• No results found

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS: En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS: En litteraturöversikt"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Kandidatuppsats

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter

med HIV/AIDS: En litteraturöversikt

Factors Affecting the Care of Patients with HIV/AIDS: A

litterature review

Författare: Linn Björnberg och Rikard Persson

Handledare: Catrin Borneskog Sinclair Granskare: Anncarin Svanberg

Examinator: Alexandra Eilegård Wallin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2020-10-02

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sina patienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskan arbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och utebliven omvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudenters omvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap. Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar. Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utföra patientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter med HIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner stor rädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap och stigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskor som dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor känna större trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patienter som har HIV.

(3)

Abstract

Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients. This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient means that the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works, she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nurses and nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV. Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients. Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitative design.Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients with HIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patients with HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receive person-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to them actively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nurses and nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: The results indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care with patients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work to increase knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to perform work close to patients with HIV.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning_______________________________________________________1 Bakgrund ______________________________________________________1

Humant Immunitets Virus__________________________________________1 Acquired Immune Deficiency Syndrom_______________________________2 Smittorisk under arbetstid __________________________________________2 Professionell omvårdnad___________________________________________2 Stigma__________________________________________________________3 Personcentrerad omvårdnad_________________________________________3 Tidigare forskning________________________________________________4 Problemformulering _______________________________________________5 Syfte ___________________________________________________________5 Metod__________________________________________________________5 Design__________________________________________________________5 Urval/datainsamling_______________________________________________5 Inklusionskriterier_________________________________________________6 Exklusionskriterier________________________________________________6 Värdering av artiklarnas kvalité______________________________________6 Tillvägagångssätt_________________________________________________ 6 Analys och tolkning av data_________________________________________6 Etiska överväganden_______________________________________________7

Resultat_________________________________________________________7

Sjuksköterskans negativa attityd______________________________________8 Stigma__________________________________________________________8 Rädsla__________________________________________________________9 Sjuksköterskans kunskap om HIV____________________________________11 Smittorisk ______________________________________________________11 Okunskap_______________________________________________________11

Diskussion______________________________________________________12

Sammanfattning av huvudresultatet___________________________________12 Resultatsdiskussion _______________________________________________13 Rädsla och stigmatiserande attityd____________________________________13 Okunskap_______________________________________________________15 Metoddiskussion__________________________________________________17 Etikdiskussion____________________________________________________19 Klinisk betydelse för samhället______________________________________ 20 Slutsats_________________________________________________________20 Förslag för vidare forskning________________________________________ 20 Referenser_______________________________________________________21

Bilagor

Bilaga 1: Sökordsmatris Bilaga 2: Artikelmatris

Bilaga 3: Granskningsmall kvantitativa studier Bilaga 4: Granskningsmall kvalitativa studier

(5)

1

Inledning

Under tiden på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och under arbete inom hälso- och sjukvården har uppsatsförfattarna mött patienter med humant immunitets virus (HIV) och har då erfarit att de patienter som har HIV ej fått personcentrerad omvårdnad i likvärdig utsträckning som de patienter som ej har HIV. Detta har föranlett vårt intresse för att undersöka vilka faktorer som bidrar till denna skillnad.

Bakgrund

I bakgrunden beskrivs HIV, acquired immune deficiency syndrome (AIDS), smittorisk under arbetstid, professionell omvårdnad, stigma samt personcentrerad omvårdnad som utgör den teoretiska referensramen.

Humant immunitets virus

Blodburen smitta innebär att virus finns i kroppens blodbana och att det via blod, slidsekret, sädesvätskor, nervvävnad och eventuellt kan även saliv smitta. De vanligaste blodsmittorna är hepatit och HIV. HIV är en virusinfektion som ungefär 7000 personer i Sverige lever med och ungefär 35 miljoner personer lever med världen över. HIV smittar via oskyddat samlag eller via blodtransfusion och aldrig via vardagliga sociala kontakter (Kjällquist-Petrisi & Resman, 2016). Culver (1997) beskriver att direktkontakt med blod är en stor faktor som kan leda till att smittas av HIV. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) kan HIV vara asymtomatisk vilket kan resultera i att sjukdomen upptäcks i sent skede. Kjällquist-Petrisi & Resman (2016) beskriver att smittsamheten är som störst hos en person som nyligen blivit smittad eller hos de personer som inte står på behandling. Att inte erhålla läkemedelsbehandling för HIV är problematiskt då icke behandlad HIV löper risk att utvecklas till AIDS. Det finns ingen kurativ behandling för HIV idag, men det finns bromsmedicin vilket bidrar till att många som lever med HIV kan leva utan komplikationer och dessutom med mycket låg smittsamhet. Ericson & Ericson (2009) beskriver att en icke medicinerad HIV leder till ett nedsatt immunförsvar där trötthet, svettningar, eksem och svamp i munnen är vanligt förekommande symtom i den sena fasen. Tidiga symtom på HIV beskrivs som diffusa. Feber, halsont, huvudvärk och muskelvärk kan debutera två veckor efter överförd smitta, dock försvinner de tidiga symtomen av sig själv efter någon vecka.

(6)

2 Acquired immune deficiency syndrome

AIDS är en utveckling av HIV, en slutfas. Vid HIV minskar antalet vita blodkroppar och när antalet vita blodkroppar minskat med 80% av normalvärdet klassificeras det som AIDS istället för HIV. AIDS för med sig flertalet komplikationer till följd av det nedsatta immunförsvaret. Kroppen hamnar i en ständig kamp om att överleva mot opportunistinfektioner. Opportunistinfektioner är ett samlingsnamn för lågpatogena infektioner som ett fungerande immunförsvar kan stå emot. Vid AIDS drabbas huden, mag-tarmkanalen och luftvägar hårt, dessutom ökar risken att utveckla tumörer. Hur lång tid det tar att utveckla AIDS från HIV är varierande, medeltiden är runt 10 år, men kan vara både kortare och betydligt längre (Ericson & Ericson, 2009).

Smittorisk under arbetstid

Hur stor risk det är att bli smittad beror enligt Kjällquist-Petrisi & Resman (2016) bland annat på mängden blod eller kroppsvätska som överförs samt hur hög viruskoncentrationen är. Enligt Culver (1997) har sjuksköterskor störst risk att bli smittade till följd av stick- eller skärskador. Sjuksköterskor upplever omvårdnadsarbetet som en smittorisk vilket ofta leder till att sjuksköterskor känner en rädsla att utföra omvårdnadsarbete. Jankovic, Bojanic, Jovic-Vranes, Marinkovic & Jankovic (2009) uppskattar att i världen, uppkommer varje år två miljoner fall av stick- och skärskador under arbetstid. I en artikel av Mehrdad, Atkins, Sharifian & Pouryaghoub (2014) bekräftade 46% (n= 155) av de tillfrågade sjuksköterskorna att det vid något tillfälle det senaste året råkat ut för stick- eller skärskada under arbetstid.

Professionell omvårdnad

Alla patienter har rätt att få personcentrerad omvårdnad utförd med utgångspunkt att uppfylla patientens grundläggande behov samt behov som berör existentiella, sociala och psykiska aspekter. Omvårdnaden skall utföras utifrån evidens men även utifrån sjuksköterskans etiska och moraliska kod. Sjuksköterskor får ej visa förakt, rädsla eller ovilja att utföra omvårdnadsarbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a).

Det finns två kategorier av omvårdnad, naturlig omvårdnad samt professionell omvårdnad. Naturlig omvårdnad är ett begrepp som innebär att patienten med stöd av närstående tillgodoser den basala omvårdnaden. Professionell omvårdnad innebär evidensbaseradomvårdnad som utförs av vårdpersonal till följd av att patientens egen kapacitet till omvårdnad ej är tillräcklig

(7)

3

(Kirkevold, 2000). Denna litteraturöversikt kommer att beskriva omvårdnad utifrån det professionella förhållningssättet.

