Miljömålen – miljömålen på köpet – de Facto 2006

miljömålen

Miljömålen på köpet! de Facto

2006

Årets rapport från Miljömålsrådet är den femte i ordningen. Miljömålsrådet bedömer att det kommer att

bli mycket svårt att nå målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,

Ingen övergödning och Levande skogar. Det nya miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” med tre

delmål som riksdagen antog hösten 2005, följs upp för första gången.

De Facto 2006 innehåller ett avsnitt om kopplingen mellan hushållens konsumtion och miljökvalitetsmålen.

200

6

de Facto

Innehåll

91-620-1250-9

M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s 1 6 m i l j ö m å l

– miljömålen på köpet

miljömålmedveten konsumtion hos hushållen

de 16 nationella miljökvalitetsmålen

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

de 4 övergripande miljömålsfrågorna

Naturmiljön Kulturmiljön Hälsofrågor

Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader

ordlista

I. naturmiljön Naturvårdsverket II. kulturmiljön Riksantikvarieämbetet III. hälsofrågor Socialstyrelsen

IV. fysisk planering och hushåll-ning med mark och vatten samt byggnader Boverket 1. begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket 2. frisk luft Naturvårdsverket

3. bara naturlig försurning Naturvårdsverket 4. giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5. skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6. säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut 7. ingen övergödning Naturvårdsverket 8. levande sjöar och

vattendrag Naturvårdsverket

Övergripande miljömålsfrågor

9. grundvatten av god kvalitet

Sveriges geologiska undersökning 10. hav i balans samt levande

kust och skärgård Naturvårdsverket 11. myllrande våtmarker Naturvårdsverket 12. levande skogar Skogsstyrelsen

13. ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket

14. storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket

15. god bebyggd miljö Boverket

16. ett rikt växt- och djurliv Naturvårdsverket

utgivare:Naturvårdsverket beställningsadress: Cm-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma ordertelefon:08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399

e-post:natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 91-620-1250-9 © Naturvårdsverket redaktör: Text 100 / Catharina Berg och Susanna Kull

illustrationer till miljömål och övergripande miljömålsfrågor:Tobias Flygar grafisk form:AB Typoform / Marie Peterson

tryck:Lenanders Grafiska AB, Box 17, 391 20 Kalmar, 2006-05 upplaga: 6 500 ex de Facto 2006 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu.

Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1251-7.

2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet

8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker

10. hav i balans samt

levande kust och skärgård

7. ingen övergödning

3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö

4. giftfri miljö

6. säker strålmiljö

5. skyddande ozonskikt

1. begränsad klimatpåverkan

16. ett rikt växt- och djurliv

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L Når vi miljö- Når vi delmålen?

kvalitetsmålet?

2

1 3 4 5 6 7 8 9

Miljökvalitetsmålet/delmålet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs

Miljökvalitetsmålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad/ utsträckning inom den utsatta tidsramen

De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar, tillräckliga för att miljökvalitetsmålet/delmålet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen

passerat ej passerat

Målår

Miljökvalitetsmål

Detta är Miljömålsrådets årliga rapport till regeringen. Underlag till rapporten har lämnats av de

miljömålsansvariga myndigheterna, se nedan. Avsnittet om hushållens konsumtion har tagits fram

av Konsumentverket.

Synpunkter på materialet har lämnats av Miljömålsrådets organisationer genom Beredningsgruppen

för miljömålsuppföljning.

Miljömålen på köpet!

de Facto 2006

Här bedöms de mål som gäller efter riksdagens beslut i november 2005. Denna tablå är inte direkt jämförbar med dem från tidigare års de Facto. I texten för respektive mål finns för-klaringar till bedömningarna som gör det lättare att förstå tablån!

Ett miljökvalitetsmål är mer än summan av delmålen. Andra faktorer och förhållanden tas också med i bedömningen utöver själva delmålen. Miljökvalitetsmålen är långsiktiga, medan del-målen, med några få undantag, kan ses som etappmål som ska nås inom något eller några få år. I vissa fall kan det bli svårt att nå ett miljö-kvalitetsmål, trots att bedömningen för delmålen till övervägande del är positiv.

Exempel på att uppfyllelsen av miljökvalitets-målet beror av mer än hur vi klarar av att nå del-målen är Ingen övergödning och Bara Naturlig Försurning. Där bedöms delmålen som möjliga att nå. Ändå finns det stor risk för att det tillstånd

som anges i miljökvalitetsmålen inte nås inom tidsramen. Varför? Svaret är att belastningen av övergödande och försurande ämnen till stor del kommer från andra länder. Det räcker alltså inte med de åtgärder som vidtas i Sverige för att vi ska kunna nå målet. Dessutom tar det tid för naturen att återhämta sig. Dessa förhållanden gäller för de röda målen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Att miljömålen fortfarande har en bit kvar innan uppfyllelse trots det senaste decenniets intensiva natur- och miljövårdsarbete betyder inte att arbetet inte haft, eller kommer att få, någon effekt. Tvärt-om har åtgärderna varit positiva för miljön. Svårig-heten att nå målen inom tidsramen beror främst på att biologiska processer tar lång tid och att fler länder än Sverige påverkar situationen.

För ytterligare information hänvisas till Miljö-målsportalen, www.miljomal.nu.

Bedömningar har gjorts av om miljökvalitetsmålen kommer att nås till 2020 (2050 i en första etapp för Begränsad klimatpåverkan) och om delmålen nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem. De delmål där tiden gick ut 2005 är fyrkantiga. För de mål som ännu inte nåtts fortsätter arbetet!

miljömålen

Miljömålen på köpet! de Facto

2006

Årets rapport från Miljömålsrådet är den femte i ordningen. Miljömålsrådet bedömer att det kommer att

bli mycket svårt att nå målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,

Ingen övergödning och Levande skogar. Det nya miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” med tre

delmål som riksdagen antog hösten 2005, följs upp för första gången.

De Facto 2006 innehåller ett avsnitt om kopplingen mellan hushållens konsumtion och miljökvalitetsmålen.

200

6

de Facto

Innehåll

91-620-1250-9

M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s 1 6 m i l j ö m å l

miljömålen på köpet

miljömålmedveten konsumtion hos hushållen

de 16 nationella miljökvalitetsmålen

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

de 4 övergripande miljömålsfrågorna

Naturmiljön Kulturmiljön Hälsofrågor

Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader

ordlista

1

f ö r o r d

Förord

Efter beslut av riksdagen 2005 har Sverige 16 miljökvalitetsmål och 72 delmål. Ett nytt miljökvalitetsmål ”Ett rikt växt- och djurliv” har tillkommit. Flera av delmålen har ändrats, några av de tidigare delmålen har tagits bort och några nya har kommit till. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som riksdagen anser miljömässigt hållbara på lång sikt. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv för att nå miljömålen. Miljökvalitetsmål och delmål styr inriktningen av det svenska miljöarbetet, nationellt och internationellt, ett arbete som är en central del i ansträngningarna för ett hållbart samhälle.

Arbetet för att uppnå våra miljökvalitetsmål kräver insatser från oss alla i samhället: myndigheter, kommuner och näringsliv, likaväl som organisationer och konsumenter. Som konsumenter har vi alla ett ansvar. Miljömålsrådet har därför valt att lyfta fram konsumtionens betydelse för miljömålen i denna rapport som är Miljömålsrådets femte årliga rapport till regeringen. För avsnittet Miljömålmedveten konsumtion hos hushållen har Konsumentverket bidragit med underlag. Huvuddelen av rapporten behandlar de 16 miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål.

