Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Bärbara datorer och elevvanor
En studie om förändringar i elevernas rastvanor i samband med Lunds kommuns satsning
”En dator för varje elev”
Notebooks and habits of pupils – A study about changes in the habits of pupils in
connection with the investment in notebooks for all students of the city council of Lund
Gunter Bergmann
Lärarexamen 90hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp Slutseminarium 2011-11-23
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Laid Bouakaz Institution Individ och samhälle
- 2 -
Sammanfattning
Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ”hänger” med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ”normalt.”
Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna. Anledningen till detta var att det befarades finnas en risk för negativa konsekvenser för skolverksamheten. Samtidigt skulle mediernas och min egen bild utredas med hjälp av en seriös undersökning, eftersom jag också kunde vara påverkad av den offentliga diskursens stereotyper mot vissa innovationer. Resultatet är det här arbetet.
I undersökningens centrum står frågan, om införandet av de bärbara datorerna verkligen har förändrat elevernas rastvanor. Samtidigt skulle det undersökas om en sådan möjlig förändring påverkar lektionerna på något sätt. Därför gjordes en enkät bland 94 elever på en skola i Lunds kommun. Eleverna frågades om sina rastvanor i samband med datoranvändning. En andra enkät bland 12 lärare på samma skola och en ytterligare skola, belyste pedagogernas uppfattning av utvecklingen.
Arbetet visar att rastvanorna har förändrats. Samtidigt visar undersökningen en bild av elever som har ett distanserat förhållningssätt mot sina datorer. Däremot visar sig förhållandet till mobilerna inte lika distanserat. Undersökningen leder till slutsatsen att eleverna för det mesta ser datorerna som ett redskap för lärandet i skolan och använder redskapet sällan som underhållningsverktyg i
- 3 -
skolkorridorerna, men däremot tenderar mobilerna mot riktningen att ställer till problem. Det kan orsaka en upptagenhet hos eleverna.
- 5 -
Innehåll
Sammanfattning ... - 2 - 1. Inledning ... - 8 - 1.1. Inledande text ... - 8 - 1.2. Arbetets syfte ... - 11 - 1.3. Frågeställning ... 11 -2. Teori ... - 13 -2.1. Forskningsläget, lagliga ramar och egna funderingar ... - 13 -
2.2. Att mäta elevernas dator- och mobilvanor under rasterna – varför? ... - 19 -
2.3. Kritiska användare – avgränsningen och möjligheter av begreppet ... - 21 -
2.4. Skolan som en plats för undersökning av elevernas IKTvanor ... 23
-3. Metod ... - 25 -
3.1. Varför enkätformen? ... - 25 -
3.2. Reliabilitet och validitet ... - 27 -
3.3. Var genomfördes enkäten och varför? ... - 28 -
3.4. Enkätens struktur ... - 29 -
3.4.1. Elevenkäten ... - 30 -
3.4.2. Lärarenkäten ... - 32 -
3.5. Enkätens problempunkter ... - 33 -
-- 6 --
4. Enkäternas resultat ... - 35 -
4.1. Vad säjer elevenkäten om elevernas rastvanor i relation till IKT-användning resp. datorvanor under rasterna? ... - 35 -
4.2. Vad säger lärarenkäten om elevernas datorvanor och konsekvenserna för undervisningen? - 38 - 4.3. Bortfall ... 40
-5. Analys och diskussion ... - 40 -
5.1. Elevernas och lärarnas svar i spegeln till skolans och IKT-strategidokumentets syfte ... - 41 -
5.2. Problempunkter resp. optimeringsmöjligheter för undersökningen ... 44
6. Viktiga slutsatser och vidare forskning ... 46
-Litteratur ... - 48 -
Bilaga 1: Enkät till elever ... - 51 -
Bilaga 2: Enkät till lärare ... - 44 -
Bilaga 3: Utvärdering av elevenkäten åk 8 ... - 47 -
Bilaga 4: Utvärdering av elevenkäten åk 9 ... - 51 -
- 8 -
1. Inledning
”Teknologi! Det känns som om vi höll på att svepas med av denna enorma störtflod – vi vet inte vart vi är på väg, eller varför, men vi har fastnat i strömmen. Jag tycker att vi borde stanna och titta efter innan det är försent.”
(Biträdande skolinspektör, Long Island, New York)1
”Datorernas intrång har varit jättepositivt, men där måste vi också lära oss att acceptera att eleverna är betydlig duktigare än vi och att det är vi som lär oss mest från eleverna och inte tvärtom.” (En lärare från en skola i
Lunds kommun i en intervju)2
1.1. Inledande text
Det pågår sedan flera år en häftig diskussion i skolorna och medierna om nyttan och skadan när skolorna tar på sig att använda digitala kommunikations- och informationsteknologi (i den vidare texten förkortas som IKT) i sin dagliga verksamhet. Framförallt är det bärbara datorer som framställs som ett verktyg som påverkar våra barn på ett dåligt sätt och t.o.m. fördärvar eleverna i sina ansträngningar att hämta in kunskaper under lektionerna. Kunskapsbegreppet i diskursen är ofta vagt och oaccentuerat, men det är ganska tydligt att uppfattningarna syftar till en borgerlig lärandeuppfattning från 1900-talets förkrigstid, dvs. man förväntar sig att eleverna ska kunna räkna sina uppgifter, lära sig årtal eller kungar eller ska plugga glosorna i de olika språken. Man anser att de inte ska slarva med sina resurser till förmån för oväsentliga saker som t.ex. att sitta på korridorerna eller i klassrummen och spela spel på datorn eller kommunicera med sina vänner via Facebook eller andra sociala nätverk.
Å andra sidan har användningen av IKT genomsyrat mediernas, offentlighetens och föräldrarnas vardag utan att man stort sett ifrågasättar det. 2010 använde redan 93 procent av svenskarna mellan
1
Citat hämtad från Healy 1999, s. 13
2
- 9 -
16 och 74 år Internet och 88 procent surfar nästan dagligen i den virtuella rymden.3 Föräldrarna utrustar med självklarhet sina barn med datorer, mobiler eller smartphones och redan 59 procent av barn och ungdomar mellan 9-16 år kan använda Internet dygnet runt. Bland ungdomarna mellan 13 och 16 år är andelen med 70 procent ännu högre. Emellertid har det inte bara för affärsmän blivit normalt att vara uppkopplade fram till den sena kvällen, utan också föräldrarna förväntar sig att kunna kontakta t.ex. barnens lärare fram till midnatt via e-post eller sms. En grundskolerektor från Mellansverige återgav det på punkt och pricka när han skrev att det är konstigt att en t.ex. tidning utlyser en tävling där ungdomar mellan 13–19-åringar kan vinna en iPhone medan samma tidning parallellt kritiserar att skolan ger eleverna möjligheten att koppla upp sig i skolans nätverk dygnet runt.4
När man läser sådana inlägg märker man hur paradoxalt den nämnda offentliga diskursen egentligen är, när man ställer den mot samhället verklighet som har lagt hela sitt fundament på den digitala informations- och kommunikationsteknologin.
På andra sidan finns det en rad goda skäl att vara kritiskt mot en alltför blind och odistanserad introduktion och användning av datorer och mobiler resp. smartphons i skolan. Diskursen kring de här verktygen måste grundas av seriösa och forskningsrelaterade argument. Datorer är viktiga verktyg som i undervisningsverksamheten kan vara till stor nytta, men man måste vara medveten om att de inte löser alla problem. För närvarande finns det rätt lite forskningsmaterial som belyser datorernas särskilda nytta i skolan som läranderedskap.5 Dessutom saknas ordentlig kunskap eller ett register för nyttiga läromedel för vartenda ämne. Som mina egna erfarenheter visade är det fortfarande många lärare som är ganska oerfarna i att inkludera datorerna på ett didaktiskt meningsfullt sätt i sina undervisningsaktiviteter. Det är ett argument för en extrasatsning i båda forskningen och lärarfortbildningen för att kunna reagera adekvat på samhällets utmaningar inom IKT-området.
Forskningen hänvisar på ett annat problem som också blev intressant för mitt arbetes initialläge. Det visades att IKT:ns användning påverkar minnets struktur samt vårt sätt att förnimma vår omgivning. Dessutom visade det sig att bildflödet som vi konsumerar dagligen samt möjligheten att växla väldigt snabbt mellan olika arbetsytor kan leda till koncentrationssvårigheter, trötthet och en oförmåga att fokusera sin uppmärksamhet på problemet som ska lösas just i detta ögonblick.
