• No results found

Samverkansbjälklag : En studie om KL-platta med samverkande betong

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samverkansbjälklag : En studie om KL-platta med samverkande betong"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMVERKANSBJÄLKLAG

En studie om KL-platta med samverkande betong

IDA NILSSON

DENNIS SVENSSON

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete, byggnadsteknik Kurskod: BTA205

Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik

Handledare: Henrik Wahlberg Examinator: Maher Azaza Datum: 2020-06-26 E-post:

Inn17002@student.mdh.se Dsn17009@student.mdh.se

(2)

ABSTRACT

Purpose: The purpose of this study was to investigate whether timber-concrete composite

(TCC) floors made of a CLT-deck and casted concrete could be used as a method for

increasing the use of wood as a building material. Method: The methods used in this degree project were a literature study, in which a number of laws of construction and different connector systems were studied, as well as an experiment consisting of bending tests on CLT-decks with casted concrete where SFS VB-screws were used as shear connectors. Results: The TCC-beams in the experiment behaved as expected and went to bending failure. The beams displayed an almost invisible slip between the materials despite the low composite action of 40,2 %. In addition, the beams had a higher bending stiffness on average than CLT-beams of the same height would have. Conclusions: Compared to floors made entirely of wood, TCC-floors with CLT add extra mass, stiffness, and better acoustic properties to the construction while maintaining a low floor height. The three main types of connectors used in TCC floors are mechanical, notched and glued-in connectors, where the latter two generates higher composite action and stiffness. Adhesive connection is another method with great potential, but there is still more research needed for this type of connection to be used.

Keywords: Acoustics, bending stiffness, cross-laminated timber (CLT), fire, shear

(3)

FÖRORD

Det har äntligen blivit dags att skriva vårt examensarbete, omfattande 15 högskolepoäng, som är den sista och avslutande fasen på vår utbildning till högskoleingenjörer i byggnadsteknik. En väldigt rolig period i livet ska även den ha ett slut och då hoppas vi kunna sätta igång en träbyggande framtid. Ett stort tack vill vi rikta till alla som har hjälp oss på traven med material eller kunskap och med det sagt så, tack till Martinsons AB och SFS Intec som sponsrat oss med material. Tack också till Klas Hagberg som ställde upp som expert inom akustik samt Joakim Jansson på MDH som hjälpt oss att genomföra experimentet. Ett extra stort tack vill vi rikta till vår handledare Henrik Wahlberg på MDH som har stått ut med alla våra frågor och bidragit med kunskap och handledning under denna resas gång.

Arbetet i sin helhet är skrivet av författarna gemensamt.

Västerås i juni 2020

(4)

SAMMANFATTNING

Sverige består till stor del av skog samtidigt som kraven på klimatneutralitet ökar, ändå byggs merparten av våra flerfamiljshus fortfarande i betong. Regeringen har som mål att Sverige ska bli ett av världens första länder som blir helt fossilfria och i sitt arbete att nå målen lyfter de fram ett hållbart bostadsbyggande och framförallt träelement som en viktig del.

Fram till 1994 när BBR ändrade från materialkrav till funktionskrav så var det omöjligt att bygga höga hus av trä i Sverige. Detta gjorde att forskning och erfarenhet av trähus kom att släpa efter jämfört med sina konkurrenter betong och stål. En nackdel som lyfts fram med träbyggnader är att de som regel behöver dubbelkonstruktioner för att klara ljudkraven och får på så sätt tjocka mellanbjälklag. Det är något som kan göra att höga trähus förlorar ett helt våningsplan eftersom byggnadshöjden oftast är reglerad i detaljplanen.

Ett alternativ till användande av enbart trä är att bygga samverkansbjälklag. I detta arbete undersöks samverkansbjälklag av KL-trä med pågjuten betong där de olika materialens egenskaper kan nyttjas för att optimera bjälklaget. Det är en metod som är ovanlig i Sverige men som används en del utomlands men då främst vid renovering av äldre hus.

Syftet är att se om samverkansbjälklag av KL-trä och betong kan vara ett alternativ för att öka träbyggandet i Sverige. Metoden som används är en litteraturstudie och ett experiment. Lagar och krav inom akustik, brand och fukt studerades och teoretiska

hållfasthetsberäkningar genomfördes. Hållfastheten kontrollerades med ett experiment där tre balkar utsattes för ett 3-punktsböjprov.

Litteraturstudien visar att samverkansbjälklag är ett bra sätt att få in tyngd i byggnaden som bland annat minskar egensvängningarna. De kan också vara bra ur brandsynpunkt eftersom träet förkolnar och är lättare att beräkna än traditionella betongbjälklag. Även akustiken förbättras av en betongpågjutning. Det krävs dock att materialen samverkar med varandra och det finns några olika sätt att åstadkomma det. Det som i dagsläget används är mekaniska förbindare i form av olika skruv eller hålplåtar som fräses ner i träet och så finns det grovnot där det hackas ur i KL-skivan innan gjutning. Det forskas även på användning av lim som förbindare men det används inte i dagsläget då det finns en del osäkerheter kring denna metod.

Ett böjprov genomfördes med balkar av KL-trä och pågjuten betong där samverkan åstadkoms med hjälp av SFS VB-skruv som förbindare. Resultatet visar att balkarna i

experimentet gick till böjbrott i form av sprickor i träets nederkant. Något som var intressant var att balkarna såg ut att inte ha någon förskjutning mellan träet och betongen trots en låg samverkansgrad på 40,2 % och samverkansbalkarna fick ändå en högre böjstyvhet än vad enbart trä har.

Slutsatsen blir att samverkansbjälklag kan vara ett bra alternativ för att öka byggandet av trähus. Endast en liten mängd betong kan hjälpa till att förebygga de problem som kan uppstå kring akustik, egensvängningar och höga bjälklag som träbyggnader annars kan få. Att få mer tyngd och ökad styvhet i bjälklaget förhindrar att det lätta materialet som trä är belastas över sin elasticitetsmodul och börjar svänga. Att öka böjstyvheten och tillföra massa

(5)

öppnar också upp för möjligheten att bygga tunnare bjälklag för samma spännvidder vilket i sin tur leder till att byggnader kan få fler våningsplan och mer boarea.

Nyckelord: Akustik, brand, böjstyvhet, KL-trä, samverkansbjälklag, skjuvförbindare,

(6)

INNEHÅLL

1 INLEDNING... 11 1.1 Bakgrund ... 11 1.2 Syfte ... 12 1.3 Frågeställningar ... 12 1.4 Avgränsning ... 12 2 METOD ... 13 2.1 Litteraturstudie ... 13 2.2 Experiment ... 13 3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ... 14

3.1 Lagar och krav ... 14

3.2 KL-trä ... 15

3.3 Betong ... 16

3.4 Samverkansbjälklag ... 16

3.4.1 Historik och användning ... 16

3.4.2 Fördelar gentemot träbjälklag ... 17

3.4.3 Fördelar gentemot traditionella betongbjälklag ... 17

3.4.4 Nackdelar ... 18 3.4.5 Akustik ... 18 3.4.6 Brand ... 19 3.4.7 Fukt... 19 3.5 Samverkan ... 19 3.6 Skjuvförbindare ... 20 3.6.1 Mekaniska förbindare ... 20 3.6.2 Limförankrade förbindare... 21 3.6.3 Grovnot ... 22

3.6.4 Lim som förbindare ... 22

4 AKTUELL STUDIE ... 24

4.1 Material och montering ... 24

4.1.1 KL-trä ... 24 4.1.2 SFS VB-skruv ... 25 4.1.3 Betong ... 28 4.1.4 Armering ... 28 4.2 Förberedelser ... 28 4.3 Utförande ... 31 4.4 Teoretisk samverkansgrad ... 32 5 RESULTAT ... 33 5.1 Böjprov av samverkansbalkar ... 33

(7)

5.2 Beräkningar av karakteristiska värden ... 34 5.2.1 Moment... 34 5.2.2 Normalspänningar ... 34 5.2.3 Störst skjuvspänning... 35 5.3 Alternativ tvärsnittshöjd ... 35 6 DISKUSSION ... 37 6.1 Resultat ... 37 6.2 Metod ... 38 7 SLUTSATSER ... 39

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 41

REFERENSER ... 42

BILAGA 1: BÄRFÖRMÅGA PER SKRUVPAR ... 2

BILAGA 2: MEKANISK TYNGDPUNKT ... 3

BILAGA 3: EFFEKTIV BÖJSTYVHET ... 4

BILAGA 4: MAXMOMENT, PUNKTLAST OCH TVÄRKRAFT ... 5

BILAGA 5: SKJUVFLÖDE OCH SKJUVSPÄNNING ... 6

BILAGA 6: ANTAL SKRUVPAR ... 7

BILAGA 7: TEORETISK SAMVERKANSGRAD ... 8

BILAGA 8: PROVTRYCKNING AV BALK A ... 10

BILAGA 9: PROVTRYCKNING AV BALK B ... 11

BILAGA 10: PROVTRYCKNING AV BALK C ... 12

BILAGA 11: KARAKTERISTISKA MOMENTET ... 13

BILAGA 12: NORMALSPÄNNING ... 14

BILAGA 13: SKJUVSPÄNNING ... 16

BILAGA 14: TRÄTVÄRSNITTSHÖJD FÖR ATT UPPNÅ SAMMA BÖJSTYVHET ... 17

(8)

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 3-skikts KL-träskiva ... 15

Figur 2 Nedböjning, förskjutning och töjningsdiagram vid (a) fullständig samverkan, (b) ofullständig samverkan och (c) ingen samverkan... 20

