Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för rehabilitering.
Anhörigvårdares uppfattningar om
produkter, teknologi och
webbaserade tjänster – en
litteraturöversikt.
Malin Engvers
Therése Thimberg
Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats
Arbetsterapi
Jönköping, juni 2009
Handledare: Marlene Henriksson, Universitetsadjunkt Examinator: Ingrid Thyberg, Universitetslektor
Sammanfattning
Det offentliga vårdansvaret för äldre har under senare tid minskats och på grund av detta ökar kravet på insatser från anhöriga. När dessa anhöriga tar över en del av vårdandet är det viktigt att se deras behov för att kunna underlätta situationen de lever i. Syftet med denna studie var att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande anhörigvårdares uppfattningar om produk-ter, teknologi och webbaserade tjänster i vården av en äldre person i hemmet. Detta gjordes genom en litteraturöversikt. I studien ingick 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att produkterna uppskattades och anhörigvårdarna var glada för att de fanns till hands. Teknologin upplevdes som användbar i hemmet. Webbasera-de tjänster uppfattaWebbasera-des vara till hjälp och stöd i vårdanWebbasera-det av Webbasera-den äldre. Författarna har genom studien kommit fram till att användandet av produkter, teknologi och webbaserade tjänster kan underlätta för äldre och anhörigvårdare i det dagliga livet. Teknologi och webbaserade tjänster kan ge anhörigvårdare information och möjligheter till sociala kontakter, vilket kan minska stress.
Summary
Caregiver
’s perceptions of devices, technology and web-based
ser-vices - an overview.
The public care responsibility for elderly during latter time has decreased and because of this, requirement increases on contribution from relatives. When these relatives takes over a part of the caring, it’s important to see their needs in order to make their situation easier. The aim of this study was to describe the current knowledge about caregiver’s perceptions of devices, technology and web-based services in the care of an older person in the home. This was done through an overview. In the study, 19 scientific articles were included with both quantitative and qualitative design. The result showed that the devices were appreciated and the caregivers were pleased with having them around. The technology was experienced as useful in the home. Web-based services considered being helpful and supportive in caring for an elderly. Through the study the authors have come to the conclusion that the use of devices, technology and web-based services can facilitate for elderly and caregivers in daily life. Technology and web-based services can give caregivers information and opportunities to social contacts, which can decrease stress.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Äldre ... 1
Anhörigvårdare ... 2
Produkter, teknologi och webbaserade tjänster ... 3
Produkter ... 3 Teknologi ... 4 Webbaserade tjänster ... 4 Syfte ... 4 Frågeställningar ... 5 Metod ... 5 Litteratursökning ... 5 Urvalskriterier ... 5 Val av sökord ... 5 Val av dokument ... 5 Sekundärsökning ... 6 Etiska överväganden ... 6 Analys ... 6 Resultat ... 7
Anhörigvårdares uppfattningar om produkter ... 7
Produkter i förhållande till hemmet ... 7
Känslor kopplade till produkter ... 7
Vad som påverkar användandet av produkter... 8
Anhörigvårdares uppfattningar om teknologi ... 8
Användbar teknologi ... 8 Utvecklingssynpunkter ... 9 Telefonbaserade interventioner ... 10 Positiva erfarenheter ... 10 Negativa erfarenheter ... 10 Utvecklingssynpunkter ... 10
Anhörigvårdares uppfattningar om webbaserade tjänster ... 11
ACTION ... 11
Positiva erfarenheter ... 11
Negativa erfarenheter ... 12
Andra webbaserade tjänster ... 12
Positiva erfarenheter ... 12 Negativa erfarenheter ... 13 Diskussion ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 15 Slutsatser ... 18 Referenser ... 19 Bilagor
Inledning
På uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet genomför medarbetare vid avdelningen för rehabilitering vid Hälsohögskolan i Jönköping ett projekt. Syftet med projektet är att ta reda på anhörigvår-dares/närståendevårdares behov av produkter och/eller teknologi samt webbaserade tjänster som de behöver när de vårdar en anhörig över 65 år i hemmet. Inom ramen för detta projekt har författarna till denna studie valt att inrikta sig på att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande anhörigvårdares uppfattningar om produkter, teknologi och webbaserade tjänster i vården av en äldre person i hemmet. Detta görs genom en litteraturöversikt.
Att arbeta som arbetsterapeut med äldre innebär kontakter med anhöriga som vårdar och tar hand om äldre i hemmet. Om samtycke ges från den äldre har arbetsterapeuten ett ansvar att informera och göra den anhörige delaktig i tänkt åtgärd eller behandling (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Det är viktigt att ta reda på hur anhörigvårdare ser på produk-ter, teknologi och webbaserade tjänster för att kunna tillgodose deras behov inom dessa områ-den. Studiens resultat kommer att ge kunskap om forskning som redan finns skrivet i ämnet. Denna kunskap kan ge en ökad förståelse för anhörigvårdares syn på produkter, teknologi och webbaserade tjänster. Genom denna förståelse finns möjlighet att förbättra sitt arbete med äldre och deras anhörigvårdare. Arbetsterapeuter har som uppgift i sitt yrke att utveckla sin professionella kompetens (FSA, 2005) och denna studie kan tillföra arbetsterapeuter ny kun-skap om vad anhörigvårdare tycker. Anhörigvårdares uppfattningar kan ge läsaren idéer till hur produkter, teknologi och webbaserade tjänster fungerar i hemmet och hur dessa kan ut-vecklas och förbättras. Nyttan för anhörigvårdare om detta sker, blir att deras behov kan till-godoses på ett bättre sätt. På detta vis kan även äldre gynnas genom möjligheter till bättre vård i hemmet.
Samhället kan också komma att ha värde av att se vad dessa produkter och tjänster gör för nytta för anhörigvårdare. Rätt hjälp och stöd kan göra att de äldre som vårdas hemma blir mindre beroende av assistans och att de kan bo kvar hemma längre. Detta gör att vårdnads-kostnaden blir mindre samt att pressen på anhörigvårdare kan lättas (Lansley, McCreadie & Tinker, 2004).
Bakgrund
Äldre
Under de senaste två seklen har den förväntade medellivslängden vid födseln ökat och med stor sannolikhet kommer medellivslängden fortsätta att öka. Samtidigt kommer de äldre i framtiden också att bli fler (Wijk, 2004). I Sverige räknas den som fyllt 65 år som äldre (Sand, 2007). Äldre i åldersgruppen 65-79 år kommer att öka i antal den närmaste tiden. Gruppen av äldre som är 80 år eller äldre beräknas öka i antal från och med 2020 (Statistiska centralbyrån, 2008).
Åldrandet kan medföra försämringar i funktionella förmågor, till exempel muskelstyrka och balans. Dessa förändringar kan komma av att den äldre är mindre aktiv och på grund av sjuk-dom (Berg, 2007). Att åldras kan innebära att sjuksjuk-dom infinner sig och då kan behovet öka av att få hjälp för att få vardagen att fungera (Berg, 2007; Sand, 2007). Till exempel behöver 20 % av Sveriges kvinnor mellan 65-84 år hjälp med städning respektive 15 % av männen (Sand, 2007). I en populationsstudie i Sverige där alla personer över 75 år i ett samhälle studerades visade resultatet att informell hjälp mer ersatte än kompletterade formell hjälp. Av de som
fortfarande bodde kvar i ordinärt boende var 52 % oberoende av både formell och informell hjälp. De som behövde hjälp fick mer informell hjälp än formell. Ökad kognitiv försämring var kopplad till ökat hjälpbehov, främst då informell hjälp (Nordberg, von Strauss, Kåreholt, Johansson & Wimo, 2005).
Anhöriga och närstående har alltid haft en stor betydelse för de äldre i avseende att få hjälp och stöd i hemmet. Det offentliga vårdansvaret för äldre har under senare tid minskats och på grund av detta ökar kravet på insatser från anhöriga och närstående (Johansson, 2007; Sand, 2007). Studier har visat att äldre har en positiv inställning till anhörigvård speciellt då det finns en kärleksfull relation mellan anhörigvårdare och den äldre (López, López-Arrieta & Crespo, 2005; Crist, 2005). I Crist studie (2005) ligger fokus på vad det betyder för äldre att ta emot hjälp från anhöriga. Det framkom att äldre fortfarande kan se sig själva som självständi-ga samtidigt som de är beroende av hjälp, denna balans uppnås genom att den äldre är med och bestämmer om det stöd denne anses behöva. Den äldre såg hjälpen från anhörigvårdaren som ett sätt till att bibehålla sin självständighet.
