av Natura 2000 och
skyddade områden”
Beskrivning av data och exempel
på användning
rapport 5907 • jaNuari 2009
områden
Beskrivning av data och exempel på användning
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5907-1 ISSN 0280-7298 © Naturvårdsverket 2009 Elektronisk publikation
Förord
Aktuella data för landets Natura 2000 områden och övriga skyddade områden är
nödvändigt för Sveriges rapportering enligt artikel 17 i EU:s Art- och
Habitatdirek-tiv (EEG 92/443) samt vid annan hantering av dessa områden där det är av stor vikt
att ha kunskap om områdets naturtyper och artinnehåll. Därför har projektet
”Bas-inventering av Natura 2000 och skyddade områden” pågått mellan 2004 och 2008
med syfte att samla in uppgifter om naturtyper, strukturer, funktioner och arter
inom dessa områden.
Denna rapport riktar sig till länsstyrelsen och andra som vill använda
basinventer-ingens data. Rapporten beskriver de data som har samlats in av projektet och ger
några exempel på hur dessa data kan användas. Rapporten ska fungera som en
introduktion för de som vill använda basinventeringens geografiska data och
sam-tidigt vara ett uppslagsverk där det går att hitta information om data eller länkar till
mer information.
Arbetet med inventeringar och uppdatering av databaserna kommer att fortsätta
även 2009 och framåt. Därför kommer strukturen för data, tillgängligheten till data
och inte minst själva data att förändras. Aktuella data kan därför hämtas via de
Naturvårdsverkets datavärdar. Aktuella dokument och rapporter tillhandahålls via
Naturvårdsverkets hemsida.
Stockholm i januari 2009
Anna Helena Lindahl
Innehåll
FÖRORD 3
SAMMANFATTNING 6
SUMMARY 7
1
INLEDANDE BESKRIVNING 8
1.1
Bakgrund och syfte
8
1.2
Dokumentets syfte och indelning
8
2
ÖVERSIKT ÖVER INSAMLADE DATA
9
3
PROJEKTETS IT-SYSTEM
10
4
BESKRIVNING AV DATA
11
4.1
Flygbildstolkning 11
4.2
Basinventeringens ”Naturtypskarta”
12
4.3
Artinventeringsområden 12
4.4
Geografiska data i BIDOS
12
4.5
Data från gräsmarksinventering
16
4.6
Data från skogsinventering
18
4.7
Data från marina inventeringar
20
4.8
Data från provfiske
21
4.9
Data från artinventeringar
21
5
ATTRIBUT OCH KODLISTOR
22
5.1
Attribut för BI Punkt och BI Linje
22
5.2
Attribut för BI Yta
22
5.3
Beskrivning av attribut
24
5.4
Kodlistor 28
6
TILLGÄNGLIGHET FÖR DATA
39
7
BAKGRUNDSDOKUMENT OCH REFERENSER
40
8
KONTAKTPERSONER 41
BILAGA 1 – DEMONSTRATIONSDATA
42
BILAGA 2. SAMMANSTÄLLNING AV BASINVENTERINGENS MANUALER,
APPLIKATIONER FÖR INVENTERING
43
Sammanfattning
Projektet Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden påbörjades 2004
och avslutades 2008. Projektets syfte var att samla in data över samtliga Natura
2000 och skyddade områden. Data ska användas vid rapportering enligt artikel 17 i
EU:s Art- och Habitatdirektiv (EEG 92/443) samt vid annan hantering där det är av
stor vikt att ha kunskap om områdets naturtyper och artinnehåll. Projektets arbete
reglerades i de årliga projektplanerna [referens 1].
Denna rapport beskriver de geografiska data som har samlats in av projektet och
ger några exempel på hur dessa data kan användas. Rapporten ska fungera som en
introduktion för de som vill använda basinventeringens geografiska data och
sam-tidigt vara ett ”uppslagsverk” där det går att hitta information om data eller länkar
till mer information.
Rapporten riktar sig till länsstyrelsen och andra som vill använda projektets data.
Data kan användas i de system som Naturvårdsverket tillhandhåller eller via
GIS-program, t ex ArcGIS.
Basinventeringen har omfattat alla Natura 2000 områden och andra skyddade
om-råden som bildats före 2004-01-01. De data som samlats in inom projektet kan
översiktligt indelas i tre grupper:
• Geografiska data som beskriver utbredningen av naturtyper och andra
fy-siska företeelser inom området, t ex byggnader, stigar och diken.
• Data som beskriver strukturer, funktioner och typiska arter kopplade till en
viss naturtyp. Dessa data är registrerade för en viss yta eller punkt.
• Inventeringar av arter som ingår i habitatdirektivets annex 2.
Data finns lagrat hos Naturvårdsverkets datavärdar och är tillgängliga via
respekti-ve datavärd, via Naturvårdsrespekti-verkets system VIC Natur eller via Artportalen.
Arbetet med de olika databaserna kommer att fortsätta även 2009 och framåt.
Där-för kommer strukturen Där-för data, tillgängligheten till data och inte minst själva data
att förändras. Aktuella data tillhandahålls via Naturvårdsverkets datavärdar.
Aktu-ella dokument och rapporter tillhandahålls via Naturvårdsverkets hemsida.
Summary
The project “Base inventory of Natura 2000 and protected areas” started in 2004
and was finished in 2008. The aim of the project was to gather data for all Natura
2000 and protected areas of Sweden. The data will be used for the Swedish
report-ing accordreport-ing to Article 17 in EU’s “Habitat- and Species directive” (EEG 92/443)
and for other management were it is of importance to have good knowledge about
an area’s habitats and species. The work was regulated in yearly project plans
(Reference [1]).
This report describes the collected geographical data and gives examples how to
use the data. There are also references to documents were further information can
be found.
The target group for this report are the County Administration Boards (CAB) and
others that are interested in the data. Data can be used in the systems provided by
Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) or using commercial
GIS-software, e.g. ArcGIS.
The base inventory project included all Natura 2000 and other protected areas
es-tablished before January 1
st,2004. The collected data can be divided into three
main groups:
• Geographical data describing the distribution of habitats and other physical
phenomenon e.g. buildings, paths and ditches.
• Data describing structures, functions and typical species related to a
habi-tat. These data are collected for a certain polygon or a point.
• Inventory of species listed in annex 2 of the “Habitat- and species
direc-tive”.
Data is stored by “data hosts” used by SEPA and available using the data hosts, the
Species gateway or SEPA’s system VIC Natur.
The inventory work is planned to continue 2009 and forward. Therefore changes
can be foreseen in the data structure, data distribution and not least the data
con-tent. Up-to-date data is provided using SEPA’s data hosts and valid documentation
can be accessed using the homepage of SEPA.
1 Inledande beskrivning
1.1 Bakgrund och syfte
Naturvårdsverket ser ett stort behov av en inventering av såväl Natura
2000-områden som övriga skyddade 2000-områden utanför Natura 2000-2000-områdena.
Kvalitetssäkrad information behövs för länsstyrelsernas arbete med
beva-randeplaner och för den uppföljning av bevarandevärden som Sverige och
övriga medlemsländer i EU behöver rapportera enligt Art- och
Habitatdirek-tivets (EEG 92/443) artikel 17. För övriga skyddade områdena är det också
av vikt att ha god kunskap om deras innehåll av naturtyper och arter för
revidering av skötselplaner samt för planeringen av ytterligare skydd, andra
naturvårdsinsatser och uppföljning.
Projektet ”Basinventeringen av Natura 2000-områden och övriga skyddade
områden” syftade därför till att inhämta data av sådan kvalitet att de kan
användas till att:
• formulera tydliga och uppföljningsbara mål på objektnivå i
bevarande-planer för Natura 2000-områden och skötselbevarande-planer för skyddade
områ-den, enligt definitionen av gynnsam bevarandestatus.
• utgöra grunden för löpande uppföljning och utvärdering för rapportering
enligt artikel 17 i Art- och Habitatdirektivet (EEG 92/443) till
EU-kommissionen.
Projektets prioriteringar, mål och resultat beskrevs i de årliga
projektplaner-na, [referens 1].