Omvårdnad skall utföras utifrån patientens önskemål och får ej kränka patienten (International Council of Nurses, [ICN], 2016). Enligt Svensk sjuksköterskeförenings (2016b) etiska kod framgår att sjuksköterskan har ett ansvar att respektera patienters värdighet. Thi, Brickley, Vinh, Colby, Sohn, Trung, Giang & Mandel (2008) beskriver bland annat hur sjuksköterskor ej tagit i hand vid hälsning eller bytt patientens sängkläder. Bennett (2015) menar att sjuksköterskor behöver använda sin kreativitet för att tillgodose professionell omvårdnad till patienter med blodsmitta utan att kränka deras integritet och människovärde.

Stigma

Stigma beskrivs som social vanära, skam och socialt förakt. Kännetecknar likt ett brännmärke (Svenska akademins ordlista [SAOL], 2020). Goffman (2011) beskriver tre olika former av stigma; kroppsligt stigma, karaktärsstigma och gruppstigma. Kroppsligt stigma kan upplevas vid tillexempel ett fysiskt handikapp eller fysisk missbildning. Karaktärsstigma, eller psykiskt stigma, beskrivs vid bland annat missbruk, psykisk ohälsa men även vid blodsmitta. Gruppstigma är tillexempel kön, klasstillhörighet, religion eller sexuell läggning.

Stigma och diskriminering är en fråga som berör makt, bristande kunskap, beteende samt inlärda attityder (Diskrimineringsombudsmannen [DO], 2020) Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) §2 har alla rätt till jämlik och rättvis vård oavsett om personen har blodsmitta eller ej. Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att stigma kan leda till att personer med ohälsotillstånd, så som blodsmitta, avstår från att söka vård vid behov.

Personcentrerad omvårdnad

En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är personcentrerad vård (Leksell & Lepp, 2019). Begreppet personcentrerad omvårdnad likställs ofta med ”god omvårdnad” där omvårdnaden skall genomsyras av att hela patientens behov står i centrum och sjukdomen skall ej ta fokus från omvårdnaden. Genom att identifiera patienten med endast sjukdomen eller hälsotillståndet riskerar det att personens behov och integritet ej beaktas i omvårdnaden och att personen objektifieras (Leksell & Lepp, 2019). Alla patienter har rätt till god vård och en vård på lika villkor. Genom att behandla patienter med HIV annorlunda jämfört med patienter utan HIV bryter sjuksköterskan därmed mot hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Ching-Youan,

(8)

4

Rhay-Hung, Tsung-Haka, Ching-Tai, Chiu-Hsia & Yu-Chen (2020) beskriver att ett personcentrerat förhållningssätt leder till en god känsla hos sjuksköterskorna som utövar omvårdnaden. Genom att sjuksköterskor finner tillfredsställelse i sitt arbete bidrar det även till en positiv upplevelse för patienten då den blir behandlad med personcentrerad omvårdnad.

För att en personcentrerad omvårdnad skall kunna ske måste sjuksköterskan arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt. Svensk sjuksjuksköterskeförening (2016a) beskriver att ett professionellt förhållningssätt innebär att sjuksköterskans egna värderingar och fördomar ej styr omvårdnaden. Ett professionellt förhållningssätt bidrar till att den personcentrerade omvårdnaden kan utföras och att patienten får utrymme för unika behov och perspektiv vilket leder till att patienten upplever samhörighet och delaktighet i omvårdnaden.

Tidigare forskning

Alison (1995) menar att forskning som bedrivits under 1980-talet i syfte att undersöka sjuksköterskorna attityder mot personer med HIV/AIDS inte tyder på några större skillnader än de resultat som Alison presenterar. De forskningen visat, och även blev resultatet av Alisons forskning, var att sjuksköterskor hade problematik i att bemöta patienter som lever med HIV/AIDS. Vidare presenteras att HIV/AIDS-epidemin inte blev så utbredd som tidigare förutspådds, detta kan medföra ett lugn inom hälso- och sjukvården och även inom sjuksköterskeutbildningen. Forskning har påvisat att sjuksköterskeutbildningen har brister i utbildningen om HIV och AIDS. Walusimbi & Okonsky (2004) beskriver att många sjuksköterskor kommer att möta patienter med HIV eller AIDS under sin sjuksköterskekarriär. Flertalet sjuksköterskor ansåg att det finns moment där utförandet av omvårdnadsarbetet försvårades till patienter med HIV/AIDS. Kagan, Ovadian & Keneti (2009) beskriver ett område där brister uppdagades var att basala hygienrutiner ej efterföljs på korrekt vis. Detta bekräftades av Asmr, Beza, Engida, Bekelcho, Tsegave & Aschale (2019) som visade att handhygienen är bristande. Asmer et al. (2019) beskrev att endast hälften av sjuksköterskorna tvättar händerna efter patientnära kontakt. Orsaken till att en stor del av de tillfrågade sjuksköterskor ej tvättar händerna efter patientnära kontakt beskrivs bero på att utrustning för handtvätt ej finns i närheten.

(9)

5 Problemformulering

HIV är en folkhälsosjukdom som beräknas ha tagit fler än 30 miljoner människors liv (Folkhälsomyndigheten, 2020). Personer som lever med HIV kommer att behöva ha kontakt med hälso- och sjukvården för att kunna upprätthålla en god hälsa. Att arbeta som sjuksköterska innebär enligt sjuksköterskans kärnkompetenser att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god omvårdnad till sina patienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär att sjuksköterskan kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskan arbetar kan hen komma i kontakt med patienter med HIV. Problemet som finns är att sjuksköterskor idag ej vill ge omvårdnad till patienter som lever med HIV. Det är därför viktigt att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har kunskap om faktorer som kan påverka personcentrerat och patientnära arbetet för att ändra inställning till omvårdnadsarbetet till patienter med HIV.

Syfte

Faktorer som påverkar sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS.

Metod

I detta avsnitt kommer design, urval och datainsamling, inklusions- och exklusionskriterier, etiska överväganden, värdering av artiklarnas kvalité, tillvägagångssätt och analys beskrivas.

Design

Detta är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och systematiska sökningar. Litteraturöversikt innebär att vetenskapliga artiklar inom ett specifikt ämne systematiskt samlas och granskas. Utifrån valda artiklar kan ett resultat presenteras utifrån specifikt syfte och frågeställningar (Friberg, 2017).

Urval/datainsamling

Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Cinahl innehåller främst som riktar sig på omvårdnad och PubMed innehåller främst medicinsk forskning men även forskning inom området omvårdnad (Friberg, 2017).

Sökord var blood borne diseases, blood borne infections, blood-borne pathogens, fear,

(10)

6 care (Bilaga 1). En boelsk term, AND, användes för att kombinera de olika sökorden.

Trunkering användes efter ordet nurse.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier var att artiklarna genomgått peer review, hade godkänts av etisk kommitté, publicerade mellan åren 2010–2020 samt skrivna på engelska.

Exklusionskriterier

Artiklar som enbart inkluderar andra blodsjukdomar än HIV/AIDS.

Värdering av artiklarnas kvalité

Artiklarna har granskats enligt Högskolan Dalarnas granskningsmallar för kvantitativa artiklar (Bilaga 3) och kvalitativa artiklar (Bilaga 4). (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006; Forsberg & Wengström, 2008). Granskningsfrågorna utgår från svaren ja och nej. Svaret ja ger ett poäng, svaret nej ger noll poäng. Maxpoäng är 25 respektive 29 poäng beroende på om det är kvalitativa studier eller kvantitativa studier. Poängen omformuleras till procent där 0–59% indikerar att artikeln har låg kvalité, 60–79% indikerar medelkvalité och 80–100% indikerar på att artiklarna håller hög kvalité. För att ingå i resultatet ska artiklarna vara av medel eller hög kvalité.

Tillvägagångssätt

Litteraturöversikten har skrivits utifrån ett gemensamt deltagande i processen av att utforma litteraturöversikten. Sökningar för att få fram relevanta artiklar har skett gemensamt samt att samtliga artiklar har läst separat för att undvika feltolkningar. Uppsatsförfattarna har träffats måndag till fredag för att diskutera och värdera artiklarna samt utforma litteraturöversiktens textinnehåll. Litteraturöversikten har skrivits i ett Word-dokument där båda uppsatsförfattarna är lika delaktiga i utformandet av texten.

