Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
En likvärdig skola för alla?
Equal Opportunity School?
Lina Andersson
Hanna H. Croneman
Lärarexamen 180 p respektive 220 p Samhällsvetenskap och lärande Höstterminen 2005
Examinator: Lars Pålsson-Syll Handledare: Jan-Anders Andersson
Abstract
In this essay we discuss how the decentralisation of the Swedish school system affects the concept of “equal opportunity school”. We investigate the development from both a historical and contemporary perspective, in order to identify changes over time.
The central question of the essay is how the decentralisation of the school system affects the teacher’s perspective and experiences of the government’s framework about “equal opportunity school”? The analysis is based on four qualitative, semi structured, direct interviews with respondents both active in municipal schools situated in the Malmö council and with more than thirty years of experience in their profession.
Our analysis of the interviews show that both respondents experience the overall situation in the schools has deteriorated from an equal opportunity aspect since the decentralisation of the school system.
We discuss the individual pupil’s situation from Bourdieu’s concept, habitus and how it affects the pupil’s experiences and behaviour in school and also how the school contributes to shape the pupil’s habitus.
Furthermore we argue that the new form of evaluation has affected the quality of the school system and that it has increased the public tension regarding public schools. The final result of the essay is that the Swedish school system does not provide an “equal opportunity school” and that it has become more segregated after the decentralisation process.
According to the results of the essay the school system may once again be reformed from a municipal towards a private system. The rift between the municipal schools and the private schools appear to widen and since it hitherto has been harder to evaluate the private schools it is not unlikely that the standard of an “equal opportunity school” disappears in the future and that the school policy framework has to be revised.
Innehållsförteckning
Förord
1.
Inledning………5
1.2
Syfte och frågeställning………5
2.
Metod……….6
2.1 Urval……….6
2.2 Genomförande………..6
3. Litteratur……….9
4. Intervjuerna………14
4.1 Intervju med Maria………..14
4.2 Intervju med Viveka………15
4.3 Intervju med Erik………17
4.4 Intervju med Måns………..19
5. Analys………...21
6. Slutord………..28
Referenser
Förord
Den första upplagan av denna uppsats som lyftes upp på opposition den 18 januari i år blev kritiserad på främst en punkt – att den gav en lite för ensidig bild. Det föreslogs därför att antalet intervjuer skulle utökas för att skapa en bredare bild av undersökningen. Den kritik som gavs var konstruktiv och relevant.
Denna reviderade upplaga har omarbetats främst i analysunderlaget – intervjuerna. De två intervjuer som arbetet baserades på var båda negativa till den utveckling som kommunaliseringen av skolan inneburit. Opponenter och examinator menade då att uppsatsen blev vinklad och för att få en bättre jämvikt så har vi nu lagt till två intervjuer där båda respondenterna var positiva till den utveckling som kommunaliseringen inneburit.
Denna utökning har inneburit att den diskussion som förs i analysen utvecklats samt några tillägg i sammanfattningen. Vi har alltså inte raderat något från den tidigare upplagan utan endast utökat den och detta har inneburit att vi på ett fåtal ställen ändrat den ursprungliga texten.
Då debatten om ”en likvärdig skola för alla” fortgår i medier har vi även valt att lägga till en aktuell artikel publicerad av Skolverket, i examensuppsatsen.
1. Inledning
Ett av våra gemensamma intressen under de år vi har haft förmånen att lära känna varandra under vår lärarutbildning, har varit ”demokrati, rättvisa och skolan”. Vi är båda två diskussionslystna och engagerade samhällsmedborgare som länge funderat på hur skolan uppfyller de mål som satts upp av skolverket. Under höstterminens VFT-period diskuterades det livligt om ”en likvärdig skola för alla” på våra respektive partnerskolor. Det är framförallt det mål om ”en likvärdig skola för alla”, som redan på 1840-talet1 var en omdebatterad fråga, som vi fokuserar på i denna uppsats. Eftersom detta mål är något som den svenska skolan
skall uppnå är det en befogad fråga om skolor i Malmö kan sägas stå för en likvärdig utbildning. Vi har granskat om skolan är likvärdig för alla i Malmö i dag, utifrån ett historiskt skolutvecklingsperspektiv, det vill säga hur skolan har förändrats från statligt- till kommunalt styrd skola. Utgångspunkten är lärarperspektivet. Intervjupersonernas upplevelser av skiftet inom skolan är vad som ligger till grund för denna uppsats och dess analys.
1.2 Syfte och Frågeställning
Syftet i uppsatsen är att belysa lärarens perspektiv på hur skiftet från statligt till kommunalt styrd skola påverkar ”en likvärdig skola för alla”.
Frågeställningen lyder: På vilket vis påverkar kommunaliseringen av skolan lärarens perspektiv och upplevelser om skollagens direktiv ”en likvärdig skola för alla”?
2. Metod
2.1 Urval
Att intervjua på alla Malmös skolor vore ett alldeles för stort arbete för två personer så därför har undersökningen begränsats till fyra skolor. Intervjupersonerna är fyra lärare som arbetat i den svenska skolan under den tid då den var statligt styrd, samt var verksamma i skolan under reformen som utmynnade i den kommunalt styrda skolan. Intervjupersonerna är gymnasielärare och högstadielärare, som alla har arbetat i Malmös skolor under cirka 30 år. Dessa valdes främst för deras långa arbetslivserfarenhet men också för att de representerar grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Dessa två stadier är relevanta eftersom det är dessa stadier som våra utbildningar riktar sig mot.
Perspektivet utgår alltså ifrån lärarens. Detta valdes av två anledningar. Dels för att vårt perspektiv snart kommer att vara lärarens och dels för att om perspektivet varit utifrån elevens, så vore det problematiskt att hitta elever som kan se hur skolan har förändras från statligt styrd till kommunalt styrd, av den orsaken att inga elever har skolan som arbetsplats i mer än 12 år.
2.2 Genomförande
Då vi av intervjupersonerna vill ha mer djupgående svar på vår frågeställning så tillämpas en form av den kvalitativa intervjumetoden vilket ledde till att den kvantitativa metoden i form av enkäter valdes bort. Då vi har använt oss av en bild som introduktionsmoment i intervjuerna där respondenterna ombetts att associera fritt kring, är intervjuerna vad Alan Bryman, i boken Samhällsvetenskapliga metoder kallar för direkta (det vill säga ansikte mot
ansikte) semistrukturerade intervjuer2, med en intervjuguide i form av fem i förväg konstruerade frågor.
Bilden (se bilaga 1) tillsammans med fråga ett (Associera kring bilden – vad tänker du på?) användes som ett introducerande moment i intervjuerna, då respondenterna ombetts att associera kring denna eftersom en bild som startmoment kan väcka intresse och ge ett bredare spektra av varierande tankar. Ytterligare en anledning till denna introduktion är att det i denna situation inte finns något rätt eller fel svar. Vidare måste det dock påpekas att det finns en textremsa i mitten på bilden med frågan: Är skolan lika för alla i Malmö? Anledningen till denna textremsa var att begränsa de associationer och tankar som respondenterna gav uttryck för. Eftersom uppsatsen har en frågeställning som ska besvaras valde vi att som steg två leda in samtalen på vårt ämne med hjälp av följande frågor.
2. Hur upplever du ”en likvärdig skola för alla” – utifrån dina erfarenheter på Malmös skolor? 3a. Hur har skolan förändras från statligt styrd till kommunalt styrd skola?
3b. Hur uttrycks dessa skillnader i till exempel klassrummet, din lärarroll, ledning, elever och föräldrar?