3
Statistiska centralbyrån 2010
4
Grimsell 2011
Kommentaren syftade på en artikel i lokaltidningen som hade granskad skolans verksamhet precis enligt det ovan nämnda mönstret.
5
- 10 -
Under min praktiktid på min utbildningsskola var jag med när bärbara datorer introducerades som ett vanligt arbetsverktyg för varenda elev. Detta kallades ”En-till-en-projekt” och avser en dator för varje elev. Under min verksamhet som lärarpraktikant påmindes jag ofta på den offentliga diskussionen i medierna i samband med relationen mellan den digitala tekniken och människan och på det som jag redan hade läst i litteraturen. När jag under rasterna såg en del elever sitta i korridorerna och syssla med sina datorer frågade jag mig, vad de håller på med sina datorer och vilka konsekvenser detta ska få. Representerade bilden bara ett tillfälligt intresse för verktygen på grund av sin novitet eller framställde bilden ett avtryck av en ny tendens?
För att undvika för snabba, enkla eller felaktiga slutsatser som skulle hamna i samma spår som mediernas stereotypa diskurs började jag utarbeta ett koncept för en undersökning som skulle ta reda på vad eleverna verkligen gör med sina nya digitala verktyg under skolans vardag, framförallt under den tiden, där de får bestämma själv över användningssättet. Det är en truism att man kan ha nytta av sina verktyg men också använder de så att man provocerar en skada. Jag utgick därifrån att man, om man vill ha nytta av sina redskap, måste förhålla sig kritiskt mot dem. Ett kritiskt förhållande innebär för mig att man vet, vad man vill och att man är medveten om både de positiva och de negativa effekterna. Däröver blev det intressant för mig att se för vad datorerna under rasterna användas och att sätta de här aktiviteterna i ett förhållande till andra aktiviteter som t.ex. att träffa och snacka med kompisar eller att gå ut och röra sig på det ena eller det andra viset. Att sätter datorerna i en relation till mobilernas användning blev en annan viktig punkt eftersom mina egna erfarenheter från undervisningsverksamheten visade också att mobilerna ställer ibland till problem under lektionerna. Frågan som intresserade mig mest, är tydligt sagt, kan man eleverna i åk 7 ock 8 anse som kritiska användare av sina bärbara datorer eller inte och ställer de här bärbara datorerna verkligen till så stora problem som det diskuteras i den offentliga diskursen. Den andra stora frågan är, hur datoranvändningen förhåller sig till mobilernas resp. smartphones användning. Kan man överhuvudtaget säga att det finns ett problem när man diskuterar elevernas förhållande till sina IKT-verktyg i samband med skolverksamheten?
- 11 -
1.2. Arbetets syfte
Syftet med det här arbetet är att fokusera ett område som enligt min faktainsamling inte har undersökts i något forskningsprojekt tidigare, nämligen hur och varför eleverna använder sina digitala verktyg under rasterna. Styrdokumenten som Europaparlamentets nyckelkompetensrekommendationer6, den nationella läroplanen7 samt kommunala IKT-strategi-dokument8 kräver en kompetent medieanvändning, vilket är avsett för och i samband med införandet av bärbara datorer för alla elever ska utredas om eleverna datorvanor kan anses som ett kompetent brukande eller inte. Den särskilda vikten i undersökningen läggs på kompetensen för att undvika risker. Detta görs mot bakgrunden om en bra lärandemiljö i skolan och en väl fungerande undervisningsprocess. Å andra sidan ska efterlysas om den stereotypa mediebilden om bara i skolkorridorerna sittande och datorupptagna elever stämmer överens med verkligheten. Det inkluderar en kritisk analys om datorernas betydelse under rasterna jämförd med mobilens resp. smartphonens relevans.
Bakgrunden för detta var att Lunds kommun satsade som flera andra kommuner i Sverige, på att utrusta alla sina elever fr.o.m. åk 7 med bärbara datorer.
De nämnda punkterna utreds med hjälp av en kvantitativ undersökning som genomfördes i enkätform på en skola i Lunds kommun hos två parallella årskurser i såväl åk 8 som i åk 9. Skolan var med i Lunds kommuns satsning ”En dator för varje elev” och överlät de bärbara datorerna för eleverna för ett självansvarigt bruk, d.v.s. på basen av ett kontrakt som fixerade reglerna för tillämpliga användningsområden och förbjudna aktiviteter, fick eleverna ta hand om sina datorer dygnet runt och själva ansvara för vad de används till.
1.3. Frågeställning
För att kunna mäta elevernas kompetens för att undvika risker i samband med deras IKT-användning och en kvalitativ förändring av lärandemiljön fokuseras följande frågor i arbetet:
Har införandet av bärbara datorer som redskap för självansvarigt bruk förändrat elevernas vanor under rasterna?
6 Europaparlamentet 2006 7 Skolverket 2010 8 Lunds kommun 2010
- 12 -
Skapar de bärbara datorerna och deras användning under rasterna en upptagenhet bland eleverna att detta leder till konsekvenser för de efterföljande lektionerna? Den här punkten inkluderar också frågan, om datorbrukandet under rasterna tar positiva eller negativa effekter med sig.
Vad gör eleverna med sina IKT-verktyg, särskilt med sina nya bärbara datorer under rasterna? Om de bärbara datorernas bruk under rasterna påverkar lektionerna, så ska frågan utredas: Hur förhåller sig detta till andra IKT-verktyg? Är påverkandet mer problematisk än t.ex. om sysslandet med mobiler resp. smartphones?
- 13 -
2. Teori
2.1. Forskningsläget, lagliga ramar och egna funderingar
Att införa bärbara datorer i undervisningsverksamheten och att överlämna verktygen till eleverna, är ett nytt och stort steg för varje skola. Att lämna över ett komplext verktyg till eleverna är alltid ett experiment. I det här fallet att Lunds kommun bestämde sig för att utrusta varenda elev med en bärbar dator9 var experimentkaraktären ytterligare utpräglad eftersom det fanns och fortfarande finns stora skillnader angående kompetens bland både lärarna och eleverna. Enligt Lunds kommuns strategi är de bärbara datorerna avsedd för att användas som redskap för lärandet10. Lärande definieras som ”varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring
som inte bara beror på glömsk, biologisk mognad eller åldrande”.11 Med den här generella
definitionen kan varenda aktivitet med en dator anses som en del av lärandeprocessen och det inkluderar också sysslandet under rasterna, eftersom all information, vi tar emot, är en handling och varje handling förändrar vår minnesstruktur.12 Enligt Illeris bidrar detta till ett lärande.13 Å andra sidan har minnet ett begränsat kapacitet. Dessutom måste skolan avgränsa sitt lärandebegrepp mot detta som inte lagstiftningen slår fast. I samband med sitt lärande-begrepp uppmärksammar också Illeris på problemet att lärandet kan gå åt fel håll. I det här sammanhanget introducerar han termen
ideologisk missuppfattning.14 Han menar att det förekommer missuppfattningar om det som
individen ska sträva efter i ett samhälleligt sammanhang. Sådana missuppfattningar hindrar ett framgångsrikt lärande mot bakgrunden av individen som en i en social gemenskap inkluderade varelse. T.ex. kan individen tillägna sig kompetenserna för att mobba andra människor eller såra dem. Detta är icke-önskvärt. Illeris hänvisar också på punkten att en ideologisk missuppfattning också kan inkludera en missuppfattning om detta vad ett redskap är avsett för. Det kan handla om en kniv, ett kreditkort eller vad som helst. I mitt sammanhang kommer datorerna att utredas om de används som ett redskap för ett önskvärt lärande eller inte. Lärandet i skolan uppfattas och definieras som de 9 Lunds kommun 2010 10 Ibid. 11 Illeris 2007, s. 13 12 Klingberg 2007 13 Illeris 2007 14 Illeris 2007
- 14 -
tillägnandeprocesserna som stimuleras mot bakgrunden av samhällskonventionerna, d.v.s. i samband med läroplanens och kursplanernas mål. Alla IKT-verktyg i skolan har uppgiften att antingen stödjer eller förstärker de här inlärningsprocesserna eller att åtminstone inte motarbetar lärandeprocessen.
