att det skulle bli tydligt vilka delar vi skulle fortsätta att fördjupa oss i. Denna process gjordes gemensamt för att synliggöra allt av intresse utifrån våra olika tolkningar av materialet. Vidare till steg tre som enligt Bryman (2018) handlar om att analysera de initiala koderna, i vårt fall de utvalda textstyckena, för att kunna gruppera dem i möjliga teman/grupperingar. Målet i detta steg är att minska antalet koder, markerad text, samt att försöka hitta gemensamma faktorer i de text avsnitt som bibehålls. Det görs för att materialet ska bli mer greppbart att arbeta ifrån (a.a.). I detta läge kom vi fram till att insamlat material handlar om konflikthantering med äldre barn och sociala kunskaper i stunden och på sikt. Steg fyra gick ut på att fördjupa oss i en gruppering i taget och på det sättet få fram underteman (a.a.). Resultatet visade på fem sätt att identifiera konflikter, fyra strategier att använda och tre utmaningar som kan uppstå. Avsikter personal har med valet av strategier delades i detta läge upp i två delar, lärande för barn i stunden och lärande på sikt. Att det är av vikt att namnge underteman beror på att detta i fortsättningen kan ses som begrepp (a.a.) och med hjälp av begreppen blev det sedan enklare för oss att söka efter relevant litteratur och forskning. Det steget ligger enligt Bryman (2018) till grund för fortsatt analys av resultatet. I steg fem undersöktes tänkbara kopplingar och samband mellan begreppen. Vi sökte efter likheter och skillnader på hur konflikter identifieras, sammanställde strategier personal beskriver att de använder och vilka utmaningar de ställs inför. Vi letade efter kopplingar och samband i vad barn lär sig under konflikthanteringen och skillnader/likheter på vad barn lär sig nu respektive får med sig till framtiden. I det sjätte och avslutande steget har vi skrivit in resultatet i undersökningens uppsats (a.a.).
3.6 Tillförlitlighet
Enligt Bryman (2018) handlar studiens trovärdighet om hur väl studien har utförts enligt de forskningsetiska riktlinjer som finns enligt Vetenskapsrådet (2017) samt hur väl de som medverkat i studien känner till den sociala verklighet som studeras. Studien startades med att vi identifierade de frågor vi var intresserade av att undersöka samt utifrån vilket teoretiskt perspektiv. Valet av att tolka materialet utifrån det sociokulturella teorin hjälpte oss med att rama in synsättet att utgå ifrån. Med det menas att valet av teori hjälpte oss att begränsa valet av relevant tidigare forskning samt att vi fick en insikt om utifrån vilket perspektiv det transkriberade materialet skulle tolkas och analyseras ifrån. Denna studie har utförts utifrån de forskningsetiska riktlinjer som finns enligt Vetenskapsrådet (2017) och de åtta medverkande är utbildade barnskötare och förskollärare som är i olika åldrar samt med olika antal år i yrket. Alla respondenterna har goda insikter i studiens ämne konflikthantering men utifrån skilda erfarenheter från att arbeta på förskola. Begreppet pålitlighet i sin tur används enligt Bryman (2018) för att bedöma en undersöknings tillförlitlighet. Intervjuerna spelades
efter godkännande av förskolepersonal in, svaren transkriberades ordagrant för att sedan kunna analysera noggrant. Personal har inte getts möjlighet att bekräfta att insamlat material är tolkat utifrån deras verklighet utan de transkriberade texterna är helt och hållet tolkade utifrån våra egna uppfattningar. Bryman (2018) skriver vidare om bedömning av studiens kvalitet. I studien har varje fas av forskningsprocessen redovisats och därmed finns det en möjlighet att kunna bedöma studiens kvalitet. Dessutom har studien genomgått en kritisk granskning genom att arbetet har diskuterats i mindre grupper tillsammans med andra studenter och handledare två gånger under processens gång. Det har ökat medvetenheten om hur studiens resultat kan förstås och vilka slutsatser som kan dras.
