Upplevt välmående för studenter vid Luleå
tekniska universitet under distansstudier
Simon Anderson
Psykologi, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Sammanfattning
Folkhälsomyndigheten rekommenderar och uppmuntrar att människor stannar hemma och begränsar sina sociala interaktioner i rådande covid-19 pandemi. Studenter vid Luleå Tekniska Universitet har börjat studera på distans som följ av detta. Tidigare forskning visar att social isolering kan kopplas till sämre mental hälsa. Därför är syftet i den aktuella studien att undersöka hur studenterna upplever sitt välmående under distansstudierna. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med 17 stycken studenter vid Luleå tekniska universitet. Materialet transkriberades och analyserades tematiskt. I föreliggande studie uttrycker studenterna att de umgås med sina närmsta vänner men saknar större sociala sammanhang. De framhäver både för- och nackdelar med att tidsdisponera sina liv. Studenterna uttrycker en oro för framtiden men skapar vardagsrutiner och tränar för sitt välmående. Vid tidpunkten för den aktuella studien verkar studenterna hantera situationen bra för att bibehålla ett sunt välmående utan några negativa effekter.
Abstract
During the current covid-19 epidemic, recommendations from the Public Health Agency of Sweden encourage people to limit their social interactions. Students at Luleå University of Technology have started distance learning as a consequence of these limitations. Earlier research suggests that social isolation can be linked to negative effects of your well-being. Therefore, the purpose of this study is to examine students experience of their own wellbeing, during online courses. The results in this study are based on semi structured interviews with 17 participating students at Lulea University of Technology. This is then transcribed and analyzed thematically. In the current study the students still socialize with a smaller group of close friends but lack the interactions of bigger social contexts. They highlight both pros and cons with controlling time predisposition during their days. The students express concern about the future but exercise and create daily routines to cope. At the time of the current study it seems like the students handle this unique situation fairly well, without negative effects on their wellbeing.
3
Inledning
Människor över hela världen lever i en unik situation under rådande COVID-19 pandemi, och påverkas i varierande grad och utsträckning. Restriktioner och utegångsförbud präglar länders verksamheter och människor. De viktigaste av samhällsfunktioner fortlöper under viss restriktion.
I Sverige följs Folkhälsomyndighetens rekommendationer, utifrån föreskriften som trädde i kraft första april 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Allmänheten uppmanas att avstå från evenemang och onödiga resor, samtidigt att vara extra noga med handhygien och hålla avstånd från människor i kollektivtrafiken, inne i affärer mm (Folkhälsomyndigheten, 2020). Evenemang ställs in och verksamheter ändrar arbetssätt och i allt större utsträckning sker arbete på distans, som följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer i syfte att begränsa smittspridningen av COVID-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Universitet och skolor stängde samtidigt som undervisningen fortlöper helt eller delvis på distans. Detta genomfördes även vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) där studierna helt utförs på distans från början av april 2020 till terminens slut. Ingrepp liknande dessa är viktiga och har använts sedan 1400-talets Italien där fartyg fick ligga 40 dagar innan besättningen klev iland, för att minska spridning av allvarliga sjukdomar, vad vi idag kallar karantän (Wilder-Smith & Freedman, 2020).
I dagens tidsålder ser samhällen och världen annorlunda ut än vad de gjorde för besättningar ombord fartygen. Arsenalen för att bekämpa och begränsa smittspridningen av virus har blivit fler (Wilder-Smith & Freedman, 2020). Social distansering, karantän, isolering och samhällsbegränsning är enligt Wilder-Smith och Freedman (2020) verktygen som kan användas för att minimera smittspridningen. Det är i likhet med föreskriften ifrån Folkhälsomyndigheten och rekommendationerna de uppmanar allmänheten att vidta. Wilder-Smith och Freedman (2020) definierar social distansering som en aktion för att begränsa interaktioner då inte smittspridande individer har identifierats, och samhällsbegränsning är storskalig begränsning av samhället t.ex. utegångsförbud och människors sammankomster begränsas i antal. Karantän förklaras som prevention genom isolering av en person som exponerats men inte uppvisar symptom (Wilder-Smith & Freedman, 2020). Isolering är den aktion som verkställs vid uppvisade symptom, för att begränsa smittspridning (Wilder-Smith & Freedman, 2020). Restriktioner som dessa har uppvisats vara nödvändiga för att begränsa spridning mellan människor, genom att begränsa sociala interaktioner (Wilder-Smith & Freedman, 2020).