Figur 3 SFS VB-skruv ...21

Figur 4 HBV-system ...21

Figur 5 Grovnot ... 22

Figur 6 Riktning för hållfasthetsvärden ... 24

Figur 7 Geometrin och skruvarnas placering, långsida [mm] ... 27

Figur 8 Geometrin och skruvarnas placering, kortsida [mm] ... 28

Figur 9 Skruvarnas placering, långsida ... 29

Figur 10 Skruvarnas placering, kortsida ... 29

Figur 11 Färdiga formar inklusive armering ... 30

Figur 12 Färdiga balkar ... 30

Figur 13 Geometri för provtryckning [mm] ...31

Figur 14 Böjprov ...31

Figur 15 Brott i en av balkarna ... 33

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1 Materialvärden för KL-skiva 100-5s [MPa] ... 24

Tabell 2 Minimiavstånd för SFS VB-skruv [mm]... 25

Tabell 3 Ingångsvärden vid beräkning av skjuvflöde ... 26

(9)

BETECKNINGAR

Beteckning Beskrivning Enhet

A Area mm2

a Avstånd från mekanisk tyngdpunkt till

delens tyngdpunkt mm

dA Delytans area mm2

E Elasticitetsmodul MPa

EI Böjstyvhet Nmm2

FRk Karakteristisk bärförmåga N

Fax, α, Rk Karakteristiskt värde för axiell

utdragsbärförmåga N

ft,k Karakteristisk draghållfasthet MPa

I Tröghetsmomentet mm4

kα Faktor med hänsyn till skruvarnas

placering L Spännvidd m lef Inträngningsdjupet mm M Moment Nmm P Punktlast N V Tvärkraft N v Skjuvflöde N/mm W Böjmotstånd mm3 y Tyngdpunkt mm 𝑦̅ Mekanisk tyngdpunkt mm ρ Densitet Kg/m3 σ Normalspänning MPa τ Skjuvspänning MPa

(10)

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

BBR Boverkets byggregler

EKS Boverkets konstruktionsregler

ETA European Technical Approval

PUR-lim Polyuretanlim

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Brottsgräns Maximala spänningsbelastningen ett material kan hantera Homogent material Materialet är lika uppbyggt genom hela materialet

Hålfasthetsklass Karakteristisk böjhållfasthet i brottgränstillstånd Isotropt Lika egenskaper i alla riktningar

Klimatklass Beskriver hur mycket fukt som träet utsätts för i konstruktioner Krypning Deformation som material får över tid vid belastning

Ortotropt Materialet har tre huvudriktningar, vinkelräta mot varandra med olika egenskaper

(11)

1

INLEDNING

Sverige är ett land som till stor del är täckt av skog samtidigt som kraven att bli

klimatneutrala ökar, ändå byggs merparten av Sveriges flerbostadshus fortfarande i betong.

1.1

Bakgrund

På uppdrag av Naturvårdsverket (2018) gjordes en undersökning om människors inställning i klimatfrågor. I den framgår det tydligt att svenskar är mycket positiva till att bidra både privat, genom att handla varor och tjänster av företag som vill bromsa in klimatförändringen och genom samhällsåtgärder som görs för att rädda klimatet. Regeringen (2018) har som mål att Sverige ska vara ett av världens första länder som blir helt fossilfria. I sitt arbete för att nå målen lyfter de fram ett hållbart bostadsbyggande och framförallt träelement som en viktig del. Träets förmåga att binda kol och samtidigt vara förnybar ger trä en fördel i miljö- och klimataspekter och är således en viktig del för ett hållbart byggande.

Efter en lång tradition med stadsbränder i Sverige beslutades det 1874 att det inte fick byggas fler trähus i våra städer. Ett beslut som sedan varade ända fram till 1994 då det ändrades från materialkrav till funktionskrav i BBR som återigen öppnade upp möjligheten att bygga trähus i mer än två våningar. Under denna tid kom forskning och erfarenhet av trä att släpa efter sina konkurrenter betong och stål (Tillväxtverket, 2019-03-04). Trots att vi idag ser en tydlig uppgång av trä som stommaterial (Regeringen, 2018) och har en god tillgång till trä i Sverige visar siffror från Statistiska centralbyrån att endast 13 procent av de flerbostadshus som byggdes 2017 och 2018 byggdes med trästomme (TMF, 2018-12-04).

En nackdel som träbjälklag har jämfört med betongbjälklag är förmågan till ljudisolering, där träbjälklaget i regel behöver dubbelkonstruktioner för att klara dessa krav. Dimensionerna blir betydligt större än för motsvarande betongbjälklag för att klara samma krav (Svenskt trä, 2018-09-20). Detta kan innebära att ett helt våningsplan färre kan byggas vid de tillfällen då det finns regler för begränsning av byggnadshöjd eller att rumsvolymen blir mindre.

Ett alternativ till att bygga bjälklag i enbart trä respektive betong kan vara att bygga

samverkansbjälklag. Ett samverkansbjälklag är en konstruktion som är uppbyggd av minst två material som samverkar med varandra. Denna studie behandlar samverkansbjälklag av trä med pågjuten betong där de två materialen sammanfogas med skjuvförbindare. KL-trä är en beteckning för korslimmat KL-trä och är ett byggelement som består av massiva träskivor som korslagts och limmats ihop. I samverkansbjälklag utnyttjas respektive materials egenskaper genom att den pågjutna betongplattan tar upp tryckkrafterna som uppstår medan KL-träplattan tar upp den större delen av dragkrafterna (Borgström, Fröbel & Gustafsson, 2017).

Samverkansbjälklag av KL-trä med pågjuten betong har hittills inte använts i någon större utsträckning inom Sverige, däremot har den under lång tid använts utanför Sverige och då främst när gamla bjälklag ska renoveras (Borgström et al., 2017). I den här studien kommer för- och nackdelar med denna typ av samverkansbjälklag undersökas.

(12)

I tidigare studier har Freij och Kristerson (2018) studerat framtiden för flerbostadshus i trä där de identifierat vilka faktorer som påverkar valet av stomme och kommit fram till att det mest är vana som avgör. Hansson och Hervén (2011) påstår att det inte blir ekonomiskt hållbart med dagens teknik att bygga i trä och samtidigt klara ljudkraven.

Det finns ett antal tidigare studier där samverkansbjälklag av trä och betong har undersökts. En av dessa studier gjordes av Järnmark och Jedid (2015) som bland annat drog slutsatsen att samverkansbjälklaget var bra ur brandsynpunkt, hade mindre miljöpåverkan än ett betongbjälklag samt var relativt billigt jämfört med många andra typer av bjälklag med liknande egenskaper. Bjälklaget som undersöktes i deras arbete var dock en specifik prototyp där konstruktionen var uppbyggd med träbalkar av konstruktionsvirke mellan en KL-platta och en prefabricerad betongplatta, således en annan konstruktionstyp än den som undersöks i denna studie, som behandlar en massiv KL-platta med pågjuten betong.

1.2

Syfte

Syftet är att identifiera för- och nackdelar med samverkansbjälklag i form av KL-platta med pågjuten betong för att utreda i vilken utsträckning det kan vara ett alternativ för att öka byggandet av flerfamiljshus i trä.

1.3

Frågeställningar

• Vilka för- och nackdelar har samverkansbjälklag av KL-platta med pågjuten betong? • Vilka metoder finns för att åstadkomma samverkan mellan KL-plattan och betongen? • Vilken belastning klarar samverkansbjälklaget i brottgränstillstånd och hur stor blir

samverkansgraden mellan KL-träet och betongpågjutningen?

• På vilket sätt kan byggande med trä öka med användningen av samverkansbjälklag?

1.4

Avgränsning

Det finns andra typer av samverkansbjälklag där KL-trä inte ingår, men dessa fokuseras ej på i studien. Flera aspekter gällande för- och nackdelar undersöks i litteraturstudien men experimentet i form av böjprov behandlar dock endast konstruktionsmässiga-, och inte produktionsmässiga utmaningar. Inte heller några beräkningar med avseende på ekonomi, miljö eller energi utförs.

Böjproven görs endast med KL-skiva av modell 100-5s, SFS Intecs VB-skruvar av typ 7,5 mm x 100 mm som förbindare, en betongkvalitet på C30 och samma tvärsnittshöjd med totalt 150 mm på bjälklaget. Inga andra kombinationer av samverkansbjälklag genomförs. Inga

deformationsberäkningar görs utan alla beräkningar sker med karakteristiska värden och i brottgränstillstånd.

(13)

2

METOD

Examensarbetet bygger på en litteraturstudie och ett experiment i form av böjprov på balkar.

2.1

Litteraturstudie

Litteraturstudien omfattar tidigare studier om samverkansbjälklag, akustik i trä,

brandmotstånd och hållfasthetsberäkningar. Litteraturstudien behandlar även vilka lagar och regler som behöver efterföljas vid byggnationer och som kan leda till att vissa material inte kan användas. För att söka relevant litteratur har sökmotorer som Google Scholar, DiVA portal, Google och MDH biblioteks egen sökmotor Primo använts.

2.2

Experiment

Inom den aktuella studien genomfördes böjprov på KL-plattor med samverkande betong för att undersöka hur effektivt materialen kan samverka, vilken belastning samverkansbalken kan klara och att jämföra resultaten med teoretiska beräkningar och kontrollera hur det står sig i jämförelse med enbart trä. Böjproven utfördes som ett så kallat trepunktsprov där balken ligger på två upplag och får en tryckande punktlast på mitten. Tre olika böjprov av samma typ av konstruktion genomfördes för att få en serie som ökar tillförlitligheten av resultatet. Resultaten av böjproven analyseras och jämförs med genomförda teoretiska beräkningar i enlighet med EKS 11.

