Malmö högskola
Lärarutbildningen
Särskild lärarutbildning SÄL3
Examensarbete
15 högskolepoängStress på gymnasiet
En undersökning om stress i en svensk gymnasieskola
Stress in upper secondary school
An examination about stress among the students in a Swedish upper secondary school
Slobodanka Cabarkapa-Huseinovic
Eva Svensson
Lärarutbildning 90 hp VT 08
Examinator: Nils Andersson Handledare: Annette Byström
Malmö Högskola
SÄL III, Lärarutbildningen 60 p
Sammanfattning
Cabarkapa-Huseinovic, Slobodanka och Svensson, Eva (2008). Stress på gymnasiet. En undersökning om stress i en svensk gymnasieskola. (Stress in upper secondary school.
An examination about stress among the students in a Swedish upper secondary school).
Särskild lärarutbildning SÄL III, Lärarutbildningen 60 p, Malmö Högskola.
I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit lång ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skolans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökningar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.
Ämnesord: familj, fritid, gymnasiet, oro, psykosomatisk, stress, stressfaktorer, stresshantering, sömnsvårigheter, ungdomar.
Innehåll
1. Inledning...6 1.1 Bakgrund ...6 1.2 Definitioner...7 1.3 Syfte...8 1.4 Frågeställningar ...8 1.5 Avgränsning ...8 2. Litteraturöversikt ...92.1 Förekomst och upplevelse av stress...9
2.2 Stressorsaker...14 2.3 Hantering av stress ...15 2.4 Forskning...17 3. Metod...19 3.1 Urval ...19 3.2 Datainsamlingsmetoder ...20 3.2.1 Enkät...20 3.2.2 Intervju ...21 3.3 Procedur...21 3.3.1 Enkät...21 3.3.2 Intervju ...21
3.3.3 Databearbetning och tillförlitlighet ...22
4. Resultat ...24
4.1 Förekomst av stress och psykosomatiska besvär...24
4.1.1 Förekomst av stress ...24
4.1.2 Stress och psykosomatiska besvär...25
4.2 Faktorer som orsakar stress ...27
4.2.1 Stressfaktorer i skolan ...28
4.2.2 Stressfaktorer på fritiden ...29
4.2.3 Stressfaktorer i hemmet...30
4.3 Hantering av stress ...31
5. Diskussion och slutsatser...34
5.1 Sammanfattning av resultat ...34
5.2 Slutsats...36
5.3 Arbetets nytta för läraryrket ...37
5.4 Resultatet kopplat till tidigare forskning ...38
6. Referenser...41
1. Inledning
Vi arbetar med gymnasieelever, varav många känner sig stressade idag. Därför tycker vi det är viktigt att få kunskaper om deras situation. I detta examensarbete är vårt intresse fokuserat på att ta reda på hur utbredd stressen är bland gymnasieeleverna som studerar på en svensk gymnasieskola. Vi undersöker hur stressade de är i skolan, hemma och på fritiden och vilka faktorer som orsakar stressen. Förmågan att hantera stressen är ett annat område som vi analyserar. Genom detta arbete hoppas vi få en ökad förståelse för gymnasieelevernas problem med stress och förhoppningsvis kunna påverka deras skolsituation så att den upplevs mindre stressande.
1.1 Bakgrund
För evolutionen tog det flera miljoner år för att från våra förfäder utveckla dagens homo sapiens. Den biologiska förändringsprocessen gick mycket långsamt till och vår kropp och vårt psyke är inte anpassade för de krav och de snabba förändringar, som det moderna samhället ställer oss inför.
Stress och utbrändhet har blivit till folksjukdom och dessa två begrepp exploateras dagligen av media, förekommer ofta i olika hälsorapporter och har anammats av gemene man. Är vi verkligen så stressade? Stämmer det att vår tillvaro är så påfrestande att vi blivit utsatta och sårbara trots att människan, i synnerhet den som lever i den rika delen av världen, aldrig haft så bra ställt som idag? Om man letar efter svaren i statistiken och i de publicerade rapporterna, då är svaret otvetydigt ja. Vår tid har kommit med nya problem, nya ställningstagande och den lämnar inte någon utanför, inte ens de yngsta.
I ett samhälle som till synes erbjuder obegränsade möjligheter inför framtiden, ökar pressen på den unga individen. Tonårstiden kan av en del uppfattas som en besvärlig period och den tiden när existentiella frågor börjar komma på tal. Man är varken barn eller vuxen och det livet som väntar utanför väcker nyfikenhet samtidigt som det verkar skrämmande.
Uppfattningen att man lyckas enbart om man når toppbetyg, är smal och vältränad, om man rör sig i de rätta kretsarna och är supersocial, har brett ut sig bland den unga
generationen. Det är många krav och de ställs samtidigt. För att det ska finnas en balans i ungdomarnas tillvaro måste kraven vara realistiska. Reaktionen på de ökade kraven är extra energi som mobiliseras i kroppen och den energin utlöser stress.
Tiden för den nödvändiga avkopplingen finns inte länge. Den nya teknologin som skulle underlätta vår vardag har möjligen skapat mer problem än den löst. Gränserna mellan fritid och arbetstid har suddats bort och vi har gjort oss ständigt uppkopplade och nåbara genom Internet och mobiltelefoner. Vi matas med ett konstant informationsflöde utan möjlighet till reflektion och återhämtning.
1.2 Definitioner
Ordet stress kom in i svenska språket via engelskan, med ursprung i latinets stringere – anspänna. Sedan 30-talet, när stressfenomenet började uppmärksammas, har stressfenomenet definierat på olika sätt. James Skinner (citerad i Währborg 2002:38) beskriver stress som ”en enskilde individens unika reaktion på stimulans”.
Lazarus (refererad i Währborg 2002) håller samma linje och tycker att stressorsaker inte är allmängiltiga för alla människor. Man måste ställa de mot individen och hennes motivation, uppfattning och tolkning för att se vilken slutlig reaktion de framkallar.
Begreppet stress har inom medicin och psykologi tolkats som kroppens anpassningsförmåga till psykiska (emotionella och intellektuella) samt fysiska påfrestningar. (Ellneby 1999)
I biologisk mening definieras stress som yttre eller inre påverkan som hotar organismens dynamiska jämvikt eller homeostas. (Ljung och Friberg 2004)
På senare tid har kommit fram nya definitioner som är modernare i sin framtoning. Nuförtiden tas det mer hänsyn till de fysiologiska reaktionerna och svarsmönster som är unika för varje individ. Weiner (refererad i Währborg 2002) menar att stressrelaterad sjukdom uppstår när ett stabilt system förlorar sitt normala funktionssätt, eller när påfrestningar utlöser kompensatoriska fysiologiska reaktioner.
Stressorer är gemensamt benämning på de faktorerna som orsakar stress. Danielsson (2003) tar upp obalans mellan krav och förmåga, förändrig, brist på kontroll, hotbilder, fysiska, sociala och psykiska stressorer som de viktigaste stressfaktorerna. Det finns dessutom en hel del olika små irritationsmoment, som inte är stressorsaker i sig, men som tillsammans kan orsaka stress. Bland de fysiska stressorerna finner man dålig luft, buller, kyla, dåligt ljus, dåliga och inte ändamålsmässiga lokaler eller inredning. I vårt arbete belyser vi några av dessa stressorer och deras förekomst i skolan.
Danielsson (2003) tar upp problematiken med de nya stressorerna som mobiltelefoner, E- post och mötesstress. Utöver dessa utsätts människan till överflöd av information som är omöjlig att ta till sig, granska och sortera. Som man märker är dagens stressorer mer långvariga och vi kan inte bli av med dem genom att slåss eller fly. Dagens psykosociala stress innebär att de hormonerna som utsöndras inte får den önskade reaktionen genom något beteenderelaterat utlopp.
1.3 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den.
1.4 Frågeställningar
• Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär?
• Vilka faktorer orsakar den upplevda stressen hos gymnasieelever idag? • Hur hanteras upplevd stress av gymnasieelever?
