Linköpings universitet | Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Examensarbete på grundläggande nivå | Socionomprogrammet Vårterminen 2016
Med känslor i portföljen
En kvalitativ studie om socialsekreterare som möter ensamkommande barn.
Melisa Smajic & Einar Alwerud
iii
A briefcase of feelings
A qualitative study about social workers facing
unaccompanied minors
Melisa Smajic & Einar Alwerud
v
Sammanfattning
I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte.
Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens
betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten.
För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio
semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på
tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.
Nyckelord:
Ensamkommande barn, Upplevelse, Socialtjänst, Socialsekreterare, Trauma, Psykisk hälsa, Kvalitativ innehållsanalys.
vii
Förord
Frustration, glädje, skratt och tårar, förtvivlan, hoppfullhet, förvirring och iver. Ja, listan går att skriva hur lång som helst. Dessa ord eller snarare känslor och tankar är en liten summering av vad långa och intensiva dagar samt sena nätter med detta examensarbete har inneburit för oss. Vi vill därmed tacka alla som varit delaktiga i vår studie och som stöttat oss på vägen. Tack till våra informanter för att ni ställt upp och delat med er av er expertis, utan er hade studien inte varit möjlig att
genomföra. Ett tack till er som med kort varsel valde att ställa upp på pilotintervju. Vi vill även tacka vår handledare Annette Sverker som handlett oss i rätt riktning och delat med sig av sina kunskaper. Tack för att du varit en positiv källa under hela arbetets gång och givit oss energi och hopp. Slutligen ett stort tack till Anna Alwerud som korrekturläst uppsatsen.
Avslutningsvis så har processen att skriva examensarbetet medfört många fina känslor och minnen som vi kommer att ha med oss länge.
Norrköping, juni 2016 Melisa & Einar
ix
Innehållsförteckning
1. Problemformulering ... 12
2. Syfte och frågeställningar ... 15
2.1 Definitioner ... 15
3. Bakgrund ... 17
3.1 Ensamkommande barn ... 17
3.2 Betydelsen av relation och möte i socialt arbete ... 18
4. Tidigare forskning ... 19
4.1 Studier kring att möta traumatiserade klienter ... 20
4.2 Studier kring arbetsförhållandets betydelse för välmående ... 22
4.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 23
5. Teorianknytning ... 25 5.2 Coping-teorin ... 25 5.2.1 Kognitiva värderingsprocesser ... 25 5.3 Sammanfattande teoridiskussion ... 28 6. Metod ... 29 6.1 Kvalitativ ansats ... 29 6.2 Urvalsmetod ... 30 6.3 Datainsamlingsmetod ... 31 6.4 Analysmetod... 33 6.5 Analysprocessen ... 34
Tabell 1: Exempel på skapande av en underkategori från kondenserad enhet. ... 35
Tabell 2: Samtliga teman, kategorier och underkategorier. ... 36
6.6 Metodologiska överväganden ... 37
6.7 Förförståelse ... 38
6.8 Etiska överväganden ... 40
7. Resultat & analys ... 43
7.1 När världen står på tröskeln ... 43
7.1.2 Mötet väcker känslor ... 45
7.2 Att inte slukas med ... 47
7.2.1 Emotionell upplevelse ... 47
7.2.1 Definition av roll ... 49
7.3 Skillnad på då och nu ... 51
7.3.1 Ledd på vägen ... 51
x
7.3.3 Klientens avtryck ... 53
7.3.4 Man vänjer sig med tiden ... 54
7.4 Socialsekreterarnas hantering av arbetets konsekvenser ... 55
7.4.1 Att inte slukas med ... 55
7.4.2 Skillnad på då och nu ... 56
8. Slutdiskussion ... 57
8.1 Förslag på fortsatt forskning ... 62
9. Referenser ... 63 9.1 Elektroniska källor ... 66 10. Bilagor ... 67 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
12
1. Problemformulering
Förra året tog Sverige emot ca 35 000 ensamkommande barn från övriga länder i världen (URL1). De flesta ensamkommande barn som kommer till Sverige har upplevt krig, våld och misär och lider av åkommor till följd av det de blivit utsatta för (Almqvist 1997, s. 7). Dessa erfarenheter är potentiellt
traumatiserande vilket skapar en oro bland de som jobbar med denna målgrupp. Både inom socialtjänsten och på boendena har kunskapen ökat gällande de ensamkommande barnens psykiska ohälsa. Kunskapen utgår från att
ensamkommande barn som genomgått traumatiska händelser inte nödvändigtvis är traumatiserade utan löper risk att bli traumatiserade över tid. Det som
förebygger psykisk ohälsa i allmänhet hos ensamkommande barn är att de känner trygghet och erbjuds god omsorg (Socialstyrelsen 2013, s. 20-21). Detta medför att denna grupp är särskilt sårbar då det handlar om barn och ungdomar som vid ankomsten till Sverige saknar vårdnadshavare och således är i behov av samhällets stödinsatser. Enligt 1 kap. 1-2§§ samt 5 kap. 1§ Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] är det socialtjänstens ansvar att tillgodose barnets behov när de blivit anvisade till en kommun. Enligt 2 kap. 1 § SoL är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att utreda de ensamkommande barnens behov och se till att dessa blir uppfyllda. Detta innefattar boende, skola och fortsatta insatser innan och efter det att barnet fått permanent uppehållstillstånd (URL2). De som möter dessa barn och utreder behoven av stödinsatser är socialsekreterare inom socialtjänsten.