1.2 Dokumentets syfte och indelning
Detta dokument beskriver de data som har samlats in inom
basinventeringsprojek-tet. För de geografiska data som beskriver naturtypernas utbredning finns
beskriv-ning av attribut och kodlistor. För andra typer av inventeringar (strukturer,
funktio-ner och typiska arter) finns översikter över vilka data som samlas in och
informa-tion om var dessa databaser finns lagrade. Rapporten ska fungera som en
introduk-tion för de som vill använda basinventeringens geografiska data och samtidigt vara
ett ”uppslagsverk” där det går att hitta information om data eller länkar till mer
information. Dokumentet är indelat på följande sätt:
Kapitel 2 Översikt över data som samlas in.
Kapitel 3 Översikt över de IT-system som används inom projektet. Kapitel 4 Beskrivning av data och exempel på användning av data. Kapitel 5 Beskrivning av attribut och kodlistor.
Kapitel 6 Tillgänglighet för data.
Kapitel 7 Bakgrundsdokument och referenser Kapitel 8 Kontaktpersoner.
2 Översikt över insamlade data
Tabell 1 är en sammanställning över de databaser som har samlats in inom
basin-venteringen, varje databas beskrivs mer detaljerat i kapitel 4. Bilaga 2 visar de
manualer som användes vid genomförandet av basinventeringen, var data lagras
temporärt och permanent. I denna version av dokument beskrivs åtkomst av de
temporära databaserna och de permanenta lagringsmiljöer som vara klara i
decem-ber 2009.
Tabell 1. Sammanställning av basinventeringens databaser.
Databas Beskrivning
Flygbildstolkning Flygbildstolkade data i tre olika shapefiler (ytor, linjer, punkter). Data är tillgängligt via VIC Natur och innehåller koder enligt 5.1 och 5.2.
”Naturtypskarta” Data som har kontrollerats och redigerats av länsstyrelsen med utgångspunkt från flygbildstolkning eller annat material. Data är tillgängligt via BIDOS (för redigering) eller via VIC Natur (BIDOS preliminär).
Strukturer, funktioner och typiska arter
Data finns tillgängligt i en central SQL-server. För inventering finns ett handdatorstöd och det finns en applikation för redigering av data i den centrala databasen (PC Skog). I PC Skog finns en rapportfunktion för uttag av data.
Under slutet av 2008 påbörjades flytten av data till GIS-miljön (BIDOS) med samma struktur som i SQL-miljön.
Skog
Gräsmarker Data finns tillgängligt i en central SQL-server. För inventering finns ett handdatorstöd och det finns en applikation för redigering av den centrala databasen (PC Gräs). PC Gräs saknar rapport-funktioner, men det finns uttag gjorda i januari 2008 där data är tillgängligt i access-format.
Under slutet av 2008 påbörjades flytten av data till GIS-miljön (BIDOS) med samma struktur som i SQL-miljön.
Myr Data finns tillgängligt i geodatabaser (BIDOS). Strandhabitat Data finns tillgängligt i geodatabaser (BIDOS).
Dynhabitat Under insamlingen användes en access-databas. I dagsläget finns data sammanställt nationellt och tillgängligt i geodatabaser (BIDOS).
Fjäll och substratmarker Data finns tillgängligt i geodatabaser (BIDOS).
Marina habitat Data lagras i två olika Accessdatabaser som ska levereras till datavärd (SMHI).
Friluftsanläggningar Data finns tillgängligt i geodatabaser (BIDOS). Dessa data kom-mer under slutet av 2008 att flyttas till systemet Skötsel-DOS. Arter Data från inventering av arter lagras i Artportalen. Det finns
excel-ark framtagna där inventeringsuppgifter matas in för att sedan föras över till Artportalen.
3 Projektets IT-system
Några av de begrepp som ofta förekommer i texter om basinventeringen är VIC
Natur och BIDOS. VIC-Natur, i vilket BIDOS ingår, är ett IT-system som ägs av
Naturvårdsverket. I VIC Natur hanteras bland annat Naturvårdsverkets
fastighets-register (FIDOS) , Naturvårdsregistret (NVR), data inom
reservatsbildningsproces-sen (DOS), data inom skötselprocesreservatsbildningsproces-sen (SkötselDOS). Basinventeringsdatabareservatsbildningsproces-sen
BIDOS är en del av VIC Natur.
VIC Natur används för åtkomst av den flygbildstolkning som gjorts för
basinven-teringen. VIC Natur används även för åtkomst av preliminära basinventeringsdata
(naturtypskartan). Under 2009 kommer det att ses över hur basinventeringens data
ska redovisas i VIC Natur.
BIDOS är en applikation i ArcGIS. BIDOS utvecklas, drivs och förvaltas av
Lant-mäteriet (Metria, Luleå). Syftet med BIDOS är säkerställa en enhetlig och
kvali-tetssäkrad dokumentation av de data som samlas in inom ramen för projektet
”Bas-inventering av Natura 2000 och skyddade områden”. Därför innehåller BIDOS
verktyg för lagring av inventeringsuppgifter. Redigering av geografiska data sker
med hjälp av standardfunktioner i ArcGIS. Regler för hantering av geografiska data
för basinventeringen beskrivs i en särskild manual (referens 3).
Artportalen utvecklas och drivs av ArtDatabanken, se http://www.artportalen.se.
Basinventeringen utnyttjar Artportalen för lagring av inventeringsuppgifter om
arter.
Som stöd till fältinventeringar har olika IT-lösningar utvecklats för projektet. Dessa
har i de allra flesta fall en temporär lagring av data till dess att ett helt område är
färdiginventerat och data kan flyttas till den permanenta lagring. I bilaga 2 beskrivs
projektets temporära och permanenta IT-lösningar.
4 Beskrivning av data
4.1 Flygbildstolkning
Flygbildstolkning för basinventeringen har skett enligt en för projektet framtagen
manual (referens 1) och har utförts av fyra leverantörer. För tolkningen användes
IR-flygbilder från 4 600 meters höjd tagna senast 1997 samt svart-vita kopior på
flygbilder från 40-60-talet. Flygbildstolkade data (se exempel i Figur 1) innehåller
följande skikt:
Flygbildstolkning, yttergräns
Flygbildstolkning, punkt
Flygbildstolkning, linje
Flygbildstolkning, polygon
Data finns tillgängligt via VIC Natur ”Kartskikt - Bakgrund –
Basinventer-ing”. Data kan analyseras genom informationsverktyget i VIC Natur eller
hämtas via exportfunktionen. Attribut och kodlista framgår av avsnitt 5.
Flyg-bildstolkningen planeras fortsätta även under 2009 och data laddas
regelbun-det (ca 1 gång/månad) till VIC Natur.
Figur 1. Flygbildstolkade data i VIC Natur, utsnittet visar bl a Kungshamn-Morga, Lunsen och Skokloster.
4.2 Basinventeringens ”Naturtypskarta”
Ett av de viktigaste resultaten från basinventeringen är den sk ”Naturtypskartan”.
Detta är de geografiska data som beskriver utbredningen av naturtyperna. Det är
länsstyrelsen som skapar ”naturtypskartan” utifrån flygbildstolkningen eller annat
material. Innan all bearbetning från länsstyrelsen är klar så finns ”Preliminära
bas-inventeringsdata” i VIC Natur. Dessa nås via ”Kartskikt – Bakgrund – BIDOS
Preliminär” och är en kopia av de data som länsstyrelsen redigerar via BIDOS (se
avsnitt 4.4).
Flygbildstolkning, yttergräns
Flygbildstolkning, punkt
Flygbildstolkning, linje
Flygbildstolkning, polygon
Data kan analyseras genom informationsverktyget i VIC Natur eller laddas
hem via exportfunktionen. Attribut och kodlista framgår av avsnitt 5.
Arbetet med naturtypsdata planeras att fortsätta även under 2009 och därför
laddas data regelbundet (ca 1 gång/månad) till VIC Natur.
