“Det är viktigt att stötta barnen i
deras språkliga utveckling, detta är
en del av deras identitet”
En kvalitativ studie om förskollärares arbete med
flerspråkighet i förskolan.
K KURS: Examensarbete för förskärare, uppdragsutbildning, UEFP10 UEFPI PI 15 hp P PROGRAM: Förskollärarprogrammet
F FÖRFATTARE: Natalie Vukmirovic, Indira Mrkonja H HANDLEDARE: Susanna Anderstaf
E EXAMINATOR: Sara Hvit Lindstrand T TERMIN: VT -21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för förskollärare, 15 hp School of Education and Communication Förskollärarprogrammet
VT-21
SAMMANFATTNING
Indira Mrkonja & Natalie Vukmirovic
Det är viktigt att stötta barnen i deras språkliga utveckling, detta är en del av deras identitet. En kvalitativ studie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan.
It is important to support children in their language development, that is a part of their
identity. A qualitative study of preschool teachers' work with multilingualism in preschool.
Antal sidor: 27
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien grundar sig i är följande: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan. För att få fram studiens resultat användes en kvalitativ metod, där fem förskollärare intervjuades. Resultatet presenteras genom en tematisk analys där tre
huvudteman arbetades fram. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, högläsning och i tamburen. Resultatet visade även på att kunskapsutvecklande arbetssätt och resurser främjar barns modersmål och identitet, samt att förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavare till att underhålla modersmålet i hemmet.
Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, undervisning, sociokulturellt perspektiv,
språkutvecklande strategier, modersmål.
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585 och kommunikation (HLR)
Innehållsförteckning
1.INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 2
2.1TEORETISKT PERSPEKTIV ...2
2.2SKOLLAGEN OCH STYRDOKUMENT ...3
2.3BEGREPPSFÖRKLARING ...4
3.TIDIGARE FORSKNING ... 5
3.1MODERSMÅLSUNDERVISNING I FÖRSKOLAN ...5
3.2BARNS RÄTT ATT VÄXLA MELLAN OLIKA SPRÅK I FÖRSKOLAN ...5
3.3SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN ...6
4. SYFTE ... 8 4.1FRÅGESTÄLLNINGAR ...8 5. METOD ... 9 5.1VAL AV METOD ...9 5.2URVAL ...9 5.3GENOMFÖRANDE ... 10 5.4DATABEARBETNING/ANALYSMETOD... 10 5.5TILLFÖRLIGHET ... 11 5.6ETISKA ASPEKTER... 11 6.RESULTAT ... 13
6.1ARBETSSÄTT SOM MÖJLIGGÖR ATT ALLA BARN UTVECKLAR SITT SPRÅK I FÖRSKOLAN ... 13
6.2RESURSER SOM BIDRAR TILL KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FLERSPRÅKIGA BARN ... 15
6.3MODERSMÅLSUNDERVISNING SOM GYNNAR BARNS FLERSPRÅKIGHET I FÖRSKOLAN ... 16
7.DISKUSSION ... 18 7.1RESULTATDISKUSSION ... 18 7.2SLUTSATS ... 20 7.3 METODDISKUSSION ... 21 7.4 VIDARE FORSKNING ... 22 REFERENSLISTA ... 23 BILAGA 1 ... 26 SAMTYCKESBREV... 26 BILAGA 2 ... 27 LOGGBOK FRÅGOR... 27 INTERVJUFRÅGOR... 27
1
1.Inledning
Vi är två barnskötare som läser till förskollärare. Då vi båda är flerspråkiga har vi blivit extra nyfikna på att fördjupa oss i ämnet flerspråkighet och undersöka vidare hur förskollärare planerar undervisningen för att uppmuntra och stötta barns flerspråkighet i förskolan. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två forskare som heter Jim Cummins och Ofelia Garcia. Cummins är professor i Toronto/Åbo och är en av flera som forskar
internationellt kring flerspråkiga elever. Cummins (2017) forskning handlar om vad lärare kan göra för att hjälpa flerspråkiga barn och elever att nå ett bättre resultat i undervisningen, samt
att barns modersmål ska stimuleras för att stärka deras flerspråkighet och identitet. Garcia är
förgrundsgestalt inom flerspråkighet och arbetar som professor i New York. Garcia (2018) lyfter begreppet transspråkande och betonar att alla barns språk ska ses som resurs för lärande,
därbarnen ska få möjlighet till att tänka bredare samt leva och språka i ett mångkulturellt
samhälle.
Vi lever i ett globaliserat samhälle och migrationen i världen är stor, vilket innebär att olika språk, etniciteter och normer möts både i samhället och förskolan. Flerspråkighet är ett fenomen som alltid funnits då människan ständigt är i rörelse. I Sverige talas det idag 150 språk vilket innebär att många barn möter ett annat språk i sitt hem (Skolverket, 2020). Skolinspektionens granskning (2017) visar att var femte barn talar både svenska och annat modersmål i förskolan, vilket kan ge en indikation på att förskolan är en mötesplats som
bidrar och skapar möjligheter till att utveckla barns flerspråkighet(Skolinspektionen, 2017).
Enligt Skolverket (2018) ska barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Utbildningen ska präglas av barnets intresse och behov, flödet av barnets tankar och idéer ska tas tillvara på för att skapa mångfald i lärandet. Utifrån barns tidigare erfarenheter skapas nya sammanhang och ett nytt sätt att tänka, därför ska alla som arbetar i förskolan möta barnen med respekt och skapa
förutsättningar som bidrar och utvecklar barnens tillit, identitet och självförtroende (Skolverket, 2018).
2
2. Bakgrund
I detta kapitel beskrivs det teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i. Vidare belyses förskolans styrdokument och skollag utifrån studiens ämnesområde följt av en begreppsförklaring kring flerspråkighet, modersmål och transspråkande. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning utifrån studiens syfte och frågeställningar.