4
Detta är en utmaning för samhället och dess invånare, eftersom tidigare forskning visar att social isolering påverkar individer i negativ bemärkelse (Beller & Wagner, 2018; Brooks et al., 2020; Cohen & Wills, 1985; Hämming, 2019; Leigh-Hunt et al., 2017; Liu, Zhang, Yang, & Yu., 2020; Tu & Zhang., 2015). I översiktsartikeln av Leigh-Hunt et al. (2017) definerar författarna ensamhet som den subjektiva känslan av ett avsaknat socialt umgänge, och social isolering som den objektiva bristen av interaktion med andra människor. Deras fynd visar på att hälsovärden hos ensamma människor försämras och följs av en ökad mortalitet, samt hjärt- och kärlsjukdomar kan kopplas till ensamhet och social isolering (Leigh-Hunt et al., 2017). Även mentala påfrestningar som depression och ångest är vanligt vid social distansiering (Hämming, 2019; Brooks, et al., 2020; Liu, et al., 2020). I en australisk studie av Rhode, D'Ambrosio, Tang, och Rao (2016) såg författarna att upplevd ensamhet skattad med självuppskattningsformulärkunde kopplas till en sämre mental hälsa. Liknande resultat visar Beller och Wagner (2018) i sin studie kring subjektiv ensamhet, ensamlevande, kvalité- och storlek av kontaktnätet hos äldre. Författarna såg att kvalitén i kontaktnätet och subjektiv ensamhet påverkade mental hälsa, medan ensamlevande och storlek på kontaktnätet predicerade kognitiv- och fysisk hälsa (Beller & Wagner, 2018). Risk för ökad demens kan till och med kopplas till en mindre social krets för äldre människor (Fratiglioni, Wang, Ericsson, Maytan, & Winblad., 2000).
Den ensamhet som uppstår vid social isolering kan enligt Victor och Bowling (2012) leda till sämre fysisk hälsa, men i samma studie visade de att effekterna lindrades när sociala relationer bestod vid uppföljningstillfället åtta år efter den initiala undersökningen (Victor & Bowling, 2012). I studien såg författarna vidare att sociala relationer påverkade den fysiska hälsan positivt och omvänt, att förbättringar av fysisk hälsa förbättrade det sociala välmåendet (Victor & Bowling, 2012). I en annan lågtidsstudie på äldre kunde de koppla social isolering direkt med en ökad mortalitet (Smith, Jackson, Kobayashi, & Steptoe,. 2018). De äldre är en riskgrupp för COVID-19 enligt Folkhälsomyndigheten (2020), och effekten av social distansering är också farligt för denna grupp då de blir isolerade (Tyrrell & Williams, 2020). Kritik till Tyrell & Williams studie har framförts av O’Brien (2020) som menar att social distansering inte behöver betyda emotionell distansering när minskning av smittspridning är prioritet (O’Brien, 2020).
Det är inte enbart äldre som drabbas negativt fysiskt och psykiskt av social isolering enligt Beutel et al. (2017). Författarna undersökte en större population i åldrarna 34-74, i studien (Beutel et al,. 2017). som visar att ensamheten som kan uppstå vid social isolering har negativ effekt på hälsan (Beutel et al,. 2017). Det visas också i en studie gjort med barn/tonåringar att
5
en sämre mental hälsa leder till att de barn i studien socialt isolerade sig själva i större utsträckning, än de barn som var vid god mental hälsa (Baggio, Luisier, & Vladescu., 2017). Detta kan förvärras i längden eftersom att de inte skapat något socialt stöd omkring sig och kan leda till negativa hälsoeffekter (Hefner & Eisenberg, 2009). I enkätstudien av Hefner och Eisenberg (2009) såg de att universitetsstudenter utan socialt stöd drabbades av mental ohälsa. Det visade också ökad risk för ätstörningar, ångest och depression (Hefner & Eisenberg, 2009). Resultatet får även stöd i en nordisk studie av Aanes, Mittelmark och Hetland (2010) där författarna visar att hög upplevda ensamheten har ett samband med ökad risk för depression (Aanes, et al., 2010). Detta stöds även av Cacioppo, Hughes, Waite, Hawkley, och Thisted (2006) som visade att ensamhet hade störst korrelation med depression jämfört med andra variabler som t.ex. inkomst, socialt stöd, civilstånd etc (Cacioppo, et al., 2006). Det visas även att social ångest ökar risken för depression (Lim, Rodebaugh, Zyphur, & Gleeson, 2016). I studien såg författarna att ångesten ökade av ensamheten och vice versa, som i deras enkätstudie korrelerade med ökad mental ohälsa (Lim, et al., 2016). Ensamhet och bristen på sociala interaktioner kan vi se ha negativa konsekvenser redan från forskning för 30 år sedan (Rook, 1987). I den här studien jämfördes kamratskap kontra socialt stöd, där resultatet visar att kamratskap hade störst påverkan på upplevt välmående, och socialt stöd i lite mindre utsträckning (Rook, 1987).
Det finns en överhängande risk för att människor kommer uppleva negativa effekter av isolering samtidigt som det är nödvändigt, för att minska smittspridning. För att underlätta för människor uttrycks det av Brooks et al (2020) att stöd och information behöver finnas tillgänligt, att karantänperioden inte fortlöper längre än nödvändigt, samt att vädja till människors alturism (Brooks, et al., 2020).