(14)

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

Den ämnesmässiga referensramen behandlar vilka lagmässiga krav ett mellanbjälklag ska uppnå, uppbyggnaden av samverkansbjälklaget och de ingående materials egenskaper. Kapitlet behandlar även vilka metoder det finns för att åstadkomma samverkan.

3.1

Lagar och krav

I Sverige finns flera olika lagar, föreskrifter och allmänna råd som ska följas. Dessa kan se olika ut beroende på vilken typ av byggnad som ska uppföras men det finns dock några som är gemensamma för alla (Lundblad & Stjärnborg, 2018). I enlighet med 8 kap. 4 § i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) måste alla byggnadsverk bland annat ha väsentliga tekniska egenskaper i fråga om bärförmåga, säkerhet i händelse av brand och användning samt skydda mot buller.

EU har i Eurokoderna tagit fram gemensamma krav för bärverksdimensionering som gäller alla medlemsländer. Eftersom Sverige har ett annorlunda klimat och andra geologiska förutsättningar än de flesta EU länder har Boverket tagit fram egna konstruktionsregler (EKS) för enbart Sverige (BFS 2011:10, avdelning A:39). För att tillämpa lagkraven i Sverige används både BBR och EKS (Lundblad & Stjärnborg, 2018).

I avsnitt 5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:69) finns reglerna som gäller för brand. En byggnad ska utformas så den inte helt eller delvis kollapsar om en olycka inträffar och ett bjälklag i byggnadsklass 1, som gäller byggnader med fler än tre våningar, ska klara brandteknisk klass REI60. Det innebär att bjälklaget ska klara bärförmågan, stå emot strålning och rök i minst 60 minuter (Brandingenjör LTU, 2013-09-29).

Boverket (2017-04-24) beskriver reglerna om fuktsäkerhet som är till för att förhindra människors ohälsa på grund av skador, dålig lukt och mikrobiell påväxt i konstruktioner. I avsnitt 6:5 i Boverkets byggregler finns det beskrivet att den relativa luftfuktigheten inte får överstiga 75 % och inbyggd byggfukt är ett problem som de lyfter fram. För att människor ska trivas ska rumshöjden i bostäder vara minst 2,40 meter i rum där personer vistas mer än tillfälligt. I övriga utrymmen, som tillexempel badrum, räcker det med 2,10 meter (BFS 2011:6, avsnitt 3:311).

Alla typer av byggnader ska utformas så att störande ljud från till exempel installationer, intilliggande utrymmen och ljud utifrån inte sprids och skapar olägenheter för de som vistas där. Kraven ser olika ut beroende på vad byggnaden ska användas till. För bostäder är högst tillåtna stegljudsnivå 56 dB och ljudnivåskillnaden mellan utrymmen ska vara minst 52 dB (BFS 2011:6, avsnitt 7:2).

(15)

3.2

KL-trä

Trä är ett material med hög hållfasthet, bra isoleringsförmåga och låg egenvikt men med sämre egenskaper när det kommer till fukt och till det faktum att det är brännbart. Trä är varken ett homogent eller isotropt material. Det betyder att kvistar, sprickor och andra defekter kan förekomma och att det klarar tryck och drag olika beroende på var och hur träet belastas (Isaksson, Mårtensson & Thelandersson, 2016). För att optimera träets egenskaper, jämna ut de ortotropa skillnaderna och utöka träets användningsområde har KL-trä börjat användas som stommaterial. KL-trä består av ett udda antal lager trälameller av

konstruktionsvirke som ligger parallellt med varandra och där varje lager roteras 90 grader mot föregående skikt, lagren limmas sedan ihop och bildar en kontinuerlig platta eller skiva, se Figur 1. Plattorna består oftast av 3-, 5, eller 7-skikt där olika tjocklekar, lim och

hållfasthetsklasser kan användas. Den typ som är vanligast för bjälklag är 5-skikt där de yttersta lagren är längsgående. Det lim som oftast använd är ett polyuretanlim (PUR) som har bra motstånd för brand men som endast får användas i klimatklass 1 och 2 (Kvist & Ingvarsson, 2019).

Figur 1 3-skikts KL-träskiva. Från Borgström et al., (2017, s. 16). Svenskt trä/KL-trähandbok. Återgiven med tillstånd

De flesta skivor är uppbyggda av konstruktionsvirke med hållfasthetsklass C24 (Martinsons, u.d.). Detta innebär att de klarar 24 MPa vid böjning parallellt med fibrerna (Isaksson & Mårtensson, 2017) men även C14 virke förekommer i de mellanskikt som ej är i den bärande riktningen där belastningen också blir mindre. KL-skivor som ingår i standardsortimentet går att få i längder upp till 16 meter med en varierande bredd från 2,4 till 3 meter. Vid spännvidder längre än 7,7 meter behöver bjälklagen förstärkas med limträbalkar (Martinsons, u.d.).

Ljud uppstår som svängningar i elastiska material när de belastas över sin elasticitetsmodul (Andersson, 1998). I lätta konstruktioner bidrar slagljud till en högre vibrationsamplitud som kan upplevas som störande. Boende i trähus kan på så sätt uppleva ett dunkande ljud som blir störande även fast konstruktionen uppfyller kraven för ljudisolering (Flodén, 2016). Vad gäller brandegenskaper är nackdelen med KL-trä att det är brännbart och därmed bidrar till brandbelastningen. Fördelen är däremot att det uppträder förutsägbart och brinner med

(16)

en känd ungefärlig hastighet som för barrträ är ungefär 0,65–0,80 mm/minut, där det obrända träet bibehåller sin bärförmåga, vilket gör det enklare att dimensionera. Kolskiktet som uppstår vid förbränningen fungerar också isolerande för det obrända träet innanför (Borgström et al., 2017). Limmet i KL-träet beskrivs som en svaghet men vid användning av PUR-lim så kan ändå ett brandmotstånd på 60 minuter uppnås om de yttre lagren av KL-trä är minst 40 mm tjocka och förhindrar elden att nå in till limmet (Östman, Brandon & Just, 2018).

Intresset för byggande med KL-trä har ökat stort de senaste åren. Länge fanns det endast en tillverkare av KL-trä i Sverige och det var Martinsons, men tack vare efterfrågan av

materialets miljömässiga fördelar, höga hållfasthet, bärförmåga och brandegenskaper har fler aktörer i sågverksbranschen, som Setra och Stora Enso, investerat i KL-träfabriker i Sverige (Stork, 2018).

3.3

Betong

Betong består av cement, vatten och ballast. Det är ett beständigt, formbart och tätt material med en hög tryckhållfasthet som främst används i bärande konstruktioner (Burström, 2007). Draghållfastheten hos betong är däremot mycket låg och brukar ofta inte tas i beaktande vid dimensionering, därför brukar armering gjutas in i betongbjälklag för att ta upp de

dragspänningar som uppstår vid böjning. Hur hög tryckhållfasthet betong har bestäms med hjälp av provbelastningar på kuber eller cylindrar, och betongen klassificeras in i klasser såsom C30/37, där C står för betong (concrete), den första siffran är hur mycket

tryckspänning i MPa ett cylinderprov klarar och den andra siffran hur mycket tryckspänning i MPa ett kubprov klarar (Isaksson et al., 2016).

Betong brukar allmänt betraktas som ett material med god beständighet mot brand. Vid höga temperaturer kan dock spjälkning ske på grund av att det kemiskt bundna vattnet i betongen avdunstar. I betongbjälklag kan det vid brand innebära att täckskiktet spjälkas bort i sådan utsträckning att underkantsarmeringen blottas vilket påverkar bärförmågan negativt för konstruktionen (Lond, 2005). Avspjälkningsrisken är extra stor om betong utsätt för brand från två håll (Isaksson et al., 2016).

3.4

Samverkansbjälklag

I detta avsnitt beskrivs varför samverkansbjälklaget har kommit till och dess egenskaper.

3.4.1

Historik och användning

Samverkanskonstruktioner av trä och betong började utvecklas efter första och andra världskriget på grund av att det då rådde brist på stål till armering för betong. Användandet av samverkanbjälklag, både som uppgradering och renovering av äldre träbjälklag, men också som bjälklag i nya byggnader, är inte särskilt vanligt i Sverige men har länge använts i

(17)

flera europeiska länder som till exempel Österrike, Schweiz och Italien. Intresset för användandet och utvecklingen av den här typen av bjälklag har ökat under de senaste åren (Yeoh, Fragiacomo, De Franceschi & Boon, 2011). Byggandet av samverkansbjälklag av KL-trä och betong görs både med så kallad ”våt metod”, där betongen gjuts på byggarbetsplatsen och med prefabricerad metod där bjälklagsmoduler tillverkas i fabrik.

3.4.2

Fördelar gentemot träbjälklag

Det finns flera anledningar till att samverkansbjälklag används. En av de stora fördelarna som samverkansbjälklag har jämfört med träbjälklag med samma höjd är att böjstyvheten med betongens hjälp blir större, eftersom betongen har en betydligt högre elasticitetsmodul än trä. Detta möjliggör ett byggande med större spännvidder eftersom nedböjningen, som ofta är en av de dimensionerande faktorerna, blir mindre (Yeoh et al., 2011). Den större böjstyvheten innebär också mindre känslighet mot vibrationer. Andra fördelar med samverkansbjälklaget är att det har bättre akustiska egenskaper och ett bättre brandmotstånd än träbjälklag med motsvarande höjd (Lukaszewska, 2009). Det har

dessutom en större termisk massa vilket resulterar i en lägre energiåtgång för värmning och kylning av byggnaden (Yeoh et al., 2011).