4. Vilka fördelar fanns med den statligt styrda skolan respektive finns det i den kommunalt styrda skolan?
Från början var tanken att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon eller mp3spelare, men då en av intervjupersonerna kände sig obekväm med detta valde vi därför att anteckna samtalen i stället. Fördelen med denna situation kan vara att intervjupersonerna känner sig avslappnade. Nackdelen kan vara dokumentationen av intervjuerna inte kan ske ordagrant. Respondenterna har fått fingerade namn, så att inte någon skola eller lärare känner sig utpekade. Dessa fyra intervjuer har resulterat i ett tillfredsställande material som uppfyllt det syfte och mål som varit utgångspunkt i arbetet. Då intervjuerna inte omfattar mer än sju sidor har vi valt att inkludera dem i uppsatsen. Det bör påpekas att3:
Meningens problem visar på möjligheten att intervjuare och respondent kanske inte delar samman meningssystem och därför förutsätter olika saker vid sin användning av vissa ord och begrepp, något som är lätt att förbise under en strukturerad intervju […]
2 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (2001) s. 127. 3 Aa, s. 142.
Med avstamp i ovanstående citat reserverar vi oss för att vi tolkat respondenternas svar på ett sätt som eventuellt kan avvika från deras.
3. Litteratur
Denna del av uppsatsen är tillägnad de centrala begrepp och händelser som bör förklaras och utvecklas med syftet att vara primär information samt förberedande inför analysen för att göra uppsatsen så tydlig som möjligt för läsaren.
Under intervjuerna och därtill även i litteraturen har både begreppen kommunalisering och decentralisering nämnts vilket syftar till samma händelse, nämligen statens överlåtande till kommunerna vid ombesörjning av lärartjänster samt skolledartjänster4. Innebörden av begreppet decentralisering är när något splittras och överlåts till flera självständiga delar5. Kommunalisering är ett mer specifikt begrepp vilket innebär att något överlåts till kommunens ägo. Bevisligen kan begreppet decentralisering även hänsyfta till kommunalisering, men begreppens användning går inte att applicera i omvänd ordning.
Det förändrade ansvarsfördelningen och det nya styrsystemet på skolområdet innebar en stor förändring inom hela skolväsendet. Kommunaliseringsbeslutet 1989 handlade om att förändra statsbidragssystemet inom skolan och året därpå togs beslutet om att statsbidraget inte längre baserades på underlag av lärarlönerna. Detta innebar att varje kommun fick ett sektorsbidrag till skolan och detta fick kommunen själv disponera. Alltså minskade statens styrning över resurserna till följd av detta beslut. Från och med 1993 beslutar varje kommun själv över vilka resurser skolan skall få i förhållande till andra kommunala verksamheter. Decentraliseringsfrågan var mycket omdebatterad och den skolpolitiska frågan hamnade mer och mer i fokus. Frågan gällde hur långt den lokala friheten och den lokala förändringen kunde drivas utan att den nationella likvärdigheten äventyrades 6.
Centralstyrningen av skolan har varit fördelaktigt eftersom en jämnare kunskapsstandard varit möjlig samt en, i alla fall med internationellt mått mätt, en likvärdig utbildning över hela landet. Nackdelarna med detta enhetliga skolsystem har varit att det inte funnits utrymme för det lokala inflytandet.
4
Ljunghill s. 211.
5 Svenska Akademiens ordbok via webben. 6 Ljunghill. Aa, s. 94.
Vår nuvarande statsminister Göran Persson var skolminister mellan 1989–1991. Han menade att den likvärdiga skolstandarden skulle bibehållas genom bland annat styrmedel som läroplaner, lärarutbildningen samt utvärdering7.
Vid regeringsskiftet 1991 tog den borgerliga fyrpartiregeringen över och banade väg för möjligheten till rätten att välja skola. I den borgerliga regeringsförklaringen stod det8:
Skol- och utbildningspolitiken inriktas på att stärka Sverige som kunskapsnation. Under 1990-talet skall vi skapa Europas bästa skola. Alla ges rätt att fritt välja skola. De offentliga bidragen skall i princip följa eleven. En ny läroplan för grundskolan med tydlig kunskapsprofil kommer att utarbetas. […] Lärarnas möjligheter att få känna engagemang och stimulans är avgörande för om skolan skall lyckas med sin viktiga uppgift. En ny lärarutbildning för grundskolan införs parallellt med den nuvarande. Den syftar till djupare ämneskunskaper hos lärarna.
Här myntas slagordet, ”Europas bästa skola” som kom att bli det mål som politikerna kämpar för att uppnå. Eleven kan fritt välja skola och skolpengen som är det statliga bidraget till varje elev kommer att följa denna. Vidare står det i det första propositionen om Fristående skolor
(1991/92:95) och sedan i propositionen om Valfrihet i skolan (1992/93:230) att9:
En stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer, kan i sin tur bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet.
En ”survival of the fittest” mentalitet har här deklarerats som kom att utmynna i en businessverksamhet där skolan behöver göra reklam för att locka till sig ett ”kundklientel” i form av elever. Föräldrarna skulle helt plötsligt kulminera i ”skolbutiken” bland ”varor” som de flesta inte visste mycket om10.
Ljunghill menar att systemskiftet har påverkat skolutvecklingen i främst tre saker som ökat klyftorna och den ökade segregationen. De kraftiga besparingarna har slagit hårdast mot de redan utsatta grupperna. Vidare har grundidén om att knyta en skolpeng till varje elev genomförts utan att ta hänsyn till att olika barn har olika behov som kostar olika mycket. Den tredje saken är att de på vissa håll generösa bidragen till fristående skolor, leder till att de kommunala skolorna utarmas och att de fristående skolorna överkompenseras. På slutet av
7 Lunghill s. 89. 8 Aa, s. 100-101. 9 Aa, s. 115. 10 Aa, s. 118.
åttiotalet fanns det endast ett fåtal fristående skolor i Sverige men efter införandet av valfrihet genom att rätten att välja skola kom de fristående skolorna att öka i snabb takt11.
Då riksdagen beslutade att utvidga rätten att välja skola12 kom det att utmynna i otaliga diskussioner om fristående skolor, friskolor samt privata skolor. Så vad är deras skillnader och likheter? En fristående skola är ”… en skola med annan huvudman än stat, kommun, eller landsting”13. Innebörden är den samma som en privat skola men vad innebär då friskola? Då fristående skolor eller privata skolor är långt och omständligt att använda sig av i media så har de kommit att benämnas som friskolor. Innebörden kan vara ganska så missvisande då det kan tolkas att friskolor är ”fria” och att de kommunala skolorna är det motsatta alltså ”ofria”14.
Decentraliseringen påverkade kontrollinstanserna och utvärderingsformerna. Det skedde då en förändring från att staten styrde skolan genom mål- och regelstyrning till att skolan kom att styras genom mål- och resultatstyrning15. Förenklat kan sägas att regering och riksdag sätter upp ramar för hur skolans verksamhet ska styras och kommuner och skolor ansvarar för att målen som beskrivs i dessa följs. När skolan var statligt styrd så styrdes den av regler och detaljerade statsbidrag16. Det skedde då en noggrann granskning och uppföljning på skolorna för att se till att de följde dessa förordningar. Det var de statliga länsskolnämnderna, dvs. den gamla inspektionsorganisationen, som gjorde dessa uppföljningar. I och med decentraliseringen, som får till följd att kommunerna ska styra skolan, avskaffas dessa inspektionsformer. Den statliga regelstyrda skolan ansågs hämma förändringskraften och därför infördes resultatstyrning och mer målstyrning i stället17. Frågan utreddes i SOU 1988:20 och där skrevs det18:
Regler styrde de organisatoriska ramarna och den styrningen hade varit verkningsfull, men inte särskilt meningsfull. Målstyrningen tog i stället sikte på undervisningen och dess resultat.