Tidigare studier fokuserar i stor utsträckning på äldre med olika metoder, området är således undersökt i begränsad omfattning i den yngre populationen. Detta ser vi i Leigh-Hunt, et al., (2017) översiktssartikel där de studerat området och pekar på begränsat material i tidigare forskning på den yngre populationen. I kombination med den unika situationen COVID-19, och dess resktriktioner i samhället ger detta en unik möjlighet att undersöka hur studenter påverkas av distansstudier. Syfte med denna studie är därför att undersöka det subjektivt upplevda välmåendet hos studenter vid LTU med en kvalitativ studiedesign. Valet att genomföra intervjuer gjordes för att få detaljrikt omfång med djup i deras svar, med hjälp av semistrukturerade intervjuer (Howitt, 2010). Detta för att förstå den subjektiva upplevelsen av välmående. (Trost, 2010). Baserat på insamlingsmetodiken och premisserna som följde
6
intervjuformatet, används en hermeneutisk ansats där förståelsen och tolkningen var i centrum (Molander, 2011).
Syfte
I rådande situation med distansstudier för studenterna vid LTU är syftet att undersöka studenternas upplevda välmående.
Frågeställning
Hur upplever LTU studenterna att distansstudierna påverkar deras sociala välmående? Hur upplever LTU studenterna att distansstudierna påverkar deras fysiska välmående? Hur upplever LTU studenterna att distansstudierna påverkar deras psykiska välmående?
7
Metod Design
Det första som genomfördes var att en intervjuguide togs fram. Även en pilotstudie genomfördes för att fastställa om frågorna uppfattades som tydliga och skulle besvara rådande frågeställningar. Pilotstudiens resultat inkluderas inte i analysen utan genomfördes enbart i testsyfte. Intervjuguiden var enbart till som stöd för att kunna leda tillbaka intervjun i rätt riktning om det behövdes. Se bilaga 1 för intervjuguide.
Rekryteringen av deltagarna genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval. Detta skedde delvis genom att författarens gick runt och tillfrågade studenter. Även rekrytering via författarens sociala medier genomfördes. Några av de tidigt rekryterade studenterna rekommenderade även författaren att tillfråga vänner till dem att medverka, fyra stycken rekryterades således utifrån detta. I urvalsprocessen tillfrågades lika många tjejer som killar, studerande vid institutionen ekonomi, teknik och samhälle (ETS). Alla tillfrågade valde inte att ställa upp på en intervju, totalt tillfrågades 26 stycken medan 17 stycken ställde upp på en intervju.
8
Deltagare
Antalet studenter som valde att ställa upp blev slutligen 17 stycken i åldrarna 19 till 28 där medelåldern var 23 år. En liten majoritet killar och övervägande studenter vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Författaren var bekant sedan tidigare med alla deltagare, och de har tilldelats en bokstav för att bibehålla anonymitet. Sammanställning av deltagarna presenteras nedan i Tabell 1.
Tabell 1
Deltagare
Deltagare Kön Utbildning
A Man Ekonomi/Juridik
B Man Teknisk design
C Kvinna Ekonomi
D Man Teknisk design
E Man Väg & Vatten
F Man Väg & Vatten
G Man Ekonomi
H Kvinna Teknisk design
I Man Ekonomi J Kvinna Ekonomi K Kvinna Ekonomi L Kvinna Ekonomi M Kvinna Ekonomi N Man Ekonomi O Man Ekonomi
P Man Teknisk design
9
Procedur
Alla deltagare fick individuellt välja vart och hur de kunde ställa upp på intervjun, via videolänk eller ett personligt möte, för de som valde personligt möte fick de även välja plats. I syfte att skapa en miljö där deltagaren kände sig trygg och bekväm (Trost, 2010; Howitts, 2010). Intervjuerna genomfördes mellan den 22:e och 24:e april 2020, längden varierade alltifrån 12 minuter till 30 minuter. Alla intervjuer spelades in med hjälp av en mobiltelefon, inga anteckningar fördes under tiden för att kunna fokusera helt på samtalet. Data från intervjuerna transkriberades inom kort efter utförd intervju.
Dataanalys
Vid transkribtionen användes en sekreterarstil i syfte att tydligt strukturera och underlätta bearbetning av empirin (Howitt., 2010; Trost, 2010). Bearbetningen inleddes parallellt med intervjuerna genom tematisering och kodning. Systematiskt tematiserades transkriberingsmaterialet för att belysa delarna som gav insikt i syftet för studien. Detta skedde först genom individuella genomgångar av de enskilda intervjuerna. Därefter analyserades materialet för att belysa gemensamma nämnare för tematiseringen. Nyckelord identfierandes som gav grunden till de olika temana.
Etik
Deltagarna informerades om hur materialet skulle komma att bearbetas redan innan intervjun, enbart författaren skulle ta del av materialet i sin helhet och att deltagandet skedde anonymt. Deltagarna var fria att avbryta intervjun eller avsäga sitt deltagande i efterhand. Detta för att inte överträda någons gräns eller att stå i konflikt med etiska överväganden (Vetenskapsrådet, 2017). Betydelsen av konfidentiell hantering kan inte framhävas nog vid kvalitativa intervjuer därför lades stor vikt vid att informera både före, under och efter deltagandet. Detta syftade till att skapa trygghet hos deltagaren och få hen att inse sitt eget inflytande i situationen (Vetenskapsrådet, 2017).