2.1 Teoretiskt perspektiv
Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori grundar sig i konstteoretiska riktningar som uppkom under revolutionens på 1900 talet. Vygotskij (2001) ser människan som en biologisk
kulturvarelse som lär i samspel med andra. Människans inre tänkande speglas genom samspel, och betonar att språkets primära funktion är kommunikation. Enligt sociala handlingar som människor utför beskriver Vygotskij (2001) idén om mediering. Begreppet mediering är en viktig aspekt att tillgå då människan med hjälp av redskap kan tolka sin omvärld. Ett exempel kan vara när människan använder hammare som ett lämpligt redskap för att slå en spik,
redskapen anses då mediera de handlingar som människan är beroende av. Vidare beskrivs det
att människor använder sig av kulturella redskap när de vill förstå och analysera världen.Det
mest bekanta begreppet är den proximala utvecklingszonen, som innebär att sesamband
mellan det som barn kan klara av på egen hand och något barn kan uppnå om det får stöttning från en kompetent kamrat. Vygotskij (2001) menar att barnet snabbt skiftar från det att vara beroende av en individ till att nästa gång klara sig utmärkt på egen hand. Vidare hävdar han att medvetandet är dynamiskt och förändringsbart samt att den speglar kulturen både till innehåll och form. Vi har valt att använda oss utav Vygotskijs (2001) teori då det ger oss en bredare bild av begreppet flerspråkighet och stärker innebörden av begreppets betydelse.
3
2.2 Skollagen och Styrdokument
Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Skollagen (SFS 2010:800) är en svensk lag med förordningar och bestämmelser som styrs utav riksdag och regering. Skollagen (SFS 2010:800) framför i kapitel 8 bestämmelser kring barn och vårdnadshavares skyldigheter och rättigheter.
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har förskolan följande ansvar när det gäller barns
möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket “Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (SFS 2010:800 kap 8 §10). Enligt Skaremyr (2019) framkommer det att begreppet modersmål och minoritet tillhörighet har tagit större utrymme i det pedagogiska arbetet på förskolan. Skolverket (2018) menar att barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt språk i förskolan. Det beskrivs dessutom att barn med minoritetstillhörighet ska stödjas i sin språkutveckling. Skaremyr (2019) betonar att det är en stor utmaning för pedagogerna att utveckla alla barns modersmål när inte alla barn har samma förutsättningar och språkstöd. Förskolan styrs av skollag och läroplan. Läroplanen (2018) är ett styrdokument som beskriver vad barnen ska möta i sin vardag. Den beskriver
också förskolansvärdegrund och uppdrag som syftar till att förskolan ska främja alla barns
utveckling, lärande samt en livslång lust att lära.
Enligt Skolverket (2018) ska utbildningen skapa förmågor och bidra till att barn ska tillägna sig nya kunskaper. “Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att
kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring” (Skolverket, 2018 s. 8). Vidare
presenteras mål och riktlinjer somska följas i utbildningen. Inledningsvis beskriver
Skolverket (2018) att förståelse och medmänsklighet innebär att förskolan ska främja värdet av mångfald, kulturer och lägga grunden för att barns förståelse kring språk. Ring (2018) betonar att flerspråkiga barns identitetsskapande, språk och kommunikationsutveckling ska
4
stå i fokus utifrån styrdokumenten. Barns språkkunskaper, bakgrund och kultur ska dessutom kontinuerligt genom tid synliggöras i utbildningen.
2.3 Begreppsförklaring
Studien behandlar begreppen flerspråkighet, modersmål och transspråkande och pedagog. I detta avsnitt följer en förklaring av dess innebörd.
Begreppet flerspråkighet beskrivs utifrån hur ofta och i vilka sammanhang ett språk används. Aspekter som hur väl ett språk talas och dess färdighetsnivå kan vara avgörande faktor till om en individ anser sig vara flerspråkig eller inte (Skolverket, 2020). Vidare beskrivs modersmål utifrån det språk individen lär sig tala först, alltså individens första språk. Ett starkt
modersmål kan bidra till att stärka andra språk som individen senare lär sig tala. Modersmålet medverkar dessutom till att stärka barns identitet, personlighet och tankeutveckling.
(Skolverket, 2020). Begreppet transspråkande kommer dessutom att lyftas i denna studie. Transspråkande syftar till att alla språkliga resurser används som ett komplement av varandra för att stärka kommunikationen och tänkandet (Skolverket, 2018).
I studiens bakgrund samt resultat och resultatdiskussion kommer dessutom begreppet pedagog att behandlas, detta i syfte då tidigare forskning beskriver samtlig personal som arbetar i förskolan. Förskollärarna som medverkar i studien beskriver likaså sitt samarbete med arbetslag och kollegor, som har befattningen förskollärare, barnskötare och
5
3.Tidigare forskning
3.1 Modersmålsundervisning i förskolan
Förskolan i Sverige har under många år erbjudit modersmålsundervisning. På 1990-talet debatterades modersmålets värde där det framkom att barn och elever som talar ett annat modersmål än svenska i hemmet har rätt till modersmålsundervisning. Cummins (2017) beskriver i sin teori att alla barns språk ska ses som resurs för lärandet, och att
språkutvecklande arbetssätt stärker barns identitet och modersmål. ”Barn vinner på en sociokulturellt stöttande omgivning där varje barns kompetens och erfarenhet är
utgångspunkten och där det hela tiden pågår en dialog mellan elever och lärare” (Cummins, 2017, s. 152). Vidare betonas det att barnet inte alltid talar modersmålet bäst, trots att detta är barnets förstaspråk. Modersmålsundervisning kan därför bidra till att barnet stärker alla sina språk oavsett vilket språk barnet talar sedan tidigare. Barns språkliga resurser ska tas tillvara på och få möjlighet att utvecklas genom att kompletteras av varandra (Cummins, 2017).
3.2 Barns rätt att växla mellan olika språk i förskolan
Transspråkande är ett begrepp som skapar nya språkliga möjligheter och synliggör barns olika upplevelser i vägar de möts i. Garcia och Li (2018) beskriver begreppet och betonar att alla barns språk ska ses som en resurs för lärandet, barnen ska få möjlighet till att tänka bredare samt leva och språka i ett mångkulturellt samhälle. Begreppet brissure används för att
redovisa transspråkande, där skillnad och likheter möts i barnens sätt att växla mellan de olika språken, därför menar Garcia och Li (2018) att transspråkande används som ett sätt att se barnets tvåspråkiga praktiker som en norm och inte deras separata språk. För att utveckla barns språk har förskolan som barnet befinner sig i stor betydelse. I förskolan får barnen möta nya intryck och olika fysiska redskap som exempelvis lekmaterial, som bidrar till
kommunikation och interaktion mellan kamrater och personal. Barnen får dessutom möjlighet att uttrycka sig utifrån sina tidigare erfarenheter, och berikas av varandras, både verbalt och kroppsligt (Norling, 2015). Garcia och Li (2018) förklarar barns språkande som ett redskap som är i ständig rörelse och är beroende av samspelet. Pedagogerna ska därför anpassa utbildningen så att alla barn kan utveckla sitt språk, lär och skrivförmåga, detta genom att planera undervisningen systematiskt och aktivt arbeta med att utveckla barns språk
(Cummins, 2017). Skaremyr (2014) förklarar att barn som talar ett annat språk än svenska behöver utveckla den kultur som språket verkar i. När barnet blir stimulerat i ett annat språk än svenska på förskolan utmanas dessutom dess kultur och språk som barnet bär med sig.