Anhörigvårdare
En anhörigvårdare är en person som hjälper någon inom familjen eller släkten (Sand, 2007). För att definiera anhörigvårdare har Anhörigas riksförbunds definition på anhörigvårdare an-vänts i denna studie: ”den som vårdar och tar hand om en släkting eller närstående som på
grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder behöver hjälp för att klara vardagen”
(Anhöri-gas riksförbund, 2009). Att vara anhörigvårdare kan innebära både negativa och positiva upp-levelser. Många känner sig pressade och isolerade men kan ändå känna tillfredställelse över att kunna hjälpa den äldre anhörige (Sand, 2007). Samtidigt som anhörigvårdare ofta har en stark vilja att hjälpa finns också ett behov att kunna fortsätta leva sitt eget liv utan att känna pressen att behöva ställa upp (Johansson, 2007). I en studie gjord av López, López-Arrieta och Crespo (2005) framkommer att anhörigvårdare upplever mer tillfredsställelse när de själ-va själ-valt att vårda den anhörige och inte för att de har känt sig tvungen till det. Studien visar också att äldre anhörigvårdare och familjer med låg inkomst hade lättare att känna tillfreds-ställelse i att vårda en anhörig.
Den vanligaste insatsen till anhörigvårdare är avlastning för att få tid till egna aktiviteter. Från och med 1 januari 2009 har en ny lag om anhörigstöd trätt i kraft. Den innebär att varje kom-mun är skyldig till att erbjuda ett mer individuellt och flexibelt anhörigstöd (Socialdeparte-mentet, 2008). Flera anhörigvårdare anser det som mest betydelsefullt att få information om vilket stöd och hjälp som finns att få samt information om den äldres situation. Anhörigvårda-re värderar också högt att få hjälp med att anpassa hemmet så att det passar för den äldAnhörigvårda-re (So-cialstyrelsen, 2007).
Individen bakom termen anhörigvårdare påverkas på många sätt av sin situation. Enligt Model of Human Occupation (MoHO) består individen av tre komponenter: viljekraft (värderingar, uppfattning om den egna förmågan och intressen), vänjande (vanor och roller) och utförande-kapacitet (Kielhofner, 2008). Dessa tre komponenter är avgörande för hur anhörigvårdare mår. Viljekraft krävs för att klara av och orka med att vårda, men viljan kan också påverkas av de förväntningar som kommer från andra. Bibehållandet av vanor kan ha stor betydelse för välmående hos anhörigvårdare. Enligt López, López-Arrieta och Crespo (2005) kan en faktor till välmående vara att anhörigvårdare fortsätter att ha lika mycket tid för fritidsintressen som tidigare, hur relationen till den som vårdas sett ut innan har också stor betydelse. Kielhofner (2008) beskriver hur alla individer har olika roller i livet och att rollerna ändras under livets gång. Samma individ kan ha rollerna som till exempel student, pappa, son, granne och vän.
Att börja ta hand om en anhörig som blivit sjuk är att ta sig an en ny och okänd roll. Det kan innebära mycket oro och stress hos anhörigvårdare som "tvingas" att prioritera bland flera olika roller (Silvia-Smith, 2007).
Produkter, teknologi och webbaserade tjänster
Enligt Kielhofner (2008) påverkas individen och dess komponenter av miljön och vice versa. Miljön kan antingen stödja eller vara ett hinder för individen att utvecklas. När individen för-ändras av till exempel sjukdom kan även miljön behöva förför-ändras för att kunna stötta i den nya situationen. En del av miljön är de objekt som individen använder för att utföra saker, dessa objekt kan vara produkter, teknologi och webbaserade tjänster. Dessa objekt kan möj-liggöra aktivitet och bidra till en bättre hälsa för de äldre och underlätta för anhörigvårdarna i deras arbete. Då aktivitetsutförandet påverkas av sjukdom eller skada kan detta leda till en förlust av meningsfulla aktiviteter. Wilcock (2006) kallar det för occupational deprivation när en förlust av meningsfulla aktiviteter leder till minskat välbefinnande och ohälsa för indivi-den.
Produkter
För att klara av vardagen med att vårda någon i hemmet kan olika produkter vara till hjälp. Definitionen på begreppet produkt ser författarna som den på medicintekniska produkter och enligt lagen ska dessa:
1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom,
2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, 3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller
4. kontrollera befruktning (Svensk Författningssamling [SFS], 1993:584).
En medicinteknisk produkt kan till exempel vara en ventilator, hörapparat, rullstol eller protes (Trombly & Vining Radomski, 2002). I en studie där tjugo äldre med funktionsnedsättning medverkade ansåg de att produkter var till nytta för att spara tid och energi, skapa trygghet och minska frustration vid utförandet av aktiviteter. De äldre hade en positiv upplevelse av sina produkter som till exempel kunde vara käpp, toalettförhöjning och halkmatta. Denna upplevelse stärktes när anhörigvårdarna också var delaktiga i användandet av produkterna (Chen, Mann, Tomita & Nochajski, 2000). I McMillen och Söderbergs studie (2002) upplev-de informanterna en högre livskvalitet och möjlighet till att leva ett ”normalt” liv genom att använda produkter så som ramp och mobil toalettstol. En annan fördel som informanterna upplevde var att produkterna kunde bidra till möjlighet att utföra saker självstädigt. Även svå-righeter med att acceptera användandet av produkterna uppkom bland informanternas åsikter. Vissa hade även upplevt negativt bemötande på grund av produktanvändande vilket bidrog till en känsla av utanförskap. Produkter kan uppfattas på olika sätt och i en studie av Häggblom Kronlöf och Sonn (1999) beskrivs hur äldre kvinnor relaterar till dem i utförandet av vardag-liga aktiviteter. De äldre kvinnornas förmåga att relatera till produkter påverkades av deras attityd, förmåga att anpassa sig samt det stöd de upplevde få av dem. Användarnas attityder kunde te sig på olika sätt. Kvinnorna kunde inkorporera produkter i sitt liv och såg då dessa som en naturlig del av vardagen. Andra deltagare i studien kändes sig tvungna att använda produkter, deras hälsostatus gjorde att de inte hade några andra val. Den sista attityden som visades i studien var de som kände att produkter påminde dem om deras otillräcklighet och sammankopplades då med en negativ känsla.
Teknologi
Teknologi är ett brett begrepp. I samband med vård och omsorg brukar termen assisterande teknologi användas för att specificera teknologi som används för att hjälpa och stödja. Assi-sterande teknologi är teknologi som hjälper en individ att utföra en funktionell aktivitet och det omfattar bland annat apparater och strategier som är till för att underlätta problemen som individer med funktionshinder möter (Cook, Miller Polgar & Hussey, 2008). Denna definition används för att beskriva begreppet teknologi i denna studie.
Målet med assisterande teknologi är att den ska kompensera för nedsatta eller frånvarande förmågor. Det kan vara allt från enkla tekniska saker som klockor och elektriska sängar till avancerad teknik som datorer (Trombly & Vining Radomski, 2002). Assisterande teknologi kan vara ett sätt att ersätta eller komplettera hjälp från anhöriga och bidra till ökad trygghet, självständighet och livskvalité i hemmet (Gaurette & Anthony, 1999). För att assisterande teknologi ska fungera på ett bra sätt och vara kostnadseffektivt krävs det att det anpassas efter den miljö som den äldre bor i (Lansley, McCreadie & Tinker, 2004).
Webbaserade tjänster
I en publikation utgiven av Hjälpmedelsinstitutet (2008) definieras begreppet IT-tjänster (In-formationsTeknik) som: ”de tjänster som nås via ett webbgränssnitt och det finns en
interak-tion mellan användare och teknik. Tjänsterna kan vända sig till tredje part och/eller för den enskilde” (s 8). Exempel på tjänster som kan nås via webben och som tas upp i publikationen
är: tjänster som är till för sociala kontakter med till exempel anhöriga eller andra personer inom samma intresseområden och tjänster som erbjuder tips och råd inom olika områden. Det författarna menar med begreppet webbaserade tjänster i den här studien är tjänster på webben som är till för att ge äldre och/eller deras anhörigvårdare stöd och hjälp i hemmet. Ett exempel på en sådan tjänst är ”ACTION” (Asstisting family Carers using Telematics Interventions to meet Older persons Needs). Tjänsten används via en dator med internetuppkoppling och bild-telefonkamera (Hanson, Magnusson, Oscarsson & Nolan, 2002). ACTION är till för att ge utbildning och information som ett stöd för att göra vardagen lättare för den äldre och för den som vårdar i hemmet (ACTION, 2009).
I en studie gjord på cancerpatienter och deras anhörigvårdare visade resultatet att det fanns ett intresse av att få tillgång till en internetbaserad sida relaterad till just deras sjukdomssituation. Det som de främst var intresserade av att få ut av internetsidan var att få information och ut-bildning. Intresset var något mindre av att ha kontakt med sjukhuspersonal via internet, men en sådan tjänst skulle minska antalet resor till och från sjukvård och främst kunna gynna per-soner som bor avlägset (Monnier, Laken & Carter, 2002).
