• No results found

Antal vapen i vapengarderoben Motion 2018/19:1350 av Åsa Coenraads m.fl. (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Antal vapen i vapengarderoben Motion 2018/19:1350 av Åsa Coenraads m.fl. (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1950

Motion till riksdagen

2018/19:1350

av Åsa Coenraads m.fl. (M)

Antal vapen i vapengarderoben

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta innehav av fler än fyra vapen utan särskilt tillstånd och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I dagsläget är antalet vapen som en licensinnehavare får inneha kraftigt begränsat. Nya licensinnehavare får endast i undantagsfall ha fler än fyra vapen för preciserade ändamål och då som mest sex stycken. Detta undantag är strikt reglerat och licensinnehavaren måste kunna bevisa att behov föreligger. Dessutom räknas vissa fristående vapendelar, som konsoler och pipor, också till vapengarderoben vilket ytterligare begränsar antalet vapen en jägare eller målskytt kan inneha.

Resultatet är att många jägare känner sig tvungna att välja bort vissa vapensorter till förmån för andra. Exempelvis väljer många jägare att byta bort sina kulgevär klass 4 mot vapen av annan klass som de har större användning för vid jakt. Detta går ofta ut över målskytte och träning. Ammunitionen för ett kulvapen klass 1 eller motsvarande är avsevärt mycket dyrare än för ett kulvapen klass 4. Av rent ekonomiska skäl kan detta leda till färre övningstimmar på skjutbanan.

Möjlighet att öva skytte är dessutom extra viktigt när andelen sällanjägare ökar. En utökad vapengarderob skulle därför kunna ses som en säkerhetsfrämjande åtgärd.

Att kunna skjuta in sitt vapen på ett korrekt sätt och regelbundet förbättra sin skjutteknik tillhör god jaktetik. Innan ett skott avlossas mot ett levande djur måste skytten vara säker på att han eller hon har mycket goda chanser till en direkt dödande träff. Den säkerheten kommer först efter flera timmar på skjutbanan. I synnerhet jägare som inte hunnit etablera några större jaktvanor har behov av övning och målskytte. Det är även dessa jägare som begränsas mest av den rådande lagstiftningen.

Den som har beviljats vapenlicens för jakt har avlagt jägarexamen. För att inneha sportskyttevapen krävs genomgången utbildning och avklarat skjutprov. Båda

grupperna har dessutom fått sina vapenlicenser utfärdade av Polismyndigheten. Det är därför orimligt att en sådan person ska begränsas ytterligare i utövandet av sin hobby, sitt yrke eller sin livsstil.

En större och varierad vapengarderob skapar bättre förutsättningar för mer

(2)

som bedriver viltvård och värnar den svenska faunan. En utökad vapengarderob skulle ge fler unga möjligheten att påbörja och öva målskytte.

Därför bör lagstiftningen ses över och begränsningen till max fyra skjutvapen för jakt- och målskytteändamål avskaffas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Åsa Coenraads (M)

Maria Malmer Stenergard (M) Mats Green (M)

References

Related documents

Det måste dock i det fortsatta arbetet med ett förtydligat tillsynsbegrepp lyftas fram och tydliggöras att det inom ramen för en tillsyn som enbart syftar till regelefterlevnad

Med detta sagt bör förslaget till lydelse för 2 a §, förordning med instruktion till naturvårdsverket omformuleras på ett sådant sätt att Naturvårdsverkets ansvar för tillsyn

I den slutliga handläggningen har även enhetschef Christina Sundblad deltagit..

Beslutet har fattats av chefsjurist Lena Johansson med jurist Joel Amram som föredragande. I den slutliga handläggningen har också Åsa Grönberg, enhetschef

Umeå kommun anser utredningens slutsatser v ara rele v anta och noterar tacksamt de delar i utredningen som även berör lokala och regionala perspektiv, vilket i hög grad

Chefsjurist Anders Asplund har beslutat i

Chapter 9 focuses on the fourth question; ”how did networks affect the collaboration between firms in the market?” Insecurity and uncertainty lie at the core of the

The historical investigation starts with chapter 3 ”Shaping the market 1915–1925” (pp. Interestingly this part starts not with the foundation of the cartel between AF and TU, but