6
Skaremyr (2014) beskriver språk som enligt Vygotskij (1978) är det starkaste kulturella redskap människan har. Språket möjliggör ett samspel mellan tal och praktisk handling samt att barnets identitet och kunskap utvecklas i den kulturella gemenskapen.
3.3 Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan
Gibbons (2018) beskriver betydelsen av att vara lyhörd och stötta upp barnen i deras förstaspråk, vilket i praktiken kan innebära att barnen får möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål exempelvis genom tal eller skrift. Hon menar att pedagogerna kan hjälpa barnen att uttrycka sig genom att erbjuda nyckelord och planerade samtal innan en aktivitet, detta för att lättare kunna följa med i undervisningen och ämnesbegrepp. Pedagogernas kunskap, kompetens och förmåga att planera undervisningen är en viktig resurs för att utveckla varje barns språk och kunskap. Språket ska vara levande i vardagen och arbetas med kontinuerligt
för att kunna se en process i barnets utveckling. Gibbons (2018) beskriver Lev Vygotskijs
(2001) kulturhistoriska teori som en grund för människans utveckling och lärande, och menar att individens utveckling sker när sociala, historiska och kulturella former träder samman. Teorin skapar förutsättningar för att se sammanhangen barnen möts i som är viktiga för utvecklingen och lärandet (Vygotskij, 2001). Gibbons (2018) menar därför att barnen behöver interagera med andra, för att skapa nya språkliga erfarenheter och använda sina gamla.
Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) hävdar att pedagogernas tillvägagångssätt i arbetet med flerspråkighet är en tolkningsfråga. Det beskrivs att vårdnadshavare kan medverka till att
stärka modersmålet, detta genom exempelvis högläsning.Högläsning kan bidra till ett rikare
ordförråd och samverkan mellan hem och förskola. Ett exempel kan vara att vårdnadshavarna får möjlighet att låna hem tvillingböcker som skapar förutsättningar till att språket utvecklas
då boken kan läsas på barnets modersmål och svenska, på så sätt stärks även barnets identitet.
Norling (2015) lyfter begreppet dialogisk läsning och menar att pedagogerna kan låta barnen återberätta böcker och beskriva vad boken handlar om genom att exempelvis måla, samtala och dramatisera boken. På detta sätt blir pedagogen en aktiv lyssnare vilket är betydelsefullt
för barns språkutveckling. Vidare kan digitala verktyg göra det möjligt för pedagogerna att
använda elektroniska böcker på Ipads. dator och projektorer, det framförs att pedagogen då bör vara närvarande och interagera med barnet även vid elektronisk bokläsning (Norling, 2015).
7
Kultti (2012) har undersökt flerspråkiga barn i förskolan och barns villkor för deltagande och lärande, där det framkommer att rutinsituationer kan främja barns språkutveckling, om pedagogerna har organiserat lärtillfället med struktur. Matsituationen kan exempelvis vara ett sammanhang som skapar möjlighet till att kommunicera och utbyta erfarenheter flera gånger om dagen. Flerspråkiga barn ska erbjudas möjligheter till att delta i aktiviteter där de kan få pedagogisk stöttning, då samspelet är de viktigaste faktorerna för språkutvecklingen (Kultti, 2012).
Skaremyr (2019) förklarar att samlingssituationer bidrar till att pedagogerna kan utmana barnen till att använda alla sina språk genom sång, rörelse och rytmik. Vidare kan
pedagogerna organisera aktiviteter som utvecklar barnets språk, som kan exempelvis vara att arbeta vidare med en saga och illustrera den på olika sätt. Skaremyr (2019) beskriver
språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola, där barnen blir medvetna om språkets innehåll utifrån Cummins tre principer. Cummins tre principer syftar till att barns lärprocesser ligger i fokus. I praktiken kan detta innebära att pedagogerna planerar undervisningen efter barns intresse, kunskap och erfarenheter som ligger till grund för att barnen ska kunna förstå och utmanas vidare genom att återkoppla arbetet med barnens kulturella erfarenheter.
8
4. Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan.
4.1 Frågeställningar
• Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer? • Vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla
9
5. Metod
I följande avsnitt beskrivs metoden som ligger till grund för studien. Vidare presenteras studiens urval, genomförande, analys, och tillförlighet. Avslutningsvis beskrivs hur studien har behandlat etiska aspekter.
5.1 Val av metod
Metoden som ligger till grund för studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer. I
kvalitativa metoder är ambitionen att mötet mellan forskare och respondent ska vara flexibel, vilket bidrar till att respondenten blir bekväm i sina svar och kan fördjupa sig i ämnet på sitt sätt (Christoffersen & Johannessen, 2015). Studien lutar sig mot Christoffersen och
Johannessen (2015) intervjuguide. Syftet med intervjuguiden har varit att intervjuaren ska få en tydlig inblick över hur intervjun kommer att utformas. Utifrån studiens problemområde skapades intervjufrågor för att bilda en relation och tillit med ett öppet klimat. I intervjun fanns dessutom utrymme för spontana följdfrågor. Möjligheten till att kunna anpassa
följdfrågorna utefter varje enskild respondent bidrog till en fördjupad beskrivning av svaren på frågorna. Spontana och öppna frågor bidrar dessutom till att respondentens svar inte blir förutsägbara då frågorna tolkas utifrån individens upplevelser och erfarenheter (Ahrne & Svensson, 2015). Metodvalet ansågs lämpligt då semistrukturerade intervjuer möjliggör att få fram förskollärarens erfarenhet och perspektiv kring hur de arbetar med flerspråkiga barn i förskolan.
5.2 Urval
I studien ingår fem förskollärare som har varit verksamma 10–20 år på en förskola i ett mångkulturellt område, där barnen talar flera olika språk. Intervjuerna genomfördes enskilt då studien tar utgångspunkt från ett kriteriebaserat urval. Urvalet innebär att de utvalda respondenterna uppfyller kriterier som målgrupp, att vara förskollärare samt har erfarenhet kring att arbeta med flerspråkiga barn i förskola. Christoffersen och Johannessen (2015) hävdar att ett kriteriebaserat urval möjliggör att få stort utbud av information från få intervjuare som senare kan kopplas till studiens syfte.