Det som blir intressant är att belysa de konsekvenser som socialsekreterarnas arbete medför. Tidigare forskning har visat att stress är en av konsekvenserna av att arbeta med människor i svåra situationer (Blomberg, Kallio, Kroll &
Saarinen 2014, s. 2102). Resultatet från studien som genomförts i de nordiska länderna har visat att stressen kan orsakas av resursbrist samt hög
arbetsbelastning på arbetsplatsen (ibid). I en enkätstudie som genomförts av Sveriges socionomers riksförbund (SSR) uttrycker deras medlemmar att socialsekreterare borde ägna sig åt färre antal ärenden för att de
ensamkommande barnens individuella behov ska komma i centrum. Detta för att minska arbetsbelastningen och stressen i arbetet (Svanelind 2015, s.18).
13
Tidigare forskning har även visat att socialarbetare påverkas av att arbeta med människor som är hjälpbehövande. Socialarbetare använder sin empatiska förmåga för att förstå vad traumatiserade individer har varit med om. Detta för att i sin tur kunna bedöma och fatta rätt beslut om insatser. När socialarbetare engagerar sig känslomässigt med ett empatiskt förhållningsätt införlivar de klientens känslor. Detta kan i sin tur medföra negativa konsekvenser för de yrkesverksammas psykiska mående (Nelson-Gardell & Harris 2003, s. 12). Gil & Weinberg visar i sin studie att den krisdrabbades ångest väcker ångest hos den professionelle. Den professionelle behöver således ha resurser för att kunna hantera ångesten och minimera riskerna att drabbas av olika former av psykisk ohälsa. Dessa resurser kan tas tillvara på arbetsplatsen till exempel via en stödjande arbetsgrupp samt via handledning (Persson 1995, s. 55: Gil & Weinbergs 2015, s. 556-557). Det som saknas inom området är tidigare forskning om hur socialsekreterare upplever det är att möta ensamkommande barn. I studien läggs tonvikten på vilka konsekvenser som uppstår i att möta målgruppen och hur socialsekreterare hanterar dessa.
Mot bakgrund av detta avser studien att belysa socialsekreterares egna upplevelser av att möta ensamkommande barn samt hur de hanterar de
konsekvenser som uppstår i mötet. Då Sverige förra året tog emot ett stort antal ensamkommande barn medförde detta ett stort förändringsarbete inom
socialtjänsten. Därigenom uppstod intresset för målgruppen och en nyfikenhet växte succesivt inom oss för det som kommer att ligga till grund för studiens fokusområde. Studiens forskningsfråga är: Hur upplever socialsekreterare det är att möta ensamkommande barn?
15
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi belysa vilka konsekvenser som uppstår i mötet med
ensamkommande barn samt hur socialsekreterare hanterar dessa konsekvenser. Studiens frågeställningar blir således:
1. Hur upplever socialsekreterare att det är att möta ensamkommande barn? 2. Vilka konsekvenser innebär det för socialsekreterarna att möta
ensamkommande barn?
3. Hur hanterar socialsekreterarna konsekvenser av att möta ensamkommande barn?
2.1
Definitioner
För att vidare förstå studiens avgränsningsområde presenteras nedan ett antal centrala begrepp för studien. Definition av begreppen ska ge läsaren en bredare och klarare förståelse av hur vi i studien använder och förhåller oss till dessa. Med begreppet upplevelse syftar vi på informanternas egna subjektiva och känslomässiga syn på mötet med målgruppen (Graneheim & Lundman 2012, s.188).