Analys och tolkning av data

Litteraturöversikten grundar sig på forskning som tagits fram genom systematiska sökningar. Forskningen har granskats i sin helhet med syfte att förstå innehållet, därefter har forskningen kategoriserats utifrån Höst, Regnell & Runeson (2006) beskrivning av editerande metod, vilket innebär att ämnen kategoriseras utifrån textinnehållet. Denna metod användes för att forskningsfronten av granskade studier skall kunna kartläggas.

(11)

7

Utförandet av att inkludera artiklar har skett i fyra steg. I första steget lästes rubrik och sammanfattning av artiklarna, om artikeln svarade mot litteraturöversiktens syfte gick den vidare till steg två som var att individuellt läsa hela artikeln i sin helhet, fokus låg på att tolka artiklarnas resultat. Steg nummer tre var att gemensamt diskutera och kategorisera artikelns utifrån dess innehåll, relevanta fynd i resultatet färgmarkerades för att sedan kunna lägga in det i ett Word-dokument. I fjärde steget kvalitetsgranskades artiklarna för att säkerställa att artikeln höll hög eller medelhög kvalité.

Etiska överväganden

Flera oetiska forskningsexperiment har skett genom åren vilket har resulterat i att internationella etiska kommittéer tillkommit för att säkerställa att forskningen medför mer nytta för samhället likväl för de enskilda personerna. Helsingforsdeklarationen är en världsomfattande riktlinje som har stor betydelse inom medicinsk forskning. Helsingforsdeklarationen är ej lagstadgad, men all forskning som sker bör grunda sig de etiska principer som Helsingforsdeklarationen framhåller (World Medical Association, 2018). Litteraturöversikten involverar ej försökspersoner. Medvetenheten om att personer har involverats i forskning som litteraturöversikten inkluderar har beaktats. Studier som ej är etiskt godkända eller som ej beskriver försökspersonernas frivillighet till deltagande har ej inkluderats i litteraturöversikten. Litteraturöversikten innehåller enbart artiklar som genomgått peer-review vilket innebär att experter eller sakkunniga granskat artikeln innan publicering. Litteraturöversikten återger artiklarnas resultat utan att avsiktligt förvränga eller utifrån egna känslor tolka artikelresultatet.

Då engelska ej är uppsatsförfattarnas modersmål har det funnits riska att texten ej översatts korrekt. Ord med oklar innebörd har översatts med hjälp av ett engelskt lexikon från Nationalencyklopedin (u.å.).

Resultat

Litteraturöversikten inkluderar 12 artiklar med kvantitativ ansats, samt 1 artikel med kvalitativ ansats. Studierna har genomförts i Barbados (1), Thailand (1), Sydafrika (1), Polen (1), Lao (1), Turkiet (2), Finland, Estland och Litauen (1), Kanada (1), USA (1), Malaysia (1), Korea (1), Indien (1).

(12)

8

Utifrån analys kategoriserades två huvudkategorier och fyra underkategorier. Första huvudkategorin var sjuksköterskans negativa attityd med underkategorierna stigma och rädsla. Den andra huvudkategorin var sjuksköterskans kunskap om HIV med underkategorierna

smittorisk och okunskap.

Kategorier Underkategorier

Sjuksköterskans negativa attityd

• Stigma • Rädsla

Sjuksköterskans kunskap om HIV • Smittorisk

• Okunskap

Sjuksköterskans negativa attityd

Flera artiklar beskriver att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har negativ attityd mot patienter med HIV/AIDS som beror på stigmatiserande attityd och rädsla. Dessa faktorer leder till en ovillighet att utföra omvårdnad (Atav, Sendir, Darling & Acaroglu, 2015; Garus-Pakowska & Górajski, 2019; Huq, Moriyana, Harris, Shirin & Rahman, 2019; Ishimaru, Wanda, Arphorn & Smith, 2018; Lee, Kim, Na, Kwon, Yoon, Lee & Woo, 2019; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018; Kostak, Unsar, Kurt & Erol, 2012; Vorasane, Jimba, Kikuchi, Yasuoka, Nanishi, Durham & Sychareun, 2017; Välimäki, Makkonen, Mockiene, Aro, Blek-Vehkaluoto, Istomina, Kisper-Hint, Staniuliene, Koponen, Vänskä & Suominen, 2010; Webber, Barlett & Burger, 2015).

Stigma

Majoriteten av tillfrågade sjuksköterskor har en stigmatiserande attityd till patienter med HIV/AIDS (Vorasane et al., 2017). Ishimaru, et al., (2018) beskriver att många av sjuksköterskorna associerar HIV med homosexualitet, injektionsmissbruk och flera sexuella kontakter och därför vill sjuksköterskorna i denna studie ej utföra omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Enbart 14% (n= 76) av de tillfrågade sjuksköterskorna uppgav sig vara villiga att ge omvårdnad till patienter med HIV, trots det låga antal ansåg sjuksköterskorna att

(13)

9

det råder en positiv inställning och att omvårdnaden utfördes ur ett personcentrerat förhållningssätt emot patienter med HIV. Av de tillfrågade sjuksköterskorna uppgav 86% (n=470) ovillighet till att utföra personcentrerad omvårdnad till patienter med HIV och 27% (n=149) uppgav att de undvek att vistas nära patienter med HIV. Atav et al., (2015) undersökte sjuksköterskestudenters attityd mot patienter med HIV eller AIDS, en stor del av sjuksköterskestudenter i studien beskriver HIV och AIDS som stora samhällsproblem. Sjuksköterskestudenter beskriver att de känner en ilska emot personer som är homosexuella då de associerar homosexualitet med HIV och AIDS. Sjuksköterskestudenters ilska grundar sig på misstanken om att homosexuella kommer att exponera den heterosexuella populationen för HIV. Vidare beskrivs att sjuksköterskestudenter ej vill vårda personer som de anse tillhöra riskgrupper för att drabbas av HIV, så som homosexuella personer och personer som injicerar droger. Om sjuksköterskestudenter från studien måste vårda patienter med HIV eller AIDS uppger en stor del att de ej är lika sympatiska i det mänskliga mötet med personen. Det beskrivs också att flertalet känner en stark avsky när deras arbetsdag inkluderar omvårdnad till ett flertal patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskor i en studie av Huq et al., (2019) anser att patienter med HIV till följd av sitt riskbeteende själva får ta ansvar för sin sjukdom, dessutom menade sjuksköterskor att patienter med HIV ej bör vårdas på samma avdelning som patienter som ej har HIV, detta grundar sig på sjuksköterskor stigmatiserande attityder om HIV. Lee et al., (2019) beskriver att stigmatisering av patienter med HIV finns inom alla sektorer inom sjukvården. Resultatet visar inte på någon skillnad mellan öppenvården och slutenvården, däremot beskrivs en signifikant skillnad där invasiv behandling krävs. Där invasivbehandlig användes såg en ökad tendens till stigmatiserande attityder mot personer med HIV.

Vorasane et al. (2017) beskriver att sjuksköterskor med en akademisk sjuksköterskeexamen har mindre stigmatiserande attityd emot patienter med HIV under utförandet av det personcentrerade omvårdnadsarbete. De sjuksköterskor som har en sjuksköterskeexamen som ej är akademisk tenderar att ha mer stigmatiserande attityd emot patienter med HIV. Webber et al. (2016) beskriver att stigmatisering av personer med HIV kan resultera i att patienten enbart identifieras med sjukdomen samt att stigmatiserande attityder angående HIV inverkar negativt på omvårdnadsarbetet.

Rädsla

Anledningen till att flertalet sjuksköterskor ej vill utföra personcentrerad omvårdnad beskrivs bero på rädsla över att själv bli smittad av HIV (Ishimaru et al., 2018). (Atav et al., 2015;

(14)

10

Ishimaru et al., 2018) beskriver att det finns stor rädsla hos sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor när arbetet innefattar omvårdnad av patienter med HIV. I en studie av Atav et al., (2015) beskriver sjuksköterskestudenter att rädslan för att bli smittad av HIV är ofrånkomlig. Rädslan som råder för att själv blir smittad medför att de ej vill jobba med patienter med HIV.

