• No results found

Medias bild av socialtjänsten och socialsekreterare : En diskursanalytisk studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Medias bild av socialtjänsten och socialsekreterare : En diskursanalytisk studie"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

MEDIAS BILD AV SOCIALTJÄNSTEN

OCH SOCIALSEKRETERARE

En diskursanalytisk studie

JONAS SVEDBERG

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Handledare: Helena Blomberg Seminariedatum: 2021-06-02 Betygsdatum: 2021-06-14

(2)

SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska nyhetsmedier framställer

socialtjänsten under perioden 2016 – 2020 och försöka förstå vilka konsekvenser denna rapportering kan ha för samhällets förtroende för myndigheten. För att besvara studiens syfte har en diskursanalytisk ansats använts. Studien har fokuserat på tre rikstäckande nyhetsmedier som når ut till en större del av den svenska befolkningen. De artiklar som utgör det empiriska materialet är skrivna mellan 2016 – 2020 och innehöll antingen ordet

socialtjänst eller socialsekreterare. Resultatet visade på tre olika huvudkategorier,

socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet som stod för 56 procent av artiklarna, en socialtjänst i kris med 36 procent av artiklarna och slutligen socialtjänsten gör gott artiklar som stod för åtta procent av artiklarna. En skandalomsusad verksamhet beskrev

socialtjänsten negativt, vad socialtjänsten gjort fel. En socialtjänst i kris som beskriver bland annat en stor personalflykt och att socialsekreterare lever under hot. Socialtjänsten gör gott med en mindre del där socialtjänsten framställs positivt. Konsekvenserna denna rapportering kan ha för medborgarnas förtroende är att individerna eventuellt inte söker stöd och hjälp i tid eller inte söker hjälp överhuvudtaget. Rapporteringen kan även påverka individens inställning i mötet och påverka socialsekreterarens möjligheter att utföra sitt jobb på bästa sätt.

Nyckelord: diskurspsykologi, socialtjänst, nyhetsmedia, socialkonstruktionism, dagordningsteori,

(3)

ABSTRACT

The aim of this study is to examine how Swedish news media portray social services between 2016-2020 and try to understand what consequences this reporting may have for the

society´s trust for the authority. In order to answer the aim of the study a discourse analytic approach has been used. The study has focused at three nationwide news media. All articles are produced between 2016-2020 and contains the word social service or social worker. The result showed three different main categories, scandalous news that stood for 56 percent of the articles, a social service in crisis with 36 percent of the articles and social service as doing good stood for 8 percent of the articles. Scandalous news portrayed the social services negative, on the wrongs social service has done. A social service in crisis describes the flight of staff and social workers living under threat. Social service as doing good with a smaller part, the social services is described in a good way. The consequences this reporting may have for citizens’ trust is that individuals may not seek support and help in time. The reporting can also affect the individual´s attitude in the encounter with the social worker.

Keywords: discursive psychology, social service, news media, social constructionism, agenda theory

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Centrala begrepp ... 3

1.2.1 Media ... 3

2 TIDIGARE FORSKNING ...3

2.1 Sökprocessen ... 3

2.2 Skandaliserande nyheter ... 4

2.3 Socialtjänstens expertis ifrågasätts ... 4

2.4 Utsatta barn ... 5

2.5 Reflektion kring tidigare forskning ... 6

3 TEORETISKT PERSPEKTIV ...7 3.1 Socialkonstruktionism ... 7 3.2 Diskursanalys ... 8 3.2.1 Diskurspsykologi ... 9 3.2.2 Tolkningsrepertoar ... 9 3.3 Dagordningsteori ...10

3.4 Diskussion kring teoretiska begrepp ...11

4 METOD OCH MATERIAL ... 12

4.1 Val av metod ...12

4.2 Urval ...13

4.3 Datainsamling och genomförande ...14

4.4 Databearbetning och analysmetod ...15

4.4.1 Närläsning ...15

4.4.2 Kategorisering ...15

4.4.3 Kontextualisering ...16

4.5 Tillförlitlighet ...16

(5)

4.7 Etiskt ställningstagande ...17

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 18

5.1 Socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet ...18

5.1.1 Nekas hjälp av socialtjänsten ...18

5.1.2 Barn som felaktigt omhändertagits eller avlidit ...19

5.1.3 Missar och försummar barns perspektiv ...20

5.1.4 Avlyssning och hot ...21

5.1.5 Sammanfattning socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet ...21

5.2 En socialtjänst i kris ...22

5.2.1 Hot och våld mot socialtjänsten ...22

5.2.2 Personalen flyr ...22

5.2.3 Socialtjänsten bryter mot lagen ...23

5.2.4 Sammanfattning av en socialtjänst i kris ...23

5.3 Socialtjänst som gör gott ...24

5.3.1 Socialtjänsten som en hjälpande hand ...24

5.3.2 Politiskt engagemang ...24

5.3.3 Sammanfattning socialtjänst gör gott ...25

6 DISKUSSION... 25 6.1 Resultatdiskussion ...25 6.2 Metoddiskussion ...30 6.3 Etikdiskussion ...30 7 SLUTSATS ... 31 7.1 Slutsats ...31

7.2 Förslag på framtida forskning ...31

REFERENSLISTA ... 32

(6)

1

INLEDNING

Något man slås av när man läser eller ser på nyheterna som rör socialtjänsten är att det i många fall är en negativ skildring av socialtjänsten och socialsekreterare. På min

verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på ett socialkontor utgjordes en del av min tid på mottagningsteamet för försörjningsstöd. Där tas alla nya klienter emot, många gånger har dessa personer tidigare inte haft någon kontakt med socialtjänsten. Känslan här var att en del hade en positiv inställning till socialtjänsten som en hjälpande hand medan andra hade en väldigt negativ attityd till socialtjänsten trots att denne tidigare inte haft med socialtjänsten att göra. Intresset i denna studie är därför att urskilja dels gällande hur medias rapportering kring socialtjänsten faktiskt ser ut, men också för hur medias rapportering kan påverka organisationens förtroende bland samhällets medborgare.

Enligt Socialstyrelsen (2018) får socialtjänsten in anmälningar om hundratusentals ärenden varje år. Exempelvis fick socialtjänsten under år 2018 in 331 000 anmälningar enbart gällande barn som far illa. Det innebär 331 000 riskbedömningar från handläggare varje år. 128 000 av dessa anmälningar föranledde att en utredning inleddes. Då dessa är tusentals ärenden per dag kan media omöjligt uppmärksamma alla dessa fall. Ayre (2001) visar i sina studier att medias främsta syfte är att sälja nyheter och söker nyheter som ska bli

sensationella. Dessa nyheter blir då av den typen som rör upp känslor bland medborgarna. Den här typen av nyheter handlar ofta om barn och framförallt grova brott mot barn.

Medias rapportering avgör till stor del vad vi medborgare anser är viktiga ämnen i samhället just nu. Rapporteringen har också funktionen att kunna påverka hur vi tänker om det här ämnet. Om media då rapporterar överhängande negativt om socialtjänsten riskerar det att påverka förtroendet för verksamheten negativt bland medborgarna, likaså ifall media rapporterar övervägande positivt om verksamheten (Strömbäck, 2009). Det här innebär alltså att medias skildring om socialtjänsten riskerar att redan innan en person, som behöver hjälp och stöd från myndigheten och faktiskt har kontaktat socialtjänsten, på förhand skapat en bild och därmed vissa förväntningar. Då socialtjänsten bygger på frivillighet

(Socialtjänstlagen, 2021) skulle möjligheten att ge klienten bästa möjliga hjälp kunna påverkas beroende på hur media rapporterar kring socialtjänsten och på så sätt påverkar klientens bild av socialtjänsten. I en studie av Blomberg (2017) som undersöker just medias rapportering av socialtjänsten från 2010 till 2015 visar att majoriteten av de studerade

artiklarna har ett negativt uttryck i rapporteringen. I Blombergs rapportering handlade bland annat 56 procent av artiklarna om en socialtjänst i kris.

Enligt 26 kap. 1§ i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) gäller sekretess “(...) inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden…”. Den här lagen innebär att de flesta fall av de berättelser som nyhetsmedier uppmärksammar får

socialtjänsten inte uttalas sig om på grund av sekretess. Det innebär att medier enbart kan beskriva ena partens bild, vilket leder till att bilden av en viss händelse kan bli skev. Att

(7)

socialtjänsten inte får ge sin version eller får svara oavsett hur medier rapporterar kring en händelse gör dels att folket får förlita sig på medias skildring samt att de skulle kunna tänka att allt det medier skriver är sant eftersom socialtjänsten inte försvarar sig.

