Samarbete önskas – Studie- och yrkesvägledare om arbetet med praon i grundskolan

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Samarbete önskas

Studie- och yrkesvägledare om arbetet med praon i grundskolan

Collaboration wanted

Study and Career guidance counselors about work experience in Secondary school

Matilda Petersson

Amy Svensson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30

Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Niklas Gustafson

3

Sammanfattning

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik.

Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets-livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin.

Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

Nyckelord: arbetslivskunskap, grundskola, praktisk arbetslivsorientering, prao, studie- och yrkesvägledare

4

Förord

Ett stort tack till våra informanter för att ni delat med er av kunskap och tagit er tiden för trevliga pratstunder.

Tack till vår handledare Niklas Gustafson som har kommit med förslag och feedback som har hjälpt oss vidare i processen. Tack för att du har litat på vår förmåga och stöttat oss.

Sist vill vi tacka varandra för gott samarbete.

Arbetsfördelning

I den här uppsatsen har vi strävat efter att göra det mesta tillsammans och fört kontinuerliga dialoger för att skapa ett enhetligt språk samt en röd tråd genom hela uppsatsen. Vi har delat upp den tidigare forskningen mellan oss. Matilda har främst ansvarat för 2.1

Ungdomar och arbetsmarknaden och 2.2 Skola och arbetsliv medan Amy har ansvarat för 2.3 Praktisk arbetslivsorientering och 2.4 Studie- och yrkesvägledaren – en länk mellan skola och arbete. Vi har tagit gemensamma beslut om vad vi ville belysa i tidigare

forskning. Teori, metod, resultat, analys och diskussion har författats tillsammans. Vi har även genomfört intervjuerna och transkriberingarna ihop. Vi har båda ansvarat för allt som finns i uppsatsen och hjälpt varandra att utveckla våra tankar och idéer. Korrekturläsningen har vi gjort var för sig och ändrat på det som behövdes.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar... 8

1.2 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Ungdomar och arbetsmarknaden ... 10

2.2 Skola-arbetsliv ... 11

2.3 Praktisk arbetslivsorientering ... 12

2.4 Studie- och yrkesvägledaren – en länk mellan skola och arbete ... 14

2.5 Sammanfattning ... 15

3. Teoretiska utgångspunkter ... 16

3.1 Systems Theory Framework ... 16

3.2 The School System ... 17

3.3 Careership... 19 3.4 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Metodval... 21 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 22 4.3 Datainsamling... 23 4.4 Analysmetod... 23 4.5 Etiska ställningstaganden ... 24 5. Resultat ... 26 5.1 Vikten av prao ... 26

5.2 Studie- och yrkesvägledares förutsättningar ... 28

5.3 En önskan – fungerande prao ... 30

5.4 Sammanfattning ... 33

6. Analys ... 34

6.1 Förutsättningar som avgörande för kontakten med arbetslivet ... 34

6

6.3 Arbetslivserfarenheter som grund ger möjligheter... 37

6.4 Sammanfattning ... 38

7. Diskussion ... 40

7.1 Resultatdiskussion ... 40

7.2 Metoddiskussion... 42

7.3 Teoridiskussion ... 43

7.4 Förslag på vidare forskning ... 44

Referenslista ... 45

7

1. Inledning

I flera studier har det visat sig att ungdomar saknar kunskap om arbetslivet, vilket i längden kan påverka deras anställningsbarhet. Arbetsmarknadsforskare Henrik Malm Lindberg och Sofia Herrström (2016, 4) menar att ungdomar inte får den kontakt med arbetslivet som de skulle behöva. På grund av detta får de inte möjlighet att ta till sig de praktiska erfarenheter som behövs för att välja yrke och bli anställningsbara. Detta är något som även kan ses internationellt i David Messers (2018) forskning. I Storbritannien slog arbetsgivare larm om hur ungdomar saknar viktiga arbetslivskunskaper i form av förmågor och färdigheter för att hantera ett yrke, vilket har lett till att skolorna införde den praktiska arbetslivsorienteringen.

I Sverige har praon funnits sedan 1950 (Malm Lindberg och Herrström 2016, 5) men 1991 fick kommunerna ansvaret över skolan och i samband med det avreglerades den obligatoriska praon. Det har lett till att flera skolor antingen har minskat eller avvecklat den helt, trots att den ses som det mest centrala och betydelsefulla för att ge elever kunskap om arbetslivet i grundskolan (Skolinspektionen 2015 och Malm Lindberg och Herrström 2016, 12).

Detta är något som Sveriges nuvarande regering också är medvetna om. I Utbildningsutskottets betänkande 2017/18: UbU9 (2018, 8-9) skrivs det att den praktiska arbetslivsorienteringen är en viktig del i att bistå elever med kunskap om krav och förutsättningar i arbetslivet. Den kan bidra med ett underlag inför deras val av utbildning och yrkesinriktning. Med anledning av detta har det bestämts att praon i grundskolan ska vara obligatorisk.

I och med denna bestämmelse synliggörs flera problem, bland annat att det råder en brist på praoplatser, vilket har resulterat i en stressig arbetssituation för den personal som arbetar med organiseringen av praon (Lärarförbundet 2017). Även om det är huvudmannen som bär ansvaret för att ordna praoplatser till alla elever i grundskolan har de flesta skolor valt att lägga ansvaret för prao på studie- och yrkesvägledaren (Skolverket 2018, 9 och Svenskt

8

Näringsliv 2015). Studie-och yrkesvägledarens referensorgan har reagerat på den nya lagen och menar att det ligger en mängd svårigheter i det, bland annat med att ordna praoplatser till samtliga elever på en skola. Det menas att det är en tidskrävande uppgift som medför mycket administration för studie-och yrkesvägledaren (Lärarförbundet 2017).

Till hösten 2018 ska den praktiska arbetslivsorienteringen bli obligatorisk i grundskolorna. Av den orsaken har det framförts synpunkter om dess organisering och vi är intresserade av att studera hur studie-och yrkesvägledare vill arbeta med praon för att öka elevers arbetslivskunskap. Det är ett studieområde som kan vara av vikt för inte bara studie- och yrkesvägledare, utan också övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar som har behov av en ökad kunskap om arbetslivet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan. Vi ställer oss följande frågor:

o Hur upplever studie- och yrkesvägledare förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet?

o Hur vill studie-och yrkesvägledare arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? o Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbetslivskunskap enligt studie- och yrkesvägledare?

1.2 Disposition

I kapitel två presenteras den tidigare forskning vi har valt att lyfta fram i förhållande till syfte och frågeställningar. Den visar att praon ofta är elevernas enda förberedelse inför arbetslivet och att det finns ett behov av att sammanlänka skola-arbetslivsområdet. I kapitel

9

tre beskriver vi studiens teoretiska utgångspunkter och dess begrepp som senare kommer användas i vår analys. Kapitel fyra innehåller en redovisning av vårt metodval, urval, datainsamlingsmetod, analysform samt etiska överväganden som vi har tagit hänsyn till i studien. Vidare i kapitel fem redogör vi för våra resultat utifrån vår insamlade empiri. Analysen sker i kapitel sex, där vi använder oss av våra teoretiska begrepp för att ge svar på våra frågeställningar. Slutligen diskuterar vi studiens resultat, metodval och de teoretiska utgångspunkterna i kapitel sju. Vi ger också förslag på vidare forskning innan vi avslutar med våra egna reflektioner.

10

2. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning i fyra olika teman: Ungdomar och

arbetsmarknaden, Skola och arbetsliv, Praktisk arbetslivsorientering och Studie-och yrkesvägledaren - en länk mellan skola och arbete. Forskning som gjorts om ungdomars

väg till arbetsmarknaden kommer att redogöras för. Vi presenterar också skola-arbetslivsområdet där vi redogör för begreppet skola-arbetsliv och en rapport med syfte att gestalta hur tre grundskolor arbetar med skola- och arbetslivsfrågor. I relation till det området presenteras även forskning om prao och tidigare forskning som gjorts om studie- och yrkesvägledaren som länk mellan skola och arbete. I fortsättningen kommer vi att använda oss av benämningarna prao och praktisk arbetslivsorientering.