Rädsla till följd av materialbrist är något som Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) beskriver som en barriär i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna vittnar om materialbrist, bland annat brist på handskar. Detta resulterar i att sjuksköterskorna aktivt avstår från att utföra personcentrerad omvårdnad, bland annat byta sängkläder eller hänga på nytt dropp under natten då rädslan för att själv bli smittad är för stor. I en studie av Kostak et al., (2012) framhålls sjuksköterskors ovillighet att ge personcentrerad omvårdnad till patienter med HIV. Av de tillfrågade sjuksköterskorna uppgav en stor andel att rädsla ligger till grunden till varför de ej ger personcentrerad omvårdnad till patienter med HIV, trots att det uppgav att de var medvetna om skyddsrutiner och skyddsmaterial.

Vorasane et al., (2017) beskriver att rädslan inför att exponeras av HIV varierar mellan sjuksköterskor. Sjuksköterskor med längre utbildning upplever inte rädsla i lika stor utsträckning som sina kollegor med kortare utbildning gör. I studien framkom även att ett antal sjuksköterskor fått utbildning inom omvårdnad av patienter med HIV. Utbildningen resulterade i att sjuksköterskorna kände mindre rädsla inför omvårdnadsarbetet, samt att omvårdnaden som utfördes blev likvärdig med den personcentrerade omvårdnad som gavs till patienter utan HIV. Garus-Pakowska & Górajski (2019) beskriver att manliga sjuksköterskor inte känner lika stor rädsla inför att vårda patienter med HIV som kvinnliga kollegor gör. Anledningen till att rädsla inte fanns i lika stor utsträckning hos män beskrevs vara en mer nonchalant attityd mot sjukdomens inverkan på hälsan. Även sjuksköterskor med längre erfarenhet av omvårdnadsarbete av patienter med HIV upplever mindre rädsla över att själv bli smittad än sjuksköterskor med kort erfarenhet. Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) bekräftar att erfarenhet bidrar till ett bättre personcentrerat omvårdnadsarbete till följd av minskad rädsla och oro.

(15)

11

Sjuksköterskans kunskap om HIV

Kunskapen om HIV och om smittorisken är bristande vilket framkommer i flera artiklar. Att sjuksköterskeutbildningen ej innefattar tillräcklig utbildning om sjukdomen HIV beskriver flera sjuksköterskor som problematiskt (Atav, Sendir, Darling & Acaroglu, 2015; Hamid, Aziz, Anita, & Norlijah, 2010; Huq, Moriyana, Harris, Shirin & Rahman, 2019; Lee, Kim, Na, Kwon, Yoon, Lee & Woo, 2019; Mammbona & Mabhandu-Mudzusi, 2018; Nyblade, Srinivasan, Mazur, Raj, Patil, Davadass, Radhakrishana & Ekstrand, 2018; Vorasane, Jimba, Kikuchi, Yasuoka, Nanishi, Durham & Sychareun, 2017; Webber, Bartlett, & Brunger, 2017; Özakgül, Sendir, Atav, Kiziltan, 2013).

Smittorisk

Webber et al., (2017) beskriver att smittorisken mellan patient och sjukvårdspersonal är relativt låg, vid exponering av HIV är smittorisken 0,3%. Hamid et al., (2010) beskriver att en stor andel sjuksköterskor beskriver sina baskunskaper om HIV, smittorisk samt åtgärdsrutiner vid exponering av HIV som goda. Resultatet tyder på en varierande kunskapsnivå bland sjuksköterskor angående HIV och dess smittorisk. Nyblade et al., (2018) bekräftar att sjuksköterskor har olika uppfattning om hur HIV överförs och smittar. Resultatet av det bidrog till att sjuksköterskor vidtog felaktiga åtgärder, antingen inga åtgärder alls eller för mycket skyddsåtgärder, under omvårdnadsarbetet med en patient med HIV.

Okunskap

I Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) studie beskriver en sjuksköterska att de vårdar patienter med HIV utan att kunskap finns. Utbildningen för att bli sjuksköterska inkluderar ej undervisning i omvårdnad av en patient med HIV. Känslan av osäkerhet kring sin okunskap angående HIV beskrivs som överväldigande dagen då en person med HIV söker vård eftersom sjuksköterskan ej vet om den omvårdnad som ges är korrekt i relation till patientens sjukdomstillstånd. Lee et al., (2019) beskriver att utbildning i form av seminarium och work-shop om HIV bidrar till ökad kunskap vilket leder till att omvårdnad utförs på ett likvärdigt sätt som till patienter som ej har HIV. Atav al., (2015) beskrev att sjuksköterskestudenter föreslog att arbetsplatsen skulle specialistutbilda ett fåtal sjuksköterskor inom HIV/AIDS, detta till följd av att den låga kompetensnivån som råder hos grundutbildade sjuksköterskor. Att specialistutbilda ett fåtal sjuksköterskor per avdelning tror sjuksköterskestudenten i studien kan generera i en högre kompetens och en bättre omvårdnad till patienter som lever med HIV eller

(16)

12

AIDS. Nyblade et al., (2018) beskriver att en ny strategi tagits fram till följd av att stigmatisering av personer med HIV finns. Strategin går ut på att förändra sociala normer och beteendemönster hos sjuksköterskor. Genom att en mindre grupp sjuksköterskor får ett förändrat beteendemönster i mötet med personer med HIV kan det bidra till att fler sjuksköterskor på arbetsplatsen tar efter det beteendet.

I en studie besvarade sjuksköterskestudenter att de var villiga att utföra majoriteten av omvårdnadsaktiviteter till en patient med HIV/AIDS. Däremot svarade en stor andel av sjuksköterskestudenterna att de ej vill assistera patienter med blodsmitta vid bland annat dusch, toalettbesök eller byta deras sängkläder. De sjuksköterskestudenter som tidigare har erfarenhet, kunskap om HIV/AIDS eller träffat en person med HIV/AIDS var mer benägna att utföra personcentrerad omvårdnad (Välimäki et al., 2010). En undersökning av Özakgül et al., (2013) utvärderar sjuksköterskestudenternas inställning inför att ge omvårdnad till patienter med HIV/AIDS. Studien utfördes på två grupper med studenter. Den första gruppen var sjuksköterskestudenter som läser sista året av utbildningen och den andra gruppen är sjuksköterskestudenter som påbörjat första året av utbildningen. Resultatet av undersökningen påvisar att inställningen för att vårda patienter med HIV är signifikant högre hos första gruppen. Undersökningen beskriver vikten av utbildning för framtida sjuksköterskor för att förbättra chanserna till att god och säker omvårdnad utförs till patienter med HIV/AIDS. Huq et al., (2019) beskriver att implementera kunskap om HIV tidigt i sjuksköterskeutbildningen lägger grunden för sjuksköterskors självförtroende vid omvårdnadsarbete samt förbättrar sjuksköterskans attityd till patienter med HIV.

Diskussion

I diskussionen kommer vi att diskutera huvudresultatet i relation till den teoretiska begrepp som litteraturöversikten involverar, metoden och etiken kommer även att diskuteras.

Sammanfattning av huvudresultatet

Rädsla och stigmatiserande attityd ligger till grund för sjuksköterskors tveksamhet till att ge omvårdnad till patienter med HIV. Rädslan att bli smittad under arbetstid är så stor att sjuksköterskor aktivt väljer att undvika patientnära omvårdnadsarbete trots patientens behov av omvårdnad (Atav, Sendir, Darling & Acaroglu, 2015; Garus-Pakowska & Górajski, 2019; Huq, Moriyana, Harris, Shirin & Rahman, 2019; Ishimaru, Wanda, Arphorn & Smith, 2018; Lee,

(17)

13

Kim, Na, Kwon, Yoon, Lee & Woo, 2019; Mammbona & Mavhandu-Mudzusi, 2018; Kostak, Unsar, Kurt & Erol, 2012; Vorasane, Jimba, Kikuchi, Yasuoka, Nanishi, Durham & Sychareun, 2017; Välimäki et al., 2010; Webber, Bartlett, & Brunger, 2017).