I rapporten framgår vår bedömning av utvecklingen mot miljömålen uttryckt som ”glada och ledsna ansikten”. Dessa är en slags sammanvägda indikatorer på hur miljön utvecklas i förhållande till målen. Bedömningarna svarar på frågorna: kommer miljö-kvalitetsmålen att nås och kommer delmålen att nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem? Det bör dock göras klart att dessa ansikten (smileys) inte alltid speglar det faktiska tillståndet i miljön, utan snarare möjligheten att nå målen och delmålen. Detta innebär att miljötillståndet kan ha förbättrats men att det fort-farande kan bedömas vara svårt att nå själva målet. Exempelvis har bedömningen för

två av målen, Frisk luft och Bara naturlig försurning, ändrats från gul till röd. De kommer att bli mycket svåra att nå trots att många insatser görs och utvecklingen i huvudsak går åt rätt håll. Även det nya miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och djurliv, bedömer vi blir svårt att nå inom utsatt tid. Om du läser texten för respektive mål kommer du att förstå vad som ligger bakom bedömningarna.

På www.miljomal.nu finns mer information om miljömålen, indikatorer för upp-följning av målen på nationell och regional nivå samt länkar till myndigheter och organisationer.

2

Bengt K Å Johansson Miljömålsrådets ordförande

3

m i l j ö m å l e n p å k ö p e t

Konsumtion ger effekter

Det behövs förändringar i såväl livsstil som konsum-tionsmönster i samhället i stort och hos alla och envar för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. De förut-sättningar som samhället ger för att göra hållbara och miljövänliga val och våra faktiska dagliga val som konsumenter är centrala faktorer i miljömålsarbetet. Konsumenten har makten, heter det. Är då konsu-menterna sedan tillräckligt många, kan effekten av ett miljömedvetet konsumtionsbeteende bli betydande. Myndigheterna förfogar över en del juridiska och ekonomiska styrmedel liksom informationsmöjlig-heter men konsumtionsvalen är viktiga. Bilden att allt vilar i den enskildes händer är dock för enkel. Myndigheternas handlande, också genom offentlig upphandling, är av stor betydelse. Samverkan mellan olika styrmedel och vilken effekt de har på befolk-ningens sammanlagda beteenden och vanor behöver belysas bättre än idag.

Sju av de 16 miljömålen bedöms idag som mycket svåra att nå. Två av dessa mål har tillkommit sedan förra året och bedöms mycket svåra att nå inom utsatt tid – Frisk luft och Bara naturlig försurning. Det nya, sextonde miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djur-liv, bedöms också som mycket svårt att nå inom utsatt tid. När det gäller konsumtionens påverkan på möjligheten att komma närmare dessa mål, finns det flera åtgärder som kan genomföras. För resterande nio mål kvarstår prognosen att målen kan nås inom

utsatt tid genom att ytterligare åtgärder, där styr-medel för förändrade konsumtionsbeteenden ingår, genomförs. Givet att Miljömålsrådet bedömer att sju av våra 16 miljömål inte nås inom utsatt tidsram vill Miljömålsrådet lyfta fram de områden för de svåra målen där konsumtionsförändringar kan ha stor bety-delse för att ändå närma oss målen.

Når vi de nationella miljökvalitetsmålen?

de röda målen

För två av miljökvalitetsmålen har bedömningen ändrats från gul till röd. Frisk luft kommer att bli svårt att nå därför att vi bedömer att luftföroreningar såsom partiklar fortfarande år 2020 kommer att orsaka skador på inte minst hälsan. För Bara naturlig försur-ning visar förbättrade kunskaper att det kommer att ta lång tid för naturen att återhämta sig. Det görs många insatser för att målen ska nås och i huvudsak går utvecklingen åt rätt håll, men för dessa mål ser det inte ut att vara tillräckligt. För det nya miljö-kvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv bedömer Miljömålsrådet att det finns stora svårigheter med att nå, givet den tid det tar att vända hotbilden för såväl vissa miljöer som arter. Kraftfulla åtgärder behövs.

Begränsad klimatpåverkan

Miljömålsrådet vill understryka vikten av att målet Begränsad klimatpåverkan nås. Detta mål kräver att

Miljömålen på köpet

Sverige agerar på ett aktivt sätt för att upprätthålla långtgående mål i internationella överenskommelser och att vi samtidigt är beredda att vidta åtgärder och genomföra insatser på hemmaplan för att nå det upp-satta delmålet. Utsläppen av växthusgaser från våra bostäder har minskat, bl a till följd av hushållens skifte från olja till förnyelsebara energislag. Utsläppen av växthusgaser ökar däremot från transportsektorn. Att minska fossilberoendet genom satsningar på för-nybara energikällor och effektivisering, såväl inom transportsektorn som energisektorn är av största vikt för att möjliggöra måluppfyllelse. Möjligheterna att på olika sätt understödja förändrade konsumtions-mönster, t ex resvanor, ser Miljömålsrådet också som en mycket viktig faktor.

Frisk luft

Som helhet är det idag mycket tveksamt om miljö-målet Frisk luft nås inom utsatt tid och därför ändrar Miljömålsrådet sin bedömning även här från gult till rött. Denna bedömning sammanhänger med att en förkortning av genomsnittslivslängden hos människor med två månader till följd av exponering för små partiklar (PM2,5) av allt att döma kommer att kvar-stå år 2020. Dessutom bedöms ozonhalterna år 2020 medföra att antalet tidigarelagda dödsfall till följd av ozon inte minskar i den takt som är önskvärd jämfört med idag samt leda till ett överskridande av kritisk belastning för skogsmark med 4 %.

När det gäller utsläpp av partiklar i luften är i dag användningen av dubbdäck i tätorter ett betydande problem. Miljömålsrådet vill understryka vikten av att det arbete som påbörjats för att minska effekterna av partikelslitage från dubbdäck påskyndas.

Bara naturlig försurning

Nya förbättrade beräkningar av överskridande av kritisk belastning gör att Miljömålsrådet ändrar sin bedömning för miljökvalitetsmålet Bara naturlig för-surning från gul till röd, vilket innebär att målet inte nås inom utsatt tid. Bedömningen är att minskningen av belastningen på vår försurningskänsliga natur inte

är tillräcklig för att negativa effekter av försurningen ska repareras inom tidsramen. Tekniken har genom ständiga effektivitetshöjningar och förbättringar lett till lägre utsläpp av försurande ämnen. För att minska den nationella miljöpåverkan krävs inte bara tekniska förbättringar utan även en begränsning av t ex gods-transporter på väg. Då föroreningar färdas lång väg och över landsgränser behövs det framförallt överens-kommelser och åtgärder inom EU och internationellt för att nå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.

Giftfri miljö

Miljömålsrådets bedömning kvarstår att miljökvalitets-målet Giftfri miljö är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Ett systematiskt internationellt arbete behöver fortsätta. Miljömålsrådet vill också lyfta fram att konsumtion av miljömärkta varor och tjänster kan bidra till att nå målet. Den lagstiftning som är på väg att tas fram inom EU – REACH – är ett verktyg som kan underlätta att nå målen. Lagförslaget är dock ännu inte färdigförhandlat.

Ingen övergödning

De fyra delmålen inom Ingen övergödning ser ut att kunna nås om ytterligare åtgärder genomförs. Trots detta ser det inte ut som om det övergripande målet Ingen övergödning kommer att kunna uppnås inom utsatt tidsram. De storskaliga naturliga flödena av kväve och fosfor samt den långa tiden för återhämtning gör att effekterna av åtgärderna inte kommer att räcka för att uppnå det önskade miljötillståndet.

Levande skogar

Bedömningen för Levande skogar är fortfarande att miljökvalitetsmålet sannolikt inte kommer att uppnås inom tidsramen, främst för att många av de biologiska processerna tar lång tid. Forn- och kulturlämningar skadas fortfarande i hög grad. Miljömålsrådet anser att arbetet med att skydda värdefulla skogsområden måste öka i förhållande till den nivå som sker idag och att skogens sociala värden tas i beaktande i kom-mande skogsvårdslagstiftning.

