• No results found

Interkulturell studie- och yrkesvägledning - en kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser i kulturmöten med Sfi-elever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Interkulturell studie- och yrkesvägledning - en kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser i kulturmöten med Sfi-elever"

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Interkulturell studie- och yrkesvägledning

En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser i

kulturmöten med Sfi-elever

Intercultural study and career guidance

A qualitative study of career guidance counsellors’ experiences in

culture meetings with Sfi-students

Sandra Alfredsson

Maryam Zare

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03

Examinator: Lisa Ringblom Handledare: Anders Hallqvist

(2)
(3)

3

Sammanfattning

På grund av extrema händelser i världen sker det en allt större migration både i Sverige och i andra länder. Att få människor att integrera sig i samhällets utbildning- och arbetsmarknad och i det sociala livet är aktuella diskussioner i politiska, såväl som i sociala och ekonomiska sammanhang. För att stärka migranters ställning i samhället behöver värdlandet ta till vara på människors tidigare erfarenheter och kompetenser. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till i migranters process mot utbildning och arbete. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med nyanlända elever studerandes på kursen svenska för invandrare (Sfi) och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Utifrån syftet har följande frågeställningar ställts:

• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?

• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?

• Vilka dilemman ställs vägledarna inför i vägledning med Sfi-elever?

Val av teoretisk förankring i studien är Peavys teori om konstruktivistisk vägledning där vi fokuserar på teorins centrala drag och vad teorin säger om vägledarens arbete i möte med olika kulturer. Vidare fördjupar vi analysen med perspektiv på kultur och kulturmöten för att förstå vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs hos informanterna.

Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har genomförts. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har ett interkulturellt förhållningssätt i samtal med Sfi-elever. Att använda sig av passande samtalsmetodiska färdigheter är betydelsefullt för att bygga relation och för att förebygga problem med språkbruket. Vägledare och elever kommer alltid vara präglade av kulturella föreställningar i vägledningssamtal. Så länge vägledaren har medvetenhet och förmåga att hitta en gemensam grund i samtalen genom att undersöka elevers inställningar och behov, skapar det förutsättningar för att ha effektiva och interkulturella samtal.

(4)

4

Förord

Vi vill tacka informanterna som deltagit i studien och för att de ville dela med sig av sina tankar och sin professionalism. Ett stort tack riktar vi till vår handledare Anders för våra konstruktiva och kunskapsutbytande handledarsamtal. Våra respektive, Andreas och Merhdad har stöttat och uppmuntrat oss igenom examensarbetet i både motgång och framgång. Vi vill också tacka varandra för ett gott och roligt samarbete under resans gång.

Planeringen, undersökningen och författandet av uppsatsen genomfördes tillsammans. Vi diskuterade studiens litteratur med varandra och valde ut den gemensamt. Kapitlet om tidigare forskning och teori författade vi på var sitt håll i lika stora delar som därefter bearbetades tillsammans. Problemformulering, metod, diskussion och analys samt resultatdiskussion är framtaget av oss gemensamt genom att vi träffades, diskuterade och författade tillsammans. Vi genomförda alla intervjuer tillsammans förutom två som utfördes enskilt. Transkriptionerna fördelades så gott som jämnt mellan oss i samband med att intervjuerna genomfördes.

Skrivverktygen Google Docs och Office 365 användes för att skriva och följa varandras arbete de gånger vi författade på var sitt håll.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Definitioner ... 9 1.2.1 Sfi ... 9 1.2.2 Nyanlända ... 9 1.2.3 Utbildningsplikt ... 9 1.3 Disposition ... 10 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 Vägledning i kulturmöten ... 11 2.2 Sammanfattning ... 14 3. Teori ... 15 3.1 Konstruktivistisk vägledning ... 15 3.1.1 Vägledning i kulturkontext ... 17

3.2 Kulturmöten - en teoretisk fördjupning ... 18

3.2.1 Kultur och kulturbeskrivningar ... 18

3.2.2 Kulturmöten ... 19

3.2.3 Kulturmöten i ett tvärkulturellt och interkulturellt perspektiv ... 19

3.3 Sammanfattning ... 20

4. Metod ... 22

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 22

4.2 Urval av informanter ... 23

4.3 Datainsamling och analysmetod ... 24

4.4 Etiska ställningstaganden ... 26

5. Resultat och analys ... 28

5.1 En heterogen grupp av elever ... 28

(6)

6

5.2.1 Att etablera gemensamma förväntningar ... 29

5.2.2 Elever som självständiga beslutsfattare? ... 30

5.2.3 Livsåskådning kan villkora etablering på arbetsmarknaden... 32

5.2.4 Samtalsfärdigheter skapar interkulturell vägledning ... 33

5.2.5 Vägledning sker genom Empowerment ... 34

5.3 Dilemman i vägledande samtal... 35

5.3.1 Vägledarens uppdrag i krock med verkligheten ... 35

5.3.2 Utmaningar i vägledande samtal ... 36

5.3.3 Att skapa maktbalans i samtal ... 37

5.4 Sammanfattning ... 40

6. Diskussion ... 42

6.1 Resultatdiskussion ... 42

6.2 Metoddiskussion ... 46

6.3 Teoridiskussion ... 47

6.4 Förslag på vidare forskning ... 48

7. Referenslista ... 49

Bilagor ... 52

1. Intervjubilaga ... 52

(7)

7

1. Inledning

Migration har haft en allt mer viktig och central påverkan i politiska, sociala och ekonomiska sammanhang i många länder som följd av globalisering. Migrationsverket (2019) upplyser om att Sverige under de senaste åren har tagit emot ett stort antal migranter som ska etablera sig i det nya landet (se bilaga 2). Det finns en utmaning i att ta tillvara på migranters erfarenheter och kompetenser i tidigare utbildning- och yrkesliv och i det sociala livet. Att på ett adekvat sätt förvalta och omsätta deras kunskaper och kompetenser till värdlandets behov av utbildnings- och arbetskraft bidrar på lång sikt till integration, produktivitet och välmående hos den inflyttande populationen (Chen 2008).

För att stärka migranters ställning i värdlandets utbildning- och arbetssektor och sociala sammanhang behövs människors kompetenser ses utifrån personliga och yrkesmässiga erfarenheter sammanlänkat (Chen 2008). Chen (2008) beskriver att människor som immigrerar går igenom en mängd känslomässiga processer under sin första tid i värdlandet. Det är både berikande att flytta och etablera sig i ett nytt land samtidigt som det är en stor omställning att ta del av livet i ett nytt samhälle.

Vägledare möter migranter i samtal om utbildning och arbetsfrågor. Det är av vikt att praktisera vägledning som möter och stärker migranters välbefinnande i och mot utbildning och arbetsliv samt de känslor som väcks under etableringsprocessen.

Peavy (1998) beskriver hur vägledare ställs mot nya krav på vägledning i en tid när länder möter och behöver integrera migranter i sina länder. Vägledare behöver reflektera över sig själva och över vilka eventuella kulturella olikheter som uttrycks och vad de betyder för samtalet. Liknande tankesätt har Arulmani (2011) som beskriver hur traditionella vägledningsmetoder är baserade på västerländska föreställningar om karriärutveckling. Dessa synsätt motsvarar inte alltid varandra i möten med olika kulturer. En effektiv vägledning kräver vägledarens uppmärksamhet på vilka synsätt sökande formar sin karriärutveckling utifrån.

I en utredning från regeringen beskrivs att nyanlända migranter i studier på vuxenutbildningen behöver omfattande studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4, 176).

(8)

8

Eleverna i gruppen är i särskilt behov av stöd kring kunskap om Sveriges utbildning- och arbetsmarknad kopplat till att göra väl underbyggda val inför framtiden (SOU 2019:4, 169). Eftersom migrationen i Sverige ökar framkommer det behov och utmaningar i att integrera och ta tillvara på migranters erfarenheter och kompetenser som ska omsättas till svenskt utbildning- och arbetsliv. Utredningen belyser att vägledning behövs för att stötta migranter i deras etableringsprocess. Det finns en kritisk syn på de västerländska metoder vägledare praktiserar som inte alltid motsvarar de olika kulturella synsätt en vägledare och en elev med migrationsbakgrund kan ha. Om en vägledare praktiserar vägledning utifrån en västerländsk kultur kan det stjälpa istället för att hjälpa en migrant i sina utbildning- och arbetslivsfrågor.

