Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola
15 HP Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Maj 2015
”DET ÄR EN VÄLDIGT SVÅR
FRÅGA”
EN STUDIE OM ETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT
I ARBETET MED SOCIALT UTSATTA
EU-MEDBORGARE I MALMÖ
2
”DET ÄR EN VÄLDIGT SVÅR
FRÅGA”
EN STUDIE OM ETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT
I ARBETET MED SOCIALT UTSATTA
EU-MEDBORGARE I MALMÖ
Det är en väldigt svår fråga. En studie om etiska förhållningssätt i arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Examensarbete i Socialt arbete, 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen
för hälsa och samhälle, 2015.
Sedan 2013 har det gått att urskilja en ökning av utländska EU-medborgare i Malmö lever under undermåliga levnadsvillkor. Syftet med denna studie är att söka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt i arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Rådande lagstiftning visar att EU-medborgare saknar juridiska rättigheter till social välfärd i Sverige vilket gett upphov till frågor om hur Malmö stad ska förhålla sig gentemot gruppen då den är i behov av sociala insatser. Den tidigare forskningen pekar på en
förskjutning av sociala insatser från stat till frivilligorganisationer och i frågan om vem som ansvarar över EU-medborgare flyttar staten ofta över ansvarsfrågan på hemlandet. I studien har en representant från Malmö stad samt individer som representerar organisationer i civilsamhället och kommer i kontakt med socialt utsatta EU-medborgare i sitt arbete intervjuats. Informanterna har besvarat frågor och resonerat kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning, bakgrundsfaktorer i EU-medborgarnas situation samt det fortsatta arbetet med gruppen. Den teoretiska referensram som låg till grund för analysen av empirin var konsekvensetik.
Studiens resultat visar på komplexitet i frågan om etiska förhållningssätt och ansvarsfördelning gentemot gruppen. Det framkommer även att informanterna upplever att den största bakomliggande faktorn i EU-medborgarnas situation är antiziganismen i hemlandet. Inför det framtida sociala arbetet med gruppen visar resultatet att det föreligger en önskan om att stödja gruppen. Men även ett behov av ökad kunskap och etisk vägledning för hur och i vilken omfattning arbetet ska fortlöpa.
Nyckelord: Antiziganismen, civilsamhälle, EU-medborgare, konsekvensetik, kommun, social utsatthet.
3
“IT'S A VERY DIFFICULT
QUESTION”
A STUDY OF ETHICAL APPROACHES IN
WORKING WITH SOCIALLY VULNERABLE EU
CITIZENS IN MALMÖ
It’s a very difficult question. A study of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Degree project in Social Work, 15
credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Health
and Society, 2015.
Since 2013 there’s been a distinct increase in the number of foreign EU citizens living in subpar conditions in Malmö. The purpose of this study is to seek understanding of how different actors are reasoning on the question of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Current legislation shows that EU citizens have no legal rights to social welfare in Sweden, which has given rise to questions about how Malmö should behave towards the group when it’s in need of social intervention. The previous research points to a shift in social work from state to NGOs and that the state is often handing over the responsibility of EU citizens to their homeland. In the study, a representative from the Malmö and individuals who represent civil society
organizations that comes into contact with socially vulnerable EU citizens in their daily work were interviewed. The informants have answered questions and reasoning about the ethical approaches, responsibilities, the underlying factors in EU citizen’s situation and the continued work with the group. The theoretical framework underlying the analysis of empirical data was consequentialism. My results demonstrate the complexity of ethical approaches and responsibilities towards the group. It also shows that the informants think the main underlying factor for the EU citizens situation are antigypsyism in their home country. The results show that there is a desire to support but also a requirement for increased knowledge and ethical guidance on how and to what extent social work with this group should progress.
Keywords: Antigypsism, civil society, EU citizen, consequentialism, municipality, social vulnerability.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Avgränsning ... 6
1.4 Disposition ... 6
1.5 Begreppsförklaringar ... 7
2. BAKGRUND ... 8
2.1 Rådande situation i Malmö ... 8
2.2 Europeiska unionsrätten och nationell lagstiftning ... 9
2.2.1 Europeiska unionsrätten och Utlänningslagen (2005:716) ... 9
2.2.2 Socialtjänstlagen (2001:453) ... 9
3. TIDIGARE FORSKNING ... 10
3.1 Frivillighetsorganisationer och välfärdssamhället ... 10
3.2 Socialt utsatta EU-medborgare ... 11
3.3 Antiziganismen ... 13
4. METOD ... 14
4.1 Metodologisk ansats ... 14
4.2 Val informanter och tillvägagångssätt ... 15
4.4 Studiens tillförlitlighet ... 17 4.5 Analysmetod ... 18 4.6 Metodreflektion ... 18 5. TEORI ... 19 5.1 Etikens grunder ... 19 5.1 Konsekvensetik ... 20 5.3 Teorireflektion ... 21
6. EMPIRI OCH ANALYS ... 21
6.1 Arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö ... 22
6.1.2 Startskedet av arbetet ... 22
6.1.2 Välfärdshybrider i arbetet med EU-medborgare ... 23
6.2 Etik i frågan om socialt utsatta EU-medborgare ... 25
6.2.1 Om dilemmat med avsaknaden av juridiskt ansvar ... 25
6.2.2 Rädslan för vad en insats kan föra med sig ... 27
6.2.3 Vem äger frågan om EU-medborgarna ... 29
6.3 Antiziganismen ... 30
6.4 Kunskapsbristen kontra viljan att hjälpa ... 32
7. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ... 34
7.1 Sammanfattning ... 34
7.2 Diskussion ... 35
REFERENSER ... 37
Bilaga 1 ... 40
5
1. INLEDNING
EU-medborgare i social utsatthet blir en vanligare syn i alla Sveriges orter. Utsattheten är synlig för alla och den berör invånarna varje dag. Olika aspekter som rör EU-medborgarnas situation har under de senaste åren ådragit sig stort medialt intresse. I Sydsvenskan den 25 mars 2015 fanns en artikel med rubriken ”Politisk splittring om EU-migranter”. I artikeln beskrivs sammanträdet i kommunfullmäktige den 25 mars där frågan om hur Malmö stad i framtiden ska arbeta för att ska stödja EU-medborgarna togs upp. I diskussionen om hur Malmö stad ska agera i frågan om socialt utsatta EU-medborgares levnadsvillkor råder ingen enighet mellan de olika partierna. Politikerna har olika förslag och ambitionsnivå vilket leder till svårigheter att nå till enighet i frågan. En försvårande faktor när det handlar om att bedöma vilket stöd som
EU-medborgarna har rätt till är att det saknas nationella riktlinjer för hur arbetet ska fortlöpa. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att Socialdemokraternas satsning inte är tillräcklig. Socialdemokraterna och andra sidan menar att det inte finns utrymme i Malmö stads budget för ett ökat ansvarstagande för gruppen socialt utsatta EU-medborgare. Nils Karlsson från Miljöpartiet säger att Malmö stad i nuläget behöver finna en väg att hantera situationen lokalt tills den sociala rättvisan i resten av Europa infunnit sig (Sydsvenskan, 2014).
En grund till att det uppstår politisk splittring i frågan om EU-medborgarnas levnadsvillkor är den svenska lagstiftningens begränsningar. Kommunens
juridiska ansvar gentemot socialt utsatta EU-medborgare är utifrån den nationella lagstiftningen som definieras i Socialtjänstlagen (2001:453) i stora drag
begränsad, då den endast ger rättighet till nödhjälp. När en lagstiftning inte ger en grupp rättigheter till sociala insatser men det är tydligt att det finns ett stort socialt behov synliggörs istället frågor etiskt ansvar och medmänsklighet. Frågan går att problematisera och diskutera utifrån om ett begränsat juridiskt ansvar är likställt med ett begränsat etiskt ansvar. Fredrik Sjöberg från Miljöpartiet säger den femte februari i kommunfullmäktiges sammanträde att det inte går att hänvisa enbart till den juridiska skyldigheten. Han säger att kommunen har en medmänsklig
skyldighet och ansvar gentemot EU-medborgarna som vistas i Malmö. Vidare menar han att det finns ett ickejuridiskt ansvar att se till att dessa människor inte riskerar sina liv genom att sova utomhus i kyla (Kommunfullmäktige, 2015). Utifrån ett etiskt perspektiv skapar avsaknaden av juridiskt ansvar i kombination med behovet av stöd en intressant aspekt av socialt arbete där det sociala arbetet inte längre handlar om rättigheter. Det sociala arbetet blir istället beroende av att kommunen vill upprätthålla de grundläggande etiska värden som alla individers lika värde, jämlika levnadsvillkor och trygghet vilka finns definierade i
Regeringsformen (1974:152, 1 kap. 2 §) och Socialtjänstlagen (2001:453, 1 kap. 1 §). Det går att mena att det är i de tillfällen där rättigheter saknas som de verkliga värderingarna prövas. Det näst intill obefintliga juridiska ansvaret har redan resulterat i en avsaknad av kommunalt ansvar för gruppen, även om mindre
insatser har gjorts i akuta situationer(Thorsen, 2010). Däremot har olika aktörer av civilsamhället trätt in och verkat för de socialt utsatta EU-medborgarnas
levnadsvillkor. Aktörerna har arbetat med gruppen på såväl praktisk nivå men även politisk. Påtryckningarna från civilsamhället kan vara en av faktorerna till att Malmö stad tagit steget in i diskussionen om gruppen framtid. Vilket skapar frågor kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning och hur det fortsatta arbetet ska fortlöpa. Dessa frågor ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar.