2.1 Ungdomar och arbetsmarknaden

Professor Jonas Olofsson och lektor Alexandru Panican (2013, 50-51) ger en övergripande bild av ungdomars och unga vuxnas etableringsvillkor och deras utanförskap i Sverige från 1990-talet till idag. I det svenska samhället har ungdomsarbetslöshet uppträtt som en stor utmaning och förutsättningarna för ungas etablering på arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar de senaste decennierna.

Olofsson och Panican (2013, 52) menar att ungdomar generellt befinner sig i underläge när det gäller konkurrens om arbeten gentemot äldre och medelålders. Författarna ger en rad olika förklaringar där de bland annat menar att ungdomar antas vara mindre produktiva i jämförelse med individer som har mer erfaren arbetskraft, då de inte har samma mängd erfarenhet som de äldre. Dessutom hävdar författarna att det finns en ovillighet hos arbetsgivare att ta risker, vilket medför att de hellre anställer individer som har tidigare erfarenheter av likartade arbetsuppgifter. Avståndet mellan skola och arbetsliv tolkas som

11

ett kritiskt problem för ungdomars etablering i arbetslivet (Bäckman et al. refererad i Olofsson och Panican 2013, 68). Trots att det redan existerar en del insatser vars syfte är att främja ungas omställning och övergång från skola till arbete, tycker författarna det är uppenbart att det finns ett behov av ytterligare kompletterande insatser (Olofsson och Panican 2013, 69).

En sådan insats kan vara prao. Lennart Henrysson (1994, 143) förmedlar i sin doktorsavhandling att kuratorer och studie- och yrkesvägledare som han har intervjuat har den allmänna uppfattningen att elever inte är redo för arbetslivet. De tycker att eleverna saknar en tydlig skildring av arbetslivet men anser att den kan förbättras genom praon, vilken är den huvudsakliga förberedelsen och därmed få en större inblick i arbetslivet.

2.2 Skola-arbetsliv

I relation till vårt syfte och frågeställningar kan vi se att begreppet skola-arbetsliv kommer in i bilden. Det är nämligen ett begrepp som utvecklades då arbetslivet blev allt mer osynligt för unga. Universitetsadjunkt Karin Hirasawa och universitetslektor Åsa Sundelin (2003, 3-4) beskriver det som föreningen av skola och arbetsliv som skolan förväntas göra. Upplevelser av själva arbetet med skola och arbetsliv är relevant utifrån problemområdet då det saknas tydliga riktlinjer om hur det ska organiseras ute i kommunerna.

Hirasawas och Sundelins (ibid) övergripande syfte med rapporten har varit att gestalta hur det arbetas med och önskas arbeta med skola och arbetslivsfrågor vid tre grundskolor. Författarna ger en kort bakgrund till den praktiska arbetslivsorienteringen som är en del av skola-arbetslivsområdet. Studie- och yrkesvägledare, lärare och elever har intervjuats för att få en bild av deras föreställningar kring området skola-arbetsliv.

Vad som kan ses i Hirasawas och Sundelins resultat (2003, 40-41) är att några av önskemålen från vägledare är att praon ska lagstadgas och att de vill ha egen undervisningstid för att kunna undervisa eleverna om arbetslivet. En studie-och yrkesvägledare i deras studie nämner också att den inte ser sig själv som en expert på arbetslivet och menar att undervisningen i så fall ska vara i samarbete med lärarna (ibid).

12

De övergripande resultaten av elevernas föreställningar och tankar om skola och arbetslivsområdet är att det är förvirrande på så sätt att de inte kan knyta an till undervisningen om arbetslivet. Detta på grund av att de inte förstår syftet med de uppgifter som ska göras och vad skolan vinner på det. Men det lyfts också fram utvecklingsområden, till exempel att praon skulle kunna förändras med avsikten att likna arbetslivet ännu mer (Hirasawa och Sundelin 2003, 56, 66).

Att eleverna är förvirrade och har svårt att se samband mellan skolan och arbetslivet kan också ses i Henryssons doktorsavhandling (1994, 34). Han argumenterar för att skolan borde bli bättre på att sammanföra arbetslivsfrågor i den teoretiska och praktiska undervisningen för att på så sätt skapa en medvetenhet hos eleverna.

2.3 Praktisk arbetslivsorientering

Forskaren och författaren Anders Lovén (2014, 182) skriver att begreppet pryo (praktisk yrkesorientering) gavs det nya namnet prao som infördes med en ny läroplan Lgr 80, och den blev då samtidigt obligatorisk. Anledningen till att namnet ändrades var att man nu ville belysa att det inte enbart handlade om att ge elever yrkeskunskap, utan det menades att nu skulle också allmän kunskap om arbetslivet införskaffas.

Henrik Malm Lindberg och Sofia Herrström (2016, 3) skriver i sin rapport att syftet är att undersöka funktionen med praon i grundskolan. Författarna argumenterar utifrån syftet att mycket tyngd har lagts på det teoretiska lärandet medan det praktiska lärandet har fått stå tillbaka. Det kan ses som problematiskt, då den praktiska arbetslivsorienteringen fyller en funktion för ungdomar som lever i ett samhälle med få kontakter till arbetslivet. Författarna hävdar att praon kan hjälpa ungdomar att skapa en plats på arbetsmarknaden och att den är en bidragande roll för elevers val och väljande när det kommer till studier och yrken (ibid).

Utifrån Malm Lindbergs och Herrströms (2016, 14) syfte ställer de sig frågan om organiseringen av praon skiljer sig åt i de olika kommunerna. Författarna menar att det är en relevant fråga då det är upp till huvudmannen att besluta om hur skolan arbetar med att

13

integrera arbetslivet i skolan. De har använt sig av en kvantitativ metod och skickat ut enkäter till både kommunala och fristående grundskolor.

Det som Malm Lindbergs och Herrströms (2016, 23) studie visar är att praon fortfarande spelar en viktig roll och fyller speciellt en betydande funktion för studiesvaga elever. Författarna menar att praon ska ge elever vetskap om hur arbetslivet fungerar och utifrån den kunskapen ska de kunna genomföra mer medvetna val vad gäller framtida studier och yrken. Dessutom menar författarna att praon utgör det första inträdet i arbetslivet och på det sättet kan de erfara normer som existerar i samhället. De anser att dessa faktorer är av minst lika stor betydelse i dagens samhälle och anser därför att praon fortfarande är av yttersta vikt och ett moment som borde behållas.

Praons betydelse för elever har även uppmärksammats internationellt vad gäller elevers framtida anställningar. David Messer (2018) skriver att olika aktörer runt omkring i Storbritannien under en längre tid varit bekymrade över ungdomars brist på arbetslivsfärdigheter, vilket ledde till att prao infördes i skolorna. Studier som gjorts av effekter av praon i Storbritannien har visat att ungdomar och arbetsgivare upplever att ungdomarna har tillförskaffat sig fler färdigheter som kan omsättas i arbetslivet. Färdigheter som bland annat lyfts fram är allt från kommunikation till hur samarbete sker med andra.

Då nästan alla ungdomarna i Messers studie ansåg att de hade uppnått flera höga nivåer av arbetslivsfärdigheter, reflekterar Messer över det. Han menar att kritik kan riktas mot hans forskning eftersom ungdomarna värderar sina erfarenheter av praon alltför högt. Men Messer menar att det också betyder att ungdomarna har fått stärkt självförtroende, vilket i längden gör de mer attraktiva på arbetsmarknaden (ibid).