1.5 Avgränsning
Vår undersökning baseras på enbart en gymnasieskola med relativt liten antal elever fördelade på flera olika program. För att begränsa arbetets omfattning valde vi att fokusera på olika områden i ungdomarnas vardag som hemmet (familjen), fritiden och skolan. Medvetet har vi uteslutit att undersöka skolprestationer och betyg. Den undersökningen skulle i sig vara väldigt omfattande och med risk att fokus från de
2. Litteraturöversikt
I litteraturöversikten refererar vi till litteratur och forskning som är koppad till våra frågeställningar om stress bland gymnasieelever. Vi inleder med att referera olika teorier kring förekomst och upplevelse av stress. Därefter återger vi uppfattningar om vilka faktorer som orsakar stress och hur man kan hantera stress. Slutligen redogör vi för olika forskningsresultat kring våra frågeställningar.
2.1 Förekomst och upplevelse av stress
J. Danielson (refererad och citerad i Ekstrand 2006) framhåller att kroppen vid stress reagerar som om den var utsatt för ett fysiskt hot eller fara genom att förbereda sig att fly, kämpa eller spela död. På detta vis reagerade stenåldersmänniska när den befann sig i livsfara och på samma sätt reagerar dagens människa när kraven är övermäktiga dennes förmåga. Kroppen kan inte urskilja skillnaden. Hon påpekar också att ”den genetiska ryggsäcken” kan spela stark roll i vårt sätt att hantera stress. Bär man på anlag till några av stressymptomen såsom magont, migrän och ångeststörning, kan dessa utvecklas och bli besvärliga. Där får hon medhåll från T. Danielsson (2003), som beskriver hur genetiska betingelser kan påverkar upplevelsen av stress. Han delar in människor, som representerar olika stresstyper, i olika grupper. Människor i de olika grupperna drabbas av stress i olika grad. Det finns en grupp som innefattar människor med A - personlighet. Här finns människor som är tävlingsinriktade, ambitiösa och som engagerar sig mycket i sitt arbete. En annan grupp är ”kontrollfreaken”, vilka är oroliga och förändringsbenägna. Slutligen finns det en grupp människor som drabbas av stress på grund av understimulans.
Plates (1995:54) fastslår att ”stress infinner sig när det är för stor skillnad mellan krav och förmåga”. En allmänt utbredd uppfattning är att man blir stressad av för många krav och för hög arbetstempo, men det behöver inte alltid vara fallet. För lite stimulans kan också leda till stressreaktioner. Frankenhaeuser (1997) skriver att en hjärna som inte får tillräckligt med intryck råkar ut för ”näringsbrist” och reagerar med ouppmärksamhet, uttråkning och oförmåga att ta initiativ. Hjärnan måste ständigt matas med intryck för att människa ska fungera och det är en förutsättning för att den ska kunna upprätthålla
koncentrationsförmåga och känslomässig balans” (Frankenhaeuser och Ödman 1983:61).
Begreppet stress inom biologin och medicinen syftar på organismens anpassningsprocess till alla påverkningar och påfrestningar. Man kan också kalla det för organismens uppvarvning inför alla påfrestningar utifrån. (Levi 2001)
Ekman och Arnetz (2005) beskriver vad som händer när människan blir stressad så här. Vid stress skickas signaler, via hjärnan, till det sympatiska nervsystemet och till binjurens märg så fort den uppfattar en situation som farlig eller utmanande. Binjurens märg svarar med att skicka ut stresshormoner adrenalin och noradrenalin som förbereder kroppen för fysisk ansträngning. Noradrenalin ser till att blodkärlen dras ihop och att blodtrycket ökar. Adrenalinets roll är att öka kroppens prestation i ”striden” genom att blodet omdirigeras till musklerna, socker frisätts från leverdepåer, hjärtverksamheten ökar. Från binjurens bark utsöndras kortisol, ett hormon som ser till att kroppen skyddas från inflammationer i vävnader och att infektionsrisken minskar. Dessa hormoner finns hela tiden i blodets omlopp, i varierande mängder. Den mobiliseringen av krafter leder till att sinnena skärps, andningen ökar. Funktioner som för stunden inte är prioriterade läggs på sparlågan, som t ex matsmältningen.
I kroppen kan uppstå, på grund av de fysiologiska stressreaktionerna, störningar i ämnesomsättningen och blodtrycksregleringen, hormonproduktionen och immunförsvaret.
Dessa två forskare tar upp stressens påverkan på människans livsstil, t ex att man tar till hälsoskadliga beteenden som rökning, alkohol- och drogmissbruk, felaktiga kostvanor och avsaknad av fysisk aktivitet. Stress kan också ha negativt påverkan på människans beteende i trafiken och på arbetsplatsen genom risktagning och åsidosättande av säkerhetsregler. Dessutom när man är stressad minskar uppmärksamheten på de kroppsliga signalerna som alarmerar om högt blodtryck, knölar i bröstet, värk och liknande. Det kan leda till att allvarliga sjukdomar utvecklas och upptäcks i ett sent skede.
Stress kan yttra sig på flera olika sätt men de vanligast förekommande psykiska symptomen är följande:
• Sömnlöshet. Man vaknar efter bara några timmars sömn, nästan alltid samma tid, svårt
att somna om. Danielsson kallar det för ”03.42 syndromet”.
• Aggressivitet. Visar sig som retlighet och plötsliga vredesutbrott.
• Nedstämdhet. Man förlorar lust och är apatisk, vägrar delta i aktiviteter.
• Allmän oro
• Ångest och depression. Vid utmatningsdepression orsakad av stress är nödvändig
professionell hjälp.
• Koncentrationssvårigheter. Visar sig som trötthet mitt på dagen, utan någon medicinsk
förklaring. Ibland räcker det med kort avbrott för att symptomen går över.
• Sexuella störningar
• Fysiska obehag som följd av kronisk stress (kamp- och flyktsymptomen) och långvariga
spänningar. Symptomen visar sig i bröst, nacke, hals, axlar eller käkar.
(Danielsson 2003:62)
Stressen kan visa sig som följande kroppsliga symptom:
• Muskelspänningar
• Migrän och huvudvärk
• Flimmer för ögonen
• Spända käkar
• Torr och varm i munnen
• Halsbränna och svårighet att svälja
• Yrsel
• Tryck över bröst
• Sveda i mage och tarm
• Brum och kurr i magen
• Diarré/Förstoppning
• Minskad aptit
(Danielsson 2003:63)
Hos barn kan man, enligt Ellneby (1999), identifiera ytterliggare några symptom som impulsivitet, rastlöshet, trötthet, nervöst skrattande, hyperaktivitet, upprepade toalettbesök, dålig aptit eller ständigt tröstätande. Enligt samma forskare finns det en del signaler som är mer sällsynta som hudåkommor, håravfall, ryckningar, ticks och klåda.
Danielsson (2003) skriver också om tokstress som är egentligen helt onödig stress som t.ex. stress i trafiken, semesterstress, storhelgstress. Dit hör också additionsstress som uppstår när man har orealistiska föreställningar om omgivningens förmåga. Man försöker matcha kraven och mäta sig med omgivningen. Man vill göra allt alla andra hunnit göra var för sig, lika bra om inte ännu bättre.
Varje utmaning och krav har med sig viss dos av stress. Bland forskarna diskuteras det begreppen ”positiv” och ”negativ” stress och en del är av den åsikten att positiv stress inte kan vara farlig, snarare stimulerande, oavsett omfattning och varaktighet. Idag tycker ändå de flesta att för mycket ”positiv” stress kan ha negativa konsekvenser. (Ljung och Friberg 2004)
Skillnaden mellan manlig och kvinnlig stress uppmärksammades av forskare för ca 30 år sedan. Frankenhaeuser ingick in i en forskargrupp som studerade män och kvinnor i olika stressituationer och kom fram att skillnaderna mellan könen är väldigt stora, i synnerhet när det handlar om adrenalinhalten. Hos män som utsattes för stora prestationskrav ökade adrenalinnivån kraftigt. När kvinnor ställdes inför liknande uppgifter presterade de lika bra men med mycket lägre adrenalinnivå i blodet. (Frankenhaeuser 1997)
När de första studierna genomfördes på 13-åriga flickor och pojkar jämförde man adrenalinhalter under aktivitet och i viloperioden. Under den passiva delen kunde man inte notera några skillnader men när de fick en uppgift (räkneprov), steg pojkarnas adrenalinhalter mycket mer än flickornas. Man kunde dessutom konstatera att pojkarnas prestation var i direkt proportion till adrenalinnivån – de med högre adrenalinhalt presterade bättre. Flickornas adrenalinhalt ökade inte något nämnvärt trots att de i genomsnitt presterade lika bra som pojkar. Enligt Frankenhaeuser (1997) gick det att dra slutsatsen att våra stressreaktioner är följd av det som vi lärt oss om ”rätt” beteende för män och kvinnor. I den traditionella mansrollen ingick tävlande (kamp) samt vinnarinstinkt och kvinnornas traditionella värld bestod av den ”mjuka” sociala biten. Enligt samma författare reagerade kvinnor starkare (med högre adrenalinhalter) i frågor som handlar om relationer, ett kompetensområde som tidigare betraktades som kvinnornas.