Socialtjänst är en verksamhet som bedrivs inom kommuner samt i privat regi
och som omfattas av bland annat socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser av vård av unga [LVU] (URL6). I vår studie vänder vi oss till socialtjänsten som handlägger ärenden som berör ensamkommande barn.
En socialarbetare är en yrkesverksam person som arbetar inom kommunal socialtjänst eller andra områden som berör sociala problem såsom hälso- och sjukvården, skolan, och behandlingsinstitutioner (URL7). I vår studie avser benämningen en person som har en annan yrkestitel än studiens aktuella målgrupp.
En socialsekreterare är en tjänsteman som arbetar inom kommunen och handlägger olika tjänsteärenden. I vårt fall syftar vi till socialsekreterare som arbetar med handläggning av ensamkommande barn (URL3). I studien kommer
16
vi även att använda begreppet ekb-handläggare som åsyftar till socialsekreterare som utreder ensamkommande barn.
Begreppet trauma syftar på att en människa blivit utsatt för yttre kroppsliga faktorer och händelser som påverkar människan beteende- samt
personlighetsmässigt. Konsekvenserna av en traumatisk upplevelse kan vara av varaktig eller tillfällig karaktär. Det finns både psykisk samt fysisk trauma. Det fysiska traumat kan uppstå då en person varit utsatt för misshandel samt tortyr av olika slag med olika redskap. Medan det psykiska traumat upplevs som chockartad samt plågsam då en person utsätts för separationshändelser, katastrofhändelser eller kränkningar (URL4).
Med traumatiserad avser vi i studien en person som blivit utsatt för antingen påtagliga fysiska eller psykiska skador som är direkt livshotande för individen själv eller närstående till exempel ett syskon eller föräldrar. Dessa skador kan ta sig uttryck i olika sammanhang och kan vara av sådan art att det påverkar
personens vardagliga liv på ett negativt och stressfullt sätt. En person som varit utsatt för trauman kan få förändrad personlighet. Olika symptom som kan uttrycka sig utöver stressyndrom är bland annat fobier, depression,
tvångssyndrom och kroppsliga besvär. För vissa personer visar sig symptomen direkt medan andra kan få symptom flera år senare. Det varierar även från person till person hur dessa symptom hanteras, dock krävs det i de flesta fall någon form av professionell behandling (URL5).
I studien används begreppet psykisk hälsa för att belysa en persons hälsotillstånd. Det kan omfatta allt ifrån lindrigare symptom såsom
sömnproblem, oro, ångest och mildare former av stress eller vara av allvarligare karaktär såsom depression och större stressyndrom (Folkhälsorapport 2005, s. 131).
17
3. Bakgrund
I detta avsnitt görs en kortare bakgrundsbeskrivning av målgruppen som
socialsekreterarna i studien möter. Bakgrunden ska göra läsaren införstådd med ensamkommande barns problematik och kommer att ge läsaren kunskap kring problemområdet och göra det lättare att följa studiens forskningsfråga. För att öka kunskapen kring betydelsen av relation och möte i socialt arbete kommer även detta att lyftas fram och presenteras nedan.
3.1
Ensamkommande barn
”Ensamkommande barn” avser barn och ungdomar under 18 år som kommer till ett land utan vad som enligt lag betraktas som vårdnadshavare eller annan
myndig person som har det yttersta ansvaret för barnet (Ds 2004:54, s. 17-19; Prop. 2005/06:46, s. 35-36). Ensamkommande barn kommer till Sverige dels då föräldrarna skickar iväg sina barn på grund av dåliga hemförhållanden i landet så som bland annat ekonomiska eller medicinska. Anledningen är att föräldrarna vill barnens bästa välmående och därför skickar iväg dem till länder som kan ge dem bättre förutsättningar. Att barn uppmanas lämna eller fly sitt hemland kan även bero på krig, våld och misär som kan medföra allvarliga lidanden (ibid).
I en avhandling som Kjerstin Almqvist skrivit tar hon upp vilka effekter tvingad migration får på barns psykosociala hälsa och utveckling. Hennes resultat visar bland annat att av de 42 barn i studien som blivit utsatta för traumatiska
upplevelser är det 21 % som även visar symptom på posttraumatisk stress. Barnen uppvisar även andra symptom på psykisk ohälsa som påverkar deras utveckling (Almqvist 1997, s. 8-9, 27, 40-43).
