Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom”
- en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till
bilder på Internet
”You Don't Want to Look Like All Crazy”
- a Qualitative Study of a Group of Young People and their
Relations to Pictures on the Internet
Marie Barthelsson
My Zetterman
Sammanfattning
Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ”Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom – en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy – a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.
Syftet med följande arbete är att kartlägga en grupp ungdomar i gymnasieålders vanor vad gäller att ladda upp bilder på nätet samt att undersöka deras medvetenhet om konsekvenser av detta. I vilken utsträckning och i vilka forum laddar unga idag upp bilder? Hur uppfattar de att de förhåller sig till den information de sprider på nätet och den bild av sig själva de bygger upp där? Hur förhåller de sig till andras bilder av sig själva? Vilken roll spelar uppladdningen av bilder för identitetsskapande och det sociala samspelet med andra?
Arbetet bygger på ett litteraturbaserat teoriavsnitt där teorier om identitetsskapande, socialisation, självporträtt och media literacy lyfts fram. Med hjälp av gruppintervjuer har vi sedan undersökt i vilken utsträckning ungdomar laddar upp bilder och deras kommentarer kring olika aspekter av användandet av internet.
Resultaten pekar på att de intervjuade ungdomarna idag är medvetna om konsekvenser av att ladda upp bilder men upplever att de positiva effekterna är viktigare. Internet spelar stor roll för ungdomarnas sociala liv och är fullt implementerat i deras vardag som en artefakt för social samvaro och medel för att uttrycka sig själv. Vidare kan konstateras att ungdomarna upplevt att de fått väldigt lite information från skolan om upphovsrätt och internetkunskap. Det finns också en tydlig vilja för ungdomarna att dra gränser mellan sitt egna liv på internet och vuxnas liv på internet. Vi menar att som lärare är det av stor vikt att säkerställa hög media literacy hos sig själv samt att känna till de forum där elever uttrycker sig själva och socialiserar med andra.
Nyckelord: internet, självbild, upphovsrätt, media literacy, identitet, socialisation, bildkunskap, bilder
Marie Barthelsson My Zetterman
Ystadgatan 23 Claesgatan 18
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
1.1 Syfte 6
1.2 Avgränsning 6
2 Litteraturgenomgång 7
2.1 Olika aspekter av användingen av internet 7
2.1.1 Tillgång och användning av digitala medier 7
2.1.2 Juridik och etik på nätet 8
2.1.3 Media literacy – behov av ny kompetens för ny samvaro 10
2.2 Datorn, människan och identiteten 13
2.2.1 En känslomässig relation till datorn 13
2.2.2 Ungdomar och identitet online 15
2.2.3 Sociala spel online 18
3 Teoretisk ram 19
3.1 Att skapa en identitet 19
3.1.1 Eriksons åtta livsstadier 19
3.1.2 Giddens reflexiva projekt 20
3.2 Det sociala jaget – att möta andra 21
3.2.1 George Meads symboliska samspel 21
3.2.2 Den narcissistiska människans socialisation 22
3.2.3 Jaget och maskerna 24
3.3 Att skapa en bild av sig själv – självporträtt och identitet 25
4 Metod 27
4.1 Metodval 27
4.2 Urval 28
4.3 Genomförande och bearbetning 28
4.4 Tillförlitlighet och etiska aspekter 29
4.5 Bilder använda i intervjuerna 30
4.5.3 Bildexempel 3 34
4.5.4 Bildexempel 4 35
5 Resultat från undersökning 36
5.1Media literacy och kunskap om upphovsrätt hos de intervjade ungdomarna 36
5.2Ungdomarnas bildkunskap 40
5.3 Vikten av ett liv på nätet 43
5.4Att skapa en bild av sig själv 48
5.5 Att tala om andra 52
5.6 Att reagera på bilder 56
5.7 Det offentliga privatlivet 58
6 Diskussion 63
6.1 Diskussionsinledning 63
6.2 Media literacy 65
6.3 Identitet 67
6.4 Socialisation 68
6.5 Lärarens roll i förhållande till uppsatsens ämne 70
1 Inledning
Mycket har hänt de senaste åren vad gäller vilken teknik vi använder till vardags. Internet har blivit ett kraftfullt verktyg som används både i arbetet och på fritiden, för informationssökning, ärenden och nöjen. Vi tror att den digitala revolutionen i vissa avseenden kan skapa ett mer sofistikerat samhälle, där kunskap finns ett googlande bort, där människor har möjlighet att odla intressen och skaffa bildning utifrån de enorma resurser som finns på Internet. Människor har möjlighet att uttrycka sig själva genom bloggande, filmande, musikskapande och fotograferande och ingen blir utesluten. Där det förr kanske behövdes kontakter, pengar eller mod att till exempel skicka in sina texter till ett förlag och riskera refusering behövs idag bara tillgång till en dator med Internet för att texter ska finnas publicerade och tillgängliga för alla som är intresserade. Men i kontrast med det mer sofistikerade och demokratiska samhälle som digital teknik kan hjälpa till att skapa upplever vi också att människan även syns i sin mer osofistikerade form. Internet svämmar över av pornografi av alla dess slag, det handlas med droger och vapen, det finns sidor som glorifierar och hetsar till anorexia, självdestruktivitet och självmord. Internet medför enligt vår uppfattning också en del andra negativa konsekvenser där människor förleds och luras att lämna ut privata uppgifter, att träffa ”kompisar” IRL och informationssökare överallt brister i källkritisk förmåga och luras att tro på felaktig information.
Mitt i detta växer en ny generation upp, en generation som inte kan minnas hur det var tidigare eftersom det för dem aldrig funnits något tidigare. De är födda på 90-talet och datorn, Internet och mobilen har funnits där sedan de var små. När nu 90-talisterna är tweenies och tonåringar tar de Internet i besittning, precis som man förr hängde utanför korvkiosken, gallerian eller fritidsgården. Skillnaden är nu att Internet har andra villkor. Mycket av kommunikationen är öppen för allmänheten, bilder och blogginlägg kan ses och läsas utan att upphovsmannen kan påverka särskilt mycket. Tonåringen, som tidigare gjorde sitt bästa för att leva sitt liv dolt för föräldrarna lägger nu ut sitt liv på display på Internet. Det skrivna ordet, och den uppladdade bilden är konstant och finns kvar för alltid. Även en nedlagd hemsida går att ses i cachad version på Google. En
upplagd bild kan spridas i all evinnerlighet och hamnar snabbt utom kontroll för den som från början har tagit och är med på bilden. Barn och unga har en stor uppgift framför sig när det gäller att befinna sig i sociala sammanhang. De ska lära sig tolka koder och beteenden, toner och nyanser, intuition om och intryck av människor och att ta reda på svaret på den eviga frågan ”Vem är Jag?”1. Vilka konsekvenser ger de digitala
medierna för unga i den här situationen? Hur stor del av deras socialisation är de digitala medierna?
I denna uppsats kommer fokus att ligga på användandet av bilder på Internet, närmare beskrivet bilder som ungdomar väljer att lägga upp, med fokus på porträttet som bildgenre. Vi menar att bilden är ett starkt medium som talar för sig själv och gör det mycket snabbt och att bilden, till skillnad från text har fördelen att tala till mottagaren vid första anblicken. Det är också, menar vi, lätt att snabbt bilda sig en (fördomsfull) uppfattning av personen/personerna på bilden utifrån utseende, posering och attribut.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att kartlägga en grupp ungdomar i gymnasieålderns vanor vad gäller att ladda upp bilder på nätet samt att undersöka deras medvetenhet om konsekvenser av detta. I vilken utsträckning och i vilka forum laddar unga idag upp bilder? Hur medvetna är de om att följa de etiska regler som finns på internet? Hur uppfattar de att de förhåller sig till den information de sprider på nätet och den bild av sig själva de bygger upp där? Hur förhåller de sig till andras bilder av sig själva? Vilken roll spelar uppladdningen av bilder för identitetsskapande och det sociala samspelet med andra?
