Språksvårigheter i idrott och hälsa

(1)

Lärande och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet idrott och hälsa

15 högskolepoäng, grundnivå

Språksvårigheter i idrott och hälsa

Language difficulties in physical education and health

Elina Andersson Hellberg

870705

Linus Pagels

920504

.

Ämneslärareexamen med inriktning mot arbete Examinator: Kutte Jönsson i årskurs 7-9 och gymnasiet, 270/300 högskole- Handledare: Mikael Londos poäng. Självständigt arbete i fördjupningsämnet

15 högskolepoäng. Slutseminarium 13-14 januari 2020.

(2)

Förord

Denna kunskapsöversikt om ämnet Idrott och hälsa är skriven på Malmö Universitet av Elina Andersson Hellberg och Linus Pagels. Vi har skrivit arbetet tillsammans. Linus har dock tagit mer ansvar för metoddelarna och Elina för de sammanfattande delarna, så som inledning och sammanfattning. Under arbetets gång så har vi fått bra feedback av både handledningsgruppen och Mikael Londos som vi vill rikta ett stort tack till.

(3)

Sammanfattning

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?

Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5 Bakgrund ... 7 Särskilt stöd ... 7 Läs- och skrivsvårigheter ... 8 Språkstörning ... 9

Syfte och frågeställning ... 11

Metod ... 12

Litteratursökning ... 12

Urvalsmetod ... 13

Resultat ... 14

Skolans och omgivningens påverkan och betydelse ... 14

Elevernas egen syn på språksvårigheter är viktig ... 16

Undervisning och språksvårigheter i idrott och hälsa ... 17

Diskussion och slutsatser ... 19

Metoddiskussion ... 19

Resultatdiskussion ... 20

Slutsatser och fortsatt forskning ... 23

Källförteckning ... 24

Bilagor ... 27

Bilaga 1 ... 27

(5)

Inledning

Som blivande lärare i idrott och hälsa ville vi fokusera på något vi känner lätt glöms bort i ämnet, nämligen elever med språksvårigheter. Intresset för språksvårigheter hos elever fanns hos oss båda sedan tidigare då vi båda har arbetat med elever med den här problematiken. Under genomförda VFU-perioder samt vikariat har Linus fått uppleva hur det är att jobba med elever som har språksvårigheter samt fysiska funktionsnedsättningar. Skolan som Linus har sin VFU på är ett gymnasium som erbjuder teoretiska- och praktiska program, de tillhandahåller även gymnasiesärskola. I en miljö med alla dessa olika program öppnas en ny värld för Linus som lärarstudent. Under tiden på skolan har Linus upplevt elever med flera svårigheter som påverkar skolgången. Genom exponeringen av de olika svårigheterna som Linus mött, etablerades ett intresse för hur en likvärdig utbildning kan möjliggöras. Undervisningen på skolan skiljer sig nämnvärt från andra skolor som Linus besökt. Flertalet klasser innehåller elever som har fysiska- eller kognitiva funktionsnedsättningar. Undervisningarna skiljer sig därmed i anpassning för att alla elever ska kunna känna delaktighet under lektionerna. På skolan finns det flera specialpedagoger som fungerar stödjande för både elever och lärare. Inom idrott och hälsa finns det en chans att förbise språkrelaterade diagnoser, då de fysiska funktionsnedsättningarna synliggörs i större grad i undervisningen. Det blir därmed intressant att undersöka hur elever med språksvårigheter upplever undervisningen i skolan, speciellt inom IH.

När Elina arbetade som lärare under sitt studieuppehåll hade hon ansvar för en grupp på fyra elever med olika svårigheter, tre av dem hade framförallt språkrelaterade problem. Bristen på åtgärder uppfattades som den största faktorn till att de alla var nära nog hemmasittare, alternativt var i skolan men inte gjorde någonting när Elina tog över ansvaret för gruppen. Samtliga fyra elever uttryckte stor frustration på grund av vad de uppfattade som oförståelse och brist på engagemang från sina lärare. I lärarrummet var uppfattningen en annan och skulden lades på eleverna som ”inte brydde sig” och hade ”dålig attityd”. När framstegen kom i gruppen var förvåning den främsta reaktionen men så småningom förändrades tonen, mer resurser sköts till och tre av de fyra går nu på gymnasiet efter att ha varit underkända i nästintill alla ämnen. Hos Elina hade därmed ett stort intresse för språksvårigheter väckts som hon nu tillsammans med Linus vill ta med in i ämnet idrott och hälsa.

Det finns mycket forskning beträffande språksvårigheter, vad som kan och bör göras i skolan och vilka svårigheter de här eleverna möter i vardagen. Det vi upptäckte när vi påbörjade det här arbetet var att det finns relativt lite forskning kring hur eleverna påverkas av sina

(6)

språksvårigheter i idrott och hälsa. Idrottsämnet är till stor del fortfarande i praktiken mer eller mindre ett praktiskt ämne (Skolinspektionen, 2018), trots Skolverkets försök att ändra på den saken genom tillägg av krav på analyserande och resonerande förmågor. Då språksvårigheter ofta medför andra problem som kan påverka eleverna även utanför läs- och skrivuppgifter (SPSM, 2019) vill vi belysa vilka dessa problem kan vara i ämnet idrott och hälsa.

Ställda inför problemet med otillräcklig forskning inom det valda området ansåg vi att den enda lösningen var att sammanställa forskning i två omgångar: Först vill vi sammanställa forskning om språksvårigheter i skolan för att erhålla en tydlig bild av hur detta hanteras. Sedan vill vi sammanställa forskning om hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa går till, relaterat till språksvårigheter i skolan. Kunskapsöversikten blir därmed inriktad på elever med språksvårigheter och hur denna problematik kan hanteras under lektioner i idrott och hälsa. Vi har valt att genomgående använda oss av samlingsbegreppet “språksvårigheter” i det här arbetet, vi menar då diagnoserna läs- och skrivsvårigheter och språkstörning eller elever med liknande svårigheter utan diagnos. Vi kommer även att använda oss av förkortningen “IH” för ämnet idrott och hälsa.

(7)

Bakgrund

Detta kapitel kommer att behandla begrepp som är relevanta i vår kunskapsöversikt för att skapa en bakgrundsförståelse för läsaren. I denna kunskapsöversikt kommer vi att använda oss av samlingsbegreppet ”språksvårigheter”, det handlar då om diagnoserna läs- och skrivsvårigheter och språkstörning alternativt elever med liknande svårigheter utan diagnoser. Vi kommer även att lyfta hur dessa svårigheter kan påverka elever under lektioner i idrott och hälsa. Kapitlet inleds med en kort förklaring kring vad särskilt stöd och kollegialt lärande innebär i skolan.

Särskilt stöd

I skollagen (2018) står det att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket innebär att lärare och skolan ska ge eleverna de hjälpmedel som behövs för en lyckad skolgång. I läroplanerna för både grundskolan och gymnasiet står det att skolan har ett särskilt ansvar för elever som har svårt att nå målen, det står även att det finns olika sätt att nå målet och att undervisningen inte kan utformas lika för alla utan alla elevers behov ska tillgodoses, oavsett förutsättningar (Skolverket 2011).