En utmaning i flervåningshus av trä som beror på träets förhållandevis låga elasticitetsmodul och styvhet, men även dess låga massa, är den frekvens och de accelerationer som kan uppstå av vindlaster. Vinden och dess dynamiska effekter kan orsaka svängningar i byggnaden vilket kan upplevas som obehagligt och framkalla illamående för de personer som befinner sig i byggnaden (Crocetti, 2018). Crocetti (2018) beskriver att ett praktiskt och effektivt sätt att minska dessa av vinden framkallade vibrationer i träkonstruktioner är att använda någon form av hybridlösning. Enligt Borgström et al. (2017) innebär den extra styvheten i samverkansbjälklag på grund av betongplattan en jämnare fördelning av vindlaster och övriga horisontella laster över de vertikalt bärande konstruktionsdelarna.

I bjälklag beror den svikt och de svängningar som uppstår i första hand på bjälklagets tyngd och styvhet. Desto tyngre ett bjälklag är desto svårare är det att sätta i rörelse. Då trä har låg elasticitetsmodul och massa kan detta bli ett problem. Enligt Crocetti (2018) är ett sätt att reducera störande svikt att använda sig av samverkansbjälklag med betong. Vidare förklarar han att en ytterligare fördel med den ökade massan som ett samverkansbjälklag innebär är att byggnaden får ett större motstånd mot stjälpning. Det är något som annars kan vara ett problem för höga och lätta konstruktioner som trähus och som innebär att andra åtgärder behöver genomföras.

3.4.3

Fördelar gentemot traditionella betongbjälklag

Samverkansbjälklag har även vissa fördelar gentemot vanliga armerade betongbjälklag. Bland dessa kan enligt Yeoh et al. (2011) nämnas en snabb montering av trädelen, särskilt när den som i KL-skivans fall är prefabricerad, på grund av träets lägre vikt. KL-skivan fungerar även som en permanent form för betongpågjutningen, vilket minskar tid och ansträngning för formsättning. Ytterligare fördelar är minskad egentyngd, minskad

(18)

betongvolym vilket kan leda till snabbare byggprocess samt mindre mängd koldioxidutsläpp eftersom trä är koldioxidneutralt (Dias, Schänzlin & Dietsch, 2018).

Vid böjning i brottgränstillstånd är den nedre delen av en betongplatta sprucket upp till två tredjedelar av höjden. I ett samverkansbjälklag ersätts denna ineffektiva spruckna

tvärsnittsarea istället med trä (Dias et al., 2018).

3.4.4

Nackdelar

Även om samverkansbjälklag har många fördelar finns det också vissa nackdelar. Betong behöver tid att torka, vilket kan leda till längre byggtid än vid byggande av bjälklag i enbart trä när gjutningen på träet sker på byggarbetsplatsen. Betongpågjutning direkt på KL-plattan innebär även att fukt kommer in i konstruktionen under byggprocessen, som normalt brukar vara en torr process för träbyggnader. Samverkansbjälklaget har till dess att betongen torkat färdigt även en lägre styvhet och högre krypning, vilket innebär att det kan behöva stöttas upp till dess att betongen torkat så pass mycket att bjälklaget fått tillräcklig styvhet för att kunna klara av betongens egentyngd. Detta för att minimera permanent nedböjning (Lukaszewska, 2009). En allt för stor krympning av betongen under torktiden leder till ytterligare nedböjning, det är därför fördelaktigt att använda en betong med liten krympning. Det finns enligt Yeoh et al. (2011) också begränsad information om hur samverkansbjälklag uppträder över lång tid.

På grund av nackdelarna med den våta metoden, som det kallas när betongen gjuts direkt på trädelen, forskas det även på samverkansbjälklag och skjuvförbindare till dessa där

betongplattan är prefabricerad och kan monteras fast i trädelen på byggarbetsplatsen. Även fullständigt prefabricerade modeller har börjat utvecklas (Yeoh et al., 2011).

3.4.5

Akustik

Flodén (2016) beskriver i sin doktorsavhandling att det finns två typer av ljud, det är luftburna ljud och slagljud. Luftburna ljud kan till exempel vara tal och ljud från högtalare medan slagljud kan komma från fotsteg eller när det tappas saker. Ljudisoleringen för ett bjälklag har till stor del att göra med massan. Ett träbjälklag är en lättviktskonstruktion och är därför lättare att sätta i rörelse jämfört med till exempel ett betongbjälklag. De ljud som är svårast för lätta bjälklag att motverka är framförallt stegljud som kan överföras till andra rum i form av vibrationer som uppstår och strålas ut (Svenskt trä, 2018-09-20).

Enligt K. Hagberg, akustiker och grundare av Acouwood, som varit inblandad i byggprojekt i Sverige där samverkansbjälklag av KL-trä och betong använts, så skulle en betongpågjutning på KL-trä förbättra ljudisoleringen avsevärt (personlig kommunikation, 2020-05-08). Han säger också att stegljud är ganska lätta att bygga bort men att träkonstruktioner är mycket dåliga på att ta bort luftburna ljud. Vidare påtalade han att samverkansbjälklag inte alls är vanligt i Sverige, men att det kan vara en bra kompromiss för träbyggande då det vinns akustik och det vinns tyngd i konstruktionen.

(19)

3.4.6

Brand

Brandtekniskt är samverkansbjälklag av trä och betong enligt Yeoh et al. (2011) bättre än traditionella träbjälklag och klarar sig även bra konkurrensmässigt mot bjälklag av enbart armerad betong. I samverkansbjälklag fungerar betonglagret som ett skydd mot höga temperaturer för träplattan och fördröjer därmed tiden det tar för träet att börja förkolna. När trädelen förkolnas så kommer kollagret som uppstår att fungera som ett isolerande lager och skydda förbindarna och betongen mot höga temperaturer (Yeoh et al., 2011).

3.4.7

Fukt

När träkonstruktioner utsätts för fukt, vilket är fallet när våt betong gjuts direkt mot en KL-platta, innebär det ofta en viss risk för fuktrelaterade problem. Enligt Augustsson och Jamel (2019) som undersökte KL-plattor med pågjuten betong med avseende på fukt och huruvida ett tätskikt mellan lagren är nödvändigt så finns det inget större problem vad gäller

mikrobiell påväxt på träet. Det som däremot skulle kunna kan vara ett problem är de

fuktbetingade rörelser som uppstår och ur detta avseende kan det behövas ett tätskikt mellan KL-skiva och betongpågjutning.

3.5

Samverkan

För att den pågjutna betongskivan och KL-skivan i bjälklaget ska samverka och inte arbeta som enskilda delar så krävs någon form av skjuvförbindare som för över krafterna mellan delarna. Det är dessa skjuvförbindare och dess skjuvstyvhet som är avgörande för hur styvt bjälklaget blir och hur hög samverkansgraden blir. Det finns enligt Lukaszewska (2009) två extremfall gällande samverkan för bjälklag. Det ena är när ingen samverkan alls sker mellan KL-plattan och betongplattan, då inget förband finns mellan delarna. Detta innebär att delarna kommer vilja glida ifrån varandra och att de tar upp drag- och tryckkrafter var för sig vilket innebär att tvärsnittet har två neutrala lager. Det andra extremfallet är fullständig samverkan, vilket innebär att konstruktionsdelarna är helt sammanfogade med varandra och att ingen glidning sker (Lukaszewska, 2009). Detta innebär att tvärsnittet endast har ett neutralt lager (Borgström et al., 2017).

Det är svårt att uppnå fullständig samverkan, eftersom i praktiken är skjuvförbindarna deformerbara vilket leder till en liten, men ej försumbar, förskjutning mellan lagren

(Lukaszewska, 2009). Detta mellanting av de två extremfallen brukar kallas ofullständig eller delvis samverkan och är oftast det normala fallet för samverkansbjälklag. Denna icke

försumbara förskjutning som uppstår orsakar krafter i förbindarna vilket gör dem till den avgörande komponenten för samverkansbjälklagets funktion (Borgström et al., 2017). Avståndet mellan de neutrala lagren i tvärsnittet kommer öka desto sämre samverkansgrad bjälklaget har. De olika fallen illustreras i Figur 2.

(20)

Figur 2 Nedböjning, förskjutning och töjningsdiagram vid (a) fullständig samverkan, (b)

ofullständig samverkan och (c) ingen samverkan. Från Lukaszewska (2009). Återgiven med tillstånd

3.6

Skjuvförbindare

Vid val av skjuvförbindare är det fördelaktigt att välja ett starkt system med hög skjuvstyvhet för att uppnå en hög samverkansgrad. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till antal

komponenter och installationstid för att bjälklaget ska kunna vara kostnadseffektivt

(Lukaszewska, 2009). Borgström et al. (2017) skriver att en kompromiss mellan ekonomi och samverkansgrad bör göras när förbindarna väljs. Vanligtvis är skjuvförbindarna fördelade längs med balken eller plattan enligt tvärkraftsfördelningen, vilket i fallen då plattan är fritt upplagd med en jämnt utbredd last innebär att förbindarna är mer frekventa vid upplagen där tvärkrafterna är som störst och att de gradvis fördelas med större avstånd in mot mitten av bjälklaget där tvärkraften går mot noll (Yeoh et al., 2011). Det finns ett antal olika tekniker som kan användas för att koppla samman en KL-platta och betong i samverkansbjälklag.