Som min undersökning visade finns bortsett från ett pilotprojekt på en skola i Mellansverige från slutet av 1990-talet15 och en satsning i Sandvikens16 och en i Falkenbergs kommun17, inga större erfarenheter eller studier om nyttan och risker om den nya En-dator-till-varje-elev-hanteringen i Sverige. Däremot finns studier i den amerikanska forskningslitteraturen, där en mängd rapporter och utvärderingar skrevs eftersom man redan började under 1990-talet att satsa på IKT i skolorna. Problemet med de här rapporterna är att de fokuserar bara på inlärningsprocesser under lektionerna och skriver ingenting om datorernas betydelse resp. inflytande under rasterna. Först så småningom och först sedan IKT har etablerat sig som vanliga verktyg också i det privata, kommer utredningar om deras inflytande på individens struktur och vardagsadministration in. I skolsammanhang ligger fokus fortfarande på de didaktiska möjligheterna och verktygens meningsfulla användning under lektionsverksamheten. Däremot har rasterna en stor betydelse för både lärarna och eleverna eftersom det är tillfällen att återhämta sig och sköta sitt sociala umgänge.18 Man skiljer uppenbarligen i litteraturen fortfarande mellan skolan som en plats där det undervisas och rasterna som en del av det privata. Jag anser att en sådan uppdelning är problematisk. Det som eleverna håller på med under sin fritid på skolan, är en del av skolan och i den pedagogiska litteraturen råder enhällighet att skolan och fritid bilder en enhet för lärandet. Anmärkningsvärt är det därför att de IKT-forskningsprojekten exkludera detta. Det saknas ett helhetsperspektiv. Ett av de få studier som försöker utforska den digitala teknikens betydelse i sin helhet, är dokumenterad av ungdomspsykologen Jane M. Healy.19 Även om boken i IKT-utvecklingens mått mätt är jämförelsevis gammal, så innehåller den fortfarande mycket aktuella och med sina djupgrävande analyser viktiga slutsatser om möjligheter och gränser med IKT. Healy själv menar att hon på grund av sina forskningsresultat har gått från att vara ett entusiastisk språkrör för den digitala tekniken till en mycket kritisk konsult av IKT-användningen inom skolverksamheten.20
15
Dokumenterad av bl.a. Naeslund 2001. Projektet fick mycket kritik från forskaren för den dåliga pedagogiska hanteringen.
16
Dokumenterad av bl.a. Alexandersson, Hurtig & Söderlund 2006.
17
Dokumenterad av bl.a. från Hallerström & Tallvid 2008.
18 Åberg 2006 19
Healy 1999
20
- 15 -
Healy uppmärksammar på problemet att minnets prestationsförmåga inte klara av de virtuella representationerna som presenteras på IKT-verktyg.21 Men hon säger att framförallt informationsflödet via Tv:n och datorerna särskilt i de lägre åldersgrupperna, sätter minnet på prov för att det inte finns tillräckligt med utrymme för att tolka den information som flödar över användaren. Det sättas bara avtryck i förnimmelsen utan att användaren kan knyta ihop detta med sina egna konkreta erfarenheter.22 Det som eleverna konsumerar via TV, webbsidor, spel eller
filmklipp saknar en konkret referenspunkt i minnet där den individuella verkligheten formas. Hon säger explicit att det behövs en handledning för barn och även för ungdomar i att överbryggar gapet mellan den rena abstrakta informationen och den konkreta inkluderingen i det egna minnet.23 Hon menar att lärandet inte kan stimuleras bara med hjälp av konsumtion. Det måste finnas en grund som exploateras med hjälp av alla sinnen och individuella erfarenheter. Abstrakta bilder från IKT-verktyg är för barn och stort sett också för ungdomar bara bilder som inte får någon betydelse för lärandet. De står bara för den virtuella världen som de härstamma ifrån. Det finns ingen länk till sinnen och känslor. Länken måste först utvecklas med hjälp av handledning. Informationerna måste bearbetas. Healy påpekar att också tonåringar behöver stöd i hanteringen av den här virtuella världen eftersom först mellan 14 och 16-års ålder24 har hjärnan uppnått mognadspunkten där abstrakta medievärldar kan sättas in i det komplexa sammanhanget mellan de egna erfarenheter och det som individen konsumerar via IKT-medier. Att ha en förmåga att sätta in det konsumerade i ett komplext sammanhang är en oundviklig sak för att kunna verkställa en kritisk bedömning om det man konsumerar.25 Healy säger att IKT kan erbjuda många nyttiga stimulanstillfällen för lärandet men det ska ske under handledning. IKT under rasterna är inget som barn och ungdomar skall ägna sig åt, menar hon.26 Hennes slutsats är ett resultat av samspelet av den ovan nämnda gradvisa utvecklingen av barns selektionsförmåga samt det redan i och för sig starka stimulans- och informationsnivån som ett lektionspass för med sig. Flerkanalsstimulansen via IKT kräver lika mycket uppmärksamhet och koncentration som ett undervisningspass och även om man tycker att bilderna snurrar förbi så är det många av dem som fastnar i minnet.27 Men för att kunna bearbeta de nya informationerna, kastas de gamla lektionsinformationerna ut. Healy säger att alla individer behöver utrymme för att kunna bearbeta och urskilja informationerna. Särskilt barn och ungdomar som håller på att lära sig att 21 Healy 1999 22 Ibid. s. 275 23 Ibid. 24
Det är beroende av individen, säger Healy, och för det mesta är det hos tjejerna tidigare än hos killarna.
25 jfr Klingberg 2011, s.27 ff. 26
Healy 1999, s. 276
27
- 16 -
filtrera bort de oväsentliga från de väsentliga informationerna, löper risk att hamnar i ett kontinuerligt konsumtionsläge utan att kunna tilldela en plats för de här informationerna för att kunna bearbetas ordentligt och sparas. Allt lärande blir på det här viset meningslöst eftersom alla inhämtade kunskaper och informationer spolas bort av det nya informationsflödet.28 Stödet för dessa påståenden finner hon i sin egen och andra psykologers forskning. Hon kompletterar med att detta gäller framförallt i samband med datorspelandet eller klipptittandet som via bilderna skapar referenspunkter som omedvetna stimulerar och stör minnets bearbetande av de tidigare informationerna. Healy påpekar explicit på faktum att tv:n är lika krävande som datorer och det är inte datorernas skriftkultur utan bild- och informationsflödet som strömmar från de vanliga webbsidorna eller spelytorna. Dessutom konstaterade hon att de nästan oändliga val- och länkmöjligheterna förledar barn att klicka sig vidare genom den virtuella världen utan att informationerna på varje sida får någon betydelse för konsumenten. Barnen och ungdomarna behöver lära sig att skilja väsentliga från oväsentliga informationer och så länge den här kompetensen inte finns, är allt bara en ostrukturerad massa som man blint petar i. Den här punkten bekräftas av Türcke29 som går ännu längre i sitt fastställande, där han jämföra barnens och ungdomarnas beteende med hyperaktivitetssyndromen vilka kännetecknas att den berörda inte kan hålla fokusen på en sak utan tvångsmässigt måste förflytta sig från ett fokus till ett annat. Säkerligen skulle smartphones med alla sina funktioner också ha inkluderats, men när boken skrevs, var detta ännu inte aktuell.
I sin bok Den översvämmande hjärnan styrker Klingberg30 det här konstaterandet med sin forskning likasom Hallowell i uppsatsen Overlloaded circuits: why smart people underperform.31 Hallowell beskriver under begreppet ADT (Attention Deficit Disorder) hur dagens medelklassmänniskor kommer in i ett tillstånd av temporära uppmärksamhetsstörningar på grund av att arbetsminnet blir överstimulerad. Hallowell valde medvetet begreppet ADT för att illustrera närheten till Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) – bara utan hyperaktivitet. Enligt Hallowell orsakas deficiten genom en flerkanalinput via våra kommunikationsverktyg. De digitala verktygen har inte bara ökat vår tillgänglighet, säger han, utan också skruvat upp kraven på en permanent tillgänglighet från arbetslivets och privatlivets sida som en följd av detta. Trycket att vara tillgänglig permanent via flera kanaler och att hålla fokusen på alla informations- och
28 Healy 1999, s. 132 ff. 29 Türcke 2008 30 Klingberg 2007 31 Hallowell 2006
- 17 -
kommunikationsmedier som e-mail, mobil, internet, videoconferencing och face-to-face leder till koncentrationsstörningar och utmattning, vilket enligt statistiken i stor omfattning ökar i medelklassen som arbetar i en IKT-genomsyrad miljö. Många tycker att deras bristande kapacitet gör att de känner sig otillräckliga i sitt jobb, men Hallowell säger att det är teknikens obegränsade resurser som missuppfattas som förebild för vår egen prestationsförmåga.