1.2 Avgränsningar
Vi har valt att intervjua elever som går på en medieinriktad utbildning på gymnasienivå där de har en tillgänglighet till både kameror och datorer utöver vad som finns på de flesta skolor. Vi menar dock att eftersom de flesta elever2 har tillgång till datorer på sina
1 Se tex Erikson, Erik (1993). Barnet och samhället. Natur & Kultur: Stockholm 2 Se exempelvis Medierådets undersökning Ungar och medier, 2008
skolor samt att det blir allt vanligare att man har en kamera i sin mobil kan denna undersökning ge en någorlunda rättvis bild. Utöver dessa intervjuer kommer också teori om identitetsskapande, medier och socialisation användas för att belysa hur ungdomar förhåller sig till sin omvärld, och därigenom digitala medier för att utveckla sitt Jag. Bilderna som ligger i fokus är främst porträttbilder, antingen självporträtt eller porträtt tagna av någon annan.
2 Litteraturgenomgång
2.1 Olika aspekter av internetanvändande
I detta avsnitt kommer olika aspekter av användandet av internet diskuteras. Det rör dels praktiska frågor om tillgång, användningsfrekvens och upphovsrätt, dels teoretiska diskussioner om vad för slags kunskap som krävs av användare av digitala medier samt på vilket sätt olika forskare menar att datorn påverkar människor och då främst barn och unga.
2.1.1 Tillgång och användning av digitala medier
Som statistisk bakgrund för uppsatsen har Medierådets undersökning Ungar och medier från 2008 använts.3 Undersökningen bygger på intervjuer av 2000 barn och ungdomar
mellan 9-16 år, samt 2000 föräldrar med barn i samma åldersgrupp. Åldersgruppen för denna uppsats är något äldre än vad de tillfrågade i denna undersökning är. Vi menar dock att det inte finns några skäl att misstänka att ungdomar i åldern 17-19 använder har en radikalt annorlunda medievana än yngre tonåringar. Det finns vidare inga skäl att misstänka att om skillnad i användning funnes att denna skillnad skulle vara att 17-19 åringar använder sig mindre av media än de yngre. Medierådet har gjort en kvantitativ undersökning genom enkät som skickats ut via post. Svarsfrekvensen var enligt uppgift från Medierådet 70%.4 Undersökningen visade att 62% av de unga använde Internet
varje dag. 97% använde det på sin fritid, dock inte varje dag. 50% hade egen dator på 3 Ungar och medier 2008. Fakta om barn och ungas användning och upplevelser av medier.
Medierådet. Tillgänglig på medierådet.se 4 Ungar och medier 2008. s 7
rummet och 96% hade egen mobiltelefon.5. På frågan ”Vad gör du oftast på fritiden/efter
skolan?” var ”håller på med Internet” det vanligaste svarsalternativet, (respondenterna kunde kryssa i fem olika alternativ).6 Internet var också det media som hade flest så
kallade högkonsumenter. Av de unga klassades 29% av de tillfrågade som högkonsumenter.7 Högkonsument räknas i denna undersökning den som lägger tre
timmar eller mer av sin dag på ett medium.8 Endast 19% uppger att de laddar upp bilder
och texter på Internet men med tanke på att 51% spenderar mycket tid på olika sajter här exemplifierat med Lunarstorm så kan det ifrågasättas om siffran 19% är helt giltig.9
Många sociala sajter såsom Lunarstorm, Bilddagboken, Facebook och Playahead har stort fokus just på bilder. Sajter där man har en egen profilsida har i regel en presentationsbild, en sk avatar, som visas i foruminlägg och liknande. Medierådets undersökning visar också att 71% av alla unga använder mobilen för att ta bilder, vilket visar på att bilden är ett vanligt uttrycksmedel för unga.10 Ytterligare en punkt som bör
lyftas fram i förhållande till Medierådets undersökning är att de inte har frågat hur många ungdomar som har en egen blogg, ett uttrycksmedel som blivit väldigt populärt. Inte heller efterfrågas hur många som regelbundet läser bloggar. På bloggportalen.se listas de mest lästa bloggarna och av deras topp tio så var i september 2009 åtta av tio bloggare i åldersspannet 15-19 och av de fem mest lästa är alla 15-19 år. Bloggarnas popularitet skall inte underskattas, den mest lästa bloggen 2009-09-16 hade haft över 700 000 besökare. 11
2.1.2 Juridik och etik på nätet
I boken Internet på gott och ont menar Lars Truedsson att varje skola kan jämföras med ett förlag. Internet skapar många möjligheter men det medföljer även ett stort ansvar.12
Juridik och etik blir de två grundpelare som styr diskussionen om vem som är ansvarig för vad som publiceras på nätet. I Sverige har vi flertalet pressetiska regler samt 5 Ungar och medier 2008s10
6 Ungar och medier 2008, s25-26 7 Ungar och medier, s30
8 Ungar och medier 2008 s8 9 Ungar och medier 2008, s38 10 Ungar och medier 2008, s25
11 bloggportalen.se, uppgifterna baseras på antal besök per timme sju dagar bakåt
12 Truedsson, Lars (2000) Internet på gott och ont. Publikation från Skolverket. Hämtad från skolverket.se, s 30
juridiska lagar som ska skydda oss för osanna och sanna publikationer på nätet. Man kan dömas för förtal även om man publicerar sanna uppgifter om en person.13 Skadan
kan i vissa fall bli ännu större om nedsättande uppgifter är sanna än om de är falska. När det gäller juridik så ska samma regler gälla på nätet som gäller utanför, det är alltså lika olagligt att skriva något på nätet som det skulle vara att skriva det i en tidning. Ofta uppstår det dock olika tolkningsproblem eftersom internet är ett relativ nytt medium samt att det är ett internationellt medium. Alla länder har olika juridiska lagar och det kan uppstå konflikter när man ska reda ut vilken lag som ska gälla. Detta kan resultera i att utredningarna som ska leda fram till vilken lag som ska gälla kan bli en mycket dyr kostnadsfråga för de involverade.14 Upphovsrätt till verk på internet är också en viktig
fråga när det kommer till både uppladdning och spridning på nätet. Internet kan uppfattas som ett laglöst land men upphovsrättslagen gäller även där. Författaren, fotografen, konstnären har alltid upphovsrätt till sina verk och måste tillfrågas om tillåtelse innan deras material får användas. Däremot är faktainnehållet aldrig skyddat så man får referera innehållet med egna ord eller bilder för att sedan publicera det som ett eget verk. Man får även kopiera ett verk och använda för eget bruk om det är så att det blivit publicerat tidigare med upphovsmannens/kvinnans tillåtelse, kopior får dock inte delas ut Det finns alltid undantag även för denna regel eftersom detta inte gäller t ex datorprogram, som aldrig får kopieras.15 Det finns även ett skydd för den personliga
integriteten som är mycket viktigt för den privata individen. Skyddet gör att pressen måste vara återhållsam med att publicera uppgifter om enskilda personer och ska bara göra detta i enstaka fall. När det kommer till internet så tillkommer även personuppgiftslagen (PUL) som bygger på ett EU-direktiv i syfte för att reglera användningen av personuppgifter på nätet. Lagen förbjuder en alltså att publicera någons namn och andra uppgifter om inte personen har gett samtycke. Detta gäller dock inte för personuppgifter som är publicerade för litterära, konstnärliga och journalistiska ändamål.16 Man får heller inte förtala eller förolämpa någon på internet. Detta kan vara
att man pekar ut någon som t ex brottsling eller att man utsätter någon för ”andras missaktning”. Däremot kan detta tillåtas om uppgiften visar sig vara sann eller om man 13 Truedsson, s 30
14 Truedsson, s30 15 Truedsson, s 32 16 Truedsson, s 34
har en ”skälig grund” vilket gör det hela komplicerat att reda ut. 17
2.1.3 Media Literacy – ny kompetens för ny samvaro
