Upplevelse av hälsa hos vuxna med övervikt och fetma : En litteraturöversikt

Upplevelse av hälsa hos vuxna med

övervikt och fetma

- En litteraturöversikt

Rebecca Lindberg

Frida Pettersson

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

Jönköping, januari 2015

The experiences of health among

adults with overweight and obesity

- A litterature review

Rebecca Lindberg

Frida Pettersson

Examination paper, 15 credits, bachelor degree

Nursing science

Sammanfattning

Bakgrund: Sett över världen har förekomsten av fetma nästintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i världen dör årligen 3,4 miljoner vuxna människor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Övervikt och fetma påverkar hälsan vilket innefattar det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Personer med övervikt och fetma isolerar sig, känner skuld och skam samtidigt som de undviker fysiska gruppaktiviteter eftersom de oroar sig för medmänniskors blickar och kommentarer. Personer upplever att deras hälsa påverkas negativt och att de hämmas i sin vardag. Slutsatser: Om sjuksköterskan har en ökad förståelse för hur personer med övervikt och fetma upplever sin hälsa, kan det bidra till att det blir enklare för sjuksköterskan att bemöta personerna. Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem därför behövs vidare forskning inom ämnet.

Summary

Background: Seen over the world the occurrence of obesity has doubled since the 1980s. All around the world 3,4 million adults die each year in consequence of overweight and obesity. Additionally there are people who die because of diabetes, cardiovascular diseases and cancer, which are many times connected with their body weight. Purpose: The purpose is to describe how adults with overweight and obesity experience their health. Method: A literature review of 12 scientific articles with a qualitative method. Results: Overweight and obesity affects the health including the physical, psychological and social wellbeing. People with overweight and obesity isolate themselves, feel guilt and shame in the same time as they avoid physical activities because they are concerned about how people will look at them or what they will say. People experience that it has a negative impact on their health and that it diminishes them in their everyday life. Conclusion: If nurses have an increased understanding for how people with overweight and obesity experience their health, it could contribute to a better and easier approach from the nurse to these people. Overweight and obesity is a growing health issue, which needs further research.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Övervikt och fetma ... 1!

Förekomst ... 1!

Övervikt och fetma som riskfaktorer ... 1!

Hälsa ... 2!

Sjuksköterskans roll ... 3!

Syfte ... 4

Metod ... 5

Design ... 5!

Urval och datainsamling ... 5!

Dataanalys ... 5!

Förförståelse ... 6!

Etiska överväganden ... 6!

Resultat ... 7

Fysiskt välbefinnande ... 7!

Fysiska svårigheter, orkeslöshet och sjukdom ... 7

Bristfällig anpassning av det offentliga rummet ... 8

Psykiskt välbefinnande ... 8

Skuldbeläggning av sig själva ... 8

Komplex självbild ... 8 Socialt välbefinnande ... 9 Utanförskap ... 9 Negativa influenser ... 9

Diskussion ... 11

Slutsatser ... 15

Referenser ... 16

Bilaga 1 - Protokoll för databassökning

Bilaga 2 - Artikelmatris över resultatartiklar

Bilaga 3 - Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ

metod

Inledning

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem världen över (World Health Organization [WHO], 2014). Som konsekvens av det här hälsoproblemet möter sjuksköterskan allt fler människor med övervikt och fetma som vårdsökande personer. Eftersom två av sjuksköterskans huvuduppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom så ställer det krav på sjuksköterskan att hen har kunskap och förståelse inom området (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Det här för att kunna medvetandegöra eventuella konsekvenser och öka förståelse hos en person med övervikt eller fetma (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Eftersom övervikt och fetma är komplext och kan leda till en mängd olika följdsjukdomar (Borell & Samuel, 2014; Chen, Jiang & Mao, 2009; Hicken, et al., 2013; Molenaar et al., 2008), är det av stor vikt att sjuksköterskan kan motivera och främja vårdtagare till en hälsosammare livsstil (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Både övervikt och fetma är områden som det finns forskning inom, och utifrån det vill den här litteraturöversikten sammanställa hur personer med övervikt och fetma upplever sin egen hälsa.

Bakgrund

Övervikt och fetma

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar övervikt och fetma som “abnormal or excessive fat accumulation that presents a risk to health”, alltså onormal eller överdriven ansamling av fett som utgör en risk för hälsan. Ett sätt att mäta fetma är genom en persons Body Mass Index (BMI) vilket är en persons vikt i kilo dividerat med personens längd i meter i kvadrat. Om en persons BMI är lika med 25 eller mer anses personen överviktig, ligger personen på ett BMI lika med eller över 30 kategoriseras det som fetma (WHO, 2014). Övervikt och fetma skiljer sig inte enbart åt genom BMI, en annan betydande skillnad är att fetma klassificeras som en diagnos, obesitas, vilket inte övervikt gör (Socialstyrelsen, 2010).

Förekomst

Förekomsten av fetma, världen över, har nästintill fördubblats sedan 1980-talet.År 2008 var mer än 1,4 miljarder vuxna i världen överviktiga och över 10 procent av världens befolkning hade vid den här tiden ett BMI över 30 (WHO, 2014).

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma ökat de två senaste decennierna. Fetma är vanligast i åldrarna 45-84 år, men de största ökningarna av förekomsten ses framför allt hos personer under 45 år. År 2012 klassades 14 procent av Sveriges totala befolkning mellan 16-84 år, lida av fetma och 35 procent som överviktiga (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013).

Övervikt och fetma som riskfaktorer

Idag dör fler människor på jorden av övervikt jämfört med undervikt. Runt 3,4 miljoner vuxna människor dör årligen runt om i världen till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till

deras kroppsvikt (WHO, 2014). Övervikt och fetma är konstaterade riskfaktorer för en mängd olika sjukdomar så som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar (Borell & Samuel, 2014; Molenaar et al., 2008). Det kan också leda till belastningsskador och cancer (WHO, 2014). Personer med övervikt eller fetma löper även en ökad risk att drabbas av depression (Chen, et al., 2009; Hicken, et al., 2013). Forskning indikerar att personer med övervikt och fetma löper en ökad risk att dö i förtid, vilket bland annat relateras till hjärt- kärlsjukdomar (Borell & Samuel, 2014; Molenaar et al., 2008). Personer med övervikt eller fetma skattar själva sin risk för att drabbas av hjärtsjukdom, cancer, stroke och diabetes som högre jämfört med normalviktiga personer. De tror sig även leva ett kortare liv än normalviktiga personer (Finkelstein, Brown, & Evans, 2008). Övervikt och fetma kan ha olika inverkan på människors liv. Det kan leda till ekonomiska konsekvenser till följd av medicinska kostnader både på individ och samhällsnivå, men också påverka livskvalitén (Wang, Denniston, Lee, Galuska, & Lowry, 2010). Personer med försämrad livskvalité har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma samt omvänt kan övervikt och fetma leda till försämrad livskvalité (Kinge & Morris, 2010; Seppälä, et al., 2013)

Hälsa

Hälsa kan ses ur flera olika perspektiv. Förr sågs hälsa endast ur ett biomedicinskt perspektiv där hälsa ansågs vara frånvaro av sjukdom. Kroppen skiljdes från helhet till delar och varje kroppsdel och organ sågs var för sig (Medin & Alexanderson, 2000). I mitten av 1900-talet utvecklades synen på hälsa till ett humanistiskt perspektiv, och WHO utformade då en egen definition: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease and infirmity ” (WHO, 1946, s.2).