Det första steget när en elev visar tecken på att inte ta till sig undervisningen på ett effektivt sätt är att göra så kallade extra anpassningar, för detta krävs inget särskilt beslut, och det görs i regel inom den ordinarie undervisningen (Skolinspektionen, 2016). Om en elev visar tecken på att det behövs ytterligare stöd, ska en utredning göras. Det är rektorns uppgift att se till att utredningen görs och det sker tillsammans med personal från elevhälsan i samverkan med elevens vårdnadshavare. Visar utredningen att särskilt stöd behövs ska ett åtgärdsprogram upprättas där de pedagogiska insatserna tydliggörs. Åtgärdsprogrammet ska ta upp vilka behov eleven har och vad skolan ska göra för att tillgodose dem. Det är sedan viktigt att åtgärdsprogrammet regelbundet följs upp för att se om det följs och gör nytta (Skolverket, 2019a).

Kollegialt lärande är ett begrepp som används i den här kunskapsöversikten för att beskriva utvecklande samarbeten mellan lärare. Skolverket (2019b) skiljer på ”kollegialt lärande” och ”kollektivt lärande” där kollegialt lärande innebär en gemensam lärprocess som leder till individuell utveckling och lärande medan kollektivt lärande innebär utveckling och lärande

(8)

där de inblandade parterna utvecklas och hittar nya gemensamma handlingssätt och metoder. De påpekar dock att betydelsen ofta är lite oklar och att begreppet kollegialt lärande används för alla typer av skolutvecklande arbete pedagoger emellan. Dock skriver Skolverket (2019b) också att båda typerna kan vara till nytta för skolutveckling men för att få ut det mesta möjligt av det krävs en gemensam tanke bakom det kollegiala lärande. Det vill säga, är tanken individuell eller gemensam kompetensutveckling?

Vi kommer i den här kunskapsöversikten att använda oss av begreppet ”kollegialt lärande”, vi syftar då på all slags utvecklande lärande pedagoger emellan, vi har alltså valt att inte skriva ut båda begreppen då ”kollegialt lärande” är det som förekommer i forskningen.

Läs- och skrivsvårigheter

Läs-och skrivsvårigheter är en benämning som används när det handlar om en nedsättning eller begränsning av förmågorna skriva och läsa. Dyslexi nämns ofta som en förklaring till dessa begränsningar (SPSM, 2019). Allomfattande läs- och skrivsvårigheter är vanligare än dyslexi, den samstämmiga faktorn för dessa svårigheter är uppfattningen av skriven text. Det finns flera faktorer som kan påverka funktionsnedsättningen, det kan vara emotionella, sociala eller mediciniska faktorer, så väl som otillräcklig undervisning, dyslexi, för lite övning eller ett annat modersmål (SPSM, 2019).

Myrberg (2003) skriver att hemmiljön samt ofullständig undervisning i skolan kan påverka generella läs- och skrivsvårigheter. Vidare skriver Myrberg (2003) att förmågan att hantera språkljud är det som urskiljer generella läs- och skrivsvårigheter från dyslexi. Individer med generella diagnosen kan fånga upp och testa diverse språkljud, elever med dyslektiska svårigheter inte har den förmågan.

Lundberg (2010) skriver istället att läs- och skrivsvårigheter orsakas av en fonologisk nedsättning som inte förknippas med den kognitiva förmågan. Svårigheterna kopplas snarare ihop med arbetsminnet, vilket orsakar svårigheter med innehållet i en text samt memorationen av siffror och namn. Vidare skriver Lundberg (2010) att dyslexin härstammar från nedsättningen av fonologiska funktioner, vilket ideligen uppvisar svårigheter med ordavkodning och stavning för individerna, detta orsakar en bristfällig läsförståelse.

(9)

Vetenskapsrådet (2008) har enats om att dyslexin härstammar från hjärnans förmåga att förädla språket fonologiskt, vilket innefattar hjärnans funktion att uppfatta och behandla språket. Vidare nämns att det vanligaste problemet för individer med dyslexi är ordavkodningen som kan vara en följd av otillräcklig fonologisk förståelse, fonologiskt arbetsminne eller fonologisk ordavkodning. Det är viktigt att fånga upp barn med dyslexi och språksvårigheter i tidig ålder för att kunna arbeta med läs- och skrivutvecklingen vid ung ålder. Det kan medföra att individen inte påverkas av diagnosen i samma utsträckning senare i livet (Vetenskapsrådet, 2008).

Språkstörning

Holmström (2015) skriver i sin avhandling om barn och ungdomars utvecklingstakt och utvecklingsgång. Författaren lyfter upp den stora variationen i utvecklingstakten hos barn med språkstörning. Barnens problematik synliggörs oftast via hörselproblem, språkliga injektioner eller en divergerande neurologisk utvecklingsprocess (Holmström, 2015). Vidare skriver Holmström (2015) att det genom åren har genomförts flertalet olika projekt för att synliggöra vad de bakomliggande problemen är för personer med språkstörning. Under de senaste årtionden av projekt är det två framträdande aspekter som lyfts fram: Den första aspekten är generella begränsningar, vilket innebär att individer med språkstörningar oftast upplever svårigheter med uppmärksamheten och arbetsminnet (Holmström, 2015). Vidare tar författaren upp den andra aspekten, språkspecifika svårigheter. Holmström (2015) förklarar denna aspekt som en grundläggande byggsten i språkets mottagande och talande. Även Archibald (2018) pekar på och poängterar vikten av den kunskapen hos alla som arbetar med elever med språkstörningar. Då lektioner i idrott och hälsa ofta inleds med muntliga instruktioner där lektionens innehålls framförs till eleverna blir denna kunskap särskilt viktig.

Kapa och Plante (2015) nämner en väl undersökt teori med namnet ”generalized slowing hypothesis” och enligt denna teori upplever barn med språkstörning att det går långsammare att svara på verbala och skriftliga uppgifter, framförallt när uppgifterna innehåller olika delmoment. Under lektioner i IH är det vanligt förekommande att uppgifterna som ska utföras inte finns att tillgå skriftligt (Schenker, 2011). Vidare nämner författaren att lärare inom IH bör använda sig av punktform samt digitala hjälpmedel för att synliggöra vilka uppgifter som ska utföras under lektionen.

(10)

Holmström (2015) skriver att ”generalized slowing hypothesis” teorin inte innefattar alla individer med en språkstörning. Författaren tar stöd i Leonard och Tomblin (2001) undersökning som visade att en tredjedel av barnen med språkstörning hade samma resultat och utvecklingskurva som individer med representativ språkutveckling. Holmström (2015) behandlar olika områden som förklarar hur barnen använder sig av både talat och skrivet språk. Områdena som behandlas är barnens sätt att tillämpa språket, ordförrådet, fonologi och användandet av grammatik. Det finns två variationer av språkstörningar, impressiv och expressiv språkstörning. En impressiv språkstörning innebär att individen har svårigheter att bevara den språkliga informationen som ges, vilket medför problem att hänga med under längre samtal och instruktioner (Holmström, 2015). Författaren skriver att den expressiva delen innebär svårigheter med uttrycksförmågan. Upplever individen svårigheter inom alla språkliga funktioner, används samlingsnamnet ”generell språkstörning” (Holmström, 2015). Skolverket (2010) skriver att samtliga lärare inom alla ämnen ska skapa trygga miljöer och under lektioner vara tydlig med instruktioner om vad som ska genomföras. Skolverket (2010) tar även upp vikten av visuellt stöd när lektioner ska genomföras, lärare ska använda sig av relevanta hjälpmedel för att kunna möta alla elever.

