Kyrkan som välfärdsaktör? Diakoners uppfattning av ekonomiskt stöd i svenska kyrkan

KYRKAN SOM

VÄLFÄRDSAKTÖR?

DIAKONERS+UPPFATTNING+AV+EKONOMISKT+

STÖD+I+SVENSKA+KYRKAN+

!

!

NELLIE%THOMS!

+

+

+

CHURCH IN SOCIAL6WELFARE?

DEACONS´+PERCEPTION+OF+FINANCIAL+

SUPPORT+IN+THE+CHURCH+OF+SWEDEN+

+ + + + + + + +

NELLIE%THOMS!

+

Thoms N. Church in social-welfare? Deacons´ perception of financial support in the church of Sweden. Degree project in Social work, 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work 2019.

Abstract

The aim of this essay was to study how deacons view and work with financial support in the Church of Sweden. The questions answered were: What role do deacons consider the church should have in the welfare society concerning financial support? How does a deacon assess when it comes to decisions about financial support and what requirements are being made for the aid? What

challenges do deacons face when working with distribution of financial support? The study was made with a qualitative method where five people that work or have worked with financial support in the Church of Sweden were interviewed. The gathered material was then analysed using Gøsta Esping-Andersens theory on welfare states together with a document about guidance for diaconal work

produced by the Church of Sweden. The results showed that some informants wished that the church shouldn’t have to be as involved as it is today, while others thought that it was good the way it was but wished for more resources. When it came to making decisions on financial support the informants reasoned in different ways but all seemed to have a base in the theology for diaconal work about being merciful and showing grace.

In the end I found that it was hard to say which welfare model Sweden belongs in but that the financial support from the Church of Sweden mainly had a complementary function. It was hard to live up to the theological foundation for diaconal work and at the same time make demands for people looking for help. The informants worked very differently which corresponds to diaconal work being contextually.

FÖRORD

Jag vill börja med att tacka mina informanter som varit generösa med tid och erfarenheter. Ett tack också till min handledare Bengt Ingvad som har kommit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Slutligen ett stort tack till familj och vänner som har hjälpt och stöttat mig i detta arbete, speciellt min sambo, min mamma och min moster.

INNEHÅLL

1.#INTRODUKTION#OCH#PROBLEMFORMULERING# 6! 1.1#Syfte#...#7! 1.2#Frågeställningar#...#7! 2.#BAKGRUND# 8! 2.1#Det#diakonala#uppdraget#...#8! 2.2#Svenska#kyrkans#motiv#till#diakoni#...#8! 2.3#Svenska#kyrkan#idag#...#8! 2.4#Svenska#kyrkans#syn#på#välfärd#...#9! 2.5#Problematik#med#ekonomiskt#stöd#i#Svenska#kyrkan#...#9! 2.6#Svenska#kyrkans#arbetssätt#...#9! 2.7#Ekonomiskt#stöd#som#ersättning#eller#komplement?#...#10! 2.8#Socialtjänstens#bedömning#...#10! 3.#KUNSKAPSLÄGE# 11! 3.1#Litteratursökning#...#11! 3.2#Synen#på#diakoni#...#11! 3.3#Idéburna#organisationers#roll#ur#ett#internationellt#perspektiv#...#13! 3.4#Utmaningar#för#kyrkan#...#14! 3.5#Samfundens#olika#sätt#att#arbeta#på#...#14! 3.6#Summering#...#15! 4.#TEORETISK#FÖRANKRING# 15! 4.1#EspingOAndersens#välfärdsmodeller#...#15! 4.1.1!Den!konservativa!välfärdsmodellen!...!16! 4.1.2!Den!liberala!välfärdsmodellen!...!16! 4.1.3!Den!socialdemokratiska!välfärdsmodellen!...!17! 4.1.4!Kritik!mot!Esping?Andersens!teori!...!17! 4.2#Vägledning#för#diakoni#...#17! 4.2.1!Diakonitriangeln!...!18! 4.2.2!Diakoni!...!18! 4.2.3!Diakonalt!förhållningssätt!...!18! 4.2.4!Diakonala!verksamheter!...!18! 4.2.5!Diakonins!utövare!...!19! 5.#METOD# 19! 5.1#Val#av#metod#...#19! 5.2#Urval#...#20! 5.2.1!Presentation!av!deltagarna!...!20! 5.3#Bortfall#...#21! 5.4#Genomförande#...#21! 5.5#Undersökningens#tillförlitlighet#...#22! 5.6#Bearbetning#och#analys#...#23! 5.7#Etiska#överväganden#...#23! 6.#RESULTAT#OCH#ANALYS# 24! 6.1#Kyrkans#roll#...#24! 6.1.1!Behov!av!ekonomiskt!stöd!från!Svenska!kyrkan!...!24! 6.1.2!Kyrkans!roll!i!samhället!...!25! 6.1.3!Önskad!roll!i!välfärden!...!27! 6.1.4!Analys,!reflektion!och!diskussion!...!27! 6.2#Kyrkans#arbetssätt#...#29! 6.2.1!Generellt!arbetssätt!...!29! 6.2.2!Hur!lyder!resonemangen?!...!30! 6.2.3!Krav!...!31! 6.2.4!Analys,!reflektion!och!diskussion!...!31! 6.3#Svårigheter#i#arbetet#med#ekonomiskt#stöd#...#32! 6.3.1!Analys,!reflektion!och!diskussion!...!34!

REFERENSER# 36!

BILAGA#1# 39!

1. INTRODUKTION OCH

PROBLEMFORMULERING

Kyrkan har länge varit känd för att hjälpa människor i nöd och sett tillbaka till medeltiden så har kyrkan haft en viktig plats i det sociala arbetet. Så långt som in på mitten av 1800-talet stod kyrkan mer eller mindre för majoriteten av samhällets människovård (Engel 2006). På 1860-talet börjar staten sakta men säkert ta över ansvaret för vård, skola och omsorg som tidigare varit kyrkans ansvarsområden (Svenska kyrkan 2017a).

Fattigdom har funnits i alla tider. Att leva som fattig i en tid utan sociala skyddsnät gjorde steget mellan fattigdom och misär litet. Utan sociala skyddsnät kunde ett dödsfall i familjen eller en säsong av missväxt leda till en akut situation (Larsdotter 2017).

På 1930-talet växte den moderna välfärdsstaten fram genom folkhemstanken. Målet var att försöka minska behovet av fattigvård för att istället skapa trygghet för allmänheten. De som inkluderades av 1918 års fattigvårdsförordning och 1956 års socialhjälpslag var dock endast barn, gamla och sjuka, alla andra fanns det inget ansvar att hjälpa utan det ansågs vara frivilligt. Genom införandet av socialtjänstlagen 1982 blev alla inkluderade av lagen och från och med nu hade alla rätt till ekonomiskt stöd vid behov (Bodin 2013).

Debatten kring kyrkans roll i välfärden tog fart i början på 2000-talet då de lagstiftade relationerna som fanns mellan staten och Svenska kyrkan i det närmaste upplöstes. Detta medförde att inga kyrkliga organ längre tillhörde eller var en del av någon statlig eller kommunal myndighet (Svenska kyrkan 2017b). Denna förändring innebar att Svenska kyrkan lämnade den offentliga sektorn och blev en del av den så kallade tredje sektorn eller de idéburna (Stenow 2009).

Leis (2004) skriver att i och med Svenska kyrkans övergång från statskyrka till fri folkkyrka påverkades dess roll som välfärdsaktör. När Svenska kyrkan inte längre var en del av svenska staten blev församlingen fri att ta över ansvaret för sociala institutioner och även etablera egna verksamheter för socialt arbete. Dessa skulle dock komma att konkurrera med kommunens välfärdstjänster (Leis 2004).

Diakoni är benämningen på kyrkans sociala ansvarstagande (Jeppsson

Grassman 2001). Svenska kyrkan menar att alla kristna människor har ett ansvar att utöva diakoni men att diakonen ska fungera som diakonal ledare. En diakon i Svenska kyrkan ska både ha en teologisk utbildning och en fackutbildning inom till exempel psykologi, socialt arbete eller sjukvård. Diakonen har som ansvar att tänka över vilka metoder som ska användas i det diakonala arbetet samt reflektera över innebörden att det sociala arbetet sker i samspel med andra myndigheter och organisationer (Hollmer & Bodin 2018).

”Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver”, lyder

Socialtjänstlagen (2001:453) 2 kap 1 §. Enligt Bodins (2013) undersökning delade Sveriges kommuner ut cirka 11,2 miljarder kronor i form av ekonomiskt bistånd 2011. Samma år uppskattas Svenska kyrkan ha förmedlat 60 miljoner kronor (Bodin 2013). Detta visar på att det ekonomiska stöd som Svenska kyrkan ger är av mer kompletterande form och att kommunerna tar huvudansvaret.

svara på frågor om vad som egentligen ska uträttas genom diakonin då bilden av församlingens diakonala uppgift anses vara heterogen, oklar eller ibland

obefintlig. Detta har att göra med att kyrkoordningen ger ansvaret till de lokala församlingarna och till enskilda utövare. Kyrkoordningen bidrar inte med någon vägledning till församlingen angående vad som som förväntas av det diakonala utövandet (Linde & Lindström 2012).