3.7 Etiska överväganden
Genom hela forskningsprocessen fanns en medvetenhet kring hur de medverkade behandlades, hur det insamlade materialet togs om hand samt hur resultat slutligen presenteras, allt enligt Vetenskapsrådet (2017). Strävan efter att nå informationskravet gjordes genom att missiv mailades till förskolornas rektorer (Bilaga 3) och till respondenterna (Bilaga 2). Genom missiven informerades deltagarna om syftet med studien, de forskningsetiska riktlinjerna samt kontaktuppgifter till oss. Strävan efter att nå samtyckeskravet gjordes genom att rektorer och respondenter fick godkänna syfte för intervju. Rektorerna godkände via mejl och respondenterna både muntligt och via mail. Det tydliggjordes att det var frivilligt att delta i studien och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan negativa följder. Konfidentialitetskravet uppfylls genom att inga namn eller andra känsliga uppgifter nämns på varken förskolor, rektorer eller förskolepersonal. Deltagarna har fått reda på att allt de delar med sig under intervjuerna endast kommer att användas i studien och att datan kommer att raderas efter slutförd studie. Strävan efter att nå nyttjandekravet gjordes genom att deltagarna informerades om att det färdiga arbetet kommer att publiceras på Diva och att de på det sättet kan ta del av studien. Vi har inte delat med oss av insamlat data till andra än oss själva och de inspelade intervjuerna har förvarats i våra privata mobiltelefoner som har kodlås.
4 Resultat
Resultatet är baserat på de svar förskolepersonal gav på de frågor som ställdes under intervjuerna (Bilaga 1) och citaten som lyfts fram exemplifierar hur förskolepersonal uttryckte sig. Resultatet presenteras i två delar utifrån studiens frågeställningar. I avsnittet Beskrivning av konflikthantering presenteras resultat hörande till frågeställningen om hur förskolepersonal beskriver att de hanterar konflikter mellan barn i fyra till femårsåldern. Denna del presenterar Identifiering, Strategier och
Utmaningar. I avsnittet Beskrivning av avsikter presenteras resultat till
frågeställningen om hur förskolepersonal beskriver avsikten med sitt handlande under konfliktsituationer. Denna del är uppdelad i avsikter i stunden och på sikt. I slutet av kapitel fyra ges en kortfattad sammanfattning av resultatet och figur 2 illustrerar det sammanfattade resultatet av konflikthanteringens olika dimensioner.
Figur 2. Dimensioner av konflikthantering (Egen bild)
4.1 Beskrivning av konflikthantering
I detta resultatavsnitt presenteras hur förskolepersonal beskrev att de hanterar konflikter mellan barn i fyra- till femårsåldern som uppstår i den fria leken. Detta görs genom beskrivningar av hur konflikter identifieras, strategier som används och
utmaningar i hanterandet.
4.1.1 Identifiering
I underlaget till resultatet framkom att identifiering av konflikter kan ske genom att förskolepersonal uppfattar att ett eller flera barn blir frustrerade och mer högljudda samt att det i vissa fall sinsemellan barnen uppstår knuffar och slag eller från ett barn till ett annat. En respondent beskrev identifiering av konflikter på följande sätt:
Man kan ju se och höra. Om det nu kommer att hända eller ... Man hör röstläget att det kan förändras hos barnet... Eller bara en blick som kan tyda att nu kommer det hända någonting. Man ser att det händer, man hör att det händer (Förskolan Grisen, Gabriella).
Beskrivningen går i linje med de andra respondenternas svar, att personal kan identifiera konflikter genom att barns kroppsliga och verbala agerande förändras. Det
märks genom att barn tycker olika och att de i dialogen med varandra, när de vill få fram sina egna viljor, pratar i mun på varandra på ett uppjagat sätt. Personal berättade även att det ibland händer att endast ett barn uttrycker att det har uppstått en konfliktsituation, det behöver således inte alltid handla om fler barn. Om det inte hörs eller uppstår fysiska aggressioner går det även att läsa av barns kroppsspråk eller ansiktsuttryck, berättade respondenter. De beskrev det genom att säga att det finns barn som reagerar genom att dra sig undan, blir tysta och spända i kroppen. Så här sa Gry från förskolan Grisen om att identifiera tysta konflikter:
Man kan liksom ser ofta i spänningen i barnets kropp. Sen ser man att barn som inte... Alltså det kan vara konflikter som är inte skrik och bråk på det sättet utan det är något barn som är ledsen eller bara drar sig undan. Det är så klart är svårare att upptäcka det (Förskolan Grisen, Gry).
Under intervjuer berättade respondenter att det underlättar om personal känner barnen, för att kunna förstå hur varje barn signalerar att de har hamnat i konflikt. Vidare berättade de att det ibland uppstår tillfällen då personal missar barns konflikter eller att de väntar för länge med att stötta barnen. Det som sker då, enligt respondenter, är att barnen själva ber om hjälp eller att andra barn uppmärksammar personalen på att konflikt mellan kamrater har uppstått.