3.6.1

Mekaniska förbindare

Ett sätt att fästa trälagret och betonglagret med varandra är att använda mekaniska

förbindare som spikförband eller skruvar som dras in i trädelen (Yeoh et al., 2011). Denna typ av förbindare har enligt Lukaszewska (2009) fördelen att de är relativt enkla samt inte så dyra att installera men de anses allmänt inte komma upp i lika hög styvhet som andra förbindare.

(21)

Ett exempel på en mekanisk förbindare är SFS VB-skruv som är en skruv tillverkad specifikt för samverkanskonstruktioner bestående av trä och betong. Skruven har två huvuden och är uppdelad i en gängad del, som förankras i trädelen, och en slät del, som förankras i den pågjutna betongen, se Figur 3. För att få optimal skjuvstyvhet och förmåga att ta upp skjuvkrafter bör de skruvas in i trädelen parvis i 45 respektive 135 graders vinkel (ETA-13/0699).

Figur 3 SFS VB-skruv

3.6.2

Limförankrade förbindare

Samverkan mellan KL-träet och betongen kan även åstadkommas med hjälp av

limförankrade skjuvförbindare av stål. Ett exempel på ett sådant system är HBV-systemet, där HBV står för Holz-Beton-Verbund vilket är tyska för träbetongkomposit. Det är ett kontinuerligt skjuvförbindarsystem där hålplåtar av stål limmas fast i utsågade skåror i KL-plattan med antingen epoxilim eller polyuretanlim (Borgström et al., 2017), se Figur 4. Dessa fastlimmade, kontinuerliga förbindare är ett av de styvare förbindarsystemen och kan

åstadkomma hög samverkansgrad (Yeoh et al., 2011). För att åstadkomma detta krävs det dock enligt Sundberg och Svärd (2018) under tiden limmet härdar en luftfuktighet och temperatur som ligger på en särskild nivå utan större förändringar.

Figur 4 HBV-system. Från Borgström et al., (2017, s. 93). Svenskt trä/KL-trähandbok. Återgiven med tillstånd

(22)

3.6.3

Grovnot

Grovnot är ett annat ord för urtag som skärs ut i överkanten av KL-plattan. Vid

betongpågjutning fylls dessa urtag med betong och på detta sätt uppstår samverkan mellan delarna, se Figur 5. En stor fördel med den här typen av förbindarsystem är enligt Dias et al. (2018) att det har en väldigt bra balans mellan enkelhet i utförande och mekaniska

egenskaper. En nackdel är dock att sprickbrott kan uppstå på grund av att systemet uppträder som ett sprött material till skillnad mot exempelvis de mekaniska förbindarna (Dias et al., 2018). I grovnoterna brukar det också behöva kompletteras med mekaniska förbindare i form av träskruvar som skruvas i för att ta upp möjliga dragkrafter som uppstår (Borgström et al., 2017). Vid användande av grovnot så blottas ändträet vilket gör att ett stort fukttillskott behöver beaktas (Sundberg & Svärd, 2018) och ett alternativt sätt att istället skapa grovnoter på är enligt Dias et al. (2018) att limma fast klossar på trädelen.

Figur 5 Grovnot. Från Borgström et al., (2017, s. 94). Svenskt trä/KL-trähandbok. Återgiven med tillstånd

3.6.4

Lim som förbindare

Ett skjuvförbindarsystem som det forskas en del kring är användningen av lim som vidhäftning mellan trädelen och betongdelen. Detta har enligt Dias et al. (2018) blivit ett intressant område då det är en metod som har visat sig kunna ge i stort sett fullständig samverkan mellan delarna. Det är en fördel då det förutom att ge en högre böjstyvhet och bärförmåga för bjälklaget också innebär enklare metoder för att göra beräkningar och dimensioneringar. Den har också fördelen att skjuvkrafterna fördelas jämnt över hela ytan (Dias et al., 2018).

Forskning har bedrivits på konstruktioner både med prefabricerad betongplatta och med platsgjuten betong, som alltså gjuts direkt på limmet medan det fortfarande är vått. Den sistnämnda metoden brukar benämnas ”wet on wet” (våt på våt) på engelska. Flera forskningsprojekt har kunnat visa upp potentialen med att använda lim som förbindare.

(23)

Denna typ av skjuvförbindarsystem används dock inte i nuläget då det fortfarande finns en del osäkerheter bland annat i hur långtidseffekterna ser ut, men också på grund av andra nackdelar som risken för sprödhetsbrott i skjuvförbandet, svårigheten att kontrollera

kvaliteteten samt att det är svårt att använda denna teknik på byggarbetsplatserna. När färsk betong används föreligger även risk för att limmet förflyttas och inte ligger kvar på rätt plats (Dias et al., 2018).

(24)

4

AKTUELL STUDIE

I den aktuella studien redovisas förberedelserna och utförandet av böjproven samt alla ingående material som har använts.

4.1

Material och montering

I denna del av arbetet beskrivs materialen som användes och hur de är monterade.

4.1.1

KL-trä

KL-plattorna som användes vid försöken skänktes och levererades av Martinsons. Modellen var 100-5s vilket innebär att den sammansatta plattan består av 5 skikt på 20mm var där alla är av hållfasthetsklass C24. Det är en modell som ingår i Martinsons standardsortiment. Plattorna är 100 mm tjocka, 192 mm breda, 2000 mm långa och har de yttre lagren liggandes i bärande riktning. Måtten på KL-plattorna som användes anpassades till det som var

tillgängligt hos leverantören när förfrågan om KL-plattor skickades. Alla materialvärden och riktningar beskrivs i Tabell 1 och Figur 6.

Tabell 1 Materialvärden för KL-skiva 100-5s [MPa]

Index Z X

Böjhållfasthet, fm,k (böjning kring i-axel) 19,0 2,9

Draghållfasthet, ft,k (i-riktning) 3,2 8,4

Tryckhållasthet, fc,k (i-riktning) 6,4 12,6

Skjuvhållfasthet, fv,k 1,1 1,1

E-modul 5%-fraktil (böjning kring i-axel) 5861 978

(25)

4.1.2

SFS VB-skruv

Som skjuvförbindare mellan KL-plattan och betongen användes SFS VB-skruvar med måtten 7,5 mm x 100 mm. Dessa levererades av SFS Intec och valet berodde både på att det är en torr metod och att skruv var enklare att montera än till exempel HBV-förbindare. Antalet skruvar dimensionerades och placerades så att inte förbindarna blir den svagaste länken då avsikten är att uppnå så hög samverkan som möjligt.

Eftersom det inte finns något avsnitt i EKS 11 som behandlar samverkan mellan trä och betong så används beräkningar för trä mot trä i standarden SS-EN 1995-1-1:2004 bilaga B (Sundberg & Svärd, 2018). För att montera skruvarna på rätt avstånd används uppgifterna om minimiavstånd och skjuvhållfasthet från skruvens produktblad ETA-13/0699, Tabell 2. Tabell 2 Minimiavstånd för SFS VB-skruv [mm]

SFS VB-skruv 7,5 x 100

Avstånd parallellt med fibrerna 80

Avstånd vinkelrätt med fibrerna 20

Ändavstånd 80

Kantavstånd 30

Karakteristiska värdet för skruvarnas bärförmåga 𝐹𝑅𝑘 beräknas per skruvpar. Beräkningen görs för montering i barrträ och med 45 graders lutning, se Ekvation 1 (ETA-13/0699). Fullständiga beräkningar presenteras i Bilaga 1

𝐹𝑅𝑘= 𝑘𝛼⋅ 𝐹𝑎𝑥,𝛼,𝑅𝑘 Ekvation 1 𝑘𝛼 = 1,414 𝐹𝑎𝑥,𝛼,𝑅𝑘 = 90 ⋅ 𝑙𝑒𝑓⋅ ( 𝜌𝑘 350) 0,8 𝑙𝑒𝑓 = 𝑙 √2= 70,7 𝑚𝑚

𝜌𝑘 = 400 𝑘𝑔/𝑚3 (𝑀𝑎𝑟𝑡𝑖𝑛𝑠𝑜𝑛𝑠, 𝑢. 𝑑. ) 𝐹𝑅𝑘= 10 011 𝑁

Vid framtagandet av skruvantal antas balken ha full samverkan eftersom det på det sättet uppstår störst skjuvflöde i förbindarna. Antalet skruvpar togs sedan fram genom att skjuvflödet mellan KL-plattan och betongen delas med bärförmågan per skruvpar. Ingångsvärden som användes till beräkningen redovisas i Tabell 3.