10
5.3 Genomförande
På grund av rådande situationen med pandemin Covid-19 kontaktades rektor på den aktuella förskolan för att bekräfta möjlighet för förskollerarans medverkan i studien. Vidare togs muntlig kontakt med förskollärarna där vi presenterade oss själva och syftet med studien. Inför intervjun betonades det att en avidentifiering av förskollärarna kommer att ske samt att samtyckesbrevet och dess innebörd beskrevs (Bilaga 1). Inledningsvis tilldelades varje förskollärare en loggbok med fyra frågor (Bilaga 2) som skulle användas som
uppvärmningsfrågor samt skapa en trygg och öppen dialog inför intervjun. Detta skedde två veckor innan intervjun. Därefter utformades intervjufrågor (Bilaga 2). Intervjuer kan
möjliggöra för djupare samtal vilket motsvarar fylligare svar, då de i grunden består av huvudfrågor samt följdfrågor menar (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vidare utfördes intervjuerna enskilt och varade mellan 20–35 minuter. Miljön för intervjun valdes efter trygghetsfaktor, vilket innebär att vi lyssnade på förskollärarnas önskemål då de är av största vikt ska känna sig bekväma i den miljön intervjun sker. Två av förskollärarna valde att utföra intervjun via telefonsamtal och tre av förskollärarna kände sig mer bekväma att bli intervjuade på sin arbetsplats. Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner som har privata lösenkoder, det betonades att vi gör vårt yttersta så ingen obehörig får tag i materialet.
5.4 Databearbetning/analysmetod
Den insamlade empirin grundar sig i en tematisk analys, där fokus ligger på förskollärarnas upplevelser kring studiens syfte och frågeställningar. Löfgren (2014) menar att en tematisk analys utgår ifrån vad en person uttrycker, och är bra att använda när man gör en studie om människors olika upplevelser och hur de förhåller sig till samma fenomen. 1) Den insamlade empirin sorterades utefter vad som var mest relevant för studien. Vidare reflekterades tankar och funderingar som uppkom under processens gång. Det första steget i analysen var att tolka empirin, vilket påbörjades redan under intervjuerna. Därefter bearbetades materialet som samlats in, vilket innebär att vi transkriberade intervjuerna genom att skriva ner dem. Resultatet som synliggjordes i analysprocessen blev en tydlig ingång till att förstå hur förskollärarnas arbetssätt berikar barns flerspråkighet i förskolan. 2) Genom att transkribera den insamlade empirin kunde även eventuella samtalsområden identifieras, detta steg ledde oss in på textkodning, att koda texten med olika färgpennor underlättar för att få en tydlig struktur i svaren på den transkriberade texten. 3) Efter att ha transkriberat materialet
11
grundades studiens tre huvudteman: Arbetssätt som möjliggör att alla barn utvecklar sitt
språk i förskolan, resurser som bidrar till kunskapsutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn och modersmålsundervisning som gynnar barns flerspråkighet i förskolan.
5.5 Tillförlighet
Studien har förhållit sig till Ahrne och Svenssons (2015) delkritetrier som utför studiens tillförlighet genom transparens och återkoppling till fältet. Transparens bidrar till att läsaren kan följa studien och få inblick i dess olika delar. För att öka trovärdigheten i studien har arbetsprocessen varit tydligt beskriven då vi varit objektiva under processens gång, vilket påvisas genom att studien redogör olika faser för att uppnå transparens.
Studien ämnar uppnå tillförlighet genom att använda respondentvalidering där
återkopplingen till fältet innebär att författaren återkommer till de berörda deltagarna för att möjliggöra synpunkter på resultatet (Ahrne & Svensson, 2015).
Öberg (2015) skriver att trovärdigheten i studien ökar genom att respondenterna erbjöds
möjlighet att ta del av transkriberingarna och därmed ge sin syn på dess innehåll. Studien
har dessutom tagit hänsyn till forskningsetiska principer vilket också säkerställer trovärdigheten i studien.
5.6 Etiska aspekter
Studien förhåller sig till etiska huvudkrav som presenteras utifrån, Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Förskollärarna som medverkar i studien fick personligen tilldelat ett samtyckesbrev (Bilaga 1) där det betonades att alla kommer att vara konfidentiella vid intervjun. Samtliga förskollärare skrev under samtyckesbrevet (Bilaga 1) och gav sitt godkännande till att medverka i studien. Vi följde informationskravet genom att vi informerade förskollärarna om deras rätt att avbryta sin medverkan i den pågående studien när som helst då deltagandet är frivilligt. Det betonades dessutom att materialet endast användas forskningssyfte. Ahrne och Svensson (2015) menar att avseendet med studien tydligt ska framgå, detta för att respondenten ska få möjlighet att förbereda sig och känna trygghet i frågor kring fenomenet som studien har i utgångspunkt. Förskollärarna fick själva bestämma över sin medverkan i studien vilket belyste
Vetenskapsrådets (2002) andra princip Samtyckeskravet. Vidare följdes
12
personuppgifter förvaras så att enbart berättigade får ta del av dem. En av de viktigaste etiska aspekterna är att förskollärarna kan garanteras att vara konfidentiella, detta genom att namn, datum och platser avidentifieras, därav har förskollärarna fått fiktiva namn i studien. Genom att förklara att allt insamlat material som rör studien enbart ska användas i forskningssyftet och i inget annat ändamål belystes Vetenskapsrådet (2002) sista princip Nyttjandekravet. Forskningsprocessen grundar sig i ömsesidigt förtroende och ett frivilligt deltagande (Öberg, 2015). Öberg (2015) hävdar att relationen mellan intervjuaren och deltagaren ligger till grund för intervjun. Genom att visa empati för det berättande deltagaren tilldelar, lyssna och
13
6.Resultat
Studien syfte handlar om att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien utgått ifrån var: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, tamburen och högläsning samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar presenteras i detta avsnitt de resultat som framkom genom tre huvudteman: Arbetssätt som möjliggör att alla barn utvecklar sitt språk i
förskolan, resurser som bidrar till kunskapsutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn och modersmålsundervisning som gynnar barns flerspråkighet i förskolan.