Under WHOs Ottawakonferens 1986 ändrades fokus från att se hälsa som ett mål till att bli en resurs i vardagen. Därmed ändrades åtgärderna från att bota till att förebygga och främja hälsa, vilket bidrog till att den enskilda individen fick ett eget ansvar för sin hälsa (Medin & Alexanderson, 2000). God hälsa är en viktig resurs för ekonomisk, social, och personlig utveckling samtidigt som det även anses vara av stor betydelse för en persons livskvalité. En person kan uppnå sin bästa möjliga hälsa först när hen har kontroll över de faktorer som påverkar hälsan exempelvis sociala, miljö- och beteendefaktorer. Faktorerna kan ses som resurser eller svagheter och kan påverka en persons upplevelse av sin hälsa antingen till det bättre eller till det sämre. En persons fysiska ohälsa kan följaktligen vägas upp av goda psykiska och sociala resurser, liksom att bristfälliga fysiska resurser kan ha en negativ inverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Kroppen ses som en helhet vilket innebär att de fysiska, psykiska och sociala komponenterna inverkar på varandra samt upplevelsen av hälsa i positiv eller negativ riktning (WHO, 1986).

Upplevelsen av hälsa kan ses som subjektiv. Enligt Saylors (2004) holistiska modell definieras hälsa som maximal kroppslig funktion, välbefinnande och livskvalité, där välbefinnande och livskvalité baseras på subjektiva upplevelser. Definitionen av hälsa består vidare av olika funktioner; fysisk, mental, själslig och social. Fysisk funktion beskrivs som en objektiv aspekt innefattande exempelvis blodtryck och blodprover, medan den mentala delen syftar till emotionell hälsa och kognitiv förmåga. Själslig funktion krävs också för att ha hälsa, vilket avser betydelsen av tro och värderingar som ger mening åt livet. Förmåga att upprätthålla sociala relationer, samt inta roller som vän, partner, förälder eller anställd kännetecknar den sociala delen. En balans mellan aktivitet och återhämtning fodras för att uppnå hälsa. Utifrån den här modellen utformar individen personliga mål för att uppnå hälsa.

Sjuksköterskans roll

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor och alla ska behandlas med respekt och lika värde (SFS 1982:763). De fyra grundläggande ansvarsområden som ingår i sjuksköterskans profession är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskan ska tillgodose vårdtagarens omvårdnadsbehov ur en helhetssyn och bör därför ta hänsyn till vårdtagarens fysiska, psykiska, andliga och kulturella behov. Sjuksköterskan har även ett ansvar att vid behov undervisa och motivera vårdtagaren till livsstilsförändringar för att främja hälsa (Socialstyrelsen, 2005). En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad, som innebär att sjuksköterskan ser varje person som unik, med individuella resurser och behov. Vid stöttning av personer med övervikt eller fetma till ett hälsosammare liv är det viktigt att utgå ifrån personcentrerad omvårdnad och ta reda på varför och vart den enskilda personens hälsovanor brister (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Forskning har visat att det är effektivt att ha utbildning för personer med övervikt och fetma, som betonar vikten av goda hälsovanor. Det kan leda till att nya hälsosammare beteenden i det dagliga livet införlivas, som långsiktigt kan leda till ett lägre BMI (Fisher & Kridli, 2014). Övervikt och fetma kan ha en påverkan på hälsa (Borell & Samuel, 2014). Hälsa är en individs subjektiva upplevelse (Saylor, 2004). Upplevelse definieras som en erfarenhet eller händelse, att uppleva beskrivs som att vara med om eller pröva på något (Sjögren, Györki, & Malmström, 2011). Varje individ är expert på sin egen kropp och upplevelsen av sin egen hälsa (Socialstyrelsen, 2010). Det finns därför ett behov av ökad förståelse och kunskap om hur vuxna med övervikt eller fetma själva upplever sin hälsa och vad som påverkar den.

Syfte

Metod

Design

Den här litteraturöversikten baseras på kvalitativ forskning för att beskriva individens upplevelse av hälsa (Friberg, 2006b). Litteraturöversikten har genomförts med en deduktiv ansats, där begreppet hälsa enligt WHOs definition delas in i fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Urval och datainsamling

Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle utgå från personer med övervikt (BMI!25) och/eller fetma (BMI!30). Både vuxna män och kvinnor inkluderades. Artiklar med kvalitativ metod, alternativt med mixad metod där enbart den kvalitativa resultatdelen användes. Exklusionskriterierna som användes var barn, där barn definieras som alla människor under 18 år (United nations, 1989). Artiklar som berörde gravida, pilotstudier samt artiklar som inte fanns tillgängliga genom högskolebiblioteket i Jönköping exkluderades. Val av databas gjordes utifrån syftets karaktär och inriktning vilken för den här litteraturöversikten var omvårdnad. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Medline, eftersom de till stor del innehåller material inom omvårdnad (Karlsson, 2012; Rosén, 2012). Generella sökningar genomfördes där sökord som obesity, overweight och health användes, för att bilda en uppfattning om litteraturöversikten var genomförbar. Vid samtliga sökningar användes fritextsökning. Trunkering (*) användes för att göra bredare sökningar och fånga de olika ändelserna av orden exempelvis obes*. Booleska sökord användes också för att visa på vilka ord som var intressanta till exempel obes* OR overweight, men också för att sortera bort

träffar exempelvis NOT child* (Friberg, 2006b).

I Cinahl användes avancerad sökning och begränsningsfunktionerna abstract available, peer reviewed, research article samt english language och published date mellan 2004-2014. I Medline finns inte alla de här begränsningarna därav användes endast abstract available, english language samt published date, vilket även här begränsades till 2004-2014. Begränsningarna till engelskt språk och publiceringsår användes för att säkert få fram aktuella vetenskapliga artiklar på ett begripligt språk. Artiklarnas sammanfattning underlättade för att se om innehållet verkade intressant för den här litteraturöversikten, då första värderingen gjordes utefter den (Karlsson, 2012; Rosén, 2012). Beslut fattades att endast sökningar under 200 träffar accepterades, det här gjordes för att underlätta hanteringen. Vid sökningar som gav över 200 träffar lades ytterligare sökord till för att minska antalet träffar. Samtliga sökningar protokollfördes där databas, datum vid sökning, sökord, antal träffar, antal lästa abstract, utvalda artiklar efter abstract och utvalda artiklar efter kvalitetsgranskning noterades. Därefter sammanställdes alla sökningar som ledde till minst en artikel som svarade mot den här litteraturöversiktens syfte, se bilaga 1. Dubbletter av artiklar förekom vid flera sökkombinationer och exkluderades.

Dataanalys

Första analysen skedde utifrån artiklarnas sammanfattning. Om sammanfattningen verkade relevant för den här litteraturöversiktens syfte gjordes en analys på artiklarna i fulltext.