(26)

Tabell 3 Ingångsvärden vid beräkning av skjuvflöde Benämning Värde bb 192 mm bt 192 mm Eb 33 000 MPa Et 5861 MPa ft,k 8,4 MPa fv,k 1,1 MPa hb 50 mm ht 100 mm L 1800 mm l 2 m yb 125 mm yt 50 mm

Först räknas den mekaniska tyngdpunkten ut, se Ekvation 2 och Bilaga 2

∑(𝐸𝑖𝐴𝑖)𝑦̅ = ∑(𝐸𝑖̇𝐴𝑖𝑦𝑖) Ekvation 2

𝑦̅ = 105 𝑚𝑚

Effektiv böjstyvhet vid full samverkan beräknas enligt Ekvation 3 och Bilaga 3

𝐸𝐼∞= 𝐸𝑏(𝐼𝑏+ 𝐴𝑏∙ 𝑎𝑏2) + 𝐸𝑡(𝐼𝑡+ 𝐴𝑡∙ 𝑎𝑡2) Ekvation 3 𝐴 = 𝑏ℎ 𝐼 =𝑏ℎ 3 12 𝑎𝑏 = 𝑦𝑏− 𝑦̅ 𝑎𝑡= 𝑦̅ − 𝑦𝑡 𝐸𝐼∞= 6,269 ∙ 1011 𝑁𝑚𝑚2

Maximal spänning som uppstår i träets nederkant sätts lika med 𝑓𝑡,𝑘 och används för att beräkna maxmomentet enligt Ekvation 4 och Bilaga 4

𝜎 =𝑀⋅𝐸𝑡⋅𝑦̅

𝐸𝐼∞ Ekvation 4

𝑀 = 8,55 𝑘𝑁𝑚

(27)

𝑀 = 𝑃𝐿

4

Ekvation 5

𝑃 = 19 𝑘𝑁

Tvärkraft beräknas enligt Ekvation 6 och Bilaga 4 𝑉 =𝑃

2 Ekvation 6

𝑉 = 9,5 𝑘𝑁

Skjuvflöde beräknas enligt Ekvation 7 och Bilaga 5 där y är avståndet från förbindarna till träets tyngdpunkt 50mm

𝑣 = 𝑉 ∙𝐸𝑡∙𝑦∙𝑑𝐴𝑡

𝐸𝐼∞

Ekvation 7

𝑣 = 85,3 𝑘𝑁/𝑚

Kontroll av träets skjuvhållfasthet enligt Ekvation 8 och Bilaga 5 𝜏 ≤ 𝑓𝑣,𝑘

𝜏𝑚𝑎𝑥= 𝑉 ∙ 𝐸𝑡∙𝑦∙𝑑𝐴𝑡

𝐸𝐼∞∙𝑏 Ekvation 8

𝜏𝑚𝑎𝑥= 0,45 𝑀𝑃𝑎 OK

Skruvpar som behövs beräknas enligt Ekvation 9 och Bilaga 6 𝑛 = 𝑣∙𝑙

𝐹𝑅𝑘

Ekvation 9

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 = 17 𝑝𝑎𝑟

För att vara på den säkra sidan och för att underlätta montering placerades 20 skruvpar ut, 2 par i bredd och 10 par på längden enligt Figur 7 och Figur 8

(28)

Figur 8 Geometrin och skruvarnas placering, kortsida [mm]

4.1.3

Betong

Betongen som användes var grovbetong ur Finjas sortiment. Tjockleken valdes till 50 mm eftersom det enligt ETA-13/0699 är den minsta tjockleken som bör gjutas i kombination med SFS VB-skruv. Betongkvaliteten ska heller inte understiga C20/C25 och betongen som

användes till provexemplaren hade enligt Finja (2019-09-19) en hållfasthet på C32/C40 för byggcement som är blandad enligt instruktionerna.

4.1.4

Armering

Armeringen som användes var ett ø5 mm armeringsnät med rutor 150 mm x 150 mm. Armeringen var inte dimensionerad för att ta upp tryckkrafter utan användes enbart för att motverka att sprickor skulle uppstå i den pågjutna betongskivan. Armeringen klipptes och placerades så att en hel ruta användes och två hela längder kvarstod i längsgående riktning.

4.2

Förberedelser

Tre olika balkar gjordes och fick beteckningarna A, B och C. Skruvarnas placering mättes ut och monterades genom att KL-plattorna först förborrades några centimeter ner i träet, endast i syfte att skruven skulle få rätt vinkel, och skruvades på plats, se Figur 9 och Figur 10.

(29)

Figur 9 Skruvarnas placering, långsida

Figur 10 Skruvarnas placering, kortsida

Skivor av formplywood användes som formvirke runt plattorna. Armering klipptes till för att passa i formen och placerades i mitten av betonglagret med hjälp av distanser på 25 mm, se Figur 11.

(30)

Figur 11 Färdiga formar inklusive armering

För att få rätt mängd betong behövdes det blandas till två olika omgångar av betongen. Det gjordes enligt tillverkarens instruktioner och betongen hälldes i formarna. Provkropp A fick enbart från första blandningen, provkropp B från båda blandningarna och provkropp C enbart från andra blandningen av betong. Betongen vibrerades och slätades till. En plast lades över balkarna så fort det gick, i syfte att förhindra en för snabb uttorkning.

Gjutformarna revs efter tre dagar och betongen blöttes på, plastades in igen och fick sedan stå på en pall i bygglabbet och torka i 28 dygn. De färdiga balkarnas utseende, se Figur 12.

(31)

4.3

Utförande

Böjprov utförs på tre likadana KL-plattor med pågjuten betong. Experimentet utförs i

bygglabbet på Mälardalens högskola i Västerås och görs med den så kallad trepunktsmetoden och där kraften är placerad på mitten, se Figur 13.

Figur 13 Geometri för provtryckning [mm]

Provningsmaskinen som användes mäter tryckkraften och nedböjningen från

mätinstrumentet. Maskinen matar på med en konstant hastighet på 5 mm/minut och anpassar lasten efter det. Deformationen blir inte jämförbar med balkens egentliga

nedböjning eftersom det även kan uppstå deformationer vid tryckstället och vid upplagen. Balken studeras under tiden som belastningen ökar. Vid vilken belastning balken går till brott samt vilket typ av brott som uppstår noteras. Böjprovet i maskinen, se Figur 14.

(32)

4.4

Teoretisk samverkansgrad

För att ta fram en samverkansgrad behöver först en effektiv böjstyvhet beräknas enligt Ekvation 10, fullständiga beräkningar presenteras i Bilaga 7.

Böjstyvhet vid ingen samverkan

𝐸𝐼0= 𝐸𝑏𝐼𝑏+ 𝐸𝑡𝐼𝑡 Ekvation 10

𝐸𝐼0= 1,598 ∙ 1011 𝑁𝑚𝑚2

Böjstyvhet vid full samverkan sedan tidigare, se Ekvation 3 𝐸𝐼∞= 6,267 ∙ 1011 𝑁𝑚𝑚2

Böjstyvhet vid delvis samverkan enligt Ekvation 11

𝐸𝐼𝑒𝑓= 𝛴(𝐸𝑖𝐼𝑖+ 𝛾𝑖𝐸𝑖𝐴𝑖𝑎𝑖2) Ekvation 11 𝛾𝑏 = [1 + 𝜋2𝐸𝑏𝐴𝑏𝑠𝑏/(𝐾𝑢𝑙2)]−1 𝛾𝑡 = 1 𝑎𝑏= 𝑎𝑣𝑠𝑡å𝑛𝑑 𝑓𝑟å𝑛 𝑏𝑡𝑝 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑎𝑡 𝑎𝑡= 𝛾𝑏𝐸𝑏𝐴𝑏ℎ 2(𝛾𝑏𝐸𝑏𝐴𝑏+𝛾𝑡𝐸𝑡𝐴𝑡) 𝐾𝑢 = 2 3𝐾𝑠𝑒𝑟 𝑣𝑖𝑑 𝑏𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑖𝑔 𝑖 𝑏𝑟𝑜𝑡𝑡𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑡å𝑛𝑑 𝐾𝑠𝑒𝑟 = 240 ∙ 𝑙𝑒𝑓 (𝐸𝑇𝐴 − 13/0699) 𝐸𝐼𝑒𝑓= 3,255 ∙ 1011 𝑁𝑚𝑚2

Samverkansgrad enligt Ekvation 12 𝜂 =𝐸𝐼𝑒𝑓−𝐸𝐼0

𝐸𝐼∞−𝐸𝐼0 Ekvation 12

(33)

5

RESULTAT

I detta kapitel presenteras resultat från tidigare nämnda experimentella böjprov och hur höga balkar av enbart KL-trä skulle behöva vara för att klara motsvarande laster. Dessa resultat presenteras tillsammans med kortare kommentarer och analyser.

5.1

Böjprov av samverkansbalkar

Balk A gick till brott vid 56,903 kN, balk B klarade lite mindre last på 52,065 kN och balk C 46,806 kN. Alla balkarna hade samma typ av brott där träet kollapsade i form av ett böjbrott. Balk C fick sitt brott i en fingerskarv som var placerad i brottlinjen. Medelvärde på

punktlasten redovisas i Tabell 4 och diagrammen från böjproven redovisas i Bilaga 8-10. Tabell 4 Punktlast och E-modul för balkarna i experimentet

Balk Punktlast [kN] E-modul [MPa]

A 56,903 6 325,29

B 52,065 5 654,40

C 46,806 7 345,61

Medelvärde 51,925 6 441,76

En för ögat knappt synbar förskjutning uppstod mellan materialen och ingen upphöjning av betongen mellan skruvparen gick att iaktta. Samverkansgraden räknades ut enligt ekvation 12 och uppstod till 40,2 %, se Bilaga 7. Ekvation 13 beskriver medelvärdet av böjstyvheten för de balkar som testades.

𝐸𝐼𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙 = 3.479 ∙ 1011𝑁𝑚𝑚2 Ekvation 13 Betongen fick till slut böjsprickor i nederkant men de uppstod först efter att träet hade förlorat sin bärighet, se Figur 15.

(34)

5.2

Beräkningar av karakteristiska värden

För att hållfastheten ska bli jämförbar med de karakteristiska värden som använts tidigare beräknas de karakteristiska värdena för balkarna i experimentet fram.

5.2.1

Moment

Det karakteristiska momentet för balkarna i experimentet beräknas med medelpunktlasten från experimentet enligt Ekvation 14, fullständig beräkning i Bilaga 11

𝑀𝑘 =𝑃𝑘𝐿

4 Ekvation 14

𝑀𝑘 = 19,63 𝑘𝑁𝑚

Karakteristisk punktlast enligt Ekvation 15, Bilaga 11

𝑃𝑘 = 𝑃𝑚− 𝑘 ∙ 𝑠 Ekvation 15

𝑃𝑘 = 43,6 𝑘𝑁

Standardavvikelse beräknas enligt Ekvation 16, Bilaga 11

𝑠 = √𝛴(𝑃−𝑃𝑚)2

𝑛−1 Ekvation 16

𝑠 = 5,05 𝑘𝑁

𝑘 = 1,645 (𝐺𝑢𝑡, 2019)

Både momentet och punktlasten var högre än 8,55 kNm och 19 kN som beräknade värden vid full samverkan var.