Bodin (2002) skriver att de som vill ansöka om ekonomiskt stöd i Svenska kyrkan ofta får fylla i en ansökan och uppge sina inkomster och utgifter. Ibland vill kyrkan att de sökande lämnar in en kopia på sin deklaration och vissa kyrkor vill gärna göra ett hembesök (Bodin 2002). Detta skiljer sig dock från kyrka till kyrka då det finns de diakoner som väljer att lita på att den sökande är helt ärlig och då utgår från att personen har fått avslag från socialtjänsten och måste vända sig till kyrkan (Engel 2006).

En svårighet församlingarna ställs inför är att avgöra hur det ekonomiska biståndet ska se ut. Ska det vara akutinriktat eller en klumpsumma en gång per termin? En annan svårighet som diakoner ställs inför är att den största delen av de pengar som Svenska kyrkan förvaltar inte är kyrkans egna utan är i form av fonder och stiftelser som har testamenterats till ett särskilt ändamål och som kyrkan har tagit på sig att förvalta samt fördela. Dessa pengar får alltså inte kyrkan fördela som de vill utan de måste gå till det ändamål som de är tänkta till. Detta blir problematiskt då de testamenterades för ca 150-200 år sedan och

samhällsproblemen ser lite annorlunda ut idag. En fond skulle till exempel kunna vara testamenterad till fattiga sömmerskor på Kungsholmen, en grupp som idag inte riktigt finns kvar. Då testamentena är juridiska är det svårt att komma runt dessa krav (Bodin 2013).

Utifrån detta vill jag i min uppsats undersöka hur arbetet med ekonomiskt stöd ser ut inom Svenska kyrkans diakonala verksamhet. Fokus kommer att ligga på vad diakoner anser om kyrkans roll i välfärdssamhället samt hur

bedömningsprocessen för ekonomiskt stöd går till och vilka svårigheter som finns detta arbete.

1.1%Syfte%

Syftet med den här studien är att undersöka hur diakoner i Svenska kyrkan ser på kyrkans roll i välfärdssamhället vad gäller verksamhetens ekonomiska stöd till utsatta personer. Syftet är även att undersöka hur det går till när diakoner beslutar om ekonomiskt stöd för att analysera utifrån vilka principer detta arbete sker. Dessutom vill jag undersöka vad personal i Svenska kyrkan som arbetar med diakoni upplever för svårigheter i bedömning och fördelning av ekonomiskt stöd, för att bättre förstå utmaningarna som finns i detta arbete.

1.2%Frågeställningar%

Vad anser diakoner att Svenska kyrkan borde ha för roll gällande ekonomiskt stöd i välfärdssamhället?

Hur resonerar en diakon när den ska bedöma om ekonomiskt stöd och vilka krav ställs på den hjälpsökande?

Vilka svårigheter stöter diakoner på i arbetet med fördelning av ekonomiskt stöd?

2. BAKGRUND

I det här kapitlet kommer jag att presentera bakgrundsinformation om diakoni, Svenska kyrkan samt socialtjänsten för att ge läsaren en bredare förståelse för ämnet.

2.1%Det%diakonala%uppdraget%

I stora drag är uppdraget för Svenska kyrkans diakonala verksamhet att med utgångspunkt i den kristna tron bidra till att skapa ett gott samhälle. Omsorg om sina medmänniskor och skapelsen är grunden till att bidra till ett gott samhälle som är ”… socialt, ekonomiskt, ekologiskt och andligt hållbart” (Hollmer & Bodin 2018, s. 9).

Hollmer och Bodin (2018) menar att varje församling och varje kristen

människa har fått i uppdrag att handla utifrån den kristna tron och därigenom visa omsorg om våra medmänniskor och skapelsen. Detta uppdrag kallas diakoni (a. a. 2018).

2.2%Svenska%kyrkans%motiv%till%diakoni%

Bodin (2013) ger en bild av sex olika motiv till det diakonala arbetet med ekonomiskt stöd. De olika motiven är:

•+ Behovsmotivet – ”Det finns ett behov av ekonomiskt stöd bland människor” (a. a. 2013 s. 31). Det ligger i linje med kyrkans budskap att hjälpa skuldsatta människor. Bodin skriver att många nog skulle påstå att ”… det alltid kommer att finnas ett behov av att komplettera vårt socialförsäkringssystem.” (a. a. 2013 s. 32).

•+ Kvalitetsmotivet – ”Kvaliteten i vårt sociala skyddsnät brister och därför bör kyrkan gripa in och täppa igen maskorna” (a. a. 2013 s. 33). Men Bodin ställer frågan om det egentligen är kyrkans ansvar att gripa in om socialtjänsten brister i sitt ansvar.

•+ Särartsmotivet – detta förklaras med att om kyrkan kombinerar ekonomiskt stöd med något annat som bara kyrkan kan ge, exempelvis själavård, kan det vara rimligt att kyrkan ger ekonomiskt stöd även om stödet skulle kunna komma någon annanstans ifrån.

•+ Resursmotivet – detta förklaras på två sätt: kyrkan har mycket resurser och därför är det dumt att inte använda dessa samt att kyrkan har möjlighet att få in resurser att använda till diakonins arbete.

•+ Trygghetsmotivet – många människor är vana vid att kunna få hjälp av kyrkan och därför finns tjänsten kvar, även om många skulle kunna få hjälp på annat håll.

•+ Legitimitetsmotivet – det behövs praktiska exempel som backar upp kyrkans budskap. Om kyrkan säger att de står för att hjälpa utsatta människor i nöd behöver människor kunna se praktiska exempel på detta.

2.3%Svenska%kyrkan%idag%

Svenska kyrkan som trossamfund räknas till de idéburna aktörerna i samhället och det finns ingen lagstiftning som säger att kyrkan måste bidra till välfärden. Teologin säger att Guds uppdrag till oss människor är att vi ska visa omsorg om våra medmänniskor och skapelsen och detta är vad som driver kyrkan som välfärdsaktör (Hollmer & Bodin 2018).

2.4%Svenska%kyrkans%syn%på%välfärd%

Vad är då välfärd enligt kyrkan? I dokumentet Vägledning för diakoni av Hollmer och Bodin (2018) menar författarna att begreppet välfärd inte bara inkluderar de materiella och ekonomiska rättigheterna som staten ska garantera medborgarna. De menar att om man breddar begreppet välfärd så inkluderar det även att ha en social sammanhållning. Välfärd definierat i ett diakonalt perspektiv innehåller goda levnadsförhållanden i ett bredare perspektiv. I detta perspektiv anses existentiell hälsa och social sammanhållning vara en del i att uppnå välfärd och livskvalitet (a. a. 2018).

2.5%Problematik%med%ekonomiskt%stöd%i%Svenska%kyrkan%

En problematik som många kanske inte är medvetna om när det gäller det ekonomiska bistånd som kyrkan betalar ut är att en stor del av pengarna inte är kyrkans egna och att de därför inte kan fördelas precis såsom kyrkan vill. De flesta församlingarna delar inte ut de egna pengarna i någon större omfattning. Med egna pengar menas de som inkommit genom kyrkoavgift eller är insamlade genom kollekt eller gåvor. En del församlingar förvaltar stiftelser som de har i uppdrag att dela ut till olika specifika ändamål. Det är inte församlingen som äger stiftelsens pengar utan den äger formellt sig självt. Ett stort problem är att ibland är avkastningen från stiften god och då finns mycket pengar att fördela men ibland är avkastningen dålig och då finns det en mindre summa pengar. Ytterligare ett problem är att de församlingar som förvaltar många stiftelser tenderar att finnas i de rikare områdena och i fattigare områden förvaltar församlingarna färre

stiftsmedel och har inte samma möjlighet att dela ut ekonomiskt stöd. Ett av de krav som brukar tillhöra stiftelsemedlen är att de endast får ges till människor som bor i församlingens distrikt, är av ett visst kön och har en viss problematik. Detta gör att det ibland kan vara svårt att hitta ändamål till fondmedlen, särskilt om det är en stor fond som ger hög avkastning (Bodin 2013).

2.6%Svenska%kyrkans%arbetssätt%

Bodin (2013) skriver att det enklaste sättet för att få till en ekonomisk utredning är att låta socialtjänsten göra den. Genom att be den sökande vända sig till

socialtjänsten och göra en ansökan där kommer socialtjänsten behöva göra en grundlig utredning. Kyrkan kan utgå från denna utredning i sin egen bedömning och då ha normen för försörjningsstöd som grund för bedömningen (a. a. 2013).