Henryssons (1994, 141-143) doktorsavhandling visar också på ökat självförtroende bland elever som har varit på prao, då de får prova på nya uppgifter och på så sätt utveckla sina

färdigheter. Författaren har intervjuat skolpersonal vars gemensamma uppfattning är att eleverna uppnår en ökad självtillit och framförallt ett ökat självförtroende genom praon. Flertalet elever menar att den har gett dem en djupare kunskap om arbetslivet än till exempel om de endast skulle ha tagit del av den i undervisningen. Många elever menade också att praon var viktig när det gällde att klara av sin första anställning (Henrysson 1994,

14 133).

Ett dilemma som kan ses i Henryssons (1994, 145-149) doktorsavhandling är att studie-och yrkesvägledare anser att det inte finns tillräckligt med lämpliga platser till alla elever. Det menas att det kan få negativa följder, speciellt eftersom flertalet av eleverna är eniga om att den egna praktiska erfarenheten skapar de bästa förutsättningarna för hur arbetslivet fungerar. Skolpersonalen i Henryssons doktorsavhandling tror att en bidragande faktor till att elever inte är redo att möta arbetslivet beror på att skolan inte interagerar med organisationer som finns utanför skolan. Utifrån det drar Henrysson slutsatsen att skolan är en isolerad organisation i samhället med bristande kontakter inom arbetslivet.

2.4 Studie-och yrkesvägledaren - en länk mellan skola och

arbete

Begreppet studie- och yrkesvägledning infördes i början av 1900-talet och började användas alltmer i skolorna 1993, då det blev möjligt att erhålla examen som studie- och yrkesvägledare. Enligt Malm Lindbergs och Herrströms (2016, 10) rapport erkändes yrket i skolan samtidigt som praon infördes och gavs då ansvaret för att utarbeta praon. Innan dess hade studie-och yrkesvägledarna arbetat med att vägleda individen i brytpunkten mellan skola och arbetslivet, men allt eftersom utbildningssystemet utvecklades blev också studier och utbildningar en del av studie-och yrkesvägledarens ansvarsområde (Lovén 2014, 179). Enligt Skolverket (2018) är det huvudmannens ansvar att se till att skolan uppfyller målen med den praktiska arbetslivsorienteringen, men som det ser ut finns det inte några direkta riktlinjer som indikerar vem det är som ska organisera praon (Svenskt Näringsliv 2015). Malm Lindbergs och Herrströms (2016, 10) rapport talar däremot om hur praon ingår i studie-och yrkesvägledningen och menar att studie-och yrkesvägledaren kan ses som en länk mellan skolan och arbetslivet för att underlätta elevers val när det gäller utbildningar och yrken. Författarna menar därför att studie-och yrkesvägledarens roll, framförallt ska ses som en resurs som stärker eleverna i deras val när det kommer till studier och yrken.

15

För att undvika otydlighet i yrkesrollen och effektivisera den menar Lektor Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen (2011) att skolledningen borde främja och stödja studie-och yrkesvägledaren i dennes arbete. Att stöd kan behövas ges till studie-och yrkesvägledaren kan man också se Malm Lindbergs och Herrströms (2016, 7) rapport. Författarna skriver att kraven på studie-och yrkesvägledaren har ökat då människan är mer påverkad av de förändringar som sker både i samhället och i omvärlden. Förändringar som nämns är den ökade valfriheten och mängden valalternativ inom den kommunala skolan. Malm Lindberg och Herrström (2016, 10) belyser att flera tidigare studier har visat att studie-och yrkesvägledning har en märkbar inverkan på elever, vilket de menar visar sig i färre avbrutna studier och att studieresultaten har blivit bättre. Detta menar författarna kan ses internationellt också, då forskning som har gjorts inom begreppet livslångt lärande menar att studie-och yrkesvägledning skapar positiva effekter både hos individen och i samhället. Detta på grund av att studier blir mer länkade till arbetsmarknaden (ibid).

2.5 Sammanfattning

Det som framkommer av vår tidigare forskning är att många elever saknar insyn och kunskap om arbetslivet, vilket komplicerar deras arbetssökande och insynen i kopplingen mellan skola och arbetsliv. En huvudsaklig kontakt som skolan har med arbetslivet är praon. Därför har vi valt att belysa forskning som behandlar vikten av praon och hur den är organiserad på skolorna. Forskningen visar i många fall att praon är den enda förberedelsen elever får inför mötet med ett kommande arbetsliv. Eftersom studie- och yrkesvägledaren oftast har det övergripande ansvaret att ordna med praon anser vi också att det är viktigt att belysa yrkesrollen. Vidare har vi även belyst forskning som behandlar hur studie-och yrkesvägledare vill arbeta med skola-arbetsliv för att skapa en medvetenhet hos eleverna gällande kopplingen mellan skola-arbetsliv. Denna tidigare forskning är relevant för vårt syfte och problemområde då vi vill få en förståelse för studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. I nästa kapitel redogörs det för studiens teoretiska utgångspunkter.

16

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för vår analys. Vi inleder med att förklara Systems Theory Framework of Career Development (STF) utvecklat av professorna Wendy Patton och Dr Mary McMahon. Vi har valt att inkludera STF för att närmare förklara rekursivitet, förändring över tid och slumpen. Vi kommer främst att använda oss av skolmodellen som återfinns i STF som ämnar att förklara hur skolan borde ser ut för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val och hur de olika begreppen inom modellen samverkar med varandra. Vi har också valt att använda oss av

Careership teorin som professorerna Phil Hodkinson och Andrew Sparkes har tagit fram.

Det är en karriärteori som ämnar beskriva hur beslut tas utifrån vad människor bär med sig och var de befinner sig samt vad de ser som möjligt. Begreppen vi har valt inom teorin är

fält, handlingshorisont och kapital. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och en

beskrivning av hur vi vill använda oss av begreppen vi definierat för att analysera våra resultat i förhållande till våra frågeställningar.

3.1 Systems Theory Framework

Wendy Patton och Mary McMahon (2006, 195) har utvecklat Systems Theory Framework vilket är ett ramverk som innehåller flera karriärteorier och kommer hädanefter förkortas som STF. Dessa ramverk har som syfte att bilda en helhet med fokus på individen. STF modellen visar individen i ett kontextperspektiv och består av tre olika system och flera begrepp som genomsyrar samtliga system. De tre systemen är individsystemet, det sociala systemet och samhällssystemet. Individsystemet förklaras som att individen är ett eget system som består av flera influenser, till exempel ålder, självuppfattning och färdigheter. Det kontextuella systemet utgörs av det sociala systemet och samhällssystemet.

17

Det sociala systemet togs fram för att beskriva de olika sociala sammanhang som en individ befinner sig i under sin livstid och hur det påverkar synen på sig själv. Några av dessa kan vara utbildningsinstitutioner, familj och arbetsplatser (Patton och McMahon 2006, 199, 201-202). Samhällssystemet beskriver författarna som att det befinner sig längst ifrån individen men ändå är med och påverkar karriär och beslut. Några påverkansfaktorer i detta system kan vara arbetsmarknad, politiska beslut och geografiskt läge (Patton och McMahon 2006, 204).

Centrala begrepp inom STF är rekursivitet, förändring över tid och slumpen. Det första begreppet rekursivitet är hur de olika systemen interagerar med varandra men också hur det rör sig inom varje system. Det är påverkansfaktorer som interagerar med varandra och är återkommande samt förändras över tid och men som även kan påverkas av slumpen (Patton och McMahon 2006, 18). Begreppet förändring över tid är av relevans i modellen då Patton och McMahon (2006, 207) menar att karriärutveckling icke är linjärt utan ses istället som en cirkel eller ett kretslopp där dåtid, nutid och framtid påverkar individens val. Ett exempel på detta kan vara att vissa kompetenser eftersöks för ett arbete som kanske inte kommer att vara lika efterfrågade i framtiden, då kompetenser är något som vi tillförskaffar oss genom hela livet.