4.3 Artinventeringsområden
Artinventeringsområden dokumenterar inom vilket område en viss art har
efter-sökts. Syftet är att ha en dokumentation av områden där inventeringar har skett,
oavsett om arten i fråga har påträffats eller ej. Dessa artinventeringsområden finns i
VIC Natur medan koordinater för själva artfyndet dokumenteras i Artportalen.
Attribut och krav på noggrannhet framgår av manualerna för artinventeringar.
4.4 Geografiska data i BIDOS
4.4.1 Beskrivning av data
Syftet med BIDOS är att lagra och redigera data för basinventeringen (eller
efter-följande liknande inventeringar). Ska data användas för analyser eller av ”externa
användare” så är det lämpligt att göra en kopia av aktuell geodatabas eller
exporte-ra data till en shape-fil. Via BIDOS finns data enligt Tabell 2 tillgängligt.
Beskriv-ning av attribut och kodlistor finns i de separat manualerna för inventering. Attribut
och kodlistor för de tre geografiska skikten bi-yta, bi-linje och bi-punkt finns i detta
dokument, se kapitel 5.
Tabell 2. Geografiska data i BIDOS.
Dataskikt Användning
BI_OMRADE Yttre avgränsning av området.
BI_YTA Heltäckande ytskikt där samtliga ytor har en naturtyps-kod.
BI_LINJE Linjeskikt med naturtyper och andra linjeobjekt. BI_PUNKT Punktskikt med naturtyper och andra punktobjekt. FJA_AR_SMAPROVYTA_PUNKT Inventering av fjäll- och substratmarker:
Inventerings-uppgifter från provytor.
FJA_CIREKELPROVYTA_PUNKT Inventering av fjäll- och substratmarker: Inventerings-uppgifter från provytor.
FJA_FOTOPUNKT Inventering av fjäll- och substratmarker: Fotografier FJA_SNOLEGA_YTA Inventering av fjäll- och substratmarker: Utbredning av
snölegor.
GRA_VARDEFTRAD_PUNKT Gräsmarksinventering: Värdefulla träd. LANDSDELAR Används av systemet.
MYR_FALTPUNKT Punktinformation från fältinventering i myr (t ex foto). SAN_TRANSEKT Transektinventeringar för dynhabitat.
SKO_PROVPUNKTER_PUNKT Skogsinventering: Provpunkter SOT_LOKAL_PUNKT Inventering av sötvatten: Inventeringslokaler. SOT_OBSERVATIONS_
BAND_PUNKT
Inventering av sötvatten: Observationer. SOT_TRANSEKT_ PUNKT Inventering av sötvatten: Transekter. STR_FOTOPUNKT Strandinventering: Punkt för fotografier. STR_TRANSEKT_ PUNKT Strandinventering: Transekter.
STR_SEGMENT_LINJE Strandinventering: Dokumentation av driftvallar. STR_VRESROS_PUNKT Strandinventering: Punkter för vresrosförekomst. STR_VRESROS_YTA Strandinventering: Ytor med vresros.
FRI_LED Inventering av friluftsliv: Leder.
FRI_VAGVISNING Inventering av friluftsliv: Vägvisningsskyltar FRI_UPPVARMD_ BYGGNAD Inventering av friluftsliv: Uppvärmda byggnader. FRI_INFORMATIONS_ TAVLA Inventering av friluftsliv: Informationstavlor. FRI_OVRIG_ ANORDNING_YTA
FRI_OVRIG_ ANORDNING_LINJE FRI_OVRIG_
ANORDNING_PUNKT
Inventering av friluftsliv: Övriga anordningar.
4.4.2 Exempel på användning
I de exempel som visas nedan används ”naturtypskartan” och data från
fältinven-teringar av gräs- och skogsmark. Dessutom finns en illustration av data från marina
inventeringar.
Legender för användning i ArcGIS finns via basinventeringsprojektets ftp-site.
Legenderna är en utgångspunkt och kan anpassas efter eget önskemål.
En ”naturtypskarta” med en etikett som visar naturtypen (N2000A) i varje polygon
finns i Figur 2. Genom att även använda attributet ”Ntypstatsus” i legenden så kan
det illustreras var det är bedömt att naturtypen är fullgod, se Figur 3.
Figur 2. Exempel på bi-yta och bi-linje med de legender som finns tillgängliga genom projektet. Som etikett för bi-yta har attributet N2000A valts.
Figur 3. Exempel där attributet ”NTYPSTATUS” visas tillsammans med N2000A.
För att beräkna arealen av de olika naturtyperna inom ett område så kan följande
tillvägagångssätt användas:
• Lägg till det skikt som innehåller polygoner med de enheter som
statisti-ken ska beräknas för (i detta exempel används länsindelning) och välj
den/de polygoner som ska användas (i detta fall är Värmlands län valt).
• Välj ut alla polygoner från skitet bi-yta genom ArcGIS kommando
”Se-lect by location”, se Figur 4.
• Nu kan en rapport skapas genom ArcGIS inbyggda rapportfunktion
(”To-ols-reports-create report”) eller ”Crystal Reports”. Ett annat sätt är att
exportera valda data till en ny shapefil och sedan arbeta vidare med
attri-butdata (som finns i dbf-filen) genom Excel eller Access. I Figur 4 visas
ett enkelt exempel där alla ytor i Värmlands län har valts, exporterats till
en ny shapefil och data har sedan bearbetats vidare i excel (Figur
5).
Figur 4. ArcGIS kommandot ”Select by location” har använts för att välja alla polygoner inom Värmlands län.
Figur 5. Genom att använda data från GIS-skiktets dbf-fil i excel så kan statistik beräknas för ingående naturtyper. I detta exempel har data över Värmlands län använts för att beräkna arealen av de olika naturtyperna inom varje område (obs temporära data). Kodlista enligt avsnitt 5.
4.5 Data från gräsmarksinventering
Data från fältinventering av gräsmarker lagras i en central databas (hos
Lantmäteri-et i Luleå). Data nås av länsstyrelsen via gränssnittLantmäteri-et PC-gräs. För att använda
gräsmarksdata finns det länsvisa exporter i form av accessdatabaser tillgängliga på
projektets ftp-server. Dessa exporter är gjorda i januari 2008. Tillsammans med
data finns en beskrivning at de tabeller som ingår och de kodlistor som används.
I slutet av 2008 påbörjades en överföring av gräsmarksdata till GIS-miljön
(BIDOS). Data kommer att ha samma struktur och innehåll som i PC-Gräs och
överföring sker för de områden där länsstyrelsen slutfört basinventeringen.
För en enkel användning av gräsmarksdata tillsammans med GIS-skikt finns en
tabell ”gräsmarker till bidos” med attribut som beskrivs i Tabell 3.
Tabell 3. Attribut som finns tillgängliga från fältinventeringen av gräsmarker i tabellen ”gräsmarker till BIDOS”.
Attribut Kommentar
Objekt ID Objektets ID
Inventeringdatum Datum för fältinventering Inventerare Namn på inventerare
BID ID för länkning till GIS-skikt bi-yta Naturtyp Ytans naturtyp
Målnaturtyp 1 Målnaturtyp 1 (för ytor som är utvecklingsmark) Målnaturtyp 1 Målnaturtyp 2 (för ytor som är utvecklingsmark) Målnaturtyp 1 Målnaturtyp 3 (för ytor som är utvecklingsmark) Procent restaureringsmark Procent av ytan som har restaureringsbehov Ytans karaktär En beskrivning av ytans karaktär
Geografiska data och fältinventeringsdata kan användas tillsammans genom
följan-de steg:
• Hämta hem gräsmarksdata från basinventeringens ftp-site.
• Lägg till tabellen ”gräsmarker till BIDOS” i ArcGIS / Arcview.
• Gör en sk ”join” mellan det geografiska skiktet bi-ytas attribut BID och
tabellen ”gräsmarker till bidos” attribut BID.
• Resultatet kan nu användas i GIS-programvaran, se exempel i Figur 6 där
informationsverktyget används för att titta på data.
• I Figur 7 visas ett exempel där information från fältinventeringen
an-vänds som etikett i ArcGIS. Det är attributet ”procRest” som visas.
