• No results found

"Man vill bara passa in" : En kvalitativ studie om hur andra generationens invandrare upplever samhörighet i det svenska samhället och viljan att vara en del av samhället

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Man vill bara passa in" : En kvalitativ studie om hur andra generationens invandrare upplever samhörighet i det svenska samhället och viljan att vara en del av samhället"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”MAN VILL BARA PASSA IN”

En kvalitativ studie om hur andra generationens invandrare upplever samhörighet i det svenska samhället och viljan att vara en del av samhället

MICHELLE KHAN

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp

Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Terence Fell Examinator: Lotta Gröning

(2)

ABSTRACT

Many societal debates today are based on the problems that exist due to the lack of integration and segregation policy. Multiculturalism is one of the areas that often lifts in a negative context, however, there is another spectrum in this, the space the second-generation

immigrants live in today. These people get stuck between the culture they were born into and the culture their parents grew up with, this means that they rarely get a place in society to talk about this problem. Previous research shows that people tend to group themselves with people whom they have the most in common with, which creates “us” and “them” groups. The second-generation immigrants have one leg in both groups; therefore, they end up in the middle. It also emerges those inequalities are created between groups in society and their ability to influence the democratic society.

Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding of the consequences that the second generation of immigrants are upon and their willingness to participate in Swedish democracy and get involved in civil society, which is a citizen's right.

The method used to gain an understanding of their experiences is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results showed that there are clear perceived

differences between ethnic Swedes and second-generation immigrants. Above all, they see a strength in carrying several different cultures and that they create their own community when they end up outside of “us” and “them”. They take their civil rights seriously even though they may feel that it makes no difference. Thus, the study's conclusion was that the second-generation experiences differences between themselves and ethnic Swedes and that they feel that democracy is important and want to be involved but do not really feel that they get the platform when they are not in a position of power.

Keywords/Nyckelord: politics, identity, multiculturalism, civic culture, participation,

(3)

SAMMANFATTNING

Många samhällsdebatter idag bygger på problematiken som existerar på grund av den bristande integrations- och segregations politiken, där mångkulturen lyfts ofta upp i en negativ kontext. Dock finns det ett till spektrum i detta; mellanförskapet som andra

generationens invandrare idag lever i. Dessa människor fastnar mellan kulturen de är födda i och kulturen deras ursprung kommer med, detta gör att de sällan får en plats i samhället att tala om denna problematik. Tidigare forskning visar att människor har en tendens att gruppera sig med människor som de har mest gemensamt med vilket skapar ”vi”- och ”dem”- grupper, i och med att andra generationens invandrare har ett ben i båda grupper hamnar de därför i mitten. Det framkommer även att det skapas ojämlikheter mellan grupper i samhället och deras förmåga att kunna påverka det demokratiska samhället.

Därför är syftet med denna studie att få en förståelse av vilka konsekvenser mellanförskapet skapar för andra generationens invandrare och deras vilja att delta i den svenska demokratin och engagera sig i det civila samhället som är en medborgares rättighet. Metoden som använts för att få en förståelse för deras upplevelser är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det finns tydliga upplevda skillnader mellan etniska svenskar och andra generationens invandrare. Framför allt ser de en styrka i att bära på flera olika kulturer och att de skapar sin egen gemenskap när de hamnar utanför vi och dem. De tar sina medborgliga rättigheter på allvar även om de kan uppleva att det inte gör någon skillnad. Studiens slutsats blev således att andra generationen upplever skillnader mellan sig och etniska svenskar och att de känner att demokrati är viktigt och vill vara med men känner inte riktigt att de får den plattformen då de inte sitter i maktposition.

Nyckelord: politik, identitet, mångkultur, medborgliga samhället, deltagande, inkludering, invandring

(4)

1 INLEDNING ... 9

1.1 Tidigare forskning ... 10

1.1.1 ”Vi och dom” ... 10

1.1.2 Demokrati på svenska ... 10

1.2 Problemformulering och frågeställning ... 11

1.3 Syfte och mål ... 11

2 TEORI ... 12

2.1 Mångkultur ... 12

2.1.1 ”Vi och dem” ... 12

2.2 Mellanförskap ... 13

2.2.1 Den tredje identiteten ... 13

2.2.2 The marginal man ... 14

2.3 Politiskt deltagande ... 15

2.4 Civilt engagemang ... 16

3 METOD OCH MATERIAL ... 17

3.1 Kvalitativ studiedesign ... 17

3.2 Datainsamling ... 18

3.2.1 Urval av respondenter ... 18

3.2.2 Om respondenter ... 19

3.3 Intervjuguide ... 20

3.4 Tillvägagångssätt och genomförande ... 20

3.4.1 Transkribering och citat ... 21

3.5 Databearbetning och analys ... 21

3.6 Forskningsetiska överväganden ... 23

3.6.1 Reliabilitet och validitet ... 23

4 RESULTAT ... 24

4.1 Mångkultur och mellanförskap ... 24

4.1.1 Synen på mångkultur ... 24

4.1.2 Synen på mellanförskap ... 25

4.1.3 Andra generationens invandrare ... 26

4.1.4 Synen på sig själva genom sina och andras ögon ... 26

(5)

4.2.2 Inblick i vad de olika partierna i Sveriges riksdag står för ... 29

4.2.3 Det politiska deltagandet ... 29

4.3 Civilt engagemang ... 30

4.3.1 Synen på föreningar ... 30

4.3.2 Föreningars påverkan på politiken ... 31

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 32

5.1 Resultatdiskussion ... 32

5.1.1 Mångkultur och mellanförskap ... 32

5.1.2 Politiskt deltagande ... 34

5.1.3 Civilt engagemang ... 35

5.2 Metoddiskussion ... 36

5.2.1 Datainsamling, urval och genomförande ... 36

5.2.2 Databearbetning ... 37

5.2.3 Reliabilitet och validitet ... 37

5.3 Vidare forskning ... 38

5.4 Slutsatser ... 38

REFERENSER ... 41

BILAGA 1 INTERVJUGUIDE ... 44

(6)

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning SD Sverigedemokraterna IP Intervjuperson

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Etnisk svensk ”Känsla av tillhörighet till en etnisk grupp” (NE, 2021).

Andra generationens invandrare ”En äldre benämning på en person som är född i Sverige och har minst en förälder som är född utomlands” (NE, 2021). Mångkultur ”Blandning av olika parallella kulturer”

(NE, 2021).

Mellanförskap ”Personer som lever mellan två olika kulturer ” (Hübinette et al., 2012, s.38).

(7)

1 INLEDNING

Invandringsfrågan har varit en väldigt stor och het fråga i många samhällsdebatter under de senaste åren. Alla partier har åsikter om vilka problem integrations- och segregations

politiken står inför men det är sällan politikerna pratar om några faktiska lösningar mer än att Sverige inte borde ta in fler invandrare och att mångkultursamhället vi idag lever i inte är något vi bör eftersträva (A.A, Expressen, 2018). Samtidigt finns det personer som menar att ett mångkulturellt samhälle visst fungerar om två förutsättningar är uppfyllda. Det ena är ett gemensamt språk och det andra är att ha en ömsesidig acceptans om att människor i samhället bär på olika identiteter och kulturer (Pekgul, Expressen, 2019).

Så sent som den 9e mars i debattprogrammet Sverige möts på SVT debatterade olika personer i samhället med både svensk bakgrund och utländsk bakgrund (så kallade andra generationens invandrare), om den mångkultur som finns i Sverige och innebörden av den för både etniska svenska barn och barn vars föräldrar är från ett annat land (SVT, 2021). Problematiken som då uppstod i debatten var att många svenska föräldrar plockar bort sina barn från skolor där det finns för många barn av annan bakgrund. Något som skapar mer splittring och segregation menar politikerna. Debattörerna av annan bakgrund menade att det inte bara skapar

segregation, problemet blir djupare än så och gör att andra generationens invandrare i stället tappar sin identitet (SVT, 2021). Individerna med bäst insikt i denna problematik som lyfts borde vara de strax över en miljon svenskar som även kallas för andra generationens invandrare (Aftonbladet, 2021). En av dessa människor är Ra Hidaya Modig (2017) som författat boken third culture kids där hon skriver om sig själv men också om andra som är födda i Sverige men har föräldrar som invandrat till Sverige från andra länder. Där delar många en bild av sig själva om att de varken kan klassa sig själva som svenskar eller att de identifierar sig med att vara andra generationens invandrare, ett begrepp som tillkom i svensk invandringspolitik under 1970-talet och har senare använts av SCB:s befolkningsstatistik och andra liknande myndigheter i samband med forskning (NE, 2021). Med third culture kid menar hon att personen är mellan en dominant kultur och en värvad kultur och att personen ska vara fri att forma sin egen kultur där i mellan (Modig, 2017, s. 11).