Vi har därför valt att undersöka hur vägledare upplever vägledningssamtal med Sfi-elever och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Det som fångade vår uppmärksamhet när vi författare haft verksamhetsförlagd utbildning på vuxenutbildningen var hur komplext mötet med Sfi-eleven var i vägledningssamtal. Vi iakttog hur vägledare beskrev och bemötte kulturella olikheter och dilemman som migrationen och elevens tankar om utbildning och arbetsliv medförde.

Sfi-studier är en av de första verksamheterna en nyanländ migrant kan möta och Sfi blir ett slags första steg i integrationsprocessen i det nya landet. Därför avgränsade vi oss till att undersöka situationen hos vägledare inom vuxenutbildningen som möter vuxna nyanlända elever studerandes på svenska för invandrare.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med Sfi-elever och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Frågeställningarna följer:

• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?

• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?

(9)

9

1.2 Definitioner

1.2.1 Sfi

Svenska för invandrare är en språkutbildning för vuxna som syftar till att utveckla grundläggande kunskaper i svenska språket både muntligt och skriftligt, samt få en inblick på arbetsmarknaden för ett aktivt deltagande i samhälle och arbetsliv. Utbildningen ska också ge möjlighet att skaffa grundläggande läs- och skrivfärdigheter för de individer som saknar detta (Länsstyrelsen, 2015). Det är hemkommunen som har ansvar för att erbjuda utbildning till de som har rätt att delta. Dessutom har kommunerna ansvar för att deltagarna blir erbjudna studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2020).

1.2.2 Nyanlända

Enligt Immigrantinstitutet (2014) är begreppet nyanländ svårdefinierat. Begreppet används framförallt för flyktingar med beviljat uppehållstillstånd i Sverige. “Alla nyanlända personer ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning” (Länsstyrelsen 2020, under rubriken Mottagande och etablering av nyanlända).

1.2.3 Utbildningsplikt

”Arbetsförmedlingen ska göra en bedömning om de arbetsmarknadspolitiska verktygen räcker för att den nyanlände ska komma i jobb eller studier inom etableringsprogrammet” (Andersson 2019, under rubriken Frågor och svar om utbildningsplikt). Om bedömningen är att den nyanlända personen har en kort utbildad bakgrund med bristande yrkeserfarenhet ska personen få ta del av både Sfi och samhällsorientering inklusive kurser med koppling till vuxenutbildningen.

(10)

10

1.3 Disposition

För att tydligare få en översikt över uppsatsen beskrivs dess olika delar i följande stycken. I kapitel två redogörs för tidigare forskning som tar upp studier som undersöker och resonerar kring vägledning och hur studie- och yrkesvägledare hanterar och upplever vägledningssamtal med ungdomar och vuxna sökande med migrationsbakgrund. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och en redogörelse kring dess relevans för studien.

Kapitel tre handlar om den teoretiska utgångspunkt studien tar samt begrepp som valts för analys av studiens empiri. Teorin utgår från Peavys (1998) konstruktivistiska vägledning som beskriver hur studie- och yrkesvägledare bör arbeta i samtal med sökande med olika kulturella bakgrunder. Beskrivningar av olika aspekter av kultur och kulturmöten lyfts fram. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och en motivering av varför vi valt teori och begrepp i relevans för studien.

Vårt metodval, urval, hur vi samlade in data och hur vi analyserade empirin samt de etiska ställningstaganden vi tog beskrivs i kapitel fyra. Vi diskuterar för- och nackdelar med metodvalet samt reliabilitet och validitet i studien löpande under kapitlet.

I kapitel fem presenteras studiens resultat och analys sammanvävt och avslutas med en sammanfattning och de huvudresultat som framkommit i undersökningen.

Avslutningsvis i kapitel sex redogörs för resultat-, metod- och teoridiskussion och avslutas med förslag på vidare forskning.

(11)

11

2. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras vald tidigare forskning som knyter an till studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet belyser vägledningssamtal med fokus på kulturmöten och interaktion i samtal med ungdomar och vuxna med migrationsbakgrund. Kapitlet beskriver också tillvägagångsätt vägledare bör anta i vägledning med sökande med olika kulturella bakgrunder.

2.1 Vägledning i kulturmöten

Hertzberg (2015) har i en intervjustudie undersökt hur studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor beskriver elever på språkintroduktionsprogrammet i vägledningssamtal. Författaren vill förstå hur vägledarna arbetar i samtal för att nå inkludering och jämlikhet i mötet med elever med utländsk bakgrund.

Två slutsatser framkommer centrala i studien. Den ena är att vägledarna strävar efter att eleverna ska förhålla sig självbestämmande i sina beslut. Eleverna har begränsad kunskap om utbildning, yrken och framtidsmöjligheter i Sverige på grund av deras och föräldrarnas position som migranter och marginaliserade i svenskt utbildning- och arbetsmarknadssystem. Därför arbetar vägledarna med att utforska elevers intressen och framtida mål för att vidga synen på utbildning- och yrkesmöjligheter. Att arbeta med att expandera synen på yrkesaspirationer menar författaren är ett sätt att inkludera eleverna i det svenska samhället.

Den andra slutsatsen är att vägledarna uttrycker att eleverna brister i självbestämmande eftersom föräldrarna har en stark påverkan på beslut. De inrikesfödda eleverna har till större del förmåga att fatta självständiga beslut än utrikesfödda elever. Elever som kommer från andra kulturer med ett mer kollektivistiskt sätt att fatta beslut på anses i vägledning icke-önskvärt. I det här perspektivet verkar samtal exkluderande eftersom det kulturella värdet i beslutshantering ses som avvikande. Det finns inkluderande och exkluderande faktorer i vägledningssamtal med ungdomar med utländsk bakgrund.

(12)

12

I en studie av Sundelin (2015) som också undersöker vägledningsmötet mellan studie- och yrkesvägledare och elever från gymnasieskolans språkintroduktionsprogram framkommer liknande slutsatser. Vägledare ska vara försiktiga med att förkasta värdet av elevers kollektivistiska syn på beslutsfattande då det i elevers mening kan vara betydelsefullt för de själva och deras framtid. Med andra ord att familjens gemensamma önskningar för elevens framtid är betydelsefullt för eleven själv.

Författaren uppmärksammar exempelvis hur nyanser i språk- och kulturskillnader mellan vägledare och elev ibland utmanar vägledarnas förmåga att bemöta elevernas känslor i samtal. Eleverna är ibland ledsna och oroliga över hur deras framtid ska se ut i det nya landet och de har med sig minnen och livshistorier från sina hemländer. Hon menar att vägledarna ibland missar att undersöka elevers berättelser om erfarenhet av migration och vad som format dem i de tankar de har idag och om framtiden. Vägledarna presenterar endast ett smörgåsbord av svenska karriäralternativ och förväntningarna på eleverna att skapa sig en framtid i Sverige dominerar. Det till trots att eleverna ibland uttrycker att deras framtid kanske är i ett annat land eller en önskan om att återvända till hemlandet (Sundelin 2015).

Sundelin (2015, 235) resonerar att ”vägledarna balanserar mellan migrantens behov och sammanhangets ramar och villkor”. Att vägledare resonerar utifrån det svenska smörgåsbordet kan bero på att eleverna har prestationskrav på sig för att kunna nå vidare studier i Sverige. Det sätter vägledaren i position mellan institutionella regelverk och elevens rätt till självrealiserande vägledning. Ibland missar således vägledaren att samtala med eleven om deras bakgrund, erfarenheter och hur det kommer sig att de resonerar som de gör. De institutionella kravens påverkan influerar vägledare i sina förhållningssätt gentemot eleverna (Sundelin 2015).

Utifrån perspektiv på den språkliga interaktionen i samtal med andraspråkstalare vill Sheikhi (2013) i sin avhandling ”Vägar till förståelse”, ge en bild av hur studie- och yrkesvägledare och sökande som är relativt nyinflyttade till Sverige samarbetar i samtal för att förstå varandra. Studien undersöker genom att använda både kvantitativ och kvalitativ metod, studie- och yrkesvägledare med svenska som förstaspråk och fyra sökande med svenska som andraspråk.