Artiklar som upplevdes irrelevanta sorterades bort, medan artiklar som tycktes svara på den här litteraturöversiktens syfte valdes ut för vidare granskning. Artiklarna som antogs sammanställdes i en artikelmatris där författare, titel, årtal, tidskrift, syfte, metod, datainsamling, urval, BMI, sammanfattning av resultat, kvalitet och etiskt godkännande antecknades, se bilaga 2. Granskningen utfördes för att bedöma kvalitén på de utvalda artiklarna, som verktyg till det användes Hälsohögskolan i Jönköpings granskningsprotokoll som är specifikt utformat för examensarbete i omvårdnad, se bilaga 3 (Friberg, 2006c). Det krävdes att artiklarna uppfyllde alla kriterier i den första delen av granskningsprotokollet samt uppfyllde minst sex av åtta kriterier i den andra delen av granskningsprotokollet, för att artiklarna skulle accepteras till den här litteraturöversikten. Samtliga artiklar lästes, diskuterades och reflekterades över gemensamt. Vid fortsatt analys användes en femstegsmetod enligt Friberg (2006a). I det första steget läste båda författarna de utvalda artiklarna flertalet gånger var för sig, för att öka förståelsen för respektive artikels resultat. I det andra steget identifierades de meningar i de utvalda artiklarnas resultat som ansågs svara på den här litteraturöversiktens syfte. I det tredje steget översattes de utvalda meningarna till svenska, med hjälp av lexikon, och sammanställdes i ett Worddokument. Till en början sammanställdes varje artikels meningar var för sig. Det här gjordes för att enkelt kunna överskåda och hantera meningarna. I det fjärde steget delades meningarna in i huvudkategorierna fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, enligt WHOs definition av hälsa. Under varje huvudkategori grupperades meningarna efter likheter till innehåll. Subkategorier utarbetades utifrån begreppet upplevelse för att tydligt svara till den här litteraturöversiktens syfte.

Subkategorierna skapades utefter en analys av de meningar som grupperats och beskriver vad varje gruppering handlar om. Följande subkategorier utarbetades: fysiska svårigheter, orkeslöshet och sjukdom; bristfällig anpassning av det offentliga rummet; skuldbeläggning av sig själva; komplex självbild; utanförskap; negativa influenser. I det femte steget utarbetades en så tydlig och begriplig text som möjligt utifrån meningarna. Slutligen skapades en figur för att läsaren enkelt ska kunna överskåda resultatets olika huvudkategorier och subkategorier, se figur 1.

Förförståelse

Innan litteraturöversikten påbörjades diskuterades förförståelsen för att om möjligt minska påverkan på resultatet (Henricson, 2012). Det framkom att författarna till den här litteraturöversikten har förkunskaper om övervikt och fetma som riskfaktorer för en mängd sjukdomar, via sin sjuksköterskeutbildning. Vikten av ett öppet sinne i samband med dataanalysen diskuterades också.

Etiska överväganden

Etiskt godkännande är ett verktyg för att skydda individer från att utnyttjas, skadas eller såras vid deltagande i forskning. Det är viktigt att bevara den enskildes integritet och att deltagandet är frivilligt för att skydda individerna (Kjellström, 2012). I den här litteraturöversikten kommer författarna inte i kontakt med några deltagare, vilket innebär att inga etiska övervägande fattas gentemot enskilda individer. Det enda etiska övervägandet som den här litteraturöversiktens författare kan förhålla sig till är att använda sig av artiklar som är etiskt godkända. Resultatet baseras därför endast på artiklar som har godkännande av en etisk kommitté, vilket också är relevant då det ökar det vetenskapliga värdet på litteraturöversikten (Wallengren & Henricsson, 2012).

Resultat

Resultatet är en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar där fler kvinnor än män deltog. Sammanställningen presenteras i huvudkategorier som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med utgångspunkt från begreppet hälsa. Subkategorier redovisas som upplevelser utifrån grupperingar efter innehållet i de utvalda meningarna, se figur 1.

Figur 1. Redovisning av resultatet i huvudkategorier och subkategorier.

Fysiskt välbefinnande

Fysiskt sett kan en person med fetma uppleva sin situation som svår (Knutsen, Terragni, & Foss, 2011). Personer uppger att de har drabbats av minst ett fysiskt hälsoproblem som följd av sin fetma (Lewis, et al., 2010).

Fysiska svårigheter, orkeslöshet och sjukdom

Både övervikt och fetma bidrar till att personer upplever sig ha dålig kondition, samt att de inte orkar med lätt fysisk aktivitet som att exempelvis gå upp för backar (Befort, Thomas, Daley, Rhode, & Ahluwalia, 2008; Bidgood, & Buckroyd, 2005; Lewis, et al., 2010; Tod, & Lacey, 2004; Visram, Crosland, & Cording, 2009). Personer upplever även att deras kroppsvikt är ett hinder vid förflyttningar (Lewis, et al., 2010; Thomas, Moseley, Stallings, Nichols-English, & Wagner, 2008), vilket leder till begränsad rörlighet (Lewis, et al., 2010; Visram, et al., 2009). Svårigheter att utföra dagliga sysslor kan leda till att det känns svårt att leva med fetma, exempelvis att inte kunna ta hand om grundläggande sysslor som att diska, tvätta och städa (de Lima Santos, Pasquali, & Marcon, 2012). Personer med fetma upplever svårigheter med att knyta sina egna skor (Lewis, Thomas, Hyde, Castle & Komesaroff, 2011). Orkeslöshet och låg energinivå är något som personer med fetma erfar (Befort, et al., 2008; de Lima Santos, et al., 2012; Lewis, et al., 2010; Thomas, et al., 2008). Personer uppger att de

Fysiskt välbefinnande Fysiska svårigheter, orkeslöshet och sjukdom Bristfällig anpassning av det offentliga rummet Psykiskt välbefinnande Skuldbelägg-ning av sig själva Komplex självbild Socialt välbefinnande

drabbats av depression till följd av sin fetma (de Lima Santos, et al., 2012; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b), vilket i sin tur lett till en total orkeslöshet och att personer sover bort större delen av dagen (de Lima Santos, et al., 2012).

Personer drabbas av kroniska sjukdomar som beskrivs som påfrestande för hälsan, exempelvis diabetes och hypertoni, som en konsekvens av sin fetma (Befort, et al., 2008; de Lima Santos, et al., 2012). Andra hälsoproblem som framkommer både bland personer med övervikt och fetma är höftartrit och bensmärtor (de Lima Santos, et al., 2012; Tod, & Lacey, 2004).

Bristfällig anpassning av det offentliga rummet

Ett dilemma som personer med fetma uppger är att det är svårt att hitta affärer som säljer kläder i passande storlek (Knutsen, et al., 2011; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011). Ytterligare ett återkommande problem är att allmänna utrymmen i offentliga miljöer inte är anpassade efter större personer, exempelvis är säten och stolar på bussar och restauranger för små (Bidgood, & Buckroyd, 2005; Knutsen, et al., 2011; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011). Personer har uppmärksammat att även stolar i sjukvården är för små (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Personer med fetma anser att det är problematiskt att sätta sig och resa sig upp ur låga soffor (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011). Vidare upplevs det pinsamt och besvärligt exempelvis att behöva be om extra långt säkerhetsbälte på flygplan (Bidgood, & Buckroyd, 2005; Tod, & Lacey, 2004). Det framkommer att personer med fetma drar sig för att vara med på fysiska gruppaktiviteter på grund av deras hälsotillstånd (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Svårigheter vid utförande av arbete och arbetsuppgifter förekommer också (Knutsen, et al., 2011; Thomas, et al., 2008). Det leder till att personer måste går ner i arbetstid (Knutsen, et al., 2011).

Psykiskt välbefinnande

Personer med fetma drabbas av ett eller flera mentala eller emotionella hälsoproblem, samtidigt som personer upplever sin vikt som en riskfaktor för psykisk ohälsa (Lewis, et al., 2010). Personer beskriver det som psykiskt påfrestande att leva med fetma (Knutsen, et al., 2011).