Okunskap om HIV resulterar i bristande omvårdnad för patienter med HIV då sjuksköterskor ej besitter korrekt kunskap om skyddsutrustning samt om hur HIV överförs mellan människor (Atav et al., 2015; Hamid et al., 2010; Huq, Moriyana, Harris, Shirin & Rahman, 2019; Lee, Kim, Na, Kwon, Yoon, Lee & Woo, 2019; Mammbona & Mabhandu-Mudzusi, 2018; Nyblade, Srinivasan, Mazur, Raj, Patil, Davadass, Radhakrishana & Ekstrand, 2018; Vorasane et al., 2017; Webber et al., 2017; Özakgül et al., 2013)

Resultatsdiskussion

International Council of Nurses (2016) beskriver att sjuksköterskor har ett yrkesmässigt ansvar att utöva omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan skall även uppträda på ett etiskt korrekt vis som bidrar till att allmänhetens förtroende för yrkesrollen ökar. Mehdiyar, Andersson & Hjelm (2020) beskriver att stigmatiserande behandling av patienter med HIV sker inom sjukvården på det vis att patienter med HIV ej blir behandlad med personcentrarad omvårdnad på lika villkor som patienter utan HIV.

Rädsla och stigmatiserande attityd

Alison (1995) beskrev då att forskning från 1980-talet inte påvisade några större skillnader i attityder av patienter med HIV i jämförelse med de resultat som presenterades. Vorsane et al., (2017) bekräftar att sjuksköterskor fortfarande har en stigmatiserande attityd. Uppsatsförfattarna reflekterar över att under de senaste 40 åren ej skett några större förändringar i attityden mot patienter som lever med HIV. Ishimaru et el., (2018) bekräftar att stigmatisering av patienter med HIV förekommer hos en stor andel av sjuksköterskor. Lee et al., (2019) bekräftar att stigmatiserande attityder mot patienter med HIV förekommer inom alla sektorer inom hälso- och sjukvården. Stigmatiseringen grundar sig på fördomar och homofobi. Uppsatsförfattarna är medvetna om att synen på homosexualitet varierar i världen då det än idag finns många länder där samkönade förhållanden är olagligt, i ett fåtal länder riskerar samkönade par att straffas med döden. Därav finns förståelse kring sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters rädsla kan påverka villighet att utföra personcentrerad omvårdnad. Webber et al., (2016) menar att stigmatiserande attityder riskerar att leda till ett icke personcentrerat omvårdnadsarbete. Att sjuksköterskan i sin yrkesroll diskriminerar eller

(18)

14

särbehandlar utifrån personliga intressen och värderingar är något som ICN tar avstånd från (International Council of Nurses, 2012). Ett professionellt förhållningssätt innebär att ens personliga åsikter måste åsidosättas vid det mänskliga mötet med en patient. Att undvika att uttrycka eller visa personliga åsikter är den professionella sjuksköterskans ansvar. Vi anser att ett professionellt bemötande kan bidra till att patienten får en bättre upplevelse av omvårdnaden, samt att sjuksköterskan känner en tillfredsställelse efter det mänskliga mötet i form av att patienten upplever att hen fick god personcentrerad omvårdnad. Vissa faktorer kan möjligen göra det svårt att agera professionellt i omvårdnadsarbetet, uppsatsförfattarna tror att rädsla kan medföra en osäkerhet som leder till att sjuksköterskans professionalism kan brista. Dock menar Bennett (2015) att sjuksköterskans kreativitet kan användas som ett verktyg för att öka chansen till att professionell omvårdnad ges. Kreativitet innebär att sjuksköterskor kan behöva ändra attityd och ordval beroende på vilken patient som sjuksköterskan möter.

Atav et al., (2015) beskriver att stigmatiserande attityder mot personer med HIV även finns utanför sjukhuset. Sjuksköterskestudenter som tillfrågades ansåg att personer med HIV inte bara är problematiska att vårda, utan ansåg även att personer med HIV är ett stort samhällsproblem. Anledningen till att de anser att personer med HIV är ett samhällsproblem grundar sig i smittorisken till övrig befolkning, främst till heterosexuella och personer som icke injicerar narkotika. Huq et al., (2019) beskriver ytterligare stigmatisering i form av att sjuksköterskor anser att patienter med HIV ej skall vårdas på samma avdelning som patienter utan HIV. Att aktivt jobba med informationskampanjer angående HIV samt behandlingens och medicineringens effekter vid HIV tror uppsatsförfattarna kan vara ett sätt att komma bort från de stigmatiserande attityder som finns idag. Kuete, Huang, Rashid, Ma, Yuan, Antezana, Yeltay, Rao, He, Xiong, & Zhang (2016) beskriver att risken att smittas av HIV från en person som står på rätt medicinering är liten. Vi är medvetna om att tillgängligheten och kostnaden för HIV-medicinering kan ett vara ett problem för personer med HIV som lever i länder där det är sjukvården ej bidrar till finansiering av livsviktig medicin. Dessutom tror vi att länder ej prioriteraratt köpa in HIV-medicin där homosexualitet är olagligt, då de förknippar HIV med homosexualitet.

Män som arbetar som sjuksköterska tenderar att ha en mindre stigmatiserande attityd emot patienter med HIV än kvinnliga kollegor (Vorasane et al., 2017). Detta resultat bidrar till vår tanke om att en icke homogen arbetsgrupp är fördelaktig på en arbetsplats. Fördelarna kan bland

(19)

15

annat leda till en tryggare, mer öppen och patientsäkrare miljö som i sin tur resulterar i en mer personcentrerad omvårdnadsupplevelse för patienter med HIV eller AIDS.

Bristen på material är även en faktor som bidrar till rädsla bland sjuksköterskor som utövar omvårdnad till patienter med HIV. Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) beskriver att bristen på material som bör användas vid patientnära omvårdnadsarbete ej finns. Materialbristen resulterar i att den personcentrerade omvårdnaden ej uppfylls då sjuksköterskor känner en rädsla att exponeras för HIV. Rädslan medför att sjuksköterskan ej går in till patienten med HIV. Bristen på material har bland annat föranlett att skyddshandskar återanvänds vilket kan äventyra patienternas säkerhet. Ur ett samhällsperspektiv anser vi att materialbristen ej är gynnsamt då förhindrandet av smittspridningen av HIV försvåras avsevärt. Vi är medvetna över att ekonomin skiljer sig geografiskt, vilket i sin tur speglar materialtillgängligheten. Där materialbristen är påtaglig är rädslan vid personcentrerad och patientnära omvårdnad rättfärdig. Utebliven patientnära omvårdnad kan bero på materialbristen och inte bero på stigmatiserande attityder eller förakt emot patienter med HIV. Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) menar att materialbristen bidrar till att patienternas säkerhet äventyras och att patienternas rättigheter diskrimineras. Sjuksköterskornas arbetsmiljö och trygghet påverkas på ett negativt sätt beroende på vart material finns. Där bristen på material är påtaglig ökar rädslan för exponering av blodsmitta och patienter med blodsmitta kan fara illa på grund utebliven omvårdnad. Uppsatsförfattarna anser att där materialbristen är påtaglig kan basala hygienrutiner tillämpas i större utsträckning vilket skulle leda till säkrare omvårdnad för både patient och säkrare omvårdnadsarbete för sjuksköterskor. Socialstyrelsen (2019) menar att det ej går att ersätta skyddsutrustning med basala hygienrutiner, dock bidrar basala hygienrutiner till minskad smittspridning. Kagan et al., (2009) beskriver däremot att kunskapen om basala hygienrutiner ej efterföljs till fullo och att kunskapen om hur utförandet av hygienrutinerna bör utföras ej är tillräcklig.

Okunskap

Tidigare forskning av Kagan et al., (2009) indikerar på att brister finns och att kunskapsluckor inom omvårdnad av patienter som har HIV är markanta samt att kunskaper om hur omvårdnaden bör utföras är bristande. Alison (1995) påvisade redan för 25 år sedan att det fanns kunskapsbrister i sjuksköterskeutbildningen vilket Walusimbi & Okonsky (2004) också bekräftar. Att somliga sjuksköterskeutbildningar innehåller brister är något uppsatsförfattarna upplever mycket tragiskt då Özakgül et al., (2013) i sin studie menar att sjuksköterskestudenter

(20)

16

som läser sista året på sjuksköterskeutbildningen har förbättrat sina kunskaper angående HIV i jämförelse mot de elever som läser första året på sjuksköterskeutbildningen.