Hela socialtjänstens arbete har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen 1 kap. 1§ (SFS 2001:453), som är en portalparagraf som beskriver socialtjänstens ändamål. Den beskriver att

organisationen baseras på att ha en respekt för både individens privatliv och för dennes rätt till självbestämmande. Verksamheten ska likaså ha som mål att frigöra individens egna möjligheter (Staaf & Corter, 2020). Socialtjänsten har ett ansvar att skapa trygghet för individen både socialt och ekonomiskt. Möjligheten för att kunna hjälpa klienten kan påverkas beroende på hur en framtida klient har för uppfattning av socialtjänsten innan denne kommer till socialkontoret.

Majoriteten av samhällets medborgare kommer aldrig vara i kontakt med socialtjänsten. Det gör att mediernas skildringar av verksamheten är den bild som medborgarna tar till sig när de exempelvis diskuterar socialtjänsten i övriga sammanhang. Ur det här perspektivet är det därför intressant att se hur det faktiskt ser ut gällande medias rapportering efter den period undersökts i Blombergs (2017) studie för att försöka förstå vilka konsekvenser det sedan har för medborgarnas förtroende för myndigheten.

Förtroende för socialtjänsten bland medborgarna i samhället är relevant för socialt arbete då verksamheten arbetar med utsatta människor och har möjlighet att fatta beslut som kan påverka den enskildes liv. Om media bara rapporterar kritiskt om verksamheten skulle det kunna skada allmänhetens förtroende. Om allmänhetens förtroende då skadas skulle det i sin tur kunna leda till att en hjälpsökande person redan innan den tar kontakt med

socialarbetaren har en föreställning om att socialtjänsten enbart gör fel. I sin tur kan det innebära att denne blir mindre samarbetsvillig och socialarbetaren får svårare att utföra sitt arbete. Därför är det av intresse att undersöka hur media faktiskt framställer socialtjänsten i nyhetsrapportering för att skapa en nyanserad kunskap kring det här ämnet som

socialarbetare kan ha nytta av när de möter en klient och förstå dennes syn på socialtjänsten bättre.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska nyhetsmedier har rapporterat om kring socialtjänsten efter 2015 och förstå vilka konsekvenser denna rapportering kan ha för samhällsmedborgarnas förtroende för verksamheten. För att uppnå syftet med studien kommer följande frågeställningar att användas:

1. Hur framställs socialtjänsten i nyhetsmedier i Sverige mellan åren 2016 - 2020? 2. Vilka möjliga konsekvenser kan mediers rapportering ha för socialtjänsten gällande

(8)

1.2 Centrala begrepp

1.2.1 Media

Definitionen av media är olika objekt som tillåter ett innehåll att förmedlas till andra. Massmedia är en typ av media som tillåter att innehållet kommer ut till den stora massan avseende befolkningen i samhället. Det som inom definitionen av medier klassas som massmedier är normalt TV, press, radio och internet till en viss del (Berglez & Olausson, 2012). I den här studien används begreppet medier för den digital press som undersöks.

2

TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt beskrivs sökprocessen som leder fram till den tidigare forskning som finns inom forskningsfältet. Vidare redogörs för relevanta artiklar såsom hur media beskriver socialtjänsten i nyhetsrapporteringar men också konsekvenserna som denna typ av nyhetsrapportering kan få. Dessa artiklar presenteras utifrån följande tematisering: den professionelles expertis ifrågasätts, skandaliserande nyheter och utsatta barn.

2.1 Sökprocessen

I sökprocessen har jag använt mig av de databaser som Mälardalens högskolebibliotek tillhandahåller. De databaser som använts är Social service abstract och Swepub. De sökord som användes var media*, socialtjänst*, news media*, television* och social work*.

Asterisken bakom sökorden innebär att sökningen görs i olika böjningar av ordet det som används. Sökorden korsades med varandra i olika kombinationer. Samtliga artiklar som valdes ut för den här studien är peer review-granskade. Tre svenska artiklar samt fem

utländska artiklar valdes ut för att få en bra spridning på artiklarna. De artiklar som togs med valdes eftersom de flesta av artiklarna är liknande studier inom det här området eller från ett angränsande område. För Swepub användes sökorden socialtjänst* och media* samt att refereegranskat kryssades för och som gav totalt nio resultat. Av dessa nio fanns det två artiklar som var lämpliga för studiens syfte som valdes ut. På social service abstract användes sökorden social work* AND news media* och rutan peer reviewed kryssades för vilket gav 433 träffar. För att begränsa antalet träffar ytterligare las perioden 2000 - 2020 in, rutan för ”artiklar” bockades för och endast engelska artiklar valdes. Det gav 183 träffar. Av dessa 183 hittades fem artiklar som passade in på studiens syfte. Vid en annan sökning på social service abstract användes sökorden social work* AND television* mellan åren 2000 - 2020, endast artiklar, peer reviewed och engelska valdes. Det gav 1425 resultat. För att minska ner antalet träffar valdes att båda sökorden måste finnas i dokumentets titel vilket gav tio resultat. En av dessa artiklar valdes ut. Totalt valdes åtta artiklar ut, av de som valdes ut till den här studien

(9)

skandaliserande nyheter” samt “utsatta barn”. Dessa teman utgör grunden av presentationen av tidigare forskning nedan.

2.2 Skandaliserande nyheter

Blomberg (2017) har i en svensk studie undersökt hur socialtjänsten omnämns i media under åren 2010 till 2015. I studien framkommer det att den vanligaste typen av nyhetsrapportering handlar om en socialtjänst i kris. Denna typ av rapportering handlar om att en socialtjänst i kris är ett faktum. Dessa handlar exempelvis om brist på skydd för barn eller för hög

arbetsbelastning bland socialarbetarna. Blomberg tar också upp att media skapar en kritisk bild av socialtjänsten genom rapportering om kriser inom socialtjänsten samtidigt som det kommer ut få artiklar som handlar om förbättringar som gjorts inom verksamheten. Två andra medienarrativ som majoriteten av medias rapporteringar kunnat delas in i är artiklar om att socialtjänsten behöver göra förbättringar och rapportering om barnmisshandel. Andra medienarrativ som är en mindre del av artiklarna är där socialtjänsten framställs som

okunnig, där chefer erkänner socialarbetares orättvisa arbetsförhållanden samt artiklar där socialtjänsten framställs positivt och som ett givande yrke. I en brittisk studie av Warner (2013) som undersöker medias reaktion på ett uppmärksammat fall där ett barn dött till följd av misshandel framkommer det att den nyheten också är av skandaliserande karaktär där media trycker på att socialtjänsten vetat om barnets missförhållande utan att ge barnet det skydd som denne behövt.

Likaså i Reid och Misener (2001) studie, som undersökt skillnader i hur media rapporterar om socialtjänsten i USA och Storbritannien, kommer de i sin studie fram till att den

vanligaste nyhetsrapporteringen är skandaliserande nyheter som beskriver vad socialtjänsten har gjort för fel. Brunnberg (2001) visar i sin studie att media har en avgörande funktion gällande skandalisering av socialtjänsten. Hon menar att negativa publiceringar om

socialtjänsten kan skapa en kris i verksamheten. Konsekvensen utav en kris i verksamheten skulle kunna vara att nya rutiner och riktlinjer presenteras i verksamheten. Förändringar i organisationen är ett sätt för verksamheten att hantera den kris som utlöstes av medias rapportering.

2.3 Socialtjänstens expertis ifrågasätts

Ayre (2001) menar i sin brittiska studie om ärenden som rör barnmisshandel, att media försöker rikta en misstro mot den professionelle socialarbetaren. Han menar att media ofta riktar kritik mot socialarbetarens kompetens. Medier har beskrivit socialtjänsten som att de tar barn. Socialarbetare får ofta skulden och hålls ansvariga för barn som har dött av

misshandel. Antingen på grund av hur socialarbetaren agerat eller på grund av att denne varit alltför passiv i ärendet. Denna typ av rapportering skapar en bild av socialtjänsten som osäkerhet och opålitlig bland medborgarna i samhället. Det påverkar också beslutsfattande politiker och chefer vilket påverkar hur förändringar inom socialtjänsten utvecklas. I Reid och Misener (2001) kommer de fram till liknande resultat. I deras studie menar de att media

(10)

i samband med historier som rör grova händelser, som barnamord, rapporterar om socialtjänstens oförmåga att hjälpa utsatta barn och ge dem skydd. I Blomberg (2017)

framkommer det att 6% av artiklarna som granskats framhäver socialtjänsten som okunniga, oprofessionella och som stötande. I dessa artiklar förmedlar den ena parten kritik mot socialtjänsten och använder detaljer eller specifika händelser i sin kritik. I Warner (2013) visar ett resultat som instämmer med övriga vetenskapliga artiklar gällande att expertisen hos socialarbetaren ifrågasätts. Socialarbetaren framställs som en inkompetent person som använder sig av kryssrutor för att denne saknar sunt förnuft. I studien framkommer det att socialtjänsten framställs som agenter för social kontroll och inte för att skydda barn.