(8)

1.1

Tidigare forskning

1.1.1 ”Vi och dom”

I en av statens offentliga utredningar har Reyes och Kamali (2005) skrivit en rapport om makt, integration och strukturell diskriminering. Rapportens fokus ligger i att förklara den strukturella diskrimineringen som kommer när den svenska gemenskapen ska bygga på gemensam historia, ”vi”. Samtidigt som en motpol skapas för att bilda en annan gemenskap mellan människor som inte platsar i den svenska gemenskapen, ”dom”. Detta skapar i stället ett uteslutande av personer som delvis skulle kunna passa in i den svenska gemenskapen men som samtidigt bär på en annan kultur från en annan gemenskap också (Reyes, Kamali, 2005, s. 13). Enligt rapportens analyser är politiker och media en stor grund till detta misslyckande då de aktivt väljer att förneka att det här problemet existerar (Reyes, Kamali, 2005, s. 129). Diskussionen om problemen med mångkultursamhället är inte heller baserad på något märkbart menar Reyes och Kamali (2005). Ett av problemen som lyfts är illegal invandring och att dessa människor inte integreras i samhället då de är här illegalt men denna grupp av människor är så liten att det inte är möjligt att dra den typen av slutsats. Reyes och Kamali menar att det måste finnas motpoler till eliterna inom politiken och median som kan göra ett motstånd så ett mångkulturellt samhälle blir kopplat till något positivt (Reyes, Kamali, 2005, s. 131).

1.1.2 Demokrati på svenska

I en annan rapport, också gjord av statens offentliga utredningar, läggs det fokus på att det finns en ojämlikhet i att ha inflytande i svensk demokrati när alla människor har olika förutsättningar. Vilket Dahlstedt och Hertzberg (2005) menar på är ett faktum i och med att alla människor i samhället inte är födda och uppvuxna i Sverige och för att människor också bär på olika färdigheter. Färdigheter är ofta något som kommer via utbildning vilket alla inte har (Dhalstedt, Hertzberg, 2005, s. 261). All offentlig makt som ska komma utifrån bygger idag på en svensk gemenskap. Detta är något som myndigheter bör lägga stor vikt i att förändra. Ett annat viktigt resultat som rapporten kom fram till är att om det i praktiken ska finnas en jämlik demokrati för alla så krävs det att samhället slutar bygga upp en gemenskap som bygger på en nostalgisk och nationell grund istället bör den förändras så det passar alla individer i samhället (Dhalstedt, Hertzberg, 2005, s. 292).

(9)

1.2

Problemformulering och frågeställning

Det finns en stor problematik i att politiker talar om det misslyckade mångkultursamhället och att media väljer att framhäva den bilden samtidigt som media aldrig lyfter den andra sidan som påverkas direkt av detta, det vill säga andra generationens invandrare. Dessa individer hamnar i stället i något som forskare börjat kalla för mellanförskap där de varken passar in bland etniska svenskar eller i miljöerna de ursprungligen är från. När personer på detta vis blir avisade i samhället kan det bli en indirekt påverkan i att inte vilja delta i samhällsviktiga frågor och inte heller delta i demokratiska beslut som exempelvis val som är varje

medborgare rättighet. Detta skapar i sin tur ännu mer splittringar i samhället och bör därför inte vara något samhället ska eftersträva. Därför är det av extra vikt att få en bättre förståelse om hur andra generationens invandrare upplever mångkulturen och livet i mellanförskapet i det svenska samhället samt på vilket sätt det påverkar deras vilja att delta i politiska och civila engagemang, Genom att få deras perspektiv förväntas studien kunna besvara följande

frågeställningar:

- Hur upplever andra generationens invandrare sin samhörighet i det svenska samhället? - Hur påverkar mellanförskapet andra generationens invandrares vilja att delta i

politiska och civila engagemang?

1.3

Syfte och mål

Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse om andra generationens invandrare samhörighet i det svenska samhället och om de känner att de lever i ett mellanförskap. Samt om det finns några fördelar med att leva i två kulturer och i så fall vilka dessa är. Studiens syfte är också att få en fördjupad förståelse kring deras vilja att delta i den svenska

(10)

2 TEORI

I detta kapitel förekommer de teorier som är kopplade till studiens syfte. För att kunna besvara frågeställningarna kommer teorier om mångkultur, mellanförskap, politiskt deltagande och civilt engagemang användas.

2.1

Mångkultur

Det mångkulturella samhället människorna lever i idag är ett faktum över hela världen. Detta ger dock upphov till en hel del konflikter mellan majoriteter och minoriteter menar Will Kymlicka (1995). Han menar att moderna samhällen nu konfronteras alltmer av

minoritetsgrupper som vill ha ett erkännande av sin identitet och att samhället ska acceptera deras kulturella skillnader för att alla ska kunna känna sig inkluderade i samhället (Kymlicka, 1995, s. 2).

2.1.1 ”Vi och dem”

Även i ett mångkulturellt samhälle har människor ett behov att känna att de tillhör en grupp och för att en grupp ska kunna existera måste det även finnas människor som inte tillhör den gruppen. Det måste således finnas ett ”vi” för att kunna finnas ett ”dem” (Eriksen, 2008, s. 54). För att kunna bilda någon form av guppsamhållning krävs det två centrala funktioner; det ena är att det måste finnas saker som alla i gruppen har gemensamt, vilket skapar en

tillhörighet och värme inåt i gruppen och det andra är att det måste finnas ett gemensamt hat mot saker som existerar utanför gruppen. Det kan exempelvis vara hat för personer eller vissa åsikter som gruppen inte står för, det är något som hela gruppen känner sig hotade av. Detta skapar således en kyla utåt. Genom att skapa värme i gruppen och kyla utåt åt andra

utomstående blir gruppen mer sammansvetsade (Eriksen, 2008, s. 50, 67).

Alla identiteter är dock inte självvalda menar Eriksen (2008), det finns människor som nödvändigtvis inte identifierar sig med den identiteten som de antas ha. Han menar också att det är lättare att identifiera sig med minoriteternas identiteter än majoritetens eftersom det sticker ut mer från mängden vilket gör att skillnaden mellan ”vi” och ”dem” blir större, vilket i sin tur leder till en ännu bredare exkludering (Eriksen, 2008, s. 54, 56).

(11)

Dagens integrationspolitik bidrar även till polarisering av ”vi” och ”dem” genom att lägga fokus på att det är invandrarna som är annorlunda. Detta bidrar till att det debatteras väldigt mycket om hur denna grupp av människor ska kunna bli mer ”svenska”, mer assimilerade i det svenska samhället. Detta bidrar vidare till att förstärka intrycket av att dessa grupper av människor är annorlunda eftersom diskursen menar på att invandrare behöver hjälp för att passa in i det svenska samhället (Eastmond, 2012 s.100). Andra generationens invandrare som varken tillhör ”vi eller ”dem” hamnar per automatik i ett mellanförskap då denna grupp av människor varken passar in i det svenska samhället eller i någon av minoriteternas grupper.

2.2

Mellanförskap

Som det har nämnts här ovan, skapar mångkulturen grupper som ”vi” och ”dem”. Men det finns även människor i samhället som är varken det ena eller det andra, det vill säga

människor som är födda och uppvuxna i Sverige men som inte känner tillhörighet till någon av grupperna. Dessa hamnar i det som Tobias Hübinette (2012) kallar för mellanförskap. Det är dessa människor som klassas som andra generationens invandrare och gemensamt för alla i denna grupp är att de lever i mellanförskap. Denna grupp är varken svensk eller något annat, varken vit eller icke-vit och bär även känslan av att de lever utanför eller mellan flera olika kulturer. Andra generationens invandrare känner således att de lever mellan eller utanför olika identiteter (Hübernette, 2012, s.38). det är denna grupps känslor och synvinklar, samt

deltagande och engagemang som står i centrum för denna uppsats.