Den nya tekniken skapar behov av ny kompetens. För att kunna utnyttja alla dess möjligheter krävs teknisk kunskap. Men eftersom den nya tekniken också skapar nya sociala umgängesformer och nya sätt att kommunicera krävs en högre förståelse både för själva redskapets funktioner men också kompetens att tolka meddelanden och sociala koder som existerar på Internet liksom i vår fysiska sociala samvaro. Sonia Livingstone påpekar i sin artikel ”Media literacy and the challenge of new information and communication technologies” att de nya medierna numera integrerar allt det som tidigare var skilda verksamheter som skrift, film, telefoni och ljud.18 För att beskriva den
kompetens som krävs för att hantera ny media används termen media literacy. Livingstone använder termen utifrån betydelsen att (media) literacy är “the ability to access, analyze, evaluate and create messages in a variety of forms.”19 De fyra olika
förmågorna – att få/ha tillgång till, att analysera, att utvärdera och att skapa – samverkar med och bygger på varandra. En ökad förmåga att analysera leder till ökad förmåga att skapa vilket leder till ökad tillgång osv osv.20 En stor skillnad, menar Livingstone, ligger
i vem och hur som producerar. Tidigare fanns ett stort avstånd mellan de som skrev och de som läste. Idag har Internet gjort att alla kan vara/är både producenter av text och läsare. Det finns också därför ett ökat behov av att undervisa i media literacy för att säkerställa att användarna av media, dvs alla om man utgår ifrån Thomas de Zengotitis definition (mer om detta senare), har förmåga att tänka kritiskt, granska, och förstå skillnaden mellan objektivitet och subjektivitet.21 Livingstone för fram tre huvudsakliga
argument för media literacy: ett pedagogiskt argument med hävdandet att människor lär sig medier bäst genom att producera själva, ett samhällsnyttigt argument med tanken att arbetsmarknaden behöver anställda med hög media literacy och ett kulturpolitiskt
17 Truedsson, s 36
18 Livingstone, Sonia. (2004). “Media literacy and the challenge of new information and communication technologies.” (online)London: LSE Research Online. Available at: http://eprints.lse.ac.uk/1017
Available in LSE Research Online: May 2007, s3 19 Livingstone, s 3
20 Livingstone, s3 21 Livingstone, s6
argument att människor har rätt att delta i kultur och uttrycka sig själva.22 Dessa tre
argument återfinns i uppsatsens tema, om än med något annan infallsvinkel. Unga människor producerar redan media men till största delen utanför formella lärmiljöer. De gör också det i linje med det tredje argumentet: de uttrycker sig själva.
Till diskussionen om media literacy kan också föras Thomas de Zengotitas definition av den moderna verkligheten. I sin bok Mediated – How the World Shapes you and the Way you Live in it23 beskriver han ett samhälle där vi alla är en del av en ”mediated”,
närmast översatt möjligen till medierad24, som formar vår identitet till den grad att våra
handlingsmönster och våra reaktioner uttrycker sig på ett sådant sätt som passar in i de uttryck som finns i olika slags medier. Zengotita frågar inledningsvis sin läsare:
[I]s there anything you do that remains essentially unmediated, anything you don't experience reflexively through some commodifie representation of it? […] Think of all the movies and memoirs, philosophies and techniques, self-help books, counselors, programs, presentations, workshops […] Ask yourself: if I were to strip away all those influences, could I conceive of my life?25
Svaret De Zengotita ger på denna fråga är ett klart 'nej' och detta ovan citerade stycke sammanfattar relativt väl budskapet i De Zengotitas tankar. Eftersom människan i olika situationer använder sig av tankeverktyg som ingår i mediasamhället leder det till att våra tankar, handlingar och identiteter ständigt är i diskussion med den information och de representationer som samhället omkring oss sprider genom media. De Zengotita nämner som exempel de många som sörjde offentligt då prinsessan Diana gick bort. Han menar att de samtidigt som de sörjde också uppträdde som sörjande – genom att vara medierade hade de sörjande en klar bild av hur sorg bör representeras inför andra människor, och inför sig själva. Detta, menar De Zengotita, är en exempelbild som talar för allt vårt beteende i en ny medierad värld. Mot argumentet att kultur alltid bidragit med meddelanden och koder för att forma vår verklighet menar De Zengotita vidare att en stor skillnad är att människor nu är medvetna om den påverkan som kultur och media 22 Livingstone, s6
23 De Zengotita, Thomas. (2005) Mediated – How the World Shapes you and the Way you Live in it. Bloomsbury: New York
24 I brist på svensk översättning kommer detta engelsksvenska nya ord användas i uppsatsen. 25 De Zengotita, s 9
har. Identitet och livsstil är konstruerade val och sättet vi lever och uttrycker oss är medvetna representationer. Detta medför också att människor vet att de skulle kunna vara annorlunda, något som De Zengotita anser får människor att hålla fast vid sin identitet och sin livsstil än hårdare. Vad som också kännetecknar livet i det postmoderna samhället är att det inte går att ställa sig utanför – när allting är valbart, när livet kännetecknas av oändligt antal val som ett smörgåsbord framför en så är även att försöka att ställa sig utanför ett val, en representation av ett sätt att leva som är lika byggt på kulturella influenser.26
De Zengotita uppehåller sig också vid den för uppsatsen intressanta åldersgruppen tonåringar. Han menar att tonåringar i allmänhet och tonårstjejer i synnerhet är mästare på att behärska sina representationer av sig själva. I sitt byggande av sin identitet lägger de enorm tid och energi på att förstå symboler, repliker, nyanser, musik, media, mode etc etc vilket gör dem till vad De Zengotita kallar ”Media Queens”27. De skapar sina
identiteter genom media och vet allt de behöver veta för att bli de typerna de vill vara. Men De Zengotita stannar inte där. Han menar att tonåringarna, här framförallt den lilla klick av extremt populära tonårstjejer, inte bara är åskådare av önskvärda representationer i media. De är också utövare som skapar krav på tillvaron för andra unga runt omkring dem vilket skapar en ångestladdad tillvaro i en tidpunkt då de är i ”the most intense phase of their induction into a mediated existence.”28 Enligt De
Zengotita är det dessa media queens som för in ”postmodern self-consciousness, mediated reflexivity”29 också i övriga ungdomars liv. Denna självmedvetenhet hör sedan
samman med attityd och ett, som De Zengotita kallar det, stöddigtfirande av självet.30 I
denna tid där tillgänglighet inte är ett problem finns alla möjligheter i världen för detta firande av självet att uttryckas medialt för att på så sätt bli en utövare och inte bara åskådare. Detta är också vad som ligger till grund för denna uppsats. Med De Zengotitas tankar som grund blir det tydligt att han har en viktig poäng när han säger: ”There are so
26 De Zengotita, s 36-37 27 De Zengotita, s 83
28 De Zengotita, s 83-83, citat s 85 29 De Zengotita, s87
many platforms now, so many performers.”31
2.2 Datorn, människan och identiteten
I förra avsnitten redogjordes för ett antal teorier om identitetsutveckling och socialisation frånkopplade från den specifika tillvaro som vi befinner oss i nu, med allt vad den moderna tillvaron innebär. Sedan internet slog igenom har dock fler och fler forskare börjat intressera sig för hur användandet av internet påverkar oss som individer. En viktig aspekt av detta är hur barn och unga som använt internet sedan de föddes påverkas i sitt identitetsskapande.