I ett modernt samhälle håller de könsrelaterade prestationsområden på att suddas ut. Redan i skolåldern är kraven och utmaningar likställda för både flickor och pojkar. Flickor visar generellt högre ambitioner och strävar efter högre resultat än jämnåriga pojkar. På grund av de biologiska skillnaderna leder den ökade pressen till förhöjt blodtryck, huvudvärk och depressioner hos flickor. Pojkar uppvisar inte de symptomen i lika hög grad, delvis på grund av ”övertro” på sin förmåga – en egenskap flickorna saknar. (Ekman och Arnetz 2005)
Ågren (refererad i Nyberg 2003) nämnde flera faktorer hos vuxna som påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa, bl.a. föräldrarnas självförtroende, kunskaper, tid och arbetstidens längd, skolans resurser och personaltäthet samt skolans totala miljö.
Forskningen har visat att barn som växte upp i svåra psykosociala missförhållanden uppvisar störningar i utvecklingen och bristande hälsa i allmänhet. De störningarna är dessutom i hög grad bestående. Uppföljningen av barn som växte upp i familjer med missbrukande pappor visar att de ungdomarna oftare hamnar i kriminalitet och att våldet inom familjen är vanligt förekommande. Om missförhållandena och de miljörelaterade stressfaktorerna inte är långvariga och om de är av lindrigare art, kan barnens utvecklingsstörning vara övergående. Barnen som var utsatta för tidig stress eller var understimulerade under uppväxten kan snabbt återhämta sig i rätt miljö och med rätt stimulans. (Nyberg 2003)
Trots många och omfattande studier om stress bland unga finns det en del vuxna som ifrågasätter stress hos barn och ungdomar som något större problem, snarare som en konstruerat företeelse som kom till på grund av den ständiga debatten som pågår i samhället. Frågar man däremot ungdomar då framgår det tydligt att stress är vanligt förekommande i deras vardag. (Nyberg 2004)
Av Lpf 94:s riktlinjer framgår att: Alla som arbetar i skolan skall
• hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.
Läraren skall:
• utgå från enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka varje elevens självförtroende samt vilja och förmåga att lära…
(Utbildningsdepartementet 2006:14)
2.2 Stressorsaker
Enligt Währborg (2002) är det svårt att säga exakt vad som orsakar stress hos varje enskild individ eftersom alla kommer från olika förhållanden, har olika genetiska förutsättningar och hanterar stress på olika sätt. Man kan också säga att det som en människa klarar med lätthet och uppfattar som roligt och stimulerande kan vara oövervinnligt för den andra. All stress barnen upplever idag behöver inte ge uttryck i omedelbara reaktioner. En del sjukdomar som drabbar individen senare i livet bottnar i upplevd stress i barndomen.
Några av de viktigaste stressorerna hos barn, enligt samma källa är:
• Känslomässigt betydelsefulla separationer, t ex vid skilsmässor och lärarbyten.
• Vantrivsel i skolan, t.ex. på grund av upplevd otillräcklighet.
• Relationsstörning, t.ex. mobbing eller då skolklassen är för stor.
• Traumatiska upplevelser, t ex efter övergrepp eller olyckor
• Tid- och beslutskonflikter, t ex att hinna med läxläsning och fritidsaktivitet
• Brister i trygghet och social stabilitet, t ex familjeproblem eller sjukdom.
(Währborg 2002:81)
Människan utsätter sig för fler stressorer idag än någonsin under vår historia. Samhället har blivit mycket mer komplext och har förlorat mycket av det ursprungliga: nära familjerelationer, kärnfamiljen och lokal tillhörighet. Vi flyttar oftare, utsätter oss för separationer, som leder vidare till brist på närhet och förlust av det viktiga sociala nätverket. Arbetsplatser och skolklasser har blivit större som gör att individen lättare försvinner i mängden, utan några emotionella band och utan möjlighet till identifikation med omgivningen.
Skolverket genomför attitydundersökningar för att se vad elever och lärare tycker om skolan. En undersökning från 2006 visade på att antalet gymnasieelever som alltid eller oftast var stressade uppgick till 33 %. (Skolverket 2007) Enligt en liknande undersökning från 2003, på uppdrag av Nyberg (2003), var 31 % stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Upplevelsen av stress var större hos äldre ungdomar och ökade med åldern. Flickor var mer stressade än pojkar. De uppgav att den vanligaste orsaken till stress bland gymnasieeleverna var läxor, prov och betyg. (Skolverket 2007)
Nyberg (2003:2) konstaterar att ”Barn och ungdomar befinner sig i en komplex och motsägelsefull tillvaro där det är svårt att navigera. Oro och otrygghet av olika slag är en grogrund för negativ stress... Det faktum att allt fler barn och ungdomar uppvisar symtom på negativ stress och ökad psykisk ohälsa är tecken på att det finns stora brister i vårt sätt att bemöta barns och ungas behov och krav.”
Johansson (refererad i Nyberg 2003) tar upp de specifika stressfaktorerna i skolmiljön. Han nämner schemat som en faktor som eleverna har svårt att påverka, En annan faktor är lunchsituationen med köande, hög ljudnivå och tidsbrist. En del elever har svårt för upprepade klassrumsbyten, stök, avsaknad av lärare när de behöver stöd och brist på vikarier. Skrivscheman kan orsaka stress när det är flera prov och läxförhör under samma vecka. Mobbning, hot och våld tar också mer utrymme i skolan trots ansträngningar från både skolans och samhällets sida att ta itu med problemet.
2.3 Hantering av stress
Det finns inga universala lösningar för stresshantering eftersom vårt sätt att uppleva stress och stressorsakerna skiljer sig åt, men det finns några beprövade inslag i olika behandlingsprogram vid stress och stressrelaterade sjukdomar. Enligt Währborg (2002) är de följande: undervisning, stressinventering, livsplanering, bemästringsdiskussioner, motion och avslappning. För att förändra sitt beteende rekommenderar han kognitiv (tankemässig) och konkret stresshantering. Vid kognitiv stresshantering ifrågasätter man visst tankemönster, som ibland kan skapa eller förvärra stress och med konkret stresshantering lär man sig avslappning, problemlösning och tidshantering.
För att må bra måste man skapa balans mellan sitt inre och yttre liv. Genom historien har de flesta kulturer och religioner haft inbyggda stunder för återhämtning och reflektion. Finner vi inte de stunderna i vår andlighet då måste vi hitta andra vägar att uppnå den önskvärda ballansen. Det kan vara genom att utveckla förmågan att se sammanhang och vara förutseende eller genom att bygga och vårda relationer med andra människor. Doctare (2000:135) säger att ”vår förmåga att skapa närande och kärleksfulla relationer är avgörande för hur vi ska klara de oundvikliga påfrestningar som livet bjuder.”
Frankenhaeuser och Ödman (1983) tar upp två principiellt olika sätt för stresshantering. Ett sätt är att angripa det som orsakat stress och det andra är att mildra konsekvenserna av den stressen som redan finns.
Det första går det att åstadkomma genom att man förbereder sig inför de kraven man utsätter sig för, genom att attackera det onda eller genom att fly undan den situationen som framkallar stress. Passivitet kan vara bra under tiden man avvaktar utvecklingen. Långvarig passivitet är dock inte att rekommendera, för den kan leda till depressivt tillstånd.
För att mildra konsekvenserna av befintlig stress tar man ibland till olika medel. Det kan vara allt från lugnande läkemedel, droger och alkohol till meditation och avslappning. De förstnämnda kan ha oönskade konsekvenser som följd.