Då fler kommer bli äldre i framtiden och ansvaret för anhörigvårdare har ökat behöver denna målgrupp få bättre hjälp och stöd i vårdandet av en äldre i hemmet. Stödet kan bestå av pro-dukter, teknologi och webbaserade tjänster och för att veta hur dessa kan förbättras och ut-vecklas finns det behov av att se anhörigvårdares uppfattningar inom detta område.
Syfte
Att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande anhörigvårdares uppfattningar om produk-ter, teknologi och webbaserade tjänster i vården av en äldre person i hemmet.
Frågeställningar
På vilket sätt uppfattar anhörigvårdare att produkter påverkar hemmiljön? På vilket sätt uppfattar anhörigvårdare att produkter påverkar deras känslor? Vad uppfattar anhörigvårdare påverka användandet av produkter?
Vilken teknologi uppfattar anhörigvårdare vara användbar? Hur uppfattar anhörigvårdare webbaserade tjänster?
Metod
Fribergs (2006) modell för genomförande av en litteraturöversikt användes i stor utsträckning. Enbart vetenskapliga artiklar togs med i studien.
Litteratursökning
Urvalskriterier
De databaser som användes för att hitta artiklar var: CINHAL, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Dessa databaser valdes för att de anses vara användbara för att hitta artiklar till litte-raturstudier inom arbetsterapi, vård och omsorg (Forsberg & Wengström, 2003). Till en bör-jan gjordes sökningar i CINHAL, MEDLINE och PubMed. Då dessa databaser inte gav till-räckligt med artiklar till resultatet valde författarna att komplettera med databasen PsycINFO. Här gjordes endast de sökningar som gett träffar i tidigare databaser.
Val av sökord
För att komma fram till bra sökord som relaterar till syftet använde sig författarna först av brainstorming för att finna olika alternativa ord till: äldre, anhörigvårdare, produkter, teknolo-gi och webbaserade tjänster. Allt eftersom artikelsökningar gjordes, hittades ytterligare sökord i artiklar som kompletterades till de sökord som författarna redan kommit fram till. De sökord som inte gav några relevanta träffar uteslöts. Följande sökord användes i de sökningar där artiklar hittades till resultatet. För att ringa in gruppen anhörigvårdare användes sökorden:
caregiver och family carer. Elderly användes som sökord för att spegla syftet då de som
vår-das skulle vara äldre. För att hitta artiklar som handlar om produkter, teknologi och webbase-rade tjänster användes sökorden: technology, assistive technology, device, aid, home
modifi-cation, computer, network, telehealth och internet. Sökordet home användes då vård i hemmet
var en del av syftet. Olika kombinationer av dessa sökord användes. För att vidga sökningarna användes trunkering, där en asterisk (*) ersatte sökordets ändelse för att omfatta så många varianter av ordet som möjligt (Forsberg & Wengström, 2003). Av de sökord som användes var caregiver det ord som gav flest och bäst träffar inom området.
Val av dokument
För att artiklarna skulle kunna inkluderas i litteraturöversikten skulle de vara publicerade i vetenskapliga tidsskrifter, eftersom det är där den senaste forskningen finns tryckt (Friberg, 2006). För att begränsa sökningarna skulle artiklarna tidigast ha publicerats 1995 och fram till 2009 samt vara publicerade på engelska. Sökningarna begränsades också genom att funktio-nen ”avancerad sökning” användes, där årtal och språkval definierades. Till en början använ-des en funktion för att begränsa sökningen till att hitta sökorden i artiklarnas abstrakt. Detta visade sig ge för få träffar, därför utökades sökningarna med att inte begränsas på detta sätt och sökningarna gav då fler träffar. Ingen avgränsning gjordes gällande kvalitativa eller
kvan-titativa artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av underlag för granskning av kvalitativa och kvantitativa studier som Friberg (2006) rekommenderar. Frågor som bearbeta-des var: Vad är syftet? Hur är metoden beskriven? Hur beskrivs undersökningspersonerna? Hur analyserades data? Vad visar resultatet? Artikelsökningarna pågick under perioden 31 mars - 29 april 2009.
Vid varje sökning lästes samtliga titlar för att hitta artiklar som passade till valt ämne. Verka-de titeln intressant lästes abstraktet noggrant igenom för att avgöra om artikeln relateraVerka-de till litteraturöversiktens syfte. Flera av artiklarna uteslöts när abstrakten lästs igenom. Verkade abstraktet motsvara syftet för litteraturöversikten lästes hela artikeln igenom. För varje artikel som verkade motsvara studiens syfte dokumenterades vilken databas den hade hittats i, vilka sökord som använts och antal givna träffar på sökorden. Sammanlagt hittades 25 artiklar som studerades mer noggrant för att ta ställning till om de svarade på syftet för litteraturöversikten. Av dessa valdes 19 artiklar ut att ha med i analysen. Resterande artiklar förkastades för att de inte svarade på litteraturöversiktens syfte. För att få en överblick över de sökningar som gjorts för att hitta dessa artiklar redovisas de i Tabell 1 (Bilaga 1). Ett flertal av de artiklar som valts att tas med i analysen har även hittats på fler än en databas och ibland med andra sökord. Det-ta redovisas inte i Det-tabellen.
Sekundärsökning
Vid en funnen artikel i PubMed hittades ytterligare en artikel till resultatet via funktionen ”re-laterade artiklar”. Vid intressanta artiklar har referenslistorna lästs igenom i syfte att hitta andra artiklar till litteraturöversikten, dock utan resultat.
Etiska överväganden
Författarna har studerat om artiklarna tar upp etiska aspekter. Friberg (2006) rekommenderar att artiklarna granskas utifrån om författarna till artiklarna har fört ett etiskt resonemang eller ej. Åtta av artiklarna hade blivit godkända av någon form av etisk kommitté. I sex artiklar fördes ett etiskt resonemang men kvalitén på dessa varierade. I fem av artiklarna fördes inget etiskt resonemang. I två av dessa artiklars tidskrifter finns tillgänglig information om vad som krävs för att bli publicerad. Detta omfattar bland annat krav på god kvalité gällande metod. I de återstående tre artiklars tidskrifter fanns ingen tillgänglig information gällande kvalitets-krav på artiklarna.
Analys
Båda författarna har läst igenom alla artiklarna vid ett flertal tillfällen för att få grepp om vad artiklarna handlar om och författarna har diskuterat dess innehåll med varandra. Under tiden som artiklarna lästes igenom gjordes en sammanfattning av varje artikel för att få en överblick över dem (Bilaga 2). Då författarna valt att enbart fokusera på att undersöka studiernas resul-tat lästes artiklarnas resulresul-tat igenom ytterligare. Färgmarkeringar gjordes i texterna för att markera vad som var relevant för litteraturöversikten och dess syfte. Det som markerats och som fanns i artiklarnas resultat sammanfattades på dator (varje artikel för sig) och användes sen som underlag för att göra jämförelser mellan artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån vad de tar upp om inom respektive område: produkter, teknologi eller webbaserade tjänster. De som handlar om produkter jämfördes med varandra, de som handlar om teknologi jämför-des och likaså de som handlar om webbaserade tjänster jämförjämför-des med varandra. I Tabell 3 (Bilaga 3) finns redovisat vilka artiklar som handlar om vad. Datorn användes för att klippa och klistra och dela in i områden och hitta likheter och skillnader. Inom varje huvudområde
(produkter, teknologi och webbaserade tjänster) framkom ytterligare områden (Figur 1). I och med att både kvalitativa och kvantitativa studier har tagits med har ingen exakt jämförelse kunnat göras i och med att resultaten presenteras olika i de båda metoderna (Friberg, 2006).
Figur 1. Litteraturöversiktens områdesindelning
Resultat
Anhörigvårdares uppfattningar om produkter
Produkter i förhållande till hemmet
I en kvantitativ studie av Kane, Mann, Tomita och Nochajski (2001) upplevde anhörigvårdar-na att produkteranhörigvårdar-na inte var fula eller att de påverkade hemmets utseende på ett negativt sätt. De mest förekommande produkter som anhörigvårdarna hade uppfattningar om i studien var manuell rullstol, griptång, stödhandtag, badkarsbräda, käpp och rollator. En annan studie vi-sade att anhörigvårdarna vande sig vid produkterna efter hand, till en början upplevdes de vara i vägen. De produkter som fanns i hemmet var bland annat: duschstol, toalettförhöjning, rollator, käpp, rullstol, sängryggstöd och griptång. Den vanligast förekommande produkten i hemmet var duschstolen. Efter att först ha sett produkterna som inkräktare i hemmet upplev-des de så småningom som en del av deras livsvärld och något som anhörigvårdarna inte reage-rade över längre. Produkterna hade blivit en naturlig del i det dagliga livet och hemmet. När produkterna kommit in i hemmet prioriterades de framför möbler, det var svårt till en början men efterhand såg anhörigvårdarna vikten av att anpassa hemmet för att produkterna skulle fungera så bra som möjligt. Efter ett år uppfattade anhörigvårdarna att produkterna hade blivit en del av hemmet och var avgörande för att de skulle kunna bo kvar hemma. En anhörigvår-dare uttryckte att produkterna var värda sin vikt i guld. Produkterna ansågs också bidra till att den äldre och anhörigvårdaren var i mindre behov av hemhjälp (Pettersson, Berndtsson, Ap-pelros & Ahlström, 2005).