Skuldbeläggning av sig själva

Personer skuldbelägger sig själva för sin livsstil och klandrar sig för sin övervikt (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011; Visram, et al., 2009). Besvikelse, frustration och irritation förekommer hos personer över att inte ha vårdat sina egna kroppar bättre (Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011). Personer med fetma känner sig ensamma i ansvaret för att hitta en lösning till en hälsosammare livsstil (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b). Personer tyngs av känslor av skuld, skam samt upplever förnedring på grund av sin övervikt eller fetma (Knutsen, et al., 2011; Lewis, et al., 2010; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b; Thomas, et al., 2008; Tod, & Lacey, 2004). Det förekommer också att personer med fetma tar på sig skulden för att de inte kan tänka bort stigman (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Personer orkar inte leka med sina barn, vilket är en bidragande orsak till förakt mot sin kroppsvikt (Knutsen, et al., 2011; Thomas, et al., 2008; Tod, & Lacey, 2004).

Komplex självbild

Personer jämför sig själva och sin övervikt med de som är underviktiga och anser sig själva vara mer hälsosamma (Parker, & Keim, 2004). Personer med fetma upplever känslor av att

något som kommer inifrån och handlar om självkänsla (Befort, et al., 2008). Andra säger tvärtemot, att de känner sig oattraktiva på grund av sin vikt och storlek (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011; Thomas, et al., 2008). Till följd av det här upplevs rädsla inför att hitta en livskamrat (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b). Personer bär också på känslan av att vara omöjlig att älska, även de som hade partner, eftersom personerna inte älskade sig själva (de Lima Santos, et al., 2012).

Känslor av att vara både fel och ful förekommer (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Liksom att personer känner sig äckliga till följd av sin övervikt eller fetma. Personer känner att de är misslyckade (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b), och värdelösa på grund av sin kroppsstorlek (Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011).

Personer med fetma upplever sig ha en dålig livskvalité till följd av sin kroppsvikt (de Lima Santos, et al., 2012). Känslor av nedstämdhet, depression, ångest samt oro existerar också (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011). Personer med övervikt eller fetma upplever att de förlorat självkänslan, självförtroendet och självbilden (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Thomas, et al., 2008; Tod, & Lacey, 2004; Visram, et al., 2009)

Socialt välbefinnande

Personer känner sig inte socialt accepterade på grund av sin kroppsvikt (Bidgood, & Buckroyd, 2005; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011b; Parker, & Keim, 2004). Personer med fetma säger sig uppleva ett missnöje över sin vikt och anser att den hämmar deras sociala liv (de Lima Santos, et al., 2012; Lewis, Thomas, Hyde, et al., 2011).

Utanförskap

Personer med fetma upplevde svårigheter att bygga nya relationer men också att bibehålla relationer med nära vänner och familj (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Personer skäms i sociala situationer, både för sin egen och sitt sällskaps del (Tod, & Lacey, 2004). Det förekommer att personer med fetma upplever sig paranoida över vad andra tycker och tänker om dem (Thomas, et al., 2008).

Det förekommer att personer med fetma känner sig utstuderade och upplever dömande blickar på restauranger och i mataffärer (Bidgood, & Buckroyd, 2005; Knutsen, et al., 2011; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Det påträffas även att personer med fetma känner sig stigmatiserade när de besöker exempelvis nöjesplatser, detaljhandel, fritidsaktiviteter, sjukhus eller åker med kollektivtrafik (Bidgood, & Buckroyd, 2005).

Negativa influenser

Nedsättande kommentarer från människor i samhället förekommer. Kommentarer från närstående är de som påverkar dem allra mest negativt (Tod, & Lacey, 2004). Till exempel tar människor sig friheten att kommentera andra personers fetma relaterat till jobb och jobbinsats vilket de som utsätts för det upplever irrelevant för sammanhanget (Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a). Personer med fetma anser sig ha sämre karriärmöjligheter på grund av att de inte blir respekterade relaterat till deras kroppsvikt (Bidgood, & Buckroyd, 2005). Dagens samhälle lär personer att skämmas över sina kroppar vilket leder till att de isolerar sig (Bidgood, & Buckroyd, 2005; de Lima Santos, et al., 2012; Knutsen, et al., 2011; Lewis, Thomas, Blood, et al., 2011a; Visram, et al., 2009). Personer med fetma uppger att människor i sociala sammanhang pratar bakom ryggen på dem vilket är ännu en bidragande orsak till

isoleringen. Personer drar sig undan ifrån sociala sammanhang och gömmer sig i hemmen, vilket i förlängningen kan leda till depression (Bidgood, & Buckroyd, 2005). Personer med fetma upplever att samhället placerar alla överviktiga i samma fack och att de alltid skulle lida av ohälsa, vilket personerna själva anser vara fel (Lewis, et al., 2010).

Diskussion

Metoddiskussion

För att svara på studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod för att få en uppfattning av det nuvarande kunskapsläget (Rosén, 2012). Alternativa metoder som kunde använts var en kvalitativ design med intervjuer (Segesten, 2006), vilket i det här fallet inte var möjligt relaterat till resurser och tidsaspekten. Det finns även andra litteraturbaserade metoder som kunde använts som exempelvis analys av berättelser (Segesten, 2006). Den här metoden valdes aktivt bort för att få ett material som inkluderade fler personers uppfattningar. Utifrån förd diskussion kring vald metod, upplevs den valda metoden ändamålsenlig.

I en av 12 granskade artiklar förbisågs ett av inklusionskriterierna, vilket var BMI!!". Det gjordes väl grundat i flertalet faktorer som antydde att personerna som deltog var överviktiga eller hade fetma. De här faktorerna var: titeln som antyder att deltagarna var överviktiga eller hade fetma, övervikt och fetma definieras i bakgrunden, samt att deltagarnas vikt och kön redovisas. Majoriteten av de utvalda meningarna från artikeln utan definierat BMI stöds dessutom av flertalet andra resultatartiklar. Ofrånkomligt är ändå att om personerna egentligen inte hade BMI!!" har det bidragit till att den här litteraturöversiktens resultat delvis är missvisande.

I den här litteraturöversikten utfördes samtliga sökningar i två olika databaser, Medline och Cinahl. Databaserna valdes utifrån att de är baserade på omvårdnadsorienterade artiklar (Karlsson, 2012; Rosén, 2012), samt att de finns tillgängliga via Högskolebiblioteket i Jönköping. Användandet av fler än en databas ses som en styrka i datainsamlingen. Det stärker trovärdigheten på litteraturöversikten, eftersom det ökar möjligheten att hitta artiklar som svarar mot den här litteraturöversiktens syfte (Henricson, 2012). Sökorden valdes utifrån litteraturöversiktens syfte vilket är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Övervikt och fetma var sökord som användes konsekvent genom hela sökprocessen, då hela litteraturöversiktens fokus var på den här målgruppen. Utöver de sökorden testades flera olika sökkombinationer, se bilaga 1. Under arbetets gång uppdagades det att sökprocessen varit ostrukturerad och ineffektiv. I samråd med bibliotekarie valdes sökprocessen ändå att användas. Till följd av enstaka sökord som användes inkonsekvent blev flertalet titlar återkommande vid olika sökningar. De återkommande titlarna som ansågs irrelevanta antecknades för hand med en förklaring till varför artikeln valdes bort. Det här gjordes för att bli mer tidseffektiva. Med facit i hand hade det underlättat om hjälp tagits av bibliotekarie som hade kunnat vägleda en systematisk sökning, redan från sökprocessens början.