2.2.1 Den tredje identiteten

Mellanförskap kan även kopplas till något som forskare väljer att kalla för den tredje

identiteten. Varför forskare väljer att lyfta detta perspektiv är för att förstå människor som

lever i mellanförskapet på ett sätt som går att relatera till. Kyaga och Borgström (2009) förklarar i sin forskning att globalisering kan göra att nya gränsöverskridande identiteter kan ta form. Det vill säga, i stället för att vara den ena eller den andra identiteten kan båda blandas och då bli en tredje identitet (Kyaga, Borgström, 2009, s. 11). Kyaga och Borgström (2009) beskriver att den tredje identiteten är vanlig i mångkulturella samhällen. Den tredje identiteten är varken ren eller en kombination av två nationella identiteter utan mer en blandning som blir gränsöverskridande. Genom att acceptera denna form av identitet tas det också ett avstånd av grupperna ”vi” och ”dem” och i stället formas ”både-och” (Kyaga och Borgström, 2009, s.13)

(12)

Människor som lever med den tredje identiteten har lätt att anpassa sig till olika kulturer och sociala koder. Beroende på vilken situation de sätts i kan de plocka fram olika sidor av sin identitet samtidigt som de kan dölja andra. Den negativa sidan av detta är att individerna kan känna en form av vilsenhet samtidigt som det finns fördelar i att kunna ta sig an olika

kulturella normer och koder i miljöer de finner sig i (Kyaga och Borgström, 2009, s. 13, 16).

2.2.2 The marginal man

Ett annat begrepp för mellanförskap kom Robert E. Park (1928) fram med. Han menar att mellanförskapet också är marginaliserande. Begreppet the marginal man står för individer som är mellan minst två olika kulturer som aktivt har format och påverkat individens identitet. Detta gör att människor som lever i flera olika kulturer formar en inre mental konflikt när de känner sig marginaliserade, det vill säga när de står mitt emellan olika kulturer (Stoneqvist, 1937, s. 3, 4). Något som är centralt hos the marginal man är känslan av utanförskap, detta då dessa individer varken känner eller ser ut som resten av majoritetsbefolkningen samtidigt som de inte känner att de tillhör sina andra kulturer heller. Således känner de sig som främlingar oavsett vilken kultur de vill leva i. Nackdelen med detta är att de som lever i ett mellanförskap känner att de står mellan olika kulturer vilket gör att de förlorar sin identitetskänsla samtidigt som fördelen kan vara att de har lättare att anpassa sig till olika kulturella miljöer (Stonequist, 1937, s.4).

Många som lever i minst två olika kulturer tänker ofta på sitt ursprung vilket i sin tur leder till förstärkta emotionella band till sitt ursprung. Detta gör det svårare för dem att assimilera sig till den värld och kultur som de lever i. Lösningen på detta problem är att se till att behålla det viktiga och det bästa från sin ursprungskultur och sedan försöka implementera in det i den kultur the marginal man lever i och på så vis skapa en balans menar Stoneqvist (1937). Detta kan bidra till att the marginal man inte känner sig lika förvirrad och är mer stabil i sin

personlighet (Stoneqvist, 1937, s. 206).

Tidigare forskning och även teorierna om mellanförskap som nämnts hittills synliggör att människor med olika bakgrunder har olika förutsättningar i samhället (Dhalstedt, Hertzberg, 2005, s. 261). Något som dock alltid ska bestå är samma medborgerliga rättigheter. Detta förklaras närmare i avsnittet om politiskt deltagande.

(13)

2.3

Politiskt deltagande

I teorin betyder demokrati att all offentlig makt ska utgå från folket, det vill säga alla människor i samhället som är medborgare, oavsett vilken etnisk bakgrund individerna har. Det demokratiska folkstyret bygger på fria åsikter och allmän folkrätt, detta framgår även tydligt i första paragrafen i regeringsformen. Det politiska deltagande spelar stor roll för den fungerande demokratin. Politiskt deltagande används även som ett mått på hur bra eller dåligt demokratins tillstånd är för att kunna få fram statistik. Om valdeltagande sjunker är detta negativt och oftast ligger det en bakomliggande orsak till detta. Det är inte bara en rättighet att vara med i politiska deltaganden, det är även en skyldighet som medborgare (Bengtsson, 2007, s. 11). Det mest grundläggande för att delta politiskt är att rösta vid valdeltagande. Det är intressant då det inte alltid varit självklart med fria val för bara 70 år sedan. När detta infördes sågs det som väldigt radikalt men med tiden såg människorna detta som en rättighet och folkstyre blev ett faktum. Med tiden börjar dock denna trend att vända. Valhandlingens största värde tycks sjunka men ett politiskt engagemang kan ta uttryck på andra sätt än att bara rösta. Många menar att rösta i valen är alldeles för lite för att vara politiskt aktiv, samhället borde jobba mer aktivt i andra sammanhang för frågor som är viktiga för olika grupper (Bengtsson, 2007, s. 13).

I rapporten Demokrati på svenska? av Dahlstedt och Hertzberg (2005) beskriver författarna problematiken som människor i vissa samhällsgrupper ställs inför. Det framkommer en reell ojämlikhet som främst drabbar människor med invandrarbakgrund vilket i sin tur leder till att de blir exkluderade i det politiska deltaganden (Dahlstedt, Hertzberg, 2005, s. 4). Det finns olika bakomliggande anledningar för detta. En av huvudanledningarna är att många med invandrarbakgrund inte vet om alla sina möjligheter att påverka sin levnadssituation men också att det finns en brist hos politiker att inte vända sitt öra mot dessa människor och faktiskt lyssna på vad de har att säga. Med tiden har dock en förändring börjat ske, etnisk mångfald börjar synas till, både i politiken och inom offentlig förvaltning och även betydligt fler organisationer styrs av människor av annan etnisk bakgrund än svensk. Många av dessa människor bor dock i förorten och det är ett faktum att förorterna bara får en talan när massmedian ger den makten till dessa individer vilket gör att rösterna inte får något stort avtryck i alla fall (Dahlstedt, Hertzberg, 2005, s. 13). Detta är något som syns i

valsammanhang där förorter visar på lågt valdeltagande, passivitet och bristande kunskap om politiken i Sverige (Dahlstedt, Hertzberg, 2005, s. 14).

(14)

2.4

Civilt engagemang

Utöver ens medborgliga rättigheter som rösträtt och andra politiska deltaganden finns det en medborgarkultur som har sin grund i en rad uppsättningar av icke politiska attityder och utan någon politisk tillhörighet menar Almond och Verba (1989). Det handlar i stället om att känna social tillit till andra människor i samhället, något som blir extra viktigt när det är människor med många olika etniciteter och kulturer som försöker komma samman. Det är dock viktigt att komma ihåg att många föreningar som är opolitiska ändå har en viktig roll inom politiken och kan påverka. Det är således ett bra sätt för individer med starka åsikter men som inte kan påverka själva att gå med i föreningar och på ett grupperat sätt kan göra avtryck på ett

betydande och meningsfullt sätt (Almond, Verba, 1989. s. 183).

Genom att vara med i en volontärorganisation är individer med i ett bredare spektrum i den sociala världen samtidigt som individerna inte påverkas och blir kontrollerad av det politiska systemet. Fördelen är även att individer med starka åsikter kan be föreningen lyfta frågor som de anser vara viktiga. Framför allt har det visat sig menar Almond och Verba (1989) att individer som är involverade i någon form av organisation har en bättre inblick i hur politiker arbetar. Det är dock viktigt att komma ihåg att föreningar ofta är väldigt stora och att ett föreningsmedlemskap inte betyder att individens individuella deltagande kommer vara obegränsat (Almond, Verba, 1989, s, 184).

Något som visade på tydliga skillnader är skillnaden i män och kvinnors deltagande i föreningslivet. Statistik visar att män, oavsett ålder i högre grad är aktiva i någon förening. Statistik visar även att det är människor med högre utbildningar som är mer aktiva vilket även kan vara kopplingen mellan hög utbildning och politisk kompetens (Almond, Verba, 1989, s. 185). Individer som är högre utbildade lär sig mer politiska relevanta färdigheter i skolan och blir mer intresserade av att delta i icke-politiska forum som senare bidrar till individens politiska kompetens. Individer som däremot har lägre utbildning och således inte samma politiska kompetens är och mindre villiga att ingå i föreningar (Almond, Verba, 1989, s. 185). Människor som är med i organisationer känner sig mer självsäkra att kunna vara med och delta och förändra demokratin. Även vilken typ av organisation individen tillhör har en betydande faktor (Almond, Verba, 1989, s. 189). Statistik visar att de individer som tillhör någon form av politisk organisation känner sig mer bekväma och självsäkra i sin relation till regeringen än de som tillhör opolitiska organisationer (Almond, Verba, 1989, s. 189).