Känslor kopplade till produkter
Anhörigvårdarna kunde känna sig mer lugna och trygga när de visste att den äldre använde sig av produkterna. Även negativa känslor kopplades samman med produkter, så som ångest, frustration och utmattning. Anhörigvårdarna kände oro över att den äldre skulle kunna åsamka
Anhörigvårdares uppfattningar om produkter Produkter i förhållande till hemmet Känslor kopplade till produkter Vad som påverkar användandet av produkter Anhörigvårdares uppfattningar om teknologi Användbar teknologi Utvecklings-synpunkter Telefon-baserade interventioner Positiva erfarenheter Negativa erfarenheter Utvecklings-synpunkter Anhörigvårdares uppfattningar om webbaserade tjänster ACTION Positiva erfarenheter Negativa erfarenheter Andra webbaserade tjänster Positiva erfarenheter Negativa erfarenheter
sig skada på grund av att produkterna inte fungerade som de borde eller att fel produkter an-vändes. Oro uttrycktes också över att den äldres hälsa skulle bli sämre och att det skulle kunna leda till ett ökat beroende av produkter (Pettersson, Berndtsson, Appelros & Ahlström, 2005). Produkterna uppfattades underlätta för anhörigvårdarna när de assisterade den äldre i dagliga aktiviteter (Kane, Mann, Tomita & Nochajski, 2001). Liknande känslor uttrycktes i Petters-son, BerndtsPetters-son, Appelros och Ahlströms (2005) studie, där anhörigvårdarna tyckte att pro-dukterna gjorde livet enklare och att de saknade dessa när de inte fanns till hands eller var ur funktion. De uttryckte också glädje och tacksamhet för att produkterna hjälpte dem att fortsät-ta leva som de ville. Tack vare produkterna kunde anhörigvårdarna och de äldre bibehålla sina vanor och fortsätta att göra saker tillsammans och detta bidrog till att de kom närmare var-andra.
Vad som påverkar användandet av produkter
Messecar (2000) skriver i sin studie om faktorer som påverkar anhörigvårdarna till att göra miljöanpassningar och i detta ingick bland annat att komplettera den äldres nedsatta funktion med olika produkter. Förändringar i personligheten hos den äldre gjorde att anhörigvårdarna hade det svårt att anpassa miljön på rätt sätt. Om anhörigvårdarna hade förmåga att se i vilket hälsotillstånd den äldre befann sig i, vilka behov den äldre hade och hur dessa förändrades över tid, då anpassades miljön på ett mer korrekt sätt. En annan faktor som påverkade hur anhörigvårdarna använde produkter var deras psykiska och fysiska ork och hur mycket tid man hade till sitt förfogande i vårdandet. Kane, Mann, Tomita och Nochajski (2001) beskriver liknade fenomen i sin studie. Ungefär hälften av anhörigvårdarna gjorde hellre uppgiften själ-va åt den äldre än att den äldre använde produkter för att utföra uppgiften självständigt. An-ledningen till detta var främst att spara tid. De produkter som anhörigvårdarna hade och som de trodde var till hjälp för dem användes. Av de 30 deltagarna i studien kände sig 21 personer säkra med att använda produkterna. De flesta tyckte att de hade fått instruktioner om hur pro-dukterna skulle användas och att de skriftliga instruktionerna var tydliga och lättförståliga. Messecars (2000) studie visade att några anhörigvårdare upplevde svårigheter med att använ-da vissa produkter på grund av att de inte hade fått tillräckliga instruktioner för att använanvän-da dessa.
Anhörigvårdares uppfattningar om teknologi
Användbar teknologi
Cahill, Begley, Faulkner och Hagen (2007) utvärderar användning och nytta av assisterande teknologi i sin studie. Anhörigvårdarna ansåg att teknologi i form av en natt- och dagkalender var till nytta för den äldre. Kalendern visade tid på dygnet (morgon, eftermiddag, och natt), veckodagdag och datum. Anhörigvårdarna och de äldre tyckte att kalendern gav hjälp till väg-ledning i dagsorientering, bidrog till ett mer självständigt liv och gav en känsla av tillförsikt. Även Topo et al. (2007) studerar anhörigvårdares och äldres användbarhet av en dag och natt-kalender. Av anhörigvårdarna tyckte 78 % att kalendern var användbar. Några av anhörigvår-darna berättade att de fått mindre tidrelaterade frågor och telefonsamtal både natt- och dagtid från de äldre. I vissa fall upphörde sådana frågor och samtal helt och hållet. Efter att ha använt natt- och dagkalendern i tre månader ansåg anhörigvårdarna att den äldre fått högre självstän-dighet, förbättrat humör och frågade färre tidsrelaterade frågor. Några anhörigvårdare upplev-de att relationen till upplev-den äldre förbättraupplev-des på grund av färre frågor. En anhörigvårdare ut-tryckte att han slapp frågor hela tiden om vilken dag det var, vilket brukade gå honom på ner-verna.
Annan teknologi som anhörigvårdare ansåg vara användbar var en bildknappstelefon. Telefo-nen var utrustad med nio knappar där valfria bilder sattes. Någon anhörigvårdare tyckte att telefonen bidrog till att oro och stress minskade något. Telefonen bidrog också till ökad själv-ständighet, bättre kommunikation och bidrog med ett lugn till de äldre och anhörigvårdarna. Flera anhörigvårdare använde också telefonen och tyckte att de hade nytta av den (Cahill, Begley, Faulkner & Hagen, 2007). Vidare beskriver författarna till artikeln en saklokaliserare som anhörigvårdare ansåg som användbar genom att den sparade tid och minskade stress rela-terat till att tappa bort saker. Anhörigvårdarna märkte de saker som ofta förlades (till exempel nycklar) och när dessa saknades utlöstes ett larm på nycklarna genom att trycka på en panel. Vissa anhörigvårdare tyckte dock att saklokaliseraren var bättre för dem själva än för den äld-re personen med demens eftersom själva panelen kunde vara något förvirrande. Två av täld-re anhörigvårdare tyckte också att en automatisk nattlampa var användbar, men tre månader efter att lampan installerats användes den inte längre.
I Starkhammar och Nygårds (2008) studie är äldre dementa och deras anhörigavårdares erfa-renheter av en spistimer i fokus. Anhörigvårdarna tyckte att denna tekniska artikel var an-vändbar och gav en viss känsla av säkerhet. Anhörigvårdarna lade tid på att försöka lära den äldre hur man använde timern. Dessa instruktioner upprepades flera gånger för att den äldre skulle kunna utveckla nya rutiner. Dock skapade timern också irritation och frustration, till exempel när ugnen stängdes av och timern glömde sättas på igen. Anhörigvårdarna ansåg att medföljande instruktioner inte var tillräckligt detaljrika för att kunna lösa tekniska problem. Andra anhörigvårdare som också vårdade personer med demens i hemmet uttryckte att de hade haft hjälp av babylarm, larm och säkerhetssystem med rörelsesensorer för att uppmärk-samma den äldre med demens på villovägar. Dessa anhörigvårdare behövde göra förändringar i sitt hem för att undvika olyckor. Lach och Chang (2007) beskriver strategier, hinder och resurser som anhörigvårdarna använde för att kunna göra dessa förändringar. Hinder som fanns för att kunna ge säker vård var att anhörigvårdarna inte hade råd att införskaffa teknolo-gin eller att det fanns för få bra lösningar att välja mellan. Resurser för att skapa säkrare vård var att anhörigvårdarna fick professionella råd om vilka förändringar som borde göras, att de fick en knuff i rätt riktning och att anhörigvårdarna fick hjälp av experter i ämnet. I början av sjukdomen ville anhörigvårdarna ha mycket information så att de kunde förstå sjukdomen och förutse säkerhetsproblem som skulle kunna uppkomma. Många anhörigvårdare sa att det krävdes en liten incident för att de skulle få upp ögonen för säkerhetsproblemen. Tack vare information och stöd som anhörigvårdarna fick från vårdpersonal, stödgrupper och skrivet material hjälpte detta dem att lära sig mer om sjukdomen och klara sig på ett bättre sätt. Utvecklingssynpunkter
I Cahill, Begley, Faulkner och Hagens (2007) studie tyckte anhörigvårdarna att de olika tek-niska artiklarna kunde förbättras. Förslag som framkom var att: kalendern borde kompletteras med en klocka och årtal, bildknappstelefonens antal bilder borde ökas och saklokaliserarens märken borde göras mindre så att de kunde sättas på mindre föremål samt att larmljudet borde göras högre. Bland anhörigvårdarna i Starkhammar och Nygårds (2008) studie framkom det att vissa anhörigvårdare hade velat ha tidigare och mer lättillgänglig information om timern. Det fanns också ett önskemål om att få pröva timern innan den installerades. Alla anhörigvår-darna hade velat vara med vid installationen för att kunna ställa frågor och lära sig olika in-ställningar. De flesta tyckte att timern skulle ha installerats tidigare när den äldre hade lättare för att lära sig nya saker. De flesta anhörigvårdarna hade undvikit ämnet med timern så länge de såg att allt fungerade på ett någorlunda bra sätt hemma hos den äldre.