4.1.2 Strategier
Utifrån insamlat material framkom att det ofta finns en medveten tanke hos förskolepersonal om hur de stöttar barn som hamnat i konflikt. Det framkom att personal i de flesta fall först avvaktar och iakttar innan de går in och agerar. Respondenten Gabriella på förskolan Grisen förklarade på följande sätt:
Man avvaktar...om man inte ser att det börjar blir mer fysiskt. Att man ska hålla sig och att inte kliva först. Försöka att se om de klarar själva. Annars så behöver man ju kliva in givetvis och stoppa och sen prata (Förskolan Grisen, Gabriella).
I de flesta intervjuerna uttrycktes att barn i fyra till femårsåldern kan ges möjlighet att lösa konflikter själva så långt det är möjligt. De menar inte att barn i denna ålder ska klara av att lösa konflikter helt själva utan graden av stöttning ska anpassas till varje enskilt barns behov. Om det finns behov av att gå in och stötta barn som har hamnat i konflikt, beskrev respondenter att det oftast sker via kommunikation. Personal beskrev att de vill lära barnen att prata med varandra, att konflikter inte löses genom att slå sin kamrat. Personal försöker ge barn inspiration till olika uttryck att använda under konflikter men ibland räcker inte språket till och vid dessa tillfällen beskrev personal att
det är bra att vara mer konkret i stöttningen. Ett exempel på en sådan konkret stöttning beskrivs i intervjuunderlaget i form av ett rollspel mellan kollegor. Ytterligare en strategi som framkom utifrån insamlat material handlar om att förskolepersonal går in och bryter ett pågående förlopp. Ett exempel handlar om när ett barn vill ha alla bilar och inte vill dela med sig oavsett hur personal försöker förklara hur kamraten känner. Kurt på förskolan Katten beskrev lösning av situationen så här:
Många gånger har man ju samlat typ alla bilar i en hög och sen att de har fått tagit varannan bil … och så har man ju räknat att hur många har du och hur många har han nu eller hur många har hon å (Förskolan Katten, Kurt).
Det handlar enligt Kurt om att barn behöver hjälp med att släppa sitt eget behov av att alltid få som de vill, att avbryta ett pågående förlopp, något som även beskrivs av andra respondenter. Ytterligare en strategi som framkom från intervjuerna handlar om att locka barn på ett skämtsamt sätt till annan aktivitet eller genom att på ett lekfullt sätt leda barn åt varsitt håll. Gunilla från förskolan Grisen berättade att:
Då tog jag bort det ena barnet... lyfter bort det ena barnet. Men det jag gjorde på ett skämtsamt sätt. ‘’Nu tar vi dig, bär bort till sandlådan.’’ Och han började skratta så han släppte det lite … och de kom ifrån varandra ett tag iallafall. Det var för att bryta det mönstret (Förskolan Grisen, Gunilla).
Strategin att leda bort barn handlar, enligt Gunilla, både om att bryta ett pågående förlopp samt att agera omgående för att undvika att konflikten eskalerar. Situationer som kräver snabbt agerande av personal handlar exempelvis om när ett eller flera barn blir slagna eller kränkta och när barnet som utför gärningen inte är mottagligt för personalens vägledning. I intervjuer uttrycktes att konflikter vid vissa tillfällen fortsätter eller eskalerar och att personal då känner att det är nödvändigt att sära på de medverkande barnen. Respondenter förklarade att det görs för att barnen ska ges tid att lugna sig och göra något annat en stund, för att vid ett senare tillfälle ha en dialog kring det som hänt.
4.1.3 Utmaningar
I intervjuerna uttrycktes att det finns utmaningar i att alltid snabbt komma på den mest lämpade strategin att hantera konflikter på, det går inte att göra på samma sätt med alla individer. Personal beskrev att det är lättare att välja strategi när de är bekanta med barnen samtidigt som de menar att förutfattade meningar om ett visst barn kan vara en nackdel. Förutfattade meningar kan påverka bedömning och agerande under konflikt, genom att respondenter i vissa lägen väljer strategi utifrån dessa. Detta kan leda till att
barn hindras från att hantera konflikten på egen hand. En av respondenterna berättade att:
Vissa barn vet man... att man kanske måste gå in på en gång så annars kommer att bli just handgripligt. Och jag har märkt att vissa kombinationer av barn klarar av att reda upp det på ett bättre sätt själva än vad andra gör (Förskolan Grisen, Gunilla).