Schirrmacher32 argumenterar i samma spår och ser här en determinism mellan de digitala
verktygen och vårt beteende. En mobil eller en dator står till förfogandet 24 timmar per dag för användaren. Mjukvaran styr och kontrollerar processer dygnet runt. Den utför det den är programmerad att göra. Det är en maskinrytm. Schirrmacher ser en tydlig tendens att individen börjar anpassa sig efter den här schablonen. Det förväntas i allt fler sammanhang att individen ska vara nåbar 24-timmar om dygnet precis som datortekniken. Det gäller inte bara för områden som journalistiken, där en nyhet numera sprider sig i realtid, utan det gäller mer och mer också det privata. Folk eller institutioner kan skicka ut informationer när som helst. Samtidigt kopplas det ihop med det outtalade kravet att mottagaren ska reagera så fort som möjligt. Att arbetsgivare utrustar sina medarbetare med smartphons eller liknande förbinder sig t.ex. med den tysta fordran att de ska vara nåbara och beredda också efter jobbet och t.o.m. fram till den sena kvällen eller redan på morgonen vid frukostbordet. De digitala verktygen hjälpa till att suggerera ett reaktionsbehov. Med ljudsignaler suggerera de att den inkomna informationen är något viktigt. Från den psykologiska konceptionen är detta bestickligt vidrig, eftersom ljudet signalerar å ena sidan ett behov, d.v.s. att man är oumbärlig, vilket i och för sig ger heder och självförtroende, medan samtidigt jobbet just med detta tränger in i den privata sfären, för att minska fritiden och det personliga sociala livet till förmån till arbetsgivarens intressen. Sedan komplexa datorprogram styr företagsreaktioner eller politiska beslut jordklotet rund i realtid33, förstärks den här processen ytterligare. Som jag redan i inledningstexten nämnde, märks den här determinismen mellan digitala funktionsprinciper och förändrade kommunikationsvanor på grund av våra mediala erfarenheter också i skolan. Vi själva förväntar oss så småningom att kunna kommunicera när som helst.
Healys, Hallowells och Schirrmachers kritiska diskurser syftar på informationsflödet, men ändå skiljer sig ansatserna från varandra. Medan Healy lägger vikten på ett otillräckligt bearbetande av bildkoder, d.v.s. på informationerna som bara konsumeras för att sedan ligger i minnet som en ”tom hylsa”, så syftar Hallowells forskning på en informationskultur som bygger på en värdegrund att man måste hinna med för att få acceptans i samhället. För att få en plats i gemenskapen ska man fungera
32
Schirrmacher 2009
33
- 18 -
precis som tekniken man brukar. Man ska vara uppdaterad. Men både diskurserna slår fast att minnet överbelastas på grund av att informationsselektionsmekanismerna inte längre kan prestera detta som de egentligen skulle kunna prestera.
I litteraturen hittar man yttranden som bekräftar att det också i skolan finns en anknytning till det de tre författarna skriver. En fritidsledare citeras bl.a. så här: ”Ungdomarna sitter vid Internet och
mobilen är det sista som stängs av på kvällen, om ens överhuvudtaget. Vi är flockdjur och nu har vi möjligheten att vara med vår ”flock” hela tiden över nätet osv. Sömnen kan bli lidande. De sitter vid sin dator och gör läxor samtidigt är de inne på Facebook, samtidigt som MSN är igång, mobilen
klingar, mamma ropar att maten är klar och sedan är det träning…”34 Jag är skeptisk mot att den
bilden gäller för majoriteten av ungdomar, men å andra sidan verkar det att det ändå finns tecken för en trend som har börjat sätta i gång, i vilket omfång som helst. Frank35 menar att stress i samband med IKT orsakas huvudsakligen på grund av att man jämför sig ständigt med andra. Användarna utförar handlingar som är ett resultat av jämförelsen.
Därför ska den här undersökningen belysa frågan, hur kompetent eleverna brukar använda sina digitala verktyg och särskilt datorerna. Hallowell uppmärksammar på grund av sina undersökningar att precis det här beteendemönstret leder till utmattning och utbrändhet.36 Det påvisar att en mediekompetens krävs.
Medan listan över risker i samband med datoranvändningen i skolan har blivit ganska lång, finns ändå en ännu längre lista med synpunkter angående datorernas nytta. Det börjar med att fakta kan sökas via Internet, via skolnätverket kan kommunikationen mellan skolpersonalen, eleverna och föräldrar underlättas. Uppgifter eller länkar kan hämtas i, i diskussionsforum kan frågorna från undervisningspass återupptas eller i de enstaka ämnena kan olika mjukvaror, hemsidor eller animationer på webben med en mångfald av pedagogiska knep hjälpa till att förbättra inlärningen på ett sätt som de traditionella läromedlen inte kan konkurrerar med. I det väl undersökta och dokumenterade En-dator-till-varje-elev-projektet i Falkenbergs kommun hävdar lärarna som en stor poäng att eleverna har med sina datorer tillgång till läranderesurser dygnet runt.37 Men de här punkterna syftar stort sett på lektionerna själv, även om man kan efterlyser informationer också under rasterna, framförallt för undervisningsverksamheten. Enligt litteraturläsningen ska rasterna
34
Antblad & Karlsson 2009
35 Frank 2009 36
Hallowell 2006
37
- 19 -
vara ett tillfälle för att återhämta sig och för att kommunicera med varandra face-to-face, vare sig elever med varandra eller med personalen resp. tvärtom. Arbetsmiljöverket rekommenderar för eleverna efter femtio minuter stillasittande en tio minuters rast med olika aktiviteter och mycket motion.38
Alla grundläggande undersökningar i samband med datorarbetet i skolan i Sverige framhåller att det krävs en särskilt kompetens bland både lärarna och eleverna för detta.39 Även Lunds kommuns
IKT-strategi-dokument lägger stor vikt på det faktum.40 Samtidigt utnyttjar eleverna rasterna för att upprätthåller sina sociala kontakter. En del har av det här kontaktandet har förskjutit sig till webben eller mobilen. Syftet kan därför inte vara att skolan ska verka som ett hinder för elevernas relationer. Men för att upprättbehålla en bra lärandemiljö och kunna garantera en givande inlärning är en varsam hantering av de digitala redskapen en viktig förutsättning. Hur varsamt eller kompetent eleverna hanterar sina nya datorer och sina mobiler, detta ska den här undersökningen utreda.
2.2. Att mäta elevernas dator- och mobilvanor under rasterna – varför?
En punkt som framträdde som mycket viktig i litteraturen, var en möjlig överbelastning eller stress i samband med IKT. Överbelastning eller stress kan orsakas av en långvarig och intensiv flerkanalsrepresentation på bildskärmen41, men huvudsakligen orsakas stress i samband med IKT på grund av att man ständigt jämför sig med andra och handlar på ett sätt som är ett resultat av jämförelsen.42 Det kan också konstateras att många problem som uppstår med stress i samband med IKT har en anknytning till beteendekodexen i individens omgivning. Elevernas egna vanor påverkas mycket av kontakt- och bindningspersonernas.43 Å andra sidan måste konstateras att den enskilda lärarens inflyttande är begränsat när felutvecklingar ska rättas till. Däremot spelar skolan i sin helhet en nyckelroll i ett åtgärdsprogram, eftersom alla beteendemönster och förhållanden speglar samhällets fundament. Därför är det viktigt att skolan iakttar och förnimmer pågående processer för att kunna reagera och eventuellt motverkar oönskad utveckling.