Begreppet chance kan vara en slump eller chans vilket kan avgöra vilka påverkansfaktorer som får betydelse i de olika systemen. Om slumpen inträffar i en del av ett system innebär det att slumpen automatiskt inträffar i ett annat system då de är sammanlänkade. Men denna sammankoppling behöver inte nödvändigtvis vara synlig för den enskilde individen, vilket då förklaras som en slumpartad händelse (Patton och McMahon 2006, 210).

3.2 The School System

Skolsystemet är ett system med flera olika inrättningar som påverkar varandra och utgår från en central kärna. I Pattons och McMahons (2014) skolmodell ses skolan i ett kontextuellt system där flera begrepp samspelar. I den innersta cirkeln ingår begrepp som

18

elever, skolledning, skolans riktlinjer, lärare, facilitator, läroplan och karriärutvecklingsprogram där vi tolkar det som att praon ingår. I den yttre cirkeln finns bland annat begrepp som politiska beslut, föräldrar, socioekonomisk status, arbetsmarknad och lokalsamhälle. Dessa begrepp samspelar med varandra och återkommer i dåtid, nutid och framtid. I modellen återfinns också begreppen rekursivitet, förändring över tid och slumpen.

Att skolan tas upp som ett system beror på att författarna ser den som en betydelsefull kontext som influerar ett livslångt lärande. Tiden som elever spenderar i skolan är endast en fas, men den ska inte underskattas eftersom skolan kan spela en stor roll i att lägga grunden för att unga människor ska kunna bli mer självständiga och driva sina egna karriärer. Patton och McMahon (2014, 331) uttrycker det som att det finns ett prompt behov av att individer ska lära sig genom hela livet och att skolan ska ses som ett system som kan främja det. De menar också att skolan har följt ett system som är linjärt, där alla ska passa in i en och samma mall, något som inte främjar lärande för framtiden. Skolsystemet har fått ta emot kritik i nästan tjugo år som riktar sig mot att det är ett föråldrat system och det har ifrågasatts ifall skolan har kapaciteten att på ett lämpligt och tillräckligt sätt förbereda unga människor inför framtiden (Patton och McMahon 2006, 273 och Patton och McMahon 2014, 332).

Det linjära och traditionella perspektivet har dock på senare år fått öppna upp för nya influenser allt eftersom samhället förändras och har då till exempel skapat kontakter med företag och föreningar i kommunen (Patton och McMahon 2006, 271). Trots det menar Patton och McMahon (2006, 276) att skolan har långt kvar i utvecklingen av att möta en värld som ständigt förändras. För att skolan och samhället ska kunna bidra till att förbättra unga människors kunskaper om arbetslivet behövs det en starkare och mer rekursiv länk mellan de två inrättningarna (Patton och McMahon 2014, 331).

En länk för att stärka sammankopplingen mellan skolan och arbetslivet kan vara

facilitatorn som Patton och McMahon (2006, 278-279) skriver om. Denna facilitatorn har flera olika uppdrag inom skolan, till exempel att hålla kontakten med olika branschmänniskor. De ska också förse föräldrar, lärare och övrig personal inom skolan med aktuell information. Vad som också kan ingå i facilitatorns arbetsuppgifter är att identifiera enskilda individers eller gruppers olika behov. Det går att utläsa att facilitatorn har en

19

mångfacetterad roll i skolan. Det har dock uppstått problem enligt Patton och McMahon (2006) då den personal som arbetar med det området ofta ser sig själv som den enda i skolan med en bakgrund och ett intresse för karriärutveckling.

3.3 Careership

Careership utvecklades av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes utifrån Pierre Bourdieus arbete. Det är en sociologisk teori om karriärval vilket Hodkinson och Sparkes (1997, 29) påstår har en avgörande roll i övergången från skola till arbetsliv. Careership teorin innefattar tre delar som är bundna till varandra. Den första är pragmatiskt rationellt beslutsfattande vilket kan förklaras som att en individ är förnuftig och tar logiska beslut. Den andra dimensionen är val som utgår från handlingshorisonten och den tredje är beslut som görs i ett oförutsett mönster av vändpunkter och rutiner som är sammanlänkade. Teorin består även av en del begrepp. De begrepp vi finner användbara är fält, handlingshorisont och kapital vilka vi avgränsar oss till.

Hodkinson (2008, 4) menar att begreppet handlingshorisont syftar på att individer utför handlingar och tar beslut utifrån vilka områden de ser som möjliga utifrån deras utgångspunkt. Det kan ses i relation till valet av yrkesområde och hur individer kan relatera det utifrån sin nuvarande position. Om den har en begränsad syn på arbetsmarknaden och om vilka yrken som finns minskar handlingshorisonten.

Hodkinson och Sparkes (1997, 36) använder sig också av och utvecklar Bourdieus begrepp fält. De menar att Bourdieu beskriver det som en spelplan där spelarna bland annat är arbetsgivare, unga människor och föräldrar. Individer samspelar inom de olika fälten och med olika utgångspunkter vilket bidrar till en obalans där makten tillskrivs de med de bästa förutsättningarna. Det syns på arbetsmarknaden där de med mest arbetslivserfarenhet, socialt och kulturellt kapital hittar och får anställningar.

Kapital är det som ger en individ tillgång till makten att påverka spelets regler. Enligt Silvia Rogošić och Branislava Baranović (2016, 83, 89) är det sociala kapitalet betydelsefullt i sociala relationer och ämnar förklara socialt inflytande, då en individ kan

20

nyttja relationer med andra individer för att uppnå ett mål. Donald Broady (1998, 3) redogör för det ekonomiska kapitalet och förklarar det kort som materiella resurser. Bourdieu (refererad i Carlhed 2011, 285) menar att det symboliska kapitalet bestäms i förhållande till fältet en individ befinner sig i.

Kapitalet i sig tillskrivs olika höga eller låga värden beroende på vilket typ av fält en individ befinner sig i (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Om till exempel en person är väldigt duktig på att spela ett visst instrument besitter de högt kapital i en orkester eller ett band. Däremot har de lägre kapital på en arbetsplats där musikalisk förmåga inte har en lika avgörande roll, på till exempel en bank.

3.4 Sammanfattning

De teoretiska utgångspunkterna i detta kapitel är STF modellen, dels i en individkontext men framförallt i en skolkontext. Skolmodellen förklarar dels hur skolan kan ses som ett cirkulärt system, dels hur olika påverkansfaktorer inom skolvärlden interagerar med varandra. Det teorierna har gemensamt är att de är karriärteorier som behandlar vad som påverkar en individs beslut, vad de bär på för erfarenheter och ser som möjligt i olika områden och system. Det finns också en öppenhet för att kunskaper och erfarenheter förändras över tid och påverkas av vilket område en individ befinner sig inom. Utifrån STF och deras skolmodell kommer vi använda oss av begreppen geografiskt läge, skolledning,

pedagoger, elever, facilitator, arbetslivskunskap och lokalsamhälle samt rekursivitet, förändring över tid och slumpen. De begrepp vi kommer använda utifrån Careership är fält, handlingshorisont och kapital. Vidare presenteras det hur vi har gått tillväga i vår studie där

21

4. Metod

I följande kapitel redogörs det för hur studien har genomförts. Vi inleder med att presentera vårt metodval och följer upp med en redogörelse för hur urvalet har gjorts. Därefter

beskrivs det hur empirin har samlats in, bearbetats och analyserats. Slutligen skildras de etiska överväganden som har gjorts.