Överlag ökar kraven på ett välutvecklat språk och ett stort ordförråd, i samtliga ämnen. Samtidigt säger Skolverket (2010) att språkutvecklande arbete ska ske i alla ämnen genom att eleverna utmanas och uppmuntras i sitt akademiska språkbruk. Tittar man på de gällande kunskapskraven blir det tydligt att alla elever behöver kunna använda sitt språk på ett effektivt sätt för att nå ett godkänt betyg. Nedan är till exempel ett utdrag ur kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs 9:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. (Skolverket, 2011, s. 47)

Detta innebär att det krävs extra anpassningar även inom ämnet IH för elever med språksvårigheter, då kraven på ett gott ordförråd och en välutvecklad ordförståelse ökar. Denna kunskapsöversikt syftar därför till att synliggöra hur elever med språksvårigheter kan påverkas av omgivningen och skolan utifrån olika perspektiv i ämnet IH.

(11)

Syfte och frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra hur elever med språksvårigheter kan påverkas av omgivningen och skolan utifrån olika perspektiv i ämnet IH.

Vår frågeställning är följande:

1. Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?

(12)

Metod

I detta kapitel kommer vi redogöra för metoden och urvalsmetoden som har använts. Kapitlet kommer leda dig genom vår informationssökningsprocess fyra olika delar.

Litteratursökning

Litteratursökningen har utgått från fyra olika sökmetoder. Den manuella sökmetoden som användes när sökningar efter metodlitteratur genomfördes. Vi använde oss av de digitala, osystematiska och systematiska sökmetoderna när vi sökte forskning till kunskapsöversikten. Sökningen av relevant forskning till vår kunskapsöversikt började med en osystematisk och systematisk sökning (Östlundh, 2017). Sökningarna började med den osystematiska sökmetoden som gav information om all tillgänglig forskning gällande språksvårigheter. Systematiska sökningar påbörjades brett i databaser som ERIC, swepub, Education research complete (ERC) och SPORTDiscus. Genom sökningar på ord som språkstörning, dyslexi, läs- och skrivsvårigheter kopplat till IH. Sökningen ledde till att ett problemområde identifierades, det fanns inte tillräckligt med forskning som språksvårigheter kopplat till IH. Vi valde då att använda oss av nya sökningar där sökorden språkstörning, läs-och skrivsvårigheter, dyslexi, idrott och hälsa och metod användes både tillsammans och var för sig. Sökningen innefattade även engelska synonymer till orden på de internationella databaserna. Utifrån de specifika sökorden anträffades ett antal avhandlingar och rapporter som behandlas i kunskapsöversikten. Efter en granskning av adekvata källor som valts ut, synliggjordes behovet av fler källor för att stärka trovärdigheten i vår kunskapsöversikt. Genom granskandet av referenslistor i diverse avhandlingar, examensarbete och rapporter hittades ett flertal intressanta internationella och nationella rapporter, avhandlingar och artiklar. Östlundh (2017) skriver att sekundärsökningar kan vägleda en för att hitta relevant innehåll till en uppsats. Genom användandet av sekundärsökningar nämner författaren att det bidrar till fler källor som sökorden inte lokaliserat. Sekundärsökningen som genomfördes påvisade åtskilliga intressanta källor som vi inte funnit genom de valda sökorden (Östlundh, 2017). Efter alla sökningar skapades två frågeställningar och ett syfte som kunskapsöversikten avser att behandla.

Enligt Payne (2009) kan två olika sökmetoder användas vid en litteratursökning. Vi har använt oss av båda. Den digitala sökningen användes i samband med den systematiska

(13)

sökord kopplat till forskningsområdet. Vi valde att söka i databaser som swepub, eric via EBSCO, SPORTDiscus och Education research complete (ERC). Genom användandet av databaser som dessa bidraget till en träffsäkrare informationssökning, då alla arbeten är peer reviewed. För att erhålla de senaste forskningarna inom det valda forskningsområdet, används den manuella sökmetoden (Payne, 2009). Den manuella sökningen genomfördes när vi skulle leta böcker till metoddelen, eftersom vi behövde hitta litteraturverk som var tidsnära, vilket ökar tillförlitligheten på metodkapitlet.

Urvalsmetod

Vi sökte information i ett antal databaser med hjälp av sökord på både svenska och engelska. Under sökprocessen valdes en del forskning relaterat till lektionerna Idrott och hälsa bort. Urvalet gjordes för att skapa en större relevans till vår framtida yrkesutövning genom att använda avhandlingar som behandlade det som vi kommer stötta på. Valet att utesluta en del forskning gjordes genom granskning av källorna, då avhandlingar och artiklarna behandlade problem som inte går att applicera i skolverksamheten. De källor som valdes bort lyfte oftast fram afasi och hjärnproblematiken istället för att fokusera på språksvårigheter. Vi gjorde ett antal avgränsningar när vi sökte. De flesta sökningarna som genomfördes var från år 2010 till samtid för att hitta relevant forskning. Vi valde även att enbart ska peer-reviewed forskning för att kunna bibehålla trovärdigheten i kunskapsöversikten. Under sökningarna så skapades ett dokument för att lägga in alla sökningar samt forskning som vi funnit utifrån relevansen på titeln. När dokumentet var fyllt med forskning lästes abstractet för att se om det passade med kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Det första urvalet behandlade enbart forskningens titel medan det andra urvalets process bestod av att läsa abstractet samt gå igenom rubrikerna.

Informationssökningsprocessen behandlas i våra bilagor som påvisar sökprocessen där forskning användes. Vi har gjort en mängd andra sökningar som inte finns med i bilagorna då de inte gett något resultat. Sökorden som användes finns i bilagorna (bilaga 1 & 2).

(14)

Resultat

Nedan kommer vi att redogöra för forskningen, vi har valt att dela in resultaten i tre underrubriker. Den första rör hur skolan, familj och omgivning kan påverka elever med språkrelaterade svårigheter. Den andra handlar om elevernas egen uppfattning om hur det är att ha dessa svårigheter och i den sista tar vi upp hur upplägget ser ut på lektioner i idrott och hälsa.

Skolans och omgivningens påverkan och betydelse

I denna del beskrivs forskning om hur elever uppfattar skolans och omgivningens roll i att hantera elevers språksvårigheter.

I Elisabeth Ekegren Johanssons (2016) licentiatavhandling Jag vill bli bemött för den jag är har Ekegren Johansson genom 17 intervjuer under fyra år undersökt hur åtta elever med läs- och skrivsvårigheter har uppfattat sin skolgång, från grundskolan till gymnasiet. Ekegren Johansson finner flera röda trådar genom intervjuerna. Eleverna lyfter fram flera gemensamma nämnare som både har underlättat deras skolgång samt motarbetat den. Vikten av stöttande och förstående föräldrar, lärare och kamrater lyfter alla elever fram. Ekegren Johansson (2016) skriver även att stabila relationer med personer som stöttar barnen i identitetsskapandet är en viktig faktor för hur de kommer att hantera sina svårigheter. Kamrater, specialpedagoger och stöttande lärare samt en skol- och klassrumsmiljö där läs- och skrivsvårigheter inte ses som ett problem utan hanteras på ett positivt sätt kan vara en avgörande faktor för elevens inställning till både skolan generellt och till hens svårigheter (Ekegren Johansson, 2016). Även Catharina Tjernberg skriver i sin doktorsavhandling Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande (2013) att läraren är nyckeln till framgång för elever med språksvårigheter och då framförallt hur undervisningen bedrivs samt relationen mellan lärare och elev.