6.1 Arbetssätt som möjliggör att alla barn utvecklar sitt språk i förskolan
I detta avsnitt beskrivs arbetssätt som är i rörelse mellan svenska språket, barns modersmål, bilder, skrift och tecken i olika rutinsituationer. Samtliga förskollärare beskriver att
matsituationen och tamburen är ett av tillfällena där barnen möts i mindre grupper.
Förskollärarna menar att barnen får mer utrymme i mindre grupper vilket utvecklar deras tal samt att de lättare kan fånga upp ord, begrepp och tankar från barnen. Det betonas att
förskollärarna får bättre förutsättningar och möjligheter till att stimulera barnets modersmål och det svenska språket i olika rutinsituationer. Samtliga förskollärare beskriver att samlingen är ett sammanhang barnen dagligen möter. Stina och Sara förklarar att det i samlingen erbjuds sång, dans, musik, rytmik på olika språk och vilket medför att barnen fångas i sin nyfikenhet och utvecklar förståelse för olika kulturer och stärker sitt språkande. Stina framhåller också materialets betydelse i samlingen. “Tillsammans sjunger vi en sång och använder oss av konkret material som förstärker det ”(Stina).
Sara beskriver att hon väljer ut nyckelord när hon dramatiserar en saga, för att senare kunna lära begrepp och stärka barnets språk. Stina berättar att de har ett barn på avdelningen som alltid hoppar över två när han räknar på svenska, men när han räknar på turkiska räknar han alla tio siffror. Stina uttrycker att barnen får använda sitt eget modersmål, men betonar att fokus bör ligga på det gemensamma språket, som är svenska. Eva förklarar att hon samtalar om barnens olika språk i matsituationerna. I matsituationen skapas möjlighet till att ha en dialog med barnen kring vad maträtter, frukt och grönt heter på de olika språken som talas hemma och i förskolan. Eva förklarar att olika redskap bidrar till kommunikation i
14
matsituationen. “Vad heter mjölk på ditt språk, och de kommer på att det ibland låter lika. Jag tänker att teckenstöd, och bildstöd är en tillgång, ett sätt att kommunicera med varandra och att förstärka det talade språket”(Eva). Vidare förklarar Emma att mötet i tamburen sker flera gånger om dagen. Vid på och avklädning uttrycker sig barnen både på svenska och sitt
modersmål med oss förskollärare sina kamrater och deras vårdnadshavare. Emma förklarar att det är viktigt att förstärka och benämna ord och menar att tydlighet gynnar barnen språk. Emma menar att hon vid olika tillfällen stöttar barnet genom bilder där språket kompletteras
med AKK1.
Emma ger oss ett exempel på hur hon arbetar för att stötta barn i språkutveckling i en
tambursituation ”När barnet ska ta på sig sina skor, då benämner jag ordet sko och förstärker situationen med AKK och TAKK, dialogen kan då fördjupas genom att fråga barnet vad sko
heter på exempelvis arabiska” (Emma).2
Pia hävdar likaså att AKK och TAKK är bra att tillgå när barnet inte har något verbalt språk, och menar att det är en tillgång att ha hjälpmedel i verksamheten. ”Jag skulle gärna vilja ha mer bilder och så uppsatt på väggar, där det kanske står vad de betyder. Men då kommer ju det här dilemmat, att barn vill ju bara plocka ner det som vi sätter upp” (Pia).
Vidare beskriver Eva att högläsning sker kontinuerligt och att det finns böcker att tillgå både på svenska och modersmålet, det hinder som förskollärarna kan möta är att de inte kan behärska barnets modersmål och därför kan inte läsa sagan. Samtliga förskollärare uttrycker
därför att de använder Polyglutt 3vid högläsning då barnet får möjlighet att höra en saga på sitt
modersmål och på svenska.
Polyglutt används för att arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. Samtliga förskollärare förklarar att appen används för att stärka barns modersmål och även det svenska språket. Samtliga förskollärare betonar dessutom att barnen får möjlighet använda alla sina språk på förskolan, i samtal med andra barn och vuxna som behärskar barnets modersmål. Enligt förskollärarna så läggs det stor vikt på att uppmärksamma barns modersmål genom att ta reda på vad saker och ting heter på deras förstaspråk med hjälp av digitala verktyg. Vidare uttrycker förskollärarna att det är viktigt med tydlighet, samt att benämna ord och meningar för att stödja barnets språkutveckling.
1 AKK =Alternativ och Kompletterande Kommunikation system 2 TAKK = Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. 3 Polyglutt är en bilderboktjänst som erbjuder ljudböcker på olika språk
15
Förskollärarna uppmärksammar barnens modersmål genom att ta reda på vad saker och ting heter på barnens förstaspråk med hjälp av digitala verktyg.
6.2 Resurser som bidrar till kunskapsutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn
I detta avsnitt samtalar förskollärarna om kollegiala sammanhang och föreläsningar som bidrar till kompetensutveckling i språk. Samtliga förskollärare förklarar att föreläsningar om språk och interkulturalitet har berikat de själva i arbetet med flerspråkiga barn. Emma och Sara beskriver att läslyftet är något som också har utvecklat förståelsen för att möta
kommunikation och det språk som barnen talar. Läslyftet är ett material från Skolverket som
bygger på lärande i kollegiala sammanhang.4 Förskollärarna uttrycker att kollegiala
sammanhang är en resurs som skapar möjlighet att utveckla kompetens i språk, läs och skrivdidaktik. Genom samtal med kollegor som är flerspråkiga berikas förståelse om hur det är att lära sig ett nytt språk. Vidare beskriver förskollärarna att reflektion och planeringstid krävs för att kunna planera undervisningen och stötta barns flerspråkighet. De uttrycker att planeringstiden försvinner allt mer då personal faller bort av olika anledningar och tiden är svår att få ihop, därför sker undervisningen ibland spontant. Samtliga förskollärare betonar dessutom att de uppmuntrar barnen till att uttrycka sig på deras första språk, men att det är upp till barnet om hen vill göra det. De förklarar att kommunikation och dialog ligger till grund i arbetet med flerspråkighet och att kommunikationen måste vara levande i
verksamheten. Pia förklarar att de samarbetar och tar hjälp utav varandra för att utveckla och stötta barns språk i förskolan. “Vi har ju en pojk som pratar serbiska och det har vi ju en personal som gjorde och då kan hon använda sig utav det och vi lånar personal för att stötta
upp detta från andra avdelningar” (Pia). Förskollärarna beskriver att interaktion bidrar till att
stärka barns identitet och språk då barn lär i samspel. Förskollärarna visar nyfikenhet och samspelar med barnen i syfte med att skapa tillfällen som uppmärksammar barnens
lärprocesser. Genom att vara närvarande i lekar, och olika konstruktioner kan förskollärarna ställa öppna frågor till barnen för en vidare dialog. Vidare beskriver Emma att det finns många barn på förskolan har ett annat språk än svenska som majoritetsspråk, samt att många som arbetar på förskolan kan tala ett annat språk vilket upplevs som en fördel.