Författaren anser att det är upp till kyrkan att bestämma öppettider och på vilket sätt man vill ta emot ansökningar. Dock varnar han för att det kan se oprofessionellt ut om grannförsamlingars arbetssätt skiljer sig åt för mycket. Därför rekommenderar han att varje ort tar fram en gemensam policy i dessa frågor (Bodin 2013).

Enligt Engel (2006) finns det två olika sätt att se på diakonernas möten med de behövande. Det första synsättet är att det främst är ett möte om administration av den ekonomiska ansökan men att det finns möjlighet för fortsatta möten. Det andra synsättet är att mötet går ut på att se om det går att stödja på fler sätt än

endast ekonomiskt. Olika församlingar har olika arbetssätt och vissa diskuterar enbart ekonomi medan andra som regel har ett enskilt samtal med de som ansöker om ekonomiskt bistånd (a. a. 2006).

2.7%Ekonomiskt%stöd%som%ersättning%eller%komplement?%

I detta avsnitt kommer jag enbart att utgå från Bodin (2013).

Författaren skriver att tanken bakom försörjningsstödet från kommunen är att de behövande endast ska behöva leva på denna inkomstnivå en kortare tid, därav kan riksnormen anses vara ganska låg. Förhoppningen är att människorna ska hitta arbeten eller andra alternativa inkomstkällor. Tyvärr är det dock många som måste leva på försörjningsstöd en längre tid då de inte hittar några andra lösningar. Enligt författaren vore det rimligt att höja biståndet för de som är långsiktigt beroende av ekonomiskt bistånd från kommunen. Av den anledningen är det inte konstigt att människor väljer att söka sig till kyrkan för ett kompletterande ekonomiskt bistånd.

Författaren menar att det är drygt 6 % av alla hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd från kommunerna varje år. Han menar att även om dessa hushåll har försörjningsstöd och därför ska anses leva på en skälig levnadsnivå är det ändå den fattigaste målgruppen i landet. Därför är det inte rimligt att välja att inte hjälpa någon med försörjningsstöd med anledning av att de ”… redan får hjälp från socialtjänsten …” (a. a. 2013, s. 53). Ett av kriterierna för att ett barn ska klassas leva i barnfattigdom är att barnets hushåll lever på ekonomiskt bistånd.

Utöver att ge bistånd till människor som redan har försörjningsstöd, samhällets fattigaste, kan kyrkan ta hänsyn till ”graden av ekonomiskt utsatthet” och även hjälpa andra människor. Kyrkan kan välja att göra en bedömning att ge

ekonomiskt stöd till de vars inkomst enligt socialtjänsten är över en skälig levnadsnivå. I så fall blir det så att kyrkan väljer att ge ett kompletterande ekonomiskt stöd. Eftersom att kyrkan inte är styrd av lagen har församlingen större möjlighet att ta hänsyn till att ett hushåll har skulder, äger en bostadsrätt eller har en, ur socialtjänstens synvinkel, oskäligt hög hyra.

2.8%Socialtjänstens%bedömning%

För att socialtjänsten ska kunna bedöma om rätten till ekonomiskt bistånd behöver de göra en utredning. Denna utredning innehåller känsliga frågor och upplevs ofta besvärande för den som ansöker. För att ha rätt till bistånd behöver personen ha gjort allt den kan för att försöka lösa situationen på egen hand. Sedan gör socialtjänsten en beräkning av inkomster och utgifter för att se vilken nivå personen ligger på i relation till riksnormen. Hamnar en person på ett överskott anses den ha mer pengar än vad staten bedömt att man ska klara sig med, kallat riksnormen. Hamnar personen på ett underskott anses den ligga under nivån och kommunen kan komplettera med den summan som saknas för att uppnå

3. KUNSKAPSLÄGE

I detta kapitel kommer tidigare forskning på området som jag funnit relevant att beskrivas. De områden som kommer att beröras är: synen på diakoni, kyrkans roll ur ett internationellt perspektiv, utmaningar för kyrkan samt samfundens olika sätt att arbeta på.

3.1%Litteratursökning%

För att hitta material att använda mig av i detta kapitel har jag gått till väga på olika sätt. Genom att titta på liknande uppsatsers referenslistor så har jag kunnat finna några källor som varit användbara för min uppsats. Dessa källor har jag sedan hittat via internet eller lånat på bibliotek. Jag har även gjort en

litteratursökning via internet där jag utgick ifrån några av de sökmotorer som finns angivna på Malmö Universitets hemsida. För att lättare visa hur min sökning har gått till har jag valt att göra en modell över valda sökord och träffar.

SÖKMOTOR# SWEPUB# PROQUEST# SCIENCE#DIRECT# SÖKORD# Diakoni# Church# Church#

ANTAL#

TRÄFFAR# 3!! 9.457! 72.502! TILLAGT#

SÖKORD# ! Welfare# Welfare# ANTAL#

TRÄFFAR# ! 306! 7.459! TILLAGT#

SÖKORD# ! Social# FaithObased# ANTAL#

TRÄFFAR# ! 258! 1.281!

När jag sökte efter samtliga artiklar kryssade jag även i en ruta att jag ville söka efter material som var publicerat och ”peer reviewed” vilket betyder att materialet har granskats av andra forskare som arbetar inom samma område. På Swepub hittade jag tre artiklar och fann en av dem användbar för mitt arbete. På Proquest kom jag med mina sökord ner till 258 träffar och tittade igenom titel och abstract på ungefär 60 stycken där jag hittade fem artiklar som jag undersökte mer

noggrant och av dessa valde jag sedan ut tre att använda mig av. På Science direct tittade jag av de 1.281 träffarna igenom titel och abstract på ungefär 100 stycken för att sedan välja ut sex stycken att granska mer noggrant. Av dessa sex valde jag sedan ut fyra som passade att använda till mitt arbete.

Jag upplevde att det var lättare att hitta information om kyrkans roll i välfärdssamhället än om hur kyrkor faktiskt arbetar med ekonomiskt stöd. Däremot var det vissa artiklar som till största del handlade om kyrkans roll men som även innehöll lite forskning om hur kyrkan arbetar och vilka svårigheter som kan finnas.

3.2%Synen%på%diakoni%

Engel (2006) skriver att det anses vara näst in till omöjligt att bedriva en kyrka om inte kyrkan lever upp till omgivningens bild av vad kyrkan förväntas göra. En av

de största förväntningar omgivningen har på en kyrka är att den ska bedriva socialt arbete. Engel (2006) förklarar vidare att i nordiska länder är synen på diakoni att ”man hjälper sjuka och gamla” vilket anses vara de mest angelägna områdena för kyrkan att ge resurser till (a. a. 2006).

Ideström & Linde (2017a) anser att sättet som kyrkan framträder på i en lokal kontext är kopplat till de delar av omvärlden där den kyrkliga aktören är verksam. Författarna presenterar fyra principer för välfärd vilka är: välfärd som social kompensation, välfärd som social garanti, välfärd som social service och välfärd som social investering. De menar med dessa principer att kyrkans roll i välfärden hänger samman med välfärdssystem samt andra aktörer. Som exempel tar de upp frågan om ensamkommande barns rätt till skydd. Här är det fråga om principen social garanti vilket är statens ansvarsområde och skyldighet. Kyrkan har inte ansvar att stå för social garanti men perspektivet kan användas av kyrkan och andra organisationer för att ställa krav på staten (a. a. 2017a).

En studie av Bäckström (2001) visade att anställda på en kommunal

socialtjänst var ”försiktigt positiva” till det faktum att kyrkan kunde fungera som ett komplement till kommunal verksamhet. Det var däremot många som ansåg att de hade för lite kunskap om kyrkans roll då den inte finns med på dagordningen vid socialförvaltningen. Däremot visade undersökningen att det fanns en ökad medvetenhet om vilken resurs kyrkan kunde förmedla. Denna ökade medvetenhet sades bero på att ”… alla organisationer nu måste hjälpas åt i det sociala arbetet …” (a. a. 2001, s. 84).

I Bäckströms (2001) undersökning berättar en storstadspolitiker att i fråga om till exempel social isolering skulle ingen kommun kunna hjälpa till då det inte är fråga om ett socialt bistånd utan ett mänskligt bistånd. I vissa fall är det viktigt att vara människa till människa, mer likt vänskap, och det kommer kommunen aldrig att kunna erbjuda (a. a. 2001).

I en artikel om församlingars samt andra idéburna organisationers roll inom välfärden skriven 2007 av Clerkin och Grønbjerg lägger de fram följande argument som talar för idéburna aktörer: att dessa organisationer erbjuder ett större helhetsperspektiv när det gäller att möta människors behov. Detta genom att de har ett stödjande nätverk och erbjuder omtänksam personal (Clerkin &

Grønbjerg 2007).