Telefonbaserade interventioner
Tre artiklar beskriver teknologi i form av telefonbaserade interventioner. Buckley, Tran och Prandoni (2004) använde i sin studie en bildtelefon som gav bild och ljud mellan två parter. I detta fall anhörigvårdare och sjuksköterska. I Czaja och Ruberts (2002) studie fick anhörig-vårdarna använda ett datorintegrerat telefonsystem som bestod av en telefon med skärm där text kunde visas. Via systemet fanns det möjlighet att ta emot och ringa samtal, att ta emot och skicka meddelande, skapa påminnelser, få tillgång till databas och ha konferenssamtal med flera personer samtidigt. Telefonsystemet skulle ge anhörigvårdarna tillgång till formella och informella stödtjänster. Den tredje artikeln som berör telefonbaserade interventioner handlar om ett trygghetslarm i hemmet som aktiverades via en sändare som bars av den äldre runt handled eller hals. Sändaren kunde användas till att skicka nödsignal eller ge möjlighet till att föra ett tvåriktat samtal utan att behöva lyfta telefonluren. När den äldre tryckte på larmknappen (sändaren) ringdes en central upp och den äldre kom då i kontakt med en sjuk-sköterska (Vincent, Reinharz, Deaudelin, Garceau, & Talbot, 2006).
Positiva erfarenheter
Den mest omtalade fördelen med bildtelefonen var att den erbjöd ett praktiskt kommunika-tionssätt och gav möjligheter till att utbyta information. Bildtelefonen bidrog också till att flera anhörigvårdare kände att deras isolering bröts och att stressen över att vara anhörigvår-dare minskade. Nästan alla anhörigvåranhörigvår-dare som använde bildtelefonen tyckte att utrustningen var enkel att använda (Buckley, Tran & Prandoni, 2004). Anhörigvårdarna som använde det datorintegrerade telefonsystemet tyckte också att det underlättade kommunikationen, främst med familjen och terapeut (Czaja & Rubert, 2002). Större delen av anhörigvårdarna var nöjda med telefonsystemet och tyckte att det var lätt att använda, endast 13 % uppgav att de hade problem med att använda utrustningen. På frågan om vad de tyckte bäst om med systemet svarade de flesta att det var möjligheten att ha konferenssamtal och högtalarfunktion. De allra flesta tyckte det var värdefullt att delta och att samtala i familjekonferenser samt att delta i diskussionsgrupper. I Vincent, Reinharz, Deaudelin, Garceau och Talbots (2006) studie fram-kom att trygghetslarmet hade en signifikant positiv inverkan på tre av fem dimensioner på skalan för anhörigvårdarbörda. Behov av stöd från anhörigvårdarna i det dagliga livet mins-kade, oron för den äldres välmående minskade och välmående hos anhörigvårdarna ökade något. Efter att ha använt larmet i tre månader hade antal hembesök minskat, så som hem-tjänst-, socialhem-tjänst-, arbetsterapeut- och sjukgymnastbesök. Eftersom hembesöken minskade, blev också kostnaden för de äldre och deras anhörigvårdare mindre.
Negativa erfarenheter
Specifika problem som uppkom vid användandet av bildtelefonen var nedkoppling, röstför-vrängning, ljudförlust, dåligt ljus och suddig bild. Vissa anhörigvårdare kände oro för att pri-vatlivet skulle inkräktas av en bildtelefon i hemmet (Buckley, Tran & Prandoni, 2004). Angå-ende telefonsystemet tyckte anhörigvårdarna att det var mindre bra att det ofta tog lång tid för systemet att ge svar. Skärmen på telefonen var för liten uttryckte 39 % av dem och 31 % hade svårigheter att komma ihåg procedurerna i användandet av systemet (Czaja & Rubert, 2002). Utvecklingssynpunkter
Deltagarna som använt telefonsystemet tillfrågades om det fanns några funktioner i systemet som de saknade, svaret blev då att anhörigvårdarna (59 %) hade önskat information om medi-cinska frågor och information om kommunala tjänster (41 %) (Czaja & Rubert, 2002). Enligt
anhörigvårdarna som använde bildtelefonen hade utrustningen använts ytterligare om till-gången till sjuksköterska hade erbjudits fler timmar i veckan (Buckley, Tran & Prandoni, 2004).
Anhörigvårdares uppfattningar om webbaserade tjänster
ACTION
Positiva erfarenheter
I en studie där 43 anhörigvårdare deltog var den generella tillfredsställelsen med ACTION hög. Anhörigvårdarna (84 %) tyckte att tjänsten var tillfredsställande. De tyckte också att pro-grammet var lätt att använda (74 %) och att det var lätt att lära sig hur det fungerade. De allra flesta tyckte att tjänsten var till hjälp för dem i vårdandet av en äldre i deras närhet. ACTION var stimulerande enligt 81 % av anhörigvårdarna och 88 % tyckte att tjänsten var underbar (Hanson, Tetley & Shewan, 2000). I en studie gjord av Magnusson, Hanson och Nolan (2005) visar resultatet att 7 av 34 anhörigvårdare tyckte att ACTION var mycket användbart och 22 av dem tyckte att ACTION var ganska användbart. De anhörigvårdare som tyckte att tjänsten var mycket användbar kände att de på ett bättre sätt kunde vårda den äldre och förstod den äldres situation och behov. De upplevde också att de hade fått en bra utbildning i hur de skulle kunna vårda på ett säkrare sätt genom att de använt sig av tjänsten. I Chambers och Connors (2002) studie hade de flesta anhörigvårdarna entusiastiska och positiva kommentarer gällande innehållet i tjänsten och dess relevans till vårdandet av en anhörig. Av anhörigvårdarna tyckte 77 % att materialet var lämpligt utifrån de behov de hade.
Anhörigvårdarna tyckte också att ACTION gjorde det möjligt för dem att lätt kunna komma i kontakt med andra tjänster kopplade till deras situation och att få tag i lämplig information. Genom att använda sig av tjänsten upplevde de en förbättrad förmåga att vårda den äldre. Ma-joriteten av deltagarna i studien upplevde att ACTION enbart gav en måttlig ökning av deras beredskap att vårda. Den här gruppen anhörigvårdare tyckte att de främsta fördelarna med tjänsten var att de fick en ökad beredskap och en ökad tillfredsställelse med sin vårdsituation (Magnusson, Hanson & Nolan, 2005). I en fallstudie (Hanson & Clarke, 2000) tyckte en per-son att tjänsten var bra och den hade gjort att hon hade fått tag i ny information som var till hjälp och nytta för henne och den äldre hon vårdade. Hon tyckte mycket bra om tjänsten. En annan person i samma fallstudie tyckte också att informationen som fanns tillgänglig via pro-grammen var till användning. Samma person hade även förhoppningar om att ACTION skulle kunna vara till hjälp och nytta för honom i framtiden. I Chambers och Connors (2002) studie uttrycktes liknande erfarenheter av tjänsten. Anhörigvårdarna ansåg att ACTION erbjöd mycket som var i direkt intresse för dem vad gäller information. De tyckte också att det var lätt att hitta det som var intressant för just dem. Anhörigvårdarna tyckte också att de kunde få den hjälp de hade förväntat sig genom att använda ACTION.