Resultatet visar att kunskaper i det svenska språket inte är avgörande för hur framgångsrikt samarbete mot delad förståelse blir. Av studien framkommer det att vägledarens beteende i

(13)

13

egenskap som förstaspråkstalare i samtalsaktivitet både hos sig själv och hos andraspråktalare spelar stor roll för att främja en gemensam förståelse. Med samtalsaktivitet menar Sheikhi (2013, 228) mängden av egna initiativ, att ställa följdfrågor, sammanfatta och använda sig av verbalt och icke-verbalt kroppsspråk samt upprepningar. En vägledare kan underlätta för andraspråkstalarna genom att använda sig av en vardaglig samtalsstil istället för en institutionell sådan. Samtalsstilen underlättar eftersom eleverna både är vana vid vardagligt språk samt att det skapar större möjlighet för andraspråkstalaren att inta en aktiv roll i samarbetet mot delad förståelse (Sheikhi 2013).

Studien visar att ju mer samtalsdeltagarna bygger en gemensam grund desto större chans är det att de tolkar och förstår varandra på samma sätt. Sheikhi (2013, 229) beskriver att den gemensamma grunden skapas av bland annat tidigare samtalshistoria, kunskaper om omvärlden och språkkunskaper. Samtalen med studie- och yrkesvägledaren i undersökningen visar att samtalen utgör interkulturella möten och att den gemensamma grunden mellan samtalsdeltagarna är begränsad. Emellertid visar resultaten att studie- och yrkesvägledaren har expertkunskap på sitt område medan deltagaren i studien har begränsade kunskaper. Det är rimligt att anta att vägledaren har mindre gemensam grund i samtal med relativt nyinflyttade sökande än med infödda (Sheikhi 2013, 228-229).

För en internationell överblick på vägledning i kulturmöten presenterar Arulmani (2011) konceptet kulturell beredskap. Författaren är verksam i Indien och menar att de globalt praktiserade vägledningsmetoderna är influerade av västerländska synsätt. Han argumenterar för hur vägledning kan verka mest effektivt och relevant för att stärka människor i deras vägledningsbehov. Vägledning bör utgå från sökandes värderingar och syn på karriärutveckling eftersom den är djupt rotad i normer, traditioner och grundsyner från människors kultur och hemland. Författaren skapade utefter dessa argument en studie genom att applicera två olika karriärvägledningsprogram på gymnasiestudenter i Indien. Det ena programmet influerades av ett västerländskt karriärutvecklingstänk och den andra karaktäriserades av indisk traditionell syn på karriär. Vid jämförelse av programmen visade det sig att studenterna på det senare programmet förlikade sig mer med innehållet samt att karriärutvecklingsfrågor blev tydligare för studenterna (Arulmani 2011).

I dagens samhälle är det vanligt att vägledare och sökande möter varandra i samtal där parterna bär på olika kulturella föreställningar. Föreställningar influerar värderingar och

(14)

14

handlingar inom karriärfrågor. Människor som migrerar fortsätter troligtvis influeras av kulturella värderingar medan de formar sitt liv i ett värdland (Arulmani 2011). Författaren uppmanar således vägledare världen över att anta en kulturell beredskap och ställa sig frågan om de sökande bär på synsätt som skulle kunna berika deras egna sätt att se på vägledning. Att öppna upp för att undersöka hur sökande ställer sig inför olika karriärfrågor på ett ödmjukt sätt möter sökandes behov och skapar en kvalitativ och effektiv vägledning (Arulmani 2011).

2.2 Sammanfattning

Resultatet av vald tidigare forskning visar att studie- och yrkesvägledarna uppmanar ungdomar att fatta autonoma beslut och förbiser de ibland kollektiva val ungdomar som kommer från olika kulturer finner betydelsefulla. Föräldrar har en förhållandevis stark påverkan på ungdomars beslut samt att deras kunskap om svensk utbildning och arbetsliv är begränsad på grund av deras status som migranter. Detta är av relevans för vår studie eftersom vi författare undersöker på vilka sätt informanterna beskriver elevernas behov i vägledning och hur möten mellan kulturer framträder i samtalen.

Vägledare tenderar att endast blicka framåt utifrån att ungdomarna ska skapa framtid i Sverige och glömmer ibland att ta fasta på de behov ungdomarna uttrycker om hur deras bakgrund formar deras syn på val i livet. En förklaring kan vara att ungdomarna har press på sig att uppnå kunskapskrav för att komma vidare i utbildningen och det sätter vägledaren i en position mellan elevens rätt till självrealiserande vägledning och de institutionella systemen att förhålla sig till. Dessa aspekter är intressanta med tanke på att liknande slutsatser skulle kunna framträda i vår studie och som kan förklara och fördjupa våra informanters upplevelser.

De språkliga bristerna i sig är inget problem i vägledningssamtal. Genom att praktisera samtalsfärdigheter relevanta för att möta målgruppen som exempelvis tydlighet i verbalt och icke-verbalt kroppsspråk skapas en gemensam grund i samtal. Att inneha ett interkulturellt förhållningssätt framkommer som ett viktigt verktyg för att vägledarna på bästa sätt ska möta sökande i vägledning. Språkets betydelse är en central del i vägledningssamtal och en del av vår undersökning intresserar sig för hur informanterna upplever och hanterar språkskillnaderna och vilken påverkan det har på samtalen.

(15)

15

3. Teori

I följande kapitel presenteras den konstruktivistiska vägledningsteori av R. Vance Peavy som handlar om hur vägledare bör hantera vägledningssamtal med sökande från olika kulturer. Vidare följs kapitlet av hur begreppet kultur och kulturmöten beskrivs utifrån olika perspektiv. Vald teori och begrepp används för att senare kunna analysera empirin utifrån studiens syfte som är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningssamtal med Sfi-elever och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen.

3.1 Konstruktivistisk vägledning

R. Vance Peavy är grundare till den konstruktivistiska vägledningen och beskriver sitt verk som en analysram för vägledare att anta och praktisera. Ramarna beskriver hur människor hämtar kunskap utifrån egna synvinklar. I takt med att 2000-talets samhälle utvecklas och förändras behöver vägledare analysera och bemöta aktuella vägledningsfrågor för att möta sökandes behov (Peavy 1998).

Peavy (1998) sammanfattar fem faktorer i vägledningsmetodik som överhängande influerat hjälpmetoder. De understryker vikten av relation och kommunikation mellan sökande och vägledare:

1. Man måste skapa en atmosfär av omsorg, tillit och förhoppning som bas för vägledningen.

2. Man måste utbyta tillräcklig mycket relevant och exakt information.

3. Den vägledningssökande måste få hjälp att se situationen klart och visualisera sina personliga mål och framtidsplaner.

(16)

16

5. Den vägledningssökande måste få hjälp att ställa upp alternativa valmöjligheter och planer och genomföra en handlingsplan samt få hjälp att undanröja hinder på vägen mot förverkligandet av sina mål. (Peavy 1998, 11–12).

Utgångspunkten för faktorerna är desamma som för det konstruktivistiska synsättet. Peavy (1998) betonar att det handlar om att stötta sökande i sin integration i samhällslivet och utbildning- och arbetsmarknaden eftersom människor utesluts därifrån av faktorer som ålder, kön och etnicitet. Vägledning bör hjälpa människor till empowerment (egenmakt) (Peavy 1998, 15). Hinder överkoms genom att undersöka styrkor, känslor och ibland utmana tidigare antaganden. För en individ som inte har någonstans att vända sig och uttrycker i vägledningsmötet ett behov av att dela med sig av sina känslor bör vägledaren respektera och samtala om vad sökande oroar sig för och uttrycker saknas. Ett slags trygghetsskapande kan nås via att parterna samtalar om problemlösning och möjligheter (Peavy 1998).

Konstruktivistisk vägledning beskrivs utifrån att parterna i vägledningssamtal tillsammans definierar och konstruerar samtalet. Parterna speglar varandra i termer av normer, kultur, tradition och gängse politiska regler i termer av levnadsregler (Peavy 1998, 38). Ur detta synsätt växer behov hos vägledaren att vara medveten om och förhålla sig till både den sökandes och sina egna levnadsregler (ibid). Konstruktivismens princip om att människor ser verkligheten på olika sätt realiseras utifrån synen på att människor konstruerar sina liv utifrån sina levnadsregler (Peavy 1998).