Ett rikt växt- och djurliv

Riksdagen antog i november 2005 ett nytt 16:e miljö-kvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv, med tre till-hörande delmål. Detta mål följs i år upp för första gången. Miljömålsrådet bedömer i dagsläget att målet blir mycket svårt att nå inom tidsramen. Arbetet behöver effektiviseras, fokuseras och koordineras ytterligare. Det kan även bli nödvändigt att se över de styrmedel och resurser som nu finns tillgängliga.

de gula målen

Nio miljökvalitetsmål är möjliga att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Flera av målen är beroende av internationella överenskommelser om åtgärder för att kunna bli nåbart inom tidsgränserna t ex Skyddande ozonskikt. Ett rikt odlingslandskap och Hav i balans samt levande kust och skärgård är även beroende av vad som händer inom EU:s gemen-samma jordbrukspolitik.

Vissa mål, t ex God bebyggd miljö, saknar effektiva styrmedel som gör att åtgärderna är svåra att genomföra. Flera av målen; Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker kräver att alla berörda aktörer inför nya eller förstärkta insatser för att kunna uppfyllas. När det gäller Storslagen fjällmiljö pekar Miljömålsrådet sär-skilt på vikten av ökad kunskapsuppbyggnad, kart-läggning och en ny modell för bättre samverkan kring fjällfrågor, för att kunna nå det uppsatta målet.

Stöd och stimulans till konsumenter

Effektiva ekonomiska och juridiska styrmedel behövs tillsammans med en ökad insikt om sambandet mellan vår konsumtion och miljöeffekter. Miljömålsrådet understryker vikten av att på ett konkret sätt tydlig-göra sambanden mellan människors konsumtion, och de olika miljöproblem som finns för att dels enklare peka på hur man som enskild kan bidra till att för-bättra miljön, dels skapa allmän acceptans för juridiska och ekonomiska styrmedel. En viktig del i detta,

anser Miljömålsrådet, är att på olika sätt underlätta för hushållen att göra hållbara val.

Det finns redan idag flera konkreta förslag på vad man som enskild kan göra för att bidra till miljö-kvalitetsmålens uppfyllande. Miljömålsrådet har själv pekat på sådana åtgärder på sin Miljömålsportal www.miljomal.nu. Dessutom finns förslag på många av kommunernas hemsidor, på Konsumentverkets hemsida och på frivilligorganisationers hemsidor (t ex Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner för att nämna några).

Vid offentlig upphandling blir det allt vanligare att man använder miljökriterier som hjälp för att välja rätt leverantörer av varor eller tjänster. Landsting och kommuner ligger före den statliga sektorn i detta hänseende. Miljömålsrådet ser miljövänlig offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för samhället i stort och anser det vara angeläget att staten tar sitt ansvar för miljövänlig upphandling fullt ut. En möj-lighet är att i större omfattning använda de verktyg som idag finns för att underlätta sådan upphandling, t ex det av Miljöstyrningsrådets framtagna EKU-verktyget.

Miljömålsrådet anser att medial uppmärksamhet och allmänhetens ökande tillgång till information och höjda kunskapsnivå gör det lättare att förstå och följa hela kedjan, från våra enskilda val till lokala miljöför-ändringar och till nationella och globala miljöeffekter.

märkning av varor – en god affär

Miljömärkning av produkter är ett mycket bra sätt att underlätta för konsumenterna att göra miljömedvetna val. En undersökning som Konsumentverket låtit göra visar att förtroendet för etablerade miljömärk-ningar är stort. Inom livsmedelsområdet känner hela 96 % av alla konsumenter igen KRAV-märket och nästan hälften av hushållen, 43 % uppger att minst en tiondel av deras inköp utgörs av ekologiska varor. Även Rättvisemärkningen har nått ut till de svenska konsumenterna. 2005 ökade försäljningen av rättvise-märkta produkter med 52 %.

5

Ökad försäljning av lokalt producerat naturbetes-kött ger goda effekter på den biologiska mångfalden. Samtidigt minskas behovet av långväga transporter av nötköttet innan det hamnar på våra tallrikar. Väljer man som konsument miljömärkt fisk bidrar man inte till den ökande utfiskningen av våra hav. Här kan såväl information som reklam om sammanhang, orsaker och effekter leda till att stärka individens känsla av sammanhang och möjlighet att bidra till hållbarhet.

Konsumtion här ger effekter där

Miljömålsrådet vill uppmärksamma att vår konsum-tions miljöpåverkan kan sträcka sig långt utanför Sveriges gränser och därför inverkar på andra länders miljötillstånd.

Många av de produkter vi dagligen konsumerar är producerade utanför landets gränser eller innehåller råvaror som är det. Våra val har därmed också inverkan på miljötillståndet i andra länder. Produktionen av t ex kaffe och bananer liksom produkter som inne-håller t ex palmolja eller soja påverkar miljötillståndet flera tusen mil från slutkonsumenten.

miljömålmedveten

konsumtion hos hushållen

8

Miljöaspekter

– en del av hållbar konsumtion

Hushållens konsumtion har under den senaste tiden stått lite extra högt på miljöagendan. Under 2005 pågick bl a Utredningen om en handlingsplan för en hållbar konsumtion för hushållen. Slutbetänkandet ”Bilen biffen bostaden” publicerades i maj 2005 och presenterade ett 60-tal åtgärdsförslag med syfte att underlätta för hushållen att konsumera hållbart, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift hade konsumtion

och livsstil som tema för sitt sista nummer 2005. I mars 2006 överlämnade regeringen propsitionen Trygga konsumenter som handlar hållbart – Konsu-mentpolitikens mål och inriktning till riksdagen.

De svenska miljökvalitetsmålen handlar om den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Även hushållens konsumtionsval har betydelse för de svenska miljökvalitetsmålen och det är då viktigt att se till helheten i hållbarhetsbegreppet. Exempelvis bör åtgärder som strävar mot att hushållens konsum-tion blir miljöanpassad samtidigt se till hushållens

Miljömålmedveten

konsumtion hos hushållen

Med livsmedel som exempel visar figuren hur kedjan produktion-konsumtion-avfall har flera olika led i vilka miljöeffekter kan uppstå. Liknande beskrivningar kan göras för andra konsumtionsområden.

figur b.1 Miljöeffekter av livsmedelskonsumtion

källa: eea/unep energi avfall samordning jordbruk och förädling förpackning distribution konsumtion M I L J Ö P Å V E R K A N : R E S U R S E R :

mark, vatten, energi

papper, plast, glas, metaller, energi drivmedel

markförstöring, bekämpningsmedel, handelsgödsel, utsläpp av växthus-gaser, stallgödsel, avlopp, antibiotika förpackningsavfall

utsläpp av växthusgaser andra utsläpp till luft

ekonomiska och sociala situation. De bör också bidra till att alla människor får ett bra liv och att ekonomin i stort håller sig på rätt kurs.

När det här talas om hushållens konsumtion handlar det om varor och tjänster som hushållen köper, men även om varornas användning och hur hushållen gör sig kvitt sitt avfall.

faktorer bakom konsumtionsmönster

Generellt anser vi svenskar att miljöfrågor och åtgärder för att minska miljöpåverkan är viktiga. Att konsumen-terna anser att miljöfrågorna är viktiga och har goda kunskaper om dem leder dock inte automatiskt till en miljöanpassad konsumtion. Det finns mängder av faktorer som påverkar köpval och övriga konsumtions-mönster, bl a behov, social tillhörighet, köpkraft, vane-mönster, prisbild och samhällets infrastruktur. För många konsumenter uppfattas en mer miljöanpassad konsumtion som allt för krävande. Det gäller särskilt för konsumtionsmönster där det finns starka hinder mot förändringar, t ex att det är dyrare och mer tids-krävande.

Krav för hållbar konsumtion

När Naturvårdsverket under 2004 redovisade det svenska arbetet med hållbar produktion och konsum-tion konstaterades ett antal faktorer som är viktiga för att uppnå hållbar konsumtion. En grundbult är att det ska vara lätt och lönsamt att välja hållbara alterna-tiv. Kostnader för miljöpåverkan behöver avspegla sig i priset på varor och tjänster, något som kan åstad-kommas genom användande av ekonomiska styr-medel. Stöd till teknikutveckling för att få fram hållbara produkter nämns också som en viktig faktor, liksom satsning på utbildning.