I citatet beskriver Gunilla hur tidigare erfarenheter av barns konflikthantering påverkar hennes val av strategi. Liknande konflikthanteringsstrategi beskriver andra respondenter också. Ytterligare en utmaning som kan uppstå, enligt respondenter, är att det kan vara svårt att bekräfta alla inblandades känslor. Några av de intervjuade berättade att det ofta är offret som får mest uppmärksamhet trots att de är medvetna om att konflikter hos barn i denna ålder ofta uppstår när förövaren inte har förmågan att agera på ett lämpligare sätt. Det framkom även att personalens känsloläge kan påverka situationen även om de i övrigt agerar precis som de brukar. Hanna från förskolan Hunden berättade att:
Ja alltså då har de ju bara sprungit därifrån och börjat gjort … eh … konstiga … eller alltså andra saker som … de kanske har sprungit till ett annat rum och fortsatt att kasta eller bråka där. De byter bara miljö och fortsätter sina konflikter. De ignorerar att jag försökte (Förskolan Hunden, Hanna).
Hanna beskrev att situationer som denna kan uppstå när personal reagerat på ett sätt som ökar barns frustration, hon menade att det kan handla om att personal upplever känslor som exempelvis stress, otillräcklighet eller irritation.
4.2 Beskrivning av avsikter
En presentation av hur förskolepersonal beskrev sina avsikter med konflikthanteringen under barns konflikter, uppdelad på avsikter i stunden och på sikt.
4.2.1 Avsikter i stunden
Förskolepersonal som medverkat i studien beskrev att de först och främst vill lära barn hur de kan kommunicera med varandra, de vill att det sociala samspelet i barngruppen fungerar. Respondenter berättade att för att det sociala samspelet ska kunna utvecklas behöver barnen ges en djupare förståelse kring varför det är lämpligt att agera på vissa sätt under konflikthantering. De förklarade att det inte är tillräckligt med enbart tillrättavisningar eftersom barn snabbt lär sig att säga förlåt om de exempelvis har knuffat en kompis. Saknas en djupare förståelse för varför det är fel att göra på det sättet betyder inte ordet förlåt någonting. Förskolepersonal beskrev att de arbetar
genomgående med att barn behöver lära sig att samspela med varandra och att förstå att alla kan tänka och tycka olika men att de kan leka ändå. Kalle från förskolan Katten, uttryckte det genom att säga att:
... man samspelar med varandra och kommer överens och att alla inte alltid tycker lika men man kan ändå vara med varandra även om man har olika åsikter och lekregler eller vad man ska säga … men klarar man av att ha en dialog och turtagning så löser man det. Men ibland behöver man ju stötta upp och hjälpa till så är det ju (Förskolan Katten, Kalle).
Kalles svar överensstämmer med det som andra respondenter berättade, att för att kunna identifiera konflikter där personal behöver gå in och stötta så behöver de vara mentalt närvarande. Han beskrev att det leder till att personalen kan nyttja de tillfällen när konflikter uppstår för att ge barn förutsättningar för att utvecklas i det sociala samspelet.
4.2.2 Avsikter på sikt
Det uttrycktes även i intervjuerna att förskolepersonal har medvetna långsiktiga lärandemål för barn under deras val av strategier under konfliktsituationer. Det handlar om att lära barn det sociala samspelet som förväntas av dem i framtida möten med andra människor under skolgång och senare i arbetslivet. Förskolepersonal beskrev att de vill att barn lär sig att ha dialoger med varandra, lyssna på varandra och framföra sina känslor för varandra. Personal beskrev även att de vill ge barn en förståelse för hur de kan se saker utifrån flera olika synvinklar. En respondent, Gabriel från förskolan Grisen, berättade följande:
Man vill ju ge dem andra verktyg, som man kan använda sig av. Och även liksom... att man skapar någon slags moral hos barnen. Moraliska kompassen, brukar jag prata om. Liksom att man är god medmänniska. Får man det fullt ut så är man väl med i färre konflikter tänker jag, om man har moralen på rätt plats, typ (Förskolan Grisen, Gabriel).
Gabriels svar är i linje med några andra respondenters svar som även de betonade vikten av att personal behöver agera på ett sätt som barn kan ta efter. De menade att detta görs eftersom det är svårt för barn att lära sig det sociala samspelet av sig självt, utan konkreta exempel att ta efter. Det personal hoppas på är att deras stöttning under konflikter leder till att det på längre sikt blir mindre mobbning ute på skolgården.