2.2.1 En känslomässig relation till datorn
Sherry Turkle skriver i sin bok Leva. Online32 hur människor använder datorn för att
förändra både sitt sociala och sitt känslomässiga liv. Genom datorn, menar Turkle, ”projicerar [vi] oss in i våra egna filmer, filmer som vi själva producerar, regisserar och spelar huvudrollen i.”33 Datorn blir artefakt för förlängning av tankarna och i den
aspekten en förlängning av jaget.34 Turkle menar att livet på nätet innebär en
omformning av våra identiteter. Denna omformning av identiteter blir en pågående kulturell process. Uppfattningen av jaget präglas, enligt Turkle, i vår tid av nyare föreställningar om ”mångfald, olikhet, flexibilitet och fragmentarisering”35. Genom
internet skapas ett annat medium som bidrar till uppfattningen av identiteten som ett mångfald av identiteter. På internet kan människor forma sitt jag genom att vara många olika jag. Turkle har i arbetet med Leva. Online intervjuat flertalet människor om deras relation till datorn. I förhållande till identiteten på nätet berättar en respondent om sitt liv på internet: ”Jag känner mig väldigt annorlunda online. Jag är mer utåtriktad, mindre hämmad. Jag känner mig nog mer som mig själv. Men det är en motsägelse. Jag känner mig mer som den jag önskar att jag vore.”36 Turkle pekar på att det förr i tiden fanns en
mycket större kontroll i hur människor skiftade mellan sina olika roller. Människor hade 31 De Zengotita, s 118
32 Turkle, Sherry (1997). Leva. Online. Norstedts: Stockholm 33 Turkle, s31
34 Turkle, s36-37 35 Turkle s218 36 Turkle, s219
flera sociala roller och masker men uppträdde i dessa under kontrollerade former, eftersom samspelet med andras roller och masker var mer påtagligt. I postmodern tid däremot är multipla identiteter snarare regel än undantag. Identiteten upplevs oftare som ett antal olika roller som kan sättas samman och plockas isär. I dessa multipla roller blir internet ”ett viktigt socialt laboratorium för experiment med de konstruktioner av jaget som kännetecknar postmodernt liv”37
Samtidigt ser Turkle en fara i att ha övertro på att internet på ett positivt sätt kommer vara ett substitut för fysisk kontakt och samspel eftersom den virtuella världen riskerar att snedvrida vår syn på den fysiska världen, bland annat därför att den får upplevelser som är artificiella och onaturliga att verka verkliga. Som exempel tar Turkle en ung flickas kommentar där hon menar att kontakten med vännerna sedan internets intågande blivit artificiell då de sköter sina kontakter där. I detta ligger inget problematiskt utan det problematiska uppkommer då flickan menar att den icke-artificiella kontakt hon tidigare hade med sina vänner skedde via telefon. Turkle menar att flickan ser telefonen (som i högsta grad är en artificiell maskin) som ”det naturliga, intima och omedelbara”.38 Genom att titta på vad som finns omkring oss, det som Turkle kallar vårt
kulturella material, bildar vi en uppfattning om vad som är verkligt och naturligt. Telefonen blir icke-artificiell i förhållande till den skrivna kommunikationen på internet. Innan internet fanns samma kontrast i förhållande till relationen mellan telefonsamtal och samtal ansikte mot ansikte.39
2.2.2 Ungdomar och identitet online
En annan teoretiker som forskat om identitetsskapande är australiensiske Angela Thomas. I sin bok Youth Online ligger den feministiska teoretikern Judith Butlers tankar om identitetsskapande som teoretisk utgångspunkt.40 Butler menar att identitet inte är en
fast kärna utan ett skådespel (performance). Identiteten, liksom genus, skapas inom olika språk och diskurser. Eftersom identiteten är konstruerad inom olika kontexter 37 Turkle, s220
38 Turkle, s 291 39 Turkle, s290-293
innebär det också att identiteten kan dekonstrueras och göras om.41 Thomas menar att
identitet, enligt Butler, skapas i samspelet mellan fantasi och begär.42 Thomas pekar på
att identitetsskådespelet i cyberspace frångår den direkta interaktionen i verkliga livet och istället baserar sig på den text personen väljer att visa upp. Här syftar text på det vidgade textbegrepp som utöver det skrivna ordet även inbegriper sådant som bilder och film. Texterna fungerar som mångfacetterade lager som inbegriper alla de sätt genom vilka man presenterar sig själv. Dessa lager av representation skapar en helhetsbild av individen. Thomas menar att även om den virtuella världen är frånkopplat den fysiska kroppen så skapas en annan representation av kroppen som kan sägas vara än mer fysisk än den verkliga. Olika fysiska faktorer i den fysiska identiteten blir tydliga på internet, det finns ett fokus på presentation av kropp, kön, etnicitet, ålder och personlighet. Thomas menar att det finns ett antal olika faktorer att fokusera på vad gäller identitetens skådespel på internet: det redan nämnda fokuset på kroppen, på vilka sätt känslor är delade eller dolda, hur relationer är etablerade, sätten på vilka vi etablerar tillhörighet till olika kulturer, symboler och texter för att skapa ett intertextuellt jag och slutligen på vilka sätt individen tar till sig diskurser och sociala kontexter online. Thomas menar att onlineidentitet bygger på ett författande av olika stadier av blivande och varande (i linje med Butler). Till detta hör också ett noggrant redigerande av jaget, en representation av jaget minus självvalda sidor som individen väljer att inte visa upp.43 Specifikt för
identiteten online är hur den upplevda anonymiteten leder till större risktagande hos användarna. Eftersom användarna upplever att deras handlingar inte får konsekvenser i samma utsträckning som i verkliga livet tillåter de sig att vara mer aggressiva, öppet kritiska och ibland till och med elaka mot andra användare som de möter online. Av forskare kallas detta beteende för ”flaming” och anses vara vanligast i de sociala medier där övervakningen är låg eller där regler mot otrevligt beteende är få. Thomas tar upp forskning som visar på att barn i allt större utsträckning tar till sig internet som medel för socialt umgänge och datoranvändandet i sig är idag en aktivitet med allt högre status hos barn och unga. Dessa unga upplever sig, enligt Thomas, ha full närvaro på Internet och lever i den världens system samtidigt som de skapar en kulturell och social 41 Salih, Sara. (2002) Judith Butler. Routledge: London
42 Thomas, s 5 43 Thomas, s 5-9
medvetenhet vad gäller deras egen personliga delaktighet samt de sociala kontexter de befinner sig i på nätet. Internet tillåter de unga att ta risker och experimentera med sina identiteter i en ålder då identitetsskapandet är som mest aktivt.44
I sin forskning har Thomas studerat hur ungdomar använder sig av internet och hur internet får effekter i ungdomarnas konstruktion av jaget och, i flera fall, konstruktionen av multipla identiteter online. En viktig aspekt, menar Thomas, är hur den skriftliga kommunikationen skiljer sig online och IRL (In Real Life). Thomas beskriver kommunikationen på internet som ett mellanland mellan muntligt samtal och skriven text. En av Thomas respondenter, Violetta, har själv sedan 12 års ålder kallat sättet hon kommunicerar på på internet för ”talk-write”45. Thomas menar att det är av vikt för
kommunikationen online att den inte är lika direkt som muntligt tal. Tiden det tar att skriva in orden och posta dem inbjuder till reflektion vilket kan göra kommunikationen mer genomtänkt. Detta leder enligt Thomas i sin tur till att framställningen av identiteten är mer övervägd. I sitt forskningsresultat ser Thomas hur det, i motsats till många andra antaganden om språkets förflackning på internet, är av vikt för flickorna hon intervjuat att uttrycka sig väl på internet. Detta eftersom det sociala samspelet med andra sker skriftligt. När kommunikationen är välartikulerad kan positiva och djupa samspel med andra vänner skapas. Thomas menar att förmågan att använda språket väl spelar en stor roll i konstruktionen av identiteten samt hur den uppfattas av andra.46