Under årens lopp, inte minst de senaste decennierna, har många ansträngningar gjorts för att minska miljö-påverkan från hushållens konsumtion. Många konsu-mentprodukter har miljöanpassats och blivit mer energieffektiva. Samtidigt har konsumtionen ökat i totalvolym, vilket i stor utsträckning ”ätit upp” den miljönytta som uppnåtts.

Hur kan hushållens val förändras?

Med hushållen som utgångspunkt finns tre olika huvudspår för förändringar i hushållens konsumtion som kan leda till mindre påverkan på miljön:

1. ”Grönare konsumtion” – konsumenterna väljer de mest miljöanpassade alternativen när de konsumerar. 2. Konsumtionen förskjuts från varor mot tjänster

med låg miljöpåverkan som kultur, utbildning och liknande.

3. Totalkonsumtionen minskar – hushållen prioriterar mindre inkomster och lägre konsumtion till förmån för mer ledighet.

För hushållen finns mängder av förslag på olika åt-gärder för att miljöanpassa sin konsumtion. På miljö-målsportalen finns ett par exempel listade för varje miljömål.

Insatser för miljöanpassning

Samhället har ett stort ansvar för att underlätta miljö-anpassad konsumtion. För att den önskvärda utveck-lingen ska komma till stånd krävs insatser från många aktörer:

• Regering, riksdag och myndigheter behöver skapa goda förutsättningar för hushållen att konsumera miljöanpassat. Det kan vara i form av infrastruktur-byggande, ekonomiska styrmedel, olika regelverk, informationsspridning och i rollen som inköpare. • Företagen behöver tillhandahålla miljöanpassade

varor och tjänster.

• Kommuner har stora möjligheter att påverka på en rad olika sätt, bl a genom samhällsplanering, som inköpare, inom skola/barnomsorg och genom infor-mation till hushållen.

• Organisationer och andra kan stimulera utveck-lingen både direkt gentemot konsumenterna och gentemot andra aktörer.

9

10

Miljöpåverkan i ett globalt perspektiv

Handeln är global idag och de svenska hushållen konsumerar varor som producerats i alla delar av världen. Siffror från SCB visar att upp till en tredjedel av utsläppen som de svenska hushållens konsumtion ger upphov till uppstår utanför Sverige i samband med produktion och transporter av varor som vi importerar.

Det handlar dock inte bara om utsläpp. Negativ miljöpåverkan i länder som exporterar till oss uppstår även i form av t ex uttömning av naturresurser och påverkan på biologisk mångfald. Något som belystes i Miljöförbundet Jordens vänners rapport ”Det saknade miljömålet” 2004. Om produktionen av ”svenskkonsu-merade” varor i ökad utsträckning sker utomlands finns det alltså en risk att utsläpp och annan miljö-påverkan minskar nationellt, men till priset av ökad påverkan i andra länder. Det är inte acceptabelt i ett globalt hållbarhetsperspektiv. Med andra ord finns det all anledning att följa utvecklingen för miljöpåverkan utomlands av den svenska konsumtionen.

Inverkan på miljömålen

När det gäller hur dessa förhållanden påverkar de svenska miljömålen blir bilden mer komplicerad. Lokalt kommer miljömålen att utvecklas positivt om produktion med negativ miljöpåverkan flyttar utom-lands. Det gäller t ex fabriker som släpper ut förore-ningar som inte sprids några längre sträckor. För bio-logisk mångfald som är beroende av t ex betande djur påverkas miljömålen negativt om produktion i Sverige minskar p g a import. För miljöpåverkan som är gränsöverskridande i förhållande till produktionen varierar det från fall till fall om de nationella miljö-målen påverkas i positiv eller negativ riktning.

Även importen kan påverkas i hållbar riktning

Några importerade produkter som varit debatterade på senare år är palmolja och s k jätteräkor. De är exempel på att allt större arealer och allt större resurser i utvecklingsländer tas i anspråk för produktion av råvaror som exporteras till rika länder. Expanderande plantager och betesmarker för exportorienterad produktion medför en storskalig omvandling av

livs-miljöer för växter och djur, och bidrar i hög grad till artutrotning. Exempel på miljöproblem av denna art kan också hämtas från t ex mineralbrytning, kläd-tillverkning och verkstadsindustri.

Förändringar i konsumenternas val gällande impor-terade varor kan även bidra till en förbättrad miljö-situation. Det är dock viktigt att ha ett brett hållbar-hetsperspektiv i synen på dessa frågor, eftersom t ex köpbojkotter av konsumenter kan få oönskade eko-nomiska och/eller sociala konsekvenser. Åtgärder som kan leda i rätt riktning handlar t ex om att konsumenter väljer miljö- och/eller Rättvisemärkta produkter, att myndigheter och andra aktörer sprider information om frågorna samt för företag att arbeta med både social och miljöhänsyn i sina produktions- och leverantörsled.

Omfattning av miljöpåverkan

från hushållens konsumtion

I ett antal rapporter genom åren konstateras att hus-hållens konsumtion står för en väsentlig del av olika

Vad gäller hushållens bidrag till koldioxidsutsläppen är de dominerande källorna kategorierna ”Egna fordon” (framförallt bil) och ”Bostads-energi”. Utifrån klimatperspektivet är detta en bra bild av läget men liknande jämförelser för andra slag av miljöpåverkan är svårare att hitta.

figur b.2 Totala utsläpp av koldioxid (CO₂) från hushållens konsumtion 2003, uppdelat på olika konsumtionsområden

lokala resor 2 % bostadsenergi 24 % källa: scb/miljöräkenskaperna övrigt 18 % livsmedel 13 % sötsaker/läsk 2 % bostad 6 % egna fordon 31 % övriga resor 4 %

former av miljöpåverkan, med dagens produktions-och konsumtionsmönster. Det innebär att förändringar i konsumtionen har en stor potential att bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. För att fokusera på för-ändringar som ger maximal miljönytta är det viktigt att ha en bild av vad som är ”stort och smått” när det gäller de konsumtionsområden och aktiviteter hos hushållen som ger upphov till miljöpåverkan.

särskilt viktiga konsumtionsområden

Diverse studier, bl a av forskningsgruppen för miljö-strategiska studier, har försökt att rangordna olika varu-grupper efter deras miljöpåverkan, även om det är svårt att få fullständig data till sådana studier. I brist på ett riktigt bra samlat kunskapsunderlag kan följande konsumtionsområden utpekas som särskilt viktiga: • Persontransporter • Energianvändning i boendet • Livsmedel • Varor • Avfallshantering persontransporter

Hushållens resande, framförallt med bil och flyg, ger upphov till stor miljöpåverkan. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö berörs i särskilt hög grad. Mycket tyder på att person-transporterna är den faktor där hushållen har störst potential att bidra till miljömålen genom ändrad konsumtion.

Trender och utveckling

I Sverige har persontransporterna ökat med ca 70 % sedan 1970. Fram till 2020 förutspås en ökning med ytterligare 37 %. Ett kraftigt ökat användande av personbil är den viktigaste faktorn bakom den totala ökningen. När det gäller utsläpp från persontran-sporterna har koldioxidutsläppen i stort sett följt den ökande trafiken, medan parametrar som kväveoxider och kolväten från personbilar minskat kraftigt sedan

1980-talet. De sistnämnda förbättringarna kan till-skrivas teknikutveckling av motorer och avgasrening.

Miljöbilar

Sverige fortsätter att ha Europas mest ”bränsletörstiga” bilpark. Under 2005 fick dock försäljningen av s k miljöbilar ett lyft. Det handlar mest om nybilsförsälj-ning av tjänstebilar, men inom några år kommer de att finnas tillgängliga på andrahandsmarknaden för hushållen. Ännu är detta en marginell företeelse sett till den totala bilparken och nybilsförsäljningen, men förhoppningsvis kan det vara inledningen av en trend som vänder utvecklingen för koldioxidutsläppen. Potentialen är stor för bränslesnåla bilar och ändrade rese- och bilanvändningsbeteenden. Många kommuner har också använt och kommer att använda statliga investeringsbidrag som LIP och Klimp till åtgärder för att minska utsläpp från trafiken.

energianvändningen i boendet

Det är främst uppvärmningen som har störst påver-kan på energianvändningen inom bostadssektorn. Alla former av energianvändning har miljöpåverkan av något slag, och produktionssätten styr vilka miljö-mål som påverkas. Det kan handla om Begränsad klimatpåverkan (oljeeldning), Levande sjöar och vattendrag (vattenkraft), Myllrande våtmarker (torv-eldning), Säker strålmiljö (kärnkraft) och Frisk luft (enskild vedeldning). I första hand uppvärmning och i andra hand hushållsel är källor till stora utsläpp av framförallt koldioxid, även varmvattenanvändning är energikrävande.

