• No results found

SU-publikationer och ESI-klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SU-publikationer och ESI-klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SU­publikationer och ESI­klasser: citeringsgrad och andel 

högt citerade publikationer 

Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek

1 Inledning 

I föreliggande rapport redogörs för en citeringsstudie av en uppsättning publikationer kopplade till Stockholms universitet (SU). I studien har Thomson Reuters’

ämnesklassifikation av tidskrifter, med avseende på verktyget Essential Science Indicators (ESI), använts.1 Varje i studien ingående publikation tilldelades, som en funktion av den tidskrift i vilken publikationen ingår, endera av 22 ämnesklasser. I fortsättningen av rapporten kallar vi dessa ämnesklasser för ESI-klasser.

Två indikatorer tillämpas i studien: ESI-normerad citeringsgrad samt Top-10%. Indikatorerna beskrivs i nästföljande avsnitt. Syftet med studien är belysa SU-publikationers internationella genomslagskraft (”impact”) inom ett antal breda ämnesområden.

Fortsättningen av rapporten är strukturerad enligt följande. Datainsamling och metoder

beskrivs i avsnitt 2. Resultaten redovisas i avsnitt 3, och avslutande synpunkter ges i avsnitt 4.

2 Datainsamling och metoder 

De analyserade publikationerna hämtades från Web of Science (Science Citation Index Expanded och Social Sciences Citation Index). Tre publikationstyper ingår i studien: artikel, proceedingspaper2 och review. Med databasåret för en publikation representerad i Web of Science avses i denna studie det år, under vilket publikationen tillfördes Web of Science. Varje i studien ingående publikation har något av databasåren 2005-2008. Datauttaget från Web of Science gjordes i början på januari år 2010, och följande sökfråga användes: AD=("stockholms universitet" OR "stockholm universitet" OR "stockholms univ" OR  "stockholm univ" OR "stockholms university" OR "stockholm university" OR "university of  stockholm" OR "university stockholm" OR "univ of stockholm" OR "univ stockholm") 

1

Drygt 11200 tidskrifter har tilldelats exakt en av de 22 ämnesklasser, som klassifikationen ifråga involverar.

2

(2)

Sökfrågan returnerade 5321bibliografiska poster. Dessa laddades ner i form av textfiler, vilka sedan bearbetades med hjälp av olika program. Adresserna i posterna granskades manuellt, i syfte att detektera icke-relevant material. 257 poster visade sig vara sådana att ingen adress kunde kopplas till SU. Ytterligare 85 poster gällde publikationer publicerade i bokserier, och fick därför tas bort från studien. Efter eliminering av icke-relevant material återstod således 4979 publikationer. Varje återstående publikation tilldelades den ESI-klass, till vilken dess tidskrift tilldelats. På så sätt genererades 22 grupper av SU-publikationer, motsvarande de 22 ESI-klasserna.

87 publikationer tilldelades klassen Multidisciplinary. I syfte att få en mer precis

klassificering av dessa publikationer genomfördes en omklassificering. Web of Science-funktionerna Related Records och Analyze Records användes här. Den förstnämnda

returnerar, för en given publikation, varje publikation bibliografiskt kopplad med den givna, d v s varje publikation med minst en gemensam referens med den givna. För varje publikation i klassen Multidisciplinary togs först de bibliografisk kopplade publikationerna fram. Analyze Records användes sedan för att ordna ämneskategorier (Subject Categories) fallande efter förekomstfrekvens i de bibliografiskt kopplade publikationerna. Den mest frekventa kategorin fick sedan ligga till grund för till vilken ny ESI-klass publikationen skulle föras. Efter

omklassificeringen förelåg då 21 grupper av SU-publikationer, motsvarande 21 ESI-klasser. En av dessa grupper, (Agricultural Sciences)SU, innehöll endast 20 publikationer, och togs

därför bort.

ESI tillhandahåller referensvärden avseende dels genomsnittlig citeringsgrad, dels percentiler. För såväl genomsnittlig citeringsgrad som percentiler gäller att värdena avser de tre ovan angivna publikationstyperna, ett visst databasår och en given ESI-klass.

I tabell 2 (Appendix A), hämtad från ESI, listas de 22 ESI-klasserna, och inom en given klass ges genomsnittliga citeringsgrader för databasåren 1999-2009. Värdena i tabellen resulterar från den uppdatering av ESI, som Thomson Reuters gjorde i början av januari år 2010. Exempelvis gäller att artiklar, proceedingspapers och reviews, tillförda databaserna år 2005 och publicerade i tidskrifter tillhörande klassen Biology & Biochemistry, i genomsnitt mottagit 14,21 citeringar (rad 4, kolumn 8) fram till början av år 2010.