Engel (2006) skriver att det i de församlingar hon har undersökt finns svårigheter i att definiera församlingens diakonala uppdrag. Hon menar att det saknas en gemensam syn på diakonin vad beträffar den teologiska synen samt motiveringen för diakonin. Det verkar även saknas en gemensam syn på vilka de grundläggande verksamheterna för diakonin bör vara. Detta förklaras dels med diakonernas oförmåga att göra betydelsen av diakonin tydlig men även en oförmåga hos kyrkoherdar och kyrkoråd att uttrycka vad de vill uppnå med församlingens diakonala arbete (a. a. 2006).

Enligt Engel (2006) har många medarbetare frågat efter en större kunskap hos diakonerna vad gäller aktuell problematik i samhället samt begärt att de skulle vara mer insatta i människors utsatthet. Det efterfrågas att det diakonala arbetet ska vara flexibelt då de sociala behoven ständigt skiftar. Tanken är att diakonin även ska ha en förmedlande funktion och det förväntas att den ska bibehålla de kontakter som finns samt arbeta för att skapa nya kontakter för att möjliggöra samarbete på ett externt och ett internt plan (a. a. 2006).

3.3%Idéburna%organisationers%roll%ur%ett%internationellt%perspektiv%

I en artikel som diskuterar vikten av idéburen omsorg i USA skriven av Cnaan, Shinha och McGrew (2004) menar författarna att behovet av stabilitet i välfärden var ett stort ämne för många välfärdsstater i början på 2000-talet. Till en början fanns mycket tilltro till den offentliga sektorn men alternativa aktörer började undersökas mer och mer. De aktörer som undersöktes var den egna familjen, det lokala samhället och den privata sektorn. USA låg vid fronten av

decentraliseringstrenden som startade i början av 2000-talet. Under 2004 var det ett stort tryck från regeringen i USA på att i större utsträckning använda idéburna välfärdsaktörer för det sociala arbetet (Cnaan et al. 2004).

In en artikel om kyrkans roll i en tid där folk tvingas bosätta sig i nya delar av världen menar Nacpil (2017) att detta har satt kyrkan inför en mycket främmande utmaning. Hon menar att i en tid när människor blir osynliga och bortprioriterade av staten är det kyrkan som genom att vara trogna det kristna budskapet måste vara solitära med människorna. De måste aktivt arbeta med välfärd och det som är bäst för alla. Detta tvingar kyrkan att rikta fokus mot städerna där rättvisa och frihet måste eftersträvas. Författaren menar att för att skapa ett samhälle där alla kan utvecklas krävs ett större medvetet samarbete mellan kyrkor och sekulära institutioner samt stort engagemang från ledarna i de utsatta grupperna (a. a. 2017).

Hiilamo (2012) skriver att Esping-Andersens teori om välfärdsstatens regim föreslår att det traditionella stödet som kyrkan bistår fattiga med kommer att dö ut i takt med att välfärdsstaten utvecklas. Detta påstående överensstämmer med hypotesen om sekulariseringen som säger att religion kommer att tappa i auktoritet över socialt liv och styrelseformer i samhället. Hiilamos (2012) undersökning handlar om hur kyrkans roll i Finland har förändrats genom de ekonomiska kriserna i början på 1990-talet och år 2008. Han menar att fram till krisen i början på 90-talet hade kyrkans roll i att bistå de fattiga minskat och blivit överflödig enligt ovanstående teori. Kyrkan började dock anställa allt fler

socialarbetare under slutet av 90-talet i en takt som ifrågasatte teorin om att välfärdsstaten skulle tillhandahålla resurser till de fattiga. Författaren kommer tillslut fram till att det undersökta fallet i Finland inte kunde bekräfta teorin om välfärdsstaten. Tvärt om började kyrkans roll i fattigdomsarbetet, efter år av begränsningar, bli allt mer framträdande efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Denna ökande trend fortsatte hålla i sig genom den ekonomiska krisen 2008 (a. a. 2012).

Pessi, Angell och Pettersson gör i en artikel från 2009 en jämförelse av rollen som välfärdsaktörer som majoritetskyrkorna i Sverige, Norge och Finland har i relation till lokala myndigheter. De skriver även om vilken syn det finns på kyrkans roll och tar hjälp av data insamlat från ett europeiskt projekt. Resultaten visar att kyrkan anses besitta särskild kompetens och förfogar över resurser som skiljer sig från offentliga myndigheter. Därför förväntas kyrkan inom vissa områden kunna erbjuda alternativa tjänster till de staten tillhandahåller (Pessi et al. 2009).

I sin doktorsavhandling från 2006 skriver Engel om hur det faktiska diakonala arbetet i de undersökta församlingarna såg ut i jämförelse med riktlinjerna om vilka grupper det diakonala arbetet ska riktas mot. Undersökningen leder till slutsatsen att de grupper som kyrkans insatser borde vända sig till som exempelvis missbrukare, arbetslösa, fysiskt eller psykiskt funktionshindrade även är stora målgrupper inom socialtjänsten (Engel 2006). Pessi et al. (2009) menar dock att

de insatser som erbjuds av kyrkan har mer utrymme för anpassning på individnivå än kommunens tjänster.

Kyrkans plats i välfärdssamhället har varit en omdiskuterad fråga sedan tidigt 2000-tal men trots detta visar studien gjord av Pessi et al. (2009) att både svenska och norska myndigheter, till skillnad från finska, inte är särskilt medvetna om kyrkobaserad välfärd på lokal nivå. Den finska, norska och svenska statskyrkorna har dock gemensamt att ingen på ett tydligt sätt har axlat rollen som kritisk röst i samhällsdebatten. Enligt Pessi et al. (2009) finns det förväntningar på att kyrkan ska agera mer som en kritisk röst som gör sociala problem hörda och står på de svaga gruppernas sida. Kyrkan ska vara en röst för de som inte har en offentlig röst och ska samtidigt representera samt stå upp för de kyrkliga värderingarna. Engel (2006) stöder detta och menar i sin studie att kyrkan i och med sin syn på människor har ett ansvar att ge stöd till utsatta grupper genom att skapa opinion och försöka bidra med nya synsätt.

3.4%Utmaningar%för%kyrkan%

Till kyrkans utmaningar under tidigt 1900-tal hörde frågan om kyrkans

specialisering. Tippy (1923) menade att kyrkan, i de sociala områden där den var verksam, behövde specialisera sig, då detta var en trend i det samtida samhället. Detta innebar att kyrkan ständigt behövde justera ramarna för arbetet och behövde komma på ett sätt att utveckla specialiserad personal i kyrkan. Tippy skrev att det sociala arbete som kyrkan ska ägna sig åt bäst kunde bestämmas genom att i första hand titta på kyrkans huvudsakliga uppgift och i andra hand på omständigheterna i det lokala samhället. I vissa mindre organiserade områden där kyrkan besitter ett intelligent ledarskap skulle det anses vara kyrkans ansvar att bedriva en del samhällstjänster. I mer välfungerande områden skulle det dock ses som ett

övertramp om kyrkan la sig i arbetet. Det ansågs vid denna tid vara viktigt att hitta ett effektivt sätt för samhälle, kommun och kyrka att samarbeta, då en kyrka som blev en konkurrent i välfärden i slutänden fick mindre ekonomiska donationer och bemöttes av mindre tolerans (a. a. 1923). Även om den här källan är ungefär hundra år gammal tror jag att kyrkan kan möta liknande utmaningar idag i och med att samhället fortsätter utvecklas.

3.5%Samfundens%olika%sätt%att%arbeta%på%

Campbell (2002) har skrivit en artikel där han jämför flera olika tros-baserade organisationer i Kalifornien för att undersöka olika sätt att närma sig samhällets sociala problem. Angående relationen mellan de tros-baserade organisationerna och staten skriver Campbell (2002) att det i vissa fall är mer troligt att kyrkan använder sig av staten för att uppfylla sina egna samhälleliga och ekonomiska syften än att det är staten som använder kyrkan för att förmedla en samhällstjänst (a. a. 2002).

Ett av resultaten Campbell (2002) kommer fram till i sin artikel är att de allra flesta kyrkorna och även andra tros-baserade organisationer inte är väl anslutna i det sociala arbetsområdets nätverk. De är mer kända för deras tysta arbete än för att hålla i stora samhällsprojekt. Även om det finns ett stort engagemang och en stor vilja att förändra kyrkans roll anser Campbell att detta kommer bli svårt då rollfördelningen har sett lika ut genom många år tillbaka. En av

Leis-Peters (2014) kommer i sin undersökning fram till att staten och samhället har varit mer eller mindre accepterande av kyrkans sociala arbeten beroende på vilken typ av arbete det har berört. Diakonalt socialt arbete som vänder sig till unga kommer med stor sannolikhet att hamna i en debatt då arbete med unga ofta handlar om utbildning och hur de unga formas för framtiden. Arbete med unga handlar om att vara med att forma den framtida generationen och därigenom den framtida sociala kontexten. I arbete som rör framtiden menar författaren att staten ställer sig skeptiska till kyrkans inblandning (a. a. 2014).