Brunnberg (2001) visar i sin svensk-engelsk studie att medias rapportering om socialtjänsten ofta påverkar den professionelles status i samhället. Socialarbetare i både England och Sverige ansåg att beroende på hur medier rapporterade kring deras yrke påverkades den professionelles status. I studien framkommer likaså att för att professionens status ska kunna upprätthållas behöver organisationen visa att det som hänt inte kommer att repriseras. Likaså i Brunnbergs (2001) studie framkommer att kompetensen ifrågasätts och att

socialarbetaren anklagas antingen för att ha ingripit för mycket eller för lite. Andersson och Lundström (2005) förstärker med sin studie om hur socialarbetare själva upplever hur media rapporterar kring socialt arbete att de framställs i negativa sammanhang. I resultatet

framkommer det att socialarbetarna framställs antingen som okunniga och oprofessionella eller som onda människor som tar barn från sina föräldrar. Andersson och Lundström (2005) visar att socialarbetarna upplever att de gånger socialtjänsten nämns i ett positivt sammanhang handlar det om att klienten själv har kämpat sig igenom något, inte att

socialtjänsten varit en viktig faktor. I en studie av Cordoba (2017) som undersöker hur socialt arbete framställs i media i Australien, framkommer det att media ifrågasätter socialarbetares kompetens och dess oförmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Media rapporterar ofta om att socialarbetaren inte kan skydda de utsatta människorna som finns i samhället. Cordoba (2017) menar att socialt arbete är ganska undanskymt i medierapportering jämfört med andra yrkesgrupper. Han menar att det som förekommer mest i media framförallt är enskilda individfall.

En brittisk studie av Edmondson och King (2016) som undersöker hur brittiska

underhållningsfilmer framställer socialtjänsten och socialarbetare visar att socialtjänsten främst framställs negativt och i barnavårdsärenden. Studien visar också att socialarbetare framställs som inkompetenta byråkrater som bara följer regler även om de egentligen är välmenande och vill hjälpa barnet. Denna studie är visserligen ingen nyhetsmedia men visar att socialtjänsten framställs som inkompetenta också i andra medier än just tidningar.

2.4 Utsatta barn

Blomberg (2017) visar att en betydande del av medias nyhetsrapportering av socialtjänsten handlar om barnärenden. Här handlar artiklarna både om vad som saknas i socialtjänsten och om brister i systemet. Dessa brister är bland annat att socialtjänstens regler inte följs, att det varit för många handläggare inblandade eller att det inte gjorts någon utredning om vård.

(11)

Ayre (2001) menar att nyhetsrapporteringar gällande barn handlar ofta om grov utsatthet som sexuellt våld mot barn, barnmisshandel eller barnamord. Denna typ av rapportering kring barn är långt mer vanlig än rapportering om barn som växer upp i en missbrukarfamilj. Rapportering skapar också en form av moralpanik bland samhällets invånare. Detta ger dessutom en bild av att dessa händelser är det vanliga medan det i själva verket är ovanliga och extrema händelser. I denna studie av Ayre (2001) framkommer skuldbeläggning mot socialtjänsten om hur de kunde låta detta hända. Warners (2013) brittiska studie handlar dels om ett uppmärksammat fall med barn som far illa, men i studien visar Warner också att andra mycket uppmärksammade fall i Storbritannien också handlar just om barn som utsatts för grova brott.

Rapporteringen kring barn förstärks i Cordoba (2017) som i sin studie visar på att den mest nämnda klientgruppen i Australien var barn och att bland de vanligaste nyhetsartiklarna handlade om barnmisshandel. I Reid och Misener (2001) framkommer att i Storbritannien blir nyhetsrapporteringar gällande grova brott mot barn rikstäckande nyheter. Samtidigt som samma typ av nyheter inte får samma utbredning i USA, utan stannar ofta som lokala

nyheter. Reid och Misener (2001) menar att det beror på den stora befolkningsskillnaden mellan de båda länderna. Den stora befolkningen i USA gör att dessa nyheter hamnar i bruset av alla andra extrema nyheter om exempelvis massmord osv. Utifrån denna kunskap så har Sverige än ännu mindre befolkning än Storbritannien vilket bör göra att denna typ av

nyhetsrapportering har ett liknande utslag även här. Att barnärenden uppmärksammas stort i media framkommer också i studien av Andersson och Lundström (2005) som visar att de fall socialarbetarna själva kommer ihåg från media är just där barn har farit illa och ibland till och med avlidit.

2.5 Reflektion kring tidigare forskning

Den tidigare forskning som tagits fram visar att en gemensam punkt fanns bland samtliga studier gällande medias beskrivning av socialtjänsten. Det var att socialtjänsten främst framställs på ett negativt och kritiskt sätt. Tidigare forskning visar också att media gärna rapporterar om extrema och hemska händelser framför positiva händelser och förbättringar inom organisationen. Det är dessutom vanligt att media försöker skapa en bild av

socialarbetaren eller socialtjänsten som inkompetent och oförmögen att utföra sitt arbete. En av de vanligaste klientgrupperna det rapporteras om är barn. Dessa tre inslag kan

tillsammans skapa en osäkerhet bland medborgarna i samhället gällande deras tankar om socialtjänsten. Av de tre teman som tagits fram framgår det att dessa tre på ett sätt går ihop med varandra. Nyhetsrapportering om barn som farit illa är ofta en skandaliserande nyhet och den innehåller ofta att den professionelle socialarbetaren eller socialtjänstens kunskap ifrågasätts. Det finns vissa skillnader mellan olika länder på hur de rapporterar kring

socialtjänsten, främst mellan europeiska och icke europeiska länder. Men likheterna är större än skillnaderna i vad som framgår av dessa artiklar.

Det den tidigare forskningen främst av allt berör är hur rapporteringen av socialtjänsten framställs i medier, om den är positiv eller negativ. Den berör också vilka klientgrupper som

(12)

vanligtvis omnämns i medier. Det är enbart en av dessa studier som enbart berör den svenska socialtjänsten och en artikel som jämför Sverige med Storbritannien. En av

artiklarna som valdes tills studien var Warner (2013) som rör hur socialt arbete framställs i filmer. Denna studie var intressant för att visa att framställningen av socialtjänsten framställs liknande i andra medieformer och inte bara nyhetsartiklar. I detta arbete undersöks dels hur socialtjänsten framställs i svenska nyhetsmedier men även att försöka skapa en förståelse gällande hur detta skulle kunna påverka samhällets förtroende för socialtjänsten och dess konsekvenser. Blomberg (2017) har studerat hur socialtjänsten i Sverige framställs under åren 2010 - 2015. Denna studie tar vid efter detta och undersöker perioden 2016 - 2020. I och med detta avser denna studie kunna bidra till en nyanserad kunskap på fältet gällande hur det ser ut i svenska medier idag.

3

TEORETISKT PERSPEKTIV

I följande avsnitt redogörs för uppsatsens teoretiska utgångspunkter och begrepp som används. Teorierna utgår från diskursanalys med inriktning diskurspsykologi,

socialkonstruktionistisk teori samt dagordningsteori. Efter denna genomgång presenteras en reflektion där relevansen kring de valda teorierna kopplat till studiens syfte och eventuella brister diskuteras kring.

3.1 Socialkonstruktionism

I sociala konstruktioner skapar människor tillsammans en unison föreställning av

verkligheten genom att personerna med språket kommunicerar med varandra med genom bland annat text och tal. Den här sociala konstruktionen sker i både sociala och historiska sammanhang. Genom denna interaktion mellan människor kommer samma bild av verkligheten skapas bland människorna. Ett socialt problem uppstår enligt,

socialkonstruktionistisk teori, genom att genom att en bestämd social grupp resultatrikt hävdar något om en specifik social fråga. Denna sociala grupp formas i sin tur även de av diskurser. Ofta framhävs denna fråga genom bland annat nyhetsmedier. Den sociala frågan kräver också dels sociala åtgärder, men dels även politiska åtgärder. Med det menas att ett socialt problem egentligen inte behöver vara bekymmersamt egentligen. Det skapas alltså genom att den specifika sociala gruppen påstår något tillsammans med det sociala problemet (Payne, 2015).