Trender och utveckling

Under perioden 1983-2002 minskade energiåtgången för uppvärmning av våra bostäder räknat per ytenhet. Användning av el i bostäder till annat än uppvärmning (vitvaror, hemelektronik, belysning, etc) har dock ökat markant under samma period. Detta beror knappast på att användningens effektivitet minskat, utan sna-rare på att allt fler och större apparater utnyttjas. Att allt fler apparater står på ständigt stand by-läge inverkar

11

12

också. Under den nämnda perioden har samtidigt de totala bostadsytorna i landet ökat. Sammantaget leder detta till att den totala energianvändningen i bostäder varit relativt konstant under perioden.

Uppvärmningssystem

Vårt oljeberoende för bostadsuppvärmning, som före oljekriserna var väldigt stort, har i hög grad avvecklats. Det beror dels på omställning i kollektiva system som fjärrvärme, men även på de enskilda hushållen. Under det senaste decenniet har pellets, värmepumpar och solfångare ökat markant i försäljning, exempelvis har användningen av pellets i småhus nästan fyrdubblats sedan 1999. Ett bidrag för hushållen att konvertera från oljeeldning och direktverkande elvärme infördes också den 1 januari 2006. Stödet gäller byte till fjärr-värme, biobränsleeldade uppvärmningssystem, berg-, sjö- och jordvärmepump eller solvärme.

livsmedel

Att konsumtionen av mat och dryck har stor miljö-påverkan beror främst på att produktion, förpackning, transporter och lagring av livsmedel ger upphov till åtgång av energi och andra resurser samt utsläpp.

Ett annat viktigt problem är negativ påverkan på biologisk mångfald, t ex genom utfiskning. Många miljömål är berörda bl a Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet samt Giftfri miljö. Samtidigt är upp-rätthållandet av livsmedelsproduktion, och därmed konsumtion, viktigt för vissa miljömål. Det gäller bl a Ett rikt odlingslandskap.

Trender och utveckling

Några exempel på hur livsmedelskonsumtionen för-ändrats under 1990-talet och som har betydelse från miljösynpunkt är svenskarnas ökade konsumtion av kött, främst fågel, liksom exotisk frukt som varken kan odlas i Sverige eller i övriga Europa, samtidigt som konsumtionen av färsk potatis och rotfrukter har minskat. Den önskvärda utvecklingen vore den mot-satta, då dagens köttproduktion är energikrävande och

exotisk frukt kräver långväga transporter. Färsk potatis och rotfrukter är däremot exempel på livsmedel som från både hälso- och miljösynpunkt är lämpliga att öka konsumtionen av. En annan trend är den ökande andelen färdigmat, som oftast innebär högre energi-åtgång och mer förpackningar. Det är inte bara exotisk frukt som innebär omfattande transporter. För såväl färdigmat som andra livsmedel är ett globa-liserat utbud med ökad import, och därmed minskad självförsörjningsgrad, en övergripande trend.

m i l j ö m å l m e d v e t e n k o n s u m t i o n h o s h u s h å l l e n 14 6 4 12 10 8 2

Genom att handla kravmjölk stödjer konsumenten produktion med kor vars föda till minst 95 % har odlats utan kemiska bekämpnings-medel. Konsumenterna som väljer kravmärkt bidrar också till miljö-målet Ett rikt odlingslandskap eftersom djur i ekologisk produktion i högre grad än andra vistas på bete och därigenom håller betes-marker öppna. Genom att inte använda importerat icke-ekologiskt producerat foder minskar miljöpåverkan i andra länder.

%

figur b.3 Andel kravmjölk i procent av total mängd såld mjölk i liter för perioden 2001–2005 fördelat på region efter AC Nielsens standardregioner

2001 2002 2003 2004 2005

källa: miljömålsportalen

region norr region väst

region mellan region sydost

Den s k SMART-maten har fått allt mer uppmärk-samhet de senaste åren. Det är ett koncept som inrik-tar sig på såväl hälsosam som miljöanpassad mat, och innebär bl a en ökad andel vegetabilier, mer ekologisk produktion, mindre energikrävande växthusodlade grönsaker, mer kött från naturbete samt mer närpro-ducerat och säsongsanpassat. Även ekologiska livs-medel har fått en hel del uppmärksamhet och är inte längre endast små nischprodukter. Bl a har det svenska kocklandslaget i olika sammanhang lyft fram ekologiska råvaror, inte minst genom sin OS-seger 2004. Av all mjölk som säljs i landet ligger andelen kravmärkt mjölk nu som helhet på 6 %. För ekologiska livsmedel totalt sett ligger andelen på ca 3 %.

varor

Den här kategorin inkluderar de varor som hushållen köper, exklusive livsmedel. Varugrupper som i under-sökningar omnämns i termer av stor miljöpåverkan är kläder, skor, möbler, elektriska produkter samt kemi-kalier (exempelvis produkter som tvättmedel, lim, ogräsmedel, målarfärg och bilvax). Giftfri miljö är kanske det mest centrala miljömålet i sammanhanget, men även t ex Ingen övergödning och Frisk luft påverkas av denna konsumtion.

Trender och utveckling

Samtidigt som många produkter blir allt mer miljö-anpassade köper vi allt mer produkter av dessa slag i den allmänna konsumtionsökningen. I produkt-utvecklingen dyker nya kemiska ämnen upp och fortfarande innehåller många produkter ämnen med kända miljö- och/eller hälsoskadliga egenskaper. Under 2005 uppmärksammades bl a silver som anti-bakteriell tillsats i olika produkter.

avfallshantering

Vilket avfall hushållen behöver göra sig av med beror på vilka varor som köps och hur de hanteras. Det går alltså att påverka avfallsfrågorna redan i produktions-, inköps- och användningsfaserna av produkternas livs-cykel. Oavsett hur hushållen köper och hanterar varor

finns det dock miljövinster att göra genom en riktig avfallshantering. Närmast berörda miljömål är Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Trender och utveckling

Den totala avfallsmängden från hushållen fortsätter att öka i takt med den ökande konsumtionen. Däremot går utvecklingen mot att allt mer av avfallet nyttiggörs på något sätt, och att allt mindre går till deponi. Flera aktörer arbetar för att på olika sätt öka källsorteringen av hushållens avfall.

13

de

16

nationella

miljökvalitetsmålen

16

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i

enlighet med FN:s ramkonvention för

klimat-förändringar stabiliseras på en nivå som

innebär att människans påverkan på

klimat-systemet inte blir farlig. Målet skall uppnås

på ett sådant sätt och i en sådan takt att den

biologiska mångfalden bevaras,

livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål för

hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har

tillsammans med andra länder ett ansvar för

att det globala målet kan uppnås.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot att miljökvalitetsmålet nås. Målet innebär att halten, räknad som koldioxidekvi-valenter, av Kyotoprotokollets sex växthusgaser ska stabiliseras på en nivå i atmosfären, som är lägre än 550 ppm. Under klimatmålet finns ett långsiktigt mål som innebär att de svenska utsläppen fram till 2050 bör minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år, för att därefter ytterligare minskas.

Det långsiktiga målet har beräknats utifrån förut-sättningen att utsläppen på sikt ska vara jämnt

för-delade mellan jordens invånare. De svenska utsläppen uppgick 2004 till ca 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person.

hur kan ökningen av jordens medeltemperatur begränsas?