• Genom att exportera data från en geodatabas som har en koppling till en
annan tabell (via join) så skapas en shapefil med samtliga attribut. Detta
kan vara användbart om data ska användas för andra ändamål/analyser.
Figur 6. Genom att göra en sk ”join” mellan skiktet bi-yta och data från gräsmarksinventeringen så kan uppgifter från fältinventeringen analyseras i ArcGIS. I denna bild har en yta valts med infor-mationsverktyget i ArcGIS och attributen i tabellen ”Gräsmarker till BIDOS” visas.
Figur 7. Vid fältinventering av gräsmarker görs en bedömning av restaureringsbehovet för en yta. I figuren används denna bedömning (attributet ”procRest”) som etikett i Gis-skiktet.
För de områden där gräsmarksdata har överförts till BIDOS så finns motsvarande
data tillgängligt i GIS-miljön direkt.
4.6 Data från skogsinventering
Fältinventeringen i skog innebär dels en bedömning av ytor och därutöver en
detal-jerade inventering av ett antal slumpade punkter. Data lagras centralt i en
SQL-server. Via gränssnittet PC-skog kan länsstyrelsen komma åt data och även
genere-ra åtta olika genere-rapporter som beskrivs i Tabell 4.
I slutet av 2008 påbörjades arbetet att successivt föra över data från
skogsinventer-ingen till GIS-miljön (BIDOS). Data har samma struktur och innehåll och
överfö-ring sker för de områden där länsstyrelsen har slutfört skogsinventeöverfö-ringen.
Tabell 4. Sammanställning av rapporter som kan tas fram från PC Skog.
Rapport Innehåll
Grundrapport för ytor Innehåller uppgifter om naturtyp och naturtypens status.
Företeelser i ytor Naturtyp och notering om ”företeelser” inom ytan. T ex blockmark, klappersten, lågor.
Sköteselbehov för ytor Denna tabell innehåller uppgifter om skötselbehov för ytan (ej obligatorisk uppgift).
Grundrapport för punkter Innhåller resultatet från fältinventeringen av punkter. T ex naturtyp, trädålder, markvegetation, markfuktighet, förekomst av död ved. I denna tabell finns punktens koordinater.
Typiska arter i ytor Uppgifter om vilka typiska arter som har noterats vid inventeringen av ytor. Denna inventering genomförs väldigt översiktligt och är inte en fullständig inventering av samtliga typiska arter inom ytan. Trädslag i punkter Uppgifter om trädslag.
Typiska arter i punkter Uppgifter om vilka typiska arter som har noterats vid punktinven-teringen.
Även dessa data kan användas genom standardkommando i ArcGIS. För att
under-lätta användandet så behöver rapporterna (och den katalog som de finns i) döpas
om sa att de inte innehåller mellanslag eller å, ä och ö. Dessutom behöver
rappor-ten ”grundrapport för punkter” kompletteras så att det finns attribut för X och Y
koordinaterna är definierade som ”double”. Detta skapas genom att lägga till två
nya attribut (Add Field) för X och Y koordinater, dessa ska vara definierade som
”double”. Använd sedan ”Calcualate attriubute” för att kopiera över data från
X_KOOR till det nya attributet för X-koordinaten och motsvarande för Y_KOOR.
För att sedan lägga in punktinventeringen i GIS-fönstret används följande
funktio-ner:
• Välj kommandot ”display XY-data” och definiera koordinatsystemet till
”RT 90 2,5 g V”. Ange fälten för X och Y koordinaterna. Se exempel i
Figur 8.
• Nu kommer ett sk ”Events theme” att skapas. Detta kan användas precis
som ett vanligt skikt och genom att exportera data kan en vanlig shapefil
med punkterna sparas.
• Använd kommandot ”Relate” för tabellerna ”grundrapport punkter” och
”typiska arter i punkter”. Attributet ”PID” ska användas för att länka ihop
tabellerna. Nu kan alla typiska arter i en punkt visas genom
informa-tionsverktyget, se exempel i Figur 9.
Figur 8. Genom kommandot Display XY Data i ArcGIS kan information från punktinventeringarna i skog visas.
Figur 9. Genom att använda ”Relate” mellan ”Grundrapport för punkter” och ”Typiska arter i punk-ter” går det att för varje punkt se vilka typiska arter som har påträffats.
4.7 Data från marina inventeringar
Data från marina fältinventeringar finns i två olika access databaser ”Grunda”
re-spektive ”Martrans”. SMHI är datavärd och har den permanenta lagringen av dessa
data. För transekter och de mellanliggande rutorna lagras koordinater som kan
visas i GIS-programvara genom ”Display XY-data”. Exempel på transekter som
visas i GIS finns i Figur 10 och Figur 11.
Figur 10. Här visas transekternas start och slut samt mellanliggande rutor från accessdatabasen för grunda vikar och sund.
Figur 11. Här används informationsverktyget för att titta på vilka arter som har hittats i en enskild ruta.
4.8 Data från provfiske
Data från el- och nätprovfisken som genomförts genom basinventeringen eller
andra av Naturvårdsverket finansierade program finns tillgängliga via VIC Natur.
Data visualiseras genom ”Kartskikt - bakgrund – fältinveneringar – provfiske”.
Data kan analyseras via informationsverktyget varifrån det även går att bli länkad
till uppgifter för aktuell punkt på Fiskeriverkets hemsida. Punkterna kan exporteras
från VIC Natur.
Figur 12. Data från provfisken kan visas i VIC Natur. Via informationsverktyget kan användaren komma till Fiskeriverkets hemsida med detaljerad information om resultatet från provfisket i den valda punkten.
4.9 Data från artinventeringar
Uppgifter om typiska arter som samlats in samtidigt som inventeringen av
naturty-per lagras tillsammans med uppgifter om habitat, strukturer och funktioner.
Uppgifter om arter som ingår i habitatdirektivets annex 2 lagras i Artportalen,
http://www.artportalen.se/
. Det planeras att ett urval av data från Artportalen ska
kunna visas i VIC Natur på samma sätt som provfiskepunkter, se avsnitt 4.8
5 Attribut och kodlistor
5.1 Attribut för BI Punkt och BI Linje
Följande attribut finns i de geografiska skikten BI Punkt och BI Linje.
Fältnamn Beskrivning
OBJECTID Används av ArcGIS
IND_KOD Kod för indata (från kartmaterial).
IND_TEXT Klartext för indatagruppering från vegkarta etc,
OBJKOD Sitecode för N2000-områden som naturreservat, nationalparker och natur-vårdsområden.
LOPNR Löpnummer, används vid kontrollen för att skapa unika identiteter. BID Unik identitet för de ytor som har inventeringsdata i extern databas. IND_HAB Förslag till naturtypens kod utifrån underlagsdata, t ex vegetationskartan. PKOD Punktens kod enligt kodlista i Tabell 5 (endast BI Punkt)
LKOD Linjens kod enligt kodlista i Tabell 6 (endast BI Linje)
INDATA Beskrivning av vilka indata som använts som underlagsmaterial. TOLKARE Flygbildstolkare.
SHAPE Används av ArcGIS
TOLKVERS Version av tolkningsmanualen. KOMMENT Kommentar
STATUS Status enligt kodlista, avsnitt 5.3.6.
NTYPSTATUS Naturtypens status enligt kodlista, avsnitt 5.3.5. REDNAMN Namn på den som redigerat / granskat polygonen. REDDATUM Datum för redigering.
5.2 Attribut för BI Yta
Följande attribut finns i det geografiska skiktet BI_Yta. Vid revisionen av
flyg-bildstolkningen så utgick en del attribut från och med version 7.0 av manualen,
detta framgår i tabellen nedan.
Fältnamn Beskrivning
OBJECTID Används av ArcGIS
IND_KOD Kod för indata (från kartmaterial).
IND_TEXT Klartext för indatagruppering från vegkarta etc,
OBJKOD Sitecode för N2000-områden som naturreservat, nationalparker och natur-vårdsområden.