Tabell 3 (Appendix A) ger ett utdrag ur den percentiltabell, som tillhandhölls av ESI efter den ovan nämnda uppdateringen. För att exemplifiera, den 90:e percentilen i den

citeringsfördelning – vilken gäller artiklar, proceedingspapers och reviews, tillförda

databaserna år 2005 och publicerade i tidskrifter tillhörande klassen Biology & Biochemistry – är lika med 32 (rad 12, kolumn 8). Detta innebär att 10% av fördelningens publikationer

(3)

Indikatorn Top-10% belyser i vilken utsträckning en grupps publikationer finns bland de 10% högst citerade publikationerna, genom att gruppens andel publikationer bland de 10% högst citerade jämförs med den förväntade andelen, 0,1. För given grupp av SU-publikationer jämfördes först en publikations citeringsfrekvens med den 90:e percentilen för kombinationen av den ESI-klass publikationen tilldelats och det databasår, vilket gäller för publikationen. Sedan dividerades antalet publikationer, vars citeringsfrekvenser överstiger motsvarande 90:e percentil med det totala antalet publikationer i gruppen, och den resulterande andelen

dividerades med den förväntade andelen 0,1. Resultatet av den sistnämnda divisionen utgör gruppens värde på indikatorn. Ett indikatorvärde större än 1 betyder att gruppens andel publikationer bland de 10% högst citerade överstiger den förväntade andelen.

Formella definitioner av ESI-normerad citeringsgrad och Top-10% ges i Appendix B.

3 Resultat 

I tabell 1 ges värden gällande antal publikationer, ESI-normerad citeringsgrad, antal

publikationer bland de 10% högst citerade samt Top-10%. Figur 1 visualiserar, med avseende på ESI-normerad citeringsgrad och Top-10%, det utfall som rapporteras i tabell 1.

Den ESI-normerade citeringsgraden är i 18 av de 20 fallen större än 1. Störst värde har gruppen (Physics)SU, vars 512 publikationer i genomsnitt citeras över fyra gånger mer än

förväntat. Dock ligger två extremvärden bakom det höga värdet. Dessa associeras med en artikel och en review, vilka citeras flera hundra gånger mer än sina referensvärden. Tas dessa båda publikationer bort ur analysen sjunker den ESI-normerade citeringsgraden till 2,10. Ytterligare sju grupper har ett indikatorvärde större än 2, medan grupperna (Immunology)SU

och (Psychiatry/Psychology)SU har värden mindre än 1. Lägst värde, 0,66, har den

förstnämnda gruppen. Värdet innebär att gruppens publikationer i genomsnitt har en citeringsfrekvens, som ligger 34% under det förväntade värdet.

För indikatorn Top-10% gäller att 14 av de 20 grupperna har ett värde större än 1. Gruppen (Computer Science)SU har det största värdet (3,95), vilket innebär att andelen publikationer

bland de 10% högst citerade är nära fyra gånger större än den förväntade. Efter (Computer Science)SU följer (Space Science)SU (3,01) och (Materials Science)SU (2,69). Sex av grupperna

har värden mindre än 1, vilket är klart mer jämfört med fallet ESI-normerad citeringsgrad. De två minsta värdena, också ifråga om denna indikator, har (Psychiatry/Psychology)SU (0,50)

(4)

Tabell 1. Antal publikationer, ESI-normerad citeringsgrad, antal publikationer bland de 10% högst citerade och Top-10%. Grupperna ordnade fallande efter ESI-normerad citeringsgrad (tredje kolumnen).

SU‐grupp  # pub  ESI‐normerad citeringsgrad  # Top‐10%  Top‐10% 

Physics  512  4,42  127  2,48  Computer Science  38  3,87  15  3,95  Space Science  156  3,39  47  3,01  Geosciences  482  2,38  108  2,24  Engineering  106  2,35  24  2,26  Environment/Ecology  501  2,28  130  2,59  Materials Science  145  2,05  39  2,69  Chemistry  740  2,04  164  2,22  Biology & Biochemistry  523  1,97  90  1,72  Plant & Animal Science  351  1,92  72  2,05  Pharmacology & Toxicology  49  1,67  11  2,24  Social Sciences, general  279  1,50  25  0,90  Economics & Business  149  1,47  19  1,28  Neuroscience & Behavior  96  1,42  14  1,46  Mathematics  100  1,31  9  0,90  Microbiology  61  1,15  7  1,15  Molecular Biology & Genetics  174  1,15  17  0,98  Clinical Medicine  258  1,11  21  0,81  Psychiatry/Psychology  180  0,91  9  0,50  Immunology  59  0,66  1  0,17  0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 y ESI‐normerad citeringsgrad Top‐10%

(5)

Mellan ESI-normerad citeringsgrad och Top-10% föreligger en tämligen stark positiv korrelation (r = 0,85), vilket figur 1 tydligt indikerar. Från mönstret avviker exempelvis (Molecular Biology & Genetics)SU och (Mathematics)SU: den förstnämnda gruppen har ett

lägre värde på ESI-normerad citeringsgrad än den sistnämnda, medan det omvända gäller för Top-10% (tabell 1; figur 1).