Språket blir ett nyckelverktyg utefter vad den sökande berättar. Metaforer, nyanser och liknelser kan lyftas och bidrar till en rikare beskrivning av hur människor ser på sin situation och indikerar på vilka sätt vägledaren kan hjälpa till i lösning av problem. Vägledarens uppgift är att hjälpa sökande från andra kulturer att hantera och orientera sig i övergången till en ny kultur i exempelvis utbildnings-, arbetsmarknads- och vardagsärenden. Till hjälp har vägledaren ett nyfiket förhållningssätt och undersöker erfarenheter och upplevelser av deras levnadsregler hos sökande (Peavy 1998).

Peavy (1998) resonerar kring hur sökande ibland förutsätter att vägledaren besitter expertkunskap och ska fatta beslut åt den sökande i sitt ärende. Vägledarens uppdrag är alltid att tillsammans med sökande skapa förutsättningar att besluta och välja självständigt. Vägledaren bidrar genom samtalsmetodiska verktyg till att utveckla sökandes valkompetens.

(17)

17

3.1.1 Vägledning i kulturkontext

Människors levnadsvillkor och migration ställer nya krav på vägledning. Konstruktivistisk vägledning främjar insikter som vägledaren bör använda sig av i kulturmöten (Peavy 1998). Missförstånd mellan olika kulturer kan uppstå om kommunikationstyperna skiljer sig åt och det kan leda till misstro mot vägledaren. Det finns två inneboende perspektiv hos människan som kan stå i konflikt i vägledning mellan olika kulturer (Peavy 1998). Å ena sidan upplyser etisk relativism om tolerans och fördomsfrihet. Å andra sidan upplyser etisk absolutism om moral och värderingar som är djupt sammanlänkade i människans syn och handlingar på hur livet ska levas på rätt sätt (Peavy 1998, 143).

För att bäst nå resultat i vägledning utifrån ovan beskrivna etiska dimensioner behöver vägledaren nå tillit hos sökande genom kulturell empati (Peavy 1998, 143). Vägledare behöver undersöka sökandes inställning till bland annat tradition, religion, utbildning och arbete. För att upprätta tillit och kommunikation krävs att vägledaren ser sitt uppdrag att vägleda mot vad som blir bäst för sökande och individens behov genom att se individen som självständig beslutsfattare utifrån förmåga att ta ansvar för sina handlingar. Detsamma gäller att se människan holistiskt, där oro som uttrycks och på något sätt blir ett hinder hos den sökande samtalas om i omsorg om individen (Peavy 1998).

Peavy utvecklar sina resonemang senare tillsammans med Li (2003) att vägledare bör samtala med sökande utifrån frigörande teman. Teman där sökande exempelvis uttrycker oro inför att inte etableras, att inte utveckla nödvändiga färdigheter eller att ha svårt att förankra sig på arbetsmarknaden i det nya landet (ibid). Att ställa frågor som uppmuntrar sökande till reflektion och konstruktivitet bidrar positivt till att utmana och förstå varandras etiska dimensioner (Peavy 1998).

Vägledaren kan skapa sig interkulturell kompetens genom att använda sig av språkverktyg som exempelvis att ställa utforskande frågor, bekräfta och hantera kulturella verbala och icke-verbala företeelser. På det sättet byggs en gemensam grund i samtal (Peavy och Li 2003). Maktbalansen mellan vägledaren som expert och sökande som underordnad utjämnas i förmån för ett samarbetsinriktad och en ödmjuk relation (Peavy 1998).

(18)

18

3.2 Kulturmöten - en teoretisk fördjupning

För att förstå innebörden av kulturmöte är det nödvändigt att titta närmare på begreppet kultur och betydelsen av mellanmänskliga möten (Stier 2019, 31). Illman och Nynäs (2017, 32-33) beskriver kultur utifrån ett humanistiskt perspektiv som en process av meningsskapande där individualism och kollektivism är centralt. Denna process är ett samspel mellan olika aspekter av mänskligt liv.

Att definiera begreppet kultur är inte syftet med studien men behövs för att förklara och fördjupa sig i de skilda synsätt som finns på kultur. Fyra av dessa presenteras nedan.

3.2.1 Kultur och kulturbeskrivningar

Det första handlar om beteendemässiga beskrivningar av kultur, vilka är individens yttre beteenden och handlanden, där detta studeras genom ”observerbara beteenden, kommunikationsmönster, handlingar och händelser inom en grupp eller den interna fördelningen av makt och status som vi kan förstå dess kultur” (Stier 2019, 34). Exempelvis avståndet mellan människor när de kommunicerar eller ansiktsuttryck.

Det andra är funktionalistiska beskrivningar som också har yttre och observerbara beteenden i centrum. Kultur ses som ett socialt system baserat på exempelvis värderingar, normer, lagar och regler. Kulturen regleras genom mänskligt samspel där det finns bestämda önskvärda handlingsmönster som kan straffa sig vid normbrott (Stier 2019, 35).

Det tredje handlar om kognitivistiska beskrivningar. Det intresserar sig för människans inre värld och kulturell kunskap, det vill säga vardagskunskap eller tyst kunskap som vi använder oss av automatiskt för att hantera det dagliga livet.

Det sista är ett symbolistiskt perspektiv där kultur beskrivs som ett dynamiskt system där allt det som människor har skapat och påverkat ingår i kulturen, både materiella föremål (som stål, plast) och immateriella företeelser (som vanor, normer och värderingar). Det studerar resultatet av samspelet mellan inre och yttre processer “såsom det kommer i uttryck i symboler, innebörder och meningar” (Stier 2019, 36).

(19)

19

Trots skillnader i de fyra beskrivningarna om kultur finns en gemensam faktor. Kulturen och människan förändras ständigt eftersom kulturen skapas och omskapas i sam-spelet mellan människor (Stier 2019, 37).

3.2.2 Kulturmöten

“Kulturmöten kan sägas vara sociala situationer där individer, grupper eller samhällen samspelar med en kultur” (Stier 2019, 38). Kulturmötet är en ömsesidig påverkan som kallas social interaktion. Kulturmötet kan vara ansikte-mot-ansikte eller indirekt som exempelvis via tekniska hjälpmedel. Kulturmöten kan vara antingen slumpmässiga eller planerade, tidsbegränsade eller utsträcka över lång tid, tvingade eller frivilliga samt inkludera resor i det fysiska rummet (Stier och Sandström Kjellin 2013, 26). “Kulturmöten är både förflyttningar och gränsöverskridande, av såväl kulturell som mental art” (Stier 2019, 38). Ett annat kännetecken av kulturmöte är möte med det främmande eller en främling. Det kan också vara ett möte med det annorlunda vilket kan handla om både personer, kulturer, levnadssätt och språk (ibid).

3.2.3 Kulturmöten i ett tvärkulturellt och interkulturellt perspektiv

Ett tvärkulturellt perspektiv handlar om jämförelser mellan likheter och olikheter i kulturer som grundar sig på normer, värderingar, vanor och dylikt. Stier (2019, 39) har tagit ett exempel om japansk kultur som en kollektivism där människor redan från födelsen ingår i en grupp som är större än själva kärnfamiljen och individerna har höga krav på sig att vara lojala inom gruppen. Medlemmarna i kollektivet får stöd och skydd från gruppen i hela livet. I USA är kulturen präglad av individualism där var och en förväntas ta hand om sig själv och sin egen familj (ibid). Utifrån ett tvärkulturellt perspektiv är vissa kulturer kollektivistiska och andra individualistiska. Skandinavisk kultur kännetecknas exempelvis av individualism (Stier och Sandström Kjellin 2013, 29).

Tvärkulturellt perspektiv pekar alltså på samspelet hos kulturer i samma sammanhang eller skillnader mellan olika kulturer. Ett interkulturellt perspektiv på kultur innebär processer mellan människor där “man samtidigt tar fasta på det likartade hos människor och kulturer, och

(20)

20

det unika i varje situation, hos varje individ och kultur” (Stier och Sandström Kjellin 2013, 30). Utifrån det synsättet finns kulturen som något externt hos människor och också inom individens tankesätt, beteende och handlingar (Stier 2019, 40).