(15)

Men det visar sig också att de individer som är med i icke-politiska föreningar ändå känner sig mer politiskt kompetenta än de som inte tillhör någon förening alls. Detta

tyder således på att föreningslivet har dolda politiska funktioner oavsett om föreningen anses vara politisk eller inte (Almond, Verba, 1989, s. 189).

3 METOD OCH MATERIAL

Under denna rubrik presenteras metod, material, urval och tillvägagångssätt för hur materialet kommer att samlas in och analyseras. Även en diskussion om de etiska överväganden som gjorts kommer finns med.

3.1

Kvalitativ studiedesign

Syftet med studien är dels att få en bredare förståelse om samhörigheten andra generationens invandrare känner till det svenska samhället och se om det finns några fördelar med att leva i två olika kulturer. Samt att få en fördjupad förståelse om andra generationens invandrares vilja att delta i den svenska demokratin och engagera sig i det civila samhället. Därför är det av värde att denna studie utformas av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade interjuver (Kvale, brinkman, 2014, s. 43).

Fördelen med en kvalitativ metod är att det öppnar upp för ett djupare samtal mellan intervjuaren och respondenterna på de forskningsfrågor som utformar studien. Det innebär således att det finns mycket material tillhanda för författaren att ta nytta av när analysen sedan ska göras (Trost, 2005, s. 25). Nackdelen med den kvalitativa metoden är att insamlingen av material i många fall är ostrukturerad och därav kan bli väldigt krävande att analysera (Kvale, Brinkman, 2014, s. 155). Målet med de kvalitativa intervjuerna är att kunna analysera och återge en tydlig bild om hur andra generationens invandrares upplevelser i ett mellanförskap ser ut och hur det påverkar dessa individer i privata sammankomster, i politiska deltaganden samt i civila engagemang.

(16)

3.2

Datainsamling

Då tanken är att få nyanserade och djupa svar av respondenterna kommer intervjuerna vara semistrukturerade. Detta betyder att det kommer finnas en intervjuguide (bilaga 1) men att det också kommer finnas utrymme för respondenterna att tala fritt om sina upplevelser och för författaren att ställa följdfrågor. Detta sätt att samla in information på är positivt för

författaren då det lättare går att fånga upp spontana intryck hos respondenterna som författaren inte kan göra via enkäter eller fokusgrupper (Bryman, 2018, s. 33).

Sammanlagt kommer sju intervjuer att genomföras och även testintervju för att se hur frågorna fungerar och om någon av frågorna behöver formuleras på annat vis för att få ett djupare svar av respondenterna. Att genomföra åtta intervjuer sammanlagt kan anses vara mycket för en författare då det blir mycket material att analysera, men sju känns nödvändigt för att få respondenter av olika ursprung, åldrar, kön och även från olika områden i

Stockholm. Det bidrar även till ett mer övertygande resultat och speglar hur verkligheten ser ut på riktigt för personer som klassas som andra generationens invandrare (Bryman, 2018, s. 506).

3.2.1 Urval av respondenter

Respondenterna i denna studie kommer vara människor som klassas som andra generationens invandrare och de kommer väljas ut i ett strategiskt urval. Det strategiska urvalet kan gå till på olika sätt men just för den här studien kommer urvalet ske via ett snöbollsurval. Det vill säga att författaren tar kontakt med några personer i sin närhet som är typiska fall för studien för att få analysenheter som passar bäst i den dimension som studiens intresse ligger i. Ett

snöbollsurval är till viss del även kallat för bekvämlighetsurval då författaren gör det lätt för sig själv genom att använda sig av sina egna kontakter, vilket inte är något negativt. Tvärtom är fördelen med att göra ett sådant urval att författaren lätt kan få kontakt med individer i sin omgivning som är relevanta för studien, sedan använder författaren dessa kontakter för att få kontakt med fler relevanta respondenter (Bryman, 2018, s. 245).

För denna studie är det andra generationens invandrare som är av intresse. Andra

generationens invandrare bor i alla olika områden i samhället och därför har författaren valt att avgränsningen kommer vara Stockholms län då det går att finna andra generationens

(17)

För att få en ordentlig bredd av respondenter kommer författaren välja personer som både är från mer segregerade områden så som Rinkeby och mer rika ”svenska” områden som Danderyd för att se om det är någon skillnad i svaren beroende på var respondenterna bor. Denna typ av strategi är vanlig i kvalitativ forskning (Bryman, 2018, s. 498).

För att få en sådan verklig bild som möjligt vill författaren också se till att få med så många olika etniciteter som möjligt i studien. Alla invandrare har inte en gemensam kultur eller samma form av bakgrund. För att få en verklig mångfald krävs det således att författaren intervjuar individer med olika ursprung (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017, s.137, 138). Då en del av studien är att förstå respondenternas syn på politiskt

deltagande och civila engagemang krävs det också att dessa personer är över 18 år och tidigare har röstat i det svenska valet. Därför kommer den yngsta åldern på respondenterna vara 22 år för att säkerställa att de röstat i åtminstone ett tidigare val.

3.2.2 Om respondenter

Samtliga respondenter är andra generationens invandrare och lever någonstans i Stockholms län och är i olika åldrar. Vilket betyder att vissa studerar och andra är mitt i arbetslivet.

IP 1 är en kvinna i 24 års åldern med ursprung från Iran och Finland. Hon är uppvuxen i Upplands Väsby med sin familj. Hennes huvudsakliga syssla är studier.

IP 2 är en man i 33 års åldern med ursprung från Chile. Han är uppvuxen i Botkyrka men bor idag i Sollentuna med sin son. Jobbar som byggare.

IP 3 är en man i 26 års åldern med ursprung från Pakistan. Han är uppvuxen i Tensta men bor idag innanför Stockholms tullar. Han jobbar med försäljning.

IP 4 är en kvinna i 25 års åldern med ursprung från Uganda. Hon är uppvuxen och bor även idag kvar i Rinkeby. Hon arbetar med kultur.

IP 5 är en kvinna i 23 års åldern med ursprung från Pakistan. Hon är uppvuxen i Väsby men bor i dag i Märsta. Hon studerar sin sista termin på högskola.

IP 6 är en man I 26 års åldern som har ursprung från Somalia. Han är uppvuxen i Flen men bor idag i Flemingsberg. Han håller på att avsluta sina sista kurser på universitet.

IP 7 är en man i 39 års åldern med ursprung från Pakistan. Han är uppvuxen och bor kvar i Järfälla. Han jobbar med ekonomi.

(18)

3.3

Intervjuguide

Intervjuguiden (bilaga 1) innehåller frågor som är relevanta till studiens syfte och frågeställningar. Frågorna är även formulerade så samtalen kan flyta på naturligt mellan författaren och samtliga respondenter (Kvale, Brinkman, 2014, s.173).

Frågorna är indelade i fyra kategorier. Den första kategorin innehåller inledande frågor om respondenten för att skapa en bra och bekväm atmosfär mellan respondenten och författaren (Esaiasson et la., 2017, s. 274). Sedan består det följande tre kategorierna av frågor som är kopplade till teoridelen, det vill säga; mångkultur, mellanförskap, politiskt deltagande och civilt engagemang (se bilaga 1). Författaren har valt att sätta ihop mångkultur och

mellanförskap till en kategori då frågor som berör mångkultur och mellanförskap berör varandra. Som avslut kommer även författaren fråga om det finns något annat som

respondenten vill lägga till. Detta är viktigt då det ger respondenten ett utrymme att dela med sig av tankar som är relevanta till studien som författaren inte har tänkt på (Kvale och

Brinkman, 2014, s.171).

3.4

Tillvägagångssätt och genomförande

För att se till att intervjuerna mellan respondenterna och författaren skulle bidra till bra samtal genomförde författaren först en provintervju. En provintervju är ett sätt för författaren att testa sina frågor och se om det finns några förbättringar som kan göras innan författaren går vidare och ska intervjua respondenterna (Esaiasson et al., 2017, s. 277). Provintervjun bidrog till att författaren hade möjlighet att ta bort eller lägga till frågor som var av vikt för studien och dess syfte och stämma av rimlig längd för intervjuerna.