4 Avslutande synpunkter 

Vi har studerat grupper av SU-publikationer, där varje grupp motsvarar en ESI-klass, med avseende på internationell genomslagskraft mätt med mottagna citeringar. Två indikatorer användes, ESI-normerad citeringsgrad och Top-10%. Utfallet får betraktas som positivt för SU. Gällande ESI-normerad citeringsgrad är 18 av de 20 grupperna sådana att gruppens publikationer i genomsnitt citeras mer jämfört med det förväntade värdet, medan för 14 av de 20 grupperna gäller att gruppens andel publikationer bland de 10% högst citerade överstiger den förväntade andelen.

Ett problem med att normera mot ESI-klasser gäller precisionen i normeringen. Det är klart att en av bibliometrins grundprinciper – att jämföra likar med likar – endast grovt approximeras med en sådan normering. Detta kan relateras till följande två omständigheter. (a) I en och samma ESI-klass kan förekomma tidskrifter med mycket olika ämnesinriktning. Vissa publikationers citeringsfrekvenser kan då komma att jämföras med citeringsfrekvenser för publikationer, vilka ämnesmässigt på ett betydande sätt avviker från de förstnämnda publikationerna. (b) Hänsyn tas inte till publikationstyp. Exempelvis jämförs

citeringsfrekvenser för artiklar med citeringsfrekvenser för såväl artiklar som reviews. Under iakttagande av den i föregående stycke beskrivna begränsningen anser vi att utfallet av studien på ett intressant sätt belyser de involverade gruppernas internationella

(6)

Appendix A 

Tabell 2. Genomsnittlig citeringsgrad för ESI-klasser (Fields) och databasåren 1999-2009.

Fields  1999  2000  2001  2002  2003  2004  2005  2006  2007  2008 2009  All Years  All Fields  18,48  17,95  16,78  15,43 13,60 11,87 9,54 6,93 4,60 2,04 0,37  10,26  Agricultural Sciences  12,32  12,48  11,40  10,52 9,66 8,35 6,51 4,84 3,00 1,16 0,20  6,54  Biology & Biochemistry  29,58  28,93  26,53  24,02 21,29 18,15 14,21 10,18 6,71 3,05 0,54  16,67  Chemistry  16,90  17,09  15,67  15,35 13,65 12,19 10,17 7,55 5,13 2,49 0,46  10,33  Clinical Medicine  21,57  20,98  19,87  18,58 16,80 14,72 12,06 8,73 5,70 2,39 0,42  12,36  Computer Science  6,93  6,39  6,71  6,82 4,44 3,23 2,62 1,66 1,78 0,76 0,15  3,34  Economics & Business  10,91  10,32  9,26  9,19 7,86 6,66 4,98 3,33 1,98 0,76 0,17  5,52  Engineering  7,40  7,26  7,05  6,42 5,83 5,29 4,20 3,07 2,19 0,94 0,18  4,29  Environment/Ecology  19,78  20,09  17,63  16,32 14,47 12,43 9,72 7,02 4,59 1,92 0,36  10,36  Geosciences  18,03  16,45  15,48  13,16 11,91 10,13 8,09 6,25 3,61 1,68 0,40  9,12  Immunology  34,81  35,24  33,25  29,81 26,52 23,72 18,87 14,00 9,44 4,22 0,72  21,04  Materials Science  10,34  10,67  10,09  9,19 8,88 7,65 6,21 4,75 3,20 1,47 0,26  6,23  Mathematics  6,48  5,90  5,19  5,04 4,39 3,78 3,11 2,27 1,44 0,67 0,15  3,24  Microbiology  28,53  26,94  24,97  22,58 20,11 17,59 14,83 10,19 6,46 2,93 0,47  15,27  Molecular Biology & Genetics  47,03  45,14  41,94  37,95 32,58 28,09 22,00 16,11 10,46 4,80 0,81  25,10  Multidisciplinary  3,39  3,57  6,44  7,19 7,21 5,87 5,59 6,44 4,80 3,28 0,93  4,60  Neuroscience & Behavior  34,15  32,63  31,08  27,52 23,37 20,32 16,43 12,04 7,65 3,34 0,55  18,62  Pharmacology & Toxicology  19,66  19,54  18,98  18,21 15,45 14,37 11,00 8,82 5,57 2,46 0,38  11,52  Physics  14,33  14,21  12,97  11,75 10,61 9,71 8,03 6,05 3,73 1,87 0,35  8,62  Plant & Animal Science  13,43  13,07  12,09  11,09 9,76 8,53 6,58 4,78 3,05 1,34 0,26  7,31  Psychiatry/Psychology  20,33  18,98  18,01  15,77 14,60 12,32 9,49 6,78 4,04 1,66 0,30  10,45  Social Sciences, general  8,15  8,00  7,30  6,92 6,16 5,53 4,48 3,13 1,89 0,75 0,17  4,35  Space Science  24,73  19,64  21,57  17,16 18,03 15,42 13,48 10,37 7,97 3,57 1,04  13,77 