Ensamkommande barn som flytt sitt hemland på grund av krig och misär utvecklar kritiska hälsoförhållanden. En studie av Eurelings-Bontekoe & Spinhoven belyser barnens psykiska ohälsa. Där framkommer att barn bland annat lider av beteendeproblem, depressioner och andra stressreaktioner (2006, s. 1204-1207, 1211). Andra ohälsotillstånd som barnen lider av är
självmordstankar, kroppsliga hälsoproblem samt osäkra tankar kring framtiden (Sourander 1998, s. 722-724). Vanligt förekommande är också att de upplever ensamhet och isolering till följd av att de saknar familj och vänner. Under sin resa har barnen oftast inte med sig många ägodelar som påminner dem om deras
18
förflutna. Dessa faktorer gör dem anonyma i ankomstlandet och det enda som definierar dem är deras egna berättelser (Kohli & Mather 2013, s. 206-207).
3.2
Betydelsen av relation och möte i socialt arbete
När ett möte sker mellan en yrkesverksam och en klient är det avgörande för den professionelle att förstå klientens unika situation. Den professionelle utgår ifrån sin egen uppfattning om problematiken för att på så sätt kunna erbjuda den hjälp som klienten är i behov av (Røkenes & Hanssen 2007, 50-51, 177-178). Det är viktigt att den professionelle är medveten om sina egna värderingar och vilken betydelse hens agerande och beteende har för klienten hen möter (ibid).
Studier har gjorts inom relationsbaserat socialt arbete där socialarbetare möter barn. Forskarna menar att studierna tyder på att socialarbetaren ofta hamnar i komplexa, oförutsägbara och problembundna situationer. Detta kräver att socialarbetaren är väl införstådd i hur hen ska hantera och handskas med varje barns individuella livssituation. Ett välfungerande relationsbundet socialt arbete mellan klienten och den professionelle förutsätter att den professionelle
utvecklar sina reflektiva förmågor i förhållande till mötets komplexitet eftersom varje möte i sig är unikt och kräver att socialarbetaren agerar utifrån dess
förutsättningar. Det är viktigt att den professionelle får tillfälle att träna på dessa typer av möten i arbetet. Detta då själva mötet samt relationen mellan klienten och den professionelle är något som klienten ska känna sig trygg i och tycka är viktigt och givande. Det är mötet i sig som är det väsentliga och inte endast att lösa klientens problematik (Ruch 2005, s.111, 113).
Vad som kännetecknar ett socialt samspel är den emotionella prägeln som föreligger mellan människor. Detta innebär att den professionelle i sin roll hanterar och kontrollerar den emotionella responsen som mötet med klienter medför. Uppstår det ett oönskat beteende i mötet med klienten kan den professionelle använda sig av ett förarbetat manus. Det kan hjälpa den
professionelle att hantera situationen och skydda den professionelle från att bli illa behandlad. Manuset är ett verktyg som kan hjälpa den professionelle att inte hamna i konflikt med klienten om de blir oense i mötet (Leidner 1999, s. 81, 87, 90, 92-93).
19
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens problemområde samt forskningsfråga. Sökandet efter relevant forskning till studien har inte gett det resultatet som förväntades. Fenomenet ensamkommande barn är en företeelse som under senare år expanderat vilket gör att forskning som belyser socialsekreterares möten med målgruppen inte finns. Vi har istället
använt oss av forskning relaterat till socialarbetare som generellt jobbar med flyktingar samt socialarbetare som arbetar med traumatiserade människor. För att ytterligare rama in vårt problemområde har vi använt artiklar som belyser de konsekvenser som uppstår för den professionelle att behandla traumatiserade klienter inom andra professioner. Detta urval av artiklar ramar in vårt
problemområde samt forskningsfråga då studien syftar till att belysa hur socialsekreterare upplever det är att möta ensamkommande barn och vilka
konsekvenser det innebär samt hur de hanterar dessa konsekvenser. Den tidigare forskningen som vi presenterar hjälper oss att förstå hur det kan se ut inom snarlika fokusområden samt bidrar med en grundläggande förförståelse av studiens aktuella syfte.