LOPNR Löpnummer, används vid kontrollen för att skapa unika identiteter. BID Unik identitet för de ytor som har inventeringsdata i extern databas. IND_HAB Förslag till naturtypens kod utifrån underlagsdata, t ex vegetationskartan. IND_UTYP Förslag till undertyp utifrån omkodning av underlagsdata, t ex vegkarta. IND_BESK Kompletterande beskrivning till komplexa indata som t ex vegetationskarta N2000A Naturtypens kod, enligt kodlista i Tabell 7.
HNR Kod som tidigare användes av flygbildstolkare.
RESTKRIT Restaureringskriterier som flygbildstolkas, enligt kodlista i flygbildstolkningsma-nualen, se avsnitt 5.3.4.
UFFLYT Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFHSTARR Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFVASSAG Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
UFTRAD Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFBUSK Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. RETRADHI Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
REBUSKHI Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFTRBUVA Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
UFEN Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFLOV Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFLOVAND Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
UFLOV_O Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFLOV_U Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFGRAN Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
UFLOV2 Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFSUBST Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFRISTUV Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. Utgått fr o m version 7.0. UFMJUKF Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2].
UFLOSBOF Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFGOLAR Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFHOLJA Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFSTRANG Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFPALSAR Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFHOGVX Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. UFDIKOBJ Uppföljningsparameter, se ftp-manual referens [2]. KNAS KNAS-kod för ytan
TOLKVERS Version av flygbildstolkningsmanualen
INDATA Beskrivning av vilka indata som använts som underlagsmaterial. BILDDAT Datum för flygbild (oftast 1997 eller senare)
BILDDATH Datum för historisk flygbild (oftast 40-60-tal)
KOMMENT Kommentar (från flygbildstolkare och/eller länsstyrelsen) TOLKARE Flygbildstolkare
FALTID Fältidentitet för ytor som ingår i Ängs- och betesinventeringen TUVA ANVID Användarid TUVA
NATURTYP1 Naturtyp 1, enligt TUVA
PROCENT1 Procentuell förekomst av naturtyp 1 enligt TUVA AREAL1 Areal naturtyp 1 enligt TUVA
NATURTYP2 Naturtyp 2, enligt TUVA
PROCENT2 Procentuell förekomst av naturtyp 2 TUVA AREAL2 Areal naturtyp 2, TUVA
NATURTYP3 Naturtyp , habitatsnummer, för TUVA objekt PROCENT3 Procentuell förekomst av naturtyp 3 TUVA AREAL3 Areal naturtyp 3, TUVA
TOTAREAL Totalareal TUVA objekt VMI_OID Objektidentet för VMI objekt DELOBJID Delobjektidentitet för VMI-objekt STATUS Status enligt kodlista
FLBTOLK Är flygbildstolkningen relevant efter redigering av ytans gränser? 0: Ej relevant, 1:Relevant.
REDNAMN Namn på den som redigerat / granskat. REDDATUM Datum för redigering/granskning.
N2000A_1 Målnaturtyp 1 för utvecklingsmark alt. den naturtyp med störst utbredning i en yta beskriven som mosaik
N2000A_2 Målnaturtyp 2 för utvecklingsmark alt. den naturtyp med näst störst utbredning i en yta beskriven som mosaik
N2000A_3 Målnaturtyp 3 för utvecklingsmark alt. den naturtyp med minst utbredning i en yta beskriven som mosaik
MOSAIK Procentuell utbredning av naturtyper i en mosaikyta. Anges som heltal med mellanslag, t ex 50 30 20 betyder att N2000A_1 = 50%, N2000_2 = 30% och N2000A_3 = 20%.
SHAPE Används av ArcGIS
NTYPSTATUS Naturtypens status enligt kodlista, avsnitt
5.3 Beskrivning av attribut
5.3.1 BID
Basinventerings-ID (BID) anges där det finns inventeringsdata i en fristående
data-bas som inte har en koppling via GIS. Detta är skog och gräs.
5.3.2 OBJKOD
OBJKOD är sitecode för N2000-områden eller REGDOS-ID för övriga skyddade
områden.
5.3.3 N2000A
Här anges aktuell naturtyp för ytan. Samtliga tillgängliga koder för fältet N2000A
beskrivs i bilaga 2. Om ytan är utvecklingsmark så anges befintlig naturtyp
N2000A och målnaturtyp framgår av N2000A_1. I de fall det finna alternativa
målnaturtyper anges även N2000A_2 och N2000A_3.
5.3.4 RESTKRIT
I attributet RESTKRIT anges flygbildstolkade restaureringskriterier. Se även
flyg-bildstolkningsmanualen, referens 1, för mer information.
Kod Beskrivning
0 Ej relevant eller ej restaureringsobjekt.
1 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad inom objektet. Restau-reringskriteriet används för fuktängar (6410) och havsstrandängar (1330, 1630) som när gynnsam status råder skall vara domineras av lågvuxen vegetation.
2 För tätt trädskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i häv-dade marker. Som regel är denna gräns krontäckning på över 30% (undantag gäller för habitat 6530 och 9070 där även högre täckningsgrad tillåts).
3 För tätt buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker. Som regel är denna gräns täckningsgrad på över 30% (undantag gäller för habitat 5130 och 6530 där även högre täckningsgrad tillåts).
4 Förekomst av exotiskt trädslag i skogsmiljö. Utgått från flygbildstolkning from version 7. 5 Likåldrighet i beståndet är ett restaureringskriterium för flertalet skogshabitat.
6 Nyckelträdart för habitatet dominerar i det äldre trädskiktet men ej totalt vad gäller krontäckning. Detta är aktuellt för ädellövskogshabitat, betad skog, dikespåverkade
lövsumpskogar.
7 Förekomst av ung gran inom vissa lövskogshabitat.
8 Ung igenväxningsvegetation inom 3 m från kronan av grova spärrkroniga ädellövträd i vissa ädellövskogshabitat.
9 Ytor med dikespåverkad vegetation i våtmarker, strandängar och sumpskogar. 12 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad, för tätt trädskikt för att
ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker.
13 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad, för tätt buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker.
19 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad samt dikespåverkad vegetation.
23 För tätt trädskikt och buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevaran-destatus i hävdade marker. Som regel är denna gräns täckningsgrad på över 30%. 29 För tätt trädskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i
häv-dade marker samt dikespåverkade vegetation.
39 För tätt buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker samt dikespåverkade vegetation.
45 Förekomst av exotiskt trädslag i skogsmiljö, samt likåldrighet i beståndet.
56 Likåldrighet i beståndet och nyckelträdart för habitatet dominerar i det äldre trädskiktet men ej totalt vad gäller krontäckning.
57 Likåldrighet i beståndet samt förekomst av ung gran.
58 Likåldrighet i beståndet samt ung igenväxningsvegetation inom 3 m från kronan av grova spärrkroniga ädellövträd.
59 Likåldrighet i beståndet samt ytor med dikespåverkad vegetation.
67 Nyckelträdart för habitatet dominerar i det äldre trädskiktet men ej totalt vad gäller krontäckning och förekomst av ung gran.
123 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad inom objektet, för tätt trädskikt och buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker.
129 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad inom objektet, för tätt trädskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker samt dikespåverkad vegetation.
139 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad inom objektet, för tätt buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker samt dikespåverkad vegetation.
239 För tätt trädskikt och buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevaran-destatus i hävdade marker samt dikespåverkad vegetation.
567 Likåldrighet i beståndet, nyckelträdart för habitatet dominerar i det äldre trädskiktet men ej totalt vad gäller krontäckning samt förekomst av ung gran.
1239 Bladvass, säv, kaveldun eller högörter har >30% täckningsgrad inom objektet, för tätt trädskikt och buskskikt för att ha förutsättningar att uppfylla gynnsam bevarandestatus i hävdade marker samt dikespåverkad vegetation.