10
Resultat
Presentationen av resultatet framkommer ur den analys som gjordes och växte fram i form av teman och underteman. Eftersom deltagarna är individer värderas välmående olika och för en del kan teman uppfattas som främmande men igenkännande för andra. Det är värt att notera sammankopplingen som teman har till varandra, de är beroende av varandra. Resultatanalysen genererade följande huvudteman: vänner och frihet & tidsdisponering. Nedan i Tabell 2 presenteras samtliga teman och följande underrubriker till dessa.
Tabell 2
Teman & Underteman
Tema Underteman
Vänner Nära kretsen
Bekanskapen
Frihet & Tidsdisponering Vikten av träning & motion Balansera fritid & studier
Oro för framtiden & Tidsbegränsning Rutiner & Universitetets hjälpande hand
11
Vänner
Studenterna framhävde sin umgängeskrets som en viktig del i deras liv och för att citera en av deltagarna, ”det är mina vänner som ger mig energi”. Detta återges av fler studenter som deltog. Hur deras sociala kontakt med andra människor har varit viktigt för dem under distansstudierna. ”Jag upplever det som positivt, om jag bara suttit hemma hade jag blivit
deppigare, tror jag”. De påpekade att mer intima möten hemma hos varandra stod för mycket
av socialiseringen t.ex. middagar, brädspel etc. Detta var den rödatråden som präglade en övervägande majoritet av intervjuerna. Vänner var ett tydligt tema som identifierades vid analysen och för att presentera mer förståelse för en sådant brett begrepp delas de in i underteman som presenteras nedan.
Närmsta kretsen
Studenterna var eniga i sin definition av hur socialisering tog plats i deras liv. Uttryckt på lite olika sätt men överlag ansågs det finnas en närmare krets och en större bekantskap. Detta påverkar studenterna olika. Majoriteten svarade att det är en ökad socialisering med den närmsta kretsen människor som var positivt. ”Jag tror jag gjort mer socialt av någon anledning
men det har bara blivit så för att alla är mer fria det är lättare att styra ihop grejer som middagar, skatea, eller bara hänga med polarna”.
”Nu behöver man faktiskt vara aktiv och höra av sig till folk, vilket också är nice för då vet man vilka kompisar man har på riktigt. Det krävs lite mer planering men det är gött när man faktiskt möter upp sina närmsta vänner”.
Merparten av studenterna angav även att de fortfarande upprätthöll den sociala kontakten med de som stod dem närmst. ”Vet inte om jag tagit tag i det mer men känner att jag umgås med
mina gamla vanliga polare lika mycket om inte mer nu, man träffas och tjötar på helgerna mycket”.
12 Bekantskap
Bekantskap definieras som den större sociala kretsen studenterna har runt omkring sig och inte nödvändigtvis träffar lika ofta utanför skolan och intimt som den närmsta kretsen. Dessa sociala möten visade sig vara viktiga för studenterna men var mer svår åtkomliga vid distansstudier.
”Det är tråkigt att inte träffa bekantskapen, de spontana små samtalen man har i skolan på vardagarna, sen har mycket utanför plugget ställts in också, man missar ju de stora sociala sammanhangen som är viktiga för mig och det är tråkigt”.
”De flesta jobbar åtta timmar per dag, jag tycker inte det räcker med att sitta ensam i åtta timmar och sen träffar folk, jag skulle behöva träffa andra kontinuerligt under dagen. Inte nödvändigt att sitta och snacka hela tiden. Utan att jag har folk runt omkring mig. Tjoa och tjimma, jobba men ändå ha snack emellanåt. Rörelse runt omkring mig är viktigt”.
Eller som en annan av studenterna uttryckte det, ”Det är svårare för man måste ringa runt för
att man inte ses i skolan där är det enklare att träffa folk, mitt umgänge har minskat.”
Majoriteten av studenterna anser att det är negativt att de inte träffar lika mycket människor dagligen. ”Man saknar den större gruppen man känner inte sig helt mättat av att bara träffa
de närmsta”.
Jag är beroende av att träffa människor men i skolan skedde detta mer spontant..[…] Men när man sitter hemma måste man verkligen bestämma att träffa någon, det är ju dels svårt men också påfrestande och inte lika spontant att träffa någon men när man gör något måste man ses flera timmar. Medan i skolan kan man ses 5 minuter för att bara säga hej och snacka lite .
Det var enbart två av deltagarna som uttryckte sig att den större bekantskapen inte påverkade dem något märkvärdigt. ”Ser det inte som något negativt, men för att jag träffar dem närmaste
13
Frihet och Tidsdisponering
Ett återkommande ämne som studenterna berörde under intervjuerna identifierades som frihet och tidsdisponering vid analysen. Det varierade i hur studenterna ställde sig till det, en del tyckte det var skönt att inte vara bunden till föreläsningar, i den traditionella meningen att infinna sig på plats i skolan. ”Ändå positivt man kan välja själv och ta en promenera när som
helst och skjuta på plugget för att man inte har några fasta platser, därför är det positivt att man kan välja själv.” Medan andra tyckte att det var svårare att hantera.