4.3 Sammanfattning
Utifrån insamlat material framkom att förskolepersonal beskriver hanteringen av konflikter mellan barn i fyra till femårsåldern genom att: först identifiera att en konflikt
har uppstått för att utifrån det välja en konflikthanteringsstrategi. Respondenter menade dock att det inte är helt lätt att alltid upptäcka barns konflikter och att hitta den för tillfället mest lämpliga konflikthanteringsstrategin, de beskrev att det finns vissa utmaningar under konflikthanteringen. Identifiering sker enligt förskolepersonal genom att ett eller fler barn blir frustrerade och mera högljudda samt att det i vissa fall uppstår knuffar och slag. När meningsskiljaktigheter barn emellan uppstår händer det att de pratar i mun på varandra på ett uppjagat sätt. Det går också att läsa av barns kroppsspråk eller ansiktsuttryck genom att barn drar sig undan, de blir tysta och spända i kroppen. Det händer även att barn ber om hjälp från personal. Strategier som förskolepersonal uttryckte i intervjuerna handlar om att de börjar med att avvakta för att på det sättet få en chans till att iaktta vad som har hänt och för att se hur barnen hanterar konflikten på egen hand. Om personal behöver gå in och stötta berättade de att det framför allt sker genom kommunikation. I vissa fall kan det även vara bra att tydliggöra budskapet de vill ge genom rollspel berättade en respondent. Ytterligare en strategi som förskolepersonal beskrev handlar om att gå in och bryta ett pågående förlopp. Det sker exempelvis vid tillfällen då det uppstått fysiska konflikter eller kränkningar, personal går då in och agerar omgående för att avbryta det som sker.
Utmaningar beskrevs uppstå utifrån förutfattade meningar, olika känslor som kan
uppstå hos både personal och barn samt att konflikter eskalerar. Personalens avsikter med konflikthantering i stunden handlar om att personal vill lära barn att lösa konflikter genom kommunikation. De vill att barn ges en djupare förståelse för situationen exempelvis genom att stötta barn till att inse att alla kan tänka och tycka olika. I intervjuerna uttrycks att personalens avsikter med konflikthantering på sikt handlar om att personal vill lära barn det sociala samspelet som krävs för att kunna samspela med alla de möter längre fram under skolgång, i arbetsliv och i samhället i stort.
5 Analys och diskussion
Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal beskriver att de arbetar med konfliktsituationer som uppstår hos barn i den fria leken. Denna del redogör hur studiens resultat förstås utifrån Säljös (2000) tolkning av det sociokulturella perspektivet och utifrån tidigare forskning. I avsnittet Konflikthantering med äldre
barn analyseras resultatet som hör till frågeställningen om hur förskolepersonal
beskriver att de hanterar konflikter mellan barn i fyra till femårsåldern, delen bearbetar Identifiering, Strategier och Utmaningar. I avsnittet Sociala kunskaper i stunden och på
sikt analyseras resultatet tillhörande frågeställningen hur förskolepersonal beskriver
5.1 Konflikthantering med äldre barn
Första frågeställningen handlar om hur förskolepersonal beskriver att de hanterar konflikter mellan barn i fyra till femårsåldern. Utifrån resultatet framkom att frågan kan besvaras genom att beskriva hur personal identifierar att konflikt har uppstått, vilka strategier personal använder när de stöttar barn som hamnat i konflikt samt en beskrivning av de utmaningar som kan uppstå under stöttningen. Analys av resultatet ger att förskolepersonal genom att identifiera konflikter även får en grund till att förstå hur barns sociala samspel fungerar.
Utifrån resultat får vi fram att identifiering av konflikter sker på olika sätt. Det handlar om att ett eller flera barn blir frustrerade och mera högljudda, det uppstår knuffar och slag eller att meningsskiljaktigheter barn emellan leder till att barn pratar i mun på varandra på ett uppjagat sätt. Personal kan även identifiera konflikt utifrån att barns kroppsspråk och ansiktsuttryck förändras, exempelvis genom att barn drar sig undan, blir tysta och spända i kroppen. Detta framgår också i Pálmadóttir och Johanssons (2015) studie om hur barn löser konflikter under pågående lek. Ytterligare ett sätt som indikerar att konflikt har uppstått är att barn själva kommer och ber om hjälp eller att barn i omgivningen ber om hjälp till sina kamrater. Utifrån resultatet kunde vi även få fram att barn ber om hjälp vid tillfällen när personalen inte uppmärksammar det som sker bland barnen. Dock var det tydligt i resultatet att personal anser att det är betydelsefullt att de vuxna befinner sig både fysiskt och mentalt närvarande bland barnen. Personal menade att utifrån att de ser hur barn reagerar kan de lättare läsa av barns känslor, för att sedan använda den konflikthanteringsstrategin som är bäst lämpad för individen. Vi menar att det handlar om en fingertoppskänsla, att lyhört kunna känna, se och höra varje enskilt barns behov av stöttning, för att utifrån det välja den strategi som fungerar i stunden. Detta går även i linje med det Säljö (2000) skriver, att bäst lämpad stöttning ges till barn genom att förskolepersonal utgår ifrån varje enskilt barns aktuella kunskaper. I Blunk m.fl. (2017) studie om hur och varför personalen ingriper under barns konflikter går det att läsa att när personal arbetar individanpassat med konflikthantering främjas barns lärande av förhandlingar, kompromisser och delaktighet i det sociala samspelet. De antyder även att approprieringen av önskvärda sociala kunskaper sker effektivast när barnen ges tillfällen till att delta i det sociala samspelet i naturligt förekomna sociala sammanhang. Reflektionen vi gör är att det är av vikt att personal är närvarande för att kunna stötta barn under konflikter. Fysiskt och mentalt närvarande förskolepersonal kan agera omgående och stötta barn till att uttrycka sina känslor och att samspela med andra. Barnen ges möjlighet till att mediera med omvärlden samtidigt som personalen genom sitt agerande approprierar nytt lärande i form av normer och värden till barnen.