6 1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att söka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt i arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Studiens frågeställningar är följande:
Hur ser informanterna inom kommunen samt civilsamhället på ansvarsfrågan över socialt utsatta EU-medborgare i Malmö?
Hur resonerar informanterna i frågan om hur kommun och civilsamhälle framöver ska arbeta med gruppen socialt utsatta EU-medborgare?
Hur förstår informanterna de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för EU-medborgarnas situation?
1.2 Avgränsning
Studiens främsta avgränsning är att de som studien handlar om inte hörs. Jag kommer inte att intervjua EU-medborgare utan enbart politiker och representanter från civilsamhället som kommer i kontakt med gruppen, grundat på att studien berör en organisatorisk nivå och inte en individuell. Vidare avgränsar sig studien till socialt utsatta EU-medborgare som försörjer sig genom att samla in pengar, pantning av flaskor eller att spela gatumusik. EU-medborgare är ingen homogen grupp och jag är medveten om att utsattheten inom flera undergrupper av EU-medborgare. Då de flesta av de socialt utsatta EU-medborgarna i Malmö enligt kännedom härstammar från Rumänien är det främst Rumänien som exemplifieras i uppsatsen.
1.3 Disposition
I följande stycke kommer jag redogöra för studiens disposition med en kort beskrivning av varje kapitel. Syftet med dispositionsgenomgången är att läsaren ska få en lättöverskådlig uppfattning av studiens innehåll samt att ge läsaren möjlighet till friare läsning av studien.
Kapitel 1 I det inledande kapitlet återfinns inledningen, syftet och
frågeställningarna till studien samt studiens avgränsning. Detta kapitel har för syfte att introducera läsaren till ämnet och locka till vidare läsning.
Kapitel 2 I detta kapitel presenteras bakgrundsinformation till förståelse för studien. Kapitlet inleds med en redogörelse för den rådande situationen i Malmö vilket följs av de lagrum som berör socialt utsatta EU-medborgare. Efter dispositionsförklaringen återfinns slutligen en begreppsdefinition för att klargöra de begrepp som används i studien.
Kapitel 3 Studiens tredje kapitel handlar om tidigare forskningen och har tre underkapitel vilka tar upp frivillighetsorganisationer och
välfärdssamhället, socialt utsatta EU-medborgare samt antiziganismen.
Kapitel 4 I det fjärde kapitlet presenteras den metodologiska ansatsen och motiveringen till denna. Vidare återfinns valet av informanter samt studiens tillvägagångssätt. Kapitlet tar senare upp etiska
7
överväganden, studiens tillförlitlighet samt en presentation av analysmetoden. Kapitlet avslutas med en metodreflektion.
Kapitel 5 I kapitel fem presenteras den teoretiska utgångspunkten för studien, vilket är konsekvensetik. Teorin kommer användas för att analysera den insamlade empirin. Kapitlet inleds med en genomgång av etikens grunder vilket följs av en presentation av teorin. Kapitlet avslutas med en teorireflektion.
Kapitel 6 Det sjätte kapitlet handlar om det empiriska materialet och analysen av denna. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av den teoretiska utgångspunkten samt den tidigare forskningen. Kapitel 7 I det avslutande kapitlet kommer studien sammanfattas och
slutsatserna presenteras. Kapitlet inleds med att syfte och
frågeställningar presenteras vilket följs av en sammanfattning och slutsatser där syfte och frågeställningar besvaras. Kapitlet avslutas med en diskussion där jag reflekterar över studien.
1.4 Begreppsförklaringar
EU-medborgare I denna studie avser begreppet EU-medborgare individer som reser till Sverige från ett annat medlemsland. Civilsamhälle I denna studie definieras civilsamhälle som den sfär i
samhället som innefattar ideella organisationer och nätverk, trossamfund annat frivilligt arbete (Harding, 2012).
Antiziganismen Antiziganismen är det begrepp som beskriver och synliggör de fördomar och fientlighet som romer både som individer och kollektiv systematiskt utsatts och utsätts för. Begreppet antiziganismen ersätts ibland med begreppet
antiromanismen och det är en pågående dialog vilket begrepp som bör användas grundat på att de betonar olika delar av romers utsatthet. Jag har valt att använda
antiziganismen då är vedertaget och används i statliga utredningar men främst då det i dagsläget även används av romska föreningar som får anses ha tolkningsföreträde i frågan (RIKC, 2015). Det ska dock poängteras att det bland romer även råder viss heterogenitet om vilket begrepp som ska användas.
EU-migrant EU-migrant är ett begrepp som florerar i dagligt språk att benämna socialt utsatta EU-medborgare. Begreppet är en benämning som ska användas med försiktighet, då det är individens rättighet under att rörlighetsdirektivet att resa inom unionen, vilket inte ska förknippas med migration. Det stigmatiserande begreppet har vuxit fram i takt med att strukturella problem kopplat till den fria rörligheten inom EU vuxit fram, därmed har individen slutat vara medborgare och istället blivit migrant (SR, 2014). Begreppet kommer således inte användas i följande studie bortsett från de citat där mina informanter använts sig av begreppet.
8
2. BAKGRUND
I följande avsnitt kommer bakgrundinformation för förförståelse till läsaren att presenteras. Avsnittet börjar med en genomgång av bakgrunden samt den rådande situationen avseende socialt utsatta EU-medborgare i Malmö för att skapa
förförståelse för läsaren. Sedan följer en kort redogörelse av den nationella och internationella lagstiftningen samt en förklaring på hur den berör EU-medborgare.
2.1 Rådande situation i Malmö
Malmö har sedan 2013 sett ett ökat antal av EU-medborgare som rest till Sverige i syfte att söka försörjning. Det har varit svårt att få en adekvat uppfattning om hur många EU-medborgare som vistas i Malmö då de inte behöver registrera sig för att uppehålla sig i Sverige under den fria rörligheten. Det är därför svårt att redogöra för hur utvecklingen sett ut i staden, men uppfattningen är att Malmö tidigare, på grund av sin geografiska placering, i stor utsträckning varit en genomfartsort på väg till slutdestinationen (Malmö stads representant). Trenden har nu förändrat sig och många av EU-medborgarna väljer att stanna i Malmö. I Malmö stad gjorde Sociala resursförvaltningen våren 2014 en kartläggning av situationen för utsatta medborgare med anledning av det ökade antalet EU-medborgare i staden. Sociala resursförvaltningen kom fram till att de flesta försörjer sig via tiggeri, burk- och flasksamling samt försäljning av Faktum. Vidare fastställdes att de flesta har Rumänien som hemland och tillhör
folkgruppen romer (SRS, 2014). Under sommaren 2014 har det skett en fortsatt ökning och en bosättning på en tom tomt på Sorgenfri samt i Pildammsparken har växt fram. Socialtjänsten har även sett en ökning i antalet nödansökningar om hemresor under hösten 2015 och framåt. Malmö stad har vidtagit åtgärder i form av att ge Stadsmissionen ökade medel att öppna verksamheten Crossroads samt tillsätta en kommunal samordnare. Under delar av vintern, under den så kallade meteorologiska vintern, hölls även en lokal öppen för gruppen (SRF, 2015). Crossroads är en verksamhet i Stadsmissionens regi som redan funnits i
Stockholm och Göteborg innan den öppnade i Malmö. Crossroads är ett råd- och stödcenter som vänder sig till utländska EU-medborgare som lever i hemlöshet och eller fattigdom. Verksamheten ger upplysning på rumänska om rättigheter och skyldigheter samt kan verka som en brobyggare mellan EU-medborgaren och andra samhällsorgan. Verksamheten tillgodoser även grundläggande behov i form av frukost, användning av dator samt tvättning av kläder (skanestadsmission.se). Den sista mars skedde en avhysning från bosättningsplatsen i Pildammsparken och lägret revs även ned i samband med avhysningen. I samband med
avhysningen erbjöd sociala jouren EU-medborgarna bistånd i form av en biljett hem till deras hemland (Skånskan, 2015). Den andra stora bosättningsplatsen som ligger en tom tomt på Sorgenfri där EU-medborgare fortfarande bor i husvagnar samt i uppbyggda skjul. Det har vid ett flertal tillfällen skett försök till avhysning i Sorgenfrilägret varav det sista försöket gjordes i april. I samband med försöken har EU-medborgarna erhållit stöd främst från nätverk som hjälpt till både med överklagan av beslut och praktiskt arbete i lägren (Malmö lokaltidning, 2015). I handlingsplanen som Malmö stad tagit fram för det fortsatta arbetet med socialt utsatta EU-medborgare ges Sociala resursförvaltningen uppdraget att ta fram ett vinterhärbärge med 40 platser som ska ha öppet under december till februari, en
9
daglokal som är öppen dygnet runt samt evakueringslokaler vid extremväder eller vid avhysning. Vidare ska det arbetas fram rutiner för avhysning och samarbetet med andra länder i form av kunskapsutbyte ska undersökas (SRF, 2015).