”Man blir ju lite uppgiven för man vill prestera bra i skolan och dividerar om man skall plugga eller kolla på undervisningen så man får lite ångest för att man inte är där fysiskt och antecknar för nu behöver man nästan inte”.
Frihet och tidsdisponering berörde alla studenter och var genomgående för hur det uppfattade sitt välmående, därför presenteras det i fler underteman nedan, för att få insikt och förståelse för vikten av det. Eftersom att det kunde uppfattas som befriande i vissa aspekter av livet men samtidigt vara ett upphov till ångest i andra delar.
Vikten av träning & motion
Studenterna ansåg att de tränar och rör på sig mer nu och hänvisar det till friheten och hur de kan disponera tiden
”Träningsrutinera har blivit bättre för att man kan träna på och när som helst på dygnet köra dubbelpass. Man är mer hemma och kan laga den mat man vill ha, kroppen mår bättre för man kan ta hand om den bättre”.
”Jag tycker det är bättre för att man kan styra sitt schema mycket mer man får in mer träning […] Men tror ändå det är så för att kurser är på distans för att man kan kolla på föreläsningar i efterhand och styra sitt schema bättre och på så sätt träna så det är ju positivt”.
Undantag för två studenter som tycker att den vardagliga motionen har blivit mindre men träningsrutinerna har blivit bättre att underhålla. ”Man var mer i rörelse under dagen, men nu
sitter man hemma, sen går man och tränar för att man måste träna.” Det blir mer ett aktivt val
för att vardagsmotionen förvinner. ”Nu förstår man hur mycket vardagsmotionen ger för att
man inte får det längre och nu tänker man mer aktivt att man måste röra sig, promenader och löpning någon gång.”
14 Balansera fritid & studier
Ett återkommande ämne som togs upp av studenterna var hur de tyckte det gick att disponera sin fritid kontra studierna. De var en större andel av studenterna som ansåg sig ha problem med denna aspekt av vardagen, det uttrycks som en orsak till ångest.
”Tidigare har man kunna stänga av plugg när man är hemma men nu kan man inte det för att det inte blir så mycket fritid. Nu tar man sig fritid när man kanske egentligen skulle studerat. Och mixar de tiderna. Och så får man ångest för det”.
Studenterna berättar om svårigheter som uppstår när de skall skilja på vad de anser vara aktiva studietimmar eller fritid under tiden de sitter hemma.
”Enklare att göra annat hemma, inte samma mindset, svårt att mixa. Det blir ingen tydlig vägg utan allt flyter ihop. Jag kände första veckan att jag fick panik av att vara hemma för man blir dåsig och svårt när man inte kan skilja på fritid och plugg det känns jobbigt”.
Oro för framtiden & Tidsbegränsning.
Det var inte bara nutiden som diskuterades när studenterna svarade på hur de mår, en del kände att ovissheten för framtiden var ångestfylld. Men samtidigt lyfter de fram att situationen känns överkomlig då det snart blir paus i studierna över sommaren.
”Nu har vi en månad kvar till sommarlov men säg nu att vi skall ha distansstudier nästa termin också, då blir det mer på riktigt nu är det bara korttid. Nu ser man det som en kort period. Men om man hade fått veta nu att vi skall ha distansstudier nästa termin hade det varit jobbigare”.
”Ovissheten, är det som gör det jobbigt, nu när vi hade tenta visste ingen hur det skulle se ut alla var ju som testkaniner. Och det är inget vi har haft förut och alla var i samma båt. Det var ett jobbigt orosmoment som man drogs med”.
”Ovissheten kan vara jobbig men det kanske inte håller på så länge därför hade ett besked varit skönare att man fick typ fram till jul inställt, för just nu känns det jobbigt med att man inte kommer veta hur det blir framöver”.
15 Rutiner & Universitetets hjälpande hand
För att hantera situationen med distansstudierna förklarar majoriteten av studenterna vikten av att skapa rutiner, inte bara som tidigare nämnts kring träning utan t.ex. eftersträva en ordentlig dygnsrytm. ”Rutinerna är viktiga för att jag mår bra av dem man får en tydlig dag
och kväll vilket är skönt.” Detta förenklas enligt studenterna för att universitetets lokalerna
håller öppet. ”Jag gillar att gå till skolan ändå för att få rutin och skapa vardag. Viktigt att
komma ut ur huset.” Eller som en annan student uttrycker det.
”Jag är ändå positiv för att jag kan gå till skolan och träffa en del folk. Annars hade jag suttit här och gråtit tror jag, om jag hade varit kvar i lägenheten och inte träffat någon. Jag försöker forma det normala i vardag trots de onormala med studierna nu. Gå upp på morgonen för att få en tydlig rutin för jag mår bra av det”.
Diskussion
Syftet i studien var att ta reda på hur LTU-studenterna upplever sitt välmående under distansstudierna. Frågeställningarna som ställdes var hur de upplever sitt sociala-, psykiska- och fysiska välmående. Sammanfattningsvis indikerar resultatet från intervjuerna att de upplever fysiskt och socialt välmående samtidigt som en mindre oro och ångestfylld känsla uppleves över framtiden.