Resultatet visar att när intervjuad personal har identifierat att en konflikt har uppstått börjar de med att observera och iaktta barnen, för att på det sättet få en chans till att förstå vad som har hänt och för att se om barnen kan hantera konflikten på egen hand. Om personal behöver gå in och stötta sker det framför allt genom kommunikation. Det sker dock att budskapet de vill ge behöver tydliggöras ännu mer och då kan personalen använda sig av rollspel för att konkretisera budskapet. Om det har uppstått fysiska konflikter eller kränkningar så agerar personalen omgående, utan att observera och iaktta, genom att bryta konflikten på olika sätt. Genom sitt förhållningssätt väljer personal att agera på olika sätt under barns konflikter och valet av strategi i sin tur påverkar de förutsättningar som skapas för barn att erövra nya sociala kunskaper (Jonsson, 2016). Utifrån resultat ser vi att konflikthantering oftast sker genom stöttning och stöttning definieras som hjälp för barn vid konflikter från en mer erfaren och kompetent person (Säljö, 2000). Genom stöttning kan barn få hjälp med att bekräfta och uttrycka sina känslor (Skoglund, 2019) och generellt sett känner sig barn trygga när de får stöd med att uttrycka sig och känner att omgivningen förstår dem. Stöttning ges till största del genom kommunikation och att det till största del handlar om appropriering, att vuxna kommunicerar på ett sätt som inspirerar barnen att göra på liknande sätt. Appropriering handlar enligt Säljö (2000) om att barn tar efter det andra gör och att personal genom sitt förhållningssätt skapar förutsättningar för barn att erhålla nytt lärande utifrån samspelssituationer. Undersökningsresultatet stödjer antagandet att det är av vikt att personal föregår med gott exempel eftersom barn tar efter vuxnas beteende. Genom att personal agerar på det sättet som de önskar att barnen gör ges barnen konkreta exempel på hur de kan lösa konflikter på under andra liknande konfliktsituationer. Genom kommunikation via språket kan det bli lättare för personal att förklara hur andra kan se på saker, såsom andras behov och känslor. Pálmadóttir och Johansson (2015) skriver att fördelen med att stötta barn genom att medvetet använda kommunikationen är att barn får hjälp med att uttrycka sina känslor och tankar. Barn får även genom att kommunicera reda på hur andra individer känner och tänker (a.a.). Språket skapar möjligheter för barn att förstå sin världsbild som meningsfull skriver Säljö (2000) som antyder att språket kan ses som ett medierande verktyg som ger personal möjlighet att lära barn nya erfarenheter genom kommunikation. Ytterligare något som är gynnsamt med kommunikation, som vi har kommit fram till utifrån resultatet, är att dialogen med barn minskar risken för att barn använder mer fysiska lösningar som att knuffas eller slåss. Det framkom dock att det kan uppstå tillfällen när den språkliga kommunikationen inte fungerar som tänkt och att strategin vid dessa tillfällen blir att personalen agerar mer fysiskt. Det sker genom att personal håller i ett barn, särar på två eller fler barn eller leder bort ett eller fler barn som inte tar emot stöttningen. Att barn hamnar i situationer när de inte är mottagliga för stöttning från personal kan bero på att barnet fastnar i ett tankemönster som hen inte lyckas ta sig ur. Vid de tillfällena behöver personal avbryta mönstret, vägleda till