Enligt Angelöw et al. (2019) finns det fyra punkter som anses utgöra grunden inom socialkonstruktionism som delas av de flesta författarna inom området. Den första grundstenen är att socialkonstruktionism har ett analyserande perspektiv mot det som vi människor tar för givet. Det här innebär att vi behöver inta en kritisk inställning till hur vi uppfattar den verklighet som finns, samt hur människan förstår sig själv. Den kunskap som

(13)

finns om världen ska ses som att den inte kan vara ett helt neutralt iakttagande av

verkligheten då det finns olika perspektiv på hur människan betraktar världen. Därför ska vi utifrån socialkonstruktionistisk teori vara skeptisk gentemot de föreställningarna både om världen och hur den är konstruerad. Exempelvis skulle vårt iakttagande om något här i världen få oss att dra en viss slutsats. Det socialkonstruktionistiska perspektivet innebär att vi ska ifrågasätta om det synsättet faktiskt är en bra och korrekt iakttagelse av verkligheten (Angelöw et al., 2019).

Den andra grundstenen inom socialkonstruktionismen gör gällande att vetande är något som är både historiskt och kulturellt, med det avses de sociala föreställningar och kategorier människan använder sig utav i vardagslivet för att skapa vår verklighet. Det avgörs alltså beroende på vart och under vilken tid vi lever. Exempelvis sågs det som normalt att aga sina barn som en del av uppfostran i Sverige vilket det inte är idag. Dock så finns det flera andra länder där det här fortfarande är normen. Denna syn på barnaga avgörs av dels vilken

tidsperiod vi lever i, samt hur landets kultur gällande synen på barnuppfostran ser ut just nu. Det finns heller inte något som menar att hur vi uppfattar sociala koder är mer rätt än att se det på något annat sätt i en annan tidsperiod eller kultur (Angelöw et al., 2019).

Den tredje grundstenen bygger på att kunskap om den uppfattning vi har om världen är något som blir bestående genom sociala processer. I denna del är språket en viktig byggsten, då språklig interaktion mellan människor gör att kunskap både skapas och omformas. Det sätt vi ser på världen idag kommer inte genom ett objektivt iakttagande utan det är ett resultat av en evigt pågående social interaktion som vi människor konstant är en del utav. Vår verklighetsuppfattning skapas och formas genom alla vi pratar med, det vi tänker, det vi gör, det vi läser, det vi ser och så vidare. Enligt socialkonstruktionistiska idéer är det här en viktig del i hur människan skapar verkligheten (Angelöw et al., 2019).

I den fjärde och sista grundstenen inom socialkonstruktionism menar man att både kunskap och sociala handlingar är något som hör ihop. Med detta menas att kunskapen om hur man förstår världen kan ses på flera olika sätt. Våra idéer och handlande är baserat på olika former av beskrivningar gällande den verklighet som vi lever och verkar i, vilket innebär att det finns flera sociala konstruktioner av hur världen fungerar. Varje enskild konstruktion av verkligheten ger människan olika alternativ denna kan handla efter. Alltså hör kunskap och sociala konstruktioner ihop (Angelöw et al., 2019).

3.2 Diskursanalys

Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att diskursanalys både är en teori och en metod. Begreppet diskurs innefattar en tanke om att tal och skrift är utformat i olika slags mönster som människan sedan följer när vi handlar i olika typer av sociala sammanhang. Ett mer definierat sätt att beskriva diskurs på enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 7) är att det är “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. En diskursanalys innebär att man analyserar dessa mönster. Det finns ett flertal olika sätt att göra en diskursanalys på. Ett av dessa är diskurspsykologi som är den inriktning inom diskursanalys som används i denna studie både som teori och i metoden.

(14)

3.2.1 Diskurspsykologi

Diskurspsykologi är en inriktning inom diskursanalys, vilken utgår från

socialkonstruktionismen. Synen inom denna inriktning är att det sätt som människan både uppfattar och klassificerar vår verklighet är ett resultat av både kulturella och historiska uppfattningar om vår omgivning. Hur vi uppfattar vår omgivning vidmakthålls tack vare socialt samspel mellan personer. Till skillnad från kognitivismen, som menar att diskurser skildrar en värld genom bland annat scheman och stereotyper, menar diskurspsykologin att diskurser utformar en värld som för dess brukare ser verklighetstrogen ut. Den personligt upplevda världen bildas genom språket (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Människan använder sig utav språket för att skapa olika framställningar utav sin verklighet när denne socialiserar med andra, det är något som kommer att påverka både andra och personen själv på olika sätt. Det kommer även påverka hur vi ser på en viss social situation.

Att en händelse eller ett fenomen är skapat genom språk innebär är det inte samma sak som att det inte är verkligt. Exempelvis om man kör in i en bergvägg i full fart med en bil kommer personerna i bilen att dö oavsett om man har en uppfattning att berget är en jätte som förstenats av solen eller om det är skapat genom att två kontinentalplattor som en gång i tiden kolliderat med varandra. Med exemplet menas att även om materiella faktum är framför bilen är det fortfarande diskursivt. Hur sedan dödsfallen förstås och vad som

skapade olyckan är skapat tack vare diskursiva system. Alla sociala händelser och strukturer som finns är inte enbart skapade genom diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

3.2.2 Tolkningsrepertoar

Likheterna mellan tolkningsrepertoar och diskurs har stora likheter med varandra. De båda begreppen handlar om ett visst sätt att prata om och förstå värden på. En diskurs är både mer abstrakt och omfattande medans en tolkningsrepertoar går in mer på det konkreta och

specifika i en text. Inom diskurspsykologi används begreppet tolkningsrepertoar som innebär ett mer specifikt sätt att prata om vår värld och som består utav olika begrepp och termer och är de språkliga resurserna som används för att förstå hur en diskurs görs. (Svensson, 2019). Tolkningsrepertoar som begrepp handlar om de varierade sätt ett språk kan användas för att framställa ett fenomen, händelser eller verksamheter. Med det menas de olika termer och skildringar som används inom en viss diskurs, alltså den terminologi som går att urskilja och återkommande finns i diskursen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Tolkningsrepertoar innebär olika sätt att konstruera en företeelse. Ett exempel på olika tolkningsrepertoarer som kan hämtas från Blomberg (2010) är hur man talar om skolan. Man kan prata om hur skolan är en plats för mobbning, men även om en verksamhet med en lärande och uppfostrande funktion. Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att tolkningsrepertoar används inom diskurspsykologisk forskning som ett analysverktyg. Det vill säga att analysera diskursen ”in action”. Det görs genom att det sociala sammanhanget studeras, exempelvis kan skolan vara ett sådant sammanhang, för att kunna identifiera vilken repertoar som produceras och reproduceras. Människan skapar sin världsbild genom språket och sociala handlingar vilket i sin tur skapar hur olika diskurser är uppbyggda och återanvänds. Intresset i denna studie är att urskilja hur nyhetsmedier framställer socialtjänsten vilket innebär med en

(15)

tolkningsrepertoar som analytiskt verktyg. Hur tolkningsrepertoar kan användas exemplifieras nedan utifrån studiens empiri:

“Socialtjänsten får allt svårare att klara av sitt uppdrag. Orsaken är personalbrist” (Expressen, 2018-04-01).

“96 procent av Sveriges socialchefer har svårt att rekrytera personal” (Expressen, 2016-10-29).

“(...) hälften av hans kolleger varit inhyrda socionomer. Det är en vanlig åtgärd i många kommuner som brottas med personalbrist” (Expressen, 2016-12-03).

I dessa exempel går det urskilja en tolkningsrepertoar som menar att det råder brist på personal inom socialtjänsten. De olika artiklarna rapporterar med ett gemensamt specificerat språkbruk som återkommer i flera av artiklarna. I en studie kan flera tolkningsrepertoarer finnas, i resultatdelen presenteras de tolkningsrepertoarer som har identifieras i det empiriska materialet.

3.3 Dagordningsteori

Människor försöker hela tiden skapa sig en bild om verkligheten. Men med allt som händer i världen blir verkligheten omättlig. Därför vänder sig människan till olika källor för att kunna orientera sig genom denna djungel och kunna finna vad som händer i världen och vad som är betydelsefull information. Det gör vi genom språket. Bland annat pratar vi med andra

människor, tittar på tv. Men det absolut vanligaste källan för att förstå samhället som

människan vänder sig till är nyhetsmedier. Då människan vänder sig till medier för att kunna orientera sig genom verkligheten och om vad denne behöver veta, blir medier en viktig del till att sortera dels våra erfarenheter och dels hur vi upplever verkligheten (Strömbäck, 2009). Det nyhetsmedier främst gör är att ge individen kunskap om vad som är viktiga

samhällsnyheter just nu, som också kallas för dagordning. Det här är de ämnena som diskuteras och rapporteras i stor mängd och som skulle kunna vara orsaken till nya beslut från politiska beslutsfattare. Det finns tre olika typer av dagordningar som vetenskapen beskriver. Dessa är mediernas, politikernas och medborgarnas dagordning. I föreliggande uppsats fokuseras främst på mediernas dagordning. Mediers dagordning är de frågor som tar stor plats och uppmärksammas i medier. Inom mediers dagordning är det de olika medierna som finns som konstruerar hur människan upplever det verkliga livet. Det är dessutom medier som genom sitt sätt att rapportera, medvetet eller omedvetet, avgör vilka frågor som individen tycker är viktig (Strömbäck, 2009).