Skolinspektionens granskning (2011) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan handlar om hur situationen ser ut i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Granskningen visar att pedagogiska utredningar i de flesta fall utgår från elevens problem och styrkor och inte från ett helhetsperspektiv. Skolinspektionen (2011) skriver att mer fokus borde ligga på helheten och att skolor under pedagogiska utredningar även borde lägga vikt vid hur

(15)

relevant för skolpersonalen att fråga sig om undervisningen bidrar till svårigheterna eller om det är en gynnsam miljö för utveckling av språket. Det ligger därmed inte enbart på enskilda lärare i enskilda ämnen att anpassa undervisningen utan på samtliga lärare och även rektorn har, som pedagogiskt ansvarig, en roll i hur strukturen ser ut på skolan. I Claire Croteau, Paméla McMahon-Morin, Claudia Morin, Benoît Jutras, Natacha Trudeau och Guylaine Le Dorzes artikel Life habits of school-aged children with specific language impairment as perceived by their parents and by school professionals (2015) skriver de att elever med språksvårigheter ofta har svårigheter även med sociala relationer, kommunikation och ansvar utöver svårigheterna i själva skolämnena. Det är därför lämpligt att ett av fokusområdena när det sätts in stöd för elever med språksvårigheter är just social inkludering. Ekegren Johansson (2016) skriver att i klassrumsmiljöer där läs- och skrivsvårigheter ses som ett problem kan det även skapas osäkerhet hos eleverna. Eleverna kan hamna utanför gruppgemenskapen då de inte ses som en tillgång i grupparbeten och en stark ovilja att göra fel kan leda till att elever med språkrelaterade svårigheter väljer att istället inte göra uppgifter där det finns en risk att de inte kommer att kunna slutföra dem.

Enligt Ekegren Johansson (2016) är det extra viktigt att elever med språksvårigheter tidigt får känna att de kan klara av målen som sätts upp för dem, ett sätt att göra åstadkomma detta är att göra eleverna delaktiga i målsättningen. Då slutmålen redan är uppsatta i form av kunskapskrav handlar det med andra ord om delmål samt upplägget av undervisningen. Vägen till kunskapskraven kan som sagt se ut på många olika sätt och där är elevernas eget deltagande väldigt viktigt (Ekeberg Johansson, 2016). För att åstadkomma detta pekar Ekegren Johansson (2016) även på vikten av att upptäcka språkrelaterade diagnoser tidigt. Eleverna i studien vittnade om ovissheten som fanns innan de hade en förklaring till varför de hade det svårt med inlärningen. Det visade sig även att eleverna kunskapsutveckling gynnades om svårigheterna upptäcktes i tidig ålder (ibid). Suzanne M. Adlof, Joanna Scoggins, Allison Brazendale, Spencer Babb, and Yaacov Petscherb skriver i sin forskningsartikel Identifying Children at Risk for Language Impairment or Dyslexia With Group-Administered Measures (2017) att korta, relativt enkla undersökningar i grupp kan användas för att tidigt upptäcka elever med språksvårigheter. Forskningen pekade även på att föräldrar till barn med språksvårigheter ofta var omedvetna om barnens svårigheter. Skolverksamheten kan därmed fungera som en grundläggande byggsten genom att uppmärksamma elever med språksvårigheter i ett tidigt skedde. Även Satasha L. Green och Kimberly M. Edwards lyfter i sin artikel Speech and Language Impairments (2014) vilken inverkan tidiga ingrepp kan ha på utvecklingen hos barn med språksvårigheter.

(16)

Som tidigare nämnts är relationer med lärare och annan skolpersonal såväl som med kamrater viktigt för barn och ungas identitetsskapande och i sin tur hur de handskas med sina språksvårigheter (Ekeberg Johansson, 2016). Skolinspektionen (2011) påpekar att även det rent organisatoriska i skolan är en viktig faktor för i vilken utsträckning eleverna kommer att påverkas av sina språksvårigheter.

Elevernas egen syn på språksvårigheter är viktig

Detta avsnitt behandlar forskning där elevperspektivet lyfts fram.

Sandra Hillén (2013) skriver i sin doktorsavhandling Barn som medforskare om barnens essentiella roll i forskning som ideligen glöms bort. Genom elevperspektivet öppnas nya vägar och möjligheter för stöd och utveckling om både lärarens och elevens kunskapsprogression. Vidare nämner Hillén (2013) att barnens medverkande inom olika forskningsområde, speciellt inom skolverksamheten bör ökas. Barn kan agera som medforskare samt ge ett inifrånperspektiv. Madeleine Wiker (2017) har i sin doktorsavhandling Det är live liksom använt sig av intervjuer för att titta på elevers syn på ämnet idrott och hälsa i skolan. Wiker (2017) nämner att elevernas egna uppfattningar om skolan bör lyftas fram, då merparten av forskning inom skolverksamheten utgår från myndighetsutövare. Genom att lyfta fram elevperspektiv kontra lärare och skolledning erhålls olika synsätt på identiska situationer.

Ekegren Johansson (2016) framhåller elevens perspektiv som det viktigaste för att kunna stödja elever som upplever svårigheter i skolverksamheten. Ekegren Johansson (2016) lyfter flera exempel där det brustit i skolverksamheten, i somliga fall har skolan inte hjälpt eleven med svårigheter överhuvudtaget. I andra situationer har det förekommit att kommunikationen lärare emellan fallerat och eleven har påverkats. Ekegren Johansson (2016) studie visar att lärarens kunskap om språksvårigheter är essentiellt för att bedriva lektioner som är tillgängliga för alla. Vidare nämns känslan av tillhörighet som en psykisk svårighet för eleverna, då rädslan för vad andra ska tycka om svårigheten för inlärning ständigt återkommer. Genom lärarens kunskap och en positiv klassrumsmiljö kan lärandet främjas med hjälp av olika inlärningstekniker och hjälpmedel (ibid).

Ekegren Johansson (2016) tar med hjälp av elevernas berättelser fram diverse problem som uppstår genom införandet av särskilt stöd inom specifika ämnen. En av eleverna i studien

(17)

påpekade att den extra undervisningen som gavs i svenska och engelska medförde att vissa av hens mattelektioner drabbades. Vilket medförde att eleven även fick problem att hänga med i ett annat ämne än där svårigheterna fanns (Ekegren Johansson, 2016).

Undervisning och språksvårigheter i idrott och hälsa

Här tar vi upp vad forskningen säger om hur lektionerna i IH ser ut, både globalt och nationellt samt vilken problematik som finns i ämnet, främst i relation till teori kontra praktik. Osman Pepe, Mehmet Behzat Turan och Ziya Bahadir (2015) har skrivit artikeln Investigating the Level of Professional Attitude of Physical Education and Sports Teachers in Terms of some Variables i den vetenskapliga tidskriften Science, Movement And Health där de tar upp vikten av lärarens attityd emot förändringar och kollegialt lärande. Lärare anser ofta att deras sätt att lära ut är det rätta, det medför svårigheter att arbeta kollegialt. Istället för att få inspiration och ideér i samspel med kollegor om hur man kan arbeta med språkstörningar, kan det bräckliga kollegiala lärandet medföra att elevernas kunskapsutveckling blir lidande Vilket Pepe, Behzat Turan och Bahadir (2015) tar upp som problematiskt, då läraren är den viktigaste byggstenen i elevernas kunskapsutveckling.