Stress går tyvärr inte att undvika helt eftersom den är en del av livet och då är det viktigt att lära sig hantera stress på rätt sätt, t ex genom
• Att hålla situationen under kontroll och stressen inom tolerabla gränser;
påfrestningarna får inte växa en över huvudet.
• Att bevara självkänsla och självförtroende, det är värden som inte får rubbas.
• Att slå vakt o gemenskap och samverkan med andra människor; medmänskligt stöd
verkar som en buffert som skyddar mot skadliga effekter av stress.
• Att skaffa sig den kompetens som behövs för att möta nya krav; kunskap och
skicklighet ger förmåga att utöva egenkontroll och påverka omgivningen.
Lika effektivt som negativa händelser kan aktivera olika stressreaktioner i kroppen går det att påverka åt motsatta hållet – d.v.s. att med medvetna handlingar minska skadliga effekter av stresshormoner. Doctare (2000) tar upp vikten av måttlig fysisk aktivitet som ett sätt att reducera stress. Genom en halvtimmes promenad sätts i gång immunceller som producerar endorfiner, som ofta kallas för må-bra-hormoner. Enligt Karpilovski (2006) är endorfiner ett ämne som kroppen själv tillverkar och namnet kommer från en sammandragning av orden endogen och morfin. Med endorfinerna minskar risken för infektioner, som är vanligt förekommande effekt av kroppens utsatthet för stress. Om man överdriver med fysisk aktivitet kan effekten utebli eller vara motsatt, d.v.s. att kroppen blir mer infektionskänslig.
Som vi tidigare nämnt, stress drabbar inte alla i lika hög grad. Det finns en del skyddande faktorer under stress hos barn som
• Begåvning
• Lättskött, lugn temperament
• Anknytning till föräldrar
• Inte alltför stort beroende av förälder
• God social förmåga
• God problemlösningsförmåga – coping
• Anknytning utanför familjen
• Förmåga till begränsad kontakt med positiv person
• Färre prenatala komplikationer
• Få asociala kamrater, inte spänningsletare
(Ekman och Arnetz 2005:114)
är allmängiltiga för alla människor. Man måste ställa de mot individen och hennes motivation, uppfattning och tolkning för att se vilken slutlig reaktion de framkallar.
2.4 Forskning
Det finns mycket forskning kring barns och ungdomars upplevelse av stress.
Enligt Nyberg (2004) ansågs skolan vara källan till stress för knappt 80 % av barnen. På frågan om hur de upplevde stress stämde svaren väl överens med forskningen kring kroppens reaktioner vid stress. Tydligt var att de inte tog pauser för återhämtning.
Skolverket har sedan flera år tillbaka utfört attitydundersökningar bland barn och ungdomar i syfte att se vad elever och lärare tycker om skolan. Undersökningen från 2006 visar på, som vi tidigare nämnde, att antalet gymnasieelever som alltid eller oftast kände sig stressade uppgår till 33 % och att ju äldre de var desto större upplevelse av stress. (Skolverket 2007)
Med anledning av att flera rapporter visat att det blivit vanligare att barn och ungdomar känner sig stressade har staten gjort en offentlig utredning om ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006). I denna presenteras resultatet av sex svenska studier som gjorts under åren 1980-2005 som visar utvecklingen av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa bland ungdomar. Studierna visar alla på att oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet, anspänning och värk har ökat.
I samtal med ungdomar har framkommit att ungdomarna anser att stress är vanligare i större tätorter och ju äldre man är desto mer stress upplever man. Ungdomar på yrkesförberedande program på mindre och mellanstora orter var dock inte stressade alls. Huvuddelen av ungdomarna anser att skolan är den största stressfaktorn, beroende på att mycket skolarbete måste göras hemma. Betygen och att eleverna själva förväntas ta ansvar för sina studier är upplevs också som stressande. (SOU 2006)
Ungdomarnas psykiska ohälsa kan inte tillskrivas brister i vårt välfärdssystem. Norden har lägst antal fattiga barn, förskolan håller hög kvalité, elevvården är av hög klass och lärartätheten är jämförelsevis stor. Alla dessa faktorer är dessutom under ständig utveckling och förbättring. En av orsakerna för stress och psykiska ohälsa kan vi hitta
under krisen på 90-talet, då många i arbetsför ålder var utan arbete, men läget har förbättrats avsevärt för alla utom för gruppen under 24 år. Arbetslösheten i denna grupp är fortfarande relativt hög. Den andra orsaken anses vara den individualiseringen som blev resultat av den moderniseringen och utvecklingen samhället gått igenom efter det andra världskriget. Ungdomar måste själva stå för sina val, möjligheterna är många och kraven på dem ökar. (SOU 2006)
3. Metod
För att nå syftet med vårt examensarbete har vi valt att använda oss av enkät, intervju och litteraturstudier. Vi har således valt att kombinera flera metoder, då användning av bara en forskningsmetod kan ge fel utslag och inte tillräckligt pålitligt underlag för vårt arbete. Johansson och Svedner (2006) rekommenderar minst två metoder för att uppnå säkrare resultat och för att kunna komma djupare in i problematiken.
Enkäten är en kvantitativ forskningsmetod som, enligt Kylén (2004), är en skriftlig förfrågan som riktar sig mot flera respondenter samtidigt. Kvantitativ metod, av latinets
quantum – mängd, är forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och
statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Formulär skickas antingen ut per post eller besöker man de personer som ska besvara enkäten. Den insamlade informationen systematiseras, komprimeras, bearbetas och analyseras för att kunna ge svar på frågor som ställts (Patel och Davidsson 2003). Kvalitativa intervjuer är till för att ”upptäcka eller identifiera icke kända eller otillfredsställande kända företeelser, egenskaper eller innebörder” (Svensson och Starrin, 1996:53). Enligt samma källa är kvalitativa intervjuer speciella samtal för att samla information. Dessa samtal är inte standardiserade utan en vägledd konversation, till skillnad från en kvantitativ intervju, där alla intervjuade får lika frågor med svarsalternativ. Ordet kvalitativ kommer från latin qualitas – beskaffenhet, egenskap, sort. Kvalitativa intervjuer betraktas som språkligt händelse och det är viktigt att de dokumenteras på korrekt sätt. Att bara skriva ner respondentens svar på intervjuarens frågor är enligt Svensson och Starrin (1996) otillräckligt – det ska uppmärksammas och noteras paus, gester, ansiktsuttryck och kroppsrörelser.
3.1 Urval
För vår undersökning valde vi en mindre gymnasieskola med specialutformade utbildningar och ett brett intagningsområde. Skolans 178 elever läser sina kurser inom ramarna för Samhällsvetenskapliga programmet, Estetiska programmet, Hantverksprogrammet samt Naturbruksprogrammet.
svarsfrekvens på 81 %. Lägst svarsfrekvens hade vi bland skolans pojkar. Av de 22 som är inskrivna på skolan svarade enbart 10, vilket ger en svarsfrekvens på 45 %. Vi nöjde oss med den uppnådda svarsfrekvensen, med viss reservation för pojkarnas del. Anledningen till att vi fick ett bortfall på 19 % var en del långtidssjukskrivningar, kortare frånvaro p g a sjukdom och ogiltig frånvaro, enligt skolans frånvarorapportering.
För att få mer detaljerade svar bestämde vi oss för att genomföra intervjuer med tre av skolans elever. Vi valde en elev från varje årskurs, två flickor och en pojke. De kommer från skolans tre olika program: Samhällsvetenskapliga programmet, Estetiska programmet och Hantverksprogrammet. En av eleverna har föräldrar med utländsk bakgrund. Eleverna valdes ut slumpmässigt inom respektive grupp. För att få in en professionell bild om stressens förekomst bland skolans elever intervjuade vi dessutom skolans kurator.
3.2 Datainsamlingsmetoder
I det följande redogör vi för våra valda datainsamlingsmetoder enkät och intervju.
3.2.1 Enkät
Enkäten, som vi valde som vår primära metod, utformades med till mestadels styrda frågor, som var lätta att uppfatta och med liten risk för misstolkning. Vid formuleringen av enkätfrågorna utgick vi ifrån våra frågeställningar och från litteraturstudier vi genomförde för att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till inom området ungdomsstress. Dessutom granskade vi tidigare arbeten och deras undersökningsmetoder.