Resultatdiskussion
Vänner
Studenterna betonar att deras sociala interaktioner är betydelsefulla för deras välmående, specifikt hur den närmsta kretsen är en trygghet och viktig i deras vardag, vilket motverkar ensamheten, och som Cacioppo, et al., (2006) studie visar är den viktigaste faktorn mot depression. Detta stämmer även överens med tidigare studier som visat att kvalitén av sitt sociala nätverk är viktigt. (Beller & Wagner, 2018). Vi ser även detta i både Beutel et al. (2017) och Hämmings (2019) studier där sambandet mellan social ensamhet och sämre mental hälsa korrelerar. Vi kan då anta att eftersom LTU studenterna rapporterar än hög förekomst av socialisering med en närmsta kretsen att de i större utsträckning möjligtvis mår relativt bra. Detta ser vi studier gjort på andra universitetsstudenter, där de kunde se samband mellan goda sociala relationer och bättre psykiskt välmående (Tu & Zhang, 2015; Hefner & Eisenberg, 2009).
Studenterna tar även upp vikten av att kunna socialisera med en större krets, och tycker det känns tråkigt att de inte har dessa korta interaktionerna på skolan längre. Uttråkning är en
16
stressfaktor som kan vara ångestframkallande enligt tidigare forskning som utförts vid social isolering (Brooks, et al., 2020). Bristen av dessa korta interaktioner uttrycker studenterna som ett tomrum som inte uppfattades innan distansstudierna. När bilden av socialisering inte stämmer överens med verkligheten kan det vara en bidragande faktor till depression (Liu, Zhang, Yang, & Yu, 2020). Bilden av socialiseringen kanske inte är orsaken till störst oro i denna studie eftersom studenterna är positiva för att de kan umgås med sina närmsta. Vilket kanske väger upp för den uteblivna interaktionen med en större bekantskap. Detta finns även i litteraturen sedan långt tillbaka att en nära krets kan vara viktigare än en större (Rook, 1987). Frihet & Tidsdisponering
Majoriteten av studenterna tyckte att de kunde träna mer och planera tiden bättre under distansstudierna än tidigare. De ansåg även att om det inte kunde träna fanns det tid till att ta avbrott i studierna för att t.ex. promenera under dagarna. Det anses även vara lättare att disponera tiden för att aktivt träna och motionera då vardagsmotionen försvinner. Rörelsefrihet har visat sig vara effektivt mot negativa mentala konsekvenser (Brooks, et al., 2020). Studien av Brooks, et al, (2020) visar även betydelsen av att vara sysselsatt. Deras fysiska välmående verkade således positivt, vilket enligt Victor & Bowling, (2012) studie kan bidra till socialt välmående. Den nyvunna friheten kom inte utan problematik, studenterna upplevde ångest för att de var svårare att dra en gränsen mellan fritid och studietid. Ett orosmoment som en majoritet uttryckte negativt och som uppkomsten av en viss ångest. Detta kan leda till större ensamhet enligt Lim, et al., (2016) som i sin tur leder till större ångest. Andra resultat från tidigare studier visar att ångesten är en effekt av upplevd frustation över att rutiner försvinner (Brooks, et al., 2020). Detta uttryckte studenterna på samma sätt, att bibehålla rutinerna för att hantera ångesten. Det utfördes genom att skapa en normal vardag och ordentlig dygnsrytm. Detta blev enklare enligt studenterna på grund av att universitetslokalerna håller öppet, eftersom de pluggar med sina närmsta vänner och skapar en tydlig gräns mellan studietid och fritid. Vilket är viktigt för att motverka mental ohälsa enligt Baggio, et al., (2017) studie där aktiviteter med vänner visade sig ha positiv effekt. Studenterna uttryckte även att distansstudierna upplevs som tillfälliga i nuläget, enbart några få veckor kvar till ett sommaruppehåll. En faktor som visat sig vara positiv i tidigare studier att isoleringen hålls tidsbegränsad (Brooks, et al., 2020). Samtidigt angav även studenterna att det var ångestladdat eftersom att inte vet hur framtiden blir, som även det kan ses som effekt av frustration enligt Brooks, et al,. (2020) studie. Den bristande informationen som studenterna upplever för framtiden är således något som i längden möjlitvis är skadligt.
17
Metoddiskussion
Valet att använda semistrukturerade intervjuer ligger i linje med att få en djupare förståelse i studenternas välmående. Men det gav också större variation i hur omfattande intervjuerna blev. Detta kanske inte i sig är något negativt men lämnade kanske för mycket utrymme åt studenterna att tolka frågorna i stort sätt själva. Med det sagt informerades studenterna om studiens syfte och vad som försökte uppnås innan de började dela med sig, vilket i sig möjligtvis påverkade deras svar. Samtidigt som det behövdes som riktlinje för att de skulle förstå vad studiens syfte var och vad som tillfrågades av dem. Det skall även tilläggas att författarens novisa kunskaper i hur man leder en intervju kan inverka då erfarenheten möjligtvis begränsade intervjuerna.