2.2 Europeiska unionsrätten och nationell lagstiftning
Det finns ett antal regelverk som berör EU-medborgare som befinner sig i Sverige. Det är lagstiftningen och direktiven som ger rättighet för medborgare i medlemsländer att använda sig av den fria rörligheten inom EU, men det är även den som begränsar de sociala rättigheter som EU-medborgarna har under sin vistelse i Sverige.
2.2.1 Europeiska unionsrätten och Utlänningslagen (2005:716)
EU-rätten är medlemsländernas gemensamma regelverk. Rätten kan beskrivas som ett självständigt rättssystem men den är även integrerad i medlemsländernas nationella lagstiftning. Rätten anses gällande före svensk lag vilket betyder Sverige ska anpassa sin lagstiftning efter EU:s regelverk. I artikel tjugo och tjugoett i EUF-fördraget definieras rätten för alla unionsmedborgare att röra sig fritt och att uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium (EUF art. 20 och 21). Det är genom rörlighetsdirektivet, som antogs 2004, som de EU-medborgare som vistas i Malmö ges rättighet att uppehålla sig i Sverige. Rörlighetsdirektivet ger alla unionsmedborgare rättighet att uppehålla sig i ett annat medlemsland i tre månader utan att några villkor eller krav ställs utöver att unionsmedborgaren har giltig identitetshandling och inte är en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2004/38/EG art. 9 och 10). Vad som är en orimlig belastning för biståndssystemet definieras dock inte i direktivet vilket kan skapa svårigheter när medlemslandet ska göra en bedömning om en EU-medborgare utgör en orimlig belastning eller inte.
Rörlighetsdirektivet finns även implementerat i den svenska Utlänningslagen (2005:716). När tre månader har fortlöpt får unionsmedborgaren stanna i landet såvida denne uppfyller kraven för uppehållsrätt. Uppehållsrätten grundar sig på unionsmedborgarens förmåga att försörja sig själv och är gällande så länge denne är självförsörjande. För att räknas som självförsörjande ska unionsmedborgaren vara arbetstagare eller egen företagare i Sverige, ha en verklig möjlighet till anställning eller ha tillräckliga tillgångar samt sjukförsäkring (Utl. 3, 5§). De krav som ställs för att erhålla vidare uppehållsrätt skapar svårigheter för de
EU-medborgare som reser till Sverige från bland annat Rumänien eftersom dessa i många fall, på grund av diskriminering i hemlandet, saknar de grundläggande förutsättningarna för att bli självförsörjande, inneha anställning samt en finansierad sjukförsäkring.
2.2.2 Socialtjänstlagen (2001:453)
I Sverige regleras det sociala skyddsnätet genom Socialtjänstlagen (2001:453). Alla individer som vistas i Sverige omfattas av bestämmelserna om att
kommunerna har det yttersta ansvaret för sina invånare vilket definieras i 2 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Det innebär att alla har rätt att ansöka om olika former av bistånd och få sin rätt till biståndet prövad. Rätten för att ansöka och socialtjänstens skyldighet att pröva rätten till bistånd gäller även EU-medborgare. I kapitel 2a, 2 § Socialtjänstlagen, definieras vad som är gällande för
EU-medborgare då de enbart vistas i en kommun men har sin hemvist i ett annat land. I de tillfällen sträcker sig socialtjänstens ansvar enbart till bistånd för att avhjälpa en nödsituation som inte går att lösa på annat vis. Exempel på en nödsituation kan
10
vara ett mål mat eller en biljett hem där individen kom från. Denna paragraf, genom praxis efter Regeringsrätten, således även applicerbar på de
unionsmedborgare som vistas i Sverige utan uppehållsrätt med hemvist i ett annat land (RÅ 1995 ref 70). Det sociala skyddsnätet är genom Socialtjänstlagen därför begränsat när det gäller bistånd till EU-medborgarna vilket ger denna grupp väldigt lite rättigheter i Sverige. Den juridiska utgångspunkten för socialt utsatta EU-medborgare skapar svårigheter för gruppen att erhålla de sociala insatser som de är i behov av. Att Socialtjänstlagen i fråga om så basala rättigheter begränsar istället för undsätter är ett nytt fenomen i Sverige vilket medför att forskningen, framför allt kring den etiska aspekten av fenomenet, är mycket begränsad.
3. TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt presenteras den tidigare forskningen som är aktuell för studien. Jag har valt att söka tidigare forskning som avser frivilligorganisationers roll i välfärdssamhället, om socialt utsatta EU-medborgare samt om antiziganismen då dessa tre teman har känts relevanta för min studie. Att finna forskning om utsatta EU-medborgare har varit svårt då fenomenet är nytt i EU. Vidare har det skrivits studier om upplevelsen av att befinna sig i social utsatthet men då dessa avhandlar individuell nivå har det inte varit aktuellt för min studie. I vissa delar av avsnittet har jag använt mig av statligt publicerad rapporter för att belysa forskningen inom det aktuella ämnet, då det ej har varit möjligt att finna på annat vis.
3.1 Frivillighetsorganisationer och välfärdssamhället
I underlagsrapporten Framtidens civilsamhälle (2012) skriver forskaren Tobias Harding att det pågår förändringar i civilsamhället. I flera länder har det länge funnits en tradition av att civilsamhället står för produktionen av landets
välfärdsservice. Så har tidigare inte varit fallet i Sverige men forskning visar nu på att icke vinstdrivande organisationer även tar större plats i Sveriges
välfärdsproduktion. Sverige har en lång folkrörelsetradition bakom sig, vilken har verkat främst som röstbärande och gemenskapsbärande, men framstår nu även i större utsträckning som serviceproducent i välfärdssamhället. En klassisk
serviceproducerande organisation är Stadsmissionen som har en lång bakgrund av att stödja och ta hand om hjälpbehövande som inte fångats upp av det sociala skyddsnätet. Harding (2012) menar att behovet av kompletterande funktioner till det traditionella skyddsnätet alltid har funnits men att frivilligorganisationerna nu tar ett ökat ansvar som serviceproducent inom välfärden (Harding, 2012).
Grunderna till det ökade ansvaret för välfärdstjänster inom den ideella sektorn kan vara många. I rapporten ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin” (2010) beskrivs en möjlig faktor. Här undersöker forskarna om deltagarna i studien uppfattar att behovet av frivilligt arbete skulle minska om regeringen tog deras fulla ansvar gentemot sina invånare. Tjugofem procent av deltagarna delar 2009 denna uppfattning, vilket är en ökning från elva procent som delade den
uppfattningen 1995. Författarna menar att denna ökning kan tyda på att en del av det ideella arbete som bedrivs i Sverige uppfattas efterlikna de insatser som stat och kommun ansvarar över (Svedberg, m.fl. 2010).
Statsvetaren och professorn Victor Pestoff (2014) har konstruerat, vad han benämner som, en välfärdstriangel för att gestalta de olika delarna av sociala organ i samhället. Välfärdstriangeln innefattar staten, den privata marknaden, hushållen samt frivilligorganisationerna (Figur 1).
11
Figur 1. Välfärdstriangeln av Victor Pestoff. I: Hybridity, coproduction and third sector social services in Europe.