Ideström och Linde (2017b) har gjort en studie kring erfarenheterna från ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn som drevs i kommunens regi av Svenska kyrkan i ett församlingshem i Fässberg utanför Göteborg. Studien visade att i detta fall hade en av kyrkans viktigaste roller inte varit att hjälpa

flyktingbarnen utan att erbjuda människor ett konkret sätt som de själva kunde hjälpa till på. Kyrkan fungerade som en möjliggörare som skapade ett sätt för människor att få utlopp för sin vilja att engagera sig och bidra i en krissituation (a. a. 2017b).

3.6%Summering%

Det finns olika sätt att se på kyrkan och dess roll i välfärdssamhället och detta kan vara beroende av många olika faktorer som i vilken kontext kyrkan befinner sig, vilken tid det rör sig om samt hur situationen ser ut i det övriga samhället. Kyrkan beskrivs besitta speciella kunskaper som offentliga myndigheter inte har och kan därför spela en viktig roll. Utmaningar för kyrkan kan vara att som en av de äldsta organisationerna försöka hänga med i samhällsförändringar. Dock visar tidigare forskning att kyrkan tar större ansvar vid en ekonomiskt kris.

4. TEORETISK FÖRANKRING

I detta kapitel kommer jag att presentera de teorier och övriga dokument som jag har använt mig av för att analysera materialet i den här studien. Teorin beskrivs på ett översiktligt sätt och vissa valda delar används sedan i analysen. Till stora delar har jag använt mig av Gøsta Esping-Andersens bok The three worlds of welfare

capitalism (1990) där författaren lägger fram sin teori angående välfärdsstater.

Denna teori har valts för att kunna jämföra vilka alternativa roller som kyrkan kan ha i relation till staten. Boken Socialpolitiska klassiker (2008) av Håkan

Johansson har också använts då författaren här både förklarar Esping-Andersens teori och visar på den kritik som finns mot teorin. Jag har även valt att använda mig av dokumentet Vägledning för diakoni (2018) av Miriam Hollmer och Magnus Bodin. Detta dokument är framtaget av Svenska kyrkan själv och mitt syfte med att använda det är bland annat att se i vilken utsträckning de intervjuade diakonerna följer denna vägledning.

4.1%EspingRAndersens%välfärdsmodeller%

Esping-Andersen (1990) presenterar i sin bok den kvantitativa studien han gjort som baseras på 18 länder. Han har undersökt i vilken utsträckning ländernas invånare uppehåller en bra levnadsstandard samt vilken skillnad det görs på olika grupper i de socialpolitiska systemen (t.ex. sjukersättning eller

pensionsförsäkring). I undersökningen använder sig författaren av begreppen social stratifiering och dekommodifiering som förklaras nedan. Av denna

undersökning drog författaren slutsatsen att det går att dela in de studerade länderna i tre olika klassificeringar av välfärdsstater: den konservativa, den liberala eller den socialdemokratiska. Skillnaden mellan grupperna avgörs genom att se kopplingen mellan staten, marknaden och familjen för att avgöra vilken av dem som är viktigast för välfärden (Johansson 2008). Esping-Andersen (1990) menar dock att ett land inte bara tillhör en klassificering utan innehåller spår av samtliga tre modeller.

Till sin hjälp för att placera in länderna i någon av de tre kategorierna hade Esping-Andersen (1990) två begrepp och dessa var: social stratifiering och dekommodifiering.

Social stratifiering är ett begrepp som beskriver ifall välfärdsstatens utformning leder till en ökning eller minskning i de existerande klass- eller statusskillnaderna i samhället. Genom att gynna en del yrkesgrupper mer än andra så bidrog en del av de undersökta länderna till en stratifiering i samhället. Med andra ord beror länders sociala stratifiering på huruvida det görs skillnader på människor inom de socialpolitiska systemen (Johansson 2008).

Dekommodifiering å andra sidan berör samspelet mellan marknaden och välfärdsstaten och handlar om huruvida medborgarna uppehåller en bra

levnadsstandard som är oberoende av deltagande på arbetsmarknaden (Johansson 2008). Om ett land har ett stort skyddsnät för sina medborgare kan man säga att dekommodifieringen är hög (Esping-Andersen 1990).

4.1.1$Den$konservativa$välfärdsmodellen$

Denna välfärdsmodell har utformats utefter att kyrkan har spelat en stor och viktig roll i samhället. Detta har gjort att det privata nätverket som inkluderar familj, närstående och även till viss del kyrkan förväntas ta det största ansvaret vad gäller invånarnas välfärd. I dessa länder finns en mycket traditionell familjesyn där kvinnan förväntas ta hand om hem och barn medan mannen arbetar och står för försörjningen (Esping-Andersen 1990). Skulle behov uppstå att gå till staten för hjälp anses detta vara ett misslyckande och görs inte förrän familjen inte själv kan tillgodose individernas behov. Det sistnämnda stämmer även överens med den liberala välfärdsmodellen men de skiljer sig åt på så sätt att staten i de

konservativa länderna erbjuder ett mer generöst och omfattande skyddsnät (Johansson 2008).

I de länder som anses passa in i den konservativa välfärdsmodellen finns hög dekommodifiering. Däremot anses den vara ännu högre i ett socialdemokratiskt land då staten där försöker ta allt ansvar medan det i konservativa länder finns förväntningar på frivilligorganisationer att hjälpa medborgare som inte har egna nätverk att vända sig till. Modellen anses ha hög social stratifiering då

socialförsäkringssystemet är kopplat till medborgarnas anställning och detta blir synligt genom klyftor i sociala och ekonomiska aspekter. Exempel på länder som tillhör den konservativa välfärdsmodellen är Italien, Japan, Tyskland och

Frankrike (Esping-Andersen 1990).

4.1.2$Den$liberala$välfärdsmodellen$

Här läggs stor vikt vid marknaden och att medborgare genom att arbeta hårt på egen hand ska kunna försäkra sig om välfärd. Staten ska endast agera som en sista utväg som används i absoluta nödsituationer. Den hjälp som ändå går att få från

arbetsmarknaden (Esping-Andersen 1990).

Den liberala välfärdsmodellen får som konsekvens en låg dekommodifiering som in sin tur gör att stratifieringen i landet är stark. Detta resulterar i

klasskillnader mellan de som lever i en förhållandevis jämlik fattigdom och den majoritet som lever i en marknadsdefinierad välfärd. Exempel på länder med liberal välfärdsmodell är Kanada, USA och Australien (Esping-Andersen 1990).

4.1.3$Den$socialdemokratiska$välfärdsmodellen$

I den här välfärdsmodellen, har staten till skillnad från de andra två ett stort ansvar i att försäkra medborgares välfärd. Här är socialförsäkringarna knutna till

principer om gemensamma sociala rättigheter och universalism vilket innebär att stödet och bidragen inte kräver tillhörighet till en viss yrkeskategori eller klass (Esping-Andersen 1990; Johansson 2008). Något som definierar denna

välfärdsmodell är också att den är beroende av full sysselsättning för att

möjliggöra det frikostiga systemet samt bevara dess legitimitet (Johansson 2008). Esping-Andersen (1990) menar att statens organisering i socialdemokratiska länder har bidragit till utvecklandet av ett omfattande offentligt servicenät som bland annat inkluderar barn- och äldreomsorg.

Dekommodifieringen är här hög då det finns ett välutvecklat skyddsnät för samtliga medborgare. Då socialpolitiken med hjälp av de omfattande

socialförsäkringarna vill minska klyftorna mellan sociala grupper anses graden av social stratifiering vara låg. Länder som klassas in i denna välfärdsmodell är Sverige, Norge, Danmark och Finland (Esping-Andersen 1990).

4.1.4$Kritik$mot$Esping=Andersens$teori$

Kritik som riktas mot Esping-Andersens teori är att den enbart delas in i tre styrelsesätt av välfärdsstater. Kritikerna var skeptiska till om vissa länder verkligen skulle placeras in i samma välfärdsmodell då det trots vissa likheter fanns stora skillnader mellan dem. Kritikerna menade att det skulle gå att utforma fler möjliga välfärdsmodeller. De skillnader som finns mellan välfärdsmodellerna var för stora vilket ifrågasätter om länderna i en och samma välfärdsmodell kan anses vara lika nog (Johansson 2008).