Databaserna som valdes är uppbyggda på mestadels engelskspråkiga artiklar därför gjordes alla sökningar med engelska sökord. Då engelska inte är författarna till den här litteraturöversiktens modersmål finns en viss språklig barriär, som kan bidra till att en del sökord omedvetet blivit exkluderade (Östlundh, 2006). Det valda syftet innehåller flera begrepp som förekommer i stor utsträckning vid forskning inom omvårdnad. Det här bidrog till att vissa sökningar gav ohanterligt antal träffar. Vidare medverkade det här till att de sökningarna specificerades och i samband med det kan eventuellt relevanta artiklar sorterats bort. Vid sökning är det här något som är viktigt att vara medveten om och förhålla sig till (Karlsson, 2012).

Inklusions- och exklusionskriterier användes för att få artiklar som svarade mot den här litteraturöversiktens syfte. Vid tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier stärks trovärdigheten eftersom det bidrar till en avsmalning av det valda området (Rosén, 2012). Ännu en styrka kan ses i begränsningen av publiceringsår eftersom alla artiklarna är max 10 år gamla, vilket innebär att den här litteraturöversiktens resultat är baserat på ny forskning. De utvalda artiklarnas kvalité granskades med hjälp av granskningsprotokoll. Samtliga resultatartiklar granskades av båda författarna vilket stärker trovärdigheten, eftersom två personer på egen hand har kommit fram till samma sak (Henricson, 2012). Vid tillfällen när författarna inte var eniga diskuterades innehållet till dess att ett gemensamt beslut fattades vilket enligt Wallengren och Henricson (2012) är en styrka. Innan granskningen av artiklar påbörjades sattes en gräns för hur många kvalitetspoäng artiklarna skulle ha för att hålla tillräckligt hög kvalité. Författarna valde att sätta gränsen vid minst sex av åtta kvalitetspoäng i den andra delen av granskningsprotokollet. När en gräns för kvalitetspoäng ska sättas är det en balansgång mellan att nå artiklar med så hög kvalité som möjligt och samtidigt få en tillräcklig mängd artiklar för att få ett tillförlitligt resultat.

Vid analysen läste båda författarna samtliga artiklar och plockade ut meningar var för sig. Sedan jämfördes och diskuterades de utvalda meningarna. Det här ökar både trovärdigheten och pålitligheten i litteraturöversikten eftersom två författare kommit fram till samma resultat (Rosén, 2012; Wallengren & Henricson, 2012). De meningar författarna ansåg svara på den här litteraturöversiktens syfte översattes från engelska till svenska. Här finns återigen en risk att den språkliga barriären bidrar till feltolkningar. Vid översättningen användes ett lexikon för att minska risken för feltolkning, vilket enligt Östlund (2006) är ett bra hjälpmedel.

Under arbetsprocessen återkom författarna kontinuerligt till sin förförståelse. Det här för att bearbeta materialet så objektivt som möjligt. Det här är i sig en styrka då det påverkar pålitligheten av litteraturöversikten (Henricsson, 2012).

Vid granskning av artiklar till den här litteraturöversikten accepterades fyra artiklar med samma författare, som alla har sin utgångspunkt i samma forskningsmaterial från Australien. Det innebär att den här litteraturöversiktens resultat kan anses vinklat eftersom fyra av tolv artiklar är skrivna av samma författare. Litteraturöversiktens resultat grundas även på tre artiklar ifrån USA, tre ifrån Storbritannien, samt en från Norge och slutligen en från Brasilien. Det här kan bidra till att litteraturöversikten upplevs spretig, trots det är resultatet entydigt. Resultatet från 12 artiklar från ett flertal olika länder kan inte överföras att gälla alla personer med övervikt och fetma inte heller alla nationer, det här leder till att författarna anser överförbarheten av resultatet som reducerad.

Den här litteraturöversikten har granskats av externa granskare innefattande handledare, lärare och en bekant som tidigare skrivit examensarbete. Det här stärker trovärdigheten eftersom de med sina erfarenheter och objektiva granskningar ledsagat till att studera rätt fenomen. De externa granskarnas objektivitet leder även till att pålitligheten stärks eftersom de bidrar till att den här litteraturöversiktens metodbeskrivning redogörs så utförligt som möjligt (Wallengren & Henricson, 2012).

Eftersom det var första gången författarna genomförde en litteraturöversikt kunde en del saker gjorts på annat sätt. Exempelvis kunde sökprocessen ha varit mer systematisk vilket hade sparat tid. Det hade även underlättat om tankar och idéer som diskuterats skrivits ned på

Resultatdiskussion

Kärnan i litteraturöversiktens resultat är att personer med övervikt eller fetma upplever sig ha en nedsatt hälsa. Personerna beskriver fysiska, psykiska och sociala påfrestningar i sin livssituation. De här påfrestningarna kommer av att personerna upplever sig ha sämre möjligheter och förutsättningar att leva som de önskar på grund av sin kroppsvikt. Tidigare forskning har överensstämmande resultat vilket stärker den här litteraturöversiktens resultat. (Hamer, & Stamatakis, 2013; Pasco, Williams, Jacka, Brennan, & Berk, 2013; Ríos-Martínez, Rangel-Rodríguez, & Pedraza-Moctezuma, 2013).

I resultatet framkommer det att personer med övervikt eller fetma upplever sig ha nedsatt kondition, låg energinivå och orkeslöshet till följd av sitt höga BMI. Forskning visar att det finns ett samband mellan personer med övervikt eller fetma och fysisk utmattning (Bryant, Stevens, Truesdale, Mosley, & Chambless, 2008). Personer med övervikt eller fetma upplevde begränsningar i vardagen vilket är ett av litteraturöversiktens huvudfynd, det här har även framlagts i tidigare forskning av Grønning, Scambler och Tjora (2013). Resultatet visar att personer med övervikt och fetma upplever känslor av skuld, skam och förnedring, att de här känslorna förekommer stärks av Kirk, et al., (2014). Personer med övervikt och fetma upplever sig ha förlorat sin självkänsla och självbild till följd av sin kroppsvikt, det här resonemanget ses också hos Bonsaksen, Fagermoen, & Lerdal (2014) samt Kirk, et al., (2014). Enligt resultatet är isolering till följd av att personer skäms över sina kroppar förekommande bland personer med övervikt eller fetma. Grønning, et al., (2013) anser också att personer med fetma isolerar sig för att undvika skammen av att vistas i sociala sammanhang och aktiviteter.

I resultatet framkommer det att personer upplever sin fysiska kapacitet otillfredsställande samt att personer ser på sig själva på ett destruktivt sätt, vilket enligt WHO (1946, 1986) kan ha en negativ inverkan på deras hälsa. Resultatet visade vidare att personer med övervikt och fetma isolerade sig, det här kan ha en negativ påverkan på personens sociala välbefinnande liksom hälsa eftersom det kan leda till att sociala relationer bryts (WHO, 1986). Resultatet ses ur WHOs (1986) synsätt där resurser och svagheter har en påverkan på hälsa antingen till det bättre eller sämre, vilket innebär att en person med otillfredsställande fysisk kapacitet kan uppleva hälsa exempelvis om personen har starka relationer och god självbild. Motsatt effekt kan ses om en persons otillfredsställande fysiska kapacitet exempelvis leder till en förlorad självbild och isolering (WHO, 1986). Litteraturöversiktens resultat belyser övervägande negativa upplevelser som personer med övervikt och fetma erfarit till följd av sin kroppsvikt. Det framgår inte vad de här personerna har för resurser, vilket betyder att det negativa resultatet inte nödvändigtvis innebär att alla personer med övervikt och fetma upplever nedsatt hälsa.