16
”Vi på förskolan är förhållandevis många som har svenska som förstaspråk, men även
pedagoger som talar andra språk vilket är jättebra, jag menar jag har ju ingen erfarenhet av att flytta till ett annat land och lära mig ett annat språk” (Emma).
Sara beskriver att digitala resurser som exempelvis surfplatta möjliggör att dokumentera barns processer och återkoppla lärandetilfället genom samtal med barnet. Pia menar att digitala verktyg dessutom är ett bra hjälpmedel för att översätta ord och meningar uttrycker samtliga förskollärare. “Vi har flera gånger fått barn som inte talar något annat språk än modersmålet, med digitala verktyg kan vi göra oss förstådda och även barnet” (Pia).
Stina förklarar att förskolan arbetar med äventyrspedagogik. Barnen får då möjlighet att själva dokumentera, både med kamera och surfplatta i skogen:
Vi har jobbat med grodan och främlingen i vårt värdegrundsarbete. Dom flyttade hit och sen har det hänt saker på vägen, dom hade bott i skogen, då var barnen ute och letade efter dem. Tog kort på saker dem trodde att dem åt och lekte med. Och då blir ju barnen så engagerade, det gäller att fånga det, på deras nivå, det här lekfulla lärandet som är roligt. (Stina)
Eva menar att arbetslaget kan synliggöra barnens intresse genom att själva låta dem dokumentera, speciellt utomhus.
6.3 Modersmålsundervisning som gynnar barns flerspråkighet i förskolan
I detta avsnitt beskriver förskolärarana vilka olika resurser de anser gynnar barns flerspråkighet i förskolan. Förskollärarna beskriver hur dem arbetar med att stötta och
uppmuntra barns modersmål i förskolan. Eva hävdar att modersmålsundervisning är en resurs som gynnar barns flerspråkighet. Hon uttrycker att det tidigare funnits modersmålslärare som kommit till verksamheten när förskollärarna velat veta om barnet har ett bra modersmål, för att utesluta språkstörning. Samtliga förskollärare håller med om att modersmål är något man hade för många år sedan. Sara menar att syftet var otydligt både för modersmålslärare och oss pedagoger. ”Modersmålslärare satt och läste något helt annat, dom bara kom ju dit och tog sitt barn och satt och gjorde något, pysslade eller läst någon bok, men det hade ju inget och göra med vad pedagogerna gjorde på avdelningen” (Sara).
Sara förklarar att det hade varit en dröm om modersmålsläraren hade suttit med och tolkat och benämner orden på barnets första och andra språk. Hon uttrycker att det hade varit givande
17
om man fick höra vad barnet uttrycker på deras modersmål och hur barnet tänker. Eva och Stina beskriver hur den digitala tekniken kan stötta barnens modersmål även om man själv inte bemästrar språket.
Pia beskriver att modersmålsundervisning finns att erbjuda i vissa språk som kollegor talar, men inte i alla talade språk. Emma lyfter att man inte får glömma bort det svenska språket och förklarar att man vill utveckla alla språken:
Man försöker ju få dem till att använda sitt eget modersmål eller vad man nu ska säga även om jag inte kan prata det. Men man kan ju fråga och de andra, och jag kan ju sätta ihop att det betyder. Men svenskan är ju ändå vårt gemensamma språk i förskolan. Det står det ju också i våra dokument. (Emma)
Samtliga förskollärare beskriver att de använder sig utav vårdnadshavare som resurs i arbetet med flerspråkighet. Förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavarna till att underhålla
modersmålet, om barnet talar ett annat språk än svenska i hemmet. Genom dialog kan vårdnadshavare återkoppla vad som intresserar deras barn, översätta ord, berätta om deras
kulturella bakgrund och maträtter som barnet tycker om.Pia uttrycker att vårdnadshavarna
inte har visat stort intresse för modersmålsundervisning då de främst uttrycker att de inte är oroliga för modersmålet utan för det svenska språket, och vill istället fokusera på det.
Förskollärarna uttrycker att inlärningen av svenskan stöttas av att man kan behärska sitt modersmål i första hand. Pia förklarar att samtal med vårdnadshavare dagligen sker där förskolläraren förklarar att modersmålet är viktigt för att stärka svenska språket. “Vi pratar ju mycket med vårdnadshavare om att dem ska prata sitt modersmål hemma, och vikten av att barnen får ett helt språk, ett rikt språk” (Pia).
Eva beskriver att de dagligen dokumenterar barnens processer. Varje vecka får
vårdnadshavarna möjlighet att följa processen på bloggen. Funderingar som uppkommer hos Eva är om barnet berättar upplevelsen de har varit med om på svenska eller om barnet använder sig av modersmålet i samtal med vårdnadshavare. Blir då upplevelsen annorlunda för barnet ställer sig Eva frågan. Vårdnadshavare är viktiga i samverkan med förskolan och just för att de kan prata med sina barn om vad som sker i förskolan:
18
Det är viktigt att stötta barnen i deras språkliga utveckling, detta är den del av deras identitet, det är även viktigt att ha en god samverkan med vårdnadshavare, och att man som pedagog lyssnar in och samspelar med barnet. Det allra viktigaste arbetet med barnen är att prata, lyssna, ställa frågor och benämna. (Eva)
7.Diskussion
I detta avsnitt presenteras studiens resultat i förhållande till teori och bakgrund utifrån de tre teman som uppkom under analysen. Vidare diskuteras val av metod som ligger till grund för studien. Avslutningsvis beskrivs förslag på Vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Utifrån resultatet framgår det att förskollärarna stimulerar barns modersmål i olika rutinsituationer som samling, matsituation, och i tamburen där de använder sig av olika resurser för att utveckla alla barns språk i undervisningen. Samlingssituationer kan vara en bidragande faktor som medför att barnen får använda alla sina språk genom sång, rörelse och rytmik. Skaremyr (2019) håller med om att förskollärare bör organisera samlingssituationer som utmanar barnen till att använda alla sina språk genom sång, rörelse och rytmik. Samtliga förskollärare väljer dessutom ut nyckelord när de dramatiserar en saga för att senare kunna lära begrepp och stärka barnet språk. Vidare framgår det att flerspråkighet finns överallt, och att pedagogernas roll är viktig för att utveckla barns modersmål i olika sammanhang.