Målet om 550 ppm utgår från bedömningen om att denna haltnivå ska möjliggöra att det s k två graders-målet kan nås. Det innebär att jordens årsmedeltem-peratur inte ska öka med mer än två grader jämfört med den förindustriella nivån. Nya skattningar gör dock gällande att en stabilisering av halten växthus-gaser på ca 550 ppm med största sannolikhet inte är en tillräckligt låg nivå för att säkerställa att tempera-turökningen underskrider två grader. Stabiliseringen kan i stället behöva ske på en betydligt lägre nivå, vilket ställer ytterligare krav på utsläppsminskningar och därmed lägre per capita nivåer år 2050 jämfört med det svenska långsiktiga målet.

omfattande utsläppsminskningar krävs

En förutsättning för att klimatmålet ska nås är att omfattande utsläppsminskningar sker framför allt i i-länder och i u-länder med snabb tillväxt, och på sikt även i övriga u-länder. I-ländernas utsläpp behöver börja minska redan till år 2020 för att de långsiktiga målen ska kunna nås. För att utvecklingen av utsläpp ska ligga i linje med de långsiktiga målen vill EU:s stats- och regeringschefer undersöka möjliga strategier

m i l j ö m å l e t t

17

b e g r ä n s a d k l i m a t p å v e r k a n

för att reducera utsläppen av växthusgaser med 15–30 % till år 2020, jämfört med utsläppen 1990. Dessvärre visar FN:s klimatsekretariats senaste sammanställning av utsläppsstatistik att i-ländernas utsläpp i genomsnitt ökat med ca 9 % mellan 1990– 2003. Styrmedlen som införts globalt har hittills visat sig otillräckliga och vägen till en utveckling i linje med klimatmålet synes vara fortsatt lång.

initiativ som förbättrar förutsättningarna

Dock finns exempel på initiativ som skulle kunna bidra till en vändning. Bl a förs internationella diskussioner och vid FN:s klimatmöte i Montreal i slutet av 2005 kom länderna överens om en process i två delar. 1. Förhandlingar om i-länders åtaganden efter

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. 2. En dialog under Klimatkonventionen om

fram-tidens internationella samarbete på klimatområdet.

European Climate Change Programme (ECCP) – EU:s gemensamma klimatstrategi – består av en rad styr-medel för att komma tillrätta med klimatproblemet. Den viktigaste delen inom ECCP är EU:s utsläpps-handelssystem från 2005 och är en förberedelse för utsläppshandel inom ramen för Kyotoprotokollet. Under 2005 inleddes ett arbete med en översyn av ECCP i syfte att förbättra förutsättningarna för att uppfylla EU-ländernas gemensamma åtagande enligt Kyotoprotokollet och för att strategin ska kunna bidra till att långsiktiga mål uppnås.

Når vi delmålet?

utsläpp av växthusgaser

d e l m å l , 2008–2012

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medel-värde för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Under senare år har en rad förslag lagts fram, vilka om de genomförs kan bidra till att delmålet nås. Utsläppen 1990 var 72,4 miljoner ton koldioxidekvi-valenter, vilket t ex kan jämföras med 2004 års siffror då utsläppen beräknades till 69,9 miljoner ton kol-dioxidekvivalenter. Energimyndigheten och Natur-vårdsverkets senaste prognos visar att utsläppen år 2010 hamnar ca 2 % under 1990 års utsläppsnivå.

Sverige är ett av få länder med ekonomisk tillväxt som nu i början av 2000-talet kan visa lägre utsläpps-nivåer jämfört med 1990. De svenska utsläppen utvecklas dock olika beroende på samhällssektor.

Växthusgasutsläppen inom bostads- och service-sektorn har tack vare minskad oljeanvändning minskat med knappt fem miljoner ton sedan 1990. Under de senaste åren har oljeanvändningen minskat i allt snabbare takt, samtidigt som användningen av fjärr-värme har ökat. Utsläppen från fjärrfjärr-värmeproduktion har trots detta minskat, eftersom ökningen främst skett genom användning av biobränslen.

2004 var vägtrafikens utsläpp ca 1,7 miljoner ton högre än jämfört med 1990. Det är främst utsläppen

5 15 20 25 35 30 10

Figuren illustrerar ökningen av det totala antalet bilar som kan drivas med alternativa drivmedel bland personbilar i Sverige.

antal, tusental

figur 1.1 Lätta miljöbilar i Sverige

källa: www.miljofordon.se

2004 2003

2001

18

från lätta lastbilar och tunga godstransporter som ökar. Personbilarna har i genomsnitt blivit något bränslesnålare och inblandningen av etanol i bensin har fått viss betydelse. Andelen miljöbilar i nybils-försäljningen ökade kraftigt under 2004 och 2005.

Bland industribranscherna är det framför allt utsläpp från järn- och stålproduktion och från raffina-derier som ökar. Utsläppen från dessa var totalt ca 2,4 miljoner ton högre 2004, jämfört med 1990. Stora delar av dessa utsläpp redovisas tillsammans med utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion i den

internationella utsläppsstatistiken och i figur 1.2b. Främsta förklaringar till ökningarna är ökad export-efterfrågan samt förändrad produktion.

Under 2004 lades ett antal förslag fram som har betydelse för klimatmålet, bl a i det s k kontroll-stationsuppdraget och i Vägverkets rapport om en klimatstrategi från transportsektorn. Dessa förslag har delvis behandlats av regering och riksdag under 2005. Ytterligare förslag samt förslag som vidareutvecklats har under 2005 lagts fram av både myndigheter och regeringen. 67 000 70 000 73 000 76 000 79 000

Utsläppen av växthusgaser har under perioden 1990-2004 varierat mellan 68,4 miljoner ton (2000) och 77,5 miljoner ton (1996). Skill-naderna mellan åren beror till stor del på variationer i temperatur och nederbörd. Sedan 1999 har dock utsläppen samtliga år legat något under eller tangerat 1990 års nivå. 2004 uppgick utsläppen till 69,9 ton koldioxidekvivalenter vilket är 3,5 % lägre jämfört med 1990 års nivå.

ton, tusental

figur 1.2a Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige

källa: naturvårdsverket 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. mål 2008–2012

25 000

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 20 000

15 000

10 000

5 000

Utsläppen av växthusgaser utvecklas i olika riktningar i olika sektorer. Den största minskningen sker inom bostads- och servicesektorn. ton, tusental

figur 1.2b Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser

2002 källa: naturvårdsverket 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004

el- och värmeproduktion inkl raffinaderier

industrins energiförbränning energianvändning i bostäder och service transporter

industriprocesser samt lösningsmedel och annan produktanvändning jordbruk

19

b e g r ä n s a d k l i m a t p å v e r k a n

Vägverket

• Miljöklassning av nya dieselbilar med partikelfilter

• Förslag till ny definition av miljöbil

• Regler för efterkonvertering av bilar till alternativa bränslen

• Miljöklassning av alternativa drivmedel (dieselbränslen)

Boverket

• Piska och Morot – Utredning om energi-effektivitet i byggnader

Energimyndigheten

• Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen

Naturvårdsverket

• En mer miljöanpassad offentlig upphandling – förslag till handlingsplan

Regeringen

• Energieffektivt och energismart byggande Ds 2005:51

• Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem Ds 2005:29

• Skärpta upphandlingskrav – miljöbilar (beslut)

Regering och riksdag

• Fortsatt skattenedsättning för biodrivmedel även efter 2008

• Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta bilar

• Skattelättnader för dieselbilar med låga partikelutsläpp

• Reducerat förmånsvärde för miljöbilar – förlängning och ytterligare nedsättning

• Skatt på flyg

• Investeringsstöd för konvertering från direktverkande el och från oljeuppvärmning i bostadshus (beslut) förslag och beslut om styrmedelsförändringar i sverige 2005 av betydelse för klimatmålet

Resvanorna har en stor betydelse för hushållens utsläpp av växthusgaser, särskilt resor med bil och flyg. Dessa utsläpp behöver minska betydligt för att långsiktiga mål ska vara möjliga att uppnå.