I och med den pågående pandemin valde författaren att hålla alla intervjuer digitalt via zoom, vilket fungerade bra både för respondenterna och författaren. Fördelen med att göra alla intervjuer digitalt var främst att alla berörda parter sparade restid. Samt att alla kände sig bekväma då videokameran var på under samtliga intervjuer. Då en del frågor i intervjuguiden kan betraktas som känsliga var det en fördel att ha intervjuerna digitalt då obehagliga känslor hos respondenterna lättare försvinner när respondenterna sitter bakom en skärm (Denscombe, 2016, s. 284). Då intervjuerna skedde med kameran på var det också lätt för författaren att

(19)

blivit svårare att få en uppfattning om respondentens identitet och även känslor som inte går att fånga upp via telefonsamtal (Denscombe, 2016, s. 283).

Samtliga intervjuer bokades in via mejl och genomfördes under tre dagar. Längden på intervjuerna var någonstans mellan 30 till 60 minuter, samtliga intervjuer skedde via zoom som också har en inspelningsfunktion så samtliga intervjuer kunde spelas in. Inför

intervjuerna testade författaren denna funktion och den fungerade fläckfritt. För att säkerställa att det fanns inspelningar på varje intervju valde författaren att också spela in intervjuerna på sin telefon. Författaren skickade inte frågorna till respondenterna i förväg för att få mer spontana reaktioner under intervjuverna.

3.4.1 Transkribering och citat

Då transkriberingen är den mest tidskrävande delen i studien såg författaren till att

transkriberingen gjordes nära inpå intervjuerna. Dels för att bli klar med transkriberingen i god tid för att förhindra stress, dels för att alla intryck som tagits in fortfarande ligger färskt hos författaren. Det är extra viktigt då tolkningar hos författaren kan förändras över tiden och bidrar till att resultaten blir missvisande (Kvale, Brinkman, 2014, s. 221).

En nackdel med att intervjuerna genomfördes digitalt var att det uppstod en del störningar då uppkopplingen hos vissa respondenter var dålig. Detta bidrog till en liten komplikation när författaren skulle transkribera intervjuerna, men då författaren transkriberade intervjuerna så nära inpå var det lätt att komma ihåg vad respondenterna sagt. Författaren hade även

möjlighet att spola tillbaka i inspelningarna för att säkerställa uttalanden som respondenterna gjort (Trost, 2005, s. 54).

3.5

Databearbetning och analys

För att få till ett starkt resultat och en bra analys så skrevs allt som sades under intervjuerna ned, ord för ord. Därefter bearbetade författaren texten från taltext till skrifttext för att kunna göra en bra analys av respondenternas upplevelser. Textbearbetning är ett bra sätt att få fram relevant information och förenklar läsningen av studiens resultat (Kvale, Brinkmann, 2014, s.

(20)

31, 227). Fyllnadsord som ”eh” och ”öh” togs bort då dessa ord inte fyller något syfte. Även upprepningar togs bort.

Respondenterna har kodats med IP och med ett nummer därefter. Detta för att lättare kunna skilja på citat i resultatdelen, men även för att läsaren ska kunna identifiera vilken respondent som har sagt vad utifrån den information som finns om varje respondent under underrubriken

3.2.2 Om respondenterna.

Efter att författaren bearbetat klart all text kategoriserades alla utskrifter. Datamaterialet som var av intresse för studiens analys markerades och författaren markerade även citat som ansågs vara lämpliga till studien. Kategorierna som användes var desamma som användes i intervjuguiden (Bilaga 1) som i sin tur utformades av teorierna.

För att ge ett tydligt resultat för varje kategori så skapade författaren underkategorier till huvudkategorierna; Mångkultur och mellanförskap, Politiskt deltagande och Civilt engagemang. För att göra det tydligt har en tabell skapats, se Tabell 1.

Tabell 1 Kategorisering

Valet av underkategorier baserades på svaren som respondenterna gav under varje kategori.

Huvudkategori Underkategori

Mångkultur och mellanförskap Synen på mångkultur Synen på mellanförskap

Andra generationens invandrare

Synen på sig själva genom sina och andras ögon Politiskt deltagande Demokratins betydelse

Inblick i vad de olika partierna i Sveriges riksdag står för Det politiska deltagandet

Civilt engagemang Synen på föreningar

(21)

Efter detta gick författaren igenom den grova uppdelningen för att dela in utskrifterna i respektive huvudkategori och skapade därefter passande underkategorier så läsaren lätt kan följa resultaten i studien.

3.6

Forskningsetiska överväganden

I och med att detta är en beskrivande studie där det är intervjuerna som står i fokus är det viktigt med både etik och moral gentemot respondenterna. Därav är det väldigt viktigt för författaren att informera respondenterna om studiens syfte och också få samtycke. Det är författarens plikt att berätta för de individer som kan tänka sig att bli intervjuade om vad studiens syfte är, hur intervjun är upplagd och även tala om de risker som finns. Detta gjorde författaren genom att skicka missivbrevet till varje respondent samt att författaren läste upp det en gång till i samband med den digitala intervjun så respondenterna kunde bekräfta att de ville bli intervjuade. Genom att få informativt samtycke betyder det också att individerna väljer att ställa upp samtidigt som de har rätt att avbryta intervjun när de vill (Kvale, Brinkman, 2014, s.89).

Då vissa frågor är känsliga behöver respondenterna känna att det finns en konfidentialitet från författarens sida. För att få respondenterna att känna sig bekväma med att ge transparanta svar så kommer deras identiteter inte bli kända. Det fyller inte heller något syfte att berätta vilka respondenterna är. Därför valde författaren att identifiera respondenterna som IP 1, IP 2 och så vidare (Kvale, Brinkman, 2014, s.89).

För författaren bör det vara viktigt att skapa ett band till respondenterna så alla de känner sig bekväm av att dela med sig om sina upplevelser och känslor. Därför lämnade författaren det även öppet för respondenterna att ta bort uttalanden som gjorts som de i efterhand inte kände sig bekväma med (Kvale, Brinkman, 2014, s.90).

3.6.1 Reliabilitet och validitet

För att skapa en hög reliabilitet spelade författaren in intervjuerna och lyssnade på dessa ett flertal gånger. Validiteten blir hög då intervjuguiden är tydligt utformad efter studiens teorier och dess starka kopplingar till frågeställningarna, som i sin tur bidrar till att studien får fram relevant data för studiens syfte och mål (Kvale, Brinkmann, 2014, s. 297).

(22)

4 RESULTAT

Under detta avsnitt kommer resultatet av det empiriska materialet att presenteras.

4.1

Mångkultur och mellanförskap

4.1.1 Synen på mångkultur

Synen på mångkulturen var väldigt lika hos alla respondenter, över lag var synen att ett mångkulturellt samhälle är något positivt och något som i teorin fungerar.

Intervjuperson 5 såg mångkulturen som ett samhälle där vi delar och lär oss av varandras kulturer. Ett mångkultursamhälle är något som alla individer i samhället påverkas av oavsett om personen är etnisk svensk eller har ett annat ursprung och kan vara positivt då vi får större förståelse för varandra.

[...]mångkultur där man tar del av andras kulturer, man sprider sin kultur och ett sådant samhälle kan vara berikande för alla. Liksom förstå andra kulturer och kunna anpassa och vara öppna [...] (IP 5)

Även IP 2 var inne på samma sak och kände personligen att han tagit till sig lärdomar av att leva i ett mångkulturellt samhälle.

[...] jag är uppvuxen med det. Hade under hela mina uppväxt olika människor runt om kring mig. Man lär sig mycket av varandra då[...] (IP 2)

IP 5 påpekade dock att det även tillkommer en viss problematik med mångkulturen om människor i samhället inte tar till sig några svenska värderingar alls.

[...] mångkultursamhälle där personer inte anpassar sig alls till det samhälle man bor i kan bli farligt och jag tror inte det fungerar. (IP 5)

(23)

Detta är något som även IP 4 lyfte, hon menade att det finns för många olika värderingar hos vissa personer i samhället som krockar. Även om det är bra med en viss tolerans så är det inte heller rätt att värderingar som inte alls passar in i samhället ska få ta över de svenska

värderingar som är grundläggande.

Spontant kan jag störa mig på det ordet lite [...] jag menar det fungerar inte riktigt så. Framför allt kan man se olika värderingar som krockar och jag förstår också idén om ett mångkulturssamhälle som är för tolerans men jag vet inte om det är rätt väg att gå om man vill ha ett enhetligt samhälle på samma gång. (IP 4)

4.1.2 Synen på mellanförskap

När diskussion om begreppet mellanförskap kom upp var det många av respondenterna som initialt inte förstod begreppet då det är hyfsat nytt. När respondenterna fick en tydligare förklaring relaterade alla respondenter till begreppets innebörd och kunde känna igen sig själva i beskrivningen.