Förskollärarna lyfter den dynamiska kommunikationen som dagligen sker i mötet mellan pedagog och barn, som även är viktigt i den teori som Vygotskij (2001) betonar.
Förskollärarna lyfter vikten av att alla barns språk ses som en resurs på förskolan.
Utifrån förskollärarnas svar är det viktigt att uppmuntra barnen vid olika rutinsituationer. I sångsamlingen kan det innebära att förskollärarna använder verktyg som bidrar med
förutsättningar till att sjunga samma sång fast på olika språk. Förskolans läroplan betonar att utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika uttrycksformer. Detta innebär att barnen ska få använda olika material och tekniker såväl digitala som andra (Skolverket, 2018). Norling (2015) menar att IKT står för informations och
kommunikationsteknik 5och syftar till den kommunikation som uppstår mellan människor i
användandet av digitala verktyg. Digitala verktyg gör det möjligt att använda elektroniska
19
böcker men Norling (2015) påpekar att pedagogen bör vara närvarande och interagera med barnet även vid elektronisk bokläsning. Förskollärarna uttrycker att dem ser förskolan som en social kontext och tillgång för barns språkutveckling.
Cummins (2017) hävdar att pedagogerna ska se alla barns språk som ett komplement och en resurs av varandra, eftersom barn hela tiden är närvarande i alla deras olika språk även om ljud och uttal skiljer sig. Förskollärarnas svar beskriver att alla barns språk ses som en tillgång och att samspel med omgivningen stärker språket och identiteten. Vygotskij (2001) betonar att barnet i interaktion lär sig saker om sig själv där kommunikationen med omgivningen bidrar till att barnet blir en del av en social gemenskap. Det framkommer att olika resurser som exempelvis kollegiala sammanhang skapar förutsättningar för hur språk, läs och skrivdidaktik kan främja barns modersmål i undervisning. Skolverkets (2017) granskning har bidragit till reflektion av resultatet som framkommit i studien. Granskningen visar att personal på förskolor runt om i Sverige saknar kompetens och kunskap för att kunna arbeta språkutvecklande, barnen får då inte tillräckligt med stimulering för att använda sitt modersmål. I förskolans kvalitet och måluppfyllelse beskriver Skolverket (2018) att det saknas arbetssätt som uppmuntrar och möjliggör att barn med annat modersmål än svenska
ska få stimulans i förskolan.
Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att desimulerar barns modersmål och
organiserar för att främja barns flerspråkighet i olika rutinsituationer, samt att förskollärarna använder sig utav olika resurser för att kunna möta barns olika språk dagligen. Det
framkommer inte att förskollärarna saknar kompetens och kunskap med att arbeta språkutvecklande, däremot beskrivs det att det krävs tid och erfarenhet för att planera
undervisningen och främja barns språk.Flerspråkighet beskrivs som en resurs för barns
språkutveckling som inkluderar och väver samman olika kulturer. Vi kan se att förskollärarna utgår ifrån alla barns språk istället för att dela på språken vilket skapar en positivitet och ett gott samarbete med barns olika språk. Studiens resultat visar att förskollärarna samtalar med vårdnadshavare om hur viktigt det är att underhålla modersmålet. Förskollärarna menar att inlärningen av det svenska språket stöttas av att man kan behärska sitt modersmål.
Förskollärarna uttrycker dock att vårdnadshavarna inte har visat intresse för
modersmålsundervisning utan istället är oroliga för att barnet inte har tillräckligt med kunskap i det svenska språket. Garcia och Li (2018) lyfter begreppet transspråkande och betonar att alla barns språk ska ses som en resurs för lärandet, där barnen ska få möjlighet till att tänka
20
bredare samt leva och språka i ett mångkulturellt samhälle. Förskollärarna har skapat ett bibliotek där vårdnadshavarna får möjlighet att låna hem böcker på barnet modersmål, samtidigt som boken även finns på svenska. Förskollärarna menar att det kan bidra till en interaktion och dialog som stärker barnets språk och identitet. Fredriksson och Lindgren (2019) beskriver att högläsning kan bidra till ett rikare ordförråd och god samverkan mellan hem och förskola.
7.2 Slutsats
Det vi kan dra slutsatser om är att förskollärarnas arbetssätt och syn på lärandet tyder på förhållningssättet och transpråkande i förskolan. Det är synligt att förskollärarna utgår från det enskilda barnets och dess kultur i lärandesituationer. Vi tolkar också att förskollärare som har svenska som andraspråk fungerar som en bro mellan hem och förskola. Garcia och Li (2018) utgår ifrån två strategiska principer i sin teori och beskriver den första som social rättvisa. Genom social rättvisa ses alla barns språk som viktiga för kunskapsutvecklingen och lärandet. Den andra principen utgår ifrån en social praktik och lutar sig mot undervisningen som
pedagogerna planerar. Garcia och Li(2018) poängterar att inte särskilja på barnets språk
eftersom värdet av språket är detsamma oavsett vilket språk barnet använder sig utav. De menar att barn ska få utrymme att använda alla sina språkliga resurser genom att skapa meningsfulla sammanhang där barnen kan utveckla sitt lärande på lång sikt och inte bara för stunden.
Det är viktigt att stötta barnen i deras språkliga utveckling, detta är den del av deras identitet, det är även viktigt att ha en god samverkan med vårdnadshavare, och att man som pedagog lyssnar in och samspelar med barnet. Det allra viktigaste arbetet med barnen är att prata, lyssna, ställa frågor och benämna. (Eva)
Studiens titel kommer från ett citat ovan, där en av förskollärarna uttrycker begrepp som ligger till grund för barns språkliga utveckling. Barn lär i interaktion med andra, och är beroende av sammanhanget där de får möjlighet att kommunicera, ställa frågor och lyssna. Förskolläraren ska stötta barnen genom att organisera olika aktiviteter som stärker barnens identitet och språk i förskolan.