Utsläppen från energianvändningen i bostäderna är också av stor betydelse för hushållens ”koldioxid-profil”. På detta område minskar de svenska hus-hållens bidrag kraftigt.

20

Luften skall vara så ren att människors hälsa

samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Bedömningen för miljökvalitetsmålet har föränd-rats sedan 2005.

Luftföroreningar skadar hälsan, naturen, material och kulturföremål. Exponering för luftföroreningar med partiklar och kvävedioxid uppskattas medföra över 5 000 dödsfall totalt per år i Sverige. För två av delmålen är läget positivt. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskar och delmålet för svavel-dioxid klaras idag i alla kommuner. Delmålet för svaveldioxid är därmed uppfyllt.

När det gäller halterna av kvävedioxid i våra tät-orter går arbetet med åtgärder för långsamt. Beslut om att inrätta åtgärdsprogram innebär att möjlig-heterna att nå delmålet inom utsatt tid förbättrats.

Läget för de två nya delmålen, partiklar och benso-(a)pyren ser mindre ljust ut. Delmålet för partiklar överskrids huvudsakligen till följd av emissioner från vägslitage och uppvirvling av damm medan delmålet för benso(a)pyren sannolikt överskrids främst p g a uppvärmning av småhus med ved. Beslut om mera kraftfulla åtgärder är nödvändiga. De åtgärder som hittills fattats beslut om är sannolikt otillräckliga för att nå dessa delmål i tid.

m i l j ö m å l t v å

Frisk luft

Miljöindex visar att förbättringen av luftkvaliteten har avstannat de senaste åren utom för bensen. De två nya delmålen partiklar och benso(a)pyren ingår ej i miljöindex.

index

figur 2.1 Trend för befolkningsviktat miljöindex för luftkvalitet i svenska tätorter under vinterhalvåret från 1990/91 t o m 2004/05

källa: ivl rapport b1815 och svensk miljöövervakning

1990/91 1993/94 1996/97 1999/00 2002/03 2004/05

sot NO2

bensen SO2

Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid basår 1990/91: NO2 = 21 µg/m3, sot = 10 µg/m3, SO2 = 5 µg/m3. Bensenhalt vid

basår 1992/93: 6 µg/m3_.

21

Baserat på prognoser i EU:s tematiska strategi för luftföroreningar bedöms det som mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet som helhet inom utsatt tid. Ambitionsnivån på åtgärderna inom EU såväl som i Sverige måste därför höjas.

Når vi delmålen?

svaveldioxid

d e l m å l _{1, 2005}

Halten 5 mikrogram/m3_{för svaveldioxid som}

årsmedel-värde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

Hela landet klarar idag förmodligen miljömålet för svaveldioxid. Marginalen är dock liten i kuststäder med betydlig påverkan från sjöfart som Trelleborg, Oxelösund, Göteborg och Helsingborg.

kvävedioxid

d e l m å l _{2, 2010}

Halterna 60 mikrogram/m3_{som timmedelvärde och}

20 mikrogram/m3som årsmedelvärde för kvävedioxid skall

i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får över-skridas högst 175 timmar per år.

Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Alltför höga halter av kvävedioxid är fortfarande ett problem i många svenska tätorter. Mätningar och beräkningar från 2004 och 2005 visar att omkring hälften av tätorterna kan ha halter som överskrider delmålen för timmedelvärde och årsmedelvärde vid starkt trafikerade gator.

Kvävedioxid förekommer i tätortsluften alltid till-sammans med andra föroreningar och är då en markör för luftföroreningar, särskilt från trafiken. Kväve-dioxid i tätortsluften har samband med såväl dödlig-het som sjukligdödlig-het och medför enligt beräkningar upp till 2 000 tidigarelagda dödsfall per år i hela lan-det. Åtgärder för att minska kvävedioxid i tätorts-luften minskar sjuklighet i luftvägarna hos barn och det är därför mycket värdefullt att fortsätta att mäta

kvävedioxid i luft. Åtgärder bör dock i första hand inriktas mot de partiklar från fordonsemissioner för vilka kvävedioxid är en bra indikator i tätortsluft.

För att komma till rätta med de höga halterna av kvävedioxid på vissa orter har beslut fattats om att inrätta åtgärdsprogram för Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

marknära ozon

d e l m å l _{3, 2010}

Halten marknära ozon skall inte överskrida 120

mikro-gram/m3som åtta timmars medelvärde år 2010.

Delmålet för marknära ozon överskrids i hela Sverige främst på landsbygden men även i några städer.

Ozon ger irritation av luftvägarna och försämrad lungfunktion samt bidrar till ökad dödlighet. Expo-nering för ozon, vid de ozonhalter som förekommer idag, beräknas kunna medföra fler än 2 000 dödsfall i förtid per år i hela landet. Marknära ozon orsakar också skador för miljardbelopp på gröda och skog. Enligt beräkningar i arbetet med en europeisk strategi för luftföroreningar minskar överskridandet av den kritiska belastningen för skogsmark av ozon från 18 % i nuläget till 4 % år 2020. Antalet tidigare-lagda dödsfall minskar endast marginellt till 2020.

Bildningen av ozon sker huvudsakligen i kraftigt förorenad luft under inverkan av solljus. Ozon trans-porteras även in i landet främst i södra Sverige och kan under kortare tidsperioder medföra höga halter. Exempelvis överskreds målvärdet i landsbygdsmiljö mellan 4–18 dagar under sommarhalvåret 2001, med lägst antal gånger i norra Sverige och flest i södra. Antalet episoder med mycket höga halter av ozon minskar, men årsmedelhalten tycks långsamt öka.

Åtgärder inom EU som helhet, förväntas bidra till att halterna av ozon minskar. Delmålet kommer troligen inte att kunna uppfyllas varma somrar, efter-som bildning av marknära ozon då sker i större omfatt-ning. En miljökvalitetsnorm har införts för ozon.

22

flyktiga organiska ämnen

d e l m å l 4, 2010

År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.

Åtgärder för att minska utsläppen av bensen har medfört att de tidigare höga halterna i tätortsluften minskat med över 70 % sedan 1990-talets början. Minskningen fortsätter och det är troligt att miljömålet klaras till år 2010. De samlade utsläppen av VOC i Sverige för år 2004 var 255 000 ton.

partiklar

d e l m å l 5, 2010

Halterna 35 mikrogram/m3_{som dygnsmedelvärde och 20}

mikrogram/m3_{som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall}

underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst

37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3som

dygnsmedel-värde och 12 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde för partiklar}

(PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

Delmålet är nytt för 2006.

Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter. Därför är det viktigt att mäta halterna och följa upp förbätt-ringar där åtgärder sätts in. Med detta som syfte har riksdagen beslutat införa ett nytt delmål för partiklar. PM10 är en bra indikator för partiklar från vägslitage och uppvirvling av damm, men något sämre som indikator för avgaspartiklar.

En grov uppskattning ger att de flesta av tätorterna söder om Dalälven, samt större tätorter längs Norrlands-kusten ligger i riskzonen för att överskrida delmålets årsmedelvärde för PM10 i urban bakgrund. Mätningar under vinterhalvåret visar att i såväl stora som små tätorter överskrids delmålets årsmedelvärde. Tyvärr har endast ett fåtal tätorter mätt i gaturum hela året och det är därför svårt att fullständigt följa upp del-målet. Sedan tidigare finns åtgärdsprogram mot PM10 för Stockholms län och ska, efter ett regeringsbeslut, tas fram för Göteborg, Norrköping och Uppsala.

Data för PM2,5 finns ännu endast i begränsad utsträckning. Enligt beräkningar kvarstår 2020 en för-kortning av livslängden med ca två månader till följd av exponering för PM2,5. Bidraget av partiklar med långdistanstransport är avsevärt, särskilt i södra Sverige. Därför är gemensamma europeiska åtgärder för att minska utsläpp av partiklar av hög prioritet.