Människan har inte möjligheten att själv granska vad som är viktigt i samhället just nu och vänder sig därför till medier. När nyhetsmedier rapporterar mycket om en viss specifik fråga, samtidigt som de nästan inte alls rapporterar om en annan ger det påföljden att det ämne

(16)

som nyhetsmedier ger stor uppmärksamhet också blir det ämne människan uppfattar som viktigt. Det ger likaså resultatet om det är tvärtom, att om medier inte rapporterar om en fråga så kommer medborgarna inte heller att uppfatta att det är en fråga denne behöver bry sig om (Strömbäck, 2009).

Förutom att medier har makt att påverka vad medborgarna tycker är viktiga frågor, kan medier påverka hur denne tänker om dessa frågor. Exempelvis om en fråga som medier rapporterar mycket om är vaccin så kommer människan att tolka det som en viktig fråga just nu i samhället, men beroende på hur medier rapporterar om frågan kan det även påverka personens åsikter om vaccin, vilket innebär att medier alltså har makt att avgöra vad som är en viktig samhällsfråga, men samtidigt också vad människorna ska tycka om den frågan. Det gäller vad vi tycker om allt. Det kan vara allt ifrån politiska sakfrågor till vad vi tycker om en organisation (Strömbäck, 2009).

3.4 Diskussion kring teoretiska begrepp

Dessa tre teoretiska utgångspunkter utgör grunden för examensarbetet. De teoretiska begreppen har valts ut efter syftet med studien. Idén kring diskursanalys är att språket i text är utformat i mönster som människan sedan följer när denna handlar i sociala sammanhang. Diskursanalys innebär sedan att man försöker att analysera dessa mönster i den typ av diskurs som ämnas undersökas. Diskurspsykologi menar att människans uppfattning om verkligheten är ett resultat av kulturella och politiska uppfattningar om vår verklighet och detta fortsätter hållas när människor samspelar socialt. Människan använder språket för att bilda sig en uppfattning om sin värld (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Den socialkonstruktionistiska teorin handlar om att det är vi människor som tillsammans skapar den verklighet som vi uppfattar den. Det sker på olika sätt men har den gemensamma nämnaren att det sker genom språket. Det kan vara dels genom tal och dels genom skrift (Payne, 2015). Det här innebär att massmedier har en central roll i skapandet av människans verklighet. Genom att de flesta människor tar del av nyhetsmedier på något sätt så påverkas dessa individer gällande hur de upplever verkligheten. Vi ser i Angelöw et al. (2019) att vår uppfattning av världen blir konstant genom olika sociala processer. Det sätt människan ser på världen kommer inte genom att människan objektivt iakttagit verkligheten utan det kommer genom våra sociala interaktioner.

Dagordningsteorin förstärker bilden av att massmedier kan påverka människan hur vi ser på verkligheten. Denna teori menar att människan skapar sin verklighet genom språkliga sociala processer. Dessutom vänder sig människan till andra källor för att kunna förstå och orientera sig gällande vad som är viktigt i samhället just nu. Här kommer medier in och har en

betydande roll gällande vad människan kommer uppfatta som viktigt. Dagordningsteorin redogör också för att det inte bara är vad människan tycker är viktigt som medier spelar en viktig roll, utan också hur människan tänker om ett visst ämne. Det avgörs enligt

dagordningsteorin om att hur medier rapporterar om ett visst ämne kommer att påverka hur medborgarna tänker om det ämnet (Strömbäck, 2009).

(17)

Det innebär att kopplat till studiens syfte är socialkonstruktionistisk teori och

dagordningsteorin adekvata för den här studien. Hur medier rapporterar om socialtjänsten i sina nyhetsrapporteringar kan enligt dagordningsteorin påverka samhällets medborgare hur de tänker om organisationen. Det skulle i sin tur kunna påverka förtroendet bland

socialtjänstens klienter beroende på hur verksamheten porträtteras. Den

socialkonstruktionistiska teorin försöker förklara hur människan uppfattar saker genom sociala processer. Diskursanalys visar att det finns mönster i diskurser, som exempelvis massmedier, som människan sedan följer i sociala sammanhang, vilket förstärker både dagordningsteorin och den socialkonstruktionistiska teorin.

Ett problem som skulle kunna vara med att ha med flera olika teorier är ifall dessa inte går ihop med varandra väl. I dessa fall riskerar man att bara kunna skrapa på ytan av teorierna för att de inte ska falla isär mot varandra. De valda teorierna i den här studien kompletterar varandra på ett adekvat sätt eftersom de tre teorierna redogör för språkets vikt i sociala sammanhang och hur det skrivna ordet och mönstret i texterna påverkar gällande hur människan i samhället tänker kring saker och vad denne upplever som viktigt.

4

METOD OCH MATERIAL

I det här avsnittet presenteras den metod som använts för att ge svar på studiens

frågeställningar och syfte. Därefter redogörs studiens förfarande. I den här studien används en kvalitativ metod där jag utgår från en diskursanalys. Diskursanalys används i studien både som en teori och som en metod. Vidare redovisas studiens urval och genomförande samt en diskussion kring både etiskt ställningstagande, tillförlitlighet och trovärdighet för studien. Avsnittet avslutas sedan med en reflektion av metodkapitlet.

4.1 Val av metod

För att undersöka studiens syfte att gällande hur svenska nyhetsmedier målar upp socialtjänsten och förstå vilka konsekvenser denna rapportering kan ha för

samhällsmedborgarnas förtroende för verksamheten har en kvalitativ metod använts. Anledningen till att en kvalitativ metod använts är för att få en djupare kunskap om hur språket skapar den verklighet vi lever i. I det här faller hur medierna porträtterar socialtjänsten och vad det kan innebära. Det är något som är svårt att uppnå genom kvantitativ metod. Enligt Olsson och Sörenssen (2021) innebär en kvalitativ metod att det som är centralt är att söka efter grupper eller berättelser som kan beskriva ett visst specifikt fenomen.

Inom en kvalitativ utgångspunkt finns det flera olika metoder som kan användas. Den metod som används i denna studie är en diskurspsykologisk metod som används för att studera språket i texter. (Bryman, 2018). I en diskursanalys är målet att hitta underliggande

(18)

strukturer eller mönster i språket för den diskurs som studeras. Enligt diskursanalys skapar språket sociala strukturer och genom att studera en diskurs, det kan ge en förståelse för vad språket kan göra hur det påverkar hur världen och sociala system är uppbyggda. I en

diskursanalys är det alltså språket som är grunden och det som ska undersökas (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Då syftet med studien var att undersöka både hur medier rapporterar kring socialtjänsten samt att förstå vilka konsekvenser denna rapportering kan ha för samhällsmedborgarnas förtroende kan ha för verksamheten, passar denna ansats bra för studien.

I det här arbete har en abduktiv ansats använts som innebär att man i studien skiftar mellan det empiriska resultatet och det teoretiska perspektivet. Empirin kan ibland bestrida teorin och då behöver forskaren vara observant för att kunna dels problematisera och dels förändra de teoretiska utgångsläge beroende på det som hittas i empirin (Ahrne & Svensson, 2013). Studiens teoretiska ansats är även de metodologiska verktygen för denna studie.

4.2 Urval

Inom kvalitativ forskning är målstyrt urval det vanligaste sättet att välja ut det som ska studeras, till skillnad från kvantitativ forskning där man strävar efter ett slumpmässigt urval. Ett målstyrt urval innebär att man på ett metodiskt sätt väljer ut den deltagare, eller i denna studie, den text som är av betydelse för de forskningsfrågor som ämnas undersökas. När ett målstyrt urval görs väljs materialet ut baserat på den betydelse det har när det handlar om att förstå ett socialt fenomen. Innan val av material tas ut behöver den som genomför studien bestämma sig för vilka kriterier som ska finnas för urvalet. Kriterierna för den här studien var att artiklarna skulle vara skrivna mellan åren 2016 – 2020, den media som artikeln publicerats i ska nå ut till en stor del av befolkningen och artikelns övergripande innehåll ska handla om socialtjänsten. Den målstyrda metod som används är ett strategiskt urval som innebär att man tar ut allt material som uppfyller vissa specifika kriterier som för denna studie presenteras nedan (Bryman, 2018).