4.1 Metodval

Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat sju studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolor i Skåne län. Med vårt syfte som bakgrund ansåg vi det som mest lämpligt att utgå från en kvalitativ metod då avsikten var att studera studie-och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med praon. Den kvalitativa metoden används mycket i de samhällsvetenskapliga metoderna enligt Ann Kristin Larsen (2009, 17-18) då den fokuserar på människor och hur de rör sig i samhället. I användandet av en kvalitativ metod undersöks det vad människor tänker och känner inför ett speciellt område, vilket har varit vår avsikt med studien. En annan anledning till valet av metod beror på att vi ville få fram en helhetsförståelse för våra intervjupersoners upplevelse av arbetet med prao. Det ökade också studiens validitet då vi samlade in information om det ämnet vi ville undersöka.

Om vi istället hade valt att använda oss av en kvantitativ metod tror vi att vi hade nått fram till liknande resultat. Men vi tror inte att vi hade fått en djupare helhetsförståelse för vårt ämnesområde, då all information vi hade behövt möjligtvis inte yttras på grund av att respondenterna är begränsade i valet av svarsalternativ (Larsen 2009, 26). Vi mötte våra informanter på deras respektive arbetsplats, vilket vi tror gav oss en fördel då det minimerade bortfallet och vi kunde observera dem samtidigt som vi kunde avvika från vår

22

intervjuguide och ställa följd- och kontrollfrågor för att uppnå ytterligare förståelse (Larsen 2009, 26-27).

Vi är medvetna om att det även finns nackdelar i vårt val av metod. Det vi ser som mest framträdande är intervjueffekten som kan påverka utgången av intervjun. I ett försök att undvika intervjueffekten har vi strävat efter att vara neutrala i intervjuerna. Vi är medvetna om att våra egna uppfattningar och våra bakgrunder kan ha påverkat det vi sett som mest framträdande men är ändå av åsikten att vi varit så neutrala som möjligt (Larsen 2009, 108-110).

4.2 Urval av undersökningsenheter

Vi har fört en del diskussioner kring vilka kriterier vi ville utgå ifrån i valet av informanter för vår studie. De krav vi kom fram till var att de skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare och ha minst två års yrkeserfarenhet inom grundskolan med i synnerhet prao. Vi valde att sätta upp dessa kriterier då vi ville stärka validiteten i form av relevansen baserat på vårt syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 80). Samtliga informanter har en studie- och yrkesvägledarexamen och kunskap inom vårt valda ämnesområde. Antal år sedan de tog examen varierar men flertalet av dem tog sin examen på 2000-talet. Informanternas yrkeserfarenhet inom grundskolan varierar mellan nio och arton år, där majoriteten har arbetat som studie-och yrkesvägledare i grundskolan i cirka tio år. Antal år som de har arbetat med praon i grundskolan är mellan två till arton år. De flesta har arbetat med praon i ungefär tio år.

Anledningen till att vi krävde minst två års yrkeserfarenhet grundade sig i tanken att dessa individer har hunnit skapa sin egen arbetsrutin och kunnat växa in i sin yrkesidentitet som studie- och yrkesvägledare. Vi har inte tagit hänsyn till kön eller ålder då vi anser att det inte hade tillfört något i hur studie-och yrkesvägledare upplever arbetet med praon, därför har vi också tilldelat dem slumpvalda neutrala namn.

Då vi ville inhämta en aktuell mängd kunskap valde vi ett icke-sannolikhetsurval och utifrån det tog vi hjälp av godtyckligt urval vilket Larsen (2009, 77) förklarar som det urval

23

som forskare gör när det har satts upp ett antal kriterier som ska uppfyllas. Vi valde att intervjua sex stycken studie- och yrkesvägledare för att på bästa sätt se till att vi samlade in en bra mängd empiriskt material som vi senare skulle kunna tolka och analysera. I slutändan intervjuade vi sju respondenter då två studie- och yrkesvägledare var med under en intervju. Vi såg ingen anledning till att neka en av dem, utan såg det mer som ett tillskott till vår studie.

Vi hade även en önskan om att våra informanter skulle vara baserade i olika kommuner i Skåne län. Vår önskan grundade sig i att vi ville få fram en variation i hur studie- och yrkesvägledare arbetar med prao i grundskolan.

4.3 Datainsamling

Vi samlade in data från sju intervjuer med studie-och yrkesvägledare, där vi turades om att intervjua och vara mindre deltagande. Vid intervjuerna var den som intervjuade mer ledande medan den andra var mer passiv. Den som inte hade en lika stor roll som intervjuare hade som uppgift att ta anteckningar och observera, men hade också tillåtelse att i viss mån inflika med en fråga eller förtydliga något. Detta för att båda skulle få ta del av intervjun på plats och skapa sin egen uppfattning av informanternas yttranden. Samtliga intervjuer skedde på informanternas arbetsplatser. Längden på intervjuerna varierade från 20 minuter till 35 minuter.

De kvalitativa intervjuerna vi har gjort har varit ostrukturerade. Vi har haft en intervjuguide (se bilaga 1) med bestämda frågor i en viss ordningsföljd som delades in i olika teman som utgått från vårt syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 84).

4.4 Analysmetod

Vi vill beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. Därför har vi valt att använda oss av en manifest innehållsanalys

24

för att kunna analysera våra resultat. Larsen (2009, 101-102) skriver att syftet med en innehållsanalys är att särskilja gemensamma drag eller skillnader, korrelationer och mönster. Enligt Henny Olsson och Stefan Sörensen (2011, 209-210) fokuserar den manifesta innehållsanalysen på textmaterialets innehåll, samt skildrar de mest evidenta och synbara beståndsdelarna. Vi ville med hjälp av den lyfta fram, beskriva och analysera de mest synbara delarna för att sedan sätta dem i perspektiv till våra teoretiska utgångspunkter. I bearbetningen av vårt insamlade material har vi använt oss av registreringsmetoder (Larsen 2009, 98-99) då vi har spelat in ljud och antecknat. Vi valde att spela in ljud för att kunna transkribera valda delar som vi anser är relevanta för att tolka och analysera resultatet.

I analysen av våra resultat har vi använt oss av flera begrepp från våra valda teorier. Med hjälp av skolmodellens begrepp har vi kunnat se hur olika faktorer interagerar med varandra samt hur skolan som organisation är utformad. Fält, handlingshorisont och kapital användes i analysen med syfte att förklara hur de intervjuade studie- och yrkesvägledarna arbetar för att stärka elevernas arbetslivskunskap. Vidare analyseras även studie- och yrkesvägledarnas möjligheter i arbetet med praon. Utifrån vad som kom fram i resultatkapitlet bestämde vi oss för att skapa tre olika teman med utgångspunkt i frågeställningarna: förutsättningar som avgörande för kontakten med arbetslivet, samarbete

främjar medvetenhet, arbetslivserfarenheter som grund ger möjligheter.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har försökt att hålla en hög kvalitet på vår forskning och studera viktiga frågor vilket är en del av forskningskravet (Vetenskapsrådet 2002, 5). Vi har också följt Vetenskapsrådets (2002, 6) fyra allmänna huvudkrav på forskningen för att se till så att vi följer det grundläggande individskyddskravet. Vi har inhämtat samtycke från våra informanter enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9). Konfidentialitetskravet har också beaktats (Vetenskapsrådet 2002, 12) på så vis att vi inte har uppgett namn, personuppgifter eller

25

övrig information som kan härledas till informanterna eller deras arbetsplats. Vi har även säkerställt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14) då vi endast kommer att använda oss av vår insamlade empiri från våra informanter för denna studies ändamål.

Dessa krav har vi framfört till våra informanter över telefon vid första kontakten. Vi skickade även ut mail. Mailet innehöll ytterligare information om vår studie och de forskningsetiska kraven vi har följt. Vi tydliggjorde även omfattningen av deras medverkan i studien och vid intervjuerna återgav vi all den informationen igen.