38
www.av.se/teman/datorarbete/olika_miljoer/skolan/fakta_datorer_skolan.aspx
39
Alexandersson, Hurtig, Söderlund 2006; Hallerström & Tallvid 2008; Naeslund 2001
40 Lunds kommun 2010 41 Healy 1999; Klingberg 2007 42 Frank 2009 43
- 20 -
Den här undersökningen är därför ett verktyg för att registrera förändringar angående skolmiljön och undervisningsverksamhet, men studiens möjligheter och omfång är mycket begränsade angående tid och undersökningsföremål och ska därför konstaterar att vi inte kan mäta elevernas beteende. För att undersöka beteendet behövs ett index med komplexa undersökningsåtgärder som redovisar beteendeindikatorer. Man måste anstränga sig vid en grundläggande inventering, vilka kriterier som överhuvudtaget ska vara med som indikatorer på en beteendeförändring. Det här fältet kan bara bearbetas av forskningsprojekt inom psykologin med hjälp av dess komplexa utredningsverktyg. Inte heller kan vi mäta beteendet av elevernas centrala referenspersoner, d.v.s. först och främst föräldrarnas uppförande i hemmet i samband med IKT. Det är inte skolans uppgift att utreda och föreskriva vårdnadshavarna på vilket sätt de sköter sina kommunikations- och konsumtionsvanor.
Däremot kan vi registrera elevernas vanor och tolka dem som indikatorer för en viss utvecklingstendens. I samband med en felaktig användning, d.v.s. en användning som går emot lärandeprocessen och skolans uppgift, har vi plikten att motarbeta. Skolan ska stimulera elevernas personlighetsbildning med syftet att eleverna ska kunna utveckla sig till en kompetent och kritisk medborgare.
Men vad är ett tecken för en felaktig användning? Jag anser att ett tecken på att en elev har svårt att förhålla sig balanserad till sina IKT-verktyg, är t.ex. att hon/han har problem med att avstå från att använda sitt verktyg för att frigöra de resurser som krävs för att kunna fokusera på aktuella problemställningar som behandlas i skolan och för att kunna arbeta enligt målmatrisen. En elev som ständigt är upptagen under rasterna med att jämföra sig med andra44, har tappat balansen i att hitta en adekvat förhållning mellan syftet vad sina digitala verktyg är avsett för och de möjligheterna en dator eller en smartphon t.ex. erbjuder. Eleven i det här fallet visar en otillräcklig kompetens i att bedöma kritisk vad syftet med verktyget ursprungligen var och vad marknadsstrategerna har tillsatt för att nå sina egna mål. Skolan har ett ansvar att registrera sådana felutvecklingar och informera vårdnadshavarna om detta för att utveckla gemensamma strategier och åtgärder som stödjer elevernas målarbete.45
Vanor är i motsatsen till den mer omfattande psykologiska kategorin beteende något mätbart. De är definierade med att man tillägnar sig handlingsmönster genom att kontinuerligt upprepa dem.46 Därmed kan de iakttas. Men vanor är inte bundna till grundläggande upplevelser som t.ex. ett
44 Frank 2009 45
Det här ansvaret framgår ur Skollagen resp. Lpo2011. Se: Skolverket 2010; SFS: Skollagen 2010:800.
46
- 21 -
trauma eller fysiska dispositioner. Det skiljer kategorien vanor bl. a. från beteende. Man måste inte ha varit inblandad i en kraftig bilkrasch eller ha blivit överfallen för att plötsligt sitta vid datorn och fortsätta att spela medan lektionen börjar. Det är verktyget själv som kan t.ex. utlösa en fascination att man glömmer bort sina plikter och livets nödvändigheter. Vanor kan förändras på grund av imitation eller på grund av en medveten omställning. Jag utgår därför ifrån att förändrade vanor hos en individ eller en grupp tyder på förändrade villkor eller möjligheter. Vanor kan med hänsyn till konsekvenserna förändras både mot det positiva och negativa hållet. Förändrade vanor kan påverka lärandet. Om man t.ex. har blivit van vid att kommer för sent till lektionen så påverkas ens eget lärande och klassens förhållande till eleven och till lärandet med detta.
Som en teoretisk förutsättning utgår jag också ifrån att inte dator- eller mobilanvändandet under rasterna förändrar elevernas strukturer, utan rastvanor fullgör funktionen som en indikator för en möjlig förändring som pågår på grund av användning av olika IKT-verktyg. En förändring i en individs struktur är alltid ett samspel mellan olika faktorer. Undersökningen syftar därför inte på den här frågan utan vill kartlägga hur den enskilda elevens vanor påverkas av det nya redskapet eller inte och det ska göras i anknytning till lärandemiljön. EU:s nyckelkompetensrekommendationer för ett livslångt lärande säger att digital kompetens innebär en säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik och att det är det som skolan ska främja.
2.3. Kritiska användare – avgränsningen och möjligheter av begreppet
Som litteraturen visar gäller också i mitt sammanhang truismen, att ett redskap har för- och nackdelar. En kniv kan hjälpa till att laga maten men kan i samma ögonblick sårar användarens hud. En lastbil kan transportera varor till kunderna men kan även köra ihjäl en människa i trafiken. En dator kan hjälpa till att stimulera och förbättra inlärningsprocessen, men ett okritiskt brukande kan också leda till upptagenhet och utmattning. Allt är beroende av den aktuella situationen och framförallt av användarens hantering.
När man vill bedöma om en elev förhålla sig kritisk mot sitt verktyg eller inte kräver det konkreta kriterier som tillåter en slutsats om detta. Vad är alltså en kritisk användare? Eller skulle man bättre säga en mogen användare?
- 22 -
Jag bestämde mig i begreppsvalet för ”kritisk användare” istället för ”mogen användare” eftersom mogen är ett begrepp som kommer ursprungligen från biologin och syftar på utvecklingsstadier i den fysiologiska utvecklingen. Under psykologins framskridande har man också introducerat begreppet ”mogen” och det finns olika teorier som utvecklade kriterier för en mognad i olika interaktiva sammanhang, d.v.s. i sammanhang som förutsätter en viss förmåga att använda sitt minne på olika sätt. Men i arbetets sammanhang är det svårt att definiera referensområdet för sådana mognadsgrader, eftersom det skulle behövas omfattande standardprocedurer från den psykologiska forskningen och det spränger arbetets ramar. Dessutom måste en definition av mognadsbegreppet i samband med IKT-användningen delas upp, eftersom man kan vara ”mogen” för olika sysselsättningar. En användare kan vara mogen att programmera en dator, d.v.s. den har tillägnat sig tillräcklig kunskap för att kunna mata in de koderna som behövs, men man kan också vara ”mogen” att tävla i ett datorspel, d.v.s. man har lärt sig tillräckligt om hur man ska agera för att kunna konkurrera eller samarbeta med andra via ett nätverk eller skicklig ge order för att kunna styra sitt objekt.
Enklare är det däremot att definiera begreppet ”kritisk användare” eller ”kompetent IKT-användare” i samband med skolan och samhällets konventioner. En kritisk eller kompetent användare är enligt läroplanen47 en person som ser båda de positiva och de negativa effekterna. En kritisk användare utnyttjar medvetet strategier som sätter de egna aktiviteterna i ett socialt och i ett kunskapssammanhang. Fördelarna som redskapet skapar ses - här för lärandet i skolans – och nackdelarna kan benämnas i bemärkelsen att risker som befaras när verktyget används på ett felaktigt sätt kan sonderas. Användare ställer sig i olika varianter frågor som ”Är detta som jag håller på med, bra för min utveckling och mitt lärande?”, ”Är detta bra för min hälsa och står det jag gör i ett lämpligt förhållande till andra aktiviteter?”, ”Står fascinationen av redskapets möjligheter i ett lämpligt förhållande till aktiviteterna som är nödvändiga för att organisera mitt liv?”, ”Försummar jag ingenting och kan det, jag gör med redskapet, gynna mina mål t.ex. i skolan?” eller ”Når jag ämneskursernas olika mål?”