Fördelen med enkäten var att svaren gav oss en bred information, där vi också kunde relatera olika frågor med varandra och därigenom kunna se olika samband. Enkäten inledde vi med allmänna frågor om elevernas kön, klass- och programtillhörighet för att senare komma in på de, av oss definierade undersökningsområdena: hemmet (familjen), fritiden och skolan. På en del frågor lämnade vi öppna svarsalternativ, allt för att ge eleverna möjlighet att beskriva och svara med egna ord.
För att försäkra oss att enkätformuleringarna skulle uppfattas på rätt sätt och för att kunna lättare uppskatta tiden för genomförandet, gjorde vi en provenkät, enligt
Johansson ochSvedners (2001) rekommendation, som besvarades av 19 elever. Svaren vi fick in ledde till omformuleringar av några frågor. Se bilaga 1 och 2.
3.2.2 Intervju
Intervjufrågorna var av den öppna typen och inom de undersökningsområdena vi redan hade definierat till vår enkätundersökning. För att stödja elever använde vi oss av följdfrågor, när samtalen hade avstannat eller för att leda samtalen tillbaka till område av intresse för vår undersökning. Genom att komplettera enkätundersökningen med kvalitativa intervjuer kunde vi få kunskap om motiv för olika svar och vi kunde också analysera elevernas åsikter. Intervjun med skolans kurator gav oss ytterligare en dimension på frågorna. Se bilaga 3.
3.3 Procedur
I det följande redogör vi för hur vi genomförde vår enkätundersökning och våra intervjuer. Rektor på gymnasieskolan tillfrågades om tillåtelse att genomföra undersökningen. Efter granskning av enkätfrågor fick vi genomföra vår undersökning.
3.3.1 Enkät
I vår enkät informerade vi om att alla svar var anonyma och att de endast skulle användas i forskningssyfte i vårt examensarbete. Eftersom skolan bedriver sin verksamhet i flera olika lokaler, involverade vi också skolans lärare som hjälpte oss med själva utdelningen och insamlingen av enkätformulären. I samråd med rektorn och inblandade lärare valde vi att genomföra enkätundersökningen under vecka 45, under ordinarie lektionspassen, för att minska bortfallet. Därefter gjorde vi en sammanställning av insamlad data.
3.3.2 Intervju
För att gå på djupet med de frågorna som framstod som otydliga eller som var väldigt intressanta i vårt arbete, intervjuade vi tre av skolans elever och skolans kurator. Tiden och platsen för intervju bestämdes i förväg och respondenterna informerades om undersökningens syfte och om att deras medverkan var anonym. Samtalen varierade i längd, från 35 minuter till en timme och de spelades in. Informationen som inte var
3.3.3 Databearbetning och tillförlitlighet
Bearbetningen av enkätsvaren gjordes med Microsoft Excel och dess databasfunktioner. Enkäten innehöll ett par öppna frågor. Dessa frågor kategoriserades utifrån vissa strukturer som vi funnit. Dessa nyskapade kategorier använde vi sedan när vi registrerade svaren. Samtliga svar fördes in i en databas, vilket är en lista med relaterade data. Resultaten på de olika frågorna fick vi sedan genom att ange olika villkor för de olika frågorna. Vi skapade också korstabeller, där vi relaterat svaren på en fråga med en eller flera andra frågor. Programmet gav mycket stora möjligheter att relatera olika frågor med varandra. Vi kunde därigenom se olika samband och få en inblick i orsakerna till varför olika elevgrupper skilde sig åt. Diagram skapades i Microsoft Excel utifrån det resultat som framkommit.
Enligt Kylén (2004) är validitet värdet av insamlad data och datas användbarhet och relevans för uppgiften. Man kan pröva validiteten genom att jämföra med andra uppgifter, t.ex. jämföra med liknande studier i ämnet. För att öka validiteten d.v.s. undersökningens kvalitet, måste man vara tydlig i sättet att fråga så att respondenten uppfattar både frågan och varför man ställer den. Dessutom skulle frågan leda till det vi var ute efter - den skulle vara relevant för vår undersökning. Reliabilitet ska, enligt samma källa, ange tillförlitlighet - att uppgifterna är sanningsenliga. Hög svarsfrekvens på enkäten brukar öka reliabiliteten. Det är däremot svårare att bedöma reliabiliteten hos en kvalitativ intervju för den är inte alltid mätbar (Trost 1997). De två begreppen är oftast beroende av varandra. Låg reliabilitet sänker validiteten, men så behöver inte vara fallet med hög reliabilitet. Om insamlad data inte är relevant för undersökningen då påverkar den inte validiteten på ett positivt sätt.
I denna studie ingår samtliga gymnasieelever vid en gymnasieskola i Sverige. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder, enkät och kvalitativ intervju. Härigenom har vi fått en bred information och genom intervjuerna har vi även fått ett djup i våra svar. Vid en enkätundersökning kan slarv vid ifyllandet av enkäten och oklara frågor vara orsaker till att reliabiliteten blir låg. Stora ansträngningar gjordes därför för att frågorna i enkäten skulle var korrekta och tydliga. Risken finns dock alltid att en fråga tolkas fel. För att säkerställa att frågorna i enkäten uppfattades på avsett sätt gjorde vi först en
några justeringar av enkäten utifrån vårt testresultat. Genom detta förfarande anser vi att risken för tolkningsfel reducerades. Trots detta var det nio respondenter som missuppfattat en av frågorna. För att få svar på denna fråga ställde vi den igen vid intervjuerna med samma ordval och lite omformulerad. De svaren vi fått bekräftades senare av eleverna vi intervjuade. Svarsfrekvensen i vår undersökning var 81 %. En högre svarsfrekvens hade gett större tillförlitlighet, men vi bedömer ändå att den är tillfredsställande. Den förhållandevis låga andelen pojkar som deltog i undersökning minskar dock säkerheten i resultaten något.
Frågorna i vår enkät och i våra intervjuer tycker vi var välformulerade och tydliga. Vi tycker att frågorna täckte de områden vi ville undersöka och det saknades inte några frågor. Vi gör bedömningen att våra resultat ger en riktig bild av det vi undersökt. Då denna undersökning gjorts på samtliga elever som studerar vid en svensk gymnasieskola är urvalet i denna studie dock inte representativt för hela Sverige. Vi kan därför inte generalisera resultaten till hela Sverige. Vi har emellertid kunnat finna en stor samstämmighet mellan de resultat som denna undersökning gett jämfört med tidigare forskning och undersökningar.
4. Resultat
I denna del redovisas resultatet av vår undersökning där vi fokuserar på särskilt intressanta resultat och samband. För att få en väl strukturerad redovisning har vi valt att presentera resultaten efter examensarbetets frågeställningar.
4.1 Förekomst av stress och psykosomatiska besvär
I detta avsnitt redovisar vi resultatet av vår undersökning om förekomst av stress och psykosomatiska besvär.
4.1.1 Förekomst av stress
I vår undersökning framkom att en stor del av eleverna kände sig stressade. 38 % av eleverna kände sig stressade flera gånger i veckan, 41 % flera gånger i månaden, 17 % en gång i månaden, medan endast 4 % aldrig eller sällan upplevde stress.
I det följande redovisas samband mellan upplevd stress och de olika bakgrundsfaktorer vi har studerat i vår undersökning. Inledningsvis finns en stor skillnad mellan könen. Flickor upplevde stress i betydligt högre grad än pojkar. 41 % av flickorna och 10 % av pojkarna upplevde att de var stressade flera gånger i veckan. 70 % av pojkarna upplevde endast stress en gång per månad eller mindre.
3 13 43 41 20 50 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Aldrig eller sällan En gång per månad Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan P r o c e n t Flickor Pojkar
Från intervjun med kurator framgick att det var mest flickor med stressrelaterade besvär som sökte sig till henne. Hon var av den uppfattningen att flickor är mer samarbetsvilliga och att de ser fram emot att få en lösning på problemet, medan pojkar har ”bättre relationer sinsemellan”. Två av skolans program har fokus på utseende och enligt henne är utseendefixering en av stressorsakerna. Det går så långt att många har eller är på väg till att utveckla ätstörningar.