Pestoff (2014) menar att det under de senaste åren skett en ökning av instanser som verkar mellan de olika organen, vilket han benämner som hybrider i den tredje sektorn. Genom att använda välfärdstriangeln är det möjligt att belysa de skiftande rollerna i samhällsstrukturen (Pestoff, 2014). Den norske forskaren Ragnhild Andresen skriver tillsammans med Björn-Tore Österaas (2000) att de konstaterat en ökning av välfärdshybrider i takt med det ökade frivilliga arbetet i samhället. De beskriver att en välfärdshybrid är en instans som befinner sig i skärningspunkten mellan offentlig organisation och frivillig organisation. Välfärdshybriden kännetecknas av att det är en offentligt finansierad insats som använder frivillig arbetskraft för att utföra sitt arbete (Andresen, Österaas, 2000). Lundström och Svedberg (1998) menar att en fördel för staten att förskjuta driften av det sociala arbetet till frivilligorganisationer är att de kan utföra tjänsterna till en lägre kostnad än vad staten eller den privata marknaden kan göra (Lundström, Svedberg 1998). Välfärdshybrider används ofta i de fall då det föreligger en särskild angelägenhet inom ett offentligt område, till exempel en situation som kräver en akut avhjälpning. En svårighet med välfärdshybrider är att det är svårt att avgöra vem det egentligen är som äger och formar insatserna. Detta kan skapa spänningar mellan den offentliga verksamheten och frivilligorganisationen då dessa ofta har olika grundläggande ideologier som styr deras arbete. Såväl som välfärdshybrider är ett flexibelt och snabbt sätt att utföra angelägna insatser är de även sårbara inför politiska förändringar, vilket kan leda till att verksamhetens legitimitet lätt urholkas (Andersen, Österaas, 2000). Sverige har en lång tradition som välfärdsstat men efter välfärdskrisen i början på nittiotalet ser man tendenser på förskjutningar från stat till frivilligsektorn i frågan om välfärdstjänster. När staten minskar sitt sociala ansvar över individer i utsatthet förväntas det i högre utsträckning att frivilligorganisationer träder till för att täcka upp det tidigare statliga arbetet (Meeuwisse, Sunesson, 1998)
3.2 Socialt utsatta EU-medborgare
Magdalena Mostowska (2014) skriver i sin artikel ”We shouldn’t but we do…: Framing the strategies for helping homeless EU migrants in Copenhagen and
12
Dublin” att det i EU skett en ökning av EU-medborgare som uppsöker härbärge. Artikeln jämför två studier av Köpenhamn och Dublins arbete med utsatta och hemlösa EU-medborgare. Genom de två studierna syftar Mostowska (2014) att besvara frågorna om hur kommunen och de ideella organisationerna ser på det ökade antalet utsatta EU-medborgare och vilka strategier har utvecklats för att hjälpa, eller undvika att hjälpa denna grupp. Författaren beskriver sårbarheten i att både vara hemlös och fattig samt EU-medborgare. De hinder som EU-medborgare i möter är sammankopplade med migrationsstatus i form av uppehållsrätt,
begränsade sociala förmåner och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknad och bostadsmarknad. De är också sårbara inför social utsatthet då de i flera fall saknar språkkunskaper och tillräcklig kunskap kring samhällsstrukturen,
välfärdssystemet och de rättigheter och skyldigheter de har i det land de uppehåller sig i. Forskning har vidare visat på skillnader i vad hemlösheten grundar sig i när det gjorts jämförelser mellan EU-medborgarnas och
unionslandets egna hemlösa. För EU-medborgarna är hemlösheten i stora drag oftare sammanknuten med försörjningssvårigheter och fattigdom snarare än missbruk och psykisk ohälsa. Vidare beskriver författaren även den risk som EU-medborgare löper i form av att förlora de, i många fall små, ersättningar och rättigheter de har i sitt hemland när de åker utomlands för att söka försörjning. Eftersom EU-medborgarna enligt rörlighetsdirektivet inte får vara till orimlig belastning för unionslandets biståndssystem blir ofta lösningen på
hemlöshetsfrågan en biljett till hemlandet. Mostowska (2014) beskriver vidare att flera EU-medborgare inte vill åka hem och poängterar problematiken med att unionslandet inte har några skyldigheter att se till så EU-medborgaren inte återvänder till en situation av misär i sitt hemland. Författaren menar att EU-medborgaren kan ses som fångad i ett land utan rättigheter och endast en möjlighet att resa tillbaka till ingenting (Mostowska, 2014).
I Danmark förs en diskussion med kommunal och frivillig verksamhet och det råder en viss enighet om att danska skattepengar inte ska finansiera andra unionsländers sociala problem och en betoning på individens egenansvar.
Mostowska (2014) skriver i sin artikel att det finns strategier för att hjälpa eller att undvika att hjälpa utsatta EU-medborgare. I studien framkommer det att de på de flesta härbärge i Köpenhamn krävs danskt personnummer för att få övernatta, vilket är en statlig strategi för att undvika att ta ansvar för dessa individer, då det juridiskt inte finns ett ansvar som binder staten vid ansvarstagande. Bemötandet av utsatta EU-medborgare rättfärdigas genom avsaknad av juridiskt ansvar. Därför överförs ansvaret till den ideella sektorn. Där finns strategier för att stödja utsatta EU-medborgare både praktiskt men även genom att inte rapportera olagligt uppehälle vidare till kommunen. Slutligen beskriver Mostowska (2014)
innovativa strategier för att stödja gruppen EU-medborgare i termer av långsiktiga strukturella lösningar i form av organisationer delar med sig av sina erfarenheter och sätter press på staten för att uppnå strukturell förändring. Studien tydliggör att Danmark angriper situationen genom att säga att det är någon annans ansvar, från ideell verksamhet, till statlig och slutligen till EU-nivå. Av studien framgår dock att det ofta finns flera olika strategier inom organisationerna och att dessa
överlappar varandra (Mostowska, 2014). Sammanfattningsvis går det att konstatera att det råder svårigheter för EU-medborgare att få ta del av samma sociala insatser som övriga invånare vilket grundar sig på de juridiska
bestämmelserna kring gruppen och att individen ofta utelämnas till sitt eget öde då den varken får vara kvar i Danmark eller har någonting att återvända till i sitt hemland.
13 3.3 Antiziganismen
Begreppet antiziganismen synliggör den fientlighet och de fördomar som drabbar romer i Rumänien, Sverige och resten världen. I betänkandet Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55, 166) återfinns en definition av antiziganismen som har sitt ursprung ur den amerikanske forskaren Helen Feins definition av antisemitismen.
”Antiziganismen är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot romer som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar – social och legal diskriminering, politisk mobilisering mot romer och kollektivt eller statligt våld – vilket resulterar i/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra romer just för att de är romer.”
Ovanstående benämning kan enligt Cederberg (2010) användas vid beskrivning av diskrimineringen och rasismen mot judar och romer. De historiska likheterna mellan antisemitismen och antiziganismen är många. Både romer och judar har en historia där de betraktats av omvärlden som ett främmande folk och har ofta blivit utsatta för mytbildningar och fördomar (Cederberg, 2010). Diskrimineringen mot romer i Europa går att härstamma bak till 1300-talet då romerna ankom till Europa. Under 1300-talets andra hälft tvingades romerna in slaveri i Rumänien, något som fortlöp under 400 år och upphävdes inte i praktiken förrän 1864. Förtrycket mot romer fanns även på andra ställen i Europa bland annat i de tysktalande kungarikena fick invånarna under 1500-talet utan påföljd ha ihjäl de romer som gick på ens mark. Förföljelserna och grymheterna mot romer föregick även i Sverige och år 1637 kom lagen om att alla runtresande romer skulle förvisas från landet (Cederberg, 2004).
I det nutida Rumänien utsätts romer fortfarande för både strukturell och
individuell diskriminering. Forskning visar att många romer i Rumänien lever i fattigdom och illa ställda bostadsområden men även att de systematiskt
missgynnas både social och politiskt (FRA, 2012). Bostadsområdena i Rumänien är i stor utsträckning segregerade och romska bostadsområde saknas ofta ett utvecklat lokalsamhälle. I studier framkommer det även att de lokala
myndigheterna är ovilliga att investera i romska lokalsamhällen eller att sälja mark till romer. Diskrimineringen pågår även på arbetsmarknaden där studier visar att lönen för en romsk arbetstagare är under hälften jämfört med andra arbetstagare i Rumänien. Även inom skolväsendet upplever romska barn i större utsträckning som oskyldigt utpekade och skuldbelagda än andra barn och de särskils från andra barn eftersom de kan bära på smittor (Cretan, Turnock, 2008). I Sverige fortsatte även diskrimineringen mot romer under 1900-talet och i Vitboken (2014) skriver författarna att de landsomfattande kartläggningar som skett på statligt initiativ i kombination med de forskningsundersökningar som skedde inom rasbiologin har bidragit till att skapa negativa och kvarlevande föreställningar om romer i Sverige. De kartläggningar som har gjorts av romer i Sverige under 1900-talet har bekräftat och reproducerat snarare än ifrågasatt och utmanat de rådande föreställningarna och rasismen gentemot romer. Under 1900-talets andra hälft togs en del initiativ för romer, bland annat fick en del romer bostäder. Författarna menar att problematiken med denna typ av insatser var att
14
den syftade till att romer skulle anpassas till en föreställd svensk normalitet och de skulle bli beskyddade från sin egen kultur och sitt undermåliga sätt att leva.