5.2.2

Normalspänningar

Normalspänningar i överkant på betongen och KL-träets nederkant beräknas enligt Ekvation 17 och 18, fullständiga beräkningar i Bilaga 12

𝜎𝑖 = 𝛾𝑖𝐸𝑖𝑎𝑖𝑀 𝐸𝐼 Ekvation 17 𝜎𝑚,𝑖 = 0,5𝐸𝑖ℎ𝑖𝑀 𝐸𝐼 Ekvation 18 Betongen 𝜎𝑏 = 12,9 𝑀𝑃𝑎 𝜎𝑚,𝑏= 46,55 𝑀𝑃𝑎 𝜎𝑏,𝑡𝑜𝑡= 59,45 𝑀𝑃𝑎

(35)

KL-trä

𝜎𝑡 = 6,61 𝑀𝑃𝑎 𝜎𝑚,𝑡 = 16,57 𝑀𝑃𝑎 𝜎𝑡,𝑡𝑜𝑡= 23,18 𝑀𝑃𝑎

Betongen skulle klara 32 MPa tryckspänning men utsattes i överkant för 59,45 MPa när KL-träet kollapsade, vilket är långt över sin egen kapacitet. Även KL-KL-träet klarade mer

dragspänning än vad som anges i tabeller och klarade 23,18 MPa istället för 8,4 MPa.

5.2.3

Störst skjuvspänning

Störst skjuvspänning som uppstår i träet beräknas enligt Ekvation 19, Bilaga 13 𝜏𝑡,𝑚𝑎𝑥= 0,5𝐸𝑡𝑏𝑡ℎ𝑡2 𝑏𝑡𝐸𝐼 𝑉 Ekvation 19 𝑉 =𝑃𝑘 2 𝑉 = 21,8 𝑘𝑁 𝜏𝑡,𝑚𝑎𝑥= 1,83 𝑀𝑃𝑎

Skjuvspänningen som uppstod i balkarna var något större än de 1,1 MPa som KL-träet skulle klara enligt Martinsons tabell.

5.3

Alternativ tvärsnittshöjd

För att uppnå samma böjstyvhet som en samverkansbalk med full samverkan skulle tvärsnittshöjden på en KL-platta behöva vara 189 mm, enligt Ekvation 20, se Bilaga 14

𝐸𝐼∞= 𝐸𝑡𝐼𝑡 Ekvation 20 𝐼 =𝑏ℎ 3 12 ℎ = √𝐸𝐼∞∙ 12 𝐸𝑡∙ 𝑏 3 ℎ = 189 𝑚𝑚

För att få samma böjstyvhet som balkarna i experimentet, beräknat på 51,925 kN medellast, skulle tvärsnittshöjden för enbart KL-trä istället behöva vara 155 mm högt, enligt Ekvation 21, beräkningar presenteras i Bilaga 14

(36)

𝐸𝐼 = 𝐸𝑡𝐼𝑡 Ekvation 21 𝐼 =𝑏ℎ 3 12 ℎ = √𝐸𝐼 ∙ 12 𝐸𝑡∙ 𝑏 3 ℎ = 155 𝑚𝑚

För att ett KL-träbjälklag skulle klara samma belastning som samverkansbjälklaget i experimentet behöver det vara 179 mm enligt Ekvation 22, se Bilaga 15

𝜎 =𝑀∙𝑦

𝐼 Ekvation 22

ℎ = √𝑀 ∙ 6 𝜎 ∙ 𝑏 ℎ = 179 𝑚𝑚

(37)

6

DISKUSSION

I detta kapitel diskuteras vad resultatet har för betydelse för byggandet av trähus. Även metodval, avvikelser och eventuella felkällor inom både litteraturstudien och experimentet diskuteras.

6.1

Resultat

Brottet som uppstod i balkarna var ett böjbrott där träets underkant brast på grund av att dragspänningen uppnådde materialets hållfasthet. Det var precis vad som hade förväntats då betongen och skruvarna var dimensionerade så att träet skulle bli den svagare punkten. Balkarnas brottlast ligger inom ramen vad som kan anses som normalt då spannet mellan den bästa och sämsta balken är 10 kN. Balk C som klarade minst last fick sitt brott i en fingerskarv som låg mitt i brottlinjen och även om den balken inte avviker så mycket kan det lite lägre resultatet förklaras med detta. Balkarna klarade mer skjuv-, tryck- och

dragspänning än vad de i teorin skulle göra och en förklaring till det skulle kunna vara att armeringen i betongen ökar förmågan att ta upp tryckspänningar. Resultatet av böjprovet visade även på en ganska låg samverkansgrad. Det framkom av litteraturstudien, som bygger på tidigare forskning, att mekaniska förbindare generellt inte kan uppnå lika hög samverkan som exempelvis grovnoter eller limförankrade förbindare. Det var ändå intressant att se hur balkarna förblev stabila och att ingen märkbar förskjutning av betongen uppstod vilket också påvisar att SFS VB-skruvarna fungerade på ett bra sätt. Resultatet från laborationen anses pålitligt.

Trots en relativt låg framräknad samverkansgrad för de testade provexemplaren anser författarna att resultatet av experimentet visade att samverkansbjälklag får förbättrade egenskaper jämfört med enbart KL-trä. Ett större antal skruvpar hade dessutom ökat samverkansgraden och därmed böjstyvheten, vilket framgår av litteraturstudien men också går att utläsa av de ekvationer som användes i studien. Av litteraturstudien framkom det dock även att det brukar vara en kompromiss mellan effektivitet och ekonomi som avgör antal och typ av förbindare.

Av litteraturstudien framgår också att det normalt behövs dubbelkonstruktioner för att klara de akustiska kraven i trähus och då kan samverkansbjälklag vara ett bra alternativ för att hålla nere byggnadshöjden eftersom de akustiska egenskaperna förbättras med hjälp av betongen.

Fukt lyfts i litteraturen fram som ett potentiellt problem när nyblandad betong gjuts på trä. Trots det uppges inte mikrobiell påväxt vara något problem även om fukthalten är högre en kort tid under byggnationen. Det som istället skulle kunna bli ett problem är när trä och betong rör sig olika beroende av den varierande luftfuktighet som finns inomhus och att materialen krymper olika mycket. Vi har inte kunnat redogöra för konsekvenserna av det i detta arbete.

(38)

6.2

Metod

Litteraturstudien utgörs till större delen av vetenskapliga och uppdaterade källor som anses pålitliga av författarna. Dock användes några få källor som kan anses som partiska, till exempel Svensk Trä som är en branschorganisation inom skogsindustrierna. Artiklar som är hämtade från andra länder kan vara svåra att överföra till våra svenska normer men anses ändå som pålitliga källor inom hållfasthetslära.

Böjproven utfördes med så kallade trepunktsprov då det var det de förutsättningarna som fanns i laboratoriet där proven utfördes. Det är möjligt att ett fyrpunktsprov som generellt brukar rekommenderas för kompositmaterial såsom samverkansbjälklag hade varit säkrare och gett mer tillförlitliga resultat eftersom det mer liknar en utbredd last som normalt uppstår i mellanbjälklag. Trepunktstest kan dock ändå antas vara tillräckligt tillförlitligt vid hållfasthetsberäkningar. Provexemplaren som testades i experimentet var 192 mm breda, alltså ganska smala, och kan anses vara mer balkar än vad de var bjälklag, men experimentet kan ändå anses ge en bra bild över hur effektivt en samverkande betongpågjutning kan fungera. Ett större antal provkroppar hade kanske gett oss ett mer pålitligt värde på

medellasten men eftersom KL-plattor är konstruerade för att jämna ut träets svagheter är det inte säkert det skulle påverka resultatet i någon större utsträckning.

I nästan alla arbeten som finns sedan tidigare hänvisar de till att använda Eurokod 5 bilaga B trots att den endast behandlar samverkan mellan olika trämaterial. Författarna har gjort likadant utan att kritiskt granska konsekvenserna av detta. Eftersom det först gjordes teoretiska beräkningar som kunde följas upp och verifieras av ett experiment som fick det resultatet som förväntades kan man ändå anse att bilaga B i Eurokod 5 går att använda till denna typ av sammansatta bjälklag.

(39)

7

SLUTSATSER

I detta arbete har KL-trä i samverkan med betong studerats till användning som

mellanbjälklag i flerfamiljshus av trä. Arbetet är gjort som en litteraturstudie där för- och nackdelar lyfts fram samt genom experiment i form av böjprov där momentkapaciteten kontrolleras.

Vilka för- och nackdelar har samverkansbjälklag av KL-platta med pågjuten betong?

Det framgick i litteraturstudien att fördelarna som samverkansbjälklag har över träbjälklag är att det har möjligheten att få högre styvhet, vilket innebär att större spännvidder kan

överbyggas. Det har även större lastkapacitet, bättre akustiska egenskaper och bättre brandmotstånd. Den högre styvheten tillsammans med den större massan i bjälklaget innebär också mindre känslighet mot vindlaster och vibrationer samt mindre svikt. En stor fördel med samverkansbjälklag är också att materialens egenskaper nyttjas på ett bra sätt, då betongen tar upp tryckkrafter och träet tar upp störst andel dragkrafter. En högre böjstyvhet och lastkapacitet bekräftades i experimentet. Trots en relativt låg samverkansgrad har de testade balkarnas egenskaper ett övertag gentemot träbjälklag.