Samtal med en av eleverna från en av de utbildningarna bekräftade den bilden. Hon använde mycket av sin tid till träning för att gå ner i vikt, trots att hon inte var överviktig. Hon beskrev det på följande sätt: ”…Om jag är nöjd med mitt utseende då mår jag bra som människa, då är jag nöjd. Jag vill inte bli jättesmal, jag vill gå ner lite.”
Alla tre elever som vi intervjuat uppgav att de upplevde stress under sin vardag. En av flickorna berättade att det var mest i skolan hon upplevde stress, den andra ansåg familjeförhållandena som den största stressorsaken, men hon upplevde stress också under sin skoltid. Den manliga eleven vi intervjuade ville först inte kännas vid sin stressupplevelse, men senare uppgav han att det är både hemmet och skolan som stressade honom.
Vid en analys av den gruppen elever som upplevde stress flera gånger i månaden eller mer framkommer följande: Bland de olika gymnasieprogrammen hade Hantverksprogrammet störst andel stressade elever med 87 % och en utbildning med Samhällsvetenskaplig bas hade lägst med 64 %. Upplevd stress var störst i årskurs två med 85 % och lägst i årskurs tre med 67 %. Elever vars föräldrar var födda i Sverige upplevde större stress, ca 80 %, än elever med föräldrar födda i annat land, ca 68 %. Stressen varierade också med hur eleverna bodde. Skolan har brett intagningsområde och relativt stor andel inackorderade elever. Störst stress, 100 %, upplevde elever som inte bodde med någon av sina föräldrar, som kan tillskrivas det ökade ansvaret som vilar på de eleverna. Även elever som bodde med enbart en förälder var stressade i väldigt hög utsträckning, 95 %.
besvär flera gånger i veckan framkom det att det vanligaste besväret var oro inför olika situationer i förväg. Andra frekventa besvär var ont i huvud, nacke och axlar, koncentrationssvårigheter, samt irritation. Motsvarande svar fick vi från eleverna som vi intervjuade. Andelen elever som hade svårt att sova uppgick till 17 %. Samtliga besvär var vanligare hos flickor än pojkar.
Vi bestämde oss dessutom att undersöka vilket samband det finns mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär.
0% 20% 40% 60% 80% 100% O n t i h u v u d , n a c k e o c h a x la r Pr o lb le m m e d m a g e Sö m n s v å ri g h e te r T rö tt o c h n e d s tä m d Ir ri te ra d Ko n c e n tr a ti o n s s v å ri g h e te r O ro i f ö rv ä g
Flera gånger per vecka Flera gånger per månad 1 gång per månad eller mindre Aldrig
Diagram 2: Stressade elevers upplevelse av psykosomatiska besvär.
Det här diagrammet visar psykosomatiska besvär bland elever som kände sig stressade flera gånger i veckan. Dessa elever upplevde också psykosomatiska besvär flera gånger per vecka. Ett klart samband finns således här mellan stress och psykosomatiska besvär.
Vi valde också att titta närmare på svaren från de elever som aldrig eller sällan kände sig stressade. En stor del av dessa elever upplevde aldrig psykosomatiska problem och i de fall eleverna hade dessa problem var de således inte stressrelaterade.
Se diagram 3 (bilaga 4).
Eleverna fick frågan om de tyckte att deras hälsa hade förändrats sedan skolstarten. 24 % tyckte att de lättare drabbades av infektioner och 7 % tyckte att astma, allergi eller andra sjukdomar hade förvärrats. Om man ställer de här siffrorna i relation till upplevd stress kommer det fram att 44 % av dessa elever var stressade flera gånger per vecka. Ett visst samband tycks finnas mellan stress och dålig hälsa.
I vår undersökning svarade 22 % ja på frågan om de kände oro inför framtiden, 64 % svarade ibland medan 14 % svarade nej, Oron inför framtiden var något större bland flickor jämfört med pojkar. Bland dem som kände oro var den vanligaste orsaken till oro att eleverna var intresserade av mycket och hade svårt att välja, 45 %. Otillräcklig eller ingen vägledning inför framtida val oroade 33 %. Oron för att betygen inte skulle räcka till för att komma in på den högskolan/universitet man ville fortsätta att läsa vidare på var en annan orsak, 25 %. Av de elever som kände sig stressade flera gånger per vecka svarade 89 %, ja eller ibland, på frågan om de var oroliga inför framtiden. Ett tydligt samband finns mellan stress och elevernas upplevelse av oro inför framtiden.
Av eleverna som vi intervjuade fick vi mer detaljerade svar. En av dem oroade sig för att livet inte ska bli så som hon planerat det: Att ta studenten, flytta till en annan stad, skaffa familj och starta eget i framtiden. En annan oroade sig för förälderns reaktion om han inte avslutar sin utbildning och en flicka från en utbildning på det Estetiska programmet är bekymrad över sitt val av kommande yrke, eftersom det har en begränsad arbetsmarknad.
4.2 Faktorer som orsakar stress
Vi har studerat elevernas upplevelse av stress hemma, på fritiden och i skolan. Resultaten redovisas i diagram 4.
56 29 18 44 71 82 0 20 40 60 80 100
Hemma Fritiden Skolan
Pr o c e n t Nej Ja
Diagram 4: Elevernas upplevelse av stress hemma, på fritiden och i skolan.
Det visade sig att det är i skolan som eleverna upplever mest stress. Även på fritiden är det många elever som känner sig stressade. Flickor är mer stressade än pojkar på fritiden, men hemma och i skolan är andelen ungefär lika stor. I den vidare
4.2.1 Stressfaktorer i skolan
Den största stressfaktorn i skolan var proven och betygen. Bland gymnasieprogrammen var det eleverna på Hantverksprogrammet som upplevde mest stress. Minst stressade av detta var eleverna som gick på Naturbruksprogrammet, och de hade heller inte så höga krav på sig själva. Dock var det de som ansåg att de mest av alla behövde mer tid i skolan. Eleverna på en av utbildningarna på Samhällsvetenskapliga programmet hade högst krav på sig själva.
Eftersom störst antal elever uppgav proven och betygen som den viktigaste orsaken för stress, tog vi upp den problematiken i relation till deras studieteknik när vi genomförde intervjuer. Flickan som gick i årskurs tre svarade att hon aldrig pluggade inför ett prov, men att hon behövde vara aktiv och lyssna under lektionerna. Då klassen var orolig och stökig, försvårades hennes möjligheter för inhämtning av kunskaper. Den andra eleven beskrev sin studieteknik på följande sätt: ”... När jag pluggar, då målar jag med färger. Jag menar att jag måste ha olika färger för att komma ihåg. Om jag är riktigt trött då fastnar det liksom ingenting, då läser jag bara igenom texten.” Den tredje eleven använde sig av en kombination av olika tekniker. Hon var uppmärksam i skolan men var tvungen att läsa extra, och det helst i skolan för att minska arbetsbördan hemma.
I undersökningen kunde eleverna i en öppen fråga berätta orsaker till varför de kände oro och då framkom stressfaktorer som har med skolans organisation att göra. Vi redovisar några av dem här:
• Otillräcklig vägledning inför sina val för framtiden.
• Undervisningens innehåll överensstämde inte med vad som utlovats. • Eleven kände sig osäker på vad den gjorde.
• Många lärar- och rektorsbyten.
• Många förändringar på kort tid, som eleverna inte kunnat vara med och påverka. Vår respondent från Hantverksprogrammet upplevde lärarbyte som en av de största stressorsakerna. Överlämningen har, enligt henne, inte utförts och hon säger att den nya läraren inte har ”riktigt koll” på det de gjort innan.
Klassernas storlek under kärnämneslektionerna, upp till 30 elever per klass, har också kommit fram i intervjuerna, som en av orsakerna till stress. Enligt eleverna gör lärarna
allt som är i deras makt för att hjälpa elever med deras uppgifter, men tiden räcker inte till.
Många av skolans elever har uppgett att de inte fått tillräckligt med vägledning inför framtida val. Den uppgiften bekräftades av skolans kurator, som har, i avsaknad av en Studie- och yrkesvägledare på skolan, tagit på sig den rollen. Hon säger: ”Vi behöver någon med specialpedagogisk kompetens. Vi behöver en studie- och yrkesvägledare, som är utbildad till det. Jag ställer upp bara tillfälligt. Jag har inte de kunskaperna.”