Thomas har också tittat på valet av avatar, det vill säga hur valet av den profilbild görs. I detta fall har Thomas undersökt främst hur flickor väljer avatar när de använder sig av sidor där avatarerna är tecknade och det finns ett antal avatarer att välja på. De sidor som ungdomarna i denna uppsats besökte mest frekvent har profiler där avataren väljs genom att en valfri bild (inom utrymmet för upphovsrätten) laddas upp. Ofta är då avataren ett foto på användaren själv. Gemensamt för båda sorternas avatarer är dock att valet av den säger något om användaren och den bild som användaren vill förmedla av sig själv. Thomas menar att hon i sin forskning sett tendenser att flickor väljer avatarer med en idealiserad kvinnlig kropp vilket reflekterar deras inneboende fantasier av 44 Thomas, s 18-19
45 Thomas, s41 46 Thomas, s 114ff
kvinnlighet och ideal.47
Thomas pratar om en sömlös övergång mellan barns onlinevärld och deras verkliga värld. Den digitala världen är så inflätad i barns och ungas offlinetillvaro att det inte finns någon tudelning mellan de två. Thomas menar också att denna sömlösa övergång innebär att vad barn och unga gör på nätet också påverkar hur de förhåller sig till samhället. Dessutom är barn och unga genom den virtuella världen ständigt engagerade i självreflektion, självmodellering och identitetsskapande. Samspelet mellan de olika sfärer som barnet befinner sig i bidrar till barnets identitet, den virtuella världen är då en del av detta.48 Samtidigt, menar Thomas, är det viktigt att som vuxen inte separera
barnets virtuella värld från den riktiga. Online och offline kämpar barnet, framförallt i sina tonårsår, med frågor om identitet, makt, sexualitet relationer och popularitet. Onlinevärlden speglar samma problematik som i verkliga världen även om problematiken är framställd på olika sätt.49 Genom Internet upplever unga makt både i
hur de framställer sig själva men också i möjligheten att interagera och kommentera andra användare. Både genom att reagera på andra människor och genom att tolka andras reaktioner på deras eget agerande lär sig unga att hantera sociala relationer och maktstrukturer. Internet öppnar också för möjligheten att interagera med många olika slags människor vilket borgar för en bättre social förmåga än hade de varit utan denna möjlighet.50 Detta går igen i det risktagande som Thomas undersökningsgrupp var
villiga att ta på internet. Genom anonymiteten och möjligheten att snabbt lämna diskussionen ges möjlighet att våga vara rakare och ärligare än i verkliga livet. Denna möjlighet kan också ses som en chans att testa och öva på sätt som är önskvärda av individen i verkliga livet.51 Thomas menar också att skolan i förhållande till den
multi-tasking, mångfacetterade och komplexa värld som internet erbjuder blir alienerande för ungdomarna som upplever att skolan blir bakåtsträvande snarare än ett komplement eller samarbetspartner i deras onlinevärld.52 I Thomas forskning har det visats att många
47 Thomas s128-129 48 Thomas, s163 49 Thomas, s 173 50 Thomas, s 185-186 51 Thomas, s 189 52 Thomas, s 181
ungdomar inte bara använder multimedier mycket frekvent utan också föredrar dem framför kontakt IRL. De har nått den höga grad av media literacy att de inte bara använder medierna på ett kompetent sätt utan också deltar i utvecklingen av dem.
2.2.3 Det sociala spelet online
I boken Det sociala livet i skolan menar Robert Thornberg att känslan av grupptillhörighet hos ungdomar sker när de jämför sig själva med andra. Det betyder att när de kategoriserar sig själva som en del av en grupp definierar och värderar de sig i termer av prototyper.53 Robert Thornberg menar även att man borde förvänta sig att det
alltid finns någon form av socialt tryck (grupptryck) inom gruppsammanställningar vilket kan försätta individer i olika moraliska konflikter. Detta speciellt om man är del av flera olika grupper samtidigt. Thornberg menar att människor är beroende av samarbete och det är därför vi skapar kollektiva normer och bestämmelser för att kaos inte ska utbryta. ”Likt en svångrem drar detta sociala grupptryck mot likriktning”.54
Thonberg menar att konflikter kan lätt uppstå om flera har samma behov men att resurserna är begränsande. All vill ha eller uppnå samma sak men alla kan inte få det. Konflikter har stor betydelse för hur den sociala kompetensen utvecklas och påverkar även synen på relationer. Man kan uppnå en bättre förståelse för varandra genom att möta andras olikheter och värderingar. 55
Lektor Elza Dunkels menar att det kan vara nätets egenskaper som gör att unga människor lättare kan koppla bort sina handlingar på nätet från sig själv. Hon menar att skillnaden mellan nätet och den verkliga världen är hur ungdomarna får respons av andra människor. På nätet kan responsen från andra dröja innan någon kommenterar bilderna som lagts ut medan i verkliga livet får du oftast responsen direkt via ögonkontakt och subtila reaktioner. Detta betyder att konflikter ungdomar emellan får en helt annan dynamik än om de har den i verkliga livet. En konflikt i ett möte ansikte till ansikte hade fått en direkt lösning medan en på internet kan dröja från någon sekund till flera veckor. På internet kan konflikter uppstå utan att man kan läsa den andres 53 Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Liber: Stockholm, s138
54 Thornberg, s 199 55 Thornberg, s 203
kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Elza Dunkels tar även upp i sin avhandling om hur ungdomar använder olika koder och frågor för att kunna avgöra vem personen är som de t ex chattar med över internet . Det kan vara små subtila frågor som kan avslöja ålder och vilket kön personen som de chattar med har.56
3 Teoretisk ram
3.1 Att skapa en identitet
De Zengotita skriver om hur media medverkar i hur vi skapar vår identitet. I nästkommande avsnitt kommer identitetsskapande diskuteras utifrån olika teorier. Dessa teorier är inte inriktade specifikt på identitet i relation till internet utan behandlar identitet och utveckling.
3.1.1 Eriksons åtta livsstadier
Psykologen Erik H Eriksons teorier om människans utvckling av identitet vidareutvecklade Freuds psykoanalytiska teorier men lade mer vikt på det som Erikson kallar ekologin vilket innebär människans anpassning och samspel med omgivningen. Individens utveckling beskrivs genom åtta livsstadier där varje livsstadium tvingar individen att också möta en existenskris specifik för det särskilda stadiet. Jagets uppgift blir att lösa krisen, som snarare bör ses som en möjlighet till utveckling än den katastrof som ordet kris normalt associeras till. Dock är kristillståndet en period av ökad känslighet vilket leder till att det finns en risk att individens utveckling hämmas i de fall jaget inte klarar av att ta sig igenom krisen.57 Av de åtta åldrarna är ungdomsåldern och
framåt de väsentliga för denna uppsats varför människans tidiga åldrar lämnas hän. Erikson menar att ungdomstiden (13-18 år) kännetecknas av identitet kontra identitetsförvirring. Det främsta karaktärsdraget för detta stadium är viljan att hitta sin egen identitet. För att skapa en vuxen identitet krävs att den unge integrerar barndomens 56 Dunkel, Elza. (2007) Bridging the Distance– Children’s Strategies on the Internet. Avhandling Umeå
universitet. Hämtad från http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:140705, s37.
57 Jerlang, Espen (1999, tredje upplagan) ”Erik Homburger Eriksons psykoanalytiska teori” i
identifikationer med omgivningens krav samt de inre förändringar som uppkommer i puberteten. Erikson ser också en fara i att omgivningen för unga är pluralistisk i det att det finns många olika roller och spel att förhålla sig till, något som försvårar för individen att skapa en sammanhållen identitet.58 Här skiljer sig Eriksons inställning som
psykolog från De Zengotitas inställning som mediaanalytiker som upplever den stora valmöjligheten i samhället i förhållande till ett konstruerande av identitet som något utmanande men i grunden positivt i skapandet av identitet.