något annat och ge barnet tid till att lugna sig. Personalen tar vid dessa tillfällen initiativet och kontrollen över konflikten samt över vad som kan ske i nästa steg. När barnet sedan inte längre är i affekt och är mer mottaglig för stöttning kan konflikten lyftas upp för kommunikation. Vi tolkar att detta görs för att barnet ska kunna känna att det blir ett avslut på det som har hänt och för att barnet kan få med sig nya verktyg att använda sig av nästa gång de hamnar i en liknande situation. Liknande resultat beskriver Blunk m.fl. (2017) i sin studie om vuxenstyrda konfliktlösningsstrategier, att personal tar ett beslut och bestämmer vad som blir den bästa lösningen för barnen. Trots fördelarna med kommunikation anser vi att det kan finnas missgynnande aspekter med kommunikation. Det kan exempelvis handla om vuxna som inte tar sig tid till att lyssna på barnens känslor och behov i situationen. Eller om vuxna som tar befälet över hur barn kan kommunicera och agera, barnen tillåts inte att uttrycka sina egna reflektioner om det som har skett. Blunk m.fl. (2017) antyder att konsekvensen av det handlandet kan leda till att barn passiviseras. Barn tillåts inte öva på det sociala samspelet, utan de blir styrda att agera på ett visst sätt (a.a.). Undersökningsresultatet tyder på att kommunikation är en lämplig strategi under barns konflikter, dock behöver förskolepersonal vara medvetna om att inte vara för aktiva under konflikthanteringen för det kan hindra barns utveckling av det sociala samspelet.
Utifrån studiens resultat framkom att det inte finns några strategier som kan användas som en mall vid alla typ konflikter. Det går att likställas med Pálmadóttir och Johanssons (2015) artikel som framhåller vikten av att alla känner sig tillfreds med en konfliktlösning men att det är svårt att hitta en lösning som alla blir nöjda med eftersom konfliktens ursprungliga orsak ofta är att barn vill olika saker. Den problematiken belyser också Church m.fl. (2017) i sin studie som handlar om när personal stöttar barn att lösa konflikter, att det måste finnas utrymme för individen att både behålla sina önskningar, samtidigt som individen behöver lära sig kompromissa för att hitta den bästa lösningen för samtliga parter. Skoglund (2019) skriver att det finns risk för att konflikter eskalerar då barns känslor inte blir bekräftade eller när deras önskningar inte tillfredsställs. Därför tycks det generellt sett att personal kan undvika att konflikter eskalerar genom att föra en öppen dialog med barnen samt genom att vara lyhörda och lyssna på det barnen uttrycker.
Resultatet visar att personal ofta ställer frågor till barnen om vad som har orsakat konflikten och vilka känslor som har uppstått. Church m.fl. (2017) skriver att genom att personalen bekräftar barnens känslor skapas en god relation mellan dem och barnen. Det i sin tur leder till att barnen känner sig trygga och att de blir mer öppna för att ta emot vägledning (a.a.). Utifrån resultatet i denna studie framkom dock att det kan uppstå svårigheter i situationer när barns känslor bekräftas. Vi menar att det handlar om att personal kan misstolka barn eller att de bara bekräftar det ena barnets känslor
och tar ett beslut om att lösa konflikten till ett av de inblandade barnens fördel. Om detta sker vid upprepade tillfällen finns det en risk för att barnet drar sig undan från de sociala sammanhangen eftersom hens åsikter inte tas på allvar. Det i sin tur skulle kunna påverka barnets utveckling av det sociala samspelet. Liknande resultat kan läsas i Blunk m.fl. (2017) studie, de hävdar att det andra barnet, vars känslor inte blir bekräftade eller tillfredsställda, kan känna sig mindre viktig. Utmaningen som kan uppstå i de situationer där personal bekräftar barns känslor är att som personal ha en förståelse för att alla individer har sina egna världsbilder och därmed även olika syn på det som inträffat (Pálmadóttir & Johansson, 2015).
5.2 Sociala kunskaper i stunden och på sikt
Andra frågeställningen handlar om förskolepersonals avsikter med sitt handlande under konfliktsituationer med äldre barn i deras fria lek. Utifrån resultatet framkom att frågan kan besvaras genom att dela upp personalens avsikter i stunden och på sikt.