Anhörigvårdarna ansåg att de diskussionsforum som finns tillgängliga genom ACTION gav tillgång till ett större socialt nätverk. En kvinna uttryckte att det hjälpte henne att bryta isole-ringen och att komma i kontakt med människor i liknande situation som henne (Magnusson, Hanson & Nolan, 2005). I Hanson och Clarkes (2000) studie uttryckte ett par av personerna att teletjänsten via datorn var mycket bra. En anhörigvårdare i studien uttryckte att tjänsten sparade henne mycket tid då hon slapp flera av de telefonsamtal och besök till olika verksam-heter som hon tidigare hade behövt göra. För en annan anhörigvårdare hade ACTION varit till stor hjälp då familjen skulle fatta beslut om till vilket hem den äldre skulle komma att flytta. Genom att använda tjänsten kunde de när de själva hade tid och lust gå igenom informationen
om vilka hem som fanns tillgängliga på egen hand. På så sätt tyckte hon att anhörigvårdare kunde spara mycket tid.
Tjänsten ansågs vara attraktiv och tilltalande visuellt. Anhörigvårdarna tyckte att texterna var lätta att läsa och bilderna var tydliga och informerande. Det var lätt att komma igång med att använda programmet. Av anhörigvårdarna tyckte 85 % att det var lätt att lära sig att använda programmet och de var mycket nöjda med funktionaliteten (Chambers & Connor, 2002). En av anhörigvårdarna i Hanson och Clarkes (2000) studie uttryckte att ACTION var mycket användarvänligt.
Negativa erfarenheter
Av 34 anhörigvårdare i Magnusson, Hanson och Nolans (2005) studie tyckte 4 personer att tjänsten definitivt inte var till någon nytta. De upplevde endast lite eller ingen positiv inverkan på deras situation genom att använda sig av ACTION. En person i Hanson och Clarkes (2000) fallstudie upplevde användandet av tjänsten som negativt. Hon trodde inte den skulle kunna göra henne någon nytta och tyckte inte att tjänsten var sanningsenlig. Hon tyckte inte heller att informationen som fanns tillgänglig passade för anhörigvårdare, utan ansåg istället att tjänsten skulle passa bättre som information i till exempel tandläkarväntrum. Personen ogilla-de teletjänsten via datorn och valogilla-de att avstå från att använda just ogilla-den funktionen. Hon tyckte det kändes obehagligt att någon annan skulle få tillgång att titta in i hennes hem och kände sig obekväm med att bli filmad. Personen valde att dra sig ur projektet efter 1 månad på grund av att hon tyckte att det tog för mycket av hennes tid, att programmen var olämpliga och inte var till någon hjälp. Personen ansåg också att det väcktes förväntningar på tjänsten som den sen inte kunde tillgodose och att utrustningen var som en ”skönhetsfläck” i hemmet. En annan person var lite besviken över att inga nya program lagts till ACTION, eftersom hon redan sett de flesta av programmen som fanns tillgängliga. I Hanson, Tetley och Shewans (2000) studie belyses liknande åsikter. De som varit anhörigvårdare i minst 5 år uttryckte att de redan hade mycket av den information som fanns tillgänglig genom tjänsten och trodde att ACTION skulle vara till mest nytta för dem som nyligen blivit anhörigvårdare och som inte hade lika mycket erfarenhet av att vårda i hemmet. Det kom fram i Chambers och Connors (2002) stu-die att visst språk ansågs vara upprepande och ibland nedvärderande för anhörigvårdarna.
Andra webbaserade tjänster
Positiva erfarenheter
Den slutliga utvärderingen av en webbaserad tjänst som har som syfte att stödja anhörigvårda-re till personer med Alzheimers sjukdom, visade signifikant minskning av anhörigvårdarnas subjektiva bördor. Anhörigvårdarna hade också fått ökade förmågor i att vårda den äldre i hemmet (Glueckauf & Loomis, 2003). Bass, McClendon, Flatley Brennan och McCarthys (1998) studie visar på en minskad påfrestning i relationen till den äldre genom användandet av en webbaserad tjänst som stöd i vårdandet. Det visade sig att de som hade ett större stöd utifrån också var de som fick signifikant minskad emotionell påfrestning. Författarna till stu-dien hade dock förväntat sig motsatsen, att tjänsten skulle vara till större nytta för dem som hade mindre stöd. I en pilotstudie fick anhörigvårdarna tycka till om en webbaserad tjänst. Av 18 anhörigvårdare i studien rapporterade 15 av dem att de använde sig av tjänsten en eller flera gånger om dagen. Positiva faktorer som uttrycktes av anhörigvårdarna var att de upplev-de att upplev-deras humör haupplev-de blivit bättre och upplev-de tyckte att upplev-de haupplev-de fått ett nytt fokus, bort från upplev-den stressfulla situationen i vårdandet av den äldre (Torp, Hanson, Hauge, Ulstein & Magnusson, 2007). Kinney, Kart, Murdoch och Conley (2004) beskriver i sin studie installationen av ett internetbaserat övervakningssystem i hemmet för anhörigvårdare som vårdade en person med
demens i hemmet. Systemet bestod av kameror, sensorer mobiltelefon och en dator med bred-bandsanslutning. Livet blev enklare tack vare systemet enligt 14 av 16 anhörigvårdare. Anhö-rigvårdarna upplevde sinnesfrid, en högre säkerhetskänsla och att det var lättare att hålla reda på den anhörige med demens. Elva anhörigvårdare tyckte att systemet gjorde att mer tid ska-pades för ”egentid”. Vid studiens slut ville 12 personer av 13 fortsätta att använda systemet. I Torp, Hanson, Hauge, Ulstein & Magnussons (2007) studie sade anhörigvårdarna vid en uppföljningsintervju att informationen från informationsprogrammen var relevanta. De ut-tryckte också att de hade fått information om att vårda genom andra anhörigvårdare och ge-nom internet. Flera av dem hade använt sig av informationsprogrammen för att hitta under-visning om vårdande, tekniska hjälpmedel och lyftteknik. Det som anhörigvårdarna främst var intresserade av att få information om var den anhöriges sjukdom och hur denna sjukdom vän-tades utvecklas. Anhörigvårdarna tyckte att detta förberedde dem för framtiden och gav dem mer förståelse för den äldres sjukdomsutveckling och dess beteenden. I Glueckauf och Loo-mis (2003) studie upplevde anhörigvårdarna att utbildningsmaterialet var till hjälp och stöd för dem. Studien visar att just den webbaserade tjänstens skrivna material generellt var tydligt, lätt att förstå, användbart och lätt att hitta i. I Marziali och Donahues (2006) studie ansågs tjänsten var lätt att använda enligt 78 % av anhörigvårdarna.
I Torp, Hanson, Hauge, Ulstein och Magnussons (2007) pilotstudie använde sig anhörigvår-darna flitigt av de diskussionsforum som fanns tillgängliga via tjänsten. De värderade kontak-ten med andra i liknande situation. Dels för att få emotionellt stöd men också för att kunna lära och dela kunskap och erfarenheter med varandra. Många anhörigvårdare fick sina behov tillfredställda vad gäller sociala kontakter genom deltagandet i projektet. Flera anhörigvårdare berättade att de hade tappat kontakt med familj och vänner på grund av deras situation, men att de med hjälp av tjänsten hade skapat nya kontakter men också förbättrat tidigare kontakter med till exempel barnbarn. De uttryckte att de hade fått nya stödjande vänner genom att an-vända tjänsten. I en annan studie tyckte 95 % av anhörigvårdarna att det var positivt eller måttligt positivt att använda datorn till att träffa grupper via en webbaserad tjänst. Av anhö-rigvårdarna tyckte 61 % att det var lika meningsfullt att delta i videokonferenser via tjänsten och att dela erfarenheter på det viset, som att träffas ansikte mot ansikte. En anhörigvårdare uttryckte att han genom tjänsten kunde dela erfarenheter och utmaningar med andra personer som hade liknande erfarenheter och utmaningar. I studien kom det också fram att anhörigvår-darna genom att diskutera med andra kunde identifiera sin personliga karaktär och hur denna bland annat kunde hindra dem i att bearbeta sina känslor. De fick en insikt i hur den äldre hade förändrats och hur det påverkade deras relation. De kunde genom diskussionerna ut-trycka känslomässiga reaktioner som var kopplade till att de skulle fatta beslut om att flytta den äldre till institutionell vård (Marziali & Donahue, 2006). Användandet av kommunika-tionsfunktionen, som fanns tillgänglig i den webbaserade tjänst som utvärderades i Bass, McClendon, Flatley Brennan och McCarthys (1998) studie, ledde till att anhörigvårdarna som hade en hög vårdtyngd också hade en större reduktion av vårdtyngden.
Negativa erfarenheter
Flera anhörigvårdare i studien gjord av Glueckauf och Loomis (2003) rapporterade att det var svårigheter med chatfunktionen och med ljudkvaliteten till just den tjänsten. Flera av dem tyckte också att det var svårt att navigera i systemet och att det var svårt att hitta en del av webbsidans knappar för att de var för små. I Torp, Hanson, Hauge, Ulstein och Magnussons (2007) pilotstudie kunde ingen signifikant förbättring rapporteras från anhörigvårdarna vad gäller stress och mental hälsa. I samma studie kom det även fram att vissa anhörigvårdare
upplevde stress på grund av att de äldre som de vårdade inte tyckte om att de använde sig av tjänsten.