3.1.2 Anthony Giddens reflexiva projekt
I boken Modernitet och självidentitet skriver Anthony Giddens om Rainwaters syn på ”självet” som en reflexivt projekt som individen själv ansvarar för. Giddens menar att ”vi är inte det vi är utan vad vi gör oss till”. Giddens utgår sin teori utifrån objektrelationsteoretisk ståndpunkt vilket innebär att individen utvecklar sin självförståelse genom att reflektera över sitt eget liv. Identitet bygger alltså på en medvetenhet självreflektion. Giddens menar att idag har vår tekniska utveckling blivit så avancerad att avståndet mellan individ och samhälle samt tid och rum har förlorat all avstånd. Han menar att det finns mycket högre krav idag på individens originalitet och individualitet. Giddens påstår även att vi alla har psykologiska behov som format och skapat självet, såsom tidigare erfarenheter och upplevelser.59 I boken tolkar Giddens
författaren Rainwater som att det är våra egna ansträngningar som kommer att skapa vår identitet eftersom att vi hela tiden måste reflektera över hur vi uppfattar det som sker runt omkring oss. Giddens påstår att identitet är människors uppfattning om sig själva samt vad som betyder något för dem. Detta bygger på individens egenskaper som t ex kön, etnicitet samt samhällsklass. Giddens anser det finns en skillnad mellan två typer av identiteter. Den ena är ens sociala identitet den andra ens personliga identitet. Den sociala identiteten kan vara flera olika samtidigt som vävs samman tex kan man vara klasskamrat, familjemedlem, lagkamrat och bandmedlem samtidigt och axla olika ”roller” beroende på situationen. Man man tolka det som att den sociala identiteten kretsar runt hur lika man är varandra medan den personliga identiteten är den som 58 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur: Lund.
S418 ff
skiljer oss åt. I dagens samhälle har ungdomar en mycket stor frihet och att forma sin identitet genom internet. Det kan vara förvirrande med alla olika ”livstilar” som det finns tillgång att välja emellan. Giddens menar att ”livsstil” är något som man väljer utifrån en massa beslut som måste göras varje dag, t ex vad man ska ha på sig för kläder, vad man ska äta eller vilka man ska umgås med under sin fritid. Han påstår att även om det finns en rad möjligheter och förslag till livstilar så innebär inte detta att alla har tillgång till dem.60
3.2 Det sociala jaget – att möta andra
I nästkommande avsnitt diskuteras ett antal teorier om människan i samspel med andra människor. Inledningsvis diskuteras George Meads teorier om identitetsskapande i samspel med andra, därefter diskuteras teorier om den narcissistiska människan i den moderna tidsåldern. Efter det redogörs för Goffmans teorier om jaget och maskerna för att slutligen avslutas med reflektioner om självporträttets betydelse.
3.2.1 Meads symboliska samspel
På 1930-talet utarbetade socialpsykologen George Herbert Mead teorier om hur identitet skapas i samspel med andra människor. Han menade att en bild av det egna jaget sker på ett indirekt sätt, genom att möta andras reaktioner. Detta benämns som ett symboliskt samspel. Endast genom att betrakta oss själva indirekt kan vi bli varse om det egna jaget. För att åstadkomma denna indirekta betraktelse krävs vad Mead kallar för ”själv-andra-perception”.61 I mötet med en annan människa finns ingen självuppfattning utan
reflektionen över beteendet kommer i analysen av den andra människans reaktion på vårt beteende. För att tolka den andres uppfattning och tankar försöker personen sätta sig in i den andre personens uppfattning. Den andra människan fungerar som en spegel för jaget. Det lilla barnet använder främst den närmaste kretsen som spegel för byggandet av identitet. Med mognad kommer förmågan att vara mer generell och bedömningen av jaget går från att byggas på den signifikante andre till en mer allmän referensram – den generaliserande andre. Den generaliserande andre representerar samhällets generella krav. Med tiden blir också självet mer stabilt, vilket leder till att 60 Giddens, s103
man väljer sammanhang och umgänge där den egna jaguppfattningen välkomnas snarare än ratas i reaktionerna hos de andra.62
3.2.2 Den narcissistiska människans socialisation
I Ungdomsstyrelsens bok Arenor för alla – En studie om ungas kultur och fritidsvanor tar de upp den uppmärksammade tyske socialisationsforskaren Tomas Ziehes teori om hur ungdomar idag växer upp och socialiseras under helt nya villkor. I jämförelse med tidigare generationer förändras traditioner och vanor idag med ett mycket snabbar tempo. Enligt Ungdomsstyrelsen så påstår Tomas Ziehe att ungdomar idag har större möjlighet att spränga gamla mönster som är formade av sociala omständigheter.63 Detta
sker ofta samtidigt som ungdomar befinner sig i en livsfas där de är på väg att lämna barndomen för att stiga in i vuxenlivet. I denna fas i livet tillbringar ungdomar oftast en stor del av sin tid i skolan eller med sina vänner. De får därför dela större delen av denna period med många andra tonåringar som genomgår exakt samma fas i livet, nämligen att skapa sin identitet som vuxen. För många ungdomar kan detta vara en ganska omvälvande och svår tid eftersom de ska av samhället bli betraktade som individer med en egen identitet innan de själva hunnit förvärva en.