Resultatet visar att förskolepersonal har medvetna avsikter med sitt handlande under konfliktsituationer och det handlar främst om att lära barnen de sociala förmågor som behövs för att utvecklas till en demokratisk samhällsmedborgare. Det handlar då om långsiktiga mål som personalen har men det finns även kortsiktiga mål som att lösa konflikten i stunden för att samspelet i barngruppen ska fungera. Vi hittar liknande slutsatser om att förskolepersonal har denna medvetenhet om kortsiktigt och långsiktigt lärande i Skoglunds (2019) studie som handlar om förskolepersonals strategier under barns fysiska konflikter. Även Blunk m.fl. (2017) skriver att personalens stöttningen i konflikthantering har både kortsiktigt och långsiktigt påverkan på barn. I studiens resultat framkom att avsikter som personalen har i stunden handlar om att de vill att barn får en djupare förståelse för situationen exempelvis genom att stötta barn till att inse att alla kan tänka och tycka olika. Personalen vill lära barn att lösa konflikter genom kommunikation. På samma sätt beskriver Pálmadóttir och Johansson (2015) att barn genom kommunikation ökar sin förståelse om det sociala samspelet och individernas olika behov. Detta kan tolkas som att personal under deras kommunikation vill hjälpa barn att förstå både sina egna känslor och kamratens genom att skapa en dialog kring det som har inträffat. Enligt Säljö (2000) handlar kommunikation om mediering genom att använda språket som ett medierande verktyg. Språkets semiotiska funktion handlar om att både referera till konkreta föremål eller händelser samtidigt som en beskrivning ges (a.a.). På så sätt blir det lättare för barnen att förstå innebörden av det en annan individ vill förmedla. Vi tolkar att förskolepersonal genom språkets semiotiska funktion får en möjlighet att kommunicera med barnen om upplevda känslor och situationer samtidigt som de framför värderingar på ett, för barnen, naturligt sätt. Dock anser vi att det även finns risker med stöttning genom kommunikation. Undersökningens resultat
tyder på att det finns en osäkerhet i att välja kommunikationssätt, personalen kan känna osäkerhet kring när och hur de kan gå in och stötta i en konfliktsituation samt hur de kan kommunicera med de berörda barnen. Detta skulle utifrån vårt resonemang kunna leda till att barns utveckling hindras i stället för främjas. Det tycks generellt sett vara bra att konflikthantering utgår ifrån kommunikation, men det anses vara av vikt att personal inte tar över dessa kommunikationssituationer, utan låta barnen få prova sina kommunikativa kompetenser i stunden.
Utifrån resultatet fick vi fram att avsikterna på längre sikt handlar om att lära barn att samspela, föra en konstruktiv dialog med varandra och att hjälpa barn att förstå olikheter samt att acceptera att alla tänker olika. Vi tyder utifrån personalens berättelser att de för att ge ett lärande på längre sikt vill synliggöra de gemensamma värderingar som finns i samhället för barnen. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) lyfts det upp att barnen ska ges förutsättningar för att utveckla ‘’förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta’’ (s. 16). Detta beskriver också Skoglund (2019) i sin studie, där vikten av att introducera barn i samhällets värderingar redan i förskoleåldern lyfts. Skoglund (2019) anser att det främjar barns framtida förutsättningar för att leva efter de värderingar som finns i samhället. Det kan ske genom att förskolepersonal agerar och för dialoger på ett medvetet sätt, eftersom barn tar efter vuxnas beteenden. Säljö (2000) skriver att barn inte kan undvika att lära sig nya saker och att det därför är av vikt att personal har en förståelse för hur deras agerande påverkar barnens lärande. Säljö (2000) anser att barn tar till sig nya kunskaper från allt och alla de möter och att det handlar om appropriering. Det som sker under appropriering är att barnens nya kunskaper blandas ihop med deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Undersökningsresultaten tyder på att det finns två perspektiv på vad stöttning kan innebära för barn, ett stöttande och ett hindrande av individuella behov. Det första perspektivet handlar om att stöttning under konflikter ökar barns sociala kompetens och att det i sin tur leder till att barn erövrar mer kunskaper om samhällets demokratiska värderingar. Både Skoglund (2019) och Rantala (2016) skriver om att demokratiska värderingar innebär kunskaper som behövs för att kunna samspela med andra individer i samhället. Förskolepersonalen i vår studie använde inte ordet demokratiskt men det kan tolkas att deras hantering av konflikter, när det är möjligt, utgår ifrån demokratiska värderingar eftersom de genom kommunikation med barnen kom fram till gemensamma lösningar. Detta kan kopplas till förskolans läroplan (Skolverket, 2018) som betonar förskolepersonals ansvar att arbeta utifrån ett demokratiskt arbetssätt där barn aktivt deltar och där barn utvecklar normer och förhållningssätt genom att arbeta individuellt och i samspel med gruppen. Detta innebär att det handlar om att lära barn demokratiska värderingar när personal förklarar för