På frågan om hur eleverna upplevde skolans fysiska miljö svarade 28 % att den var bra och att de trivdes med den, medan 71 % svarade att den var dålig. 35 % ansåg att den var så dålig att den påverkade skolprestationerna. Bland gymnasieprogrammen var det eleverna som gick den Estetiska, som påverkade mest negativt. 47 % av dem ansåg att miljön var så dålig att deras skolprestationer påverkades.
Av de elever som kände sig stressade flera gånger i veckan svarade 78 % att skolans fysiska miljö var dålig. 49 % bland de stressade eleverna tyckte att den var så dålig att den påverkade skolprestationerna. Ett tydligt samband finns mellan upplevd stress och skolans fysiska miljö.
Diagram 5 (bilaga 4) visar vilka stressfaktorer som förekom bland de 82 % av eleverna som kände sig stressade i skolan.
4.2.2 Stressfaktorer på fritiden
Skolans elever uppgav att den största stressfaktorn på fritiden var läxor och hemuppgifter. Bland gymnasieprogrammen förekom den mest frekvent bland elever som gick en av utbildningarna på Samhällsvetenskapliga programmet. Upplevd stress av denna anledning var störst i årskurs två och den var vanligare bland flickor. Elever vars föräldrar var födda i Sverige upplevde större stress, än elever med föräldrar födda i annat land. En annan stressfaktor var elevernas fritidsaktiviteter. Eleverna på Samhällsvetenskapliga programmet kände sig mest stressade av dessa. Slutligen upplevde elever extrajobb som stressande. Det var återigen eleverna på
hur eleverna bodde. Störst stress upplevde elever som bodde enbart med en av sina föräldrar.
Diagram 6 (bilaga 4) visar vilka stressfaktorer som förekom bland de 71 % av eleverna som kände sig stressade på fritiden.
4.2.3 Stressfaktorer i hemmet
Brist på sömn var den största stressfaktorn i hemmet. Bland gymnasieprogrammen förekom sömnbrist mest frekvent bland elever som gick på Hantverks och Estetiska programmen. Upplevd sömnbrist var störst i årskurs tre och den var något vanligare bland flickor. Elever vars föräldrar var födda i annat land än Sverige upplevde större sömnbrist, än elever med föräldrar födda i Sverige. Sömnbristen varierade också med hur eleverna bodde. Störst sömnbrist upplevde elever som inte bodde med någon av sina föräldrar. Jämför man antalet elever som kände sig stressade för att de sover för lite med samtliga elever på skolan uppgår de till 24 %.
En av eleverna vi intervjuade beskrev sina sömnproblem som svårighet med insomning och att han vaknade på natten och hade svårt att somna om, eller att han somnade när det var dags att gå upp. Enligt honom ledde det till att han kom för sent till skolan eller att han struntade i att komma alls.
Den andra, kvinnliga eleven uppgav att hon hade svårt att somna om hon inte ”fixade” sina uppgifter. Hon nämnde också att hon blev arg och irriterad och att det gick ut över kompisar och lärare, men mest över familjen.
Den tredje eleven hade dagligen huvudvärk när hon kom hem från skolan och kände sig väldigt irriterad när hon var stressad.
En annan stressfaktor är elevers dåliga relation till sina föräldrar. Denna förekom oftare bland flickor och bland elever som inte bodde med någon av sina föräldrar. En av våra respondenter ingick i den kategorin som inte bodde länge hemma med sina föräldrar på grund av att en av föräldrarna led av en psykisk sjukdom. Relationer mellan familjemedlemmar var väldigt dåliga och hon uppgav det som största stressorsaken. Den andra eleven bodde med ensamstående mamma och småsyskon och var tvungen att
med följande mening: ”Jag känner inte att jag är vuxen och jag vill inte att hon lägger över ansvaret på mig.”
Slutligen upplevdes hemarbete som matlagning, städning och tvättning stressande. Detta förekom i högre uträckning bland elever med föräldrar födda i annat land än elever vars föräldrar var födda i Sverige. Den eleven med utländsk bakgrund som vi intervjuade bekräftade inte den bilden, hon uppgav att det var hennes mamma som skötte allt arbete hemma. Däremot kurator, som träffat och samtalat med flera elever vars föräldrar är födda i ett annat land än Sverige, säger att det finns skillnader mellan svenska och flickor från invandrarfamiljer. Hon säger:
Det är väldigt hög stressnivå hos de flickorna både när det gäller tidiga äktenskap och att de inte har samma möjligheter … de lever inte samma liv som de svenska flickorna, på gått och ont kanske. Det är annan hierarki i såna familjer som gör att det skapar väldig stress när de måste visa resultat samtidigt som de är i en fas i livet där de ska utveckla sig själva. Och skolan trycker på… De har också större ansvar hemma, både för syskon, hem och hus. Så de orkar inte på samma sätt. Vi har invandrarflickor som är helt annorlunda när de kommer till skolan än när de är hemma eller när föräldrarna är närvarande.
Flera elever uppgav också att det fanns ”annat” som stressade eleverna hemma, men många avstod från att beskriva vad annat stod för, så det innebär att det finns fler stressfaktorer i hemmet som vi inte känner till.
Diagram 7 (bilaga 4) visar vilka stressfaktorer som förekom bland de 44 % av eleverna som kände sig stressade i hemmet.
4.3 Hantering av stress
Eleverna gavs möjlighet att i öppna svar beskriva hur de hanterar stress och de hade möjlighet att lämna flera svar. Vi har delat upp svaren i två grupper.
I den första gruppen ingick eleverna som uppgav att de hanterade sin stress, men på olika sätt. Det vanligaste, 33 % av samtliga elever, var att vila, ta det lugnt, göra något avslappnande eller sova. 15 % av eleverna gör något som de tycker är roligt. 13 % planerar och analyserar sin tid. Slutligen var det 3 % som försökte tänka positivt och
I den andra gruppen, 51 % av eleverna, finns elever som inte svarat, angett svar som innebär att eleven inte gjorde något alls eller angett att de inte hade något speciellt sätt att hanterar sin stress. Här finns också endast flickor, som beskrev sina känslor när de blev stressade istället för att förklara hur de hanterade sin stress. Nedan citeras hur några elever svarade:
• Försöker inte ge upp.
• Försöker hinna med så mycket som möjligt.
• Struntar i allt och det gör att jag får ännu mer att göra.
• Gör allt för att hinna med det jag ska.
• Har inte tid att göra något åt det
• Presterar sämre och får ibland inget gjort.
• Stressar ofta mer. Gör fel om det är t ex ett prov jag håller på med.
• Fortsätter stressa.
• Bara kämpa på med allt.
• Ofta bryter jag ihop, sen lägger jag mig för att sova.
• Oroar mig blir nervös, skiter i allt.
• Jag stressar så jag blir färdig med allt.
• Bara skiter i det inget att oroa sig för.
• Inte så mycket utan försöker göra det jag ska och låter det gå över.
• Skyndar mig.
• Lägger allt bortom mig, tar det sen
• Lever med det.
• Försöker ta en dag i taget.
• Beror på graden av stress, kan börja gråta ibland.
• Sätter mig och inte gör ett skit. Kanske somnar.
Vid en analys av denna elevgrupp framkommer följande. Elever på hantverks- och naturbruksprogrammet hade störst andel elever i denna grupp, 61 respektive 60 %, till skillnad från eleverna på en av utbildningarna på Samhällsvetenskapliga programmet som var representerad med endast 27 %. Det visade sig också att elever i årskurs tre och ett hade flest representanter i denna grupp, 56 respektive 55 %. Flickorna hade svårare att hantera stress än pojkarna. 53 % av flickorna och 40 % av pojkarna tillhörde denna grupp. Elever vars föräldrar var födda i Sverige uppgick till 53 %, medan elever vars föräldrar var födda i annat land uppgick till ca 39 %. Hur eleverna bodde hade ingen betydelse, då varje typ av boende hade ungefär 50-60 % som inte kunde hantera stress.