Det är inget märkvärdigt med detta att eleverna i åk 7 eller 8 inte formulerar de här abstrakta frågorna som en egen pedagogisk ledtråd som under varje tillfälle kan benämnas. Men ändå finns det processer som cementerar en kritisk värdegrund i elevernas medvetande. På detta syftar arbetet. Jag vill ställa frågor som hur ofta använder eleven sin dator eller sin mobil under rasterna, eftersom frågan syftar med anknytningen till litteraturen på insikten att en allt för hög användningsfrekvens
47
- 23 -
innebär att eleven försumma sitt motionsbehov, sitt behov att stressa ner sig och kunna bearbeta sina inhämtade informationer istället för att pressa sig med krav att uppdatera sig oavbruten. Därför vill jag ta reda på, hur eleverna inkluderar sina digitala verktyg i skolans liv och om det finns en benägenhet hos dem att stimulera sig hela tiden med det stora informationsflödet via sina digitala verktyg, eller visar det sig att datorarbete är en mindre intressant grej för eleverna under rasterna.
2.4. Skolan som en plats för undersökning av elevernas IKT-vanor
När man processerar de centrala budskapen ur forskningslitteraturen så är det inte bara minskad rörelse utan framförallt koncentrationssvårigheter, fokuseringsproblem och informationsflödet från den virtuella rymden som framställs som de största problem i samband med IKT-användning. Dessutom får insikten om determinismen mellan den digitala teknikens funktionsprinciper och våra egna individuella vanor en plats som ett relevant problemområde inom skolverksamheten. Det leder till konsekvenser för skolans dagliga verksamhet. Under litteraturstudierna påmindes jag t.ex. om ett tillfälle under min skolpraktik då en tjej berättade för mig att hon kände sig så ”himla trött” den där dagen eftersom hon väcktes flera gånger under den gånga natten från sin smartphone på grund av inkommande meddelanden från ett interaktivt spelnätverk som hon var med i. Enligt forskningen återspeglar sådana fall en tendens som påverkar skolans verksamhet redan nu, men kommer att påverka skolvardagen ännu starkare i framtiden eftersom genomsyrandet av vardagen med IKT började för ungefär tio år sedan och det antas därför att vi fortfarande står i början med de 24-timmars-aktiva redskapen.
I samband med Medierådets undersökning om barns och ungdomarnas medievanor betecknar rapporten en del ungdomar som högkonsumenter under fritiden, d.v.s. de använder det frågade verktyget mer än tre timmar dagligen.48 Det visade sig att 29 % av ungdomarna (12-16 år) surfar mer en tre timmar på Internet dagligen, 21 % tittar mer en tre timmar på tv:n, 18 % spelar dataspel mer än tre timmar och 32 % använder mer än tre timmar dagligen för mobiltelefoni.49 De här siffrorna är upplysande och enligt forskningslitteraturen påverkar det ungdomarnas minne samt deras beteende. Men Medierådet uppmärksamma också att de här siffrorna inte säger någonting om en reell upptagenhet, eftersom det inte ingick sådana frågor och svar i studiet som kunde användas som
48
Medierådet 2010
49
- 24 -
indikatorer för en upptagenhet. Det påpekades att många av eleverna använder Internet t.ex. som kommunikationsplattform, d.v.s. att de är framförallt läsare och skribenter. Med andra ord är de kreativa deltagare i en kommunikationsprocess istället för att vara blinda konsumenter.
Hela problematiken kring IKT-användningen kan inte lösas enbart i skolan utan ett samarbete med vårdnadshavarna är nödvändig. När det gäller stress i samband med IKT-användning spelar hemmets vanor en avgörande roll för elevernas brukande eftersom de centrala beteendemönstren grundläggas här. Och det redan från födseln.50 Skolans inflyttande är begränsat, men det som vi i skolan kan prestera, är att vi kan registrera förändringarna eftersom vi hela tiden lägger fokus på att analysera elevernas vanor, beteende och inlärningsprocesser. Och precis här har vi möjligheten att registrera förändringar tidigt, ibland tidigare än vårdnadshavarna. Därför kan och måste vi uppmärksamma på sådana förändringar. Om det visar sig att eleverna inte är de kritiska användare som de egentligen skulle vara så finns det tecken för det. De använder sina digitala verktyg och jag utgår därifrån att sättet hur de använder sina verktyg, berättar något om deras benägenheter. Samtidigt har vi i skolan möjligheten att sensibilisera eleverna med hjälp av diskussioner och med våra egna vanor att verka som förebild och reflektionsrum för det man håller på och det som behövs för att vara kritisk mot samhället och sig själv.
Vid analysen av min egen lärargärning ser jag upplysningar om elevernas IKT-vanor som ett grunddrag för skolans framtida arbete. Det är nödvändig att undersöka vilka konsekvenser inträngandet av ny teknik innebär för inlärningen, undervisningen och den sociala interaktionsprocessen. Klingberg t.ex. påstår att stress p.g.a. informationsflödet kan kompenseras med hjälp av ”minnesträning”.51 Däremot diskuterar Türcke ett mycket allvarligare scenario där informationsflödet och faktaoutsourcing från minnet till IKT-platser (t.ex. digitala uppslagsverk som ordböcker eller encyklopedier) leder till ett nervöst hoppande från gren till gren utan ett riktigt kunskapsfundament 52 , men medvetenhet utan fundament är som en individ utan jag. Att man beter sig som ett inlåst djur som letar hela tiden efter utgången utan att kunna se att utgången ligger framför ögonen, är en metafor som ligger nära.
50 Gislason & Löwenborg 1995 51
Klingberg 2007
52
- 25 -
3. Metod
Det här kapitlet kommer att behandla metodvalet. Metoden kommer att presenteras utifrån relevant litteratur och underökningens syfte.
3.1. Varför enkätformen?
Den valda metoden styrs av studiens syfte och frågeställning.53 Som jag redan nämnt är ett av arbetets syften att utreda en möjligt kvalitativ förändring för skolverksamheten på grund av elevernas datoraktiviteter på rasterna. Därutöver ska det kvalitativa kriteriet ”hur kritiskt eleverna använder sin digitala teknik med hänsyn till en bra arbetsmiljö” undersökas. Jag hade bestämt mig för att samla in alla de nödvändiga informationerna med hjälp av en enkät med standardiserade frågor. Att hämta in tillräcklig information med hjälp av ett kvantitativt förfaringssätt är lämpligt enligt Ejvegård54 eftersom det lyfter fram attityder, smak och åsikter medan den kvalitativa intervjun
praktiseras av experter inom olika ämnen för att få fram mer grundliga och djupa svar.
Fördelen med den kvantitativa metoden är att jag nådde fler elever än om jag hade lagt samma tid på att göra kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen kräver betydligt mindre tid jämfört med intervjuerna i förhållande till de svar jag får in.55 Den enskilda elev- resp. lärarintervjun hade kunnat också lyfta fram en tydligare bild om hur den enskilde bedömer datorernas effekt på rastlivet, men därför att eleverna inte är experter i att bedöma IKT:ns konsekvenser för skolvardagen är effekten för undersökningen jämförd med enkäten lite. Enkäten kunde ge mig en bredare bild av gruppens summariska intryck om deras vanor och erfarenheter med de bärbara datorerna under rasterna. Dessutom är fördelen med den kvantitativa metoden att jag kan lättare jämföra uppgifterna med varandra eftersom alla respondenter får exakt de samma frågorna. Därtill kommer att tiden inte är så krävande när det gäller att sammanställa och bearbeta resultatet, ty alla svar redan finns nerskrivna.56 53 Ejvegård 2009 54 Ibid. 55 Trost 2007 56 Ejvegård 2009
- 26 -
Med hänsyn till att mitt projekt ville få reda på en kvalitativ utveckling inom en grupp, så öppnade den skriftliga enkäten möjligheten att få en tydlig insyn i hela gruppens uppfattnings- och tankevärld. Med hjälp av en standardiserad frågekombination till ett visst problemområde, d.v.s. frågor med olika svarsalternativ som kan kryssas i plus frågor som svaras med hjälp av en värderingsskala, efterlysas de enskilda åsikterna till det undersökta problemet.57 På det här sättet synliggörs en allmän uppfattning bland de frågade respondenterna. För mitt arbete betyder det konkret att t.ex. frågekedjan
a) Vad gör du under rasterna?,
b) Använder du datorer under rasterna?
c) Tycker du att det är kul att ha en egen dator till hands under rasterna? och d) Vad tycker du är mest roligast under rasterna?
syftar på att utveckla en respondentprofil kring respondentens datorvanor på skolrasterna, när respondenten får välja mellan svarsalternativen för
fråga a) Är tillsammans med kompisar, är ute, använder min egen dator resp. läser böcker,
tidningar eller tidskrifter osv.58
för fråga b) ja, varje rast, ja, ibland, ja, sällan eller nej för fråga c) ja resp. nej och
för fråga d) vara ute och röra sig, göra något med datorn, göra något med mobilen, läsa
böcker/tidskrifter eller sitter i korridorerna och snacka med kompisar.59
Vid den enskilda respondentprofilen leverera den summativa utvärderingen av den standardiserade frågeblanketten en konkret bild om det, hur hela respondentgruppen förhåller sig till det efterlysta problemet. Om t.ex. majoriteten av respondenterna kryssar i att de är tillsammans
med kompisar60 medan en minoritet säger att de använder sina datorer, så vet man att majoriteten
anser att de prioriterar umgänget med kompisarna. Däremot kan majoritetens uppgifter få en annan nyans när en stor del också kryssar i att de tycker att det är roligast att göra något med datorn under
rasterna.61 Med hjälp av ett sådant frågekoncept försökte jag att båda samla in fakta och samtidigt
granska dem kritiskt.