Den viktigaste orsaken för överskridande av miljö-målet är uppvirvling av damm samt användningen av dubbdäck, som genom slitage av vägbanan orsakar stora utsläpp av partiklar till luften. Information har gått ut till allmänheten och till däckbranschen om detta, men det är osannolikt att enbart information

Delmålet för årsmedelvärdet för PM10 överskrids i urban bakgrund i såväl större som mindre tätorter. Märk att halterna kan vara dubbelt så höga i starkt trafikerade gator.

µg/m3

figur 2.2 Medelvärden för PM10 för vinterhalvåret 2004/2005 i urban bakgrund

källa: ivl rapport b1815 och svensk miljöövervakning

Sollefteå Karlshamn Göteborg Sävsjö Tranås Sollentuna Vetlanda Höganäs Kalmar Vaggeryd Uppsala Torsby Malmö Stockholm Jönköping Västervik Forshaga Boden Grums 5 10 15 20 25 30 delmål

23

f r i s k l u f t

räcker som styrmedel. Delmålets dygnsmedelvärde kommer sannolikt inte att kunna nås utan ytterligare åtgärder.

Utsläppen av partiklar minskade mellan 1990–2000 med omkring 40 %, främst genom minskningar inom energi- och industrisektorn. Mellan 2001–2004 har istället en mindre ökning skett.

Under 2005 fattades beslut inom EU med nya utsläppskrav för tunga fordon. Krav på arbetsmaskiner har även införts. Dessa åtgärder kan förväntas minska utsläppen av partiklar i Sverige och i övriga Europa. Partikelutsläppen för både tunga och lätta fordon kommer att skärpas med de nya kraven i Miljöklass 2005. Även den föreslagna skattereduktionen för dieselfordon med låga partikelemissioner kommer, om den införs, att positivt påverka utsläppen.

benso(a)pyren

d e l m å l 6, 2015

Halten 0,3 nanogram/m3_{som årsmedelvärde för}

benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.

Delmålet är nytt för 2006.

Jämfört med förr är halterna av benso(a)pyren låga och därmed har riskerna för lungcancer p g a luftföro-reningar minskat avsevärt. T o m i tätorternas mest trafikerade gator är halterna idag under eller i nivå med delmålet. På vissa platser kvarstår dock förhöjda halter. I flera inlandskommuner i norra och mellersta Sverige är halterna under vinterhalvåret påtagligt över delmålet och även det målvärde som beslutats som ett EU-direktiv överskrids på enstaka platser. Även i ett antal orter i södra Sverige överskrids halterna under vintern. Troligtvis beror de förhöjda halterna i många fall på enskild vedeldning.

De åtgärder som föreslagits är idag otillräckliga för att nå miljömålet. De tekniska förutsättningarna finns idag tillgängliga för att kunna minska utsläppen och därigenom klara delmålet i tid.

Hushållens bidrag till luftföroreningar är betydande. Mellan 2001-2004 minskade hushållens utsläpp av partiklar från personbilstrafiken, men ökade från hushållens användning av trädgårdsredskap. Hushållen har stor betydelse för utsläppen från uppvärmning med ved.

Ekonomiska och juridiska styrmedel är ofta effek-tiva för att få till stånd förändringar av konsum-tionsmönstren. Ett exempel är trängselskatten i Stockholm där en minskning av trafiken i inner-staden har konstaterats i inledningen av försöket.

24

De försurande effekterna av nedfall och

markanvändning skall underskrida gränsen

för vad mark och vatten tål. Nedfallet av

försurande ämnen skall heller inte öka

korrosionshastigheten i tekniskt material

eller kulturföremål och byggnader.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Bedömningen för miljökvalitetsmålet har för-ändrats sedan 2005.

Bedömningen av utvecklingen mot Miljökvalitets-målet har reviderats då nytt underlag visar att miljö-kvalitetsmålet kommer att bli mycket svårt att nå. Utsläppen till luft och nedfallet av försurande ämnen fortsätter att minska, om än inte tillräckligt. Dess-utom tar det lång tid för naturen att återhämta sig.

För att utvärdera måluppfyllelsen av Miljökvalitets-målet används begreppet överskridande av kritisk belastning, d v s hur stort nedfall av försurande svavel och kväve som naturen tål.

Under perioden 1990–2004 har nedfallet av svavel och kväve över Sverige minskat med cirka 60 % respektive 30 %.

eu:s luftstrategi otillräcklig

Den 21 september 2005 lade EU-kommissionen fram EU:s tematiska luftstrategi, som accepterades av Europeiska rådet i rådsslutsatser den 9 Mars 2006. Kommissionen avser under 2007 lägga fram ett för-slag om ett nytt direktiv med bindande utsläppstak till år 2020 för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar. Beslut förväntas under 2008 eller 2009.

EU-kommissionens förslag för att minska luftföro-reningarna i Europa räcker inte för att nå miljökvalitets-målet. Om inga ytterligare åtgärder vidtas, förutom redan beslutade eller avtalade, beräknas kritisk belastning för försurning överskridas på ca 11 % av sjöarealen och på ca 15 % av skogsmarksarealen i Sverige år 2020. EU:s strategiförslag skulle innebära en viss förbättring, med ca 2 %, men är långt ifrån tillräcklig.

ambitioner och åtgärder

Ambitionsnivån i strategin är av största vikt och behöver bli betydligt högre än den som EU-kom-missionen föreslagit. Det är viktigt att arbeta för att länka samman klimat- och luftvårdspolitik, eftersom det skulle skapa ett förändringstryck på energi-, trafik-, och jordbrukssektorerna som gör det möjligt att inom överskådlig tid nå såväl de nationella miljö-målen som EU:s.

m i l j ö m å l t r e

25

En revidering av det s k Göteborgsprotokollet kom-mer sannolikt att påbörjas snart. Det ger en möjlighet för Sverige och EU att verka för mer långtgående utsläppsminskningar även i USA, Kanada och ytter-ligare Östeuropeiska länder.

Nationellt bör ytterligare åtgärder vidtas för att främst minska utsläppen av kväveoxider och för att minska skogsbrukets försurande påverkan.

skilda beräkningssätt

Skillnaden i beräkning av överskridande av kritisk belastning jämfört med beräkning av andelen försurade sjöar och skogsmark är att kritisk belastning avser en framtida risk där hänsyn tas till bl a risk för ökad kväveutlakning och därmed ökad försurning.

Når vi delmålen?

försurning av sjöar och vattendrag

d e l m å l 1, 2010

År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

Delmålet baseras på icke kalkade sjöar, större än fyra hektar.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att del-målet bör kompletteras med en definition av försurade sjöar och vattendrag som tar ställning till hur kalkade sjöar ska beaktas. Delmålet bör också kompletteras så att hänsyn tas till sjöarnas storlek.

Nya bedömningsgrunder har tagits fram, men de har ännu inte slutgiltigt fastställts. Fördelen med de nya bedömningsgrunderna är en bättre koppling till biolo-giska effekter och att en prognos kan göras för framtida försurningstillstånd. De preliminära resultaten med de nya bedömningsgrunderna visar på att ca 5,5 % av de icke-kalkade sjöarna över fyra hektar var försurade år 2000 och att ca 4,5 % beräknas vara försurade år 2010.

b a r a n a t u r l i g f ö r s u r n i n g

figur 3.1 Överskridande av kritisk belastning (det nedfall av försurande ämnen som naturen tål) i sjöar 2020

Nya förbättrade svenska beräkningar av överskridande av kritisk belastning visar att år 2020 beräknas cirka 13 % av sjöarealen fort-farande ha för stort nedfall av försurande ämnen, trots kraftigt minskade utsläpp. De nya beräkningarna har en tydligare koppling till biologiska effekter och en bättre beskrivning av kväveprocesser.

källa: slu miljödata

Överskridande 2020 ekv/ha och år 1 000–1 500 0 0–200 200–400 400–700 700–1 000 4 2 6 8

Andelen försurade sjöar har minskat under det senaste årtiondet. Försurningspåverkan definieras som en pH-minskning med 0,4 enheter. % försurade sjöar

figur 3.2 Andel försurningspåverkade, icke kalkade sjöar över fyra hektar

källa: ivl svenska miljöinstitutet ab

1990 1995 2000 2010