Skolans kurator påpekade att det dröjde länge innan eleverna vände sig till henne för att be om hjälp och då har de redan hunnit utveckla svårare symptom som sömnsvårigheter, depressioner och ångest.
Våra elevrespondenter berättade om sina sätt att hantera stress. En flicka uppgav att hon brukade gå ut och promenera men att det tog tid från något annat som skulle göras och därmed blev promenaden en ytterliggare stressmoment. Den andra berättade att hon tränade varje dag och att det var, enligt henne, ett sätt att hantera stress och frustration. Den manlige respondenten berättade att han brukade gå in på sitt rum, låsa dörren och lyssna på musik, eller ”göra ingenting”.
Från samtalet med skolans kurator kom det fram att det inte finns länge något förebyggande arbete på skolan trots att man är medveten om att det spelar betydande roll i elevernas förmåga att hantera stress under sin vardag. Skolsköterska har gjort en insats och delat ut en bok utgiven av Läkemedelskommittén Halland (2007) som vidrör temat stress till alla skolans elever. I denna ges några enkla tips om stresshantering som att försöka göra en sak i taget och lära sig säga nej, få tillräckligt med sömn varje natt, avsätta tiden för att göra det man tycker om, att motionera och att lära sig avslappning. Hittills är detta den enda informationen och kunskapen om stress eleverna erhållit under sin gymnasietid och som var riktad mot alla.
5. Diskussion och slutsatser
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om gymnasieelever upplever stress idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. Vi frågade oss också hur gymnasieelever kunde hantera sin stress.
5.1. Sammanfattning av resultat
Vår undersökning har visat att 38 % av eleverna på skolan kände sig stressade flera gånger i veckan. Flickorna, 41 %, upplevde stress oftare än pojkarna. Upplevelsen av stress är vanligare bland de elever som går Hantverks- och en specialutformad utbildning på Estetiska programmet. Båda de utbildningarna har fokus på utseende. Elever vars föräldrar var födda i Sverige var mer stressade än elever med föräldrar födda i annat land. Mer stressade var också elever som bodde ensamma eller med bara en förälder.
En stor del av eleverna upplevde psykosomatiska besvär flera gånger i veckan. Vanligast förekommande, 35 %, var att eleverna kände oro inför olika situationer i förväg. Ont i huvud, nacke och axlar var också vanliga besvär. Några hade koncentrationssvårigheter och kände irritation. Samtliga besvär var vanligare hos flickorna. På frågan om de ansåg att deras hälsa hade försämrats sedan de började gymnasiet så tyckte huvuddelen att den inte hade gjort det. 24 % svarade dock att de lättare drabbades av infektioner. Av dessa kände sig 44 % stressade flera gånger i veckan och flickorna var mer orliga än pojkarna. En annan fråga handlade om huruvida eleverna kände oro inför framtiden. 22 % bland eleverna kände oro och en vanlig orsak till detta var att de hade svårt att välja och att de hade fått otillräcklig vägledning.
Vi valde att undersökningsområdena hemmet, fritiden och skolan i vårt arbete. Det visade sig att skolan var det området där eleverna kände sig mest stressade. 82 % av eleverna kände sig stressade där och häribland fanns fler flickor än pojkar. Vi kunde dock inte se någon skillnad mellan könen i upplevd stress hemma och på fritiden. Proven och betygen var de största stressfaktorerna. Vid intervjuerna framkom att det inte alltid var så lätt att inhämta kunskaper under lektionerna då det kunde vara oroligt och stökigt i klassen ibland. En del stress hade sin grund i skolans organisation, som
t.ex. täta lärar- och rektorsbyten och ett stort elevantal i klasserna under kärnämneslektionerna. Ibland var undervisningens innehåll inte vad eleverna förväntade sig. Vi fann också ett samband mellan den fysiska skolmiljön och stress. Bland eleverna som ansåg att den fysiska skolmiljön påverkade skolprestationerna på ett negativt sätt upplevde 49% att de var stressade flera gånger per vecka.
På fritiden var den absolut mest frekventa stressfaktorn läxor och hemuppgifter. Andra stressfaktorer var olika fritidsaktiviteter och extrajobb. Även kompisarna och spelande och chattande vid datorn upplevdes stressande för några.
Hemmet var det undersökningsområde eleverna upplevde som minst stressande. Det största problemet hemma var att man sov alldeles för lite. 24 % av samtliga elever uppgav att de sover för lite. Detta fick till följd att dessa elever blev väldigt trötta under dagen, en del elever kom för sent till skolan och en del struntade i att gå till skolan helt och hållet. En nästan lika stor stressfaktor som sömnbristen var svaret ”annat”. Många kände sig också stressade av att föräldrarna ställer höga krav på dem och de har ofta en dålig relation till sin mamma och pappa. Andra stressfaktorer var matlagning och städning hemma. Detta resultat stärktes i våra intervjuer, där det framkom att eleverna ofta fick ta ett stort ansvar hemmet, speciellt gällde detta elever vars föräldrar var födda i annat land än Sverige.
Den sista frågan handlade om hur eleverna hanterade sin stress. Där framkom att många hade hittat olika sätt att hantera sin stress på, men 51 % av eleverna angav inte något aktivt sätt att hanterade sin stress på, utan oftast gjorde de ingenting eller ”kämpade man på” och försökte klara ut den stressande situationen. Bland dessa fanns det också några som istället beskrev hur de kände sig när de blev stressade. Vi kunde också se att pojkar hade lättare för att hantera stress än flickor. Detsamma gällde elever vars föräldrar var födda i annat land än Sverige. En elev med utländsk bakgrund förklarar det på följande sätt: ” Ja du, vi har en kurator här på skolan, men om jag vill ha hjälp, då får jag ta det hemma. Jag har min familj och jag har min mamma, som jag kan lägga allt över på, om jag vill …jag har mina systrar.”
5.2 Slutsats
Således kände sig hela 71 % av eleverna stressade även på fritiden, när de egentligen borde ha möjlighet att själv förfoga och styra sin tid. Detta pekar på att eleverna ställer många krav på sig själva för att försöka leva upp till alla förväntningar som omgivningen har på dem. Många elever har väldigt höga krav på sig själva avseende sina skolresultat. De vill ha höga betyg, kanske orealistisk höga krav? Det krävs också att de ska vara snygga, smala och vara klädda i senaste modet. De ska ha senaste mobilen och andra tekniska prylar för att vara inne. För detta krävs pengar, ofta mycket pengar och då måste de ha ett extrajobb, som kräver engagemang och tid. Den totala omfattningen av stressfaktorer blir således mycket stor, vilket gör att eleverna känner sig stressade. Vi tror att de flesta skulle klara kraven som ställs på dem i skolan, om de hade mindre press på sig totalt. Till detta kan vi lägga att många elever har en dålig relation till sin mamma eller pappa. Detta leder till att eleverna inte kan få det stöd som de skulle behöva få från sina föräldrar, vilka förmodligen också känner sig stressade och inte har tid och möjlighet att stödja sina barn såsom de skulle vilja. Eleverna med föräldrar födda utanför Sverige upplever dock mindre stress och det kan ha sina orsaker i starkare band mellan familjemedlemmar och att kärnfamiljen har bevarats i större utsträckning.
Många elever sover alldeles för lite idag. Vår erfarenhet från skolan är att en del tillbringar mycket tid vid datorn. I vår undersökning uppgav drygt 12 % av dem som kände sig stressade på fritiden att datorn är en orsak. Det innebär att dessa elever utöver alla krav känner sig väldigt trötta, vilket gör att deras prestationsförmåga minskar.
Resultatet visade på att eleverna generellt var dåliga på att hantera sin stress. Vi konstaterade i vår undersökning att det fanns ett samband mellan upplevd stress och psykiska besvär. Här finns det risk för att de psykiska besvären kommer att öka i framtiden på grund av den ökade stressen bland eleverna. Skolan får därmed en viktig roll att dels bedriva verksamheten på ett sätt som minskar den upplevda stressen bland eleverna, men också satsa på elevvård, som kan hjälpa eleverna att hantera sin stress på ett aktivt sätt. Stressen förekommer även i hemmet och på fritiden. Även de vuxna måste lära sig mer om stresshantering för att minska stressen i samhället och därmed också skapa en mindre stressig tillvaro för sig själva och gymnasieeleverna.