5.3.5 NTYPSTATUS
Detta attribut infördes 2007-12-06 med följande tillåtna värden:
Kod Beskrivning Kommentar
1 Fullgod Natura-naturtyp Anger att Natura-naturtypen har bedömts som fullgod vid fältinventering.
2 Icke fullgod Natura-natutyp Anger att Natura-naturtypen inte har bedömts som fullgod vid fältinventering.
3 Utvecklingsmark, icke Natura-naturtyp
Har vid fältbesök bedömts som utvecklingsmark. Aktu-ell naturtyp framgår av attributet N2000A och målnatur-typen framgår av attributet N2000A_1, om det finns alternativa målnaturtyper framgår dessa av N2000A_2 och N2000A_3.
4 Övrigt, icke Natura-naturtyp Detta är en icke Natura-naturtyp som inte är restaure-ringsmark. Vilken naturtyp/marktäckning det är framgår av attributet N2000A.
5 Ej bedömd status Används där statusen för Natura-naturtypen ej är be-dömd.
5.3.6 STATUS
Detta fält utökades i BIDOS 2007-12-06 och nedan beskrivs de tidigare koderna
som användes samt de nya som tillkom efter uppdateringen.
Äldre koder har ett tillägg – ”gammal kod” i den domän som används:
1 Granskad Används av länsstyrelserna som ett stöd för att ange att naturtypen för aktuell BI-yta är granskad i attributtabellen. Kan användas oavsett om ytan är granskad i fält eller om ändring har skett baserat på befintlig kunskap.
2 Reviderad naturtyp Om fältet N2000A revideras så anges status till Reviderad naturtyp för att få en spårbarhet.
3 Åtgärdas Används av länsstyrelserna som ett administrativt stöd för att ange att något ska åtgärdas för att bestämma naturty-pen.
4 Utvecklingsmark Anges för områden som är utvecklingsmark (se även avsnitt 8.5.6).
5 Mosaik Anges för områden som består av en mosaik (se även avsnitt 8.5.14).
Nya koder (fr o m 2007-12-06), observera att dessa koder har en hierarkisk struktur där ett högre värde inkluderar de lägre.
10 Ej granskad Innebär att länsstyrelsen ej har granskat polygonen. 11 Granskad vid
skriv-bordet
Denna yta har granskats av länsstyrelsen baserat på kun-skap från t ex andra inventeringar.
12 Besökt i fält Anges för ytor som har besökts i fält inom basinventeringen eller inom ”basinventeringsliknande” förhållanden.
13 Inventerad i fält Denna yta har besökts i fält och det har genomförts en inventering enligt någon av basinventeringsmetoder/ manu-aler så att det finns ytterligare basinventeringsdata kring denna yta.
5.3.7 KOMMENT
Detta fält används om tolkaren eller Länsstyrelsen har kommentarer om ett objekt
som inte platsar i något annat fält.
5.3.8 FLBTOLK
Länsstyrelsen måste ange om flygbildstolkningen fortfarande är relevant efter
redi-gering av BI-ytans gränser.
Ej relevant (0) - Ändras ytan mer 5 % i samband med justering av gränser, delning
eller sammanfogning av polygoner är sannolikt inte flygbildstolkningen längre
relevant.
Relevant (1) – Är lämpligt att ange för ytor vars gränser ändrats, men
flygbilds-tolkningen är relevant.
5.3.9 REDNAMN
I tidigare manualer angavs: ”Namn på den som har redigerat geometrin, granskat
eller reviderat en naturtyp i aktuellt objekt. Fältet kan även användas för att
beskri-va beskri-vad som ska åtgärdas, om en yta ska åtgärdas.”
Användningen av REDNAMN ska övergå till att ange vem som har granskat
aktu-ell polygon. Eventuaktu-ella kommentarer kan skrivas i fältet ”KOMMENT”.
5.3.10 REDDATUM
Datum då en BI-yta har redigerats eller då attributfältet status ändrats. Används av
länsstyrelserna som ett administrativt stöd.
5.3.11 N2000A_1
Målnatur 1 för utvecklingsmark. I de fall fältet status används för att ange att ytan
är en mosaik anger N2000A_1 den naturtyp som har störst utbredning. Uppskattat
%-andel för utbredningen anges i fältet MOSAIK.
5.3.12 N2000A_2
Målnatur 2 för utvecklingsmark. I de fall fältet status används för att ange att ytan
är en mosaik anger N2000A_2 den naturtyp som har näst störst utbredning.
Upp-skattat %-andel för utbredningen anges i fältet MOSAIK.
5.3.13 N2000A_3
Målnatur 3 för utvecklingsmark. I de fall fältet status används för att ange att ytan
är en mosaik så anger N2000A_3 den naturtyp som har minst utbredning.
Uppskat-tat %-andel för utbredningen anges i fältet MOSAIK.
5.3.14 MOSAIK
Procentuell utbredning av naturtyper i en mosaikyta. Anges som heltal med
mel-lanslag t.ex. 50 30 20 betyder att N2000A_1 = 50 %, N2000A_2 = 30 % och
N2000A_3 = 20 %.
5.4 Kodlistor
5.4.1 Kodlista för punkter (PKOD)
Tabell 5 nedan visar samtliga koder som är tillgängliga för attributet PKOD i det
geografiska skiktet bi-punkt. Grönmarkerade koder flygbildstolkas från och med
version 7.0 av flygbildstolkningsmanualen. I tidigare versioner av
flygbildstolk-ningsmanualen tolkades betydligt fler av koderna. I vissa fall hämtas koder direkt
från kartmaterial och GIS-analyser. Samtliga koder kan användas av länsstyrelsen.
Tabell 5. Sammanställning av koder för attributet PKOD.
Kod Beskrivning 10 Spärrkroniga grova träd 11 Ädellövträd 12 Ek 13 Obestämt lövträd 14 Barrträd 15 Tall 20 Obestämd byggnad 21 Hus 22 Vindskydd/koja 23 Fågeltorn, torn 24 Gångbro, träspång 25 Brygga 26 Övrig byggnad 27 Parkeringsplats 60 Naturbetesmark
61 Torr eller frisk gräsdominerad naturbetesmark 63 Risdominerad hed
64 Fuktig eller våt gräsdominerad naturbetesmark 65 Stenrösen
66 Prekambriska hällmarker
71 Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ 7160 72 Källor med tuffbildning 7220
73 Källor i rikkärr 7230 74 Obestämd källa 7810
75 Trädklädda och videbevuxna rikkärr 76 Öppna hävdade rikkärr
77 Öppna ohävdade rikkärr
81 Grottor som inte är öppna för allmänheten 8310 90 Restaureringsobjekt, begränsad skoglig påverkan 91 Gallring,
92 Mindre avverkning
5.4.2 Kodlista för linjer (LKOD)
Tabell 5 nedan visar samtliga koder som är tillgängliga för attributet LKOD i det
geografiska skiktet bi-linje. Grönmarkerade koder flygbildstolkas från och med
version 7.0 av flygbildstolkningsmanualen. I tidigare versioner av
flygbildstolk-ningsmanualen tolkades betydligt fler av koderna. Samtliga koder kan användas av
länsstyrelsen i deras arbete med att färdigställa/kontrollera GIS-materialet.
Tabell 6. Sammanställning av koder för attributet LKOD.