Övervakningssystemet i Kinney, Kart, Murdoch och Conleys (2004) studie upplevdes av an-hörigvårdarna göra livet enklare. Några anhörigvårdare tyckte att systemet gjorde livet både enklare och svårare. Systemet gjorde livet svårare genom att mobiltelefonalarmet kunde vara irriterande, beroende av systemet kunde uppstå och det blev ytterligare en sak att oroa sig för.
Diskussion
Metoddiskussion
Författarna har definierat och argumenterat för vad begreppen i litteraturöversiktens syfte står för. Det är en del i att göra litteraturöversikten så trovärdig som möjligt (Ekengren & Hinn-fors, 2006).
De databaser som valdes var relevanta för studiens syfte, men de hade något olika artikelsök-ningsfunktioner. Detta medförde att författarna fick vara extra noggranna så att sökningarna blev så lika som möjligt. Vid sökningar där abstrakt lästs igenom och inte överrenstämde med litteraturöversiktens syfte, fick flera av dem uteslutas på grund av att den äldres uppfattning studerats och inte anhörigvårdarens uppfattningar angående produkter, teknologi och webba-serade tjänster. Sökorden kompletterades efter hand som sökningarna gjordes. Via biblioteket på Högskolan i Jönköping kan hjälp fås i att hitta bra sökord för att söka artiklar, men förfat-tarna valde att inte utnyttja denna hjälp då förfatförfat-tarna tyckte sig hitta passande sökord. I sena-re skede när brist på artiklar uppstod valde författarna att lägga till ytterligasena-re en databas. Om hjälp hade fåtts i val av sökord hade eventuellt ytterligare artiklar hittats och gjort möjligheten större att välja mellan fler bra artiklar. Genom möjligheten att välja bland fler artiklar hade trovärdigheten kunnat ha förbättrats i studien. Trots att sökningarna begränsades i årtal från 1995 hittades endast relevanta artiklar till studien från 1998. I och med avgränsningen har studierna gjorts under en närbelägen tid vilket gör att artiklarnas resultat är aktuella. Detta bidrar till att studiens trovärdighet ökar. De flesta relevanta titlar hittades i fulltext och några kunde kopieras från Högskolebibliotekets tidskriftssamling. Några artiklar som verkade in-tressanta var otillgängliga i fulltext, både via internet och Högskolebiblioteket.
Genom att granska artiklarna utifrån ett antal frågor har författarna ökat noggrannheten i stu-dien och har på så sätt uppnått högre tillförlitlighet (Ekengren & Hinnfors, 2006). Kvalitén på artiklarna varierade och detta kan ha påverkat litteraturöversiktens trovärdighet negativt. För-fattarna gjorde större delen av analysen gemensamt och detta är ett sätt att stärka tillförlitlig-heten i studien. Tillvägagångssättet av analysen har noggrant beskrivits vilket också stärker studiens tillförlitlighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Artiklarna har beskrivit an-hörigvårdares uppfattningar om produkter, teknologi och webbaserade tjänster vilket svarar på studiens syfte och gör studien trovärdig. Artiklarna har granskats vad gäller etiska övervägan-den. I de flesta artiklarna förs ett etiskt resonemang. De artiklar som inte gör det har ändå ta-gits med på grund av att de studerat det som speglar litteraturöversiktens syfte, anhörigvårda-res uppfattningar om produkter, teknologi och webbaserade tjänster.
I två av artiklarna studerades anhörigvårdare tillsammans med ”yrkesvårdare” och deras upp-fattningar skiljdes inte alltid åt i resultaten. Trots detta valde författarna att ta med dessa artik-lar i studien på grund av brist på artikartik-lar som enbart belyste anhörigvårdares uppfattningar. Detta kan ha påverkat studiens trovärdighet. Flera av artiklarna innehöll både anhörigvårdare
och äldres uppfattningar men deras uppfattningar presenterades åtskilt i artiklarnas resultat. Antalet anhörigvårdare är ofta en del av det totala antalet deltagare i artiklarna. Eftersom syf-tet varit att studera anhörigvårdarnas uppfattning har det inte varit aktuellt att studera övriga deltagare noggrant. Målsättningen var att hitta artiklar där anhörigvårdarna vårdade personer som var 65 år och äldre men i några fall var de äldre yngre än 65 år. I en artikel finns inte de äldres ålder angiven men författarna har då dragit slutsatsen att de var äldre då de var gifta med anhörigvårdare som var äldre. Författarna har också dragit slutsatsen då anhörigvårdare vårdade personer med Alzheimers sjukdom och stroke att dessa främst tillhör kategorin äldre. Enligt Stroke-riksförbundet (2005) är 80 % av de som drabbas av stroke 65 år eller äldre. De som drabbas av Alzheimer sjukdom är oftast över 65 år (Alzheimers.nu, 2008). Dessa anta-ganden påverkar tillförlitligheten i studien negativt.
Enbart tre av de nitton artiklarna till resultatet tar upp anhörigvårdares uppfattningar om pro-dukter och resterande är jämt fördelat på teknologi och webbaserade tjänster. För att öka stu-dieresultatets trovärdighet angående anhörigvårdares uppfattningar om produkter skulle det ha varit fler artiklar inom det området. Artiklarna har sitt ursprung i Europa och Nordamerika. Litteraturöversikten är en del i ett större projekt där Hjälpmedelsinstitutet i Sverige är upp-dragsgivare. På så sätt känns det relevant att alla artiklar har sitt ursprung i västvärlden. De uppfattningar som kommit fram i resultatet verkar då vara tillämpbara för projektet.
Resultatdiskussion
Resultatet visar på att anhörigvårdare efter en tid vande sig vid att ha produkter i hemmet och att dessa prioriterades framför hemmets utseende. Produkterna uppskattades och anhörigvår-darna var glada för att de fanns till hands. Anhörigvårdare uttryckte även negativa känslor kopplade till produkter. Anhörigvårdare upplevde teknologi som användbart i hemmet. Tele-fonbaserade interventioner uppfattades bland annat minska stress och oro, bryta isolering och underlätta kommunikation. ACTION och andra webbaserade tjänster uppfattades vara till hjälp och stöd i vårdandet av en äldre i hemmet. Framför allt uppskattades tjänsternas diskus-sionsforum.
Kielhofners (2008) syn på vanor speglar sig i anhörigvårdarnas uppfattningar om produkter, när dessa blir en del av hemmet och det dagliga livet. Kielhofner menar att så länge omvärl-den känns familjär utförs vanorna utan något större behov av energi. När miljön förändras, påverkas personen genom att denne inte längre kan utföra handlingar på sitt vanliga sätt, vil-ket är mer energikrävande. Anhörigvårdarnas vanor hindrar till en början användandet av pro-dukterna men efter hand bidrar propro-dukterna till att anhörigvårdarna kan bibehålla sina vanor. Först upplevs det som skrämmande att ta till sig nya produkter men efter en tid vänjer sig an-hörigvårdarna och kan då tydligare se fördelarna med de olika produkterna (Pettersson, Berndtsson, Appelros & Ahlström, 2005). När sjukdom, skada eller svaghet drabbar den äldre kan detta medföra att den äldre och den anhörige upplever hinder i det dagliga livet. För att klara av situationen kan hjälp behövas och produkter kan möjliggöra att livet kan fortsätta på liknande sätt. Att till exempel ha tillgång till en rollator då den äldre har gångsvårigheter kan underlätta för både den äldre och anhörigvårdaren. Närmiljön blir tillgänglig tack vare pro-dukten och de kan fortsätta med sina tidigare utepromenader. Det gemensamma livet kan fort-sätta på ett så ”normalt” sätt som möjligt (McMillen & Söderberg, 2002). Detta beskriver också Pettersson, Berndtsson, Appelros och Ahlström (2005) i sin artikel. Produkterna bidrog till att tidigare vanor kunde bibehållas och relationen mellan den äldre och anhörigvårdaren påverkades positivt.
tillräck-ligt med instruktioner om hur produkter och teknologi skulle användas (Messecar, 2000; Starkhammar & Nygård, 2008). Brist på instruktioner och bra sådana till anhörigvårdarna kan göra att användandet av produkter och teknologi påverkas negativt. Därför är det viktigt att få bra instruktioner om hur produkter och teknologi ska användas för att uppnå bästa möjliga vård för den äldre. Anhörigvårdare behöver också bra instruktioner för sin egen skull så att de själva inte kommer till skada. Författarnas upplevelse i mötet med anhörigvårdare och äldre är att produkter och teknologi inte används i någon större utsträckning om de inte fått noggranna instruktioner och förståelse för dess syfte. Noggranna instruktioner och förståelse gör att an-hörigvårdarna kan känna sig trygga och leder till ett säkrare användande.