Därigenom förstärktes kontrasterna av vad som var normalt och avvikande ytterligare. Författarna menar att det har lett till att negativa föreställningar fortlever och inte på allvar har ifrågasatts så som diskriminering mot andra grupper har gjorts. Detta påverkar romers möjlighet att delta i samhället på lika villkor som alla andra (Ds 2014:8). Utifrån rådande forskning går det att
konstatera att antiziganismen har sin grund i djupa historiska rötter, och därmed har antiziganismen varit ett vedertaget förhållningssätt gentemot romer genom hela den moderna tiden. Även om den tar sig i uttryck på olika vis så lever kvar i Europa och påverkar dagligen romers levnadsvillkor och möjligheter till social inkludering och jämställdhet (Cretan, Turnock, 2008). Sammanfattningsvis går det ur den tidigare forskningen att konstatera att forskningsområdet som rör socialt utsatta EU-medborgare är begränsat. Forskningen som finns visar på strukturella ojämlikheter i EU-medborgarnas hemland och identifierar även de strategier som medlemsländerna har för att hantera ansvarsfrågan över EU-medborgarna. Vidare saknas det forskning som betonar de etiska aspekterna av EU-medborgarnas strukturella situation i Sverige eller i övriga EU, vilket min studie kan verka för att bidra med.
4. METOD
I följande avsnitt presenteras metoden som har använts vid studiens
genomförande. Avsnittet inleds med en kort presentation av den metodologiska ansatsen vilket följs av en motivering till denna. Vidare motiveras valet av informanter, etiska överväganden, studiens pålitlighet samt vald analysmetod. Kapitlet avslutas med en metodreflektion. Informanterna som deltar i studien är en representant från Malmö stad samt tre diakoner i två olika trossamfund i Malmö stad. Alla arbetar i någon omfattning eller kommer i kontakt med EU-medborgare i social utsatthet i sitt dagliga arbete.
4.1 Metodologisk ansats
Jag valde en kvalitativ ansats till denna studie grundat på att jag var intresserad av hur Malmö stad och andra aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt gentemot socialt utsatta EU-medborgare. Intresset för denna fråga har sitt ursprung i den situation som uppstått i Malmö där EU-medborgare lever under miserabla förhållanden utan juridiska rättigheter till att förbättra sin livssituation. Jag ville därför låta personer som i en eller annan form arbetade, i offentlig eller privata organisationer, med EU-medborgare resonera kring frågan om vad vi borde göra för denna grupp. Mina informanter fick också möjlighet att berätta om den organisation de befann sig i och vad deras engagemang bottnade i. Under intervjuerna försökte jag i den utsträckning det var möjligt lägga fokus vid den kvalitativa diskussionen kring dem etiska dilemman som frågan EU-medborgare burit med sig. Jag valde att närma mig frågan om etik på flera olika sätt genom att ställa olika frågor och använda mig av den tystnad som uppstod i under
intervjuerna. Min upplevelse var att samtliga av mina informanter tyckte att det var en oerhört svår fråga att resonera kring. Utifrån mitt syfte och frågeställningar passar den kvalitativa ansatsen bäst då den kvalitativa forskningen inte söker en absolut sanning utan betonar förståelsen av mänskligt beteende snarare än den faktiska förklaringen till varför ett fenomen ser ut som det gör. Denna
15
4.2 Val informanter och tillvägagångssätt
I min studie valde jag att göra fyra semistrukturerade intervjuer med personer som genom att representera sin organisation kunde hjälpa mig att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I valet av intervjupersoner använde jag mig av målinriktat urval. Målinriktat urval görs när det finns en önskan om att intervjua en speciell typ personer som är relevanta utifrån studiens syfte och
frågeställningar. I mitt fall handlade detta om personer som arbetade för relevanta organisationer med gruppen utsatta EU-medborgare. För att uppnå teoretisk mättnad i mitt primärmaterial använde jag mig av intervjupersoner som
representerade både kommunen och civilsamhället. Genom att använda mig av en teoretisk samplingsteknik valde jag ut intervjupersoner som passade i mina kategorier jag hade för avseende att insamla empiri ifrån. Svårigheterna med teoretiskt urval är att det under insamlandet av empirin är svårt att avgöra när en kategori är teoretiskt mättad. Detta kan både leda till att man har genomfört överflödiga eller för få intervjuer för att uppnå teoretisk mättnad (Bryman, 2011). Den gemensamma nämnaren för alla mina intervjupersoner var kontakten med EU-medborgare. Då kommunen har det yttersta ansvaret för alla individer som vistas i en kommun ansåg jag det vara viktigt att en av informanterna kunde representera Malmö stad i min studie. Vidare finns det flera delar av
civilsamhället, bland annat ideella organisationer samt kyrkan, som tar ansvar för levnadsvillkoren hos socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Min utgångspunkt var därför att jag ville att minst en av informanterna skulle representera en ideell organisation och en skulle representera ett trossamfund, utöver representanten för Malmö stad. I Malmö finns det också en del politiska sammanslutningar som synts både i debatten om EU-medborgarnas rättigheter och levnadsvillkor men även varit på plats i lägren och gett stöd och hjälp (Solidaritetmedeumigranter, 2015). Jag ansåg även att dessa nätverk förekom lämpliga som informanter i min studie. Däremot valde jag inte rikta mig direkt till icke-organiserade
privatpersoner i min studie även om även om privatpersoner också är en del av civilsamhället. Jag grundade mitt val på att min studie handlar om den etiska förhållningssätt i organisationer och strukturell ansvarsfördelningen samt att det inte är möjligt att kartlägga alla privata initiativ i Malmö stad. Däremot är både de ideella organisationer och trossamfund beroende av volontärer och
privatpersoners engagemang för att de ska ha möjlighet att genomföra sitt arbete. Vilket innebär att jag genom att intervjua ideella organisationer och trossamfund har jag fått möjlighet att delvis fånga upp denna grupp ändå.
I kontakten med informanterna använde jag mig i första hand av kontakt via mail, med anledning av att jag skulle kunna bifoga hela mitt intervjubrev (bilaga 1 och 2) till förfrågan. Mitt intervjubrev innehöll både information om studiens syfte samt information om möjlighet till avidentifiering, information om samtycke och möjlighet att avbryta medverkan samt hur hantering av personuppgifter skulle hanteras. När jag inte hade fått svar återkopplade jag genom att ringa till de informanter som jag hade telefonnumret till och återkopplade via mail till resterande. I sökandet efter informanter upplevde jag länge motgångar utöver Malmö stads representant som snabbt visade intresse och genomförde en intervju med mig. Svårigheterna i att finna informanter försvårades på grund av att det hände mycket rörande EU-medborgarnas situation just då, bland annat två avhysningar. Jag kunde till sist genomföra en intervju med en diakon i Pingstkyrkan och två intervjuer med diakoner i Svenska kyrkan. Dessvärre tackade den ideella organisation jag talat med nej till att medverka på grund av
16
tidsbrist och de politiska nätverken återkopplade inte mina förfrågningar. Jag upplevde ändå att jag kunde uppnå en teoretisk mättnad i materialet då de informanter jag träffade tog sig tid att besvara mina frågor och visade eftertänksamhet inför ämnet (Bryman, 2011).
För att samla in primärdatan valde jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer är utformande på så vis att den som intervjuar har ett antal fasta frågor eller teman i sin intervjuguide, vilken intervjun ska utgå ifrån. Det finns sedan möjlighet för den som intervjuar att ställa de följdfrågor som blir relevanta utifrån det som informanten svarar. Min
intervjuguide var indelad i tre teman vilka handlade om organisationens arbete, ansvarsfördelningen inom Malmö stad samt etiska förhållningssätt. Eftersom det ska finnas möjlighet till följdfrågor och att intervjuerna tar olika riktningar beroende på vem som blir intervjuad är intervjufrågorna i en semistrukturerad intervju i större utsträckning stora och generella. Under intervjuerna använde jag mig även av tystnaden som en strategi för att ge informanten möjlighet till eftertänksamhet och därmed ett fördjupat resonemang. Jag noterade under mina intervjuer att mina informanter upplevde det komplext att resonera kring etik och jag strävade därför efter att ge mina informanter tiden och möjligheten att fundera på frågan så att de kunde ge så adekvat svar som möjligt utifrån deras synpunkt. Mitt val av intervjuform medförde att jag kunde få ut så mycket relevant
information som möjligt från varje informant. Detta då jag kunde anpassa intervjun i min informants riktning samtidigt som jag kunde falla tillbaka på de teman som jag valt ut i min intervjuguide (Bryman, 2011).