IP 4 lyfte kopplingen mellan mellanförskap och utanförskap och menade i stället att människor som identifieras som andra generationens invandrare tillhör en gemenskap.

Jag är lite trött på narrativet om att mellanförskapet är ett utanförskap. Jag hoppas att fler ser detta som en gemenskap mellan vi och dem. (IP 4)

IP 1 menade att hon ibland kan känna sig identitetslös med alla hennes olika kulturer.

Jag är ju halv iranier och halv finsk men född och uppvuxen här i Sverige. Jag känner mig som svensk vilket jag också är men samtidigt så kan jag det finska språket men jag passar inte in där [...] Och samma sak på den persiska sidan [...] det har ju påverkat mig väldigt starkt för jag inte kanske har någon identitet. (IP 1)

Detta var något som även IP 3 upplevde. Han menade att det beror på vilka man pratar med.

I vissa fall känner jag mig som vem som helst och ibland kan jag känna mig som en främling i rummet (IP 3)

(24)

4.1.3 Andra generationens invandrare

Många av respondenterna hade starka åsikter om begreppet andra generationens invandrare. Att bli sedd som andra generationens invandrare var över lag något som alla respondenter var väldigt kritiska till.

Både IP 3 och IP 7 tyckte det var negativt att de blir stämplade som invandrare fast de egentligen är lika svenska som någon annan som är född här.

[...] skrämmande att ordet invandrare ska vara något som definierar en person som är född här i Sverige. (IP 3)

Jag själv jag gillar inte begreppet andra generationens invandare för det betyder fortfarande att man är invandrare. (IP 7)

Begreppet andra generationens invandrare leder även till ett ännu större mellanförskap menade IP 5, då dessa per automatik sätts in i ett fack som skiljer på de med etnisk svensk bakgrund och de med annan bakgrund.

[...] det gör att man definieras i ett fack och det begreppet gör att man hamnar ännu mer i ett mellanförskap. (IP 5)

Samtidigt lyfte IP 5 och IP 7 begreppet första generations svensk som de själva hört i samtal.

Då tycker jag man hellre säger första generationen svensk. (IP 5)

Jag tycker i stället att vi ska kallas för första generation svensk. Det var mina föräldrar som vandrade in i landet inte jag. (IP 7)

4.1.4 Synen på sig själva genom sina och andras ögon

Hur respondenterna upplevelser att andra ser på dem och även vilka styrkor och svagheter respondenterna själva såg hos sig själva som andra generationens invandrare var lite olika. IP 6 tyckte det var viktigt att lyfta att han både kan anses vara svensk och ”ickesvensk” oberoende av motpartens bakgrund.

Ja alltså det finns ju en del i Sverige som anser mig vara svensk och andra de anser mig bara vara somalier och det gäller både etniska svenskar och ”ickesvenskar”[...]

(25)

Respondenten menade att han aldrig riktigt känt att andra ser honom som svensk både på grund av hans utseende och på det sättet han är med andra. Det största skillnaden han

upplevde mellan sig själv och etniska svenskar var att han alltid upplevt etniska svenskar som mer instängda.

Jag tror det är på grund av mitt utseende så som jag är alltså. Jag är framåt och jag tycker om att prata, jag är inte tyst av mig. Jag kan uppleva att många svenskar är väldigt tysta av sig. Inte så sociala och lite mer kalla. (IP 2)

Detta svar gav flera av respondenterna. Den sociala öppenheten menade respondenterna att de hade på grund av sina olika kulturer.

Jag kan anpassa mig där det både är etniska svenskar och där det inte är det medan jag tror att hade det varit tvärtom, en svensk person som bara är uppvuxen bland svenskar, hade hen inte varit intresserad av att lära av andra kulturer och skulle känna sig mer obekväm i ett rum med sådana som mig. (IP 1)

Respondenterna lyfte olika skillnader som de menade fanns mellan etniska svenskar och dem själva. IP 6 menade att etniska svenskar har ett försprång i livet som har föräldrar med erfarenhet och som levt hela sina liv i det svenska samhället, medan andra generationens invandrare som har föräldrar som invandrat till Sverige har behövt lära om sig och därför inte har lika bra kunskap om allt. Därav behöver andra generationens invandrare jaga information på ett annat sätt eller så blir de ovetandes om saker.

Man har andra förutsättningar när man lever med föräldrar som inte kan allt som etniska svenska föräldrar kan [...] Etniska svenskar får ett försprång på det sättet. (IP 6).

IP 4 valde i stället att lägga fokus på att andra generationens invandrare inte känner sig hela någonstans. Hon kände att hon hela tiden dras mellan olika världar och avundades etniska svenskar som har hela sin släkt på ett ställe och menade att det ger mer stabilitet.

[...] det här med att känna sig hel någonstans. Etniska svenskar har exempelvis hela sin släkt här, det kanske är fördom men jag känner att de är mer stabila för att de har en bra grund. (IP 4)

(26)

4.2

Politiskt deltagande

4.2.1 Demokratins betydelse

Synen på demokrati och om det är något bra eller dåligt var väldigt blandat. Samtidigt som majoriteten av respondenter var positivt inställda till det så var det några respondenter som menade att den demokrati vi har Sverige inte leder oss någonstans.

IP 3 var en av respondenterna som var kritisk till det svenska demokratisystemet och menade att det ibland känns som att det skulle behöva ske någon drastisk förändring.

[...]jag tycker ibland att det ska vara 50/50 och ibland kan jag känna att kapitalistiskt samhälle är bra. Sovjetunionen styre har jag exempelvis alltid tyckt är häftigt [...] Det enda jag vet är att vi har demokrati i Sverige och det händer ju ingenting. Det blir ingen skillnad oavsett block. (IP 3)

Även IP 4 var inne på lite samma sak och menade också att hennes upplevelse är att det inte sker något.

Jag är en frihetskämpe men till den nivån att jag förstår att det inte går att alla kan vara med. Typ som nu har vi ens en regering, vilka frågor drivs ens på? Ibland känner jag att det vore okej med en diktator haha. Jag är för tydlighet. (IP 4)

Samtidigt var majoriteten tydligt för demokrati. Både IP 5 och IP 1 menade att det är grunden för att få tycka till om saker och kunna ha någon påverkan på samhället.

Demokrati är freedom of speach för mig, Det är viktig att alla ska få föra fram sin talan. (IP 5)

Demokrati är jätteviktigt för mig. Att jag har rätt att rösta och tycka och säga till om vad man tycker. (IP 1)

(27)

4.2.2 Inblick i vad de olika partierna i Sveriges riksdag står för

Även om demokrati var viktigt för de flesta av respondenterna så var kunskapen om vad de olika politiska partierna stod för inte särskilt god. De flesta lade fokus på vad partierna står för under valperioderna när det också visste vilken fråga som skulle styra deras val.

IP 3 menade att det inte är någon idé att läsa på innan valet då partierna ändrar sina åsikter så ofta.

Nej… De byter sina politiska läggningar lika ofta som jag byter kalsonger. Vindarna vänder efter väljarna så det går ju inte att ha någon koll. (IP 3)

För IP 1 var det viktigast att ha en insyn i var de olika partierna stod i hennes hjärtefrågor men resten hade hon inte särskilt god kunskap om.

[...]jag har inte noll koll och jag skulle inte heller säga att jag har fullständig koll. Jag har väl lagom mycket koll, jag tycker det är nödvändig[...]jag har koll på mina

hjärtefrågor och det är det jag tycker är viktigast att veta och ha koll på. (IP 1)

IP 5 upplevde samma känsla som majoriteten av respondenterna, att hon inte alls hade någon bra kunskap nu men precis innan val hade hon läst på.

[...]typ kort innan val har jag koll men frågar man mig nu så har jag typ noll koll[...] (IP 4)

4.2.3 Det politiska deltagandet

Samtliga respondenter framförde att det svenska valet spelar en viktig roll. Det ger dem en möjlighet att visa för politikerna var samhället står politiskt. Det är även genom valet som politikerna kan få uppbackning och möjlighet att skapa regering, men det framgick också ett tvivel i att en enskild person inte kan göra särskilt mycket för att påverka sin situation. Många av respondenterna menade att det är via maktpositioner som det går att påverka på riktigt men att de i stället får tänka att ett helt samhälle tillsammans också kan göra skillnad, därav är ens egen röst också viktig. Samtidigt är det viktigt att lyfta att vissa respondenter fann att valet och ens egen röst inte gjorde någon större skillnad alls.