I många av artiklarna inom webbaserade tjänster och telefonbaserade interventioner hade an-hörigvårdarna intresse av information om produkter och tjänster, men även om den anhöriges eventuella sjukdom (Chambers, Connor, 2002; Czaja & Rubert, 2002; Hanson & Clarke, 2000; Magnusson, Hanson, & Nolan, 2005). Detta är i likhet med utgiven publikation från Socialstyrelsen (2007) där det tas upp att anhörigvårdare värdesätter information om vilken hjälp som finns att få. Kielhofner (2008) beskriver att människan vill vara skicklig på att utfö-ra de saker hon värdesätter. Människan har en benägenhet att tycka om de saker hon är butfö-ra på och ogilla de saker hon inte är bra på. Människan lider när hon inte kan utföra de saker hon värdesätter på ett bra sätt. Uppfattningen om den egna förmågan påverkar utförandet. Genom att anhörigvårdarna får tillgång till information om till exempel lyftteknik kan de lära sig hur de på bästa sätt tar hand om den äldre. När de vet hur de ska agera påverkar det deras utföran-dekapacitet positivt och de kan bli mer tillfreds i rollen som anhörigvårdare precis så som Glueckauf och Loomis (2003) kommit fram till i sin studie. Arbetsterapeuter kan ha en viktig roll i att stödja och hjälpa anhörigvårdare genom att handleda i hemmet och ge råd och tips på hur de kan underlätta vårdandet. Det kan vara svårt att se anhörigvårdarna och deras behov eftersom fokus ofta är på den som blir vårdad, i detta fall den äldre. Genom att se båda parter kan detta leda till ännu bättre vård för den äldre. Arbetsterapeuter kan också hänvisa till tjäns-ter där bra information finns tillgänglig, till exempel relevanta webbsidor som berör olika sjukdomstillstånd.
En förekommande fördom är att äldre inte klarar av att lära sig använda dator och tjänster på nätet. Äldre anhörigvårdare har uttryckt att de tyckt tjänsterna varit lätta att använda och lära sig (Hanson, Tetley & Shewan, 2000; Marziali & Donahue, 2006). Med rätt handledning i hur tjänsten fungerar kunde äldre lära sig att använda tjänsterna. På grund av dåliga erfarenheter av datorer och internet kan äldre anhörigvårdare vara i större behov av handledning och un-dervisning i hur de ska gå till väga för att finna den information de vill ha. Arbetsterapeuter kan påverka utveckling av bra webbaserade tjänster som är till för anhörigvårdare och påverka att redan bra existerande tjänster blir tillgängliga för anhörigvårdare. Författarnas erfarenhet är att bra information finns tillgänglig via internet men det är inte alltid att anhörigvårdarna är medvetna om detta. Webbaserade tjänster kommer troligtvis vara ännu mer användbara i framtiden då yngre generationer generellt har bättre datorvana än dagens äldre.
Användandet av webbaserade tjänster och telefonbaserade interventioner gav anhörigvårdare nya möjligheter till kommunikation och kontakt med både familj, vårdpersonal och andra an-hörigvårdare. Att anhörigvårdare känner sig isolerade är vanligt förekommande enligt Sand (2007). Genom att kommunicera via de tillgängliga tjänsterna kände anhörigvårdarna sig mindre isolerade (Buckley, Tran & Prandoni, 2004; Magnusson, Hanson & Nolan, 2005). Författarna har i vårdsammanhang upplevt att anhörigvårdare ibland har så stor vårdtyngd att kontakter med vänner och bekanta åsidosatts eftersom tiden inte räckt till. Att förlora sitt soci-ala nätverk kan enligt Kielhofner (2008) leda till en rollförlust. Rollförlusten i sin tur kan in-nebära att en del av ens identitet går förlorad vilket gör att personen, i detta fall
ren, mår dåligt. Upprätthållande av sina sociala kontakter borde då bidra till att anhörigvårda-ren mår bättre vilket kan öka vårdkvalitén av den äldre. Att använda sig av webbaserade tjäns-ter och telefonbaserade intjäns-terventioner ger anhörigvårdare möjlighet att kunna upprätthålla sina sociala kontakter men kanske på ett annat sätt än vad de är vana vid. Att bli anhörigvår-dare är också att ta sig an en ny roll i livet. Detta kan då medföra oro och stress om anhörig-vårdare upplever sig ha för många roller (Silvia-Smith, 2007). Anhörigvårdarrollen kan ta överhand och mindre tid finns att engagera sig i sina andra roller. Webbaserade tjänster kan vara ett sätt att underlätta för anhörigvårdare att komma in i sin nya roll genom det stöd som finns tillgängligt. I flera av artiklarna tog anhörigvårdarna upp att teknologi och webbaserade tjänster hjälpte till att spara tid och minska stress (Buckley, Tran & Prandoni, 2004; Cahill, Begley, Faulkner & Hagen, 2007; Hanson & Clarke, 2000; Kinney, Kart, Murdoch & Conley, 2004; Torp, Hanson, Hauge, Ulstein & Magnusson, 2007). För att fortsätta må bra som anhö-rigvårdare är det viktigt att ha tid för egna aktiviteter (López, López-Arrieta & Crespo, 2005). Teknologi och webbaserade tjänster kan vara till hjälp genom att anhörigvårdare kan spara tid och på så sätt känna minskad stress.
Anhörigvårdarna var oftast nöjda med själva tjänsten (webbaserade tjänster och telefonbase-rade interventioner) men hade åsikter om dess tekniska utformning, till exempel att ljudet kunde var dåligt och bilden suddig (Buckley, Tran & Prandoni, 2004: Czaja & Rubert, 2002; Glueckauf & Loomis, 2003). Flera av studierna har gjorts i början av utvecklingen av tjäns-terna och de har inte varit helt färdigutformade. Detta kan vara en anledning till att anhörig-vårdarna har uppfattat flera tekniska brister som skulle kunna förbättras. Detta visar att tekni-ken fortfarande är i behov av att utvecklas för att göra tjänsterna så användbara som möjligt. Genom att ta reda på anhörigvårdares uppfattningar om produkter, teknologi och webbaserare tjänster kan nya tankar kring utvecklingen om dessa tillkomma och dessa kan då utvecklas och bli ännu bättre.
De flesta uppfattningar om produkter, teknologi och webbaserade tjänster från anhörigvårdar-na var positiva, dock framkom en del negativa åsikter. Till exempel upplevde några anhörig-vårdare att de äldre inte gillade att anhöriganhörig-vårdare använde sig av webbaserade tjänster vilket påverkade anhörigvårdarna negativt. De upplevde sig stressade av situationen (Torp, Hanson, Hauge, Ulstein & Magnusson, 2007). Arbetsterapeuter kan i sitt yrke möta liknande situatio-ner där anhörigvårdare och äldre har olika åsikter om produkter, teknologi och webbaserade tjänster. Här i uppstår ett etiskt dilemma, vems behov ska prioriteras? Här har arbetsterapeu-ten ett ansvar att komma fram till en så bra lösning som möjligt för att möta deras behov. Det är viktigt att lyssna in vad anhörigvårdaren och den äldre tycker om situationen och försöka att komma fram till en gemensam lösning då både äldre och anhöriga har rättighet att få vara delaktiga i vårdsituationen (FSA, 2005).
Enligt studien av Pettersson, Berndtsson, Appelros och Ahlström (2005) ansågs produkterna göra att behovet av hemhjälp inte var lika stort. På så sätt gör produkterna indirekt att det bi-drar till lägre vårdkostnad. Paralleller kan dras till Lansley, McCreadie och Tinkers (2004) studie där slutsatsen dras att om rätt produkter används och mindre hemhjälp behövs kan vårdkostnaden minskas. På grund av att de äldre kommer att bli fler i framtiden (Statistiska centralbyrån, 2008; Wijk, 2004) och där med även anhörigvårdarna, kommer troligtvis också behovet av produkter, teknologi och webbaserade tjänster öka. I och med att även ansvaret har blivit större för anhörigvårdare (Johansson, 2007; Sand, 2007) gör detta att fler insatser till dessa krävs för att förebygga ohälsa och underlätta i vårdandet av deras anhöriga. Kravet på kommunerna har förändrats på grund av den nya lagen som kräver att kommunerna erbjuder ett mer individuellt stöd till anhörigvårdare (Socialdepartementet, 2008). Förhoppningsvis leder denna lag till att anhörigvårdare blir mer sedda och lyssnade till. Denna litteraturstudies