4.3 Etiska överväganden
Inom forskningen behöver den som genomför en studie alltid vara uppmärksam och ta ställning till en rad etiska överväganden. Det finns flera typer av etiska överväganden och vilka forskaren behöver ta ställning till är beroende av vilken typ av studie som ska genomföras. Om en studie avser att beröra ett eller flera känsliga ämnen ska den inlämnas till etikrådet för genomgång och godkännande (Mah.se). Som forskare är det av stor vikt att beakta och inneha kunskap kring etiska förhållningssätt och överväganden i sin studie för att tillförsäkra att inga informanter riskerar att ta skada av studien. Bryman (2011) betonar fyra grundläggande etiska principer som bör beaktas i varje studie. De etiska
principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011).
Informationskravet ställer kravet på forskaren att informera informanterna och andra berörda personer om studiens syfte. Här inkluderas även att alla informanter ska informeras om att de deltar i studien frivilligt och att de när som helst har rätt att ta tillbaka sin medverkan. Vidare har informanterna under samtyckeskravet möjlighet att själv bestämma över sin medverkan i studien. Mina informanter blev informerade om informations- och samtyckeskravet via de intervjubrev som jag skickade till samtliga informanter eller lämnat på plats vid intervjun (Bryman, 2011, Bilaga 1 och 2). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna om alla informanter ska hanteras med största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska skyddas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Jag informerande mina informanter om att jag hade för avsikt att spela in intervjun med dem med
anledning av jag inte skulle gå miste om information eller missuppfatta något som berättades för mig under intervjuerna. Vidare informerade jag mina informanter om att inspelningen samt transkriberingen av intervjun kommer att raderas efter att studien var färdig. Informanternas kontaktuppgifter som jag sparade för att
17
kunna kontakta dem har sparats i en krypterad datormapp och kommer även att raderas då studien är färdig. Slutligen innebär nyttjandekravet att den information som samlas in genom informanterna endast får användas för forskningens
ändamål vilket det endast gjort (Bryman, 2011).
Ur etisk synvinkel gav mina informanter möjlighet att förbli avidentifierade i studien i den bemärkelse att informanten kom att benämnas som ”representant från Malmö stad” samt ”Diakon x” i min studie. Möjligheten till att bli
avidentifierade görs för att alla informanter ska känna sig bekväma och trygga i sitt deltagande i studien. Vissa av mina informanter hade ingen önskan om att bli avidentifierad i studien, men detta har gjorts för att alla informanter ska
presenteras enhetligt och underlätta för läsaren. Det går ändå ifrågasätta avidentifieringen i studien då det genom studiens intresseområde samt den
informationen som informanterna delat är möjligt att härleda till ett fåtal alternativ av informanter eller verksamheter. Möjligheten till härledning finns alltid i mindre studier med ett avgränsat forskningsområde. Mina intervjupersoner var
införstådda och medvetna om detta men för att studien skulle få tyngd behövde läsaren få information om vad informanten representerar (Bryman, 2011). Jag har även tagit hänsyn till att en av mina informanter in hade för önskan att bli citerad i studien vilket föranlett att den informantens information i analysen endast
presenteras i textform.
4.4 Studiens tillförlitlighet
För att en studie ska få tyngd och hålla en viss nivå behövs det ta hjälp av
mätverktyg som kan mäta detta. Kvaliteten mäts genom begreppen reliabilitet och validitet. Begreppen har sitt ursprung i den kvantitativa forskningen men kan genom att lägga mindre vikt vid de kvantifierbara frågorna som rör mätning även appliceras på den kvalitativa forskningen. Reliabilitet handlar om mätningens pålitlighet och i vilken grad den är generaliserbar. Min studie syftade inte till att vara generaliserbar utan till att se hur vissa aktörer resonerar kring etiska
förhållningssätt och ansvarsfördelning ser ut i Malmö just nu. Validitet i en studie handlar om hur man observerar, identifierar eller mäter det som man avser att mäta i sin studie. För att öka validiteten och få en helhetsbild representerad i studien vände jag mig till kommunen och civilsamhället. I forskningsprocessen hade jag för avseende att intervjua en bredare del av civilsamhället men jag upplevde svårigheter i att finna informanter som hade tid att ställa upp i min studie. Jag upplever dock att jag fått så stor spridning bland mina informanter att studien kan anses ha god validitet (Bryman, 2011).
I all forskning måste forskaren vara medveten om forskarrollens påverkan. Det ideala samtalet sker på lika villkor och med en utjämnad maktbalans mellan forskare och informant. Skillnaden i maktbalansen är naturlig men forskaren bör ständigt sträva efter att jämna ut balansen för att få ett trevligt och gynnsamt möte. Det är således även viktigt att som forskare resonera kring maktobalansens
påverkan på intervjun. I mina intervjuer har jag strävat efter att möta mina informanter på en plats de valt för att de ska känna sig så trygga som möjligt. Vidare har jag försökt att behålla ett professionellt och neutralt förhållningssätt till mina informanter så att de inte skulle känna ett ansvar att svara tillfredställande på de frågor jag ställde, vilket jag heller inte upplevde att de gjorde. Jag har under studiens gång varit medveten om att forskarrollen kan påverka studien både min eventuella påverkan på intervjupersonerna samt genom de tolkningar och känslor jag bär med mig i bearbetningen och analysen av materialet (Aspers, 2011).
18 4.5 Analysmetod
Intervjuer i studier behöver alltid presenteras i form av text och intervjuerna transkriberades därför med hjälp av transkriberingsprogrammet OTranscribe. Då ingen information lagras i OTranscribe bevaras informanterna som
avidentifierade. Under transkriberingen fick jag avväga om jag skulle ta med långa andningspauser och stakningar. Genom att transkribera exakt efter intervjun ökar reliabiliteten men helhetsförståelsen för den skriva transkriberingen kan minska. Bedömningen om man ska skriva ut en lång andningspaus eller inte måste göras i alla fall då de ibland är meningsbärande för förståelsen av materialet. Då jag söker förståelse och fördjupning av resonemang i min studie var det i de flesta fall nödvändigt att skriva ut samtliga ljud från transkriberingen (Arvidson,
Rosengren, 2010). En viktig aspekt när i analysen av sitt material är det aldrig går att grunda sin evidens på en känsla eller annat som inte ingår i det empiriska materialet, därför är en adekvat transkribering viktig (Aspers, 2011).
Efter att transkriberingen var färdig använde jag mig av kodning för att bearbeta primärmaterialet. Det innebär materialet genomgås och bryts ner genom att generera koder och intressanta meningssatser i materialet. Det är inför kodningen av primärmaterialet som det är av stor vikt att transkriberingen skett på ett adekvat vis, då risken för att forskaren omedvetet modifierar och tolkar kodningen på ett felaktigt sätt blir större om transkriberingen är slarvigt genomförd. Genom
kodningen av primärmaterialet kunde jag på ett strukturerat sätt finna likheter och olikheter mellan de genomförda intervjuerna (Arvidson, Rosengren, 2010). När kodningen av primärmaterialet var genomförd påbörjades arbetet med den
praktiska analysen av materialet. Jag använde mig av en kvalitativ innehållsanalys för att vidare bearbeta det kodade materialet. Innehållsanalys är ett angreppssätt i analysprocessen för att tillförsäkra reliabiliteten och objektiviteten i ett material. I innehållsanalysen använde jag de koder jag tidigare konstruerat för att tematisera primärmaterialet. Genom innehållsanalysen kunde jag identifiera grundläggande mönster och återkommande beröringspunkter i materialet. Jag valde att använda mig av både induktiv och deduktiv kodning, vilket innebär att jag på förhand hade skapat ett antal tema utifrån min frågeställning och teori men att de tillkom nya teman när jag gjorde min innehållsanalys (Bryman, 2011).
4.6 Metodreflektion
Mitt val av kvalitativ ansats var ett självklart val då min studie hade för syfte att söka förståelse i resonemang som avhandlar etiska förhållningssätt. Jag upplevde att jag inte skulle kunna insamla samma empiri och få de djup i det som jag fick om jag hade valt en kvantitativ ansats. Den största svårigheten under
datainsamlingen var att finna informanter som kunde medverka. När jag väl fann de informanter och jag hade genomfört intervjuerna kände jag mig nöjd och bearbetningen av materialet gick smidigt. Jag fann själva innehållsanalysen intressant eftersom jag kunde plocka ut information om de teman som jag på förhand skapat men även fick skapa två nya teman vilka var antiziganismen och rädslan för vad olika insatser kan innebära. Hade jag valt en annan intervjumetod var det inte säkert att dessa teman hade synliggjorts vilket gjorde mig nöjd över valet av semistrukturerade intervjuer. För att i analysen kunna lyfta de teman som jag valde ut som relevanta i min studie utifrån mitt syfte om etiska förhållningssätt behövde jag även identifiera en teori som kunde bära upp olika temana. Genom att välja ut en relevant teori var det möjligt att identifiera olika etiska ideologiska skillnader och likheter i mitt material.