Avery (2016) sammanfattar begreppet interkulturellt förhållningssätt utefter att ha studerat tidigare forskning kring ämnesområdet i skolsammanhang. Förhållningssättet handlar om att det är viktigt att undersöka elevers och skolpersonals erfarenheter och förmågor. Genom att skilda synsätt framträder blir det tydligare på vilka sätt människor tänker och resonerar. Interkulturellt förhållningssätt kan användas som redskap för att utmana de nuvarande föreställningar inom skolkulturen som råder för att kunna forma och utveckla alternativa arbetssätt som genomsyras av normkritik och jämställdhet.

3.3 Sammanfattning

Peavys (1998) konstruktivistiska vägledningsteori är en metod för vägledare att förhålla sig till i mötet med en sökande. Teorin utgår ifrån principen att människor konstruerar sin egen verklighet och därav bör vägledaren undersöka under vilka villkor, förutsättningar och värderingar sökande beslutar och handlar som de gör. Vägledare ska hjälpa sökande att hitta sina styrkor och mål genom egenmakt och anta problemlösande förhållningssätt för att undanröja eventuella hinder hos den sökande. Peavy (1998) är intresserad av hur vägledare kan bygga en gemensam grund med sökande från andra kulturer. Häri kan det föreligga en utmaning för vägledaren, som har ett västerländskt traditionellt synsätt på vägledningsmetoder att tänka nytt och använda sig av kulturell empati. Det innebär att undersöka den sökandes inställning och värderingar i exempelvis karriärfrågor.

Kultur kan beskrivas på olika sätt beroende på vald utgångspunkt. Kultur kan ses inneboende hos människan och som ett yttre fenomen som på olika sätt påverkar oss människor. Kulturmöten är ett samspel mellan människor med liknande eller olika kulturer där de interagerar och påverkas av varandra i en social interaktion. Utifrån ett tvärkulturellt perspektiv handlar det om att titta på skillnader mellan kulturer. I ett interkulturellt perspektiv studeras inte skillnader utan på vilka sätt en gemensam förståelse för olika kulturer kan skapas i samspel med varandra (Stier 2019).

(21)

21

Peavys konstruktivistiska vägledningsteori används som utgångspunkt i studien för att analysera hur informanterna upplever och hanterar vägledningssamtal med olika kulturer. Analysen fördjupas genom att de beskrivna perspektiv på kultur kopplas till studiens resultat för att se hur informanterna resonerar och vilka beskrivningar av möten mellan kulturer som framträder i samtalen.

(22)

22

4. Metod

I följande kapitel presenteras och diskuteras den metod som användes i studien. Studien är kvalitativ avseende att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningssamtal med Sfi-elever genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare som möter elevgruppen i samtal. I kapitlet redogörs för val av metod, urval av informanter och vilken metod av datainsamling och analys som användes samt etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Studien använder sig av en kvalitativ metod där sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningar i en storstad och närliggande kommuner intervjuats. En kvalitativ ansats antogs då studien tar avstamp i att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av samtal med Sfi-elever. Studien är deskriptiv och fenomenologisk i sin metod eftersom den ämnar undersöka beskrivningar och upplevelser av mötet med eleven (Larsen 2018). Med studien ville vi nå informanternas uppfattningar, erfarenheter och känslor för att få fördjupad kunskap till datainsamlingen. Några intervjufrågor ställdes utifrån att informanterna fick beskriva känslomässiga tillstånd. Med medvetenhet om att de kanske inte skulle vilja svara på personligt riktade frågor, informerade vi dem innan intervjuerna startade att det inte var nödvändigt att svara på frågor som inte kändes bra. Genom att ha en öppenhet och försiktighet skapar det utrymme för informanterna att känna sig trygga i sin position som respondent (Denscombe 2010).

I ett tidigt skede i planeringsstadiet undersökte vi möjligheten att intervjua både Sfi-elever och studie- och yrkesvägledare för en komparativ studie. Syftet var att undersöka hur deras upplevelser av vägledningssamtal eventuellt skiljde sig åt. I och med att Covid-19 kom till Sverige i uppstarten av arbetet enades vi om att enbart intervjua studie- och yrkesvägledare. Elever undervisades då hemifrån och det skulle bli en utmaning för oss att få kontakt med

(23)

23

potentiella deltagare. För att nå elever som vill medverka skulle vi behövt besöka dem i klassrum och presentera oss och syftet med studien. Vi anser att ett fysiskt möte skulle tydliggöra villkoren för deltagandet och på så vi minimera eventuella språkliga missförstånd. Fördelen med valet av kvalitativ metod var att det kunde ställas fördjupande frågor under intervjuerna. Således skapades förutsättningar för fördjupad förståelse och kunskap kring intressanta aspekter i intervjuerna. Om kvantitativa data valts till undersökningen i form av exempelvis enkäter hade ett annat förhållningssätt behövts antas i syfte och frågeställningar. Det hade kunnat skapa en mer generaliserande statistik, det vill säga att resultatets värde hade varit tillämpbart i fler sammanhang. Det riktas kritik mot att kvalitativa studier generellt har för låg representation av deltagare för att studien ska kunna granskas vetenskapligt, det vill säga att studiens resultat inte kan överföras till andra sammanhang. Å andra sidan tillför kvalitativa studier att belysa människors specifika och subjektiva tankar utifrån den vardagliga värld de lever i. Det tyder på att datan i sig är kraftfull (Kvale och Brinkmann 2009). Vår studie ämnar inte ge ett generaliserbart resultat utan syftar till ett begränsat urval som representerar informanternas upplevelser (Larsen 2018).

Kontrolleffekten är en nackdel med kvalitativa studier som innebär att informanter svarar utifrån vad de tror att undersökningspersonerna vill veta (Larsen 2018). Vi var medvetna om att detta kunde uppstå under intervjuprocessen. Inledningsvis i varje intervju informerades det om att flera av frågorna kunde upplevas breda och tolkningsbara. Informanterna uppmuntrades till att svara utifrån vad de själva tänker när de hör frågan för att motverka kontrolleffekten. Vi ansåg att detta förhållningssätt togs väl emot och resulterade i ett fylligt material inför studiens analys.

4.2 Urval av informanter

Studiens urval baserades på snöbollsmetoden. Kontakt togs med studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningar som arbetar med elever studerandes på Sfi. Kravet var att samtliga informanter hade tagit examen från ett av landets studie- och yrkesvägledarutbildningar och vägledde i någon mån Sfi- elever genom individuella samtal. Flera av de som tackade ja delade också med sig av vidare kontakter. Urvalet skedde utefter godtycklighet. Därav

(24)

24

representerade informanterna olika åldrar och variation på hur länge de varit yrkesaktiva. Det finns ingen representativitet av informanter med annan etnisk bakgrund än svensk. En större variation på enheterna skulle berika flera perspektiv på resultatet och analysen i studien (Larsen 2018).

Det fanns fenomen som framkom efter det empiriska materialet hade gjorts. Informanterna menade exempelvis att svaren hade kunnat se annorlunda ut om intervjuer skedde med studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningar i både små och stora kommuner i olika delar av landet. Således hade studien kunnat ta en annan riktning om vi uppmärksammat detta inledningsvis.

Av anonymitetsskäl har informanterna de könsneutrala pseudonymnamnen: Robin, Kim, Mika, Lo, Eli, Love och Kara.

4.3 Datainsamling och analysmetod

I syfte att finna informanter som arbetar med vägledningssamtal med Sfi-elever skickades mejl ut till studie- och yrkesvägledare med information och en förfrågan om att delta i studien. Samtliga intervjuer skedde via digitala kanaler på grund av att Sverige drabbats av Covid-19 och digitalt stödda intervjuer var att föredra. Ljudupptag togs under intervjuerna efter att informanterna godkänt detta. Problematik som uppkom inför transkription och analys var utmaningar med tekniken inför nästan varje intervju som tog tid från intervjuerna. En annan problematik var att visst ljudupptag i vissa sektioner i samtalen var omöjliga att höra och transkribera. Beslut togs att inte citera eller följa upp de sektioner som vi inte kunde få material från eftersom det kunde påverka studiens validitet (Descombe 2010).

Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide. Färdigformulerade ämnesfrågor skapades och lämnade utrymme till att kasta om ordningsföljden och ställa följdfrågor som kunde fördjupa svar. Således blev frågorna blandat öppna och bekräftande, för att låta informanterna tala om upplevelser och för oss att bekräfta att vi hade förstått dem rätt (Larsen 2018). I en intervju behöver intervjuforskaren vara noga med att ställa följdfrågor som bekräftar att tolkningen har blivit korrekt samt undersöker de olika perspektiv som framkommer för att få fram olika aspekter av de ämnen studien har. Det ökar studiens

(25)

25

reliabilitet (Kvale och Brinkmann 2009). En flexibilitet fanns under intervjuprocessen eftersom informanterna genom följdfrågor fick utrymme att utveckla och poängtera sina svar (Descombe 2010). De uppmuntrades innan intervjustart att låta sina egna upplevelser, beskrivningar och reflektioner få utrymme i intervjun. Att inte behöva förhålla sig till vissa riktningar på svar de tror att vi som intervjuare förväntade oss i åtanke med studiens inriktning. Descombe (2010) beskriver detta som ett kännetecken på en bra kvalitativ intervju och för att verkligen få fram riktighet och fördjupade svar. Intervjuforskarna besitter således villighet att ge informanterna utrymme och frihet att tala om sina egna tankar (ibid).

Intervjubilagan bestod av tre områden. Inledningsvis ställdes bakgrundsfrågor om yrkeserfarenhet, arbetsuppgifter och utbildningsbakgrund. Därefter följde beskrivning av de Sfi-elever de bemöter samt hur de beskriver sitt uppdrag och förutsättningar för att tillmötesgå elevernas behov av vägledning. Sista området handlade om deras upplevelser av vägledningssamtal med Sfi-elever med fokus på kultur.

Innehållsanalys användes för att analysera studiens empiri. Vi kategoriserade teman som uttryckte motsvarighet till studiens frågeställningar i en delanalys. Arbetet följdes vidare av sammanställning av transkriptionernas utmärkande delar som motsvarade studiens syfte och frågeställningar genom att koda deskriptivt och belysa de faktiska beskrivningarna av texten (Larsen 2018). Materialet sammanställdes i en matris likt den Larsen (2018, 165) presenterar. Häri ställde vi upp informanterna, vad som kännetecknade deras svar utifrån temat och analyserade det med hjälp av att koppla samman samband och mönster för att få en övergripande bild av resultatet av intervjuerna (Larsen 2018).

Jacobsen (refererad i Larsen 2018) resonerar att det är omöjligt för forskare att till en viss grad inte helt kunna koppla bort de teoretiska och personliga antaganden av vad som kan framgå i en undersökning. Samtidigt försökte vi förhålla oss öppna till om den teori vi hade i åtanke kunde förkastas om den i resultatet inte skulle framträda tillämpbar. Vi var öppna för att samla in mer information eftersom det centrala för oss var att leta efter beskrivningar och förklaringar som kunde inneburit nya frågor för undersökningen att ta upp (Jacobsen 2015, refererad i Larsen 2018). Vid bearbetningen av det empiriska materialet insåg vi att den teoretiska ansats vi haft med var av relevans för analysen. Således definierar vi metoden deduktiv (Larsen 2018, 30). Deduktion står för att pröva resultatet av en teori (Kvale och Brinkmann 2009).

(26)

26

Analysen av materialet skedde utifrån Peavys (1998) metod om konstruktivistisk vägledning och detta fördjupades med aspekter kring begreppet kultur och interkulturellt perspektiv. Vi använde teorin som analysram för att förstå och förklara studiens frågeställningar (Larsen 2018). Vid skapandet av intervjuguiden togs hänsyn till tidigare forskning inom ämnesområdet. Slutsatser från tidigare forskning användes också som ram för vad vi själva tänkte att vår studies resultat kunde få.

I termer av validitet menar Descombe (2010) att det aldrig helt och hållet går att säkerställa att de svar informanterna ger är sannolika. Att ta hänsyn till är att den kontext informanten befinner sig i under intervjuprocessen påverkar utfallet av svaren. Det finns strategier intervjuforskaren kan ta för att öka trovärdigheten. Att arbeta med frågor som följer upp, bekräftar och ger utrymme för att låta informanten svara mer detaljerat gör svaren säkrare (ibid). Som ovan nämnt arbetade vi med följdfrågor och ställde bekräftande frågor för att utröna om det vi tolkat i informanternas utsagor var korrekt.

4.4 Etiska ställningstaganden

Studien har följt de forskningsetiska principernas fyra huvudkrav inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002).

Informationskravet

Information om de villkor som råder för deltagare som medverkar i studien ska meddelas innan medverkan. Deltagarna ska ha kännedom om studiens syfte och innebörd samt att medverkan är frivillig. Vi skickade ut ett mejl om förfrågan till deltagarna där vi beskrev studiens syfte och att medverkan sker under de forskningsetiska principerna. Våra namn, kontaktuppgifter och i vilket utbildningssyfte studien bedrivs stod för att underlätta för deltagarna att ställa vidare frågor (Vetenskapsrådet 2002, 7).

(27)

27

Samtyckeskravet

Innan vi startade igång intervjuerna meddelade vi deltagarna att det är ett frivilligt deltagande och att de har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att vi lämnar synpunkter på detta. Vi uppmanade deltagarna att känna sig fria i att inte behöva svara på frågor som kunde kännas obekväma. Information om ljudupptag samtycktes och att samtligt material efter studien är färdig ska raderas (Vetenskapsrådet 2002, 9 - 10).

Konfidentialitetskravet

Anonymitet tillskrivs deltagarna. Vi meddelade deltagarna att deras kontaktuppgifter, namn och arbetsplats inte kommer att finnas med i studien. Deras namn är ersatta av könsneutrala pseudonymnamn (Vetenskapsrådet 2002, 12).

Nyttjandekravet

Material från deltagarna berör endast forskningsändamålet. Information kommer inte tillämpas eller spridas till annat ändamål än för studiens förfarande (Vetenskapsrådet 2002, 14).

(28)

28

5. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys sammanvävt med våra valda begrepp och teori. Kapitlet följer tre teman som framkommit genom undersökningen och svarar på studiens frågeställningar. Första temat belyser hur vägledarna beskriver Sfi- eleverna de möter i samtal. Det andra temat handlar om hur vägledarna upplever samtal som ett möte mellan kulturer. Det tredje temat beskriver de dilemman som uppstår i vägledande samtal. Informanterna har fått pseudonymnamnen: Robyn, Kim, Mika, Lo, Eli, Love och Kara.

5.1 En heterogen grupp av elever

En central del i undersökningen är att informanterna beskriver elever de möter i vägledningssamtal som en heterogen grupp. Eleverna har olika behov av vägledning beroende på utbildningsbakgrund, socioekonomiska förutsättningar, ålder, vilken situation de befinner sig i Sverige och de anledningar som ligger bakom migrationen. Behov av vägledning skiljer sig åt mellan elever som har tidigare lång utbildningsbakgrund och elever med kort utbildningsbakgrund eller analfabeter. Att ha erfarenhet från studier i sitt hemland skapar förutsättningar för att förstå kultur och system i Sverige:

Ju mer utbildad någon är desto större förståelse finns det för att utbildning behövs om man säger så. Det ger också en bättre förståelse för språket, att jag behöver svenska för att jag ska kunna jobba med det jag vill (Robyn).

Elever med lägre utbildningsbakgrund har generellt mer behov av stöttning i vägledning. Det tar längre tid för dessa elever att studera svenska. Lo menar att det är nästintill omöjligt att i första skeendet av studierna vägleda en elev på ett lågt spår. Utmaningar som följer elever är först grundläggande färdigheter, som att hålla i en penna för första gången. Mika beskriver utmaningar för eleverna på liknande sätt: ”Språket är ju nyckeln för att det ska bli lite enklare

(29)

29

och där kan det vara tuffare på de lägre spåren” (Mika). Elever behöver öva på att komma in i ett skolsammanhang innan vägledningsinsatser är av relevans.

Guidning och lotsning i det svenska utbildning- och arbetslivssystemet är ett behov hos majoriteten av eleverna eftersom de flesta har som mål att finna ett arbete i Sverige. Kunskap behövs om hur exempelvis CSN, antagningskrav och utbildning fungerar och hänger samman. De flesta eleverna är intresserade av yrkesutbildningar eftersom de kan kombinera utbildning mot ett bristyrke samtidigt som de läser svenska. I likhet med Peavys (1998, 11–12) beskrivning av vägledarens uppgift är att stötta sökande genom att ge exakt och relevant information. Kunskap öppnar upp möjligheter för sökande i sin väg mot att integreras i samhällslivet. Människor utesluts i samhället på grund av etnisk bakgrund och det är vägledarens uppgift att hjälpa människor från andra kulturer att orientera sig i övergången till ett nytt utbildning- och arbetsmarknadssystem.