Med hänsyn till mitt syfte att jag ville undersöka en kvalitativ utveckling, måste det också finnas en grupp som representerar det ”innan” och en som representerar det ”efter”. Gruppen som 57 Ibid. 58 Se bilaga 1. 59 Ibid. 60 Ibid. 61 Ibid.
- 27 -
representerar det ”innan” är åk 9 som inte hade fått någon bärbar dator. Åk 8 däremot står för det ”efter” eller för tidpunkten där man hade börjad introducera datorerna.
3.2. Reliabilitet och validitet
De sista tre avsnitten berättade redan mycket om varför arbetet har en godtagbar reliabilitet och validitet. Det ska nu i det här kapitlet teoretisk underbyggas. Reliabiliteten och validiteten utgör utifrån forskningssyftet arbetets relevans. Dessa två begrepp ligger till grund för om undersökningen kan anses som god eller inte.62 Reliabiliteten beskriver tillförlitligheten som finns hos ett använt mätinstrument och dess användbarhet. Därtill kommer att mätenheten också måste vara tillförlitligt.63 Reliabiliteten i ett specifikt arbete kan därför benämnas som lämpligheten av användandet av den valda metoden. I mitt arbete är detta kopplat till den kvantitativa metoden i form av enkäterna. Valet av att använda enkäter som metod kommer att påverka reliabiliteten i det här arbetet. För att uppnå en hög reliabilitet är det viktigt att fundera över hur mätningarna genomföras och hur noga de bearbetas. I de kommande kapitlen kommer jag att beskriver urvalskriterierna och tillvägagångssätt som skulle garantera en hög reliabilitet.
I avgränsning till reliabilitet innefattar begreppet validitet det som mäts i undersökningen.64 En god validitet mäter det som avses mätas i undersökningen med den valda metoden. För att uppnå en god validitet krävs en god reliabilitet. Men det är inte självfallet att en god reliabilitet i undersökningen medför en god validitet. Det krävs arbete med validiteten för att den skall hålla en hög nivå.65 En väl genomförd undersökning med hög reliabilitet ger bättre förutsättningar för en hög validitet.66 I mitt fall följde jag därför arbetes presentationsstruktur, d.v.s. först arbetade jag ut syftet och frågeställningen med undersökningen innan jag funderade på hur jag skulle nå detta. En annan viktig punkt för undersökningens validitet var beslutet att använda begreppet ”kritiska användare” istället för ”mogna användare.” Men de centrala argumenten för en godtagbar reliabilitet och validitet bilder den redan i kapitel 3.1. nämnda frågeblankettkonstruktionen. Dessutom bidrog också
62 Eliasson 2010 63 Ejvegård 2009 64 Ibid. 65 Ibid. 66 Eliasson 2010
- 28 -
till detta att jag medveten valde en speciell skola67, där jag nådde ett brett elevspektrum som kunde besvara frågorna kring deras aktiviteter på rasterna och dessutom att jag utarbetande frågeblanketten på det sättet att det fanns v svarsalternativ som inte bara fokuserade datorerna utan också andra verktyg eller aktiviteter. Dessutom upprepades vissa synpunkter i olika former, d.v.s. med olika former av svarsalternativ.68 Dessutom granskades elevernas uppgifter med hjälp av en lärarenkät för att kunna sätta elevernas uppgifter i relation till uppgifter från en oberoende ”institution”.69
3.3. Var genomfördes enkäten och varför?
För enkäten valde jag en skola i Lunds kommun som motsvarar ungefär en representativ elevstruktur i kommunens område. Även om den verkliga statistiska säkerheten i genomsnittsvärden saknas, talar ändå mycket för en nästan representativ bild, eftersom extremvärden som vore relevanta inte finns.70 Anledningen till att jag valde en skola i Lunds kommun var att kommunen 2010
startade ett projekt som kallas IKT-strategi.71 Strategin går i samma spår som många andra kommuners satsningar i Sverige och motiveras med att skolan ska ”… skapa förutsättningar för
eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till
engagerade medborgare”72. Dessutom uttrycker strategidokumentet kommunens höga ambitioner
att erbjuda en utbildning som ”… ska vara av världsklass”73 Detta innebär att varenda lärare och
varenda elev fr.o.m. åk 7 ska utrustas med en bärbar dator. Kommunens projekt framställer en ny inriktning som genomförs utan stort erfarenhetsfundament, vilket, som jag redan nämnde, motiverar undersökningens relevans. Med hänsyn till metoden erbjuder den nya satsningen ett intressant tillfälle eftersom åk 7 och 8 redan utrustades redan med bärbara datorer medan åk 9 fortfarande har de stationära datorerna i datorsalen eller på biblioteket till sitt förfogande. Därmed finns vid datorgruppen också en kontrollgrupp som inte har fått någon dator.
67 Se kap. 3.3. 68 Se bilaga 1 + 2 69
Beskrivning och motivering för detta se kap. 3.4.2.
70
Lunds kommun: Statistik
71 Lunds kommun 2010 72
Lunds kommun 2010, s. 4
73
- 29 -
Skolan jag valde är belägen i en tätort nära Lunds stad och bilder den centrala utbildningsenheten för området med en verksamhet från förskolan upp till åk 9. Tätorten själv har ungefär 7000 invånare och är en av de typiska förorterna för Lunds stad med en hög andel av villaboende (cirka 80 procent). Samhället har en stor andel pendlare mellan Lunds stad och tätorten, samtidigt finns i omgivningen en del av jordbrukstradition kvar. Befolkningsstrukturen representerar med hänsyn till den förvärvsarbetande andelen en blandning av lönarbete inom alla yrkeskategorier, småföretagare och jordbruk. Förorten står för detta man kallar ofta som en trygg miljö eller ett icke-problemområde. Vid de här urvalskategorierna visade sig enkätskolan särskilt kooperativ. Personalen svarade beredvillig på frågorna som uppstod i sammanhanget. Jämförd med andra skolor bemöttes utvecklingsarbetet med ett betydligt större intresse och en beredvillighet att engagera sig.
3.4. Enkätens struktur
Det är viktigt att enkätkonstruktionen är noga genomtänkt och uppbyggd så att respondenterna förstår varje fråga klart och tydligt. Detta underlättar för respondenten att svara rätt, d.v.s. svaren stämmer överens med respondentens åsikter. På det här viset kan man minska det interna bortfallet till minsta möjliga grad, alltså de svar som uteblir av respondenten i en utdelad och sedan insamlad enkät.74
Med anknytningen till stressrisken i samband med IKT lade jag en fokus på hur ofta eleverna använder de olika digitala verktygen under rasterna och för vad. De två synpunkterna ”ett översvämmande bildflöde” och ”tvånget att jämföra sig med andra” bildade de centrale anknytningspunkter. Tv:n tog jag inte upp i enkäten eftersom den är stationär i hemmet. Däremot finns det hybridformer som iPhone eller smartphones som sammanbinder tv:n och telefoni i ett och de efterlystes i enkäten eftersom de påverkar minnet.75 Jag ville se hur mycket tid eleverna ägnar åt dem och med vilka verktyg.