26

5. Resultat

I detta kapitel kommer en presentation av vår insamlade empiri, som har utgångspunkten att studera hur studie-och yrkesvägledare vill arbeta med praon för att ge elever ökad kunskap om arbetslivet. Resultatet presenteras i tre olika teman som är kopplade till våra frågeställningar. Som tidigare skrivit har vi valt att ge våra informanter fingerade slumpmässiga namn. Det första temat skildrar hur informanterna ser på förutsättningarna i arbetet med praon. Sedan fokuserar vi på hur studie- och yrkesvägledarna önskar arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen. Till sist belyses hur studie- och yrkesvägledarna upplever praons betydelseför eleverna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultaten.

5.1 Studie- och yrkesvägledares förutsättningar

I intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna framkom det att deras tid är begränsad. Framförallt på grund av det administrativa arbetet som medföljer när praon ska organiseras. I det administrativa arbetet berättar informanterna att det bland annat ingår att rekrytera företag och skicka ut brev till arbetsgivare som innehåller en riskanalys som sedan ska skickas tillbaka till skolan. Efter avslutad praktik kan det också ingå att samla in elevernas praktikomdömen, vilket är ett omdöme de får ifrån arbetsplatsen de varit på. Bortsett från att den praktiska arbetslivsorienteringen är tidskrävande för studie- och yrkesvägledare menas det även på att kompetensen de besitter inte nyttjas till fullo:

27

… alltså den är väldigt tidskrävande och det är ett enormt slöseri att arbeta med den administrationen när man har gått en vägledarutbildning på tre år, det är rena slöseriet. Den administrativa delen, den tar hälften av min arbetstid (Dylan).

En annan tidskrävande aspekt som ingår i organiseringen av praon är att anskaffa praktikplatser till eleverna. Det upplevs som svårt, vilket har resulterat i att en del elever själva har fått försöka hitta praoplatser. Några orsaker till att det är svårt att hitta lämpliga praoplatser grundar sig just i att tiden är knapp, men det beror också på att andra utbildningsverksamheter i kommunerna har sina elever eller arbetssökande på praktik vid

samma tillfälle. Det har lett till att det bildas en konkurrens om de praktikplatser som finns.

…..Utöver det visade det sig att rektorerna prioriterade skola-arbetslivsfrågor i olika grad på grundskolorna. I intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna framkom det att rektorns prioritering av praon är avgörande för hur mycket stöd de ges i organiseringen av praon. På några skolor ansågs praon vara ett viktigt moment som bidrog till elevernas arbetslivskunskap, medan andra upplevde att rektorn mest såg praon som ett nödvändigt ont. Där praon ansågs vara prioriterad upplevdes det att det fanns bra förutsättningar:

Så att det är ju vad man har för inställning som chef i slutändan också, för tycker inte min rektor att det här är viktigt och att jag ska göra det så har jag inte mandat att göra det. Så i slutändan så måste det ju vara en kombo (Alexis).

Där stödet från rektorn ansågs vara mindre bra var arbetsbördan högre. I en sådan situation menar Dylan att arbetet med praon endast ligger på studie- och yrkesvägledaren:

Då har det ju alltid varit så… varsågod praon är din i och med att vi har haft så många olika rektorer så har det aldrig varit en chans att rektorn skulle tycka att de var den viktigaste arbetsuppgiften på skolan. Så de har aldrig varit någon hög prioritet på praon överhuvudtaget utan det är… ligger helt och hållet på mig. Så värsta tänkbara scenario (Dylan).

Det visade sig i intervjuerna att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare samt mentorer, är en förutsättning av betydelse när det handlar om skola-arbetslivsområdet.

28

Trots tidsbristen visade det sig att det finns ett fungerande samarbete, men det framkom också åsikter om att mentorer och lärare borde ta mer ansvar samt vara en större del i att sammanlänka skolan och arbetslivet. Samarbetet med lärare och mentorer kunde varit bättre, men på grund av tidsbrist har det varit svårt att bygga upp något. Charlie berättar om samarbetet med pedagogerna på skolan: “… jag upplever ändå att jag har det bra, så att man kan ha samarbete med pedagogerna om man vill men det är ju tiden att jag är här så lite tid så det är svårt att bygga upp någonting…”. Alexis menar också att det är mycket som ska hinnas med och menar att även om samarbetet fungerar och det finns engagemang att arbeta med skola-arbetslivsfrågor måste eleverna respekteras då även de har mycket att göra.

5.2 En önskan - fungerande prao

Det som framkommit tidigare i intervjuerna är att organiseringen av prao är ett arbete som kräver mycket tid men att den ger eleverna en större medvetenhet om arbetslivet. För att praon ska fortsätta vara ett lärande moment för elever i grundskolan finns det en önskan om att mycket av den administrativa delen av praon ska hanteras av någon annan. Ett förslag som visade sig i intervjuerna är att kommunen eller skolan, skapar utrymme för en ny tjänst. Arbetsuppgifterna i den tjänsten skulle bland annat vara att skapa relationer med företag för att på det sättet få fram en praobank som används för att administrera platser. Våra informanter har kallat denna person för samordnare, praosamordnare, koordinator och administratör. Vi väljer här i texten att använda begreppet samordnare. Det menas att en sådan länk mellan arbetslivet och skolan bland annat kan säkra och underlätta organiseringen av platser. Önskan grundar sig också i att frigöra tiden som organiseringen av praon upptar. Alexis menar att det är ett slöseri av studie- och yrkesvägledares kunskaper:

29

När det gäller praon kan jag nog faktiskt tycka att det vore betydligt lämpligare om det var någon administratör som gjorde det administrativa arbetet för jag tycker det är waste av kunskap eller möjligheter att kunna använda oss på ett bättre sätt (Alexis).

Det menas att en praobank kan vara ett hjälpmedel för att undvika att det blir konkurrens om praktikplatserna, men också för att se till att elever blir tilldelade en praoplats som de är intresserade av. Sam och Kim säger: “... det skulle nog vara det allra bästa, sen är det ju självklart finns det möjligheter att bygga upp en egen bank med närliggande företag… det är ju också ett bra sätt. Men man ska ju ha tiden för det också”. Samtidigt som det finns en önskan om avlastning i arbetet med praon finns det också en vilja att fortsätta med en del av uppgifterna. Kontakten med eleverna är något som är återkommande i intervjuerna och det framhölls att studie- och yrkesvägledarna vill fortsätta att vara den som informerar och tilldelar praktikplatser. Mischa menar att det är studie- och yrkesvägledaren som ska sköta det sociala medan någon annan tar hand om det administrativa: ”... det är ju ändå jag som ska lotsa och matcha och ha elevkontakten, men att jag har någon bakom mig som har hand om det här praktiska med att fixa”. Utöver önskan om en samordnare för praon finns det även önskemål om ett bredare samarbete med pedagogerna. Intervjuerna har visat att studie-och yrkesvägledare vill synas i klassrummen mer, gärna tillsammans med pedagogerna, för att kunna bidra med sina kompetenser. Charlie menar just detta och säger: “Men jag tänker att jag kan ju vara en del i undervisningen och i ett samarbete med pedagogerna eh… så att jag kan komma in med en expertkunskap”.

Att ha ett fungerade samarbete med pedagogerna kring praon grundar sig mycket i att det finns en vilja att skapa en medvetenhet hos eleverna om betydelsen av praon. För att eleverna ska inse detta påtalas det i intervjuerna att praon borde inkorporeras mer i undervisningen. Det anses nämligen i intervjuerna att praon i nuläget inte är en del av det övriga skolarbetet och Lou tycker att det borde förändras: “Jag tycker prao är jättebra men inte som enskild företeelse, utan det ska jobbas med före, det ska ligga inne i det övriga skolarbetet så att det får en röd tråd.”

30

praktiken, som de sedan ska presentera inför klassen. Det anses dock vara för lite av det inslaget och intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna visade på att de hade velat ha en tydlig genomgående röd tråd som följs i hela verksamheten. Dylan förklarar i nedanstående citat om hur den röda tråden kan följas i undervisningen:

… och då vill ju verkligen ha en röd tråd i klassrummen med praon och där ska läraren göra väldigt mycket. Till exempel i SO prata om det som handlar om arbetsmarknader och fackföreningar och allt sånt och att man gör det i samband med praon så att det blir en röd tråd. Och sen att man kanske använder praon mycket mer i ämnena (Dylan).