5.2 Möten mellan vägledare och elev

Informanterna beskriver utifrån olika perspektiv vad som kännetecknar och hur de beskriver möten med sökande från olika kulturer i vägledningssamtal.

5.2.1 Att etablera gemensamma förväntningar

I undersökningen framkommer det att elever har förväntningar på vad studie- och yrkesvägledaren ska hjälpa till med i vägledningssamtal. Det framträder en bild av vägledaren som en slags myndighetsperson eller tjänsteman som ger råd och bestämmer elevernas framtid. Förväntningarna är påverkade utifrån vad eleverna är vana vid i möte med denna typ av roll från deras hemländer. Eli brukar därför presentera sig och sin roll för elever i klassrummen såhär:

Det handlar om att hitta din väg att vi sitter och pratar tillsammans. Jag har inte jobb i min ficka och så brukar jag klappa på fickan. Jag plockar inte fram jobb och

(30)

30

delar ut som en del har förväntningar på att jag ska göra, utan att du ska hitta din väg. Så brukar jag säga (Eli).

Det blir således av vikt att förklara för eleverna vad studie- och yrkesvägledning innebär. Att studie- och yrkesvägledare kan bidra och hjälpa till med guidning och information för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val utifrån vad de själva känner och intresserar sig för. Vägledarens roll är inte rådgivning och besitter inte heller expertkunskap. Det vägledande uppdraget ur en konstruktivistisk syn är att alltid skapa förutsättningar i samtal för att låta den sökande bestämma själv. Det blir viktigt att den sökande förstår villkoren för att vägledaren och den sökande ska kunna mötas på samma nivå i samtal (Peavy 1998).

Love problematiserar förväntningarna på vägledarens roll. Det kan vara en balansfråga i vägledning kring öppna frågor och rådgivning. Vissa av eleverna har svårt att formulera sig och svara på frågor utifrån vad de själva vill och vad de tycker är viktigt eftersom de aldrig reflekterat över det tidigare. Det kan därför vara till hjälp att inledningsvis ge förslag som eleverna kan ställa sig till. Ur ett interkulturellt perspektiv tar informanterna ställning till att i olika länder konstruerar och internaliserar människor olika föreställningar, normer och värderingar. Det kan i sin tur påverka vilken syn elever har på vägledarrollen. Om vägledningssamtalet blir ett samförstående av vad förväntningarna innebär för parterna kan den unika kulturen för just det samtalet konstrueras (Stier 2019).

5.2.2 Elever som självständiga beslutsfattare?

Det empiriska materialet visar att eleverna är påverkade av sin omgivning (bekantskapskrets) eller sin familj (främst en manlig representant) i sina tankar om valmöjligheter och vägar att gå. Lo berättar om hur hen bemöter kulturella skillnader när hen exempelvis möter män som för talan för sin fru i vägledningssamtal. Utifrån ett tvärkulturellt perspektiv representerar Sverige ett individualistiskt samhälle där normer, värderingar och traditioner ses utifrån att ta hand om sig själv och sin egen familj (Stier och Sandström Kjellin 2013, 29). Lo menar på att utifrån våra västerländska föreställningar om jämlikhet och självständighet kan det ses som annorlunda men samtidigt att “det är ju inte säkert att kvinnan ser hennes position som konstig egentligen” (Lo). Stier (2019) menar att ett kulturmöte kännetecknas av möte med det

(31)

31

främmande och med det annorlunda, såsom olika kulturer och levnadssätt. Lo menar att det är viktigt att bemöta dessa skillnader mellan kulturer och inte skälla ut någon. Att inte låta sina egna värderingar i frågan påverka, utan bådas röster får höras och komma fram till något gemensamt, som ett sätt att möta kulturer.

De märker ibland hur elever i vägledningssamtal påverkats av vänner och omgivning och att de influerar varandra till den grad att eleven föreställer sig vad de själva ser som möjligt, utbildning- och arbetsmässigt. Elever bygger ibland upp föreställningar utifrån vad personersom är i samma integrationsprocess och situation säger till varandra och tolkar vad som är möjligt; i klassrum, i bostadsområdet, släkt och i andra sammanhang. Dels menar informanterna att tolkningarna inte alltid motsvarar verkligheten, dels vill dem få eleverna att förstå att de är självständiga i sina beslut och att de ska se efter vilka förutsättningar, förmågor och intressen de har och kan applicera dessa i ett framtida yrke.

Deras strategier är att utmana elevers föreställningar och vidga perspektiv för att komma åt fler möjligheter som passar individens personlighet. Detta står i likhet med Peavy (1998, 11– 12) som menar att vägledaren måste hjälpa den sökande att inse sin personliga potential och visualisera sina personliga mål. Samtidigt understryker Peavy (1998) att vägledaren ska undersöka den sökandes syn på utbildning och arbete och vägleda utifrån vad den sökande upplever blir bäst för hen själv, som ett sätt att nå kulturell empati. Kulturella synsätt på karriär diskuterar Eli i samband med att vägleda eleverna:

Olika syn på karriärvägar, vem fattar karriärbeslutet och har det varit individens beslut och möjlighet att drömma? (…) Här har vi lyxen att prata om intressen som vi har i västvärlden och drömma, när det kanske handlar om att de har mat för dagen och tak över huvudet (Eli).

Eli är medveten om skillnader mellan hens kultur och elevers kultur. Hen problematiserar synen på självständiga beslut i en svensk kontext i förhållande till vad elever med olika kulturers syn på beslut kan omfatta. I likhet med Stiers (2019) perspektiv på tvärkultur speglar de kollektiva eller de individuella tankesätten vilka levnadssätt och principer som blir viktiga och betydelsefulla gentemot individen själv och sin omgivning. Peavy och Li (2003) menar att västerländska individualistiska tankesätt influerar vägledningsmetodiken. För att vägledare ska bli kulturellt kompetenta behöver de förstå vad som påverkar sökandes val och beslut utifrån

(32)

32

kulturens sätt att se på kulturella medlemskap som traditioner och religion, syn på familjestrukturen, språk och identitet. I skolsammanhang handlar ett interkulturellt förhållningsätt om att undersöka elevers och personalens erfarenheter för att låta olika synsätt framträda (Avery 2016). Eli bemöter kulturmöten med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom syn på beslut och karriärvägar diskuteras tillsammans i vägledningssamtal.

5.2.3 Livsåskådning kan villkora etablering på arbetsmarknaden

Det framkommer i undersökningen att elevers livsåskådning villkorar etablering på arbetsmarknaden. Det är främst Robyn som berättar om elever som kommer till vägledningssamtal och har på sig religiösa kläder som kan peka på en viss riktning samtalet kan få. För Robyn handlar det om att eleven ska få förmåga att reflektera över vissa frågor som eleven kan ställa sig inför i ett visst yrke. Det kan handla om hur eleven ställer sig till att bli tvungen att laga all sorts mat som kock eller att servera alkohol. Robyn pekar på att ge eleverna förutsättningar för att tidigt forma ett val där perspektiv vidgats. Hen brukar således fråga eleven om synen på yrket och arbetsuppgifterna. Detta exempel är ett kulturmöte. En kulturell kunskap mellan vägledare och sökande står i kontrast till varandra eftersom kulturen är inneboende i människans syn och handlingar. Genom samtalet möts de synsätten i ett socialt samspel (Stier 2019).

Peavy (1998) menar att både vägledare och sökande utgår ifrån sina levnadsregler för att förklara tankesätt och värderingar. Utifrån detta växer behov att vägledaren ska vara medveten om sina egna och sökandes levnadsregler eftersom konstruktivismens princip är att människor betraktar verkligheten på olika sätt. Robyn förhåller sig utforskande och orienterande i sin vägledning för att hjälpa eleven i övergången till en ny kultur med andra levnadsregler och för att medvetandegöra eleven om arbetsmarknadens verklighet.