Esping-Andersens gav ett visst medhåll till kritiken men gav som svar på detta att tre välfärdsmodeller var tillräckligt då de skillnader som fanns mellan vissa länder kan ses som variationer av en och samma välfärdsmodell (a. a. 2008).

Utöver kritiken som Johansson (2008) framför har det debatterats ifall det finns en nordisk välfärdsmodell eller ej (Pessi et al. 2009). En sådan modell grundar sig i att staten i samarbete med lokala myndigheter bär ansvaret för att förse

medborgarna med en grundläggande välfärd. Detta görs med smärre inslag från den frivilliga sektor där kyrkan är inkluderad (Pessi et al. 2009).

4.2%Vägledning%för%diakoni%

Dokumentet Vägledning för diakoni är framtaget i syfte att skapa en strategisk diakonal medvetenhet hos kyrkans ledare samt ökad kunskap hos medarbetare inom diakonin. Den är tänkt att kunna användas som ett verktyg i strategiskt målarbete och även i arbete med utformning av församlingsinstruktioner vilket är ett samlat dokument för hur församlingen ska arbeta på olika områden. Hollmer och Bodin (2018) förklarar med hjälp av en modell skillnader mellan diakonins teologiska grunder och diakonins utövande, med andra ord skillnader mellan

4.2.1$Diakonitriangeln$$

Författarna har tagit fram en modell för att beskriva relationen mellan det teoretiska och det praktiska diakonala arbetet. Denna modell kallas diakonitriangeln och består av fyra delar: diakoni som är mitt i triangeln och representerar teorin samt förhållningssätt,

verksamheter samt utövare som finns längs

varsin kant av triangeln och symboliserar det praktiska arbetet. Författarna uppger att det är viktigt att församlingen är medveten om skillnaden mellan dessa delar så att det inte uppstår missförstånd i arbetet med och planering av diakoni. Alla fyra delar är

viktiga i en församlings diakonala arbete och de behöver ses i relation till varandra (Hollmer & Bodin 2018).

4.2.2$Diakoni$

I mitten av modellen finns diakonins identitet och representerar själva idén om att kyrkor ska utöva diakoni genom att visa omsorg. Här finns de teologiska motiven och utgångspunkter för att utöva diakoni samlade. Författarna menar att alla kristna och alla församlingar har fått i uppdrag att omsätta den kristna tron i handling genom att visa omsorg om medmänniskor och skapelsen och att detta uppdrag kallas diakoni. Diakoni kan beskrivas som kyrkans sätt att omvandla ord till handling (Hollmer & Bodin 2018).

4.2.3$Diakonalt$förhållningssätt$

Att ha ett diakonalt förhållningssätt innebär att bemöta människor genom att bekräfta och försöka se helheten. Det handlar om att visa omsorg och kärlek för både medmänniskan men även skapelsen. Församlingen ska arbeta för att i mötet med människor inte förminska någon utan snarare arbeta med att stärka och hjälpa människor frigöra sina egna resurser. Att ha ett diakonalt förhållningssätt innebär också att kunna sätta sunda gränser och vara tydlig (Hollmer & Bodin 2018).

4.2.4$Diakonala$verksamheter$

Målet för Svenska kyrkans verksamheter är att utifrån den kristna tron vara med och bygga ett gott samhälle som är socialt, ekonomiskt, ekologiskt och andligt hållbart. Utifrån detta har författarna tagit fram en modell där verksamheter delas in i övergripande verksamhetsområden som sedan kan kategoriseras enligt två huvudfokus. De två huvudfokusen är insatser som (i första hand) är inriktade på

omsorg och gemenskap samt insatser som (i första hand) är inriktade på förändring och problemlösning. En del verksamheter passar in under båda

fokusområdena (Hollmer & Bodin 2018). Till exempel kan verksamheten med att ge ekonomiskt stöd ses som ett sätt att ge omsorg men om diakonerna

uppmärksammar brister i samhället kan de behöva göra sina röster hörda i hopp om att åstadkomma förändring.

4.2.5$Diakonins$utövare$

Författarna menar att Gud har kallat alla kristna människor att vara utövare av diakoni. Den vigda diakonen har däremot ett viktigt uppdrag i att agera som ledare och med sin särskilda kompetens jobba för att uppfylla kyrkans diakonala

uppdrag. Diakonen har även i uppdrag att reflektera över innebörden av att det diakonala arbetet är en del av en större samhällskontext. Författarna menar att det kan vara bra att samarbeta med andra samhällsorganisationer när de diakonala utmaningarna är större än församlingens resurser (Hollmer & Bodin).

5. METOD

I detta avsnitt kommer jag att beskriva min metod för hur jag har gått till väga i arbetet med den här studien.

5.1%Val%av%metod%

Min tanke med den här uppsatsen har inte varit att komma fram till nya teorier eller ta fram empiriskt material som är generaliserbart mot en större population. Den här studien är mer till för att ge en djupare inblick i hur arbetet med

ekonomiskt stöd kan se ut i Svenska kyrkan och hur det uppfattas av några som är yrkesverksamma nu.

För att få fram det empiriska materialet till den här uppsatsen så har en

kvalitativ intervjumetod valts då denna form av intervju tillåter informanterna att med egna ord förklara hur de uppfattar det som forskarna frågar om (Patel & Davidsson 2011).

Eftersom mitt syfte har varit att undersöka diakoners uppfattning av kyrkans roll ansåg jag att en kvalitativ metod var relevant i min uppsats. Kritik mot metoden skulle kunna vara att det finns risk att forskaren misstolkar

informanternas avsikter och istället tolkar in sin egna sanning i svaren. Därför behöver jag som forskare förhålla mig neutral när det gäller fördomar och förutfattade meningar kring informanterna och deras arbete för att minska risken att jag påverkar resultatet i en viss riktning.

För att i denna studie kunna uppnå bästa möjliga resultat har jag gjort bedömningen att en semistrukturerad intervju är den bästa metoden. Den semistrukturerade intervjun utgår ifrån en intervjuguide (Bilaga 1) vilken är indelad i specifika teman men att intervjupersonen själv har möjlighet att utforma sina svar (Bryman 2011). Min intervjuguide är tematiserad utifrån uppsatsen frågeställningar.

Enligt Bryman (2011) behöver frågorna inte ställas i den ordning de är satta i intervjuguiden. Det är viktigt att forskaren lägger fokus på hur informanterna tolkar och uppfattar frågor och händelser. Detta för att att förstå vad informanten anser är viktigt vid förklaring av en händelse eller upplevelse.

Fördelar med denna typ av intervjuform menar Bryman (2011) är att det finns möjlighet att fördjupa svaren under samtalets gång samt ställa följdfrågor som förtydligar det informanten vill få fram. Med denna metod får även forskaren en större möjlighet att leda samtalet till de ämnen som är relevanta för

undersökningen. Jag har i min intervjuguide tagit fram en del grundfrågor och har sedan under samtalets gång ställt en del följdfrågor beroende på informanternas svar. Frågorna har inte alltid ställts i samma ordning utan de har ställts när det upplevts som passande. Öppna frågor valdes för att skapa ett flytande samtal och

ge informanterna möjlighet att svara fritt utan att vara låsta till fasta svarsalternativ som ja eller nej.

5.2%Urval%

Jag ville intervjua diakoner eller personer som arbetade med diakoni i Svenska kyrkan och som hade erfarenhet av att arbeta med ekonomiskt stöd. I min undersökning valde jag att studera hur det ekonomiska arbetet i

Svenska kyrkan går till i ett begränsat område, Storstockholm. För att välja intervjupersoner har jag använt mig av ett strategiskt urval vilken är en metod som enligt Trost (2010) innebär att personer som anses lämpliga för undersökningen väljs ut. Nackdelen med denna metod är att jag som forskare riskerar att bara få en viss typ av person så att svaren blir för lika varandra. Min upplevelse av intervjupersonerna är att de har tillfört en stor variation i min undersökning och att alla har bidragit med individuella infallsvinklar. Jag valde tidigt att göra mina intervjuer i Storstockholm då det finns en bredd med många olika typer av församlingar. Nackdelen med att intervjua personer från endast ett område är att jag inte får en bredare bild av hur det kan se ut i övriga Sverige.

Min mamma arbetar som präst i Svenska kyrkan och hjälpte mig komma i kontakt med diakoner i olika församlingar. I och med att jag har intervjuat personer från församlingar som är olika stora och har olika inriktningar på sitt arbete så har jag kunnat få en bred uppfattning av hur deras arbete är utformat. Detta har hjälpt mig att göra en analys över eventuella likheter och olikheter.