Därutöver är att vara upptagen ett relativt tillstånd som varje elev upplever på sitt eget sätt och dessutom beskrivs och bedöms med ännu andra kriterier från vuxens sida. I samband med Healys fastställande att barn och ungdomar behöver handledning för att kunna distansera sig från informationsflödet och informationskonsumtionen anser jag att det är nödvändigt att också vända
74
Eliasson 2010; se dessutom kapitel 4.3.
75
- 30 -
sig till personer som skulle vara tillräckligt kompetenta att kunna bedöma det. Därför frågades inta bara sammanlagd 93 elever utan också 12 lärare. Lärarna upplever positiva eller negativa följder av IKT-brukandet direkt och utvecklar därför, så kan antas, en sensibilitet för hur de olika verktygen används. Därför la jag till en lärarenkät till undersökningen. Genom detta kompletteras elevernas svar med uppgifter från personer som kan värdera elevernas vanor från ett pedagogiskt perspektiv, även om jag försökte ställa frågor kring de för mig intressanta punkterna så att de upprepades ur olika synvinklar. Men både lärarenkäten och elevenkäten skulle komplettera varandra eftersom det inte ska glömmas att den enskilda lärarens förnimmelse kan vara präglad av fördomar och stereotyper.
3.4.1. Elevenkäten
Elevgruppen delades upp i två grupper varav datorelever representerades i åk 8 och kontrollgruppen utan datorer bildades av åk 9. I åk 8 delade jag ut blanketterna bland två klasser med sammanlagt 52 elever. I åk 9 frågades också två klasser med sammanlagt 41 elever. Den nuvarande åk 8 är den första årskursen som fick bärbara datorer i början av åk 7. Det ägde rum läsåret 2010/2011. Skolan hade för administrationens och för pedagogikens skull förberedd särskilda kontrakt mellan skolan och eleverna, vilka varenda elev måste underteckna för att visa att hon/han har tagit del av reglerna som gäller för användningen av datorerna. Bl.a. bestämmer kontraktet att eleven är ansvarig för att redskapet behandlas omsorgsfullt och enligt de föreskrifter som gäller för digitala verktyg. Dessutom får datorn bara användas under lektionerna enligt lärarnas instruktion. Kontraktet påpekar dessutom på att det är absolut förbjudet att utföra handlingar med hjälp av datorn som kan leda till att en annan människa kan känna sig kränkt eller mobbad.
Med enkäten syftade jag på att lyfta fram följande uppgifter:
a. Finns förändrade rastvanor bland eleverna som har egna bärbara datorer, dvs. har datoranvändningsfrekvensen förändrat sig under rasterna på grund av införandet av de bärbara datorerna?
b. Ifall att det finns en sådan högre användningsfrekvens under rasterna, påverkar det rasternas karaktär respektive de efterföljande lektionerna och hur?
- 31 -
Under konceptionsarbetet försökte jag först kartlägga de punkterna som kunde lyfta fram en förändring av vanorna. Först och främst skulle eleverna naturligtvis frågas vad de håller på med under rasterna. Jag gjorde det med hjälp av en sluten fråga, där eleverna kunde kryssa i olika svarsalternativ (Bilaga 1). Men det fanns också ett öppet moment i frågan där eleverna under punkten gör något annat kunde skriva i vad som helst. Så undvek jag att bara vara fixerad på de här punkterna som jag tyckte kom i frågan som aktivitet under rasterna. Att man bara fokusera en del av alla möjligheter och alternativ är allmänt sett det största problemet med slutna frågor. Men samtidigt får man precis svar på de här punkterna som är relevanta för undersökningen. För att få en relevant bild vad eleverna håller på med under rasterna blandade jag öppna frågor med slutna frågor. Jag formulerade t.ex. frågan om det som eleverna tycker är bäst under rasterna, som en öppen fråga. Med detta ville jag att eleverna skulle skriva upp detta som de verkligen tyckte utan att redan förege några svarsalternativ. När det gällde att efterlysa elevernas aktiviteter med hänsyn till IKT-användningen, använde jag för det mesta slutna frågor. Det var en effektivitetsfråga, eftersom med den här blandningen av öppna och slutna frågor fick jag insyn i elevernas prioriteringar i samband med deras rastaktiviteter. Samtidigt kunde jag också kontrollera om det som eleverna tycker att prioritera, verkligen är detta de prioritera under rasterna. För en ytterligare kontroll upprepade jag vissa synpunkter i olika frågekonstruktioner.
För att få en bild av elevernas datorvanor under rasterna, valde jag först en fråga som tog reda på, vad eleven överhuvudtaget gör under rasterna76. Här fick den möjligheten att bl.a. kryssa i antingen
är tillsammans med kompisar, använder min egen dator, surfar på internet, använder min egen dator
eller använder en av skoldatorerna. Syftet var att se om eleven prioriterar någon form av dator- resp. mobilanvändning. Jag tänkte så att även om eleven inte explicit kryssade i använder min egen dator eller använder en av skoldatorerna, så måste den ändå brukar en dator eller mobil, när den kryssar i
surfar på Internet eller tittar på filmklipp. Sedan konfronterades eleven under med dator- resp.
mobilanvändningen flera tillfällen: Använder du din egen bärbar dator under rasterna? eller Spelar du
spel på datorn under rasterna? eller Vad använder du regelbunden under rasterna? Här skulle
eleverna välja mellan olika IKT-verktyg.
Att jag bestämde mig för att genomföra enkäten i två klasser per årskurs följer funderingen att man rent slumpmässigt kan hamna i en fördelning som inte är representativ för det allmänheten. Det är t.ex. möjligt att dela ut frågeblanketterna till en klass med särskilt medvetna elever eller med en
76
- 32 -
andel så kallade ”problemelever” vilken ligger över genomsnittet. Därför är sannolikheten att i två klasser få extrema värden relativt låg.
Kontrollgruppen i form av åk 9 fick samma blankett som datorgruppen. Kontrollgruppen var viktig, men i samband med utvärderingen måste påpekas på en begränsad reliabilitet när det gäller jämförelsen av resultaten mellan datorgruppen och kontrollgruppen, eftersom de mentala förutsättningarna mellan elever i åk 8 och åk 9 avvikar från varandra som Gislason & Löwenborg uppmärksammar. Det pågår en rad förändringar under den här perioden i både kroppen och minnet att det märks att eleverna för det mesta har kommit vidare i sin utveckling under åk 9.77 Medan de flesta eleverna i början av åk 8 fortfarande genomgår den stora mentala emancipationsprocessen från barndomen till vuxenlivet, har eleverna i åk 9 för det mesta kommit in i lugnare farvatten, d.v.s. den mentala ombyggnationen har stabiliserat sig.78 Medveten om problematiken försökte jag få in en jämnårig kontrollgrupp, men IKT-satsningen var avsett för hela kommunen och därför utrustades nästan alla elever i åk 7 med bärbara datorer 2010.
Som jag skrev i teorikapitlet, är IKT-vanor också socialskiktrelaterade. Med hänsyn till detta verkade det för mig mer reliabelt att utvärdera uppgifterna med erfarenheterna om den pubertala förändringsprocessen än att sätter svaren i en relations till enkätskolans datorelever, där jag inte vet någonting om bostadsområdet och dess sociala struktur.
3.4.2. Lärarenkäten
När det gällde urval av lärargruppen, så hänvisade rapporterna från IKT-projekten i Falkenbergs och Sandvikens kommun till en stor skillnad inom lärarnas olika åldersgrupper med hänsyn till beredskapen att vara öppen för IKT-satsningar. De äldre var mycket mer skeptiska än de yngre, vilket beror delvis på kompetensbrister bland de äldre.79 De här personliga ståndpunkterna kunde också påverka svaren på blanketterna i form av att man medvetet framställer en situationen mer drastisk eller förskönad än den egentligen är. Jag försökte i urvalet ta hänsyn till detta och delade ut blanketterna bland en jämn åldersfördelad lärargrupp. Vid de fyra klassansvariga lärarna för enkätklasserna frågades åtta andra lärare som håller också på med att arbeta med högstadieelever. Här inkluderades pga. administrativa skäl en annan skola i undersökningen. Den andra skolan ligger i enkätskolans grannort och motsvarar enkätskolans elevspektrum.
77 Gislason & Löwenborg 1995 78
Ibid.
79