Atav et al., (2015); Ishimaru et al., (2019) menar att en stor faktor till att personcentrerad omvårdnad ej ges till patienter med HIV är okunskap. Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018) beskriver att sjuksköterskor upplever att sjuksköterskeutbildningen är orsaken till att kunskapsluckorna existerar då sjuksköterskeutbildningen ej tillhandahåller tillräcklig utbildning om HIV. Resultatet av den otillräckliga utbildningen om HIV bidrar till att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i omvårdnadsarbetet och om det utförs på korrekt sätt relaterat till patientens sjukdomstillstånd. Dock menar Lymer, Richt & Isaksson (2001) att utförandet av personcentrerad omvårdnad till en patient med HIV kan vara ett komplext arbetsmoment där sjuksköterskor definierade flera kunskapsluckor som leder till att sjuksköterskan upplever flera orosmoment under omvårdnadsarbetet. Oro för att själv bli smittad, oro för att kränka patienten eller oro för att förolämpa patienten, oro för att agera icke professionellt och oro för att bryta mot arbetsplatsens riktlinjer angående personcentrerad omvårdnad. Uppsatsförfattarna anser att alla arbetsplatser bör informera och utbilda personal om arbetsplatsens riktlinjer angående HIV och AIDS. Att erbjuda interna utbildningar angående personcentrerad omvårdnad vid HIV skulle leda till att både sjuksköterskor och arbetsplatsen känner en trygghet i den omvårdnad som ges. Dock menar Atav et al., (2014); Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018); Ishimaru et al., (2019) att okunskapen bidrar till att sjuksköterskorna ej vill utföra personcentrerad och behövlig omvårdnad till patienter som har HIV. Trots att kunskapen finns angående smittorisken vid HIV som Webber et al., (2017) beskriver som liten. Trots en liten risk för att bli smittad av HIV är det viktigt att ha baskunskaper om hur HIV smittar. Hamid et al., (2010) hävdar att ett stort antal sjuksköterskor besitter goda baskunskaper om hur HIV överförs och även om vilka åtgärder som krävs för att ej bli smittad under omvårdnadsarbetet. Dock påvisar Asmr et al., (2019) att baskunskaper är bristande då den basala hygienen inte efterföljs, endast hälften av sjuksköterskorna tvättar händerna efter patientnära kontakt.

Vorasane et al., (2017); Garus-Pakowska & Górajski (2019) beskriver att okunskap bland sjuksköterskor förekommer, dock i varierande utsträckning. En längre utbildning och längre arbetslivserfarenhet bidrar till att omvårdnadsarbetet med en patient med HIV känns tryggare att utföra. Dock påvisar Frazer, Glacken, Coughlan, Staines & Daly (2010) att yngre sjuksköterskor är mer benägna att utföra personcentrerad omvårdnad till skillnad från de äldre

(21)

17

sjuksköterskekollegorna. Anledningen till denna skillnad anses bero på att yngre sjuksköterskor har längre akademisk utbildning vilket leder till större förståelse för personcentrerat förhållningssätt samt god och säker omvårdnad. Uppsatsförfattarna anser att ett stort åldersspann samt varierande lång arbetslivserfarenhet inom arbetsgruppen bidrar till bättre förutsättningar för en mer personcentrerad omvårdnad. Dessutom är kunskapsutbytet mellan kollegor med lång arbetslivserfarenhet och yngre sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet och som besitter kunskap om den senaste evidensen, en viktig faktor i att bedriva god och säker vård.

Vi anser att sjuksköterskeutbildningen bör innefatta djupare kunskap om patientnära omvårdnad till patienter med HIV eller AIDS då dessa patienter finns inom alla vårdnivåer och vårdinstanser. Djupare kunskap och större förståelse för patienter med HIV bidrar till att patienter tillhandahålls personcentrerad omvårdnad samt att sjuksköterskor känner större trygghet och säkerhet in sin yrkesroll med att utföra personcentrerad och patientnära omvårdnad till patienter med HIV eller AIDS. Mer kunskap kan även bidra till att stigmatiseringen av personer med HIV och AIDS ej skulle vara lika markant som i dagsläget. Att mer utbildning behövs är något som bekräftats av Atav et al., (2014); Mammbona & Mabhandu-Mudzusi (2018); Nyblade et al., (2018); Ishimaru et al., (2019). Lee et al., (2019) ger förslag på att work-shop och seminarium kan användas som verktyg till en förbättrad kunskap om HIV. Huq et al., (2019) föreslår däremot att kunskap ska implementeras tidigt i sjuksköterskeutbildningen vilket skulle medföra att förståelsen för patienter med HIV hos sjuksköterskor ökar. En ökad förståelse leder till att personcentrerad omvårdnad utförs till alla patienter oavsett sjukdom.

Metoddiskussion

Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS är studiens syfte vilket har legat till grund för alla artikelsökningar som skett. Databaserna som har använts för att finna artiklar är CINAHL och PubMed. Genom att använda två databaser har antalet relevanta artiklar ökat, dessutom är databasernas fokusområde omvårdnad vilket är ligger i uppsatsförfattarnas intresse. Dock hade fler databaser kunnat användas för att öka chansen att ytterligare utveckla resultatet. Sökorden som användes var blood borne diseases, blood borne infections, blood-borne pathogens, fear, HIV/AIDS, HIV

stigma, nurse, nurse care, nurses´attitudes, nurses experince, och professional care. Sökorden

som användes valdes utifrån litteraturöversiktens syfte. Anledningen till att sökorden blood borne diseases, blood borne infections och blood-borne pathogens användes var för att

(22)

18

säkerställa att artiklar som handlade om HIV missades till följd av att författarna använde andra benämningar än HIV. som skrev om HIV/AIDS men benämnde med som att inkludera fler sökord i våra sökningar hade möjligtvis bidragit till att fler artiklar inkluderats och fler faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunnat identifierats. En svaghet med att utöka sökorden hade varit att resultatet ej svart på syftet. En styrka är att vi använt den booeleska termen AND för att kombinera sökorden, AND har bidragit till att sökningarna blev mer specifika och motsvarade litteraturöversiktens syfte, dock kan en svaghet vara att artiklar möjligtvis har undgåtts då AND avgränsade sökningen. Efter sökordet nurse användes trunkering för att säkerställa att relevanta artiklar ej missades till följd av felaktig böjning av ordet.

Analysen av artiklarna har skett gemensamt med hjälp av Höst, Regnell &Runessons (2006) analysmetod. Denna analysmetod bidrog till att kategoriseringen av artiklarnas innehåll blev noggrann och strukturerad. Analysmetoden har ökat litteraturöversiktens trovärdighet då uppsatsförfattarna utgått från samma analysmetod och kommit fram till samma resultat av artiklarna.

För att säkerställa artiklarnas vetenskapliga trovärdighet och pålitlighet var inklusionskriterier att artiklarna skall ha genomgått peer review, blivit etiskt godkända, giltighet för artiklarna skall vara publicerade mellan åren 2010–2020 samt skrivna på engelska. Alla artiklar som använts i litteraturöversikten har sammanställts i tabell (Bilaga 2), i tabellen framkommer författare, publiceringsår, land, typ av studie, studiens syfte samt kvalitetsvärdering av studien. Detta stärker pålitligheten i litteraturöversikten. Att begränsa artiklarnas giltighetsperiod till åren 2010–2020 kan medföra att relevanta artiklar från tidigare år ej inkluderas men, risken för att ej uppdaterad evidens presenteras i litteraturöversikten motiverar denna begränsning. Artiklarna som återfinns i resultatet har granskats utifrån granskningsmall som fastställt att artiklarna håller hög eller medelhög kvalité. Anledningen till detta var att öka litteraturöversiktens giltighet. Genom att enbart använda artiklar av hög kvalité hade litteraturöversiktens resultat blivit innehållsrikt. Brist på forskning inom området resulterade i att även artiklar av medelhög kvalité inkluderades. Överförbarheten har beaktats i artiklarna med medelhög kvalité. Ibland har relevanta artiklar av medelhög kvalité exkluderats på grund av att de ej varit överförbara till litteraturöversikten. Holloway & Wheeler (2010) beskriver att bekräftelsebarhet innebär att forskningsresultatet är representativt för deltagarna och ej författarnas förutfattade meningar.