I termer av kultur tittar Love och Kara på sig själva i förhållande till förväntningar de sökande bär med sig. Love säger exempelvis att hen accepterar och respekterar att inte vilja ta i hand och Kara berättar om hur hens sätt att klä sig informellt kanske betraktas som annorlunda hos elever som är vana att möta denna typ av roll klädda formellt.

(33)

33

5.2.4 Samtalsfärdigheter skapar interkulturell vägledning

Peavy och Li (2003) menar att interkulturell vägledning bygger på att hitta en gemensam grund med sökande. Ansvaret för ett lyckat vägledningssamtal ligger på vägledaren genom att använda sig av språkverktyg och vara medveten om de kommunikativa kulturella företeelser som kan ske i interkulturell vägledning. Språkverktyg kan vara olika kommunikationssätt som fungerar i mötet med sökande från andra kulturer med hänsyn till exempelvis tystnad, att turas om, avbryta och använda klargörande frågor som när, var och hur. Ett lyckat vägledningssamtal menar Peavy och Li (2003), handlar inte helt om hur mycket gemensam språklig kommunikativ förståelse parterna delar. Det handlar istället om hur och vad parterna lär och förmedlar till varandra under vägledningsprocessen.

Samtliga informanter reflekterar över att det generellt inte är de språkliga barriärerna på det svenska språket som är problematiskt. Det kan vara själva lärprocessen hos eleverna, det livslånga lärandet. Sfi- elever har generellt utmaningar med att uttrycka och förstå sambandet mellan ens egenskaper och erfarenheter kopplat till val av sysselsättning i framtiden. Elever från andra kulturer har aldrig haft möjlighet att reflektera över sig själva på dessa sätt innan. Det kan vara en lång process för elever att öva upp denna förmåga.

Det kan vara utmanande att verkligen sätta sig in i en elevs position eftersom informanterna själva inte har varit med om samma situation. De berättar om olika strategier och perspektiv de har i vägledningssamtal. Exempelvis menar Lo att den kommunikativa frustration hen upplever kring de samtal där språkbarriären är hög, fungerar också som ett sätt att leva sig in i elevernas dagliga frustration över att inte kunna göra sig riktigt förstådda på det svenska språket. Lo beskriver att hen ibland behöver påminna sig själv om att det är en process som tar tid. Lyssna in och prata om och försöka sätta sig in i elevers erfarenheter och hur de blivit formade som personer är strategier för Lo att lära sig mer om sitt eget förhållningssätt.

Jag tror det är jätteviktigt att få en förståelse för vad personerna har varit med om för att kunna hjälpa dem att komma till beslut om deras framtid. Det är så otroligt mycket som formar oss innan vi kan ta beslut (Lo).

Informanterna använder sina samtalsmetodiska färdigheter och verktyg för att kommunicera. Det aktiva lyssnandet och att ställa frågor som bekräftar att eleverna förstått och inte svarat

(34)

34

jakande för att inte upplevas som en begränsning i samtalet lyfts som viktiga förmågor. Kara berättar om hur grunden för kommunikation bygger broar mellan språk:

Kommunikation är väl det absolut viktigaste skulle jag säga. Man tar sig tid att klara av att improvisera och kommunicera. Det finns kanske ett ord av fyra eller fem ord som den här personen känner igen eller förstår och så blir det plötsligt någon typ av igenkänning. Då är kommunikationen igång på en helt annan nivå. Man känner att den här personen som kommer till mig har liksom tagit sig tid och försökt att verkligen skapa, eller liksom bygga en bro mellan våra olika språk (Kara).

Peavy (1998, 11–12) säger att vägledaren ska skapa en atmosfär av omsorg, tillit och förhoppning som bas i vägledning och det sker genom att förankra olika kommunikationstyper som passar bäst i samtalet och dess sammanhang. Utifrån några ord som känns igen av eleven skapas en slags trygghet och bekvämlighet i samtalet. Andra språkverktyg informanterna identifierar är att pedagogiskt förklara, måla, skriva och illustrera visuellt samt använda hjälpmedel för att kommunicera, så som Google bilder, translate och tolktjänst.

5.2.5 Vägledning sker genom empowerment

Ett motiverande och positivt förhållningssätt hos informanterna framkommer som utmärkande för samtalen med eleverna. Speciellt i fall där elever känner frustration och hopplöshet. Lo berättar att med elever som av olika anledningar inte kommer stanna kvar i Sverige försöker hen prata positivt om vilka erfarenheter de kan ta med sig vidare som de fått från sin tid i Sverige. Mika lyfter att ett positivt förhållningssätt utgör en fråga om likvärdighet i samtal hos exempelvis en elev som har en kort utbildningsbakgrund. Om en elev varit hemmafru i sitt hemland ställer Mika frågor som vad eleven tyckte var intressant och givande i tidigare sysselsättning. Genom uppmuntran och frågor om erfarenheter och förmågor lyfter Mika styrkor hos eleverna och förhåller sig värderingsfri.

Love säger att ett samtal utger “hopp, mod och glädje”. Elever som Love möter behöver hjälp att kartlägga sina tidigare erfarenheter och se över eventuella kompletteringar. Hen berättar att flera elever tänker att den utbildning och arbetslivserfarenhet de har från sina hemländer är värdelösa i Sverige. Ibland är det så att yrken som elever arbetat med inte ens

(35)

35

finns i Sverige. Love tänker att det går att samtala med elever utifrån att det kanske finns ett annat typ av värde i deras meriter här. Det är viktigt att vara positiv, motivera och identifiera styrkor, egenskaper och utveckling hos eleverna. Att motivera och lyfta styrkor hos sökande i samtal är utgångspunkten i en konstruktivistisk vägledning (Peavy 1998).

Empowerment i vägledning bör ske för att sökande ska överkomma de tankar som hindrar dem genom att vägledare undersöker styrkor, känslor och finner möjligheter. För en sökande som oroar sig är ett vägledningssamtal ett sätt att ge eleverna utrymme att berätta om sina känslor och skapar såtillvida en trygghet och en möjlighet till problemlösning (Peavy 1998). Informanterna i studien uppvisar ett konstruktivistiskt förhållningssätt likt det Peavy (1998) kommer fram till.

5.3 Dilemman i vägledande samtal

Ett antal dilemman i de vägledande samtalen dyker upp under intervjuerna. Det handlar om områden informanterna reflekterar över som påverkar deras syn på uppdraget som vägledare i möte med eleverna.

5.3.1 Vägledarens uppdrag i krock med verkligheten

Ett dilemma som kommit fram i studien är att det föreligger en utmaning i vägledningssamtalen när det handlar om elever som har medföljande krav från exempelvis Arbetsförmedlingens utbildningsplikt eller Migrationsverket för att få stanna i Sverige eller för att få ekonomisk ersättning. Kraven kan handla om att få plats och delta på en utbildning eller att finna arbete. Informanterna beskriver utifrån sina personliga värderingar att de ser på sitt uppdrag att vägleda elever utifrån intressen, önskemål, erfarenheter och ambitioner för framtiden. Deras personliga uppfattningar speglar i mångt och mycket även de verksamheter de arbetar inom. Det stämmer överens med den konstruktivistiska synen på vägledning där sökande ska få hjälp att se situationen klart och visualisera sina personliga mål och framtidsplaner, samt ställa upp alternativ och valmöjligheter utifrån en handlingsplan

References

Related documents

Genom att ta stöd i de verksamheter som jag har urskilt i studien och de förutsättningar för lärande i matematik som finns där, finns möjlighet för lärare att på ett mer

Med denna studie vill vi ge en bild över hur verksamma studie- och yrkesvägledare arbetar med att förebygga avhopp från gymnasieskolan och detta för att även om studie-

Rektorer delar också uppfattningen att ett nära samarbete mellan teamet och lärarna är avgörande för ett fungerande elevhälsoarbete och även för detta behöver de olika

Studiens syfte är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till

Även när det kommer till valmöjligheter för konsumenten att påverka priset är grundvattenvärmepump starkast, detta eftersom det finns flera oberoende aktörer på elmarknaden

men…på något sätt känner jag att jag får en bättre kontakt med elever- na när jag gör så…och just i det här momentet… jag har sagt det till dem att när jag verkligen

5.4 Arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag i förhållande till NICE-modellen

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Detta har genomförts genom en