Jag mejlade fyra diakoner samt en diakoniassistent. Tre personer svarade ja och två hänvisade till en kollega som var mer inriktad på området för min uppsats. Positivt är att jag har kunnat tala med informanterna och vet varför de valt att inte delta, samt att jag har fått kontaktuppgifter till andra personer som de ansåg skulle vara mer passande för intervjun. Jag mejlade de två kollegorna som båda sa ja till att delta i intervjun. Det slutliga antalet intervjupersoner blev fem stycken, fyra diakoner och en diakoniassistent. Alla fem personer har stora erfarenheter av att arbeta med ekonomiskt stöd inom Svenska kyrkan.

5.2.1$Presentation$av$deltagarna$

De fem informanterna består av tre kvinnor och två män mellan 39-68 år. Fyra av informanterna är vigda diakoner men jag har även valt att intervjua en

diakoniassistent, för att få ett bredare perspektiv, då det i en del kyrkor inte är diakonerna som arbetar med det ekonomiska stödet utan denna uppgift har lagts på en diakoniassistent. Tidigare utbildning och arbetslivserfarenheter varierar. De flesta har arbetat i minst två församlingar inom Svenska kyrkan och någon har arbetat i en och samma hela sin yrkeskarriär som diakon. Informanterna har arbetat med diakoni mellan 7-23 år. De områden de undersökta församlingarna ligger i skiljer sig åt ganska mycket. En församling ligger i Stockholms innerstad, en tillhör en förort till Stockholm och tre är egna kommuner som ligger i

Storstockholm. Deras roller inom det diakonala arbetet skiljer sig också mycket åt då de alla arbetar i olika mängd med ekonomiskt stöd. En arbetar inte alls med det längre men har gjort det mycket tidigare innan församlingen gjorde förändringar och en annan arbetar 80 procent med ekonomiskt stöd. I resultatavsnittet har inga namn nämnts utan vid citaten står det ”informant 1”, ”informant 2” och så vidare.

5.3%Bortfall%

En essentiell faktor i frågan om selektion är begreppet bortfall. De två personerna som tackade nej till att delta i studien hänvisade till kollegor med mer erfarenhet och därför anses inte detta haft någon påverkan på resultatet. Eftersom att de personerna jag hänvisades till ansågs ha mer kunskap än de som tackade nej anser jag att det inte har blivit något bortfall av kunskap utan snarare tvärt om eftersom jag fick intervjua en person som var mer insatt i ämnet. Båda de diakoner jag blivit hänvisad till svarade ja på förfrågan att delta. Ingen informant ändrade sig och valde att hoppa av efter att de väl tackat ja.

Ett problem som uppstod under intervjuerna var att vid ett intervjutillfälle stoppades inspelningen ungefär två tredjedelar in i intervjun. Anledningen till att det stoppades var att jag glömt sätta mobilen på flygplansläge och att någon ringde till den vilket automatiskt avbröt inspelningen. Detta gjorde att en intervju bara finns inspelad och transkriberad till och med fråga 21. Vid de andra

intervjuerna var det inga problem med inspelningen. Detta medför dock att det på frågorna 1-21 finns fem informanters svar att analysera och jämföra och på frågorna 22-27 finns det fyra informanters svar som jämförs och analyseras. Då frågorna 22-27 inte är särskilt omfattande och det som informanterna sa på dessa frågor mest var upprepning av saker de sagt tidigare i intervjun tror jag inte att detta har en större inverkan på resultatet. Eftersom det finns svar från fyra

personer på samtliga frågor så anser jag att detta är tillräckligt för att komma fram till ett tillförlitligt resultat på en uppsats av den här storleken.

5.4%Genomförande%

I det första mejlet som skickades ut till informanterna skrev jag endast ett kort meddelande att uppsatsen skulle handla om diakonalt arbete med fokus på ekonomiskt stöd och undrade om personen skulle vara intresserad av att delta. Till de som tackat ja till att delta skickade jag när det började närma sig intervjun ut ett informationsbrev (bilaga 2) med mer detaljer kring intervjun och min studie. Kommunikation med informanterna skedde främst via mejl och efter att de bekräftat att de ville medverka i intervjun

bestämdes tid och plats för intervjutillfället. De fick då även information om att jag vid intervjutillfället skulle ha med mig en samtyckesblankett som de behövde skriva under. Jag lät diakonerna styra tid och plats för intervjuerna inom ett spann av två veckor. Alla fem intervjuer genomfördes ansikte mot ansikte på informantens arbetsplats. Fördelar med att träffas ansikte mot ansikte samt på informantens arbetsplats var att jag hade möjlighet att ta in personens gester och jag tror att informanterna kände sig bekväma med att pausa och tänka efter om de behövde det. Genom att se informantens arbetsplats fick jag också ett hum om hur stor församlingen var och vilket sätt de valde att marknadsföra sig på. En kyrka hade en affisch om att det gick att söka ekonomisk hjälp men i de andra kyrkorna kunde jag inte se något sådant.

Tre informanter hade avvarat en timme av sin tid för intervju och två informanter hade bokat in två timmar att genomföra intervjun på. Tiden

nödvändig för att genomföra intervjun beräknades till en timme men varierade i slutänden mellan 50 minuter till 90 minuter. Intervjun flöt på bra och min

upplevelse var att informanten var bekväm och kände sig fri att be mig förtydliga saker och gav sin uppriktiga åsikt.

som intervjuare och upplevde själv att jag vid de senare intervjuerna gav ett lugnare intryck än vid de första. Detta gjorde att det var lättare att ställa följdfrågor vid de senare intervjuerna. Jag tror inte att detta har någon inverkan på resultaten men kan vara värt att notera.

Innan intervjun startade tillfrågades informanterna om de accepterade att jag spelade in intervjun och samtliga samtyckte till detta. Intervjuerna spelades in på min mobiltelefon och transkriberades i sin helhet efter intervjutillfället.

Enligt Aspers (2011) är det vid transkriberingar vanligast att forskaren skriver ut den inspelade intervjun ordagrant men att varje paus inte behöver markeras om dessa inte kan anses fylla en funktion. Kortare pauser har markerats med

kommatecken och längre pauser har markerats med tre punkter. Om

intervjupersonen varit skämtsam och skrattat har detta markerats genom att skriva ”haha” så att det ska framgå att personen inte var allvarlig i den stunden.

Vid en del intervjuer talade informanten tyst och mumlade lite vilket ledde till att något enstaka ord inte kunde uttydas under transkriberingen. Det var dock endast två till tre ord på samtliga fem intervjuer som inte gick att uttyda och detta hade ingen större inverkan då sammanhanget fortfarande är tydligt. Det finnas en risk att jag vid vissa tillfällen har hört fel. Detta anses vara en liten risk men samtidigt värd att notera.

5.5%Undersökningens%tillförlitlighet%

Jag som forskare behöver vara tydlig och försäkra att det som skrivs är välgrundat samt se till att det är lätt att följa hur jag har kommit fram till de slutsatser som dragits. Genom hela arbetsprocessen har jag gått tillbaka till frågeställningar och syfte för att säkerställa att jag lägger fokus vid rätt saker och inte ofrivilligt byter spår.

Mitt insamlade material finns i form av ljudfiler vilka jag har kunnat gå tillbaka till under hela analysarbetet och sammanställningen av uppsatsen om jag har behövt kontrollera någonting. Jag försökte ställa öppna frågor och undvika ledande frågor, var det frågor med ett ja/nej svar så försökte jag ställa öppna följdfrågor. Enligt Kvale (1997) är transkriberingen av en intervju en tolkning av författaren. Därför har jag när jag skrivit ut intervjuerna försökt vara noggrann med att markera pauser och om något sades på ett skämtsamt sätt. Om det var ett ord jag inte kunde uttyda under transkriberingen har detta markerats tydligt.

En nackdel i den här undersökningen är att det finns risk att informanterna har tolkat intervjufrågorna väldigt olika och därför gett olika svar. Allteftersom intervjuerna avklarades märkte jag att någon fråga inte fungerade så bra som den hade kunnat och att en del frågor hade kunnat omformuleras för att bli tydligare. Jag märkte även att en del frågor var väldigt lika varandra och att detta ledde till att informanten upprepade sig. Hade jag haft mer tid hade jag kunnat hålla ett par testintervjuer för att se vad som fungerade och inte för att sedan revidera

intervjufrågorna och göra de slutgiltiga intervjuerna. Nu fanns inte den tiden och jag har fått använda det jag har. Då tanken med denna uppsats är att spegla informanternas uppfattning utifrån frågeställningarna tror jag dock inte att det påverkat negativt om de har tolkat frågorna olika för de har pratat om det de finner mest relevant utifrån de frågor jag har ställt.