(23)

19

Litteraturöversikten innehåller studier gjorda i Barbados, Thailand, Sydafrika, Polen, Lao, Turkiet, Finland, Estland, Litauen, Kanada, USA, Malaysia, Korea och Indien. Detta bidrar till stor geografisk spridning men även till att resultatet ej är, och därmed inte heller överförbart till ett specifikt land eller kontinent.

Litteraturöversiktens resultat innehåller tolv artiklar av kvantitativ ansats och en artikel av kvalitativ ansats. Önskvärt hade varit att finna fler artiklar av kvalitativansats då sjuksköterskans upplevelse hade blivit rikare illustrerad. Fördelen med kvalitativa artiklar är att antalet sjuksköterskor som deltagit är högt vilket styrker studiens resultat eftersom det vittnar om majoritetens upplevelse.

Etikdiskussion

Alla artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat är etiskt godkända eller har följt sjukhusets och universitets riktlinjer gällande forskningsetik. Sju artiklar är godkända av etiska råd och fyra studier har fått godkännandet av universitetets hälso- och medicinråd. Två artiklar är otydliga om etiska rådet har godkänt studien, men båda artiklarna beskriver att riktlinjerna från universitet eller sjukhus gällande forskningsetik följts. Samtliga artiklar anger att deltagandet var frivilligt och att deltagarna hade rätt att avbryta sitt deltagande. De två sistnämna artiklarna har publicerats i tidskrifter som enbart publicerar artiklar som är etiskt godkända, vetskapen om detta medförde att de inkluderades i resultatet trots otydlighet i artikeln.

Då studierna är gjorda med sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan resultatet påverkas av rädsla för att arbetsgivare eller skolan skall få veta svaren i undersökningarna som gjorts. Detta då flertalet studier har inkluderats av frågeformulär angående inställning till att vårda patienter med HIV eller AIDS.

Artiklarna är skrivna på engelska och för att säkerställa att artiklarna ej feltolkats har Nationalencyklopedin (u.å.) använts. Vi har läst och gjort oss förstådda med Codex (2020) vägledning för forskningsetik. Vi har ej förvrängt eller modifierat artiklarnas resultat för att bekräfta egna åsikter. Artiklarna lästes av oss enskilt för att sedan diskuteras och analyseras gemensamt. Detta minskade risken för att artiklarna feltolkades.

(24)

20

Klinisk betydelse för samhället

Denna litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskor känner stor rädsla samt hyser förakt mot personer med blodsmitta, trots att kunskapen om smittorisken och de förebyggande åtgärder som finns är god. Samhället i stort skulle behöva mer kunskap och utbildning i vad blodsmitta innebär samt hur det smittar. Sjuksköterskor vittnar om att kunskap bidrar till färre fördomar samt minskad rädsla för att utföra omvårdnadsarbete. Om information och kunskap angående blodsmitta skulle nå ut till samhället skulle förekomsten av stigmatisering och diskriminering av personer med blodsmitta minska, dessutom skulle sjuksköterskan utföra säkrare och mer personcentrerad omvårdnad till patienter med blodsmitta.

Slutsats

Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner stor rädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap och stigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskor som dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor känna större trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patienter som har HIV.

Förslag för vidare forskning

Vidare forskning bör utföras kring detta ämne då den forskning som idag finns är begränsad samt att majoriteten av den forskning som finns är kvantitativ. Fler kvalitativa studier hade kunnat resultera i mer handgripliga förslag på hur rädsla och stigma för personer med blodsmitta skulle kunna minska. Önskvärt är att forskning om hur en djupare kunskap om blodsmitta skulle kunna leda till färre fördomar och stigmatiserande attityder mot personer med blodsmitta. Detta skulle kunna leda till en minskad rädsla för sjuksköterskan och sjuksköterskestudenter i det mänskliga mötet med en patient med blodsmitta. Vidare forskning skulle kunna ske med syfte att undersöka hur utbildning om HIV och AIDS förändrar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityd mot personer med HIV eller AIDS. Undersökningen skulle kunna ske under tre års tid där två kontrollgrupper inkluderas. En grupp som erhålls utbildning om HIV/AIDS under utbildningsperioden och den andra gruppen erhålls ej utbildning om HIV/AIDS. Detta skulle möjligen beskriva vikten av utbildning för att minska stigmatiserande attityder.

(25)

21

Referenslista

Alison, J. (1995). HIV/AIDS—knowledge, attitudes and education of nurses: a review of the research. Journal of Clinical Nursing(4)1, 13-21. doi: 10.1111/j.1365-2702.1995.tb00005.x

Asmr, Y., Beza, L., Engida, H., Bekelcho, T., Tsegaye, N., & Aschale, Y. (2019). Assessment of Knowledge and Practicess of Standard Precaution against Blood Born pathogenes among Doctors and Nurses at Adult Emergencey Room in Addis Ababa, Ethiopia. Emergency

Medicine International (2019). Doi: 10.1155/2019/2926415

*Atav, A., Sendir, M., Darling, R., & Acaroglu, R. (2015). Turkish and American Undergraduaate Students´ Attitudes Toward HIV/AIDS Patients: A Comparative Study.

Nursing Forum(50) 2, från

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nuf.12059?fbclid=IwAR03KQNjWKNExbN O-zw9Seajm2MDfcE4ogXD8QKsig4OlieDqrMHy6APv5k

Bennett, J. (2015). Blood-borne pathogens: Further opportunities for ‘gold standard’ nursing care. Journal of Virus Eradication(15), 1-2, från

https://web-b-ebscohost- com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&sid=03b107e6-2af6-4d36-9612-0758f36b01f7%40pdc-v-sessmgr02

Ching-Yuan, H., Rhay-Hung, W., Tsung-Haka, W., Ching-Tai, H., Chiu-Hsai, C., & Yu-Chen, T. (2020). The impact of person-centres care on job productivity, job satisfaction and organisational commitment among employees in longterm care facilities. Journal of Clinical

Nursing(29)15/16, 2967-2978. doi: 10.1111/joncn.15342

Codex. (12 april 2020). Forskningsetik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Culver, J. (1997). Preventing transmission of blood-borne pathogens: a compelling argument for effective device-selection strategies. Americna Journal of Infection Control(25) 5, 430-433, doi: 10.1016/S0196-6553(97)90094-8

Diskrimineringsombudsmannen. (8 september 2020). Vad är diskriminering? https://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/

(26)

22

Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi: Infektioner Immunologi Vårdhygien. (4 uppl.). Liber AB

Folkhälsomyndigheten. (12 september 2019). Att minska stigma kopplat till psykisk ohälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/

Folkhälsomyndigheten. (2 maj 2020). Sjukdomsinformation om hivinfektion. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hivinfektion/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.

Frazer, K., Glacken, M., Coughlan, B., Staines, A., & Daly, L. (2010). Hepatit C virus

primary care: survey of nurses´attitudes to caring. Journal of Advaced Nursing(67)3, 598-608. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05516.x

Friberg, F, (2017). Att göra en litteraturöversikt. I A. Friberg, F. (red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (141–152). (Tredje upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

*Garus-Pakowska, A., & Górajski, M. (2019). Behaviors and Attitudes of Polish Health Care Workers with Respect toh the Hazads from Blood-Borne Pathogens: A Questionnaire-Bases Study. International Journal of Environmental Research and Public Health(16)891. doi: 10.3390/ijerph16050891

Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (uppl. 3). Lund: Studentlitteratur AB. (Originalutgåvan publicerad 1986)

*Hamid, M.Z.A., Aziz, N.A., Anita, A.R., & Norlijah, O. (2010). Knowledge of blood-borne infectious diseases and the practice of universal in a tertiary hospital in Malaysia. Southeasst

(27)

23 Asian Journal of Tropical Medicine and Public Health(41)5. Hämtad från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21073041

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. Oxford: Blackwell

*Huq, E., Moriyana, M., Harris, E., Shirin, H., & Rahman, M. (2019). Evaluation of Nurses’ Knowledge and Attitude toward HIV-Infected Patients in Barbados. Journal of the