(28)

IP 6 menar att han förstår vikten av att rösta men att det går att misstro att den kommer göra någon skillnad.

Jag känner att man har ju sin röst och varje röst är viktig men det är lätt att tänka att vad kommer en röst göra men om alla tänker så skulle det inte bli bra. (IP 6)

IP 5 menar i stället att det är svårt att hitta motivationen till att tycka att rösta är viktigt när hon har en betydelselös position i samhället.

Ja, alltså det är ju väldigt svårt när man har en position längst ner [...]Som enskild individ är det däremot svårt att kunna påverka något. (IP 5)

Den enda respondenten som var helt positivt inställd till val var IP 7 som menade att han tar alla chanser att påverka som han kan få.

Ja absolut kan jag påverka så tar jag chansen, det är ju ett sätt för mig att lufta mina åsikter och påverka samhället åt rätt riktning. (IP 7)

4.3

Civilt engagemang

4.3.1 Synen på föreningar

Det var inte många av respondenterna som var aktiva i någon förening, dock var IP 5 och IP 2 engagerade men av två väldigt olika anledningar.

IP 5 menade att hon ser det som ett sätt att få hennes CV att sticka ut när hon ska söka ett arbete efter att hon är klar med sin utbildning. Det handlade också om att lättare få ledande positioner och på så vis kunna bära på en makt.

[...] jag engagerar mig också för att få till ett CV där jag senare kommer sticka ut

men också när man engagerar sig i sådana här saker så kanske du också kan lyckas få en maktposition[...] (IP 5)

För IP 2 handlade det mer om att kunna göra skillnad för andra unga som hamnar i fel banor och sedan fastnar där.

(29)

Respondenterna som inte var aktiva i någon förening hade dock en positiv inställning till föreningar. IP 4 menade exempelvis på att det är ett bra sätt att samla ihop likasinnade människor.

[...] det är ett sätt att samla människor med likasinnade människor. Det bygger trygghet mellan människor. (IP 4)

IP 6 menade att det är ett bra sätt för människor att göra sig hörda och driva fram sina budskap.

Jag är positivt inställd trots att jag inte är med haha, det är bra att det finns

människor som tar tag i saker och försöker få röster hörda och att driva fram deras budskap. (IP 6)

Något som IP 5 fångat upp under sin tid som föreningsmedlem är att det inte är många med någon form av utländsk bakgrund som syns i föreningar om det inte är föreningar som är kopplad till personens etnicitet. Förklaringar hon såg som rimliga till detta var delvis

kulturskillnaderna som finns; att människor som har föräldrar som invandrat inte har lika bra insyn om hur det går att göra skillnad i samhället genom föreningar.

Dels att de kanske inte har lika stort intresse men kan också handla om kultur[...]Nu borde ju vi som vara födda och uppvuxna här ändå ha hyfsad bra koll men ens föräldrar har kanske inte det och det kan påverka i hur mycket man själv kanske vet också. [...] Sen kan det vara bra om föreningar är ute på skolor och så och syns men jag skulle säga att allting börjar från hemmet. (IP 5)

4.3.2 Föreningars påverkan på politiken

Upplevelsen av att vara aktiv i föreningar är också att det lättare går att påverka politiker genom att samla ihop en grupp människor som tillsammans strävar efter ett gemensamt mål. IP 5 menade att föreningar hamnar i en maktposition när det är tillräckligt många individer aktiva i föreningen.

Ja såklart för då sitter du på en maktposition och det är när du har den positionen som du kan vara med och förändra och influenserna och påverka. (IP 5)

IP 7 menade att föreningar spelar en viktig roll som motpol till politiken.

(30)

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

5.1

Resultatdiskussion

I detta avsnitt diskuteras studiens resultat utifrån den teori och tidigare forskning som använts för att sedan besvara följande frågeställningar:

• Hur upplever andra generationens invandrare sin samhörighet i det svenska

samhället?

• Hur påverkar mellanförskapet andra generationens invandrares vilja att delta i

politiska och civila engagemang?

Genom att välja respondenter som bor i olika områden var tanken att svaren också skulle skilja lite mellan respondenterna men tvärtom var åsikterna väldigt lika över lag vilket gör det lättare att ge ett tydligt resultat för denna studie.

5.1.1 Mångkultur och mellanförskap

Upplevelsen av mångkulturen var positiv bland de flesta respondenter. Deras syn på ett mångkulturellt samhälle var att det är ett samhälle där människor av olika kulturer möts med öppenhet och lär sig av varandra. Men i praktiken fungerar inte ett mångkulturellt samhälle på det sättet. Teorierna om mångkultur säger i stället att samhället blivit mer splittrat av det (Reyes, Kamali, 2005, s.13). Denna syn delade IP 4, vilket var väldigt intressant. Att förvänta sig att andra människor i det svenska samhället ska ha tolerans och inte värdera de

värderingar som redan finns i samhället över andra utomståendes värderingar fungerar inte i verkligheten. Det är inte heller något som egentligen kan krävas.

Precis som Kymlicka (1995) poängterade blir således mångkulturen ett sätt för minoriteter att kräva en plats i samhället av majoriteten där majoriteten ska acceptera deras identitet och deras kulturella skillnader (Kymlicka, 1995, s. 2). Vilket dels är något som bör förväntas av ett samhälle som tar emot invandrare. Det måste finnas en mellangrund där majoriteten och minoriteten kan mötas. Där invandrare integrerar sig till svenska värderingar och normer samtidigt som de också ska få utöva kulturen som de är uppvuxna med i hemmet.

(31)

Tillskillnad från begreppet mångkultur så var begreppet mellanförskap något nytt för nästan alla respondenter. Därför skapades först en förvirring under intervjuerna men efter en

ordentlig förklaring av begreppet förstod alla innebörden och uppfattade att det fanns tydliga ”vi” och ”dem” grupper i samhället och att respondenterna själva kände att de var någonstans mitt emellan den svenska kulturen och den andra kulturen som varje respondent hade. En del respondenter menade att det skapats en ny samhörighet mellan ”vi” och ”dem”

grupperna. De blir således den tredje identiteten som Kyaga och Borgström (2009) lyfte i sin forskning. Som Eriksen (2008) också förklarade är det viktigt för individer i samhället att känna samhörighet till någon grupp (Eriksen, 2008, s. 54). Detta kom fram tydligt då

respondenterna framförde att människan är i behov av att känna någon form av samhörighet och de skapar samhörighet med andra som också klassas som andra generationens invandrare. Samtidigt var det en respondent som ibland kunde känna sig identitetslös vilket Stonequist (1937) menar lätt blir en bieffekt av att leva i minst två olika kulturer där människan inte riktigt tillhör någon fullt ut, utan i stället står och trampar i båda träsk (Stonequist, 1937, s. 4).

Det är även intressant att lyfta fram diskussionen som uppstod kring begreppet andra

generationens invandrare tillsammans med analyserna om mellanförskap. Alla respondenter var negativt inställda mot begreppet andra generationens invandrare. Respondenterna menade att begreppet gör att de per automatik sätts i ett invandrarfack utan att ha någon talan om huruvida det känns bra eller dåligt. Även om det är lättare att identifiera sig med minoriteters identiteter än majoritetens som Eriksen (2008) menar, blir det fel att samhället valt ut ett begrepp med invandrare i det för människor som är födda här precis som andra svenskar (Eriksen, 2008, s. 56). Respondenterna menade att begreppet bara leder till mer exkludering i slutändan. Det blir självklart att andra generationens invandrare känner med varandra och kan finna samhörighet genom att samhället sätter dem i samma grupp och att de finner

samhörighet genom det. De finner också en samhörighet i att de känner sig klämda mellan två kulturer samtidigt som de söker efter acceptans i det svenska samhället.

Det var också tydligt att respondenterna kände att det fanns en tydlig skillnad mellan dem själva och etniska svenskar. Respondenterna upplevde sig själva som mer öppna och mottagliga medan deras upplevelser av etniska svenskar var att de är mycket mer instängda och svåra att komma på djupet. Det var även en del som upplevde att de aldrig fullt ut kommer vara svenskar i någons ögon vilket tydligt gjort att de känt sig osäkra i olika situationer.