I en rapport UNESCO publicerade 2014 redogör de för en kartläggning av hur ämnet idrott och hälsa (physical education) ser ut globalt. Enligt rapporten som har titeln World-wide survey of school physical education följs inte läroplanerna i tillräcklig utsträckning och mycket tid läggs på tävlingsmoment. Enligt rapporten innebär detta att ämnet sällan blir meningsfullt och inte heller relevant för elevernas liv utanför skolan (UNESCO, 2014). Enligt UNESCOs rapport (2014) visar kartläggningen även på att det finns en del organisatoriska brister, till exempel för få avsatta timmar i förhållande till målen, inte tillräckligt många behöriga lärare och brist på både material och resurser. Detta leder i sin tur till att inkluderingen av elever med diverse funktionsnedsättningar blir lidande (UNESCO, 2014).

Skolinspektionens (2018) rapport Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9 pekar på att elever upplever att rörelseområdet upptar nästan femtio procent av undervisningen, och renodlade lektioner inom hälsa och livsstil är sällsynta. Eleverna upplever att ämnets innehållsfördelning är bra, det betonas dock att den praktiska delen tar stor plats och därmed minskar det teoretiska innehållet, vilket även Wikers (2017) studie visar.

(18)

Genom de nya läroplanerna ökar den teoretiska delen i IH, vilket skapar ett väldigt brett ämnesstoff för att tillmötesgå alla elever oavsett förutsättningar (Wiker, 2017). Detta innebär enligt Wiker (2017) att flera teoretiska delar tillkommer, vilket medför utökade undervisningstimmar och fler tillämpningsmetoder att ta del av som lärare.

Vidare lyfter Skolinspektionen (2018) lärarens kompetens och planeringar av innehållet som en avgörande faktor när det gäller inkluderingen av alla elever inom IH. Det är viktigt att utformningen av en lektion känns meningsfull och förståelig för att skapa motivation för eleverna. Skolinspektionen (2018) framhäver lärarens pedagogiska ledarskap och kommunikation med eleverna som en faktor för att skapa en tydlighet i undervisningen. Lärare kan behöva bryta en lektion för att förmedla instruktioner och tydliggöra de moment som ska utföras, i flera fall har instruktioner enbart förmedlats under lektionens uppstart. Det har medfört att undervisningens syfte blivit diffust. För att skapa en meningsfull undervisning för eleverna under IH lektionerna krävs det likvärdig undervisning för alla elever, oavsett tidigare erfarenheter, det innebär att innehållet under lektionerna anpassas efter elevernas behov och intresse (Wiker, 2017). Larsson (2008) nämner att likabehandlingen som Skolverket (2011) tar upp inte betyder att alla elever ska behandlas likadant, utan att undervisningens premiss ska vara lika för eleverna oavsett tidigare erfarenheter. Enligt Wiker (2017) kan detta göras genom lärarens pedagogiska förhållningsätt, där instruktionerna som ges är tydligt och informativa. Detta bidrar till att elevernas förståelse för ämnet ökar, genom momentsvariation skapar eleverna en större förståelse för den individuella utvecklingen av förmågor i samspel med andra.

(19)

Diskussion och slutsatser

Resultaten från vår kunskapsöversikt kommer att diskuteras i det här kapitlet. I den inledande delen kommer vi att diskutera metoden som användes. I den senare delen kommer resultaten från föregående kapitel i förhållande till bakgrund, syfte och frågeställningar diskuteras och slutsatser dras. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra hur elever med språksvårigheter kan påverkas av omgivningen och skolan utifrån olika perspektiv i ämnet idrott och hälsa.

Metoddiskussion

Då det finns ytterst lite forskning som handlar om vår frågeställning valde vi främst att fokusera på information om hur språksvårigheter synliggörs och påverkar elever i skolan generellt, för att sedan kunna koppla det till forskning inom IH. Bristen på forskning inom vår valda frågeställning innebar att vi fick göra en sammankoppling utifrån insamlad forskning i kunskapsöversikten. Vi kommer även i detta kapitel lyfta fram svårigheterna som förekom under informationssökningen.

Informationssökningen utgick från fyra olika metoder. De osystematiska och systematiska sökmetoderna samt de digitala och manuella sökmetoderna (Östlund, 2017; Payne, 2009). Vi började använda oss av den osystematiska metoden som gav en övergripande bild av forskningen som fanns att tillgå inom det valda området. De första osystematiska sökningarna som gjordes dokumenterades ej, det kan medföra förbisedd forskning som kunde använts i vår kunskapsöversikt. Den systematiska sökningen medförde en uppfattning om forskningsläget inom vårt område, utfallet blev att det fanns väldigt lite forskning om språksvårigheter kopplat till IH ämnet. Vi fann flera mindre artiklar och arbeten som behandlade vårt område, de flesta valde vi att bortse ifrån, då de innehöll väldigt få informanter eller inte var peer-reviewed. Det hade sänkt trovärdigheten i vår kunskapsöversikt. Genom implementeringen av sekundärkällor fick vi fram forskning som kunde användas inom vårt område. Till följd av bristen på adekvat forskning gällande språksvårigheter kopplat till ämnet IH i sökprocessen, genomfördes en granskning av referenser i examensarbeten och avhandlingar. Denna process genomfördes väldigt noggrant för att bibehålla trovärdigheten i kunskapsöversikten. Källorna som valdes utifrån

(20)

sekundärsökningar granskade vi tillsammans för att vara samstämmiga om att de var vetenskapligt granskade och relevanta för kunskapsöversikten.

Den bristfälliga forskningen gällande vårt område medför att det finns några områden i vår kunskapsöversikt som kan uppfattas som otillfredsställande, eftersom vårt område är mindre beforskat finns inte tillräckligt med litteratur eller forskning som behandlar vårt område. Detta har medfört att resultatet vilar på färre studier än önskat. Forskningen som kunskapsöversikten baseras på ger en överskådlig bild av hur det ser ut i skolan och vilka svårigheter elever med språksvårigheter ställs inför. Genom att använda forskning som utgår från avhandlingar, rapporter och artiklar medför att kunskapsöversikten står på en vetenskaplig grund.

Forskningsresultatet som vi erhållit består av ett antal kvalitativa studier i form av doktors- och licentiatavhandlingar. De kvalitativa studierna kan bidra till att endast en liten del av skolans representation synliggörs. Studierna behandlar intervjuer med elever, lärare och vårdnadshavare av barn med språksvårigheter och upplevelsen av ämnet IH. Forskningen kan därmed medföra att resultat av deras intervjuer med relativt få informanter, inte kan anlägga ett generellt perspektiv på elever och lärares upplevelse i skolmiljön.

Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer resultaten forskningen gav diskuteras och slutsatser dras utifrån dem. Kapitlet baseras på insamlad forskning från adekvata källor. Resultatet påvisade flera faktorer som kan påverka elever med språksvårigheter. Det visar sig vara viktigt för eleverna att språksvårigheterna upptäcks tidigt för att öka stödet som behövs för en kontinuerlig kunskapsutveckling i skolverksamheten (Green & Edwards, 2014; Ekegren Johansson, 2016). Omgivningen i form av lärare, föräldrar och kompisar är väsentligt för att eleverna ska må bra och utvecklas i sin egen takt (Adlof et al., 2017; Ekegren Johansson, 2016; Croteau et al., 2015). Wiker (2017) och Tjernberg (2013) beskriver vikten av lärarens kunskap om språksvårigheter som väsentligt för att kunna bedriva en undervisning som är tillgänglig för alla. Det blir således viktigt för lärare att sätta sig in i problematiken som eleverna möter, med rätt kunskap och bra kommunikation kan en inkluderande undervisning bedrivas. Enligt (UNESCO, 2014) påverkas undervisningen i skolan negativt av organisatoriska brister som tidsbrist och resursfrågor vilket kan leda till mindre inkluderande lektioner. Resultatet påvisade flera faktorer som kan medföra problematik för elever med språksvårigheter, både

(21)

kunskap om språksvårigheter samt att adaptionen under lektionstid bör utvecklas. Enligt forskningen säger lärarna att tiden och viljan att förändra det egna arbetssättet motarbetar strävan efter en likvärdig undervisning (Pepe et al., 2015).