11 Ljunhill s. 119-120. 12 Aa, s. 211. 13 Aa, s. 117. 14 Aa, s. 117.
15 Skolverket, Att genomföra utvärdering. s. 10.
16 Wahlström, Ninni, Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av
dess konsekvenser (2002) s. 164.
17
Jacobsson, Bengt, Sahlin-Andersson, Kerstin, Skolan och det nya verket. Skildringar från styrningens och
utvärderingarnas tidevarv (1995) s. 14.
De menade vidare att om man tog bort regelstyrningen skulle målen få större genomslagskraft och på detta vis höja verksamhetens kvalité. Det krävdes dock en skolledare som ”visste vilka målen var och vilken innebörd de hade”19.
Nu när skolan är kommunalt styrd så ligger ansvaret för organisationen och genomförandet av verksamheten hos denna och skolverket har ansvaret för att de nationella målen uppfylls. En följd av skolans till viss frikoppling från staten har gjort att skolorna har mer frihet att arbeta inom uppställda mål och ramar. Detta har gjort att utvärderingen och granskningen av hur skolorna skötts, sett väldigt olika ut eftersom dessa kan tolka skolplanerna på olika vis20.
Begreppet ”en likvärdig skola för alla” kommer i följande stycke förklaras med hjälp av skollagen och läroplanen för grundskolan samt gymnasieskolan som kom att gälla efter kommunaliseringen. I skollagens första kapitel med rubriken ”Allmänna Föreskrifter” i paragraf 2 står det inledningsvis att21:
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Nyckelorden i denna text är ”lika tillgång” samt att skolformen skall vara ”likvärdig”. Detta kan tydas som att alla ungdomar skall ha lika tillgång till likvärdig skola. Det låter inte så komplext med att alla ska få ”lika tillgång” till en skola, men att skolformen skall vara ”likvärdig” lämnar mer rum för spekulationer. Det otydliga ligger inte i begreppets betydelse (värd lika mycket som någon/något, jämgod, jämställd, ekvivalent et cetera) utan mer i tolkningen av begreppet. Hur kan skolor med samma utbildning skilja åt? Hur mycket kan ”differensen” vara för att de fortfarande ska granskas som likvärdiga och vad är det i så fall som är likvärdigt? I Lpo 94 förtydligas detta ytterligare22:
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
19
Jacobsson, Sahlin-Andersson, s. 18.
20
Aa, s. 14-15.
21 Utbildningsväsendets författningsböcker del 2, Skolans författningar SOS Vt. 2004 (2004) s. 15. 22 UFB del 2, s. 198.
Detta stycke kan tydas som att alla elever ska uppnå samma baskunskaper efter grundskolans nionde år, men att den enskilde elevens skolgång kan variera beroende på individens behov för att nå målen. Dock kan tydas att slutprodukten av skolgången i grundskolan vara likvärdig för alla elever.
För att påvisa vad som står i de frivilliga skolformernas läroplan, Lpf 94, om ”en likvärdig utbildning för alla” lyfts följande citat fram23:
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.
Den i stort sett enda skillnaden vid en jämförelse av de två citaten ovan är att i Lpf 94 har det lagts till att ”hänsyn skall tas […] och kunskapsnivå”. Det sista ordet har lagts till eftersom elever söker in till gymnasieskolor på sina betyg och att det därför måste tas extra hänsyn till den enskilde elevens kunskapsnivå. Följaktligen står det annars likadant som i Lpo 94 angående den likvärdiga utbildningen.
I skollagen som trädde i kraft 1985 så lyder stycket om den likvärdiga skolan likadant som det står i den gällande skollagen idag (se citat s. 12). Alltså har paragraf två angående den likvärdiga utbildningen, i skollagen inte förändrats på över tjugo år24.
Vid en mer djupgående diskussion om en likvärdig skola för alla är Bourdieus begrepp habitus användbart. I boken Perspektiv på en skola för alla av Jane Brodin och Peg Lindstrand tar de upp begreppet habitus25 vilket är det system av sammanlagda erfarenheter en människa har som hjälper denne att agera, tänka och orientera sig socialt. Bourdieu menar vidare att habitus är grundat på de sociala erfarenheterna samt det sätt man tänker på. Alltså ”har individens habitus formats genom det liv som denne levt”26. Personer har olika habitus och ibland finner sig individen i en miljö och ett sammanhang där dennes habitus och individens förväntningar fungerar bra och ibland i en miljö och ett sammanhang som skapar konflikt. 23 UFB del 2, s. 216. 24 www.skolverket.se >skollagen< 3/1-06.
25 Brodin, Jane, Lindstrand, Peg, Perspektiv på en skola för alla (2004) s. 27. 26 Aa, s. 28.
4. Intervjuerna
4.1 Intervju med läraren Maria
Den första läraren vi intervjuade kallar vi för ”Maria Karlsson” och henne mötte vi upp i lärarrummet på den gymnasieskola hon nu arbetar på. Intervjun inleddes med att vi visade fram vår bild. Vi ställde vår första fråga till Maria: Associera kring bilden – vad tänker du på? Hon frågade lite kring bilderna, vad de föreställde och var de var tagna och svarade sedan på frågan som var ställd mellan bilderna, det vill säga ”Är skolan lika för alla i Malmö”? Maria funderade på frågan och bilden och svarade: Nej, skolan är inte lika för alla.
Här ställde vi vår andra fråga som lyder: Hur upplever du ”en likvärdig skola för alla” – utifrån dina erfarenheter på Malmös skolor? Jag ser en enorm skillnad mellan de skolor jag har arbetat på. Min första gymnasieskola här i Malmö, där så fanns det bara praktiska linjer och det gjorde att skolan hade en väldigt tuff attityd. Det skedde ett experiment under några år och skolans ledning lade fram bra anledningar till att de skulle få ha några teoretiska linjer på skolan. Så under några år hade vi samhällsvetenskapliga linjer. Detta gjorde att stämningen på skolan blev bättre och klimatet blev lite lugnare.
På den andra skolan jag jobbade på och som jag för fem år sedan slutade på, fick man tejpa ihop böckerna och det fanns endast en tv och video, som alla lärare ”slogs” om runt jul, om man ville visa någon film. På den skola som jag nu varit på under snart fem år, här är en enorm skillnad från mina andra två skolor. Här finns det en tv, video, dvd i varje klassrum och här är mitt ”stora” problem att jag ibland inte klarar av allt det tekniska. Så skolan är inte lika för alla, den har aldrig varit det, men det har blivit sämre de senaste åren.
Vi frågar 3a och 3b på samma gång: Hur har skolan förändrats från statligt styrd till kommunalt styrd och hur uttrycks dessa skillnader i till exempel klassrummet, din lärarroll, ledning, elever och föräldrar? Maria svarar: Nu när kommunen bestämmer får varje skola en klumpsumma som den ska göra upp en budget av. En orsak till att gymnasieskolorna i Malmö skiljer sig år är att de skolor som ligger i centrala Malmö har en mycket högre hyra en de skolor som ligger på mindre attraktiva områden i staden. Detta gör att exempelvis skolor som har ett centralt läge får lägga stor del av sin budget på hyra av lokaler. En annan sak som har förändrats sedan skolan blev kommunalt styrd är att de kommunala politikerna har fått mer att
säga till om i skolan. Att kommunpolitikerna styr den pedagogiska skolundervisningen är inte alltid bra, jag tycker att det är viktigare att rektorerna och lärarna ska ha mest inflytande över skolan och eleverna såklart. Ibland kan det bli lite stridigheter när politiker lägger sig i för mycket hur skolans undervisning ska se ut. Vi diskuterar vidare om vår sista fråga som lyder: Vilka fördelar fanns med den statligt styrda skolan respektive finns det i den kommunalt styrda skolan?