Kod Beskrivning
101 Ej trädtäckta diken (busk- eller trädskiktstäckning <30%) i öppen betes- eller åkermark 102 Trädtäckta diken (busk- eller trädskiktstäckning >30%) i öppen betes- eller åkermark 103 Övrigt dike (inkl.dike mynnande direkt i sjö, hav, eller vattendrag av Natura-habitat) 120 Vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3220),
121 Vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3220),
122 Vattenfall i vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3220), 123 Vattenfall i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3220), 124 Forssträckor mindre än 3 m bredd (habitat 3220), 125 Forssträckor i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3220), 126 Vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3260), 127 Vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3260),
128 Vattenfall i vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3260), 129 Vattenfall i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3260),
130 Forssträckor i vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3260), 131 Forssträckor i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3260),
132 Blockrika partier i vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3260), 133 Blockrika partier i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3260),
134 Blockrika forssträckor i vattendrag mindre än 3 m bredd (habitat 3260), 135 Blockrika forssträckor i vattendrag 3-6 m bredd (habitat 3260),
136 Stensträngar eller invallning utmed flottningsrensade/rensade Natura-naturtypsvattendrag 137 Övriga naturliga vattendrag nedanför trädgränsen 0-6 m bredd (icke-habitat)
138 Övriga alpina vattendrag
139 Mindre vattendrag med låg grad av naturlighet 140 Starkt eutrofierade vattendrag
141 Trälagd spång /gångbro* 142 Brygga/pir
143 Vinter/skoterled* 144 Större vandringsstig* 150 Stenmurar i odlingslandskap
160 Stränder med potentiell kortskottsvegetation 170 Annuell vegetation på driftvallar (1210) 180 Allé, ädellövträd enkelsidig
181 Allé, ädellövträd dubbelsidig 182 Allé, obestämt lövträd enkelsidig 183 Allé, obestämt lövträd dubbelsidig 184 Allé, barrträd enkelsidig
185 Allé, barrträd dubbelsidig 190 Karstspricka
193 Linjeobjekt, dammbyggnad
5.4.3 Kodlista för ytor (N2000A)
Tabell 5 nedan visar samtliga koder som är tillgängliga för attributet N2000A i det
geografiska skiktet bi-yta. Grönmarkerade koder flygbildstolkas från och med
ver-sion 7.0 av flygbildstolkningsmanualen. I tidigare verver-sioner av
flygbildstolknings-manualen tolkades betydligt fler av koderna. I vissa fall hämtas koder direkt från
kartmaterial och GIS-analyser. Samtliga koder kan användas av länsstyrelsen i
deras arbete med att färdigställa/kontrollera GIS-materialet.
Tabell 7. Sammanställning av koder för attributet N2000A.
Kod Beskrivning
0 Övrigt
1 Enklaver eller områden som inte ingår i Basinventeringsområdet
2 Habitat som i normalfallet ej karteras i flygbildstolkning. Kommentar har utgått från fbt. 901 KNAS - tallskog (>70% tall)
902 KNAS - granskog (>70% gran)
903 KNAS - barrblandskog (tall & gran tillsammans >70% men ingen av dem ensam) 904 KNAS - barrsumpskog (barrskog på blöt mark)
905 KNAS - lövblandad barrskog (30-70% löv) 906 KNAS - triviallövskog (>70% triviallöv)
907 KNAS - ädellövskog (>70% löv och >50% ädellöv)
908 KNAS - triviallövskog med ädellövinslag (>70% löv och 20-50% ädellöv) 909 KNAS - lövsumpskog (lövskog på blöt mark)
910 KNAS - hygge (avverkat för högst 10-15 år sedan, högst 3-5 m höga träd) 911 KNAS - mpediment (ej produktiv skogsmark, men krontäckning >30%) 1000 Marint vatten
1110 Sublittorala sandbankar - Obestämd
1111 Sublittorala sandbankar - Sublittoral sandbank med vegetation - dominerad av ål-gräs/marina kärlväxter
1112 Sublittorala sandbankar - Sublittoral sandbank med i huvudsak makroalgsvegetation 1113 Sublittorala sandbankar - Sublittoral sandbank fri från vegetation
1130 Estuarier
1131 Estuarier - Rev i estuarium (1170)
1132 Estuarier - Biogent rev, mussel eller ostronbank i estuarium (1171) 1133 Estuarier - Biogent rev, korallogent (ögonkorall), i estuarium (1172)
1134 Estuarier - Biogent rev, krusta (kalkalgskrusta/märlbäddsbotten), i estuarium (1173) 1135 Estuarier - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat), i estuarium (1174) 1136 Estuarier - Geogent rev < 30 meter, estuarium (1175)
1138 Estuarier - Sublittoral sandbank i estuarium (1110) 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Laguner - Obestämd
1151 Laguner - Laguner vid rörliga kuster 1152 Laguner - Lagunartade vikar 1153 Laguner - Flada på landhöjningskust
1154 Laguner - Glo eller Gloflada på landhöjningskust 1160 Stora grunda vikar och sund
1170 Rev - Obestämd
1171 Rev - Biogent rev, mussel eller ostronbank 1172 Rev - Biogent rev, korallogent (ögonkorall)
1173 Rev - Biogent rev, krusta (kalkalgskrusta/märlbäddsbotten) 1174 Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat) 1175 Rev - Geogent rev < 30 meter
1180 Submarine structures made by leaking gases 1210 Annuell vegetation på driftvallar
1220 Perenn vegetation på sten och grusvallar 1230 Vegetationsklädda havsklippor
1231 Vegetationsklädda havsklippor - Kalkrika klippor 1232 Vegetationsklädda havsklippor - Silikatrika klippor 1310 Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller 1330 Salta strandängar
1610 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Obestämd
1611 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Perenn vegetation på sten- och grusvallar (1220)
1612 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Sandstränder med perenn vegeta-tion i Östersjön (1640)
1613 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Åsbarrskogar (9060)
1614 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Sublittorala sandbankar (1110) 1615 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Terrester del (övriga naturtyper) 1616 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Akvatisk del (övriga naturtyper) 1620 Skär och små öar i Östersjön
1621 Skär och små öar i Östersjön - Terrester del 1622 Skär och små öar i Östersjön - Akvatisk del 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp
1640 Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 1650 Smala vikar i Östersjön
1820 Obestämd sten/sandstrand (1220/1640)
1821 Rullstensåsöar med littoral och sublittoral vegetation - Obestämd sten/sandstrand (1220/1640) (1820)
1830 Obestämd ler- eller sandsediment/blottade bottnar (1140/1310) 1910 Grunt vattenområde (< 6 m) med helofyter
1920 Grunt vattenområde (< 6 m) utan helofyter - (0
1930 Djupare havsområde (>6 m) som utgörs av ickenatura-naturtyper 1931 Övrig ö under 0,25 ha - Skog inklusive myrskog
1932 Övrig ö under 0,25 ha - Öppen mark inklusive sankmark 1933 Övrig ö under 0,25 ha - Berg i dagen
1934 Övrig ö under 0,25 ha - Obestämd
1935 Åkerholme under 0,25 ha - Skog inklusive myrskog 1936 Åkerholme under 0,25 ha - Annan öppen mark 1937 Åkerholme under 0,25 ha - Berg i dagen 1938 Åkerholme under 0,25 ha - Öppen sankmark 1939 Åkerholme under 0,25 ha - Obestämd 1940 Myrholme under 0,25 ha - Obestämd
1941 Myrholme under 0,25 ha - Skog inklusive myrskog 1942 Myrholme under 0,25 ha - Annan öppen mark 1943 Myrholme under 0,25 ha - Berg i dagen 1950 Ickenatura-stränder - Obestämd strand 1951 Ickenatura-stränder - Hällmarksstränder 1952 Ickenatura-stränder - Moränstränder
1953 Ickenatura-stränder - Blockstränder 1954 Ickenatura-stränder - Grus-stenstränder 1955 Ickenatura-stränder - Sandstränder 1956 Ickenatura-stränder - Finsedimentstränder 2000 Sanddominerade miljöer
2100 Öppna kustdyner vid atlant- och östersjökusten (inklusive 2110, 2120, 2130, 2140) - Obestämd
2110 Kustnära vandrande sanddyner
2120 Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner)
2130 Kustnära permanenta sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner) 2140 Kustnära urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär
2170 Kustnära sanddynområden med sandvide 2180 Kustnära trädklädda sanddyner
2181 Kustnära trädklädda sanddyner - Torr dynskog 2182 Kustnära trädklädda sanddyner - Dynsumpskog 2190 Kustnära dynvåtmarker
2320 Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet
2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs 2810 Obestämd öppen sanddyn i inlandet (2320/2330)
2920 Övriga sanddominerade ickenatura-naturtyper 3000 Vatten
3100 Sjöar
3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden
3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der
3131 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Mogen-gammal översvämningspåverkad strandskog
3132 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Övrig översvämningspåverkad strandskog