Forskningen pekar på att flera författare verkar tämligen överens om att det är flera faktorer som påverkar elever med språksvårigheter. I Ekegren Johanssons (2016) intervjuer blir föräldrars, kompisar samt lärares betydelse viktig i elevens kunskapsutveckling. Stabila relationer med lärare och klasskamrater i en positiv lärmiljö kan göra stor skillnad för alla elevers kunskapsutveckling men för elever med språksvårigheter kan det vara direkt avgörande (Ekegren Johansson, 2016; Wiker, 2017; Adlof et al., 2017; Croteu et al., 2015). Även Skolinspektionen (2011) påpekar vikten av att utreda hela elevens skolsituation under pedagogiska utredningar. Genom utredningar kan elever således erhålla det stöd som behövs under specifika undervisningstillfällen. Det blir således avgörande för elevens fortsatta kunskapsutveckling.

Hillén (2013) skriver om avsaknaden av barnens perspektiv i forskningen kopplad till skolverksamheten. Wiker (2017 och Ekegren Johansson (2016) lyfter fram elevperspektivet i sina avhandlingar, där de framhåller elevperspektivet som den grundläggande delen i framtida skolutveckling. Genom att lyfta fram barnen som medforskare inom skolverksamheten, erhålls ett perspektiv som inte hade synliggjorts utan eleverna. Forskningen ligger till grund för elevernas kunskapsutveckling inom skolan och elevperspektivet bör således ses som grundläggande för att kunna genomföra forskning och andra insatser i skolverksamheten.

Skolinspektionen (2018) rapport lyfter lärarens kompetens och vilja att ständigt utvecklas i samspel med andra lärare som en grundläggande byggsten för en likvärdig undervisning. Således blir det viktigt för lärarna att inte fastnar i de vanliga rutinerna utan istället genom samspel med andra lärare utveckla och förnya det egna lärandet. Pepe, Behzat, Turan och Bahadir (2015) skriver om lärarnas svårigheter att arbeta kollegialt. Vidare nämner de att lärare har en tendens att motsätta sig förändringar inom undervisningen samt ta del av det kollegiala lärandet. Detta är något om även UNESCO:s granskning (2014) pekar på. Detta kan leda till problem för elevernas kunskapsutveckling, då samtliga källor är överens om att lärarens pedagogiska ledarskap formar eleverna. Det blir således viktigt för läraren att öppna upp sitt klassrum och sfär för andra kollegor. Genom att öppna upp det egna klassrummet och lyssna på andra pedagogers uppfattning kan det synliggöra vilka implementeringar som kan bidra till en inkluderande undervisning. Lärarens roll inom IH blir därav viktig för elevens kunskapsutveckling. Genom införandet av mer teori i IH blir det viktigt för läraren

(22)

att bygga upp en god lärandemiljö som är inkluderande för alla elever oavsett om undervisningen behandlar teoretiska eller praktiska moment.

Skolinspektionen (2018) och Wiker (2017) skriver båda om lärarens betydelse för elevernas motivation och förståelse av ämnet IH. För att skapa en meningsfull och motivationshöjande miljö för eleverna krävs det tydlighet i kommunikationen. Wiker (2017) och Ekegren Johansson (2016) avhandlingar behandlar flertalet intervjuer med elever gällande kommunikation och lärarens pedagogiska arbetssätt, vilket oftast uppfattas som bristfälligt. Genom otydliga instruktioner samt bräckligt kollegialt lärande påverkas elevernas undervisning. Det uppstår en oklarhet i vilket stöd som behövs samt vad som ska utföras under lektionstid. Avsaknaden av det kollegiala lärandet och bristande kommunikation skapar en undervisning som inte blir likvärdig för alla elever (Wiker, 2017). Det bräckliga kollegiala lärandet innebär att lärarnas samspel med varandra är undermåligt. Vilket kan medföra att lektioner med metoder som främjar elever med språksvårigheters lärande inte förmedlas vidare. Finns det någon metod som oftast fungerar för en individ, bör den förmedlas vidare till resterande del av lärarkåren.

Kapa och Plante (2015) och Holmström (2015) nämner elevernas svårigheter att behålla talat språk i arbetsminnet samt svårigheter att svara på och tolka verbala och skriftliga uppgifter och instruktioner. Det kan medföra att elever som enbart får verbala instruktioner i början av IH undervisningen inte uppfattar vad som ska göras. Wiker (2017) skriver att detta kan påverka elevens självbild och motivation till ämnet.

Wiker (2017) lyfter fram ämnesförändringen som sker i IH, ämnet har alltid varit betraktats som ett praktiskt ämne. Vidare nämner hon att utvecklingen går mot ett tudelat ämne som kommer innefatta teori samt praktik med jämn fördelning. Införandet av mer teori och ökade krav på självständighet kan således medföra problematik för elever med språksvårigheter. Genom mer instruktioner och individuella arbeten, krävs det att läraren inom IH ger det stöd som behövs för att elever med språksvårigheter ska motiveras samt känna sig trygga med uppgifterna som utförs. I UNESCO:s (2014) rapport skrivs det att elevernas uppfattning om IH oftast skiljer sig, intervjuerna visar att eleverna ser IH som en antagonist till de teoretiska ämnena. Den synen påverkar lärandet i undervisningen, då språksvårigheter generellt inte synliggörs i de praktiska delarna av IH undervisningen.

(23)

Slutsatser och fortsatt forskning

Utifrån kunskapsöversiktens resultat kan vi dra slutsatsen att elever med språksvårigheter behöver få stöd både hemifrån och i skolverksamheten så tidigt som möjligt. Vi har tolkat resultatet som att elever med stöd och förstående lärare känner sig inkluderade och kan delta i undervisningen på ett effektivt sätt. Det blir således viktigt för skolan att erbjuda en inkluderande lärmiljö som har resurser att möta alla elever oavsett förutsättningar. Vi anser att lärarens roll blir central i elevernas kunskapsutveckling och att läraren ständigt bör utveckla och rannsaka sin egen undervisning. Kollegialt lärande kan bidra till en större kunskapsbredd hos alla involverade lärare, genom att öppna upp sig och våga släppa in andra pedagoger i den egna undervisningen kan vi tillsammans utveckla den inkluderande undervisningen som ska finnas inom skolverksamheten.

Resultateten påvisar att det krävs mer från läraren, då instruktioner på IH lektionerna oftast ges verbalt och endast en gång vid start. Det krävs således att läraren arbetar strukturerat med genomgångar och punkter som stöd till alla elever. Det blir därmed lättare för alla elever oavsett svårigheter att hänga med på vad som ska utföras under den specifika lektionen. Resultatet visar att lärare genom tydlig kommunikation och struktur fångar upp ett större antal elever under lektionerna. Vidare pekar resultatet att bristen på tid och resurser är en avgörande faktor för lärarens pedagogiska arbetssätt. Strukturer och tydliga instruktioner behöver inte vara tidskrävande, det kan räcka med att lärarens förändra sitt pedagogiska förhållningsätt.

Realiteten är att elever ute i verksamheten drabbas av lärarens och skolans kompetenser och resurser när det gäller elever med språksvårigheten. Bristen på forskning inom vårt valda område har därmed medfört ett intresse att arbeta vidare med detta. I ett framtida examensarbete hade det varit intressant att komma ut i verksamheten och genomföra flera intervjuer om hur lärare inom IH jobbar för att inkludera elever med språksvårigheter.