Denna studie består av artiklar från tre svenska nyhetsmedier, Expressen, Aftonbladet samt Dagens Nyheter. Dessa medier är rikstäckande och når ut till en stor del av Sveriges

befolkning varje dag. Expressen har totalt över 3,2 miljoner läsare varje dag (Clason, 2021), Aftonbladet har 4 miljoner läsare (Samuelsson, 2020) och Dagens Nyheter 350 000

prenumeranter (Opitz, 2020). Då syftet var att undersöka hur medier generellt rapporterar om socialtjänsten har valde jag att förutom att ta med nyhetsartiklar, dessutom ta med insändare, debattartiklar, krönikor och ledare. Det är visserligen, inte alltid någon som arbetar åt tidningen som skriver dessa typer av texter (Häger, 2020) men fortfarande visar på hur den nyhetsmedian framställer socialtjänsten. Samtliga av de artiklar som valts ut är publicerade mellan åren 2016 - 2020 eftersom syftet är att undersöka mediers rapportering under just dessa år.

(19)

4.3 Datainsamling och genomförande

Sökandet efter studiens empiriska material gjordes via databasen Retriever research som är det största mediearkivet som finns i Norden (Retriever, 2021). Sökningen gjordes efter artiklar som handlar om socialtjänsten. Alla sökningar är gjorda under april 2021.

För att kunna hitta artiklar som rör mediers rapportering om socialtjänsten i Sverige valdes först enbart “Svenska” som alternativ under källor. Underkategorierna som valdes under kategorin “svenska” var tryckt press, storstadspress, landsortspress, stadsdelspress, tidskrifter. Under tidsperiod valdes 01/01/2016 - 31/12/2020 eftersom det är empiri från denna period som undersöks. Under fliken sökord skrevs i rutan under namnet “något av orden” följande ord: Socialtjänst* OR Socialsekreterare*. Med trunkeringstecknet * kommer de ord som är framför att ge resultat i olika böjelser av ordet. Ordet OR anger att något av de två orden ska finnas med i resultatet av sökningen.

Denna sökning gav totalt följande träffar för perioden 2016–2020:

Expressen 1098

Dagens Nyheter 1248 Aftonbladet 649 Totalt hittade antal artiklar

2995

För att underlätta genomgången av alla artiklar valdes att gå igenom ett år i taget. Av dessa träffar valdes antalet artiklar ut enligt tabellen nedan:

Tidskrifter 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt Expressen 28 18 20 19 14 99 Dagens Nyheter 49 29 23 13 4 118 Aftonbladet 14 17 12 11 6 60 Totalt antal utvalda artiklar 91 64 55 43 24 277

Dessa 277 artiklar som valts ut är de artiklar som är relevanta och är utmärkande för studiens syfte och sparades via Retriever ner i en PDF-fil i datumordning. Det viktiga med artiklarna som valdes ut var att socialtjänsten framställs på något sätt i artikeln, antingen positivt,

(20)

neutralt eller negativt och inte bara nämns kort. Det fanns flera olika anledningar till varför vissa artiklar inte togs med. Det var artiklar som var enbart videoklipp, artiklar där

socialtjänstlagen, socialstyrelsen eller socialpolitisk talesperson nämns utan att artikeln har något med socialtjänsten i sig att göra. En del artiklar var händelser i andra länder. Flera av artiklarna avslutades med “ärendet har överlämnats till socialtjänsten” eller “ärendet har anmälts till socialtjänsten” som ett konstaterande utan att på något sätt utveckla detta. Några artiklar var borttagna av tidningen och några artiklar var skrivna i andra tidningar/ bilagor som tillhör de valda medierna, exempelvis hälsoliv och leva & bo. En hel del artiklar som bortföll var artiklar som beskrev helt andra verksamheter, det kan vara en lång artikel om skolan där socialtjänsten nämns i en mening, exempelvis skolan samarbetar med polis, socialtjänst och fritidsgårdar.

4.4 Databearbetning och analysmetod

Analysförfarandet redogörs i tre steg nedan, vilka är närläsning, kategorisering och kontextualisering. Dessa tre steg kan använda inom diskurspsykologisk analys (Svensson, 2019).

4.4.1 Närläsning

När det empiriska materialet läses igenom mer noggrant argumenterar Svensson (2019) för att använda sig utav frågeställningen “vad sker här”. Anledningen till det är för att underlätta hanteringen av allt empiriskt material utan att mista den diskursanalytiska blicken. Därför behöver man ställa frågan till materialet som studeras som gör att den som utför studien behöver tolka språkanvändningen som en social handling. Denna fråga rekommenderar Svensson (2019) ska ställas för varje mening i texten och det möjliggör att forskarens fokus läggs på textens språkbruk och vilka sociala effekter det kan ge. Exempel på “vad som sker här” kopplat till denna studie skulle kunna vara att socialtjänsten ställs till svars,

socialarbetaren avprofessionaliseras eller att socialtjänsten krävs på förklaring. Frågan gör det alltså möjligt att faktiskt tolka texten och inte bara återge den. På grund av mängden artiklar som valts ut kombinerat med den begränsade tiden valde jag ut 50 av artiklarna för närläsning. De artiklar som valts ut är ungefär samma antal i samma kategori och har valts ut slumpmässigt.

4.4.2 Kategorisering

Nästa steg i analysen är att kategorisering vilket innebär att forskaren av det empiriska materialet skapar kategorier där forskaren summerar det denne funnit. Dessa kategorier skapas utifrån det som framkommer under närläsningen och som besvarar studiens ena forskningsfråga “På vilket sätt framställs socialtjänsten i nyhetsmedier i Sverige mellan åren 2016 - 2020?”. Kategoriseringen handlar om att dela upp artiklarna baserat på dels likheter men likaså skillnader. En kategori består alltså helt enkelt utav empiriska upptäckter som med forskningsfrågan i bakgrunden har likheter med varandra. En kategori ska dessutom

(21)

tydligt skilja sig från de andra kategorierna (Svensson, 2019). För att kategorier ska kunna ge en mening till analysen av diskursen behöver kategorin uppkomma i flera olika artiklar för att på så sätt kunna ge oss mönster för diskursen (Börjesson, 2003). För att kunna

kategorisera artiklarna behöver man förstå artikelns tolkningsrepertoar. Tolkningsrepertoar innebär ett karakteristiskt sätt att både samtala och skriva om verkligheten, vilket består av olika terminologier och begrepp (Svensson, 2019).

4.4.3 Kontextualisering

Det sista steget i analysen är kontextualisering som innebär att materialet som forskaren har studeras på ett längre avstånd än vad som görs vid närläsningen. Här placeras de analyserade artiklarna in i olika sociala sammanhang, i den här studien medborgaren i möte med

socialtjänsten, eftersom språkets betydelse beror på inom vilket sammanhang språket används. När diskursen placeras i ett socialt sammanhang tillgängliggörs möjligheten att kunna förstå den roll språket har och vilken funktion den har i samhället (Svensson, 2019). I den här studien innebär det att jag kunde besvara frågeställningen “Vilka möjliga

konsekvenser kan mediers rapportering ha för socialtjänsten gällande

samhällsmedborgarnas förtroende för myndigheten?”. Kontextualisering i denna studie utfördes med hjälp av studiens valda teorier och tidigare forskning som i tidigare avsnitt presenterats.

4.5 Tillförlitlighet

Istället för användning av begreppen validitet och reliabilitet föreslår Bryman (2018) ett alternativt begrepp som lämpar sig bättre för kvalitativa studier. Det begreppet är

tillförlitlighet. Begreppet tillförlitlighet inbegriper fyra underkategorier. Dessa kategorier är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. För att en studies resultat ska vara trovärdig krävs det att forskningen är genomförd efter de forskningsregler som existerar. I denna studie har jag utgått vetenskapsrådets

forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2017). Både forskningsetiska och

metodologiska regler. Denna studie är genomförd i enlighet med reglerna för den metod som används och en forskningsetisk diskussion förs senare i detta kapitel. Studien kan dessutom kopplas till resultat i tidigare forskning vilket stärker studiens trovärdighet. Överförbarhet handlar om resultatet som framkommit i studien går att placera i andra sammanhang än det som studerats. Denna studie hade inte som mål att kunna generaliseras utan har enbart som mål att undersöka den specifika kontexten som studien undersöker. Pålitlighet innebär att den som genomför studien ser till att det finns en komplett redovisning av alla delar i

forskningsprocessen. Det gäller allt från tidigare forskning till hur alla delar i metoden går till och hur det empiriska materialet tagits fram. Genomgående har tillvägagångsättet i den här studien redogjorts och beskrivits noggrant vilket gör studien så transparent som möjligt. Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att forskaren inte medvetet har tillåtit dennes egna åsikter eller eventuella teoretiska orientering påverka hur studien genomförts eller slutsatser ifrån den. I denna studie har det undvikits genom slutsatser i studien har dragits utifrån det som framkommit i resultatet kopplat till tidigare forskning och teorier. Dessutom

(22)

har den diskursanalytiska ansatsen avgjort vilka teorier som använts inte mina egna idéer (Bryman, 2018).