Sjuksköterskan har fyra ansvarsområden; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I omvårdnadsarbetet bör sjuksköterskan utgå ifrån personcentrerad omvårdnad och en humanistisk människosyn (Socialstyrelsen, 2005; Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Det innebär att den enskilda personen blir bemött där hen befinner sig. Det första steget är att ge tid för att möta och samtala med personen, för att ta reda på hur personen ser på sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2010), eftersom hälsa är en persons subjektiva upplevelse (Saylor, 2004). Vid samtal med personer som har övervikt eller fetma är det viktigt att sjuksköterskan visar respekt, lyhördhet och empati. Det är i det här läget av stor vikt att sjuksköterskan tillsammans med personen med övervikt eller fetma identifierar personens resurser. I samtalet urskiljs även personens fysiska, psykiska och sociala omvårdnadsbehov. Med utgångspunkt i

personens omvårdnadsbehov och resurser sätts åtgärder in, vilket utifrån den här litteraturöversiktens resultat exempelvis skulle kunna vara att motivera till livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2005). Det är väsentligt att sjuksköterskan undervisar personer med övervikt och fetma om risker som deras kroppsvikt medför, exempelvis diabetes och hjärt- kärlsjukdom (Borell & Samuel, 2014; Molenaar et al., 2008). Sjuksköterskan bör också informera och handleda om goda hälsovanor (Socialstyrelsen, 2005; Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Vidare forskning

Resultatet från den här litteraturöversikten visar att personer upplever att övervikt och fetma har en negativ påverkan på deras hälsa (Hamer, & Stamatakis, 2013; Pasco, et al., 2013; Ríos-Martínez, et al., 2013). Trots det är det lite forskning som syftar till att beskriva hur personer med övervikt och fetma upplever sin hälsa, därför skulle det varit intressant med ytterligare forskning med liknande syfte. Det skulle kunna leda till ökad evidens vid omvårdnad av personer med övervikt och fetma.

Slutsatser

Litteraturöversikten leder till ökad kunskap om och förståelse för hur personer med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Resultatet visar att personer med övervikt och fetma upplever sig ha en nedsatt hälsa, till följd av fysiska, psykiska och sociala begräsningar i det dagliga livet. En ökad kunskap och förståelse kan leda till att det blir enklare för sjuksköterskan att bemöta personer med övervikt och fetma vid exempelvis hälsosamtal. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kan bidra till att exempelvis frågor som vidrör områden som skuld och skam vågar ställas, vilket kan medverka till att personerna öppnar sig. Sjuksköterskan måste dock alltid tänka personcentrerat och utgå från att varje individ är unik.

Referenser

Befort, C., Thomas, J., Daley, C., Rhode, P., & Ahluwalia, J. (2008). Perceptions and beliefs about body size, weight, and weight loss among obese african american women: a qualitative inquiry. Health Education & Behavior, 35(3), 410-426.

Bidgood, J., & Buckroyd, J. (2005). An exploration of obese adults' experience of attempting to lose weight and to maintain a reduced weight.Counselling & Psychotherapy

Research, 5(3), 221-229.

Bonsaksen, T., Fagermoen, M. S., & Lerdal, A. (2014). Factors associated with self-esteem in persons with morbid obesity and in persons with chronic obstructive pulmonary disease: A cross-sectional study. Psychology, Health & Medicine, 1-12.

Borell, L, N., & Samuel, L. (2014). Body Mass Index Categories and Mortality Risk in US Adults: The Effect of Overweight and Obesity on Advancing Death. American Journal

of Public Health, 104(3), 512-519.

Bryant, M. J., Stevens, J., Truesdale, K. P., Mosley, T., & Chambless, L. (2008). Obesity and vital exhaustion: analysis of the Atherosclerosis Risk in the Communities study.

Obesity (Silver Spring, Md.), 16(7), 1545-1551. doi:10.1038/oby.2008.248

Chen, Y., Jiang, Y., & Mao, Y. (2009). Association between obesity and depression in Canadians. Journal Of Women's Health (15409996), 18(10), 1687-1692. doi:10.1089/jwh.2008.1175

de Lima Santos, A., Pasquali, R., & Marcon, S. S. (2012). FEELINGS AND LIVING

EXPERIENCES OF INDIVIDUALS TAKING PART IN A SUPPORT GROUP FOR CONTROL OF OBESITY: AN EXPLORATORY STUDY. Online Brazilian Journal

Of Nursing, 11(1), 3-13.

Finkelstein, E., Brown, D., & Evans, W. (2008). Do obese persons comprehend their personal health risks?. American Journal Of Health Behavior,32(5), 508-516.

Fisher, K., & Kridli, S, A-O. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged American women. International Journal of Nursing Practice, (20): 327–335.

doi:10.1111/ijn.12155

Friberg, F. (2006a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning I: Friberg, F. (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (s. 105-114). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2006b). Att göra en litteraturöversikt I: Friberg, F. (red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 115-124). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2006c). Tankeprocessen under examensarbetet I: Friberg, F. (red.), Dags för

uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 27-36). Lund:

Studentlitteratur.

Grønning, I., Scambler, G., & Tjora, A. (2013). From fatness to badness: The modern morality of obesity. Health: An Interdisciplinary Journal For The Social Study Of

Health, Illness & Medicine, 17(3), 266-283. doi:10.1177/1363459312447254

Hamer, M., & Stamatakis, E. (2013). Overweight and obese cardiac patients have better prognosis despite reporting worse perceived health and more conventional risk factors.

Preventive Medicine, 57(1), 12-16. doi:10.1016/j.ypmed.2013.02.012

Henricson, M. (2012) Diskussion. I: M. Henricson, (red.), Vetenskaplig teori och metod: från

Hicken, M. T., Lee, H., Mezuk, B., Kershaw, K. N., Rafferty, J., & Jackson, J. S. (2013). Racial and Ethnic Differences in the Association Between Obesity and Depression in Women. Journal Of Women's Health (15409996), 22(5), 445-452.

doi:10.1089/jwh.2012.4111

Karlsson, E K. (2012). Informationssökning. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 95-114). (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Kinge, J, M., & Morris, S. (2010). Socioeconomic variation in the impact of obesity on health-related quality of life. Social Sience & Medicine, 71(10), 1864-1871. doi:10.1016/j.socscimed.2010.09.001

Kirk, S. L., Price, S. L., Penney, T. L., Rehman, L., Lyons, R. F., Piccinini-Vallis, H., & ... Aston, M. (2014). Blame, Shame, and Lack of Support: A Multilevel Study on Obesity Management. Qualitative Health Research, 24(6), 790-800.

doi:10.1177/1049732314529667

Kjellström, S (2012). Forskningsetik. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-94). (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Knutsen, I., Terragni, L., & Foss, C. (2011). Morbidly obese patients and lifestyle change: constructing ethical selves. Nursing Inquiry, 18(4), 348-358. doi:10.1111/j.1440-1800.2011.00538.x

Lewis, S., Thomas, S. L., Blood, R., Castle, D. J., Hyde, J., & Komesaroff, P. A. (2011a). How do obese individuals perceive and respond to the different types of obesity stigma that they encounter in their daily lives? A qualitative study. Social Science &

Medicine, 73(9), 1349-1356. doi:10.1016/j.socscimed.2011.08.021

Lewis, S., Thomas, S. L., Blood, R., Castle, D., Hyde, J., & Komesaroff, P. A. (2011b). 'I'm searching for solutions': why are obese individuals turning to the Internet for help and support with 'being fat'?. Health Expectations, 14(4), 339-350. doi:10.1111/j.1369-7625.2010.00644.x

Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D., Blood, R., & Komesaroff, P. A. (2010). "I don't eat a hamburger and large chips every day!" Aqualitative study of the impact of public healthmessages about obesity on obese adults. BMC Public Health, 10309-317.

Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. (2011). A Qualitative Investigation of Obese Men's Experiences With Their Weight. American Journal Of

Health Behavior, 35(4), 458-469.

Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Molenaar, E., Hwang, S., Vasan, R., Grobbee, D., Meigs, J., D'Agostino, R. S., & ... Fox, C. (2008). Burden and rates of treatment and control of cardiovascular disease risk factors in obesity: the Framingham Heart Study. Diabetes Care, 31(7), 1367-1372. Parker, S., & Keim, K. (2004). Emic perspectives of body weight in overweight and obese

white women with limited income. Journal Of Nutrition Education & Behavior, 36(6), 282-289.

Pasco, J. A., Williams, L. J., Jacka, F. N., Brennan, S. L., & Berk, M. (2013). Obesity and the relationship with positive and negative affect. The Australian And New Zealand

Journal Of Psychiatry, 47(5), 477-482. doi:10.1177/0004867413483371

Ríos-Martínez, B. P., Rangel-Rodríguez, G., & Pedraza-Moctezuma, L. G. (2013). [How do the obese persons perceive their overall health?]. Revista Médica Del Instituto

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 429-446). (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Saylor, C. (2004). The circle of health: a health definition model [corrected] [published erratum appears in J HOLISTIC NURS 2004 Sep;22(3):288]. Journal Of Holistic

Nursing, 22(2), 97-115.

Segesten, K. (2006). Sex modeller. I: Friberg, F. (red.), Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (s. 85-88). Lund: Studentlitteratur.

Seppälä, T., Mäntyselkä, P., Saxen, U., Kautiainen, H., Järvenpää, S., & Korhonen, P, E. (2013). Weight Change and Health Related Quality of Life:Population-Based

Longitudinal Study of the Effects of Health Related Quality of Life on the Success of Weight Management. Journal of Community Health, 39(2), 348-354. 10.1007/s10900-013-9768-8

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Sjögren, P.A., Györki, I. & Malmström, S. (2011). Bonniers svenska ordbok: [4000 nya ord,

praktiska skrivråd]. (10. uppl. [sic]). Stockholm: Bonnier fakta.

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Elektronisk

resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2010). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade

hälsoproblem [Elektronisk resurs] : (ICD-10-SE). Systematisk förteckning. (Svensk

version). Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, & Statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige [Elektronisk resurs]:

årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för

utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Thomas, A., Moseley, G., Stallings, R., Nichols-English, G., & Wagner, P. (2008).

Perceptions of obesity: Black and White differences. Journal Of Cultural Diversity,

15(4), 174-180.

Tod, A., & Lacey, A. (2004). Overweight and obesity: helping clients to take action. British

Journal Of Community Nursing, 9(2), 59-66.

United Nations. (1989). Convention on the Rights of the Child. United Nations.

Visram, S., Crosland, A., & Cording, H. (2009). Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention. British Journal Of Community

Nursing, 14(11), 495-501.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad. (s.481-498). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wang, L., Denniston, M., Lee, S., Galuska, D., & Lowry, R. (2010). Long-term health and economic impact of preventing and reducing overweight and obesity in adolescence.

Journal Of Adolescent Health, 46(5), 467-473. doi:10.1016/j.jadohealth.2009.11.204

World health organization. (1946). Constitution of the world health organization. New York: World health organization

World health organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Ottawa: World health organization.

World health organization. (2014). Obesity and overweight. Hämtad 2014-08-29, från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

Östlundh, L (2006). Informationssökning I: Friberg, F. (red.), Dags för uppsats: vägledning

Bilaga 1 - Protokoll för databassökning

Utvalda artiklar efter kvalitetsgranskning*

Cinahl

27.10.2014 obes* OR overweight AND attitude* AND health AND qualitative NOT child* OR adolescent* NOT review

82 31 5 Knutsen, Terragni, &

Foss, 2011.

Lewis, Thomas, Blood, Castle, Hyde, &

Komesaroff, 2011b.

Cinahl 28.10.2014

obes* OR

overweight OR fat AND health AND qualitative NOT child* OR

adolescent* NOT review

196 53 18 Befort, Thomas, Daley,

Rhode, & Ahluwalia, 2008.

Lewis, Thomas, Blood, Castle, Hyde, &

Komesaroff, 2011a. Lewis, Thomas, Hyde, Castle, & Komesaroff, 2011.

Thomas, Moseley, Stallings, Nichols-English, & Wagner, 2008.

Tod, & Lacey, 2004. Medline 04.11.2014 obes* OR overweight AND attitude to health AND qualitative NOT child* OR adolescent* NOT review

59 16 8 Lewis, Thomas, Hyde,

Castle, Blood, & Komesaroff, 2010. Visram, Crosland, & Cording, 2009. Cinahl 31.10.2014 obes* OR overweight AND personal health AND people OR men OR women OR person* NOT child*

Cinahl 30.10.2014 obes* OR overweight AND psychosocial AND qualitative NOT child* NOT review

80 27 9 Bidgood, & Buckroyd,

2005.

Cinahl

31.10.2014 obes* OR overweight AND depression OR anxiety OR sadness AND qualitative NOT child* OR adolescent* 15 4 1 de Lima Santos,

Pasquali, & Marcon, 2012.

Totalt: 12

Bilaga 2 - Artikelmatris över resultatartiklar

Författare, Titel, År,

Tidskrift Syfte Metod, datainsamling, urval Sammanfattning av resultat Kvalitet utifrån granskningsprotokoll* , etik, kommentarer

Befort, C., Thomas, J., Daley, C., Rhode, P., & Ahluwalia, J. , Perceptions and Beliefs About Body Size, Weight, and Weight Loss Among Obese African American Women: A Qualitative Inquiry, 2008,

Health education & behaviour

Att undersöka uppfattningar och föreställningar om kroppsstorlek, vikt och viktminskning hos överviktiga

afroamerikanska kvinnor i syfte att skapa en viktminskningsmetod utifrån denna målgrupp.

Kvalitativ Fokus grupper Semi-strukturerade intervjuer n=62 !18år Kvinnor BMI !!"

Deltagarna beskrev att attraktion kommer inifrån och hör ihop med

självkänsla. Även sjukdomar till följd av fetma som påverkar hälsan tas upp t.ex. diabetes, hypertoni. Trötthet och dålig kondition tas också upp. Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4 Del 2: 6/8 Etiskt godkänd Bidgood, J., & Buckroyd, J., An exploration of obese adults' experience of attempting to lose weight and to maintain a reduced weight., 2005,

Counselling & psychoterapy research

Att undersöka hur vuxna med fetma redovisar sina upplevelser och känslor under försök att gå ner i vikt och bibehålla en lägre vikt. Kvalitativ Semi-strukturerade individuella intervjuer eller fokusgrupp n=18 !18år Kvinnor och män BMI !!"