Maria säger: När skolan var statligt styrd var varje skola tvungen att följa styrdokumenten nog och det skedde noggranna utvärderingar för att se till att alla skolor följde detta. Nu sker det en sämre utvärdering och jag tycker att friskolorna skulle utvärderas bättre. Jag tycker att friskolorna är det största hotet mot ”en likvärdig skola för alla”. Varför jag tycker så är för att jag har många gånger fått elever som har gått i olika friskolor och börjar i min engelskklass och som inte har läst engelska på grundskolan. De har läst andra ämnen på bekostnad av till exempel engelska, detta tycker jag verkligen strider mot styrdokumenten och gör att förutsättningarna skiljer sig mycket åt från elev till elev. Detta gör att skolan ännu mindre blir en skola lika för alla. Jag tycker alltså att skolan var mer lika för alla under den statligt styrda skolan och det borde finnas en bättre kontroll på friskolorna så att de följer styrdokumenten och skollagen.
4.2 Intervju med läraren Viveka
Den andra intervjupersonen mötte vi upp på en mångkulturell skola i Malmö och vi har valt att ge det fingerade namnet Viveka Larsson. Skolan hon arbetar på är en F-9 skola och själv tar hon del av verksamheten som lärare i skolans senare år i ämnena svenska och tyska.
På den första frågan: Associera kring bilden, vad tänker du på? Svarade Viveka att: Det känns djupt orättvist att barn och ungdomar i Malmö har så olika förutsättningar beroende på var de bor, hur framgångsrika deras föräldrar är, vilken skola de går på och hur närområdet ser ut. Vidare säger hon: Vem vill frivilligt arbeta eller gå på en skola som denna? Problematiken är inte precis ny och den stora frågan är vad som gjorts och görs för att förbättra situationen i skolan? Vad ska göras i en nära framtid? Räcker det med en uppiffad skola eller måste inte också närområdet saneras. Viveka suckar och säger: Jag svarar visst mest genom att ställa frågor. Hon tittar på bilden under en stunds tystnad och sen säger hon:
Klassamhället kan inte bättre synliggöras än på den här bilden. Vårt Malmö är djupt segregerat och är som en tickande bomb.
På fråga nummer två: Hur upplever du ”en likvärdig skola för alla” – utifrån dina erfarenheter på Malmös skolor? Svarar Viveka: Nej, skolan är inte lika för alla. Vissa skolor med en majoritet av språksvaga elever borde få mycket större anslag än ”problemfria” skolor. De bästa lärarna borde undervisa på dessa skolor. Nu flyr de i stället. 90-talets besparingar har slagit hårt på skolor med stor andel språksvaga eller med annan problematik som social utslagning, missbruk, våld och annat. Resurserna har inte räckt till för att hjälpa dessa elever på ett adekvat sätt. Det kortsiktiga tänkande som råder i dag belastar samhället i framtiden.
På den första del frågan 3a som lyder: Hur har skolan förändrats från statligt styrd till kommunalt styrd? Svarar Viveka: Jag anser att en statligt styrd skola skulle vara mer rättvis. Nu är det upp till varje kommun att bestämma över sin ekonomi och vad man vill satsa på. ”Fattiga” kommuner som Malmö har så inte en chans att hävda sig gentemot rikare kommuner. Sedan kan man ju tycka att skola, vård och omsorg borde gå före segeljippot i somras.
På del frågan 3b som är: Hur uttrycks dessa skillnader i till exempel klassrummet, din lärarroll, ledning, elever och föräldrar? Svarar Viveka: I klassrummet upplever jag att eleverna är mer oroliga och frustrerade och att lärarrollen är mer fostrande och att man är mycket mindre pedagog än tidigare. Det är fler elever som blir icke godkända och att det därför är många elever som tappat sin framtidstro. Jag upplever att föräldrardeltagandet har minskat betydligt och att de inte har kunskapen om de mål som skolan strävar efter och den roll som skolan har för eleverna. Skolledningen står inte längre för ett pedagogiskt ledarskap utan fungerar mest som administratörer.
På den fjärde och sista frågan: Vilka fördelar fanns med den statligt styrda skolan respektive den kommunalt styrda skolan? Svarar Viveka: Vad beträffar statlig respektive kommunal styrd skola kan jag tänka mig att betygskriterier ser väldigt olika ut i de olika kommunerna. Är detta rättvist? Jag ser bara fördelar med en statligt styrd skola i jämlikhet, ekonomi, bedömningskriterier, löner och förmåner för lärare.
4.3 Intervju med Erik
Den tredje läraren vi har intervjuat kallar vi för ”Erik Johansson”. Han har varit lärare i ämnena SO på högstadiet och Samhällskunskap och Geografi på gymnasiet. Han har arbetat på en skola i Malmö i några år, men mest arbetat på en högstadieskola i Landskrona. Vi mötte upp med honom på hans arbetsrum på Lärarhögskolan.
Vi frågade först: Associera kring bilden, vad tänker du på? Han svarade: Jag tänker på olika miljöer – fysiska miljöer. Båda skolorna på bilden kan vara likvärdiga. Skolmiljön är olika, men skolan kan vara likvärdig. Bilden och förutsättningarna i skolan är olika. Detta beroende på miljön, stadsmiljö eller lantmiljö, föräldrarnas socioekonomiska status, skolans uppgift är här att gå in och kompensera för det som hemmet och miljön inte kan tillhandahålla barnet.
På fråga två: Hur upplever du ”en likvärdig skola för alla” – utifrån dina erfarenheter på Malmös skolor? Säger Erik följande: Jag har mest jobbat på en högstadieskola i Landskrona, men denna skolas elevklientel kommer från liknande hemförhållanden som exempelvis Kroksbäckskolan i Malmö. Landskrona och Malmö har många likheter som städer, de har liknande social miljö och arbeten. Här tänker jag på varvet i Landskrona och Kockums i Malmö. Båda städer har en arbetarbakgrund och därför liknar skolorna i Landskrona skolorna i Malmö på många vis. Jag upplever att skolan kan vara likvärdig men inte lika för alla. Med detta menar jag att skolans uppgift är att kompensera hemmiljön, fritid etcetera. Den kommunala skolan i hela Sverige är likvärdig. Det som erbjuds eleverna är likvärdigt i alla skolor. Man kanske inte når samma resultat, men man får samma möjligheter. Förutsättningarna och möjligheterna ska vara samma.