3133 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Översvämningspåverkad viexponera-devegetation
3134 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Översvämningspåverkad naturlig strandäng
3135 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Översvämmad substratdominerad strand
3136 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponera-de stränexponera-der - Övrig öppen strand unexponera-der högvattenlinjen
3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 3160 Dystrofa sjöar och småvatten
3200 Vattendrag
3209 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Övrig öppen strand under högvatten-linjen
3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
3211 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Vattenfall 3212 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Forssträckor
3213 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Sten och blockrika partier 3214 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Sten och blockrika forssträckor 3215 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Alluvial videvegetation 3216 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Alluviala strandängar 3217 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Mogen-gammal svämskog
3218 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Övrig svämskog
3219 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Översvämmad substratdominerad strand
3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation
3221 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation - Vattenfall 3222 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation - Forssträckor 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor
3261 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Flytbladstyp 3262 3262 - Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Fontinalistyp 3263 3263 - Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Vattenfall /
fontinalis-typ
3264 3264 - Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Forssträckor / fonti-nalistyp
3265 3265 - Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Sten och blockrika partier / fontinalistyp
3266 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Sten och blockrika fors-sträckor
3267 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Alluvial videvegetation 3268 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Alluviala strandängar 3269 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Mogen-gammal svämskog 3270 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Övrig svämskog
3271 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Översvämmad substratdo-minerad strand
3272 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor - Övrig öppen strand under högvattenlinjen
3800 Obestämd sjötyp/natura-/ickenatura-naturtyper
3810 Obestämd oligotrof sjötyp med kortskottsvegetation (3110/3130) 3830 Obestämd eutrof sjötyp/natura-/ickenatura-naturtyper
3850 Obestämt mindre vattendrag natura-/ickenatura-naturtyper nedanför fjällen 3900 Övriga icke-naturasjöar (inklusive 3910/3920/3930/3941/3942/3950/3951/3952) 3910 Artificiella småvatten i skog - viltvatten, dammar
3920 Småvatten i odlingslandskapet 3930 Hällkar
3941 Oligotrof starkt påverkad sjö 3942 Oligotrof sprickdalssjö 3950 Mesotrof starkt påverkad sjö 3951 Eutrof starkt påverkad sjö
3952 Eu- eller mesotrof starkt påverkad sjö 3960 Övriga alpina vattendrag
3970 Mindre vattendrag med låg grad av naturlighet 3980 Större vattendrag med låg grad av naturlighet 3990 Starkt eutrofierade vattendrag
3999 Övriga icke-naturavattendrag (inklusive 3970/3980/3990) 4000 Ris-, gräshedar och videbuskmarker
4010 Fukthed med klockljung
4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 4060 Rishedar ovanför trädgränsen
4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen
4830 Obestämd fukthed/myrmark nedanför trädgränsen (4030/7140) 4860 Obestämd fukthed/myrmark ovanför trädgränsen (4060/7140) 4880 Osäker videbuskmarker/högörtäng ovanför trädgränsen (4080/6432)
5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen
5131 Enbuskmarker nedanför trädgränsen - Enbuskmark på hed
5132 Enbuskmarker nedanför trädgränsen - Enbuskmark på kalkgräsmark 5133 Enbuskmarker nedanför trädgränsen - Naturlig enbuskmark vid kust
6000 Gräsmarker, substratdominerade gräsmarker och alluviala gräsmarker nedanför barr-skogsgränsen
6110 Basiska berghällar 6120 Sandstäpp
6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
6211 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen - Viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen
6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 6280 Kalkhällmarker
6281 Kalkhällmarker - Blekevät 6282 Kalkhällmarker - Nordiskt alvar
6283 Kalkhällmarker - Prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr
6411 Fuktängar med blåtåtel eller starr - Kalkfuktäng
6412 Fuktängar med blåtåtel eller starr - Fuktäng på surare jordar 6430 Högörtsamhällen
6431 Högörtssamhällen - Naturliga högörtssamhällen utmed vattendrag och sjöar nedanför barrskogsgränsen
6432 Högörtssamhällen - Högörtsamhällen ovanför barrskogsgränsen 6450 Nordliga översvämningsängar
6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar
6666 TUVA Habitat - blandning
6810 Obestämd torr - frisk naturlig gräsmark nedanför trädgränsen (6270/4030/6210/6230/6510/6520)
6815 Obestämd gräsmark ovanför trädgränsen (6150/6170)
6820 Obestämd fuktig naturlig gräsmark nedanför trädgränsen (4010/6410/6230/6431/7232) 6825 Obestämd gräsmark/hed ovanför trädgränsen (4060/6150/6170)
6830 Obestämd naturlig högörts-/nordliga översvämnings-/alluvial äng (6430/6450) 6835 Obestämd torr - frisk/fuktig gräsmark/hed nedanför trädgränsen (6810/6820) 6840 Obestämd natura-gräsmark/ickenatura-gräsmark (6825/6835/6910) 6910 Öppen kultiverad gräsmark
6911 Öppen kultiverad betesmark 6912 Öppen kultiverad slåtteräng 6913 Trädbärande kultiverad betesmark 6914 Trädbärande kultiverad slåtteräng 6915 Fuktäng 6916 Buskrik utmark 6917 Betad skog 6920 Bebyggd mark 6930 Åker 6931 Ej brukad åker
6940 Kraftledningsgata >15 m bredd 6950 Väg + vägkantsvegetation >15 m bredd
6960 Övrig öppen ickenatura-naturtyp (inklusive 6940/6950/6970/6980) 6970 Fruktodling
6980 Parkeringsplats
6999 Exploaterad mark, ickenatura-naturtyp 7000 Myrar
7110 Högmossar
7111 Högmossar - Öppna mosseplan (krontäckning 0-30%)
7112 Högmossar - Trädklädda mosseplan och delar av mosse (krontäckning30-100%) (91D0) 7113 Högmossar - Laggkärr (krontäckning 30-100%) (91D0)
7114 Högmossar - Laggkärr (krontäckning 0-30%) (7140) Kärr och gungflyn
7115 Högmossar - Trädklädda mosseplan och delar av mosse, laggkärr (krontäckning 0-100%) (7140/7231/9740)
7120 Degenererade högmossar
7121 Degenererade högmossar - Öppna mosseplan (krontäckning 0-30%)
7122 Degenererade högmossar - Trädklädda mosseplan och delar av mosse (krontäckning 30-100%) (91D0)
7123 Degenererade högmossar - Laggkärr (krontäckning 30-100%) (91D0)
7124 Degenererade högmossar - Laggkärr (krontäckning 0-30%) (7140) Kärr och gungflyn 7125 Degenererade högmossar - Trädklädda mosseplan och delar av mosse, laggkärr
(kron-täckning 0-100%) (7140/7231/9740) 7130 Terrängtäckande mossar
7131 Terrängtäckande mossar - Aktiva
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn
7141 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn - Svagt välvda mossar
7142 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn - Kärr och gung-flyn
7160 Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ 7210 Kalkkärr med ag
7220 Källor med tuffbildning 7230 Rikkärr
7231 Rikkärr - Trädklädda och videbevuxna (krontäckning 30-70%) 7232 Rikkärr - Öppna hävdade (krontäckning 0-30%)
7233 Rikkärr - Öppna ohävdade (krontäckning 0-30%) 7240 Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr 7297 Aapamyrar - Rikkärr
7298 Aapamyrar - Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140)
7299 Aapamyrar - Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, ugr Svagt välvda mossar (7141)
7300 Aapamyrar - Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, ugr Kärr och gungflyg (7142)
7301 Aapamyrar - Dystrofa sjöar och småvatten (3160)
7302 Aapamyrar - Högmosse, Öppna mosseplan (krontäckning 0-30%) (7111)
7303 Aapamyrar - Högmosse, Trädklädda mosseplan och delar av mosse (30-100%) (7112) 7304 Aapamyrar - Högmosse, Laggkärr krontäckning 0-30% (7140) Kärr och gungflyn (7114) 7305 Aapamyrar - Högmosse, Laggkärr krontäckning 30-100% (7113)
7306 Aapamyrar - Degenererad högmosse, Öppna mosseplan (krontäckning 0-30%) (7121) 7307 Aapamyrar - Degenererad högmosse,Trädklädda mosseplan och delar av mosse