(32)

Dock menade en del respondenter att de idag var mer säkra i sig själva och lärt sig anpassa sina båda kulturer till varandra och vet när de ska släppa fram en viss kultur lite mer i olika typer av sammanhang. En annan negativ aspekt som många av respondenterna lyfte var att de kände att det fattades en stabilt grund för dem som många etniska svenskar har genom att ha sin släkt och familj på samma plats och på så vis kände respondenterna att etniska svenskar får ett försprång i samhället som kan fråga om råd samt få hjälp under sin uppväxt på ett helt annat sätt än vad respondenterna menade att de upplevt att de fått.

5.1.2 Politiskt deltagande

Det politiska deltagandet och framför allt värdet av att ha en demokrati spelade stor roll för de flesta respondenter. Det var två som däremot uttryckte ett starkt missnöje mot den nuvarande styrelseformen. De menade att styrelseformen i det nuvarande läget bidrar till att det inte händer någonting oavsett vilket block som styr, att det inte spelar någon betydande roll om det är höger- eller vänstersidan som styr då det ändå inte uppstår någon tydlig skillnad. Det som är intressant är att det var IP 3 och IP 4 som lyfte dessa tankar, det är de två respondenterna som är uppvuxna i två olika segregerade områden i Stockholm. Dhalstedt och Hertzberg (2005) lyfter just detta perspektiv i sin forskning och menar att upplevelsen där ute är att regeringen i stället för att tillföra, tar bort saker, vilket gör det svårare för ungdomar att komma bort från en del av den utanförskap som många av andra generationens invandrare upplever idag (Dhalstedt, Hertzberg, 2005, s. 261). Detta synsätt delade respondenterna IP 3 och IP 4, samtidigt som ingen av respondenterna hade god kunskap om på vad de olika partierna har eller vill åstadkomma i området. Vilket i sin tur betyder att de baserar sina åsikter helt på sina egna känslor och upplevelser utan att egentligen ta reda på någon bakomliggande fakta. Känslan av att kunna göra någon skillnad på riktigt blev således en klassfråga då de upplevde att partierna gör mer i rika områden.

Upplevelsen var att det är eliterna i samhället, människor i maktposition, som kan påverka på riktigt och dessa människor oftast är etniska svenskar. Ny forskning visar däremot att det inte alls är så och att det alltmer är människor av andra etniska bakgrunder som syns både i politiken och i offentliga sektorn vilket är intressant (Dahlstedt, Hertzberg, 2005, s. 13). Då fler personer med andra etniska bakgrunder får maktpositioner kan det kanske bli så att respondenternas syn förändras och om tio år kanske respondenterna hade svarat annorlunda

(33)

Två av sju respondenter kände att de hade bra kunskap om vad de olika partierna står för idag. Detta menar Dhalstedt och Hertzberg (2005) också har en betydande roll i vilken syn man har på samhället (Dahlstedt, Hertzberg, 2005, s. 13). De respondenter som kände att de inte hade så bra kunskap om de politiska partierna svarade också att de tyckte att det var viktigt att rösta för att det är en rättighet som medborgare men att de samtidigt kände en misstro och

hopplöshet över att det inte blir någon skillnad. Denna upplevelse kan ligga till grund för att förorterna inte får samma fokus i media på förbättringar som sker, utan mer om de problem som uppstår. Samtidigt lever vi i en tid där det lätt går att söka sig till relevant information så om respondenterna verkligen ville ta reda på förändringar som skett, vare sig för det bättre eller sämre, så finns dessa en sökning bort.

5.1.3 Civilt engagemang

Respondenternas civila engagemang var över lag väldigt lågt men synen på civilt engagemang var däremot ändå positivt bland alla respondenter. Det var endast IP 5 och IP 2 som var aktiva i någon förening idag. IP 5 sade att hon var med i föreningar av taktiska skäl och IP 2 gjorde det för att få unga barn på rätt bana i livet. Ingen av dessa två respondenter är

högutbildade vilket bestrider Almond och Verbas (1989) teori. Däremot uttryckte ena respondenten precis som Almond och Verba (1989) var inne på, en hög självsäkerhet på att kunna bidra till förändring genom att sitta på en maktposition inom en förening (Almond, Verba, 1989, s. 189). Att föreningar skapar bra självförtroende blev tydligt. På samma sätt som vikten av maktposition lyftes under politiskt deltagande lyftes det även upp under det civila engagemanget. Det blir väldigt tydligt att respondenterna upplevde att de behöver sitta i en maktposition för att skapa en betydande skillnad i samhället.

Synen på föreningslivet var som sagt väldigt positivt, respondenternas upplevelse var att det går att framföra och skapa skillnader genom att gå ihop med likasinnade människor och bedriva frågor som är viktiga i grupp för att få gehör. Däremot påpekade IP 5 att många som henne, andra generationens invandrare, sällan får synas eller sitta på någon form av

maktposition vilket är synd. Almond och Verba menar att detta kan bero på att föreningar ofta är väldigt stora och för att få en betydande roll behöver individen verkligen höras och sticka ut (Almond, Verba, 1989, s.184). Detta var även andra respondenter inne på och det kan nog stämma.

(34)

I media är det exempelvis personer i olika föreningar som sitter på en maktposition som syns, inte är det alla föreningsmedlemmar och det är egentligen givet att föreningen väljer att ha ett ansikte utåt i stället för hundra. Respondenternas syn på om föreningar kan påverka politiskt var positiva. Som tidigare redan nämnts sitter föreningar på en maktposition och är föreningen tillräckligt stor har politikerna inget val än att vända örat till och lyssna på de förslag som föreningen vill föra vidare. På så vis blir föreningar en motpol till politiken vilket alla respondenter också höll med om.

5.2

Metoddiskussion

Att utföra en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var väldigt givande för studiens syfte och frågeställningarna kunde besvaras. Studien har lett till en djupare förståelse av andra generationens invandrares upplevelse av det svenska samhället och deras vilja att vara en del av den genom att vara en aktiv medborgare i föreningar och i politiska

deltaganden.

5.2.1 Datainsamling, urval och genomförande

Den absolut största fördelen med att ha intervjuerna digitalt var att författaren kunde spara betydande tid och även att transkriberingen kunde ske direkt när alla intryck fortfarande var färska. Då intervjuerna skedde via zoom kunde författaren och respondenterna se varandra och på så vis ändå få en ganska personlig kontakt med varandra. Intervjuerna upplevdes som väldigt avslappnade. Det negativa var dock att internetuppkopplingen ibland kunde krångla och det blev i vissa avseenden lite svårt att tyda vad respondenten sade. Alla respondenter var öppna och trevliga och hade inga problem med att dela med sig av sina upplevelser. Många blev väldigt investerade och det märktes av att temat var väldigt personligt för samtliga respondenter.

Provintervjun som genomfördes var väldigt nyttig att genomföra då det framkom redan där att vissa frågor var väldigt lätta att svara ja eller nej på. För att se till att det inte skulle hända skrevs vissa frågor om. Dock noterades det under intervjuerna att vissa respondenter ändå kunde svara ja eller nej på vissa få frågor. För att inte fastna ställde författaren följdfrågor i form av varför eller om respondenterna kunde utveckla svaret för att få en djupare förståelse i

Figure

Tabell 1 Kategorisering

References

Related documents

Both the experts in business administration and the controllers being interviewed, named financial understanding and analytical skill as the most important skills for

Resultatet i denna studie visar även att flickor har starkare anknytning till både skola och andra vuxna i sin omgivning i jämförelse med pojkar.. Dock visar resultatet att

Om samhället blivit allt mer girigt, självupptaget och gränslöst, finns då någon plats för det som gör oss till människor – bristen, lidandet, längtan och begäret.. Det

Incorporating this design methodology, an optimization process with a wide range of parameter variations is applied on a design example to find the highest power density while

Utifrån mina analytiska ståndpunkter vore det helt orimligt att tänka sig att arbetare och arbetarrörelse stod utanför de språkhandlingar som sorterade människor i vi och

Birgit Klockars nam- ner att Birgittas djurbilder bygger på egna iakttagelser.19 Götlind skulle visserligen kunna inta Sven Stolpes något egenartade ståndpunkt,

Om situationen och kontexten bestämmer vad som är viktigt för en individs upplevelse av att vara anställningsbar är det föga förvånande att intervjupersonerna i egenskap av att

Early rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis is still associated with high direct costs and increasing loss of productivity (the Swedish TIRA project).. 2 Department