På fråga 3a: Hur har skolan förändrats från statligt styrd till kommunalt styrd skola? Svarar Erik: När skolan var statligt styrd så var den regelstyrd och detta skulle garantera en likvärdig skola. Fördelar med detta var att man kunde stödja sig på någon paragraf eller regel. Man kunde som lärare gå till rektorn och få avgjort om det gick att genomföra något på ett visst vis eller inte. På 1990-talets början blir skolan kommunalt styrd. I början när skolan förändrades såg kommunalpolitikerna sin chans att styra skolorna och tog den. De var dock dåligt insatta i hur skolor styrdes och fungerade och de flesta av dem var inte heller pedagoger, så många lärare och rektorer störde sig på deras sätt att lägga sig i verksamheten. Den nya läroplanen Lpo-94 innebar att skolan gick från regelstyrning till målstyrning och detta var bra. Allt
eftersom politikerna förstod att det inte var så lätt att styra skolan, fick lärarna en större frihet i skolan att göra egna bedömningar. Dessa två saker, alltså den nya målstyrningen och lärarnas större frihet i skolan (med allt vad det innebar), betydde en positiv sak i skolan. Det kändes kul igen att arbeta som lärare, det var utvecklande. Redan Lgr -80 gav dessa utvecklingsmöjligheter och friheter till lärarna, men det var först med Lpo-94 som det blev ännu bättre. I slutet av 80-talet fick rektorn, som arbetade på den skola jag jobbade på i Landskrona, exempelvis begära dispens för att införa arbetslag – i dagens bemärkelse. 1987- runt 1991 fanns det inte individuella val för eleven utan det hette ”elevens val” och det fanns inte alls lika mycket att välja på som i dagens skola.
På fråga 3b: Hur uttrycks dess skillnader i till exempel klassrummet, din lärarroll, ledning, elever och föräldrar? Svarar Erik: I klassrummet kan man säga att Lgr 80 var en början på Lpo 94 eller Lpf 94, så det fanns i alla fall på den skola jag arbetade på en del tematiskt arbete redan innan kommunaliseringen. Läraren fick dock mer frihet när kommunaliseringen hade genomförts och lärarrollen har blivit friare och friare. Man har fått mer att styra över själv och tolkningen av målen kan man göra på sitt egna vis. Mindre styrt än under den statligt styrda skolan, vilket är mycket positivt!
Det som kan var mindre bra är att arbetslagstanken ibland har överskuggat ämneskonferenser/lag och gett dem mindre tid att diskutera och de varandra tips och idéer. Både arbetslag och ämneslag är viktiga att ha och det är viktigt att ge båda lika mycket tid. Många ämneslärare blev sura över arbetslagstanken, kanske föra att deras ämneslag inte fick lika mycket tid och att sätt som de hade arbetat in tillsammans med andra ämneslärare sprack. Bra ämneslag med bra samarbete ska man naturligtvis ta vara på i stället för att ge mindre tid eller splittra för att bilda arbetslag i stället. Som sagt båda sakerna behövs!
Det är viktigt att ledningen är drivande. Individuell lönesättning blev något nytt efter kommunaliseringen och detta var först dåligt, sedan när rektorerna lärt sig hur de skulle hantera det, blev det bra. Många rektorer var för rädda och hade för liten kunskap i början, om den individuella lönesättningen. Interna konflikter uppstod, rektorerna hade inga verktyg och kunskap om hur de skulle hantera den nya situationen. Det har blivit mycket bättre på senare år. Om man tittar på elevernas och föräldrarnas förnyade situation, så har det inte blivit så stor skillnad sedan skolan blev kommunalt styrd. Föräldrar har redan innan haft ett visst inflytande genom hem & skola och nu heter det föräldraförening eller något annat, men inflytandet ser ungefär likadant ut.
På fråga fyra: Vilka fördelar fanns det med den statligt styrda skolan respektive finns det i den kommunalt styrda skolan? Svarar Erik: Fördelar med den statligt styrda skolan var att den regelstyrda skolan gav trygghet. Nackdelarna var bland annat att skolan var förutsägbar, alla skolor skulle vara stöpta i samma form och detta var negativ för kreativiteten som lätt kom i kläm. Fördelarna med den kommunalt styrda skolan är både kreativitet får frodas fritt, det är en friare skola, skolan är mer målstyrd än tidigare. Nackdelar med den kommunalt styrda skolan kan vara att ramarna är otydligare och vidare. I den statligt styrda skolan gick lärarna till rektorn om det uppstod något problem, eller om de var osäkra på om de kunde göra på något visst vis. Rektorn löste problemet.
Under den kommunalt styrda skolan däremot är ansvaret delegerat och arbetslaget ska lösa de flesta av de problem som rektorn tidigare hade en lösning på. Vissa lärare gillar inte detta, de försöker kringgå arbetslagen och frågar rektorerna ändå. Arbetstiderna har också förändrats, innan under den statligt styrda skolan var arbetstiderna friare och nu finns det dels en individuell arbetstid, dels en tid för arbetslags-, ämneslagskonferenser och dels lektionstid som ingår i lärarnas schema. Vissa av de äldre lärarna som var vana att arbeta individuellt och lägga upp sin tid själva har blivit mycket arga och stöda på det här med arbetslagen och de konferenser som läggs in som obligatoriskt arbetstid.
4.4 Intervju med Måns
Den fjärde intervjupersonen mötte vi upp på en profilerad kommunal skola i Malmö, och vi har valt att ge honom det fingerade namnet Måns Persson. Skolan han arbetar på är en 7-9 skola och själv tar han del av verksamheten som lärare i de naturorienterade ämnena.
På den första frågan: Associera kring bilden, vad tänker du på? Svarade Måns att: Bilden är väldigt talande och jag förstår vad ni vill illustrera. Att skolan inte är likvärdig för alla. Verkligheten ser ut så här och det är inte bara skolmiljöerna som skiljer sig åt. Olika närmiljöer ser olika ut och det återspeglas både i skolans verksamhet och i andra verksamheter i samma område. Det jag menar är att den yttre miljön inte kan se likadan ut överallt och eftersom det är människor vi arbetar med så är även dem väldigt olika beroende på var de bor. Jag tycker ändå att lärarna försöker ge sina elever en så likvärdig utbildning som möjligt utifrån de förutsättningar som ges.
På fråga nummer två: Hur upplever du ”en likvärdig skola för alla” – utifrån dina erfarenheter på Malmös skolor? Svarade Måns att: Jag tycker att det är vi lärare som ska ansvara för att vi ger eleverna en likvärdig utbildning. Vi har ju fått styrdokument som vi ska arbeta utifrån och om det nu är så att vi på något sätt inte kan uppnå målen så får man ju ta hjälp av andra lärare och skolledningen – beroende på problemets karaktär.
På den första del frågan 3a som lyder: Hur har skolan förändrats från statligt styrd till kommunalt styrd? Svarar Måns: Jag tycker att det är bättre nu när kommunen kan påverka skolan och satsa på det som verkligen behöver resurser. Det är en klar fördel när politikerna kan komma ut i skolan och själva ta del av den verksamhet som de påverkar genom sina beslut. De har dessutom bättre koll på det område som skolorna befinner sig i och hur den sociala situationen ser ut där. Jag möter ständigt människor som tycker att skolan var bättre när den var statligt styrd. Det dem har glömt bort är att det går ganska så lång tid innan en så omfattande omorganisation i en så stor verksamhet är färdigetablerad. Jag tror att vi är på ganska så god väg i decentraliseringsprocessen av skolan men att det i praktiken fortfarande är lång väg kvar innan kommunaliseringen av skolan etablerats.
På del frågan 3b som är: Hur uttrycks dessa skillnader i till exempel klassrummet, din lärarroll, ledning, elever och föräldrar? Svarar Måns att: Jag har större möjlighet att påverka elevernas lärandesituation eftersom den nya läroplanen uppmuntrar till elevinflytande. Jag kan alltså i samråd med eleverna skapa en lärandesituation som alla parter har enats om och detta ger eleverna möjlighet att utveckla det aktiva lärandet. Angående föräldrarnas inflytande i barnens utbildning så tycker jag att möjligheten att kunna välja en skola som passar för individen är utmärkt. Däremot så ökar friskolorna och som trenden ser ut nu så verkar de kommunala skolorna stagnera lite. Där tycker jag att fler kommunala skolor borde göra som vi och profilera sig för att bli mer konkurrenskraftiga.