Deltagarna upplever sig stigmatiserade och inte accepterade i samhället. De upplever även att samhället inte är anpassat efter stora personer t.ex. små säten och stolar m.m. Isolering ses som ett problem eftersom det oftast leder till inaktivitet och depression.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 7/8 Etiskt godkänd

de Lima Santos, A., Pasquali, R., & Marcon, S. S., Feelings and living experiences of

individuals taking part in a support group for controll of obesity: an exploratory study, 2012, Online brazilian journal of nursing Att förstå innebörden av "att leva med övervikt" för deltagare i en självhjälpsgrupp för överviktiga personer, samt identifiera deras uppfattning om deltagandet i denna grupp. Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer n=14 40-64 år Kvinnor och män BMI !!"

Deltagarna upplevde att deras kroppsvikt hämmade dem i sin vardag, t.ex. vid hushållssysslor. De upplevde sig också ha låg energinivå, samt kände sig nedstämda till följd av fetman. Deltagarnas sociala liv och hela deras livskvalité ansåg påverkas negativt.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 6/8 Etiskt godkänd

Knutsen, I., Terragni, L., & Foss, C.,

Morbidly obese patients and lifestyle change: constructing etical selves., 2011, Nursing inquiry

Att se sambandet mellan en kurs* och deltagarnas eventuella

livsstilsförändring.

*kursen handlade om att ta makt över sin egen kropp och nå en acceptabel livsstil Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer n=12 30-56 år Kvinnor och män BMI !!"

Att leva med fetma beskrivs som svårt då det både har en fysisk och psykisk påverkan. Isolering och

stigmatisering samt fysiska skador till följd av fetma tas upp som negativa konsekvenser relaterat till deras kroppsvikt. Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4 Del 2: 6/8 Etiskt godkänd Lewis, S., Thomas, S. L., Blood, R., Castle, D. J., Hyde, J., & Komesaroff, P. A. How do obese individuals perceive and respond to the different types of

Att beskriva och klassificera företeelser som återgavs av deltagare i förhållande till deras dagliga liv som skulle kunna tolkas som tecken på förekomster av stigma. Kvalitativ Telefon intervjuer n=141 19-75 år Kvinnor och män BMI !!"

Deltagare berättar hur allmänna platser inte är anpassade efter större personer, t.ex. så är stolar och soffor för små eller för låga. Få klädaffärer säljer kläder i större storlekar som passar de med fetma.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 6/8 Etiskt godkänd

obesity stigma that they encounter in their daily lives? A

qualitative study, 2011,

Social science & medicine

Nämns görs också att fetman får personer att känna sig fel och tappa självkänslan.

Lewis, S., Thomas, S. L., Blood, R. W., Castle, D., Hyde, J., & Komesaroff, P. A. 'I'm searching for

solutions': why are obese individuals turning to the Internet for help and support with 'being fat'?, 2011, Health Expectations

Att utforska vilka typer av information individer med fetma söker på internet, deras motiv för att söka information och hur de tillämpar den i sitt dagliga liv. Kvalitativ Djupa, semi-strukturerade telefonintervjuer n=111 19-75 år Kvinnor och män BMI !!" Känslor av skam, misslyckande, skyldighet, att vara oattraktiv och inte socialt accepterade

förekommer. Liksom ensamhet inför att hitta en lösning till viktnedgång. Samt att personer beskyller sig själva för att ha fetma.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Etisk godkänd Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D., Blood, R., & Komesaroff, P. A., "I don't eat a

hamburger and large chips every day!" A qualitative study of the impact of public health messages about obesity on obese

Att utforska hur individer med fetma interagerar med

folkhälso-rekommendationer om risker och hur de förstår och tolkar budskap om hälsa gentemot sig själva. Samt hur deras sociala sammanhang och erfarenheter påverkar dessa uppfattningar och

Kvalitativ Semi-strukturerade telefonintervjuer n=142 19-75 år Kvinnor och män BMI !!"

Deltagarna upplever att deras fetma påverkar deras hälsa både fysiskt och emotionellt/mentalt. Problem med rörlighet, låg energinivå samt dålig kondition framkom bland annat. Även känslor av skuld, skam och skyldighet redovisades.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 7/8 Etiskt godkänd

adults”., 2010, BMC public health prioriteringar. Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. A Qualitative Investigation of Obese Men’s Experiences With Their Weight, 2011,

American journal of health behaviour

Att undersöka män med fetmas uppfattning om orsakerna till deras övervikt, deras attityder och förhållningssätt för att gå ner i vikt och vad som påverkar dessa föreställningar och beteenden Kvalitativ Semi-strukturerade telefonintervjuer n=36 21-69 år Män BMI !!"

Deltagarna tycker att deras övervikt begränsar dem i sina dagliga aktiviteter, t.ex. knyta skorna, resa med kommunaltrafik och att hitta kläder som passar.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Etiskt godkänd. Parker, S., Keim, K., Emic Perspectives of Body Weight in Overweight and Obese White Women with Limited Income, 2004, Journal of nutrition education & behaviour

Att utveckla förståelse för kroppsvikt ur ett personligt perspektiv, bland kvinnor med övervikt eller fetma samt begränsad inkomst. Kvalitativ Individuella djup-intervjuer n=25 19-44 år Kvinnor. BMI!!"

Övervikt och fetma anses mer hälsosamt än

undervikt. Deltagare uttrycker även ett missnöje över sina kroppar. Det anses socialt oacceptabelt att vara överviktig.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 7/8 Etiskt godkänd.

Thomas, A., Moseley, G., Stallings, R., Nichols-English, G., Wagner, P.,

Perceptions of obesity: black and white

differences, 2008,

Att få

förstahandsuppgifter till uppfattningar

om fetma bland kvinnor och bestämma om det finns skillnader i kroppsuppfattning, Mixad metod Enkäter och fokusgrupper. n=30 21-67 år Kvinnor BMI !!"

Deltagarna uppger att deras vikt är ett hinder i vardagen. Det uttrycker även att deras vikt har en negativ påverkan på deras självkänsla. Känslor av skam och att vara

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 7/8 Etisk godkänd

Journal of cultural diversity

kunskap om hälsorisker osv. bland svarta och vita kvinnor.

oattraktiv förekommer också.

delen av resultatet har använts.

Tod, A., & Lacey, A., Overweight and obesity: helping clients to take action, 2004,

British journal of community nuring

Att utforska de faktorer som motiverar eller hindrar människor att vidta åtgärder, gällande deras vikt. Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer n=16 30-64 år Kvinnor och män Odefinierat BMI

Anledning till viktnedgång hos deltagarna:

Känslor av skam och förnedring i olika situation Nedsättande kommentarer Sociala pinsamheter Hälsoproblem Rädsla Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Etiskt godkänd. Vikt och kön är utskrivet och övervikt och fetma definieras. Visram, S., Crosland,

A., & Cording, H., Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention., 2009, British journal of community nursing

Att presentera kvalitativa belägg som kan meddela utvecklingen av effektiva och godtagbara strategier för prevention, behandling och behandling i primärvården och samhällets inställning. Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer n=20 21-70 år Kvinnor och män BMI !!"

Deltagare upplever sig ha nedsatt rörlighet och nedsatt psykisk hälsa p.g.a. isolering oh känner skuld till sin livsstil. Upplever att samhället stigmatiserar dem och att de inte är accepterade.

Kvalitetsgranskning: Del 1: 4/4

Del 2: 7/8 Etiskt godkänd

Bilaga 3 - Protokoll för basala kvalitetskriterier för

studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i

diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja Nej

Titel:

Författare: Årtal:

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….