19
5. TEORI
I detta kapitel presenteras den teori jag har valt att använda för att besvara syftet och frågeställningarna i studien. De teoretiska utgångspunkterna har betydelse för hur primärdatan analyseras och förstås. Valet av teori bör därför göras utifrån att dess funktion ska vara att synliggöra och framhäva viktiga aspekter i det
empiriska materialet. Jag har valt att använda mig av etik som teoretisk utgångspunkt då den kan vara användbar för att närma sig de olika infallsvinklarna och förhållningssätt som mina informanter har till EU-medborgare. Det grundläggande begreppet etik handlar om hur individen och samhället i stort bör handla och vara i de situationer individen ställs inför i livet. (Sandman, Kjellström, 2013). Den etiska teori som jag kommer använda i min analys är konsekvensetiken. Med hjälp av konsekvensetiken kan jag syfta till att förstå mina informanters resonemang kring etiska förhållningssätt i frågan om socialt utsatta EU-medborgare.
5.1 Etikens grunder
Etik är ett ord som har sitt ursprung ur det grekiska ordet ethos vilket betyder karaktär, sedvänja och värderingar hos individer, grupper eller kulturer. Det är ett begrepp som innefattar många aspekter och flera läror. Men gemensamt för dessa är att etiken försöker besvara frågan om vad som är det rätta om hur vi ska bete oss. Etiken lägger vikt vid hur vi handlar i vissa situationer. För att bedöma etiska handlingar så kopplas etiken samman med en rad handlingsregler och
förhållningssätt. Dessa har sin grund i de rådande normerna och värderingar som finns inom en grupp eller i ett samhälle. Syftet med att handla etiskt riktigt är att människan ska kunna leva ett värdigt liv i gemenskap med andra människor och omgivningen. Etiken brukar benämnas som en av de mest grundläggande frågorna i människors liv. Även inom det sociala arbetet och andra människovårdande yrken är etiken ett av de grundläggande värden som allt arbete utgår ifrån. Vad som är etiskt önskvärt styrs genom de normer och värderingar som är rådande i samhället. Normer kan beskrivas som explicita eller underförstådda regler som visar vilka beteende och värderingar som anses godtagbara inom en grupp eller i samhället. Normerna kan även vara kopplade till handlande inom ett visst yrkesfält, till exempel socialt arbete (Sandman, Kjellström, 2013).
Inom det sociala arbetet har Akademikerförbundet SSR utarbetat en yrkesetisk kod som ska vara vägledande och genomsyra det sociala arbetet. Den yrkesetiska koden hjälper till att upprätthålla rådande normer så att det sociala arbetet kan bedrivas etiskt korrekt (SSR, 2013). Vidare genomsyrar även etiken våra lagar och förordningar vilket brukar kallas för juridiska normer. De flesta lagar bygger på etiska ställningstaganden och hjälper oss att upprätthålla ett fungerande
samhälle för alla människor. Lagarna verkar både reglerande för de som inte följer de etiska reglerna såväl som vägledande för de som vill skaffa sig en uppfattning om vad som är etiskt rätt eller fel (Sandman, Kjellström, 2013).
I Regeringsformen (1974:152, 1 kap. 2 §) står det att:
”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och
värdighet.(…) Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.”
20
Regeringsformen beskriver den värdegrund som är rådande i Sverige. Den pekar inte på en specifik rättighet för en specifik individ utan talar generellt hur vårt samhälle ska bedrivas och vad det ska verka mot. Regeringsformen betonar etiska värden så som likställighet, frihet och värdighet för alla människor i Sverige. Genom det kan dess innehåll och värdegrund även anses vara gällande för de EU-medborgare som befinner sig i Sverige. Även om det finns lagstiftning som begränsar det juridiska ansvaret över socialt utsatta EU-medborgare så kan Regeringsformen tala för vilka etiska värde och normer som är önskvärda inom det sociala arbetet och på vilka värderingar vårt samhälle ska vara uppbyggt från. 5.1 Konsekvensetik
I ett försök att ge svar på hur människan eller samhället ska förhålla sig och agera i en situation går det att ta hjälp av olika etiska teorier. Den etiska teoribildningen brukar delas in i tre underkategorier, normativ etik, metaetik och tillämpad etik. I studien kommer den normativa etiken användas då den handlar om vilka faktorer i en situation som är viktiga för att kunna göra en adekvat etisk bedömning av vad som är rätt eller fel. En av de vägledningsmodeller som ingår i den normativa etiken är konsekvensetik. Konsekvensetiken innebär förenklat att det går att avgöra om en handling är rätt eller orätt grundat på handlingens konsekvenser. Det är således inte handlingen som är ond eller god utan de konsekvenser handlingen medför. Om konsekvensen är god anses handlingen därigenom rätt och är konsekvensen negativ är handlingen därigenom orätt. Inom
konsekvensetiken tas det därför inte hänsyn till vad intentionen av handlingen är, vilket är vägledande inom sinnelagsetiken(Thorsen, 2010).
Det finns ett antal faktorer som behöver vägas in i bedömningen om en
konsekvens är god eller ond. Dessa faktorer handlar om vilka handlingar som ska rangordnas över och under varandra och för vem konsekvensen är ond eller god. För att kunna mäta vad som är en god konsekvens krävs det en grundläggande mätskala. Mätskalan kan också benämnas som en värdepyramid. Värdepyramiden tar utgångspunkt i vad som anses vara centrala och eftersträvansvärda värden i livet. Centrala värden som är aktuella utifrån studiens frågeställningar är liv, hälsa, välfärd, solidaritet och frihet. Svårigheten med en mätskala som rangordnar olika värden är att alla individer har olika förhållningssätt till vilka värden som går före vilka. Rangordningen är således även överförbar på samhällets
prioriteringar inom välfärdssektorn. Om värdet hälsa rangordnas högre än värdet frihet kan det anses som en konsekvensetisk god handling att göra
tvångsomhändertagande av personer med missbruksproblem. Men om värdet frihet rangordnas högre än hälsa anses tvångsomhändertagande som en konsekvensetisk ond handling. När värdepyramiden appliceras på samhällets ansvarstagande mot sina invånare måste den därför följa de normer och värderingar som i stora drag är rådande, till exempel explicita så som
Regeringsformens (RF 1 kap. 2 §) anvisning om att verka för trygga rätten till social omsorg för alla människor eller mer implicita normer som att visa solidaritet med de som har de sämre ställt än oss själva (Thorsen, 2010). Nästa utmaning inom konsekvensetiken handlar om vem som blir berörd av konsekvensen. En handling berör ofta fler parter utöver den som handlingen är direkt riktad till. Om kommunen prioriterar en ökad del av årsbudgeten till en viss gruppering i samhället kan konsekvensen av prioriteringen vara god för den aktuella gruppen, men om det finns en grupp som på grund av handlingen får minskat bistånd är konsekvensen negativ. Vidare kan en handling ha verkningar
21
på flera nivåer, en handling kan ha goda konsekvenser på individuell nivå men ha dåliga konsekvenser på strukturell nivå. I de fallen kan det vara svårt att urskilja om handlingen är etisk rätt eller orätt. En vedertagen strategi för att kunna bedöma om konsekvensen är god eller inte är att använda sig av ett utilitaristiskt
perspektiv. Det utilitaristiska perspektivet menar att den goda handlingen är den som har goda konsekvenser för så många som möjligt (Tännsjö, 2012).
En svårighet med konsekvensetiken är även att det i efterhand inte är möjligt att mäta olika handlingsalternativs konsekvenser. Detta på grund av att varje situation där individer är involverade är unika och även om individer står inför likande situationer så kan konsekvensen av samma handling ge olika utfall. I arbetet med människor går det heller inte att förverkliga fler än en handling och därför går det inte att veta vad konsekvensen hade blivit sämre eller bättre om en annan handling valts. Konsekvensetikens förespråkare betonar till sitt försvar att endast den faktiska handlingen är intressant i, eftersom de endast är effekterna av våra handlingar som vi kan stå till svars för (Thorsen, 2010).