Genom att alla intervjuer spelades in och transkriberades underlättade det analys och tolkning. Detta var ett försök att inte lägga egna värderingar vid tolkningen av empirin. Den hermeneutiska ansatsen är ett tillvägagagångssätt för att tolka innebörden av textmaterialet. Det är därför öppet för subjektiva tolkningar från författarens sida. Tematiseringen bygger på textmaterialet men samtidigt finns det möjlighet att extrahera annorlunda förståelse. Denna studie bygger på tolkningen och förförståelse från författarens sida och en ökad risk för påverkan av detta kan inte helt uteslutas.
Studien utfördes även med ett bekvämlighetsurval och detta kan haft inverkan på hur respondenterna valde att svara eftersom författaren var bekant med alla respondenter sedan tidigare. Detta gjordes delvis för det ansågs som en styrka i förhoppning att deltagarna skulle känna sig trygga och öppna upp sig mer. Men det kan ha inverkat negativt för att deltagarna inte vågade dela med sig helt öppet om hur de mår för författaren. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om inte de begränsats till att enbart innefatta studenter vid LTU. Det blir således svårare att försöka dra någon generaliserbar slutsats för en större population. Medan det samtidigt är lite mer unikt vid LTU då lokalerna fortfarande håller öppet, när andra universitet har stängt helt. Det kan också tilläggas att en majoriteten av LTU studenterna bor förhållandevis nära varandra och gör att tillgängligheten till sin närmsta krets underlättas. Samtidigt som många bor långt ifrån sin släkt och familj gör att den närmsta kretsen möjligtvis betyder mer för LTU studenters välmående än för andra studenter.
18
Slutsatser
Studenterna berättar genom sina intervjuer att de verkar bibehålla sitt välmående med inslag av uttråkning och känslan av ångest inför framtiden. Det vi kan urskilja i denna studie är att de fortfarande socialiserar även om det är med redan etablerade kretsar. Studenterna anser sig må bra socialt eftersom att de fortfarande kan umgås med varandra. Möjligheten att fortfarande träffas verkar vara den drivande kraften för att bibehålla välmående under distansstudierna, och inte skärmas av från sina vänner. Det är viktigt att uppmärksamma att LTU påverkar situationen genom att hålla lokalerna öppna. Lokalerna har fortfarande öppet vilket kan fungera som en mötesplats för att skapa vardagliga rutiner. Detta hjälper och underlättar för studenterna, rutiner håller studenterna högt för att de kan fortsätta motionera obehindrat vilket bidrar till välmående. Det som dessvärre skall tas i beaktning är att om distansstudierna fortsätter behövs det tydliga besked från universitetets håll för att motverka ångest som uppstår vid oron för framtiden. I dagsläget verkar det som att studenterna fortfarande upplever ett sunt välmående men att det är ovissheten och tiden som kommer att påverka deras välmående.
Avslutande reflektioner
Studien visar hur situationen ser ut vid denna tidpunkt för studenternas välmående. Det ger en inblick i hur studenterna har tacklat distansstudierna för denna hittills begränsade tidsperiod då ett sommaruppehåll var nära då intervjuerna genomfördes. Det hade varit av intresse att göra en uppföljning vid en annan årstid om distansstudierna forsätter, för en jämförelse.
Det är av intresse att göra en studie på fler universitet runt om i Sverige med enkäter för att kunna jämföra mellan olika universitet. Som i sin tur skulle kunna ge ett mer omfattande resultat över hur populationen mår. Detta kan ge större förutsättningar i att skapa hjälpande åtgärder för studenter som har tvingats till studier på distans om rådande situation uppstår i framtiden.
19
Referenser
Aanes, M. M., Mittelmark, M. B., & Hetland, J. (2010). Interpersonal stress and poor health: The mediating role of loneliness. European Psychologist, 15(1), 3–11.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1027/1016-9040/a000003
Baggio, S., Luisier, V., & Vladescu, C. (2017). Relationships between social networks and mental health: An exponential random graph model approach among Romanian adolescents. Swiss Journal of Psychology, 76(1), 5–11.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1024/1421-0185/a000186
Beller, J., & Wagner, A. (2018). Disentangling Loneliness: Differential Effects of Subjective Loneliness, Network Quality, Network Size, and Living Alone on Physical, Mental, and Cognitive Health. Journal of Aging and Health, 30(4), 521–539.
https://doi.org/10.1177/0898264316685843
Beutel, M. E., Klein, E. M., Brähler, E., Reiner, I., Jünger, C., Michal, M., Wiltink, J., Wild, P. S., Münzel, T., Lackner, K. J., & Tibubos, A. N. (2017). Loneliness in the general population: prevalence, determinants and relations to mental health. BMC
Psychiatry, 17, 1–7. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12888-017-1262-x Brooks, S. K., Webster, R. K., Smith, L. E., Woodland, L., Wessely, S., Greenberg, N., &
Rubin, G. J. (2020). The psychological impact of quarantine and how to reduce it: rapid review of the evidence. LANCET, 395(10227), 912–920.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30460-8
Cacioppo, J. T., Hughes, M. E., Waite, L. J., Hawkley, L. C., & Thisted, R. A. (2006). Loneliness as a specific risk factor for depressive symptoms:
Cross-sectional and longitudinal analyses. Psychology and Aging, 21(1), 140–151.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/0882-7974.21.1.140
Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, social support, and the buffering hypothesis.