En del av den röda tråden som visat sig i intervjuerna kan synliggöras om skolan använder sig av det entreprenöriella lärandet. Det beskrivs i intervjuerna som ett lärande som bidrar till att elever får nya kunskaper om vilka yrken och branscher som finns i samhället genom att utomstående entreprenörer kommer till skolan. Andra önskvärda moment som beskrivs i intervjuerna, och som kan bidra till att skapa en röd tråd, är att de handledare som eleverna har på sina praktikplatser är utbildade. Det menas att skolan skulle kunna möta dessa handledare på ett bättre sätt och ha en tydlig dialog där elevens lärande är i centrum.

5.3 Vikten av prao

Intervjuerna har visat på att studie- och yrkesvägledarna tycker att prao är en betydelsefull del i elevernas utbildning. Det menas att elever får en inblick i arbetslivet genom praon och kan med den egna erfarenheten skapa sig en tydligare bild om hur det fungerar på en arbetsplats. I intervjuerna poängterades det att den egna praktiska upplevelsen är oerhört betydelsefull för lärandet och inget som kan ske i skolbänken:

… det bidrar jättemycket för att du får ju en, en irl alltså verkligen så bild av. Det är ju inte bara något du hör utan du får faktiskt vara i det och väldigt många lär och förstår mycket bättre om du får göra, om du får vara en del i och inte bara läsa om det. Så att

31

jag tror att för vissa är det direkt avgörande. För att de inte kan läsa in det eller höra någon berätta utan de behöver få vara i det för att känna på det (Alexis).

Förutom det får eleverna träffa andra vuxna och fysiskt befinna sig på en arbetsplats där de får ta del av hur ett arbetsliv kan se ut. Sam förklarar det som att eleverna får ”en känsla av hur det är att arbeta, att jag börjar kanske klockan åtta och då handlar det om att jag ska vara i tid va, jag har lunch, jag har kafferast och sådär…”. Men framförallt kan eleverna nå en ökad förståelse om varför de ska arbeta. Det menas att det kan bli en chock för eleverna att komma ut i ett arbetsliv utan att först ha fått en inblick i hur det fungerar. I intervjuerna berättas det hur eleverna plötsligt ska följa nya regler och det går inte an att prata i mobilen, utan de ska komma i tid och vara där en hel dag. Det framkommer i intervjuerna att skolan är till för att främja inför arbetslivet och praon ses som ett moment som kan ge eleverna fördelar. Det menas att de på ett tydligare sätt kan förstå hur arbetslivet fungerar om de har fått ta del av det i grundskolan. När eleverna är ute på sin praktik ska de följa arbetsplatsens regler där de bland annat får lära sig att vara utan sina kompisar och blir på det sättet lite självständigare. Lou beskriver hur eleverna växer efter sin prao:

… alltså innan de går ut på praon framförallt i åttan då är de jättesmå och jätterädda, kaxiga men rädda liksom […] sen när de har kommit tillbaka denna vecka nu, här på denna skolan, då är de två meter långa, kommer knappt inom dörren… (Lou).

Det berättades även att eleverna växer när de får se sitt praktikomdöme, vilket kan göra så att det blir lite roligare i skolan. Det talades också om hur eleverna känner sig behövda när de är på praktik då de ges ansvar för vissa arbetsuppgifter och att praon påverkar dem på ett positivt sätt. Det nämndes att det inte spelar någon större roll vad det är eleverna gör på sin praktik, huvudsaken är att de befinner sig utanför skolan. I intervjuerna påtalades det även hur viktig praon är för att underlätta för eleverna att göra väl underbyggda val. Det förklaras som att ju mer kunskap en elev har om ett yrke, desto större säkerhet är det att det stämmer överens med verkligheten:

… För det är ju som jag säger till eleverna att… någon har varit på en förskola “Jag skulle aldrig vilja jobba på en förskola, för fy vad det är skrikigt och gapigt”. Men då

32

säger jag “Amen det är jättebra för då behöver du inte fundera på barn och fritid när du ska söka, då vet vi det, då kan vi ju ta bort det valet och det är ju också, underlättar ditt gymnasieval sen när du har fått testa på detta”, så att även om du har haft det jättebra på din prao och det har underlättat ditt gymnasieval för den sakens skull eller om du har haft en jättedålig praoplats där du aldrig skulle kunna tänka dig att jobba med detta, då har det ju gett dig nånting i alla fall när det gäller gymnasieval (Misha).

Det informanterna säger i intervjuerna indikerar att ett väl underbyggt val minskar risken för felval. Elever som inte har fått praktisera kan upplevas ha mindre kunskap om olika yrken och var de finns. Det blir på så sätt ett snävt synfält på de utbildningar och yrken man tror existerar. Det menas i intervjuerna att det kan ses tydligt ute på skolorna, där allt färre elever väljer yrkesprogrammen till förmån av de mer teoretiska programmen. Praons roll i att få eleverna att göra mer medvetna val handlar mycket om att vidga deras perspektiv, då de antingen får en större kunskap om ett tänkt yrke eller får testa på något nytt. En annan fördel med praon som har framkommit i intervjuerna är att eleverna får möjlighet att knyta kontakter vilket kan hjälpa dem att träda in i arbetslivet tidigare. Det menas att så som det ser ut idag har få elever den kontakten. Bristen på kontakter med arbetslivet har även försvårat för eleverna att hitta lämpliga praoplatser vilket Dylan berättar om: “... men nu de senaste åren har vi märkt att det blir ju ändå svårare, för eleverna har färre kontakter i arbetslivet.” Trots det kan en del av eleverna med hjälp av praon påbörja sitt arbetsliv, huvudsakligen genom sommarjobb, vilket Misha tycker är jättebra: “Sen då är det faktiskt ganska många elever som får sommarjobb men då vet vi vilka företag här i x som ger möjlighet till det och det är också jättebra att de kommer in så tidigt i arbetslivet”. Det har också visat sig i intervjuerna att företag i de olika kommunerna ser eleverna som sin framtida arbetskraft och är mer eller mindre beroende av dem i framtiden.

33

5.4 Sammanfattning

Resultatet av intervjuerna visar att praon är en viktig del av elevernas skolgång men för att den ska fungera anser studie-och yrkesvägledarna att förutsättningar ska finnas. En central förutsättning som framhävs av intervjuerna är tiden. Studie-och yrkesvägledarna önskar i allmänhet mer stöd och avlastning i organiseringen av praon och hyser en önskan om en samordnare med en bra relation till arbets- och näringslivet. De vill också att praon och skola-arbetsliv ska vara en del av undervisningen för att det ska bli ett mer naturligt inslag för eleverna och på det sättet skapa en medvetenhet om arbetslivet. I intervjuerna belyses praon som en egen upplevelse och en inblick i ett kommande arbetsliv. Vidare anses praon bidra till ökat självförtroende då eleverna får möjlighet att utveckla nya färdigheter. I nästa kapitel kommer dessa centrala drag från resultatkapitlet att analyseras med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter.

34

6. Analys

Analysen utgår främst ifrån valda begrepp som finns i STFs skolmodell. De begrepp vi har valt att använda oss är geografiskt läge, skolledning, pedagoger, elever, facilitator,

arbetslivskunskap och lokalsamhälle. Därutöver kommer slumpen, rekursivitet och förändring över tid som är genomgående i STF modellen att användas. Hodkinson och

Sparkes begrepp handlingshorisont, fält och kapital används för att ge ytterligare förståelse. Det är av intresse att förstå hur skolmodellen interagerar med Careership teorin. Skolmodellen förklarar de faktorer som finns i studie-och yrkesvägledarens arbetsområde och hur de samverkar med varandra, till exempel hur skolledningen samarbetar med lokalsamhället. Careership förklarar behovet av individers kapital i olika fält för att till exempel få gehör för sina åsikter. Det kan också förklara elevers och studie-och yrkesvägledare möjligheter och begränsningar. I det avseendet kommer även begreppet handlingshorisont in då det förklarar vad en individ ser som möjligt.