I boken Utvecklingspsykologi64 menar Ole Schultz Larsen att begreppet narcissism blev
ett centralt begrepp för ungdomsforskare under 1980-talet. Man menade, enligt Schultz Larsen, att ungdomarna blivit mer självupptagna och lustsökande men också osäkra, jagsökande och präglade av mindervärdeskomplex. Schultz Larsen refererar också han till Thomas Ziehe och talar om den narcissistiska socialisationstypen. Denna socialisationstyp hos ungdomar kännetecknas av en försvagad identitet, ökat bekräftelsebehov och ett ökat intresse av den egna personen. Detta menar Ziehe är ett uttryck för en förändrad socialisation i betydelsen hur människor präglas av sin omgivning från barndom till vuxenliv. Genom att undersöka socialisationstyper kan något om generella drag hos individer som växt upp under någorlunda lika förhållanden analyseras. Schultz Larsen menar att den narcissistiska socialisationstypen främst går att 62 Evenshaug & Hallen, s 410-411
63 Larsson, Bengt. (2005). Arenor för alla – En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Ungomsstyrelsen. Hämtad från ungdomsstyrelsen.se Sid 15
finna främst i de områden där den kapitalistiska utvecklingen är mest framgångsrik, exempelvis i storstäderna som också är det område där ungdomarna i denna uppsats lever i.65
Bakom utvecklingen av en narcissistisk socialisationstyp finns flera faktorer: en förändring i normer och värderingar, förflyttat fokus från kollektiv till individ, ett utvecklat konsumtionssamhälle, globalisering och en annorlunda livssituation för de barn som växer upp i detta förändrade samhälle. Schultz Larsen menar att den snabbhet med vilken samhället utvecklas och förändras leder till ökade möjligheter för unga i en intensiv identitetsutveckling att experimentera med tillvaron. Här kan återigen hävdas en gemensam nämnare med De Zengotitas tankar om valmöjligheterna i identitetsskapandet och Eriksons iakttagelse om det pluralistiska samhällets fallgropar för identitetsskapandet. Även Schultz Larsen pekar på hur livssituationen blir mer osäker för de unga. De unga kan inte längre förankra sin identitet i gamla värderingar och åsikter och äldre förebilders livserfarenhet blir mindre viktig då deras livssituation inte alls liknar den situation som de unga befinner sig i. Schultz Larsen menar också att media bidragit till att unga är mer medvetna om de vuxnas egna svagheter och osäkerhet vilket leder till större möjlighet att genomskåda och förkasta deras sätt att leva. Sammantaget leder detta till mer instabilt identitetsskapande där den ungas tillvaro präglas mer av ensamhet i sökandet efter identitet. Detta leder också enligt Schultz Larsen till en ökad fokusering på det egna jaget. I samspel med förändringarna vad gäller normer och värderingar finns ett förflyttning i fokus till ett mer individcentrerat samhälle. Schultz Larsen pekar på hur människor ofta lever i flera olika miljöer: arbete, hem, skola och fritid. Detta leder till att människor som lever nära varandra ändå kan ha väldigt olika livssituation. Att göra ett positivt intryck samt förmågan att passa in i flertalet olika roller blir viktigare i kontakten med andra människor. Detta hör också enligt Schultz Larsen samman med möjligheten att välja hur det egna livet ska vara. Denna möjlighet kan också ses som ett krav på förmåga att satsa på sig själv. Schultz Larsen menar att ungdomar är medvetna om att de har stort inflytande i hur deras liv ska bli vilket också det leder till ökad narcissism. En ökad narcissism tar sig lätt uttryck i ett 65 Schultz Larsen, s165ff
behov av att med symboler uttrycka vår personlighet och i ett samhälle präglat av konsumtion och krävande ideal blir det kroppsliga uttrycket betydelsefullt i utvecklingen av det egna jaget. Schultz Larsen anser vidare att människor idag har ett större behov av att vara en betydande del av ett socialt sammanhang – att vara någon snarare än något. Detta leder till ett behov av att ha en tillhörighet och bli igenkänd bland likar. 66
3.2.3 Jaget och maskerna
Den amerikanske professorn i antropologi och sociologi Erving Goffman menar i bok Jaget och maskerna att vi alla tar på oss olika masker för att representera oss själva. Vi har en mask på jobbet, en i skolan, en med familjen och en när vi handlar i affären. Goffman menar att vi hela tiden agerar som om vi vore på en teaterscen och att det är bara bakom kulisserna som vi verkligen är oss själva. När vi befinner oss på ”scenen” sker flera saker som vi tar hänsyn till. Vi måste agera mot varandra som ”rollgestalter” på scenen och vi måste agera inför vår ”publik”. Vi är dessutom även åskådare av varandra och därav en del av publiken. Goffman anser detta gör spelreglerna eftersom jaget är både en roll som vi tilldelats men även en vi har skapat själva utifrån våra drömmar. Goffman menar att som en del av vår socialisationsprocess brukar vi oftast ge en idealiserad bild av oss själva. 67 När vi senare observerar varandra bedömer vi om
intrycket känns falsk, äkta, hycklande eller genuint. De tvivel vi har stärks eller försvinner när vi analyserar varandras små symboler eller tecken som är svåra eller till och med omöjliga att förfalska. 68 Vi avgör därför om andra människor är ”falska ”
genom att vi avkodar de symboler och deras beteenden. Detta kan ske antingen genom möten eller genom visuella bilder ”när vi kommer underfund med att någon som vi har att göra med är en bedragare och en komplett bluffmakare är den upptäckt vi gör i själva verket den att att han inte hade rätt att spela den roll som han spelade, att han inte var en godkänd innehavare av den ställning han gjort anspråk på”.69 Goffman påstår att när en
individ påtar sig en etablerad social roll finner han/hon oftast att en fasad redan har 66 Schultz Larsen, s 168ff
67 Goffman, Erving. (1959) Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik. Norstedts akademiska förlag: Stockholm. s39
68 Goffman, s 56 69 Goffman, s 56
skapats för den. Individen kan vara motiverad av att upprätthålla denna fasaden eller att åta sig uppgiften att försöka eftersträva den. Goffman menar att det väldigt sällan skapas helt nya fasader utan att de flesta bara väljer en som är för dem lämplig och tillgänglig.
70
3.3 Att skapa en bild av sig själv – självporträtt och identitet
Människan har sedan länge fascinerats av sin egen spegelbild och avbild. Självmedvetenheten har påverkat konsten där gestaltandet av jaget funnits i många olika tid och rum. Det intressanta med självporträtt är att de inte bara gestaltar sin upphovskvinna/man utan visar även ett utsnitt från en speciell tid genom att konstnären/konstnärinnan sätter sig själv i ett sammanhang. Ett självporträtt visar betraktaren konstnärens egna självbild och hur denne uppfattar världen runt omkring sig. 71 Det är lätt att dras till ett porträtt av en annan människa, kanske eftersom att
bilden av en annan människa fungerar som någon slags spegel där vi möts ansikte mot ansikte. Vår föreställning om vad ett självporträtt är baseras på alla de självporträtt som vi tidigare har sett. Ett självporträtt är en gestaltning av något som vi egentligen inte kan se nämligen vår egen syn på oss själva. Vi måste därför använda symbolspråk där symbolerna är kulturella konventioner för att kunna gestalta oss själva. För att ett självporträtt ska kunna förmedla rätt budskap som upphovskvinnan/mannen har tänkt måste symbolerna och bildkoder användas rätt. Ofta i självporträtt är det blicken och ansikte som kommunicerar med betraktaren.72 Om personen som är avbildad tittar bort
eller vänder bort ansiktet förmedlar detta något slags avståndstagande medan om blicken är riktad framåt möter den betraktaren. Om man vänder bort sin blick i ett självporträtt kan det uppfattas som att man försöker skydda sig ifrån betraktaren. Det kan vara så att när man vänder bort blicken i ett självporträtt då vänder bort blicken från sig själv, för i ett självporträtt blir ju ”konstnären” både modell och betraktare av sig själv. Både blicken och själva ansiktet anses av många vara vår känsligaste punkt och representerar mötet mellan människor. 73 Genom att möta vår egen blick får vi alltså
70 Goffman, s 33
71 Peterson, Karolina. (2008) Svenska självporträtt – från Zorn till samtid. Mjellby Konstmuseum: Halmstad, s8
72 Peterson, s26 73 Peterson, s 32
även möta vårt egna jag.