Studien kommer inte att generera något generaliserbart resultat då detta endast speglar fem personers uppfattningar och är därför inte jämförbart med en större

5.6%Bearbetning%och%analys%

Vid bearbetning av det empiriska materialet har metoden tematisering använts. Efter intervjuerna började jag med att transkribera materialet så att allt skulle finnas nedtecknat på papper. Jag valde att inte transkribera allt som sades i intervjun utan delar där informanten svävade ut och kom in på områden som inte var relevanta för studien skrevs inte ner. Utifrån frågeställningarna valde jag ut sju teman som kopplades till varsin färg. De teman som valdes ut var: Behov av ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan, Kyrkans roll och uppdrag, Önskad roll i välfärden, Generellt arbetssätt, Hur lyder resonemangen, Krav samt Svårigheter i arbetet med ekonomiskt stöd. Sedan läste jag igenom alla fem intervjuer och markerade i texten med relevant färg vilken del som hörde till vilket tema.

Därefter sammanställde jag en överblick så att alla informanters delar var samlade under tillhörande tema och sedan sammanfattade jag vad som hade sagts ifrån alla informanter på varje tema. Detta ansåg jag var en bra metod då det var lätt att dela upp materialet för att vidare genomföra en analys.

För att analysera materialet gick jag igenom min sammanfattning och överblick för att välja ut vilka delar jag ville belysa i uppsatsen. Jag försökte fokusera på vad informanterna var överens om och vad de inte var överens om. Jag skrev sammanfattningar på det informanterna hade sagt som jag upplevde var viktigast samt besvarade mina frågeställningar och valde sedan ut citat som hörde ihop med sammanfattningen. Till delarna som tillhörde samma frågeställning skrev jag sedan en analys där jag jämförde och reflekterade utifrån den valda teorin samt delar av tidigare forskning.

5.7%Etiska%överväganden%%

Jag skickade ut ett informationsbrev till de informanter som svarade ja på att delta i intervjuerna. I informationsbrevet fanns förklarat att deltagande var frivilligt och när som helst gick att avbryta. Där stod även att informanterna kommer

avidentifieras, att materialet skulle hållas i säkert förvar och att arbetet kommer att publiceras på Malmö universitets hemsida. Då informanterna tackat ja till att delta i undersökningen via mejl samt skrivit under en samtyckesblankett innan intervjun startade ansåg jag att jag hade fått informanternas samtycke. Deltagarnas

verksamhetschefer har även kontaktats och har alla gett sitt samtycke till att en av deras anställda medverkar i intervjun.

Jag frågade informanterna om tillåtelse att spela in intervjun, vilket jag fick av samtliga, och de blev informerade om att både den inspelade filen och

transkriberingen skulle förstöras efter att denna uppsats var klar.

När jag skriver ut delar av intervjun i resultatdelen har jag valt att inte namnge informanterna, vilken församling de arbetar i eller vilket stadsområde eller kommun de tillhör. Jag valde att berätta att undersökningen är gjord i Storstockholm men då det är en så pass stor yta anses det inte troligt att

informanternas identitet avslöjas. Det ansågs inte vara någon stor fördel med att avslöja närmare vilka områden det är som har undersökts. Målet har varit att informanterna ska känna sig trygga med att yttra sin åsikt utan rädsla för att bli ifrågasatt. Om ett citat tagits med där informanten nämnt namnet på församlingen eller kommunen de arbetar i har detta skrivits om till till exempel ”den här

församlingen” eller ”den här kommunen”, men detta markeras i fetstil så att det ska framgå att jag gjort en ändring i citatet.

När en kvalitativ forskning utförs är det av vikt att beakta de fyra forskningsetiska principerna som är informationskravet, samtyckeskrav,

nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Vetenskapsrådet (u. å.) menar att informationskravet beskriver informanternas uppgift om de väljer att medverka samt studiens förutsättningar. Det är även viktigt att informera om att deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan motivering (Vetenskapsrådet u. å.).

Samtyckeskravet innebär att jag som forskare behöver få informanternas samtycke om att delta i studien (Vetenskapsrådet u. å.).

Konfidentialitetskravet innebär att det materialet som har samlats in från eller om deltagarna kommer att förvaras på ett säkert sätt så att det blir oåtkomligt för utomstående. Det är även viktigt att det inte går att identifiera deltagarna vid läsning av intervjun (Vetenskapsrådet u. å.). Detta fick informanterna information om i förväg så att de skulle känna att de kunde tala fritt.

Sist är nyttjandekravet och det betyder att de uppgifter som informanterna lämnat inte kommer att användas i andra ändamål än till just den här studien (Vetenskapsrådet u. å.).

6. RESULTAT OCH ANALYS

För att försöka besvara mina frågeställningar och se resultatet av de fem

intervjuerna presenterar jag här sammanställningen och analysen av det insamlade materialet. Uppdelningen har gjorts utifrån de sju teman som presenterats tidigare vilka sedan har delats in i tre delar utifrån frågeställningarna: Kyrkans roll, Kyrkans arbetssätt och Svårigheter i arbetet med ekonomiskt stöd. Till varje del har en analys skrivits i slutet på det avsnittet, sammanlagt finns då tre analyser. Analys och tolkningar är gjorda utifrån vald teori och tidigare forskning. Jag framför också mina personliga reflektioner och för en mer allmän diskussion utifrån teori och empiri.

6.1%Kyrkans%roll%

Här kommer resultaten utifrån de teman som berör kyrkans roll i välfärden att beskrivas och efter följer en kortare analys.

6.1.1$Behov$av$ekonomiskt$stöd$från$Svenska$kyrkan$

Samtliga informanter är överens om att det finns behov av ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan i samhället. Informanternas berättelser om vilka det är som behöver ansöka om ekonomiskt stöd från kyrkan beskriver liknande målgrupper. Till största del handlar det om pensionärer, barnfamiljer och ensamstående föräldrar som vänder sig till kyrkan för att ansöka om ekonomiskt stöd. Den gemensamma nämnaren är att alla dessa grupper ofta har en låg inkomst och upplever problem med att få ekonomin att gå ihop.

”60 % är fattigpensionärer inkluderat fattig, förtidspensionärer det vill säga sjukersättning ungefär 40 % är ensamstående föräldrar med låg inkomst. Sen finns det kanske några sånna här ströfall som är av nåt annat men det är liksom inte så stor del.” - Informant 5

högkostnadsskydd tillsammans med övrig sjukvård. En informant uppger att det som äldre är väldigt svårt att komma ifråga om äldreförsörjningsstöd och att det därför händer att kyrkan går in och betalar kostnader de inte skulle gjort i annat fall.

”… där är det en brist och det försämrar folks hälsa, till exempel när de inte kan gå till tandläkaren och få tandvård.” - Informant 2

”Processen att få äldreförsörjningsstöd är också ganska komplicerat så det händer att vi går in och gör den typen av saker.” - Informant 4

6.1.2$Kyrkans$roll$i$samhället$

Informanterna är överens om att det diakonala arbetet är ett komplement till det arbete som utförs av andra aktörer i den offentliga sektorn. De är noggranna med att poängtera att kyrkan aldrig kan ersätta välfärdssamhället utan kan bara ha rollen som komplement vad gäller ekonomiskt stöd. De flesta är även överens om att de möter många människor som har hamnat utanför systemet och behöver extra hjälp.

”Ja vi ska ju inte ersätta välfärdssamhället, utan det är ju, vad vi gör är ju, det som liksom ligger vid sidan om. Många av de här systemen är ju sånna här stuprörssystem och då har jag alldeles för många personer som rasar emellan.”

- Informant 5

En informant talar om att kyrkans arbete måste utgå från de behov som finns i den lokala omgivningen och arbeta utifrån hur det ser ut runtomkring i samhället. I samhället kommer det alltid att finnas de som har extra behov av hjälp och stöd. Ytterligare en informant säger att kyrkan måste se vad andra aktörer gör så att de inte konkurrerar med verksamheter.

”Diakoni ser väldigt olika ut över landet därför att den är kontextuell, att den är i mötet med det lokalsamhälle man finns i.” - Informant 4

En informant ser på diakonins ansvar som att gå ett annat håll än samhället för att hitta nya behov att tillfredsställa. Det ingår i det diakonala arbetet att stå på de svagas sida och hjälpa de som ingen annan ser. Kyrkan kan fungera som en pionjär som upptäcker nya hjälpbehov och nya sätt att möta de behoven.

”… man pratar mycket om profetisk diakoni när man ska liksom, vi ska inte gå åt samma håll som samhället, vi ska gå åt ett annat håll, förstår du liksom, vi ska leta reda på vart vi behövs …” - Informant 1

Tre av informanterna pratar om att det är viktigt att kyrkan i det diakonala arbetet använder sin roll för att uppmärksamma orättvisor i samhället samt att peka på brister som personer själva inte kan peka på. En av diakonerna nämner att en roll som kyrkan kan ha i arbetet med ekonomiskt stöd är att påpeka bristerna de ser och att det är svårt för människor att klara sig med de bidrag som finns.

”… det där med profetisk diakoni att liksom peka på orättvisorna, gå ut och visa liksom att ja det är ju orimligt …” - Informant 5