6.1 Förutsättningar som avgörande för kontakten med

arbetslivet

Skolan är ett system som är beroende av och uppbyggt av flera mindre system som interagerar med varandra, vilket i sin tur skapar olika förutsättningar. Hur mindre system interagerar med varandra kan även ses i vårt resultat. Det har skett en interaktion mellan skolledningen och studie-och yrkesvägledarna där förutsättningarna som finns kan vara beroende av vilket geografiskt läge de befinner sig i, till exempel i en kommun, och huruvida den praktiska arbetslivsorienteringen prioriteras eller inte. I flertalet av kommunerna upplevde våra informanter att det fanns ett stöd från skolledningen, men det

35

var inte tillräckligt för att kunna organisera en betydelsefull prao för eleverna. Förutsättningarna kan avgöras i dessa interaktioner men kan förändras över tid. Det menas att dåtid, nutid och framtid förändras konstant och är beroende av omvärldsförändringar. Trots att skolledningen interagerar med och yrkesvägledaren behöver även studie-och yrkesvägledaren interagera med flera av de andra systemen i modellen för att lyckas med uppdraget med att få ut alla elever till en givande prao. Det kan exempelvis vara att studie-och yrkesvägledare interagerar med pedagoger och lokalsamhället.

Kapital kan även ses som en avgörande faktor gällande de förutsättningar som finns

tillgängliga. Det kan tolkas som att en individ kan påverka sina egna förutsättningar beroende på vilket kapital den innehar. Vår studie visar att i de kommuner där praon inte var lika prioriterad upplevde studie- och yrkesvägledarna att de inte hade något gensvar, vilket kan tolkas som ett svagt symboliskt kapital som endast fyller sin funktion om det tillskrivs värde. Om det till exempel är så att studie-och yrkesvägledarens åsikter inte blir hörda i skolans fält kan det påverka dennes handlingshorisont och leda till att färre möjligheter ses i att bistå eleverna med arbetslivskunskap.

Då vissa kommuner inte kan se vinsten med prao men ändå behåller det som en insats, påverkar det studie- och yrkesvägledarnas arbete. Det leder till att de inte får mycket tid över till andra arbetsuppgifter under praktikperioderna. Det kan ha en negativ inverkan på studie- och yrkesvägledarnas sociala kapital, vilket är betydelsefullt för att kunna skapa relationer. Även om arbetet som studie-och yrkesvägledare anses som självstyrande är de påverkade av hur mycket tid vissa arbetsuppgifter medför. Bristen på tid kan i längden påverka deras nätverk utanför skolans fält och ett mindre socialt kapital kan vara ett hinder i utövandet att ordna en fungerande prao till eleverna. Om inte de rätta förutsättningarna finns kan även elevernas sociala kapital påverkas i längden och kan förändras över tid. Resultatet av intervjuerna visade också att studie- och yrkesvägledarnas kompetens inte nyttjas till fullo. Det kan tolkas som att deras olika kapital i det fält som skolan utgör inte används för att på bästa sätt bistå elever med den hjälp de kan behöva inför framtiden. Utöver detta påverkas även studie- och yrkesvägledarnas samarbete med pedagogerna vilket i sin tur är ofördelaktigt i att skapa en medvetenhet för eleverna angående kopplingen

36

mellan skolan och arbetslivet. Vår studie pekar på att det är centralt att samtliga elever ökar sin kunskap om arbetslivet. Det borde därför finnas förutsättningar i grundskolan till en fungerande prao med rekursiva inslag i undervisningen.

6.2 Samarbete främjar medvetenhet

Career development facilitator finns i den innersta kretsen i STF:s skolmodell och förklaras

bland annat som skolans kontakt med arbetslivet och har som uppgift att underlätta för de som arbetar med arbetslivskunskap i skolan. Vi väljer hädanefter att tolka denna person som studie-och yrkesvägledaren. Vårt resultat visar att det kan behövas ytterligare ett begrepp inom skola- och arbetslivsområdet. Vårt förslag är samordnare eller koordinator. Tjänsten skulle kunna finnas i dels den innersta cirkeln i närheten av studie- och yrkesvägledaren och dels i den yttre cirkeln där den samverkar med bland annat lokalsamhället. Ett symboliskt kapital är när något utöver de övriga kapitalen och anses som värdefullt av andra som befinner sig inom samma fält. I intervjuerna fanns en önskan från studie-och yrkesvägledarna att det ska finnas en samordnare för praon i varje kommun. De vill avsäga sig det administrativa arbetet med praon men önskar ändå behålla kontakten med eleverna och på det sättet använda sig mer av sin yrkeskompetens. Det kan ses som om att de vill förstärka sitt symboliska kapital genom att bli mer tillgängliga för eleverna. I det avseendet kan det förklaras som att studie- och yrkesvägledares sociala kapital blir symboliskt i elevernas ögon och anses som värdefullt då mer tid frigörs till att bygga relationer med eleverna.

Trots att studie-och yrkesvägledaren ingår i det innersta systemet i skolmodellen anses det ändå i systemteorin att arbetslivskunskap är ett moment som ligger långt utanför klassrummet. Detta på grund av att det inte ses som något som prioriteras när det kommer till elevers lärande. Det resulterar i att arbetet med att samordna skola-arbetsliv blir en utmaning där studie- och yrkesvägledaren ofta står ensam med uppgiften. Att studie- och

37

yrkesvägledarna upplever att de är ensamma med uppgiften att samordna arbetslivet med skolan kan också ses i vår studie. Flera av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna önskar därför ett bredare och bättre samarbete med främst pedagogerna, som också är en del av den innersta kretsen i skolmodellen. Enligt skolmodellen borde pedagogerna interagera rekursivt med samordnaren och studie-och yrkesvägledaren för att stärka elevernas möjligheter till en ökad arbetslivskunskap. Intervjuerna visade att det önskade samarbetet också grundade sig i att studie- och yrkesvägledarna vill bidra mer till undervisningen med syfte att skapa ett återkommande inslag i elevernas arbetslivskunskap. Detta eftersom de ska uppleva nyttan med praon och bli stärkta inför ett kommande yrkesliv på ett tydligare sätt. Detta kan också ske genom att implementera det entreprenöriella lärandet där skolan skulle kunna ta hjälp av lokalsamhället som återfinns som ett begrepp i den yttre kretsen i skolmodellen. Det kan ses som att de lokala företagen involverar sig i elevernas lärande, vilket främjar sammankopplingen mellan skola-arbetsliv.

6.3 Arbetslivserfarenheter som grund ger möjligheter

Handlingshorisonten är det som avgör vad en individ ser som möjligt och genom att elever i grundskolan får ta del av praon kan den utökas. Vårt resultat visar bland annat att studie- och yrkesvägledarna anser att elever som har sett en praktikplats som ointressant tidigare har under praon vidgat sin handlingshorisont och utvecklat ett intresse för arbetsområdet. På så sätt kan elever se flera alternativ som möjliga, vilket kan motverka felval men även

grunda inför gymnasievalet.

Förutom att den praktiska arbetslivsorienteringen är av vikt när det gäller att vidga elevers handlingshorisont menar studie- och yrkesvägledarna att även det ekonomiska

kapitalet ökar. Det framgår nämligen i vår studie att praon har skapat möjligheter för flera

elever att få helg eller sommarjobb men det kan också ses som att elevernas kapital är styrande. Ju mer kapital en individ har desto mer makt har den att påverka spelets regler. I