4.6 Reflexivitet

Inom diskurspsykologin anses även forskarens egna verk som en konstruktion. Med det menas att forskarens konstruktion av vår omgivning inte är det enda konstruktionen utan istället är en av många möjliga sätt att framställa vår verklighet. Den som utför en studie ska därför också ses som en del utav det som undersöks. Eftersom det är den som utför studien som avgör vad som ska undersökas kan denne omöjligt vara helt objektiv och betydelselös i studien. Exempelvis för att kunna tolka och dra slutsatser av det som undersöks har

forskaren sina utgångspunkter från dennes tidigare erfarenheter. Det skrivna som forskaren producerar i arbetet har forskarens identitet. Därför är det en viktig del i en studie att forskaren har en förståelse för dennes egna påverkan i studien (Alvesson & Sköldberg, 2017; Winther Jørgensen & Phillips, 2011).

Med en reflexiv hållning är det inte möjligt att denna studie kommer att vara helt objektiv. De tolkningar som gjorts skulle kunnat vara annorlunda ifall någon annan skulle göra samma studie, detta eftersom jag är en del i konstruktionen av det material som uppstått i studien. Exempelvis under avsnittet Teoretiska perspektiv förklaras det genom dagordningsteorin (Strömbäck, 2009) hur medier kan påverka hur människan tänker om vissa saker i samhället eller socialkonstruktionismen som beskriver hur människan konstruerar sin verklighet genom språket. Dessa teorier kommer påverka mitt synsätt i analys och diskussion av resultatet. Utifrån det här är det komplicerat att hålla en distans till en studie som påverkar oss, dels det vi är medvetna om men även det omedvetna som forskaren inte tänker på.

4.7 Etiskt ställningstagande

Bryman (2018) redogör för fyra grundläggande etiska principer. Dessa principer är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.

Informationskravet betyder att den som utför en studie ska ge de personer som deltar i studien information kring studiens syfte. Här ska personerna informeras om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta studien. Samtyckeskravet innebär att den som deltar i studien själv har rätt bestämma över sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet betyder att all information som finns om den som deltar i studien ska behandlas så konfidentiellt det bara går. Den sista etiska principen Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som samlas in om en person som deltar i studien endast får använda för studiens syfte och inget annat.

I den här studien har ej någon kontakt tagits med andra personer. Alla nyhetsartiklar som används i studien är sådana som redan är publicerats i medier på internet, vilket innebär att dessa artiklar och den information som finns i innehållet är offentligt. Eftersom studiens syfte ämnar undersöka hur socialtjänsten generellt omnämns i medier och hur det kan

(23)

påverka förtroendet för verksamheten nämns inga namn på journalister eller de som deltar i artikeln, inga orter eller annan personlig information tas heller upp. De artiklar som använts finns dock med som en bilaga för att studien ska vara transparent. Allt material som

inkommer ämnas att endast användas i denna studie. I och med det ses de fyra etiska kraven vara uppfyllda.

5

RESULTAT OCH ANALYS

I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys. Av de valda artiklarna kunde tre dominerande tolkningsrepertoarer urskiljas Dessa var socialtjänsten som en

skandalomsusad verksamhet, en socialtjänst i kris samt en socialtjänst som gör gott som består av nyheter som inte hade en tolkningsrepertoar som var lika framträdande i

materialet. Till de tre tolkningsrepertoarerna finns det ett antal medieskildringar som understödjer de identifierade tolkningsrepertoarerna. Tolkningsrepertoaren socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet understödjs av mediaskildringar såsom nekas hjälp av socialtjänsten, barn som felaktigt omhändertagits eller avlidit, missar och försummar barns perspektiv och avlyssning och hot. Vid tolkningsrepertoar en socialtjänst i kris återfinns medieskildringarna hot och våld mot socialtjänsten, personalen flyr och

socialtjänsten bryter mot lagen. Vid tolkningsrepertoaren socialtjänsten gör gott gick det att finna medieskildringarna socialtjänsten som en hjälpande hand och politiskt engagemang. Tre procent av artiklarna gick inte att finna en egen tolkningsrepertoar eller en

medieberättelse som passar in under de övriga tolkningsrepertoarerna eller medieskildringar och kommer därmed inte att analyseras nedan.

5.1 Socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet

Under denna tolkningsrepertoar var 56 procent av artiklarna av skandaliserande karaktär. I dessa artiklar fokuseras på vad socialtjänsten gjort fel. Artiklarna var ofta kritiska mot socialtjänsten och dess agerande. Dessutom var rapporteringen ofta från den enskilde

medborgarens perspektiv. Majoriteten av dessa artiklar, totalt 34 procent, var nyheter som på något sätt rörde barn.

5.1.1 Nekas hjälp av socialtjänsten

Medieskildringen nekas hjälp av socialtjänsten handlar om personer som sökt hjälp ifrån socialtjänsten men som nekats. Den här kategorin utgör sju procent av artiklarna. Redan i rubrikerna framkommer att artikeln är ur klientens perspektiv och värdeladdade ord används i titeln. Exempel på titlar är “Ni tvingar oss att lämna bort vårt älskade barn” (Expressen, 2018-01-24) och “ALS-sjuke Anders nekas hjälp: kan dö när som helst”

(24)

av hjälp men att socialtjänsten nekar klienten detta. Berättelsen i artiklarna använder ett språkbruk som många gånger får socialtjänsten att framstå som den onda som nekar den hjälplösa och lidande personen den hjälp denne behöver som “Han har inte lång tid kvar - och anhöriga har vädjat om hjälp. Men kommunen säger nej.” (Expressen, 2019-05-17). Socialtjänsten kontaktas många gånger i artiklarna men svarar då oftast att de inte får kommentera frågor om specifika fall med hänvisning till sekretess och i vissa fall svarar utifrån en allmän situation. I de här artiklarna kan socialtjänsten för den gemene läsaren framstå som en kall myndighet som inte bryr sig om den enskilde och gömmer sig bakom sekretess. I de fall som socialtjänsten ändå har uttalat sig hänvisas oftast till att skälig levnadsnivå är uppfyllt. Artiklarna i dessa fall fortsätter då efter socialtjänstens uttalande med frågor till socialtjänsten i stil med “men är det verkligen värdiga levnadsvillkor att vara instängd i sin lägenhet?” (Aftonbladet, 2017-11-02). Här ifrågasätter journalisten

myndighetens beslut med en negativt ställd fråga. Detta framställer socialtjänsten som en kall organisation som bara följer regler och inte har något medlidande eller sunt

förnuft. Medieberättelsen i dessa artiklar ifrågasätter ofta professionaliteten hos

socialarbetaren vilket stämmer överens med det som framkommit i Warners (2013) studie som menar att socialarbetare ofta framställs som inkompetenta paragrafföljare som saknar sunt förnuft.

5.1.2 Barn som felaktigt omhändertagits eller avlidit

I tolkningsrepertoaren socialtjänsten som skandalomsusad verksamhet återfinns följande medieskildring om barn om antingen felaktigt omhändertagits eller där barn avlidit efter att socialtjänsten valt att inte agera i tid. Sådana medieskildringar utgör fem procent av

artiklarna. Den typen av medieskildring skiljer sig en del från Ayres (2001) studie där han menar att dessa grova händelser är den mest förekommande typ av artiklar samtidigt som det i denna studie endast utgör en liten del av alla artiklar. Artiklarna om att socialtjänsten har felaktigt omhändertagit barnen handlar som i ett fall om att socialtjänsten missförstått föräldrarna till ett barn i samband med förlossning och därefter omhändertagit barnet och föräldrarna själva tvingades försöka ta reda på vart barnet tagit vägen. Vid möte med socialtjänsten tar föräldrarna med sig en journalist. Föräldrarna får tillbaka barnet men menar att de inte tror att det skulle gått lika smidigt ifall de gått till mötet utan journalisten (Expressen, 2018-06-27). I andra fallet där socialtjänsten anklagats för att vara orsaken till att ett barn avlidit genom att inte ha ingripit i tid. I en artikel (Expressen, 2016-07-29) framkommer att “socialtjänsten (…) ska under en längre tid ha haft uppgifter om den rådande situationen i familjen (…) Men socialtjänsten ville ge de biologiska föräldrarna en chans.”. I dessa artiklar framstår socialsekreterarna som att de inte lyssnar på och kör över klienten när de omhändertar ett barn på grund av “missförstånd”. I andra fall framstår de som att de inte bryr sig om barnets bästa och bara utgår från vad föräldrarna vill. Artiklarna använder ord och uttryck exempelvis som att de ville ge föräldrarna en chans, eller att de tidigare fått in flera orosanmälningar men valt att inte agera. Socialsekreterarna framställs i artiklarna dels som oprofessionella, dels som att de inte bejakar barnets bästa utan snarare föräldrars rätt till barnet.