International Association of Providers of AIDS Care(18)1-9. doi:

10.1177/2325958219880592

Hälso- och sjukvårdslagen. (2 september 2017). (2017:30). Riksdagens webbplats

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Höst, M., Regnell, B., & Runeson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

International Council of Nurses. (2016). [Broschyr]. ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

International Council of Nurses. (2012). [Broschyr]. The ICN code of etics for nurses. International Council of Nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

*Ishimaru, T., Wanda, S., Arphorn, S., & Smith, D. R. (2018). Willingness to care for blood-borne virus-infected patients in Thailand. Occuoational Medicine(68)192-198. doi:

10.1093/occmed/kqy040

Jankovic, S., Bojanic, J., Jovic-Vranes, A., Marinkovic, J., & Jankovic, J. (2009). Knowledge, attitudes and practices towards blood-borne pathogens in healthcare workers in Banja Luka,

(28)

24

Bosnia and Herzegovina. Central European Journal of Medicine, (4)4, 409–414. doi: 10.2478/s11536-009-0087-5

Kagan, I., Ovadian, K., & Keneti, T. (2009). Perceived Knowledge of Blood‐Borne Pathogens

and Avoidance of Contact With Infected Patients. Journal of Nursing Scholarship(41)1,

13-19. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01246.x

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur

Kjällquist-Petrisi, A., & Resman, F. (2016). Infektionssjukdomar. I A. Ekwall & A. Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin. (1 uppl., s. 535–568). Studentlitteratur

*Kostak, M., Unsar, S., Kurt, S., & Erol, O. (2012). Attitudes of Turkish midwifes and nurses working at hospitals toward people living with human immunodeficiency virus/acquired immune deficiency syndrome. International journal of nursing practice(18) 437-444. doi: 10.1111/j.1440-172X.2012.02062.x

Kuete, M., Huang, Q., Rashid, A., Lan Ma, X., Yuan, Escalera Antezana, J-P., Yeltay, R., Rao, M., He, Q., Xiong, C., & Zhang, H. (2016). Differences in Knowledge, Attitudes and Behavior towards HIV/AIDS and Sexually Transmitted Infections between Sexually Active Foreign and Chinese Medical Students. BioMed Resarch Interantional (2016)10. doi: 10.1155/2016/4524862

*Lee, H-J., Kim, D-H., Na, Y-J., Kwon, M-R., Yoon, H-J., Lee, W-J., & Woo, S-H. (2019). Factors Associated with HIV/AIDS-Related Stigma and Discrimination by Medical

Professionals in Korea: A Survey of Infectious Disease Specialists in Korea. Nigerian Journal of Clinical Practice(22)5, 675-681. doi: 10.4103/njcp.njcp_440_17

Leksell, J., & Lepp, M. (2019). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (2 uppl.). Liber

Lymer, U-B., Richt, B., & Isaksson, B. (2001). Health care workers’ action strategies in situations that involve a risk of blood exposure. Journal of Clinical Nursing(12), 660-667, från

(29)

25

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12919212?fbclid=IwAR1iWmYIJhlJftnTQOwS8ItgxI U1P0HTpG22SVwxSdbI_HDdRcOwZOoVXGU

*Mammbona, A.A., & Mabhandu-Mudzusi, A.H. (2018). Enrolled nurses´ experience of caring for patients living with HIV in South African rural hospital. International Nursing

Review(66) 139-146. doi: 10.1111/inr.12480

Mehdiyar, M., Andersson, R., & Hjelm, K. (2020). HIV-positive migrants’ experience of living in Sweden. Global Helath action(13)1. doi: 10.1080/16549716.2020.1715324

Mehrdad, R., Atkins, EH., Sharifian, SA., & Pouryaghoub, G. (2014). Psychosocial Factors at Work and Blood-Borne Exposure among Nurses. International Journal of Occupational and

Enviromenatal Medecine (5)1, från

https://www.theijoem.com/ijoem/index.php/ijoem/article/view/361/437.

Nationalencyklopedin. (u.å.). Ordbokstjänster från NE. Hämtad från https://ne.ord.se/

*Nyblade, L., Srinivasan, K., Mazur, A., Raj, T., Patil, D., Davadass, D., Radhakrishana, K., & Ekstrand, M. (2018). HIV Stigma Reduction for Healt Facility Staff: Development of a Blended- Learning Intervention. Frontiers in Public Health(6)165. doi:

10.3389/fpubh.2018.00165

Socialstyrelsen. (21 maj 2019). Basala hygienrutiner. Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vardhygien/basala-hygienrutiner/

Svenska akademins ordlista. (2020). Stigma. https://svenska.se/tre/?sok=stigma&pz=1

Svensk sjuksköterskeförening. (2016 a). [Broschyr]. Personcentrerad omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016 b). [Broschyr]. Värdegrund för omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening.

(30)

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-26

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Thi, M.D.A., Brickley, D.B., Vinh, D.T.N., Colby, D.J., Sohn, A.H., Trung, N.Q., Giang, L.T. , & Mandel, J.S. (2008). A qualitative study of stigma and discrimination against people livin g with HIV in Ho Chi Minh City, Vietnam. AIDS and

Behavior(12),63-70. doi: 10.1007/s10461-008-9374-4

*Vorasane, S., Jimbam M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi, K, Durham, J., & Sychareun, V. (2017). An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/AIDS by doctors and nurses in Vietiane, Lao PDR. BMS Health Service Research(17)125. doi:

10.1186/s12913-017-2068-8

*Välimäki, M., Makkonen, P., Mockiene, V., Aro, I., Blek-Vehkaluoto, M., Istomina, N., Kisper-Hint, I-R., Staniuliene, V., Koponen, N., Vänskä, M-L., Suominen, T. (2010). Nursing and midwife students´willingness to provide care to patients with HIV/AIDS – A comparative study in Finland, Estonia and Litanian. Nurse education Today(30) 674-679. doi:

10.1016/j.nedt.2010.01.004

Walusimbi, M., & Okonsky, J. (2004). Knowledge and attitude of nurses caring for patients with HIV/AIDS in Uganda. Applied Nursing research(17)2, 92-99. doi:

10.1016/j.apnr.2004.02.005

*Webber, V., Bartlett, J., & Brunger, F. (2015). Stigmatizing surveillance: blood-borne pathogen protocol and the dangerus doctor. Critical Public Health(24)4, 359-367. doi: 10.1080/09581596.2015.1085961

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Medical Association. (9 juli 2018). WMA Declaration of Helsinki- Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

(31)

27

*Özakgül, A., Sendir, M., Atav, A., & Kiziltan, B. (2013). Attitudes towards HIV/AIDS patients and empathic tendencies: A study of Turkish undergraduate nursing students. Nurse

(32)

References

Related documents

Sjuksköterskor har en rädsla av att bli smittade av patienter som är drabbade av HIV (Fournier, Kipp, Mill & Walusimbi, 2007; Walusimbi & Okonsky, 2004)

Even if we in our theoretical framework and empirical findings have shown that cultural aspects such as language, values and rituals are the main reasons why people do

I denna del sammanfattas bildanalysen av de två läroböckerna. Sammanfattningen är en övergripande diskussion och följer därmed ej formen som de tidigare analyserna skett på, utan

ytbeläggningar för att uppnå ett skyddande lager på utsatta delar av de marina drivlinorna som propelleraxlar, drivaxlar till vattenjetaggregaten, propellrar, impellrar och även

I föreliggande arbete använde vi oss av litteraturöversikt som metod. Tanken med detta var att beskriva det aktuella forskningsläget kring vårt ämne. 134) kan det vara negativt

Att vilja undvika vårdandet av HIV/Aids patienter framkommer även i studier från Kina och USA (Tyer-Viola, 2007; Williams et al., 2006; Chen et al., 2004) där en del av

Citation for the original published paper (version of record): Rahman, A., Nahar, N., Olsson, B., Mandal,

Specialpedagogik i ämnet Idrott och hälsa kan ske inom ramen för ordinarie undervisning genom inkludering, vilket innebär att den ordinarie undervisningen anpassas efter