Psychological Bulletin, 98(2), 310–357.
https://doi.org/10.1037/00332909.98.2.310
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. Folkhälsomyndigheten. (den 01 04 2020). Folkhälsomyndigheten. Hämtat från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hslf-fs-202012/
20
Fratiglioni, L., Wang, H.-X., Ericsson, K., Maytan, M., & Winblad, B. (2000). Influence of social network on occurrence of dementia: a community-based longitudinal study. Lancet, 355(9212), 1315.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/S0140-6736(00)02113-9
Hefner, J., & Eisenberg, D. (2009). Social support and mental health among college students. American Journal of Orthopsychiatry, 79(4), 491–499.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/a0016918
Howitt, D. (2010). Introduction to qualitative methods in psychology. Harlow, England: Prentice Hall.
Hämmig, O. (2019). Health risks associated with social isolation in general and in young,
middle and old age. PLoS ONE, 14(7), 1–18.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0219663
Leigh-Hunt, N., Bagguley, D., Bash, K., Turner, V., Turnbull, S., Valtorta, N., & Caan, W. (2017). An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. Public Health, 152, 157–171.
https://doi.org/10.1016/j.puhe.2017.07.035
Lim, M. H., Rodebaugh, T. L., Zyphur, M. J., & Gleeson, J. F. M. (2016). Loneliness over time: The crucial role of social anxiety. Journal of Abnormal Psychology, 125(5), 620–630.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/abn0000162.supp
Liu, H., Zhang, M., Yang, Q., & Yu, B. (2020). Gender differences in the influence of social isolation and loneliness on depressive symptoms in college students: a longitudinal study. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 55(2), 251–257.
https://doi.org/10.1007/s00127-019-01726-6
Molander, J. (2011). Vetenskapsteoretiska grunder Historia och begrepp. Lund: Studentlitteratur AB.
O’Brien, A. (2020). Covid 19. The paradox of social distancing. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jpm.12648
Rohde, N., D’Ambrosio, C., Tang, K. K., & Rao, P. (2016). Estimating the mental health effects of social isolation. Applied Research in Quality of Life, 11(3), 853–869.
https://doi.org/10.1007/s11482-015-9401-3
Rook, K. S. (1987). Social support versus companionship: Effects on life stress, loneliness, and evaluations by others. Journal of Personality and Social Psychology, 52(6), 1132–1147.
21
Smith, S. G., Jackson, S. E., Kobayashi, L. C., & Steptoe, A. (2018). Social isolation, health literacy, and mortality risk: Findings from the English Longitudinal Study of Ageing. Health Psychology, 37(2), 160–169.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/hea0000541.supp Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Tu, Y., & Zhang, S. (2015). Loneliness and subjective well-being among Chinese undergraduates: The mediating role of self-efficacy. Social Indicators Research, 124(3), 963–980. https://doi.org/10.1007/s11205-014-0809-1
Tyrrell, C. J., & Williams, K. N. (2020). The paradox of social distancing: Implications for older adults in the context of COVID-19. Psychological Trauma: Theory, Research,
Practice, and Policy. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/tra0000845
Vetenskapsrådet, (2017). God forskningssed Stockholm.
Från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Victor, C., & Bowling, A. (2012). A Longitudinal Analysis of Loneliness Among Older People in Great Britain. Journal of Psychology, 146(3), 313–331.
https://doi.org/10.1080/00223980.2011.609572
Wilder-Smith, A., & Freedman, D. O. (2020). Isolation, quarantine, social distancing and community containment: pivotal role for old-style public health measures in the novel coronavirus (2019-nCoV) outbreak. Journal of Travel Medicine, 27(2), N.PAG.
22
Bilaga 1
Intervjuguide
- Börja med att tacka för att dem har tagit sig tiden att ställa upp
- Informera om de etiska principerna, gör det klart att deltagaren har rättigheter och kan
avsluta när den vill. Informera om syftet med studien och förklara vad tanken bakom intervjun.
Börja med att fråga om hur deras levnadssituation för att fastställa lite bakgrundsinformation. För att få dem lite ”varma i kläderna”, lägg grunden för tempot av intervjun. (Försök att vara lyhörd på hur personen besvarar dessa frågor).
Fråga 1.
Hur upplever du distansstudierna? Vad är din tanke/ åsikt om distansstudierna? (Studiemotivation, teknik och självdisciplin, resultat)
Fråga 2.
Hur upplever du distansstudierna påverkar till ditt sociala välmående? Fråga 3.
Hur upplever du distansstudierna påverkar ditt mentala välmående? Fråga 4.
Hur upplever du distansstudierna påverkar ditt fysiska välmående?
Tanken är att ge öppna följdfrågor och inte ställa ledande frågor. Samtidigt som det är viktigt att vara lyhörd på vad personen säger och försök att reda ut eventuella inkonsekvenser. Fråga om det är något som kändes oklart eller om personen har eventuella följdfrågor eller något annat de vill tillägga eller funderar över.