5.3 Teorireflektion
Valet av teori till denna studie var inte självklar. Etiken som teori har jag burit med mig sedan studiens start men det finns flera vis att belysa de orättvisor som vissa grupper i vår samhällssfär upplever. I startskedet av studien hade jag även tankar på att använda det intersektionella perspektivet för att synliggöra de rådande maktstrukturerna och blotta den utsatthet som många EU-medborgare befinner sig i. Men jag valde slutligen att enbart välja en etisk teori som
utgångspunkt för min analys, vilket jag grundar på att den är en etisk teori som på bästa sätt kan framhäva viktiga aspekter ur min empiri i förhållande till studiens syfte. Vidare valde jag att använda mig av den konsekvensetiska teorin som utgångspunkt för analysen. Valet grundar sig på att jag genom den
konsekvensetiska teorin kan väva in ett flertal intressanta perspektiv av mina informanters resonemang, till exempel långsiktiga och kortsiktiga perspektiv och att samma handlingsutfall ger olika konsekvenser för olika individer (Thorsen, 2010). Genom att använda konsekvensetiken som grund för analysen av mitt material kan jag framhäva de olika informanternas resonemang i de olika frågorna som tagits upp under intervjuerna. Konsekvensetiken kan då den betonar
konsekvenser ur långsiktiga och kortsiktiga perspektiv fånga upp informanternas förhållningssätt till frågan om etik och vad som bör göras för gruppen socialt utsatta EU-medborgare. Vidare kan teorin användas för att belysa de skillnader i och likheter som ligger till grund för informanternas ideologiska
ställningstagande.
6. EMPIRI OCH ANALYS
Följande avsnitt kommer att innefatta en redogörelse för det empiriska materialet samt analysen av empirin. Det empiriska materialet är hämtat ur fyra
semistrukturerade intervjuer med diakoner i svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en representant från Malmö stad. För att materialet ska bli överskådligt för läsaren har jag valt att benämna diakonerna i svenska kyrkan som diakon A och B och diakonen i Pingstkyrkan som diakon C. Det empiriska materialet kommer knytas samman i en analys tillsammans med den tidigare forskningen samt den valda teoretiska utgångspunkten konsekvensetik.
22
6.1 Arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö
Det sociala arbetet som riktar sig till EU-medborgare i social utsatthet i Malmö är ett förhållandevis nytt arbete som fortfarande är under utveckling och förändring. Arbetet med socialt utsatta EU-medborgare har i Malmö kommit krypande och ökat i takt med att invånare och organisationer ställt sig frågande till kommunens ansvar och EU-medborgarnas levnadsvillkor. Malmö stads representant berättar att kommunen famlar efter att hitta en rimlig nivå av de stöd som ska ges till gruppen och att de efterlyst en nationell samordning i frågan.
6.1.2 Startskedet av arbetet
I ett möte mellan Mariakyrkan och Malmö stad i början på 2014 berättar Diakon A att hen säger till kommunen:
”Det bästa är att ni gör något, så snabbt som möjligt, men åtminstone inom rimlig framtid. Gör ni inget över huvud taget, kommer detta landa i ert knä ändå, förr eller senare.”
Diakon A som arbetar i Mariakyrkan berättar att kyrkan och främst
stadsmissionen började få eskalerande antal besök av EU-medborgare under 2013 och flaggade redan då om behovet av stöd från kommunen, då det befintliga stödet som fanns inte kunde tillgodose de ökade behoven. Diakon B förklarar:
”Vi märkte ju att de kom mängder av EU-migranter ner till oss. När vi öppnade dörren klockan nio på morgonen så kunde de stå 40-50 EU-migranter i trapphuset, och de ville duscha, de ville ha kläder, mat och pengar. Så vi.. (…) vi drunknade nästan lite granna när de kom ner(...)Vi fick dela ut biljetter och sen fick vi stoppa, och stänga dörrarna för vi kunde inte hinna ta emot flera (den dagen, författarens anm).”
Diakon A var vid dåvarande tidpunkt av uppfattningen att gehöret från kommunen var bristfälligt och upplevde att kommunen försökte projicera vidare
ansvarsbördan över EU-medborgarna på EU. Hen berättar vidare att det sedan dess skett förbättringar och att de i dagsläget står i en helt annan situation än då. När diakon A säger till kommunen att de måste agera för att annars kommer det landa i deras knä förr eller senare pekar hen på att kommunen inte har möjlighet att välja om de ska agera eller ej då situationen redan uppstått. Att tackla
situationen genom att inte agera är också utifrån konsekvensetiken en handling i sig, vilket medför konsekvenser för de olika parterna. Det är svårt att veta på vilka grunder kommunen valde att inte träda in det tidiga skedet av fenomenet. Men det går att urskilja att kommunen och kyrkan hade olika vis att angripa den uppstådda situationen vilket möjligen kan synliggöra grundläggande skillnader i de etiska värderingar och förhållningssätt som parterna uppvisar gentemot EU-medborgare. Under hösten 2014 skrev sociala resursförvaltningen i Malmö rapport om de socialt utsatta EU-medborgarnas situation i Malmö vilket ledde till att en Crossroadsverksamhet inrättades. Malmö stads representant berättar att
kommunen ökade sitt bidrag till Stadsmissionen för att verksamheten skulle kunna öppna. Malmö stads representant berättar att kommunen med hjälp av
Stadsmissionen även öppnade ett nattcafé under julhelgen. Malmö stads
representant förklarar att de hade en politisk överenskommelse gällande en sådan lösning, vilket innebar att om det var under nollgradigt fem dagar i rad skulle de
23
öppna upp. Hen berättar att framöver har kommunen för avseende att avsätta 5.6 miljoner kronor i arbetet med socialt utsatta EU-medborgare vilket ska ämnas till ett vinterhärbärge från och med första december 2015 till sista februari 2016. Kommunen vill även ha beredskap för att kunna öppna ett nattcafé vid olika former av extremväder. Malmö stad har även tillsatt en samordningstjänst som agerar spindel i nätet mellan kommunen och de frivilligorganisationer och trossamfund som engagerar sig för EU-medborgarna.
En annan instans som tagit ansvar för EU-medborgarna i Malmö är Mariakyrkan. Kyrkan arbetar självständigt och får inte ersättning från någon annan huvudman. Kyrkan har en lång historia av att arbeta med personer i social utsatthet och deras verksamhet har främst vänt sig till individer i hemlöshet eller
missbruksproblematik men de har även arbetat med nyanlända under de senaste åren. Inom det sociala arbetet säger diakon B:
”Vi har tagit ett stort ansvar… det har vi gjort, mm!”
Citydiakonalen som finns i kyrkan har öppen mottagning och erbjuder stöd, ekonomiskt hjälp men även andliga samtal. Det finns även ett klädförråd där individer kan få de kläder som de behöver kostnadsfritt. Efter att Crossroads öppnade är det till dem som EU-medborgarna hänvisas i första hand. Crossroads hänvisar sedan vidare till andra organisationer om de inte själva kan ta hand om EU-medborgarens ärende. Diakon C berättar att de idag har ett mycket bra samarbete med Crossroads där Mariakyrkan hanterar all klädutdelning samt erbjuder duschmöjligheter.
I kommunens handlingsplan (SRF,2015) som avser det framtida arbetet med EU-medborgare som lever i social utsatthet i Malmö ska Malmö stad verka
tillsammans med frivilligorganisationer. En del av arbetet ska bedrivas via idéburet offentligt partnerskap vilket innebär att en offentlig organisation och en idéburen organisation enas om att tillsammans bedriva ett arbete utifrån en social utmaning, i detta fall arbetet med socialt utsatta EU-medborgare (SRF, 2015). Denna typ av partnerskap kan definieras som en form av hybrid mellan stat och civilsamhälle, då arbetet verkar i skärningspunkten mellan de två instanserna (Pestoff, 2014).
6.1.2 Välfärdshybrider i arbetet med EU-medborgare
I arbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö menar Malmö stads
representant att kommunen behöver förvalta kommuninvånarnas skattepengar på ett sakenligt vis och kommunen måste därför följa Kommunallag och
Socialtjänstlagen. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ger endast EU-medborgare möjligheten att erhålla bistånd för att avhjälpa akuta situationer, vilket i deras fall oftast motsvarar en biljett tillbaka till Rumänien. Kommunen menar att de i detta fall är frivilliga organisationer som bör stå för välfärden, eftersom det är de enda alternativ som återstår då lagens ansvar är begränsat. Hen säger att
EU-medborgarna har rätt till mänskliga rättigheter, men de har inte rätt till det just i Sverige. Vidare säger hen att Malmö stad därför stödjer frivilligorganisationerna som i sin tur stödjer EU-medborgarna.
Malmö stads representant erkänner gruppens rätt till mänskliga rättigheter men betonar att utföraren inte bör vara Malmö stad utan hänvisar till EU-medborgarnas hemland. Diakon C i Pingstkyrkan har ett annat sätt att se på vilket arbete som bör