(7)

Tabell 3. Percentiler för tre ESI-klasser (Fields) och databasåren 1999-2009. Agricultural Sciences  1999  2000  2001  2002  2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All Years  0.01 %  525  584  326  433  322 384 272 89 63 45 13 321  0.10 %  229  227  202  162  165 123 92 56 39 21 7 139  1.00 %  99  92  81  73  67 54 41 29 19 10 3 57  10.00 %  31  31  29  26  24 21 16 12 8 4 1 18  20.00 %  19  19  18  17  15 13 11 8 5 3 1 10  50.00 %  6  7  6  6  6 5 4 4 2 1 0 3  Biology & Biochemistry  1999  2000  2001  2002  2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All Years  0.01 %  1629  1668  1379  1468  949 683 538 488 321 204 32 1026  0.10 %  689  594  548  518  416 313 255 178 126 64 15 403  1.00 %  234  212  190  174  156 129 98 69 47 23 6 143  10.00 %  67  65  60  54  47 40 32 23 15 8 2 40  20.00 %  41  41  38  34  30 26 21 15 10 5 1 24  50.00 %  15  16  15  14  12 11 9 7 4 2 1 8  Chemistry  1999  2000  2001  2002  2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All Years  0.01 %  1285  1349  1375  1351  850 563 586 314 266 129 32 863  0.10 %  445  455  423  399  307 272 213 146 102 53 13 287  1.00 %  139  139  125  125  105 95 77 56 39 20 6 92  10.00 %  39  39  36  35  32 28 24 19 13 7 2 25  20.00 %  24  24  22  21  20 18 15 12 8 4 1 15  50.00 %  8  8  8  8  7 6 6 4 3 2 0 4 

Appendix B 

Låt A vara en enhet och n antalet publikationer från A. Den ESI-normerade citeringsgraden för A ges av

∑ /

∑ /

0,1

där ci är citeringsfrekvensen för den i:te publikationen och µi den förväntade citeringsgraden (referensvärdet) för kombinationen av den i:te publikationens ESI-klass och dess databasår.

Top-10% för A ges av

där ki är 1 eller 0 beroende på om citeringsfrekvensen för den i:te publikationen är större än den 90:e percentilen med avseende den fördelning, som gäller kombinationen av den i:te publikationens ESI-klass och dess databasår, eller inte.

Figure

Tabell 1. Antal publikationer, ESI-normerad citeringsgrad, antal publikationer bland de 10% högst  citerade och Top-10%
Tabell 2. Genomsnittlig citeringsgrad för ESI-klasser (Fields) och databasåren 1999-2009
Tabell 3. Percentiler för tre ESI-klasser (Fields) och databasåren 1999-2009.  Agricultural Sciences  1999  2000  2001  2002  2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All Years  0.01 %  525  584  326  433  322 384 272 89 63 45 13 321  0.10 %  229  227  202  162 

References

Related documents

Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota.. Rapport till

Proceedings from an International Sea Eagle Conference in Björkö, Sweden 13-17 September 2000.. Action Plan for the conservation of White- tailed Eagle

Temporal trends in dioxins (polychlorinated dibenzo-p-dioxin and dibenzofurans) and dioxin-like polychlorinated biphenyls in Baltic herring (Clupea harengus)... Preliminary findings

Decreasing ice coverage will reduce the breeding success of Baltic Grey Seal (Halichoerus grypus) females.. Genetiskt

Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån och pedagogiska insti- tutionen vid Göteborgs universitet insamlat uppgifter till Individualstati- stikprojektet

Förutom att jag skall studera motiven för linjebyten och för studie- avbrott kommer jag också att granska huruvida det föreligger något samband mellan dessa olika former

Among those born 5 years later student aid has reduced the direct effect of socio-economic group by only 2 units of percentage and within the youngest cohort the aid has

Oskarsson A, Schütz A, Skerfving S, Hallen IP, Ohlin B, Lagerkvist BJ (1996) Total and inorganic mercury in breast milk in relation to fish consumption and amalgam in lactating