I boken Bilder av tonårsflickor beskriver Anette Göthlund om hur hon genom att studera konkreta och visuella bilder kan få en inblick i tonårsflickors inre bilder. Göthlund menar att det alltid finns ett samspel mellan det inre och det yttre och att man ofta iscensätter det möjliga självet form av något kroppsligt. Göthlund menar att t ex Modesty Blaise fungerar som en fiktiv förebild men att att de kvinnor som unga flickor möter i sin vardag, t ex sin mamma, lärare eller släktingar, bidrar med att skapa olika versioner av hur de senare kan vara som kvinna.74 Göthlund diskuterar hur olika
kulturers representationer av kvinnor påverkas av en mängd normer och föreställningar som sedan även styr den visuella bilden. Göthlund menar att ett tydligt exempel hos många tonårstjejer är att de koncentrerar sig på de estetiska uttrycken kring stil och utseende för att kunna testa olika iscensättningar av ett vuxet kvinnojag.75 I Göthlunds
slutdiskussion kommer hon fram till att ”när flickor skapar bilder av sig själva så försöker de att förmedla yttre bilder som ska stämma överens med de inre bilder som de bär på”. 76 Hon menar att tjejernas iscensättande kan liknas med ritualer som de utför för
att skapa ett nytt och annorlunda jag. Hon menar att bilderna kan mer liknas vid ett identitetsarbete än att det bara är ett slags rollspel. Det innebär att en konstruerad bild av sig själv, skapad för att presentera sig själv för omvärlden, är ett sätt att känna sig delaktig i manusarbetet till de föreställningar man kommer att delta i framtiden.77
4 Metod
4.1 Metodval
För uppsatsen valde vi att genomföra två kvalitativa intervjuer i gruppformat med fyra ungdomar i varje grupp. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod i linje med Trosts argument om att den kvalitativa metoden lämpar sig väl där undersökningens syfte är att förstå och kartlägga människors resonemang, attityder och handlingsmönster.78
74 Göthlund, Anette. (1997) Bilder av tonårsflickor – Om estetik och identitetsarbete. Avhandling: Linköpings Universitet, s 74
75 Göthlund, s 140 76 Göthlund, s 193 77 Göthlund, s 194
Gruppformatet valdes eftersom vi ville i så stor utsträckning som möjligt ha en intervjuform som låg nära ett normalt samtal för att mer effektivt kunna se attityder och samtalssätt ungdomarna emellan. En kvantitativ metod hade inte gett oss samma möjlighet att ställa följdfrågor, vi hade inte heller kunnat iaktta samspelet mellan ungdomarna, något som visat sig ge värdefull information för uppsatsen. Patel och Davidson menar i Forskningsmetodikens grunder att den kvalitativa intervjun mer än den kvantitativa syftar till att få inblick i den intervjuades liv och uppfattningar vilket var vad vi.79 De menar vidare att man i den kvalitativa intervjun aldrig kan bestämma
sig för ett ”rätt” svar på sina frågor i förväg eller formulera svarsalternativ för den intervjuade. I linje med detta så ställde vi enbart öppna frågor och gav även utrymme för att lägga till följdfrågor och vara spontana i intervjuögonblicket om ytterligare intressanta frågeställningar väcktes. Detta ledde till att intervjun hade en relativt låg grad av strukturering för att borga för ett öppet samtal med interaktion från både de fyra respondenterna samt de två intervjuarna.
4.2 Urval
För uppsatsen intervjuades åtta ungdomar i gruppintervju om fyra i varje grupp. Ungdomarna kom från år tre på medieprogrammet. I grupp 1 bestod respondenterna enbart av kvinnor, i grupp 2 var könsfördelningen jämn. Denna uppdelning representerar relativt väl könsfördelningen på programmet som har en övervägande del kvinnliga elever. Urvalet grundades på frivillighet, de som svarade ja på förfrågan om att bli intervjuad deltog i undersökningen. Dock sågs det till att specifikt två manliga deltagare fanns med för att säkerställa att inte hela urvalsgruppen bestod av flickor.
4.3 Genomförande och bearbetning
Inför undersökningen gjorde vi ett dokument med frågor som var indelade i fyra kategorier: bakgrund, identitet, digital kompetens och bildexempel. Dessa övergripande teman tjänade som struktur för oss och redogjordes inte för i intervjuögonblicket. Intervjuerna genomfördes 17 september 2009 av bägge uppsatsförfattarna, på elevernas egen skola. Intervjuerna varade i ca 45 minuter per grupp. Vi hade inte satt någon 79 Davidson, Bo & Patel, Runa. (2003, tredje upplagan). Forskningsmetodikens grunder.
tidsgräns innan utan lät ungdomarna tala tills de själva kände att de var färdiga. Intervjuerna spelades in dels på digital diktafon, dels på mobiltelefon för att göra en backup ifall den ena inspelningen skulle visa sig vara av dålig kvalitet. Därtill fördes anteckningar om kroppsspråk, i de tillfällen då kroppsspråket var extra talande, för att inte missa denna aspekt av samtalet. Därefter transkriberades intervjuerna och finns med som bilaga till uppsatsen.
Med intervjuerna avsåg vi att göra en kvalitativ undersökning med en specifik grupp av elever, i detta fall elever med ett troligtvis stort intresse av att använda digitala medier. Genom att ta Medierådets siffror i beaktande vad gäller ungdomars medievanor menar vi att det går att anta att ungdomar i stort använder sig i stor utsträckning av internet och sociala forum på internet, samt att de också tar bilder som är möjliga att ladda upp på nätet. Det bör tas i beaktande att eleverna utgjorde en relativt homogen grupp, de är alla i samma ålder samt av svenskt ursprung. I grupp 1 föreföll det som att alla deltagarna var goda vänner, samtalet kännetecknades av snabba replikskiften, mycket skratt och en del interna skämt. Flickorna i grupp 1 var mycket pratglada och intensiva i sina personligheter. I grupp 2 var vänskapsbanden inte lika tydligt etablerade, dock kände deltagarna varandra sen innan genom att gå i samma klass. Deltagarna i grupp 2 var också lugnare i sina personligheter, replikskiftena kännetecknades mer av turtagning och de bekräftade varandras utsagor mer genom nickningar än i grupp 1 som oftare bekräftade varandra genom att spinna vidare på vad de talade om.
Vi eftersträvade att ha ett så fritt samtal som möjligt mellan deltagarna för att bättre kunna fånga upp attityder och samtalssätt dem emellan. Vi ville också undvika att samtalet anpassades efter oss som vuxna och lärarstuderande vilket motiverade gruppformen väl. Våra frågor var av öppen karaktär och berörde olika infallsvinklar på ämnet. Intervjuerna avslutades med att deltagarna fick se fyra självporträtt från Bilddagboken.se. Deltagarna uppmanades att berätta vad de såg på bilderna, vilken uppfattning de fick av fotografen/personen och vilket syfte de trodde att personen haft med bilderna. De fick också svara på frågan om de upplevde bilderna som vanligt förekommande.
4.4 Tillförlitlighet och etiska aspekter
Davidson och Patel menar att den transkription som sker av en inspelad intervju alltid innebär att underlaget påverkas i processen att förvandla de talade orden till text. Framförallt beror detta på skillnaden mellan det talade och det skrivna där det i det skrivna ordet inte är lika lätt att få fram undertexter i språket såsom ironi, samt att gester och tonfall inte kommer fram.80 Vi har gjort vårt bästa för att få med betydelsefulla
gester i intervjutillfället genom att föra skriftliga anteckningar om dem. I transkriptionsprocessen har dessa gester markerats i text samt att tonfall och ironi markerats de gånger det varit uppenbart på bandet att sådana effekter använts av respondenterna. Trots det så är det givetvis möjligt att missa dessa undertexter eller att tolka in olika beteenden i den skrivna texten som inte fanns där i taltillfället. Davidson och Patel menar att det är viktigt att även ta upp resultat av intervju som motsäger det man har för avsikt att bevisa.81 Vi menar dock att vi inte har stött på några extrema
motsägelser i vårt resultat. Genom att vidare publicera de transkriberade intervjuerna finns också möjligheten att säkerställa validiteten för detta påstående. Trots menar att gruppintervjuer kan vara negativa eftersom det kan vara svårt för mer tystlåtna personer att komma till tals och de pratglada tar över. Vidare menar han att stämningen lätt kan kännas spänd när tystnad uppstår. Grupper påverkas också alltid av sociala konstruktioner vilket kan påverka resultatet negativt.82 Allt detta känner vi igen något
från båda intervjuerna. I grupp 1 var all respondenterna pratglada vilket gjorde att de fick kämpa en del om talutrymmet. Det gjorde också att det ibland inte gick att transkribera vad de sa då alla talade samtidigt. I grupp 2 var de mer tystlåtna och stämningen uppfattades stundtals som något spänd när tystnad uppstod. I grupp 2 fanns också tendensen att en av de intervjuade männen ofta talade samtidigt som de andra respondenterna, något som vi inte lade märke till förrän intervjun transkriberades. Vi menar dock att fördelarna med gruppintervju övervägde nackdelarna i det här sammanhanget.
Vad gäller etiska aspekter av intervjun så informerades de deltagande innan intervjun om intervjuns syfte och vad intervjun skulle användas till. De deltagande informerades 80 Davidson & Patel, s 104
81 Davidson & Patel, s 127 82 Trost, s 46