En nackdel samverkansbjälklaget har är att betongpågjutningen innebär att byggfukt

kommer in i konstruktionen, som vid normalt träbyggande brukar vara en torr konstruktion. Nackdelen mot att bygga i enbart trä är också att det krävs torktid för betongen.

Vilka metoder finns för att åstadkomma samverkan mellan KL-plattan och betongen?

I dagsläget finns det tre olika huvudvarianter av skjuvförbindare. Dessa är mekaniska förbindare, limförankrade förbindare och grovnot. De mekaniska förbindarna har fördelen att de är relativt enkla att montera och relativt billiga att installera, men kommer generellt inte upp i lika hög samverkansgrad som de andra metoderna. En ytterligare metod som finns är att använda lim som förbindare, vilket har visat sig ha stor potential, men på grund av en del osäkerheter behövs fortfarande en del forskning innan det kan börja användas.

Vilken belastning klarar samverkansbjälklaget i brottsgränstillstånd och hur stor blir samverkansgraden?

Samverkansbalkarna i experimentet klarade en punktlast på 51,925 kN i medelvärde. Omräknat till karakteristiskt värde är det 43,6 kN vilket motsvarar ett moment på 19,63 kNm. Samverkansgraden på den här kombinationen av balkar var 40,2 %. Ett större antal skruvar hade kunnat ökat samverkansgraden ytterligare, dock inte till fullständig samverkan.

På vilket sätt kan byggande med trä öka med användningen av samverkansbjälklag?

Samverkansbjälklaget kan vara ett bra sätt att förbättra de akustiska egenskaperna, tillföra tyngd i byggnaden som minskar egensvängningarna och öka bjälklagens böjstyvhet. Tunnare bjälklag kan vinna takhöjd och på så sätt öka boytan. Samverkansbjälklag kan alltså vara en

(40)

bra kompromiss för träbyggande i de fall där det behövs större styvhet och bättre akustiska egenskaper utan att få alltför stor tjocklek på bjälklaget, och där det behövs en större massa vilket är nödvändigt främst för högre byggnader. Så i de fall där det är svårt att uppfylla önskade krav med enbart träkonstruktioner så skulle det kunna vara möjligt att klara kraven med hjälp av samverkansbjälklag istället för att behöva bygga helt och hållet i något annat material än trä.

(41)

8

FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Här ges några förslag på vad som kan vara intressant att undersöka vidare:

• Kolla olika förbindare och se hur samverkansgraden och böjstyvheten påverkas av mängden skruvar och med olika avstånd.

• Utföra akustiska tester med olika förhållanden mellan träet och betongen. • Utvärdera byggtiden och möjligheten till att prefabricera dessa bjälklag. • De miljömässiga aspekterna både direkta och på lång sikt.

• Ett test på vad de olika fuktbetingade rörelserna som uppstår i materialen har för konsekvenser.

(42)

REFERENSER

Andersson, A. (1998). Akustik & buller. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Augustsson, E. & Jamel, H. (2019). Fukt i samverkanskonstruktioner: Bjälklag i KL-trä och betong (Kandidatuppsats, Högskolan i Halmstad). Nerladdad från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1344239/FULLTEXT02.pdf

BFS 2011:6. Boverkets byggregler: Föreskrifter och allmänna råd, BBR. Karlskrona: Boverket.

BFS 2011:10. Boverkets konstruktionsregler: EKS 11. Karlskrona: Boverket.

Borgström, E., Fröbel, J. & Gustafsson, A. (2017). KL-trähandbok: Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner. Stockholm: Svenskt Trä

Boverket. (2017-04-24). Fuktsäkerhet. Nerladdad 2020-04-23, från:

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/fuktsakerhet/

Brandingenjör LTU. (2013-09-29). Vad är REI (i brandsammanhang alltså)? Nerladdad 2020-04-21, från: http://brandingenjorltu.blogspot.com/2013/09/vad-ar-rei-i-brandsammanhang-alltsa.html

Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Crocetti, R. (2018) Träbaserade hybrida konstruktioner. Trä!, (1), 32-33.

Dias, A., Schänzlin, J., Dietsch, P. (2018) Design of timber-concrete composite structures: A state-of-the-art report by COST Action FP1402 / WG 4. Aachen: Shaker Verlag European Technical Approval. (2013). SFS VB Schrauben als Verbindungsmittel in

Holz-Beton Verbundkonstruktionen (ETA-13/0669). Berlin: DIBt Finja. (2019-09-19). Gjuta grovbetong. Nerladdad 2020-04-25, från:

https://www.finja.se/storage/ma/f61a5775bbb94a71960ca4c5d1eaea1f/cf49e1ea4d98 48c2b2e684e7c36b66f1/pdf/E3FA6FE691F9B376D02D393EF88BFC13657BC7AB/G

rovbetong_PB_sv.pdf

Flodén, O. (2016). Vibration transmission in lightweight buildings: Numerical prediction models (Doktorsavhandling, Lund tekniska högskola). Nerladdad från

https://portal.research.lu.se/ws/files/18563877/web1028.pdf

Freij, M. & Kristerson, P. (2018). Framtiden för flerbostadshus i trä (Kandidatuppsats, Lunds universitet). Nerladdad från

(43)

Gut, A. (2019). Konsten att räkna: Tankar om siffror och statistik. Stockholm: Norstedts. Hansson, V. & Hervén, O. (2011). Sverige bygger högt i trä – Myter som påverkar

branschen (Kandidatuppsats, Lunds universitet). Nerladdad från

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/1982360

Isaksson, T. & Mårtensson, A. (2016). Byggnadskonstruktion: Regel- och formelsamling. Lund: Studentlitteratur.

Isaksson, T., Mårtensson, A. & Thelandersson, S. (2016). Byggnadskonstruktion. Lund: Studentlitteratur.

Järnmark, H. & Jedid, W. (2015). Samverkansbjälklag betong-massivträ (Kandidatuppsats, Högskolan i Borås). Nerladdad från

https://docplayer.se/14724806-Samverkansbjalklag-betongmassivtra.html

Kvist, R. & Ingvarsson, L. (2019). Korslimmat trä: Optimering av tvärsnittsuppbyggnad (Kandidatuppsats, Lunds tekniska högskola). Nerladdad från

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8990640&fileOI d=8990650

Lond, H. (2005). Brandpåverkan på betongkonstruktioner: Tunnlar (Masteruppsats, Chalmers Tekniska Högskola). Nerladdad från

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/10765.pdf

Lukaszewska, E. (2009). Development of Prefabricated Timber-Concrete Composite Floors (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitetet). Nerladdad från http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991048/FULLTEXT01.pdf

Lundblad, M. & Stjärnborg, L. (2018). Korslimmat trä som konstruktionsmaterial: En teknisk jämförelse och lämpliga användningsområden. (Kandidatuppsats, Chalmers tekniska högskola). Nerladdad från

https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/255616/1/255616.pdf

Martinsons. (u.d.) Handbok i KL-trä. Nerladdad 2020-04-20, från http://syllen.se/wp-content/uploads/2019/08/Handbok_KLtra_2018_juni2.pdf

Naturvårdsverket (2018). Allmänheten om klimatet 2018: En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet. Gullers grupp: Stockholm. Nerladdad från

https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/klimat/attitydundersokning/Rapport-Allmanheten-klimatet-2018.pdf

Regeringen (2018). Inriktning för träbyggande. (Rapport N2018.27). Stockholm: Regeringskansliet. Nerladdad från

https://www.regeringen.se/49ee7f/contentassets/37f07802672c45078a20d3a375e82 c25/20180626_inriktning-for-trabyggande.pdf

Figure

Figur 1 3-skikts KL-träskiva. Från Borgström et al., (2017, s. 16). Svenskt trä/KL-trähandbok
Figur 2 Nedböjning, förskjutning och töjningsdiagram vid (a) fullständig samverkan, (b)
Figur 4 HBV-system. Från Borgström et al., (2017, s. 93). Svenskt trä/KL-trähandbok. Återgiven  med tillstånd
Figur 5 Grovnot. Från Borgström et al., (2017, s. 94). Svenskt trä/KL-trähandbok. Återgiven med  tillstånd
+7

References

Related documents

Studiens syfte är att undersöka hur spänningen mellan samhälle och individ ser ut med avseende på hanteringen av döden, samt utifrån detta undersöka hur och om

Tanken med att utveckla testriggen är att avdelningen maskinteknik på Ltu, Luleå tekniska universitet, skall erhålla de grundliga kunskaper om hur ett däck fungerar med alla

This is useful when handling larger FFTs where several stages twiddle factors are reduced and their complementary angles can all be stacked on the additional rotator from the

Du bör ha läst kurser i webbutveckling och databaser och ha tidigare erfarenhet av utveckling av appar för iOS/Android. Erfarenhet av jQuery Mobile är

Hon agerar också ofta utan eftertanke, ett exempel är när hon på kafferepet springer fram och kysser de förnäma damerna på kinden (Lindgren, 1983, s. Hon ljuger också mycket

De tekniska faktorerna tjänst, e-tjänst, e-government samt iPad och PC har betydelse för hur väl projektet Förskoleportalen lyckas eftersom de alla bidrar på sitt sätt till

Visserligen visar mina resultat att TMD- smärtan kommer och går och att de flesta blir bra utan större hjälpinsatser, men för en mindre grupp är besvären både återkommande

Layer Material Description Thickness Poisson's Ratio [-] Shear Modulus [N/mm 2