På den fjärde och sista frågan: Vilka fördelar fanns med den statligt styrda skolan respektive den kommunalt styrda skolan? Efter en stunds eftertänksamhet säger Måns: Den kommunaliserade skolan är fördelaktig på flera sätt, mest att den ligger rätt i tiden. Jag menar att i ett samhälle där den fria handeln uppmuntras och där den enskilde personen ska söka sig kunskap, information och där It-tjänsterna ökar så måste ju även den svenska skolan utvecklas i samma takt. Skolan måste på något sätt avspegla den samhällsstruktur som eleven senare kommer att ta del av i arbetslivet. Självklarheten att föräldrar ska kunna välja den mest passande skolan för sina barn och att eleven ska kunna påverka sin skolgång är helt i fas med den utveckling som dagens samhälle genomgår.
5. Analys
Med utgångspunkt i intervjuerna och med stöd av litteraturen kommer vi nu att analysera respondenternas svar. Vi har valt att fokusera på hur intervjupersonerna har upplevt kommunaliseringen. Viveka och Maria anser att skolan inte är likvärdig för alla och att förutsättningar för eleverna har blivit sämre efter skiftet. De menar att många elevers situation i skolan strider mot vad som står i styrdokumenten om en likvärdig skola. De två andra respondenterna, Måns och Erik menar å andra sidan att skolan är likvärdig för alla. För att vidare diskutera detta har vi använt oss av Bourdieus begrepp habitus samt styrdokumenten. En annan sak som medför att skolan inte är likvärdig för alla elever är det större utbudet av fristående skolor, menar två av respondenterna. Här utgår vi från utvärderingsmöjligheter och kvalitetssäkran. Vi avslutar med en sammanfattande diskussion med fokus på varför två av våra respondenter tycker ”skolan var bättre förr”.
Det kan diskuteras hur olika personers habitus kan matchas in i en och samma skola. Enligt skollagen och läroplanerna ska skolgången anpassas efter individens behov och förutsättningar. Men fungerar det så i realiteten? Enligt Erik och Måns blir individens behov tillgodosedda på ett bättre sätt i den kommunaliserade skolan. Detta kan tyda på att elever vars habitus skiljer sig markant åt kan bättre tillgodoses i denna mer elevfokuserade och flexibla skola. I den statligt styrda skolan, som var regelstyrd gavs det en mer uniform undervisning vilken hämmade individens kreativitet och undervisningsformen blev statisk. Undervisningsmiljön påverkar elevens habitus under de år som eleven tillbringar i skolan och under den tid som skolan var statligt styrd fick den enskilde eleven inte samma möjlighet att påverka sitt habitus, som denne faktiskt har i dagens kommunaliserade skola.
Enligt Viveka och Maria så gör det inte det. De menar att resurserna för de olika skolorna skiljer sig markant och att skolorna inte alltid kan tillhandahålla de resurser som krävs för att tillgodose elevernas behov. Vidare finns de elever vars habitus är ett helt annat än vad skollagen förväntar att eleven ska ha. Till exempel elever med ett habitus som präglas av våld et cetera. Respondenten Viveka säger i intervjun att:
90-talets besparingar har slagit hårt på skolor med stor andel språksvaga eller med annan problematik som social utslagning, missbruk, våld och annat Resurserna har inte räckt till för att hjälpa dessa elever på ett adekvat sätt. (se s. 13)
Vilket kan tydas som att hon hänvisar till de elever som har väldigt avvikande habitus och inte anses som konforma i sociala sammanhang som skolan. Här kan även tydas kommunaliseringen bidragit till att klyftan ökat för dessa elever och att de fått sämre förutsättningar och därigenom inte sina behov tillgodosedda. Alltså menar respondent Viveka att detta kunde tillgodoses på ett mer fullgott sätt innan decentraliseringen av skolan. I Ninni Wahlströms bok Om det förändrade ansvaret för skolan27 skrivs det om detta ekonomiska dilemma. Detta dilemma handlar om hur man i ett decentraliserat system ska fördela de statliga resurserna och om dessa ska fördelas per elev eller per basresurs som tillämpades i den statligt styrda skolan. Vidare belyser Wahlström att när det statliga bidraget delas ut per elev så kan detta innebära att: ”även lärartätheten avgörs av kommunen och det skulle i sin tur kunna äventyra den likvärdiga utbildningsstandarden”28.
Som sagts under intervjuerna med Maria och Viveka så har de varit mest positiva till den statligt styrda skolan. En orsak till detta kan, enligt en expertgrupp på tre sakkunniga som arbetar inom utbildningsdepartement, vara att29:
Den behovsstyrda resursen, som är 80-talets tecken på ökad decentralisering och målstyrning, har inte fått avsedd effekt. Det finns också tecken på att målen inte är tillräckligt kända, eller tillräckligt accepterade, på skolorna för att kunna fylla en funktion som styrinstrument. Den decentralisering av beslut som genomförts har väckt frågor om elevers rättssäkerhet och den likvärdiga utbildningsstandarden. Dessutom ställer den ekonomiska åtstramningen krav på besparingar och prioriteringar som medför att de organisatoriska och ekonomiska styrsystemen behöver ses över (Du Rietz et al.1987).
Här tycks det finnas ett implementeringsproblem enligt expertgruppen, det vill säga det tar lång tid från det att ett beslut tas på central nivå tills det genomförs på en lokal nivå. Detta kan bero på frågan som har väckts av både Maria och Viveka som utfrågats av oss och av dem som utfrågats av expertgruppen – hotas eller består ”den likvärdiga utbildningsstandarden” av decentraliseringen? Maria och Viveka anser att den likvärdiga skolan inte längre är likvärdig vilket de båda omedelbart uttryckte när de associerade kring bilden. Erik och Måns däremot, tycker inte att den likvärdiga utbildningsstandarden hotas av den genomförda decentraliseringen. Måns säger i intervjun: ”Jag möter ständigt människor som tycker att skolan var bättre när den var statligt styrd. Det dem har glömt bort är att det går ganska så
27
Wahlström, s. 159-160.
28 Aa, s. 160. 29 Aa, s. 158.
långt tid innan en så omfattande omorganisation i en så stor verksamhet är färdigetablerad”. Alla respondenterna har en poäng i sina uttalanden, då deras argument belyses av ovanciterade expertgrupp. Expertgruppen menar att decentraliseringen inte har fått ”avsedd effekt”, vilket de fyra respondenterna är eniga om. Däremot drar de olika slutsatser av detta. Viveka och Maria anser att decentraliseringen av skolan har påverkat den likvärdiga utbildningen negativt, medan Erik och Måns anser att det tar lite tid innan man kan se effekterna av decentraliseringen. Implementeringen av en omorganisering tar lite tid, men de menar att resultatet i slutändan blir bättre och mer likvärdigt än i den statligt styrda skolan.
De tre faktorer som Ljunghill menar har ökat samhällsklyftorna och därigenom segregationen är besparingar, skolpeng och ojämnt fördelade resurserna mellan fristående skolor samt kommunala skolor. Segregationen och de socioekonomiska skillnaderna som skapats gör att skolor i olika stadsdelar skiljer sig åt. De skolor som ligger i hårt segregerade stadsdelar medverkar till att forma dess elevers habitus. Dessa skolor har ofta har ett mångkulturellt elevklientel, vilket innebär stor omfattning av språksvårigheter samt elever vars habitus är format av svåra sociala förhållanden. Detta kanske kan innebära att denna segregerade miljö formar dess elevers habitus på ett mindre godtyckligt sätt och att dessa skolor är mer resurskrävande och därför inte kan nå de mål som enligt styrdokumenten skall uppnås.