(25)

5.1.3 Missar och försummar barns perspektiv

29 procent av artiklarna hade en medieberättelse om barn men som inte felaktigt

omhändertagits eller avlidit som i föregående kategori. Dessa artiklar handlar om lite olika händelser men handlar som i likhet med Blombergs (2017) studie främst om missar från socialtjänsten, att de ej har agerat i tid eller agerat på ett felaktigt sätt. Rubrikerna i dessa artiklar har en negativ karaktär. Ofta används värdeladdade ord som i rubriken “Det är en skam att barn placeras hos kriminella” (Expressen, 2019-03-30), eller liknelser som “kommunen flyttar (…), 3, för fjärde gången: som en möbel” (Expressen, 2020-10-02). Ganska många av artiklarna beskriver barnets problem och att socialtjänsten inte valt att ingripa, som i exempelvis “barnen levde i misär - hundarna hämtades” (Expressen, 2016-12-03) och “12-åring utsatt för hedersförtryck - socialtjänsten ingrep inte” (Expressen, 2018-07-03). En del av artiklarnas rubriker beskriver att socialtjänsten har tagit något ifrån den enskilde, exempelvis att socialtjänsten har berövat en pojkes hans barndom eller att en förälder har fråntagits sitt barn. Generellt sett så har nästan alla artiklarna en rubrik som är värdeladdad och som väcker uppmärksamhet.

I ingressen börjar flera artiklar med en kort sammanfattning av den enskildes problem med en till två meningar och avslutas sedan med uttryck i stil med att socialtjänsten ändå inte valt att ingripa eller med andra ordval som får socialarbetaren att framstå som oprofessionell. Nedanstående del av en ingress ur Expressen (2018-04-01) är ett exempel på det:

I många år har han kämpat för att hon ska få bättre vård och stöd. Men kommunen tycker att han är besvärlig. (…) stad har därför anlitat en konsult för nästan 350 000 kronor. Bara för att stadens tjänstemän ska slippa ha kontakt med pappan.

Här framstår det som att socialtjänsten väljer att köpa in konsulter som tar hand om klienter som de tycker är besvärliga. Det framstår också som att socialtjänsten är en myndighet som vill bestämma och att den enskilde ska följa myndighetens vilja. I denna artikel får

socialtjänsten en liten del i sista halvan av artikeln där de får möjlighet att berätta varför de använder sig av konsulter, i övrigt handlar artikeln till största del utifrån klientens

perspektiv.

I artiklarna fortsätter temat där socialtjänsten beskrivs i negativa ordalag. I flera av artiklarna framkommer det att socialtjänsten väljer att lyssna på vuxna personer framför barnet.

Exempelvis är det några artiklar som handlar om att pappor vilka har mördat barnets mamma fortfarande får ha vårdnad och barnet tvingats träffa pappan trots att barnet själv inte vill. Ett annat exempel på rapportering gällande den här sortens problematik är när socialtjänsten placerar barn som är bortgifta hos deras vuxna män. I dessa artiklar framställs socialtjänsten som den part som ignorerar barnets vilja av att inte vilja bo med sina föräldrar, utan tillgodoser vuxnas viljor istället. I dessa artiklar framställs socialsekreterarna som att de saknar kompetens och inte ser till barnets bästa. En annan likhet som funnits i resultatet i förhållande till Blombergs (2017) studie är att en stor del av mediers rapportering om socialtjänsten rör barnärenden.

(26)

5.1.4 Avlyssning och hot

Den fjärde mediaskildringen består av 15 procent av artiklarna. Dessa artiklar är sådana av skandaliserande karaktär men som inte passar in i de övriga mediaberättelserna men är fortfarande en del av tolkningsrepertoaren socialtjänsten som en skandalomsusad

verksamhet. Två av dessa artiklar har titeln “tusentals kan ha fått samtal till socialtjänsten avlyssnade” (Expressen, 2019-03-19) och “Socialtjänsten bygger sin verksamhet på hot” (Expressen, 2018-12-11). De här artiklarna följer generellt samma mönster som tidigare artiklar och har en medieskildring som ger bilden av att socialtjänsten är en omedgörlig organisation. Den här medieskildringen har likheter med Cordobas (2017) studie som visar att socialarbetaren framställs som inkompetent och oprofessionell. Socialtjänsten slår i dessa medieskildringar ofta ifrån sig från kritik. Ett exempel är där socialtjänsten slår ifrån sig mot kritik och menar att inget fel begåtts är där socialtjänsten ignorerat flera orosanmälningar innan ett självmord och chefen på socialkontoret säger att ”Det har varit otroligt engagerade handläggare” (Aftonbladet, 2017-10-17). Liknande rättfärdiganden visar på en

medieberättelse där socialtjänsten inte är mottagliga för kritik och kan skapa en bild av att socialtjänsten inte försöker få till en förändring.

5.1.5 Sammanfattning socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet

Sammanfattningsvis går det i denna skandaliserande nyhetsrapportering att identifiera tolkningsrepertoaren socialtjänsten som en skandalomsusad verksamhet vilken framställer socialtjänsten i negativ ljus. Medieberättelserna är i dessa fall riktade mot vad socialtjänsten antingen gör eller har gjort för fel. Det förekommer i flera fall uttryck av att socialtjänsten inte agerat rätt eller inte väljer att hjälpa till. En del metaforer används som exempelvis när ett barn flyttats flera gånger jämförs med en möbel. En terminologi som förekommer flera gånger är att socialtjänsten säger nej. Enligt Payne (2015) uppstår ett socialt problem utifrån en socialkonstruktionistisk synvinkel när en grupp, i det här fallet medier, gång på gång hävdar en bestämd åsikt. Under denna tolkningsrepertoar framkommer det att majoriteten av artiklarna har en negativ medieskildring vilket genom att detta upprepas skapar en bild av att det är så socialtjänsten fungerar. Majoriteten av dessa skandaliserande nyheter är om barn och att socialtjänsten brister i synen på barnets bästa. Exempelvis i artikeln med rubriken ”Flickor tvingas flytta hem till hedersvåldet” (Aftonbladet, 2017-10-26) där framställs socialtjänsten som att de inte överhuvudtaget lyssnar till barnet.

Dessa medieskildringar framställer socialtjänsten som en myndighet som inte ser till människans bästa utan gör lite som de själva vill eller som lagen säger. Medieskildringen skapar också bilden av att socialtjänsten inte hjälper den enskilde och utsatta människan utan istället till och med hjälper förövaren, exempelvis föräldrar i familjer med hedersvåld att få ha kvar sina barn eller tillåta dem att bo med vuxna män de är gifta med. Det kan skapa bilden av att det inte lönar att gå till socialtjänsten eftersom myndigheten ändå inte kommer att hjälpa eller till och med förvärra den enskildes situation. Det kan ses i likhet med vad dagordningsteorin (strömbäck, 2009) som menar att medier avgör hur medborgaren

kommer se och tänka om en specifik sak eller händelse, som exempelvis socialtjänsten. Vilket innebär att medborgarna genom denna tolkningsrepertoar kan skapa bilden av att

References

Related documents

Det innebär att vi inte kan nöja oss med att naivt anamma ”färdiga” instrument i sin helhet, utan att vi måste testa hur de fungerar i praktiken och utifrån det göra

In this paper, we provide an optimization approach to assess the performance gain of cooperative relaying vis-a-vis conventional multi-hop forwarding under arbitrary network

Denna avhand- ling bygger på premissen att förståelsen för dessa problem kräver närmare studium, och utvecklade teoretiska analyser, av relationen mellan familje- hemsplacerade

By applying the theory of recognition, it becomes evident that the foster child is expected to be recognized through closeness, rights, and solidarity by the child wel- fare

Genom att ”bestämma sig” för att Adam inte hade något mer att tillföra utan att ha träffat eller prata med honom tycks vara en stämpling av honom som en avvikare.. För Adam

I artiklar där socialtjänsten fått kritik för att inte ha agerat i tid fanns de som försvarade myndigheten genom att påpeka att socialtjänstens arbete utgår

Till exempel att pedagogerna ska kunna ringa och rådfråga med socialsekreterare, att det finns en specifik socialsekreterare till ett visst skolområde,

Forskningen vi har valt är relevant för vår studie genom att den berör antingen medias beskrivning av socialtjänsten, medias påverkan på socialtjänstens arbete eller de sätt