21
7.3 Metoddiskussion
Studien utgick ifrån semistrukturerade intervjuer som bidrog till att få fram insikter om hur förskollärarna utifrån dess erfarenheter arbetar med flerspråkighet i förskolan. Vid första mötet skapades tillfälle till att informera kring etiska forsknings principer samtidigt som loggbok delades ut. Vi var till en början fundersamma om semistrukturerade intervjuer var en tillräcklig metod för att nå fram studiens fullständiga resultat, därför gjordes tillvalet av loggbok. Syftet att använda loggboken var att respondenterna skulle få möjlighet att reflektera över hur dem arbetar med flerspråkighet i förskolan, och skapa en relation mellan
respondenten och intervjuaren. Den fysiska kontakten bidrog till ett samspel med
respondenterna i det första mötet. Valet av att undersöka en och samma förskola diskuterades flertal gånger, då grundtanken var att två förskolor skulle ingå i studien. Efter kontakt med rektor som angav att de hade personalbrist på grund av den rådande situationen med Covid-19 gjordes valet att fokusera på en förskola. Att få till intervjuerna upplevdes tidspressat då det fanns bortfall av personal. Vi är oerhört tacksamma över att respondenterna medverkade i studien trots den rådande situationen. Det ansågs positivt att utföra studien på en okänd förskola, då det är mindre risk för prat om annat än det som bara rör ämnet i studien. För att öka trovärdighet i denna studie har arbetsprocessen varit tydligt beskriven och vi är objektiva under processens gång. Studien har tagit hänsyn till forskningsetiska principer vilket också säkerställer trovärdigheten. Vår studie tar utgångspunkt i ett kriteriebaserat urval, vilket innebär att de utvalda respondenterna uppfyller kriterier som målgrupp, att vara förskollärare samt har erfarenhet kring att arbeta med flerspråkiga barn i förskola. Christoffersen och Johannessen (2015) hävdar att ett kriteriebaserat urval möjliggör att få stort utbud av information från få intervjuare som senare kan kopplas till studiens syfte. Tankar och reflektioner av metodval som fokusgrupper, fallstudier och par intervjuer har under studiens gång uppkommit. Vi ställer oss frågan ifall det hade bidragit till djupare diskussioner, då respondenterna i samspel fått komplettera varandras svar, samtidigt som vi reflekterar över att vi då kanske inte fått fram just individens erfarenheter, utan istället finns en risk att någon annan tar över samtalet.
22
7.4 Vidare forskning
Förskollärarnas berättelse ger oss en indikation av deras arbete med flerspråkighet som berikar barnet både enskilt och i grupp. Vi upplever att Cummins förklaring till vardagsspråk och kunskapsspråk är intressant att fördjupa sig i, då resultatet inte påvisade dessa begrepp. Vidare forskning kring SKUA som är ett språk och kunskapsutvecklande anser vi hade bidragit till en kompetensutveckling som hade berikat undervisningen och dess organisering för att främja barns språkutveckling. Även flerspråkighet ur ett internationellt perspektiv hade varit spännande att fördjupa sig i.
23
Referenslista
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. (s. 86–107).
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Natur & Kultur.
Fredriksson, M., & Lindgren Eneflo, E., (2019). Man blir lite osäker på om man gör rätt – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Tidsskrift for Nordisk
Barnehageforskning, 18(1). https://doi.org/10.7577/nbf.3080
Ganuza, N., & Sayehli, S., (2020). Skolverkets forskning och utvärdering om flerspråkighet https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet
García, O. & Li, W. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. (Första utgåvan). Natur & kultur.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet. (Femte upplagan). Studentlitteratur.
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8350/1574760755552/translang uaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. [Avhandling, Göteborgs universitet].
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, A Hjalmarsson, M & Franzén, K (Red), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.144–152). Liber.
Norling, M. (2015). Förskola n-en arena för social språkmiljö och språkliga processer (Publikation Nr.173) [Avhandling, Mälardalen University].
24
Ring, A. (2018). Språk, lärande och identitet. Lärportalen, Skolverket 2017 14 (14).
Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan, [Licensuppstats, Karlstad University Studies].
Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola, [Doktorsavhandling, Karlstads University Studies].
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut- och
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling/
Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018) (Rapport nr.2015:3
364).
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Rapport-till-regeringen/Redovisning-av-regeringsuppdrag/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse2/
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Skolverket (2020). Regler och ansvar i skolfrågor. Rätt till modersmålsundervisning
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
Svensson, G. (2018). Transpråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Begreppet translanguaging och dess ursprung
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8350/1574760755552/translang uaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf
SFS 2010:800: Med lag om införande av skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
25
Öberg. P. (2015). Livs historieintervjuer. I Ahrne och Svensson (Red), Handbok i kvalitativa
metoder. (s.56–67) Liber.
26
Bilaga 1
Samtyckesbrev
Vi är två studenter som heter Indira Mrkonja och Natalie Vukmirovic vi genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Hur förskollärare planerar undervisning för att uppmuntra och stötta barns flerspråkighet i förskolan? Vi genomför denna studie i syfte att bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; för få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och för att fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University. All information som genereras kommer att följa Vetenskapsrådets etiska principer och riktlinjer (2002). Detta betyder att vi kommer behandla intervjuerna konfidentiellt, vilket garanterar att du som deltar i intervjun inte kan bli identifierad. Vi kommer att göra vårt yttersta så att ingen obehörig får tag på intervjuerna, och använda lösenkod på mobiltelefonen där inspelningen finns. Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka ditt samtycke när som helst, och av vilken orsak som helst. Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig Carin Falkner
(carin.falkner@ju.se)
eller examinator Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se).
Jag vill delta i intervju och tagit del av informationen. Namn ____________________________________ Underskrift ________________________________ Datum _____________
27
Bilaga 2
Loggbok frågor
1. Vad tänker du om flerspråkighet?
2. Vad är viktigt/mindre viktigt gällande flerspråkighet, varför tänker du så? 3. Har ni tillräckligt med kunskap gällande flerspråkighet, vad beror detta på? 4. Ge två exempel kring hur du planerar i undervisningen för flerspråkighet.
Intervjufrågor
1. Hur arbetar du för att stimulera flerspråkiga barn, på alla språken?
2. Vilka pedagogiska verktyg används i undervisningen?
3. Hur synliggörs flerspråkigheten i den fysiska miljön på avdelningen?
4. Finns det modersmålsstöd/modersmålspedagoger? Om ja, beskriv gärna hur arbetet ser ut?
5. Hur arbetar du med flerspråkighet i olika rutinsituationer, ex en samling situation? 6. Hur planerar du för att utveckla barns flerspråkighet?