Både i Lpo 94 och i Lpf 94 skrivs det ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov […]” (se citaten s. 12 och 13). Här lyfts det fram en medvetenhet om elevers olika förutsättningar och man kan tolka detta som att det då måste finnas resurser för att tillgodose dessa behov. Teorin låter bra men uppfylls detta i praktiken? Enligt Maria och Viveka är resursfördelningen i kommunerna otillräcklig, som Viveka formulerar det, ”Vissa skolor med en majoritet av språksvaga elever borde få mycket större anslag än ‘problemfria’ skolor”. Detta kan tolkas som att Viveka känner sig otillräcklig i sin lärarroll och det beror på ekonomiska faktorer som hon inte själv kan påverka. Den individuella elevens behov uppmärksammas alltså av lärarna, men de har inte möjligheten att tillgodose dessa på grund av resursbrist.
En annan företeelse som respondenten Maria tryckte på var att friskolorna skapar olika förutsättningar för elever. De faktorer som skiljer elevernas förutsättningar på fristående skolorna från de kommunala skolorna är flera. Innehållsmässigt, följer inte alltid de fristående skolorna styrdokumenten. Den pedagogiska grundsynen och skolans profil skiljer sig även åt. Den sistnämnda kan bidra till att eleverna har gått i en skola som inte baseras på samma
värdegrund som den svenska skolan, enligt skollagen, ska göra. Detta kan bidra till att en del elever får en bild av verkligheten och ett habitus som kan skapa konflikt i framtida sociala möten.
Om elever som till exempel har gått i en fristående skola under grundskolan, ska slussas in i den kommunala gymnasieskolan, kan det uppstå problem. Vår intervjuperson Maria, menar att en del av de elever som hon har haft som kommit från fristående skolor, inte har haft eller har haft väldigt dåliga kunskaper i engelska. Enligt henne berodde detta på att de inte hade haft någon engelskundervisning alls under grundskolans senare år, vilket strider mot styrdokumenten.
Måns menar att den konkurrens som uppstår mellan den privata skolan och den kommunala skolan kan jämnas ut genom att även de sistnämnda profilerar sig. Vidare säger han: ”Den kommunaliserade skolan är fördelaktig på flera sätt, mest att den ligger rätt i tiden. Jag menar att i ett samhälle där den fria handeln uppmuntras och där den enskilde personen ska söka sig kunskap, information och där It-tjänsterna ökar så måste ju även den svenska skolan utvecklas i samma takt”. Detta kan tolkas som att han ser den nya utvecklingen, där skolorna konkurrerar om ett elevklientel, som positiv där konkurrensen medför till att utbildningskvalitén ökar. Samt att han tar ett politiskt ställningstagande genom att det svenska samhället utvecklas och att den svenska skolan måste utvecklas i samma takt så den inte blir föråldrad. Skolan måste spegla samhället.
Debatten om fristående skolors varande eller icke varande har sedan 1980-talet varit ett hett ämne. Ett bra exempel på att ämnet fortfarande är högaktuellt är artikelserien ”Malmös nya skolväg”30 som publiceras i Sydsvenskan nu. Idag, den 7/1-06, handlar artikeln om Malmös fristående skolor. Artikeln belyser att elevantalet i fristående skolor har ökat från cirka 800 elev till cirka 3000. Familjen som intervjuats i artikeln ställer sig positiva till dessa skolor. Den skolan som de talar sig positiv till är en religiös skola, en skola som har mindre klasser än den kommunala skola som de jämför med. Artikeln jämför också två kommunala skolor. Den ena ligger i ett socialt svårt belastat område, där klasserna är stökiga och lärarna får mest agera fostrande. Den andra ligger i ett område som är har en elevklientel med hög ekonomisk bakgrund och där lärarna har ett högt tempo och kan agera pedagoger i stället för fostrare. Denna artikel påvisar att Malmö är segregerat och att de kommunala skolorna har
30
Ljungberg, Anders. Rydén, Hanna, Malmös nys skolväg del 2. Alla barnen bytte till annan skola. Malmö: Sydsvenska Dagbladet. s. C. 4-5
väldigt olika standard beroende på var de ligger i Malmö. Den visar också på att standarden mellan den fristående skolan och den kommunala skolan skiljer sig mycket åt. Detta kan göra att den fristående skolan hotar att konkurrera ut den kommunala skolan i framtiden. Om man ska välja en skola åt sina barn och man har en stökig skola med stora klasser och små resurser att jämföra mellan en skola som har det motsatta, då är det inte så svårt att välja skola, men blir utbildningen då likvärdig för alla?
I och med att diskussionen förs så tyder detta på att skolan inte är lika för alla. Hade den kommunala skolan haft tillräckligt med resurser hade den alternativ skolan inte behövts. Steget från den statliga skolan har utvecklats till den kommunala skolan och håller då i sin tur denna på att sakta avvecklas till förmån för den privata skolformen? Denna tenderande utveckling var nog inte vad skolpolitikerna räknat med som resultat av decentraliseringsprocessen. Respondent Viveka kommenterar att föräldrar deltagandet minskat i den kommunala skola som hon är verksam på. Kan detta tyda på att föräldrar som är intresserade och aktiva i sina barns skolgång vänder ryggen åt de kommunala skolorna? Artikeln påvisar att detta är den nya trenden. Resultatet av detta medför till att segregationen ökar och den likvärdiga skolan för alla inte uppfylls.
Ytterligare belägg för att likvärdigheten i skolan minskar för Skolverket fram i sitt pressmeddelande 25 januari, 2006 med titeln, Ökade skillnader mellan skolor minskar
likvärdigheten sägs det31: ”Skolverket bedömer att likvärdigheten i grundskolan sannolikt har minskat de senaste åren.” De beskriver bland annat följande i meddelandet:
En del av de skillnader som finns mellan skolors resultat kan förklaras av att elever har olika förutsättningar i form av sociala och ekonomiska förhållandes, kön och migrationsbakgrund och att skolorna inte lyckas kompensera fullt ut för dessa förutsättningar.
Eriks uttalande tyder på att han motsäger sig detta, han upplever att:
[…] skolan kan vara likvärdig men inte lika för alla. Men detta menar jag att skolans uppgift är att kompensera hemmiljön, fritid etcetera. Den kommunala skolan i hela Sverige är likvärdig. Det som erbjuds eleverna är likvärdigt i alla skolor. Man kanske inte når samma resultat, men man får samma möjligheter. Förutsättningarna och möjligheterna ska vara samma.
I Skolverkets meddelande betonar de att skolan inte lyckas kompensera fullt ut för de olika förutsättningar av olika slag som elever kan ha. Både vår respondent Erik och skolverket är överens om att denna kompensation är viktig, till och med nödvändig, men det som skiljer
skolverkets rapport från Eriks hållning till likvärdighet är att skolverket inte anser att skolan i dag är likvärdig, medan Erik anser att den är det. Skolverket är i sitt meddelande tydlig med att likvärdigheten har minskat de senaste åren, medan Erik anser att den inte har det.