(24)

Källförteckning

Adams, R., Dominelli, L. & Payne, M. (red.) (2009). Practising social work in a complex world. (2. ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Adlof, S. M., Scoggins, J., Brazendale, A., Babb, S., & Petscher, Y. (2017). Identifying Children at Risk for Language Impairment or Dyslexia With Group-Administered Measures. Journal of Speech, Language & Hearing Research, 60(12), 3507–3522. Hämtad från

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1044/2017_JSLHR-L-16-0473

Archibald M. D. Lisa (2018). The Reciprocal Influences of Working Memory and Linguistic Knowledge on Language Performance: Considerations for the Assessment of Children With Developmental Language Disorder. Language, Speech, and Hearing Services in Schools Vol. 49. 424–433. Hämtad från

https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=14245b04-a691-43f2-9e6d-58e10479a405%40sessionmgr4006#

Croteau, C., McMahon-Morin, P., Morin, C., Jutras, B., Trudeau, N., & Le Dorze, G. (2015). Life habits of school-aged children with specific language impairment as perceived by their parents and by school professionals. Journal of Communication Disorders, 58, 21–34. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.jcomdis.2015.07.005

Ekegren Johansson, E. (2016). Jag vill bli bemött för den jag är [Elektronisk resurs]: Ungdomars perspektiv på att vara elever med läs- och skrivproblematik. Lic.-avh. Mälardalens högskola, 2016. Västerås. Hämtad från: diva2:915060

Fröberg, A., Raustorp, A., Pagels, P., & Boldemann, C. (2017). Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden. Acta Pædiatrica, 106(1), 135-141. doi: 10.1111/apa.13551 Green, S. L., & Edwards, K. M. (2014). Speech and Language Impairments. Advances in Special Education, 27, 183–206.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1108/S0270-401320140000027006

Hillén, S. (2013). Barn som medforskare – en metod med potential för delaktighet. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet

Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2015. Lund.

Kail, R. Leonard, L,B. Tomblin, J. (2001) Speed of Processing in Children With Specific Language Impairment. Hämtad från: https://doi.org/10.1044/1092-4388(2001/034)

Kapa, L.L., Plante, E. (2015). Executive Function in SLI: Recent Advances and Future Directions. Curr Dev Disord Rep 2, 245–252 https://doi.org/10.1007/s40474-015-0050-x

(25)

Larsson, H. (2012). Idrott och hälsa i framtiden: Status Quo, utveckling eller avveckling? Idrottsforum.org. Hämtad från

http://idrottsforum.org/articles/larsson/larsson120307.html

Larsson, H., & Redelius, K. (2008). Swedish Physical Education Research Questioned--Current Situation and Future Directions. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 381– 398. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ821017&site=ehost-live Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Myrberg, M.(2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och

skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet. Skolverket: Stockholm. [hämtad 191205] http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf

Pepe, O., Behzat Turan, M., & Bahadir, Z. (2015). Investigating the Level of Professional Attitude of Physical Education and Sports Teachers in Terms of some Variables. Ovidius University Annals, Series Physical Education & Sport/Science, Movement & Health, 15(2), 164–170. Hämtad 2019-12-05 från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=109092286&site=ehost-live Region Uppsala (2015). Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Hämtad 2019-12-02 från: http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Sprak--och-kommunikationsproblem/Vad-ar-las--och-skrivsvarigheter/.

Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Hämtad 2019-12-02 från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Hämtad 2019-12-10 från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf. Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Hämtad 2019-12-02 från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Skolverket (2010). Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. Hämtad från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/alla-

amnen-ansvariga-for-elevers-sprakutveckling?fbclid=IwAR10GmjNlr_RxyKB-mpeIH01aOmqc_EEqtTw38ZLuZ9VUhjaJcuWnL_nM2I

Skolverket (2011). Kunskapskrav för slutet av årskurs 9. Hämtad 2019-12-11 från

(26)

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anc hor4.

Skolverket (2019a). Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2019-12-11 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-i-skolan

Skolverket (2019b). Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling? Hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kollegialt-larande---individutveckling-eller-skolutveckling Specialpedagogiska Skolmyndigheten Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2019-12-04 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/ Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Hämtad från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf

UNESCO (2014). World-wide Survey III of School Physical Education. (Final Report 2013). Berlin: UNESCO

Vetenskapsrådet. (2008). Vad säger forskningen om dyslexi? Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.dyslexi.org/sites/default/files/kort_om_dyslexi_vetenskapsradet.pdf Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom” [diva2:1153127] Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i

Idrott och Hälsa. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2017. Karlstad.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning i Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

(27)

Bilagor

Bilaga 1

.

Databas Sökord Avgränsningar Antal

Träffar Utvalda träffar

Swepub Metod AND

Skola 2011-, refereegranskat 6 1

Swepub Idrott och

Hälsa AND Undervisning

2011-, avhandlingar 3 1

Swepub Språkstörning 2010- 11 1

Swepub Idrott och

hälsa 41 6

Swepub Dyslexi 2010- 39 6

Education Research

Complete (ERC) Language Impairment AND School

2010-, peer-reviewed 413 1 Education Research

Complete (ERC) Lessons And Physical Education

2010-, peer-reviewed 273 1

Eric (EBSCO) Dyslexia AND

School 2010-, peer-reviewed 348 4

SPORTDiscus School AND

Instruction AND difficulties

(28)

Bilaga 2

[]

Används i bakgrund

[]

Bortvalda

[]

Används i resultat

[]

Används i bakgrund och resultat

Författare och titel Användnin

g Typ Databas Sökord Avgränsning

Nordström, S. (2016). Samordnad

individuell plan. Proffessionellas samt barn och föräldras erfarenheter.

Bortvald Lic.avhandli

ng Swepub Metod AND Skola 2011-, refereegrans kat

Schenker, K. (2011). På spaning efter

idrottsdidaktik Bakgrund Dok. avhandling Swepub Idrott och hälsa AND Undervisnin g

Avhandlinga r, 2011- Wiker, M (2017). Det är live liksom. Bakgrund

& Resultat Dok. avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Taubner, H. (2019). Afasi och narrativt

aktörskap – mediebilder, självberättelser och multimodala litteractietspraktiker.

Bortvald Dok.

avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Ekberg, J-E. (2009) Mellan fysisk bildning

och aktivering. Dok. avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Londos, M. (2010) Spelet på fältet.

Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritiden

Bortvald Dok.

avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Mattson, T. (2016). Expressiva

dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. idrottsforum.org

Bortvald Dok.

avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Wihsson, M. (2016). Ungdomars strävan

mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena

Kanske IH Dok.

avhandling Swepub Idrott och hälsa Doktorsavhandlingar Holmström, K. (2015) Lexikal organisation

hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2015. Lund.

Bakgrund Dok.avhandl

ing Swepub Språkstörning 2010-

Holmqvist Olander, M. Wennås, E. Nyström, M. (2014). Dubbla

informationskällor – ökad eller minskad förståelse?

Bortvald Tidsskriftarti

kel Swepub Dyslexi 2010-

Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet – Ett utvecklingsperspektiv på Läs- och skrivsvårigheter.

Bortvald Dok.Avhan

dling Swepub Dyslexi 2010-

Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av

spansk-svensktalande ungdomar med läs- och

(29)

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken.

Dok.avhandl

ing Swepub Dyslexi 2010-

Wennås, Brante, E. (2014). Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?