”Det var bättre förr”, menar två av respondenterna, som båda gärna skulle se att skolan fortfarande var statligt styrd. Den förändring om medinflytande, deltagande stimulans som decentraliseringen skulle föra med sig åt lärarna har enligt Maria och Viveka inte utfallit på ett tillfredställande vis. Respondent Maria menar att i stället för att lärarkollegiet fått mer inflytande över skolverksamheten så har kommunpolitikernas inflytande ökat på skolan. Hon anser att ”politiker lägger sig i för mycket hur skolans undervisning ska se ut”. Respondenten Måns däremot ser inte politikernas inflytande som något negativt, han säger att:
Jag tycker att det är bättre nu när kommunen kan påverka skolan och satsa på det, som verkligen behöver resurser. Det är en klar fördel när politikerna kan komma ut i skolan och själva ta del av den verksamhet som de påverkar genom sina beslut. De har dessutom bättre koll på det område som skolorna befinner sig i och hur den sociala situationen ser ut där.
Respondent Erik tyckte att kommunalpolitikernas kunskap var bristfällig och att han och hans kollegor var negativa till politikernas inblandning i verksamheten. Erik menar att det var tydligt att de inte var utbildade pedagoger och att de störde verksamheten mer än vad de medförde något till den. På denna punkt är Viveka, Maria och Erik eniga, medan Måns positiva syn avviker.
Viveka anser att skolledningen inte längre står för ”ett pedagogiskt ledarskap utan fungerar mest som administratörer”. Detta eftersom det ekonomiska ansvaret efter skiftet överförts på skolledningen. Detta innebär att de på grund av omfördelade arbetsuppgifter inte längre hinner axla det pedagogiska ansvaret i skolan. I stället fylls deras tid med flera möten med enhetschefer, kommunpolitiker och diverse olika nämnder och utvecklingsmöten. Avslutningsvis säger Viveka ”Jag ser bara fördelar med en statligt styrd skola i jämlikhet, ekonomi, bedömningskriterier, löner och förmåner för lärare”. Hon anser alltså att skolan inte längre är jämlik och detta innebär faktiskt att skolan har tagit ett steg tillbaka i stället för den progression som den borgerliga regeringen så starkt förespråkade.
Respondenten Erik anser emellertid att decentraliseringen har fört med sig större deltagande stimulans och medinflytande. Han tar exempel från sin egen tid som aktiv lärare, då han kände att han fick mer inflytande över sin lärarroll och större frihet att vara kreativ.
Han tycker att övergången från regelstyrning till målstyrning har varit positiv och givit lärarna mer inflytande över undervisningssituationen.
Utifrån Marias och Vivekas svar kan det tolkas som att de uttrycker en missbelåtenhet över skolans situation i dag. Det framkommer att de inte är nöjda med sin arbetssituation efter skiftet. De verkar inte uppleva den stimulans som den borgerliga regeringen 1991 beskrev i sin regeringsförklaring. I denna förklaring står det vidare om den lärarutbildning som ska införas32. Den nya lärarutbildningen startades upp 2001 och kanske är det så att dessa nya lärare ska ta över efter de lärare som varit med under systemskiftet och därigenom bli de lärare som känner stimulans för det nya skolsystemet.
6. Slutord
Syftet i uppsatsen har varit att belysa lärarens perspektiv på hur skiftet från statligt till kommunalt styrd skola påverkar ”en likvärdig skola för alla”. Vi har intervjuat fyra lärare som är verksamma på några av Malmös skolor för att utreda på vilket vis kommunaliseringen av skolan påverkat lärarens perspektiv och upplevelser om skollagens direktiv ”en likvärdig skola för alla”. Metoden har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer och i vår analys av dessa har vi tagit hjälp av Bourdieus begrepp habitus.
Respondenterna Maria och Viveka anser att skolan var ”bättre förr” och med detta menar de att den var mer likvärdig när den var statligt styrd. Några av de saker som försämrat skolan efter kommunaliseringen är ökad segregation, sämre utvärdering och inspektion från myndigheter för att se till att alla skolor följer styrdokumenten, fler friskolor som konkurrerar ut den kommunala skolan och som därför motverkar till en likvärdig skola och ett större inflytande för kommunpolitiker över skolverksamheten som kan skapa konflikt med den pedagogiska visionen som lärare och rektorer har.
Respondenterna Erik och Måns menar att skolan har utvecklats till det bättre efter kommunaliseringen. Erik menar exempelvis att lärarrollen har blivit friare och att kreativitet och flexibilitet uppmuntras. Måns anser kommunaliseringen var ett bra sätt att förnya och uppdatera den föråldrade regelstyrda skolan. Skolan måste avspegla den rådande samhällsstrukturen.
Den nya tendens, utarmningen av den kommunala skolan och ett ökande av den fristående skolan, kan komma att utmynna i ytterligare en skolreform. Den konkurrenskraftiga skolformen, som resulterat i de fristående skolornas framfart, kan komma att bli de kommunala skolornas bortgång. Eftersom tendensen gått precis tvärt emot vad som förutspåddes, har den likvärdiga skolan kommit att bli än mer segregerad vilket i förlängningen skulle innebära en ökad klyfta mellan de elever som tar del av framtidens grundskola. Detta skulle även innebära en revidering av skollagen samt skolplanerna, eftersom likvärdighetsbegreppet inte längre uppfyller nuvarande betydelse.
Vår slutsats är att skolan inte är likvärdig för alla och vi vill uppmärksamma och belysa det med denna uppsats. Som uppföljning av denna uppsats och ur ett vidare perspektiv så är vårt syfte att motivera lärarutbildningen att kanske införa en delkurs med just skolans mål och
utveckling ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Detta kunde hos lärarstudenten skapa en helhet och en kunskap hur skolan förändrats genom de olika skolreformer som haft genomslagskraft under åren. Vår belysning på den statligt styrda och den kommunalt styrda skolan är en av de reformer som påverkat den nya lärarutbildningen och för att förstå på vilka grunder denna utbildning uppkom kunde det vara intressant att införa ovannämnda kurs.
Referenser
Boman, Ylva. 2002. Utbildningspolitik i det andra moderna. Om skolans normativa villkor. Örebro: Trio Tryck.
Brodin, Jane. Lindstrand, Peg. 2004. Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Dovelius, Johan. Skolverket. 1999. Att genoföra utvärdering – Exempel från skolor och
kommuner. Örebro: db grafiska.
Jacobsson, Bengt. Sahlin-Andersson, Kerstin. 1995. Skolan och det nya verket. Skildringar
från styrningens och utvärderingarnas tidevarv. Göteborg: Graphic Systems AB. Lidström, Anders. Hudson, Christine. 1995. Skola i förändring. Decentralisering och lokal
variation. Göteborg: Graphic Systems.
Ljunghill, Lena Fejan. 1995. En skola för alla – vad blev det av visionerna? Norge: Norbok A/S
Ljungberg, Anders. Rydén, Hanna. 7/1-2006. Malmös nys skolväg del 2. Alla barnen bytte till
annan skola. Malmö: Sydsvenska Dagbladet.
Skolverket,26/1-2006. Ökade skillnader mellan skolor minskar likvärdigheten
http://www.skolverket.se/sb/d/1271/a/5443;jsessionid=9CE6E950342FB36C69EC11... Stenelo, Lars-Göran. 1988. Makten över den decentraliserade skolan. Lund: Studentlitteratur. Svenska Akademiens ordbok. 2006. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ >decentralisera<
>kommunalisera< 18/12-2005.
Utbildnngsdepartementet. 1985. Skollag (1985:1100) www.skolverket.se >skollagen< 3/1- 2006. Stockholm: SFS.
Utbildningsväsendets författningsböcker 2003/04 del 2. 2004. Skolans författningar SOS vt
Wahlström, Ninni, 2002. Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och