Bortvald Dok

.avhandling Swepub Dyslexi 2010- Ekegren, Johansson, E. (2016). Jag vill bli

bemött för den jag är. Ungdomars perspektiv på att vara elev med läs- och skrivsvårigheter.

Bakgrund och resultat

Lic.

avhandling Swepub Dyslexi 2010-

Croteau, C., McMahon-Morin, P., Morin, C., Jutras, B., Trudeau, N., & Le Dorze, G. (2015). Life habits of school-aged children with specific language impairment as perceived by their parents and by school

professionals. Journal of

Communication Disorders, 58, 21–34.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.jcomdis.201 5.07.005

Resultat Artikel Educatio n research complete (ERC) Language impairment AND Teaching 2010-, peer-reviewed

Green, S. L., & Edwards, K. M. (2014). Speech and Language Impairments.

Advances in Special Education, 27,

183–206.

https://doi- org.proxy.mau.se/10.1108/S0270-401320140000027006

Adlof, S. M., Scoggins, J., Brazendale, A., Babb, S., & Petscher, Y. (2017). Identifying Children at Risk for Language Impairment or Dyslexia With Group-Administered Measures.

Journal of Speech, Language & Hearing Research, 60(12), 3507–3522.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1044/2017_JSLHR -L-16-0473

Laws G, Bates G, Feuerstein M, Mason-Apps E, White C. Peer acceptance of children with language and communication impairments in a mainstream primary school: Associations with type of language difficulty, problem behaviours and a change in placement organization. Child Language Teaching & Therapy. 2012;28(1):73-86. doi:10.1177/0265659011419234. Artikel Educatio n research complete (ERC) Language impairment AND School 2010-, peer- reviewed

Larsson, H., & Redelius, K. (2008). Swedish Physical Education Research Questioned--Current Situation and Future

Directions. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 381–398. Retrieved from

https://search-ebscohost-Resultat Artikel Educatio n research complete (ERC) Physical Education AND Sweden 2008-, peer-reviewed

(30)

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=eric&AN=EJ821017&site=ehost-live Erwin HE, Babkes Stellino M, Beets MW, Beighle A, Johnson CE. Physical Education Lesson Content and Teacher Style and Elementary Students’ Motivation and Physical Activity Levels. Journal of Teaching in Physical Education. 2013;32(3):321-334.

doi:10.1123/jtpe.32.3.321

Bortvald Artikel Educatio n research complete (ERC) Lessons AND Physical Education 2010-, peer- reviewed

Archibald M. D. Lisa (2018). The

Reciprocal Influences of Working Memory and Linguistic Knowledge on Language Performance: Considerations for the Assessment of Children With Developmental Language Disorder. Language, Speech, and Hearing Services in Schools Vol. 49. 424–433. Hämtad från

https://web-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfvi ewer?vid=1&sid=14245b04-a691-43f2-9e6d-58e10479a405%40sessionmgr4006#

Bakgrund Artikel Educatio n research complete (ERC) Language disorder AND Speech 2010-, peer-reviewed

Lindstrom JH. Dyslexia in the Schools: Assessment and Identification. TEACHING Exceptional Children. 2019;51(3):189-200.

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db =eric&AN=EJ1203857&site=ehost-live.

Bortvald Artikel ERIC

(EBSCO) Dyslexia AND School

2010-, peer- reviewed

Rapus-Pavel J, Vitalic HS, Rejec T.

Schoolwork of Adolescents with Dyslexia: Comparison of Adolescents’, Mothers’ and Teachers’ Perspectives. International Journal of Special Education.

2018;33(2):264-278. https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=eric&AN=EJ1185583&site=ehost-live.

Battistutta L, Commissaire E, Steffgen G. Impact of the Time of Diagnosis on the Perceived Competence of Adolescents with Dyslexia. Learning Disability Quarterly. 2018;41(3):170-178. https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=eric&AN=EJ1185346&site=ehost-live

Moa Yngve, Helene Lidström, Elin Ekbladh & Helena Hemmingsson (2019) Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school? A cross-sectional study among students with special educational needs, European

Bortvald? Artikel ERIC

(31)

Education, 34:3,

327-341, DOI: 10.1080/08856257.2018.15019 6

LIRGG CD, GORMAN DR, MERRIE MD, SHEWMAKE C. Exploring Challenges in Teaching Physical Education to Students with Disabilities. Palaestra.

2017;31(2):13-18. https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=s3h&AN=123800229&site=ehost-live

Bortvald Artikel SPORTD

iscus School AND Instruction AND Difficulties

PEPE, O., BEHZAT TURAN, M., & BAHADİR, Z. (2015). Investigating the Level of Professional Attitude of Physical

Education and Sports Teachers in Terms of some Variables. Ovidius University Annals, Series Physical Education & Sport/Science, Movement & Health, 15(2), 164–170. Retrieved from https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=s3h&AN=109092286&site=ehost-live

Resultat Artikel SPORTD

iscus School AND Instruction AND Difficulties

Colquitt, G., Pritchard, T., Johnson, C., & McCollum, S. (2017). Differentiating Instruction in Physical Education:

Personalization of Learning. JOPERD: The Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 88(7), 44–50. Retrieved from

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=s3h&AN=124907771&site=ehost-live

Bortvald Artikel SPORTD

iscus School AND Instruction AND Difficulties 2010-, peer- reviewed https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/07303 084.2019.1614118

Colquitt, G., Pritchard, T., Johnson, C., & McCollum, S. (2017). Differentiating Instruction in Physical Education:

Personalization of Learning. JOPERD: The Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 88(7), 44–50. Retrieved from

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true &db=s3h&AN=124907771&site=ehost-live

Bortvald Artikel Sekundär

källa 2010-, Peer-reviewed

Nordström, T. (2018). Measures that matter. Facilitating literacy through

targeted instruction and assitive technology.

Dok.

avhandling Sekundärkälla 2010-, Peer-reviewed

Fröberg, A., Raustorp, A., Pagels, P., & Boldemann, C. (2017). Levels of physical

activity during physical education lessons in

Bakgrund Artikel Sekundär

(32)

Sweden. Acta Pædiatrica, 106(1), 135-141.

doi: 10.1111/apa.13551

Hillén, S. (2013). Barn som medforskare – en metod med potential för delaktighet. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet

Resultat Dok.

avhandling Sekundärkälla 2010-, Peer-reviewed

Hardman, K. (2014). World-wide Survey III

of School Physical Education. (Final Report

2013). Berlin: UNESCO

Bakgrund Rapport Sekundär

Kail, R. Leonard, L,B. Tomblin, J. (2001) Speed of Processing in Children With Specific Language Impairment. Hämtad

från: https://doi.org/10.1044/1092-4388(2001/034)

Larsson, H. (2012). Idrott och hälsa i

framtiden: Status Quo, utveckling eller avveckling? Idrottsforum.org. Hämtad från

http://idrottsforum.org/articles/larsson/l arsson120307.html

Myrberg, M.(2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet. Skolverket: Stockholm. [hämtad 191205]

http://www.skoldatatek.se/dmd/konsens us2003.pdf

Vetenskapsrådet. (2008). Vad säger forskningen om dyslexi? Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad

från: https://www.dyslexi.org/sites/defa ult/files/kort_om_dyslexi_vetenskapsradet .pdf

källa Peer-reviewed

Adams, R., Dominelli, L. & Payne, M. (red.) (2009). Practising social work in a complex world. (2. ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Metod Bok

Östlundh, L. (2017). Informationssökning i Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.