I sökandet efter tidigare forskning hade vi en bred utgångspunkt och avgränsade forskningsområdet genom att söka internationella artiklar med flera begrepp och ord i olika konstellationer. De mest förekommande sökorden vi använde var
coping, psykisk hälsa, samvetsstress, compassion fatigue, secondary trauma, socialt arbete, ensamkommande barn, socialsekreterare samt möte och relation.
Forskningen vi hittade belyser bland annat stress som en av konsekvenserna för socialarbetare i förhållande till arbetet i mötet traumatiserade klienter. Vidare fann vi forskning som belyser sympatistress och motståndskraft bland
socialarbetare som möter traumatiserade personer i arbetet. Utöver detta har vi tagit fram forskning kring hur socialarbetare hanterar de konsekvenser som uppstår i mötet med traumatiserade klienter. Vi kommer även att presentera en avhandling som belyser vikten av god arbetsmiljö för att förebygga
stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö, samt en artikel som belyser negativa konsekvenser som klientbemötandet får på grund av hög arbetsbelastning.
20
Inledningsvis presenteras forskning kring att möta traumatiserade klienter och därefter presenteras forskning kring arbetsförhållandets betydelse för välmående bland yrkesverksamma.
4.1
Studier kring att möta traumatiserade klienter
Maryanne Kapoulitsas och Tim Corcoran presenterar en studie där de genomfört sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med människor i nöd. Syftet med studien är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med klienter som är olyckliga och hur socialarbetare hanterar de känslor som uppstår. I studien poängteras vikten av att tidigt i karriären bekanta sig med motståndsresurser för att hantera och förebygga den emotionella påfrestningen som bland annat kan uppstå i form av compassion fatigue (sympatistress) som bland annat kan leda till ökad hjärtklappning, nervositet, yrsel och drömmar (Kapoulitsas & Corcoran 2015, s. 86-89). Vad som framkommer i resultatet är vikten av en fungerande arbetsmiljö där stöttande kollegor samt arbetsgivare finns tillgängliga för att bolla tankar och känslor med (ibid, s.96-98).
Jacky Thomas använder i sin studie sekundär data där hon gör en analys av andras studier kring empatins betydelse. Thomas att socialarbetare är olika vad gäller att känna empati för de klienter de avser att hjälpa. De socialarbetare som känner sig negativt påverkade av lidandet hos de hjälpbehövande kan få känslan av att inte vilja hjälpa dem för att minska detta motstånd. Vidare tydliggör artikeln att detta kan resultera i en högre compassion fatigue, utbrändhet och lägre compassion satisfaction (tillfredställande medkänsla) bland kliniskt
yrkesverksamma socialarbetare. Artikeln kommer till användning i vår studie då den bidrar med tidigare forskning om cognitive apprasial, som syftar till den värdering en person gör av en situation och vilken mening hen tillskriver den (Thomas 2013, s. 365-370), exempelvis när en person utsätts för andras lidande som kan orsaka stress hos personen själv. Vad som är av vikt i ett sådant möte är att personen utvecklar strategier för att kontrollera sina egna känslor för att kunna hjälpa en annan person (ibid, s. 375).
Vidare visar Nelson-Gardell och Harriss studie att de socialarbetare som ständigt möter traumatiserade klienter löper risk att drabbas av negativa psykologiska konsekvenser och således riskerar att själva bli traumatiserade (Nelson-Gardell & Harris 2003, s 5). Detta dels då empati används som ett verktyg bland
21
socialsekreterare för att skapa en relation med barnen de möter. Vad som blir en naturlig reaktion bland socialarbetare som använder empati som verktyg är att det uppstår personliga risker av att bära på andras upplevelser. Vad
socialarbetaren har för personliga erfarenheter lägger grunden för hur stor risk hen har att bli sekundärt traumatiserad (ibid, s. 6-8, 21-23).
Ben-Porat och Itzhaky visar i sin studie på mängden av sjukrivningar som beror på utbrändhet på arbetsplatser där socialarbetare möter traumatiserade klienter. Studien belyser bland annat betydelsen av att som socialarbetare ha tillgång till socialt stöd i form av handledning vid hantering av utbrändhet. Resultatet visar på att deltagare som tidigare varit med om trauma löper större risk att bli
utbrända i arbetet och i mötet med traumatiserade klienter. Vad som ytterligare framkommer i studien är att personer som har större arbetserfarenhet löper mindre risk att råka ut för utbrändhet. För att förebygga utbrändhet visar studien på att deltagare som kände att de kunde påverka sin arbetssituation löpte mindre risk att utsättas för utbrändhet (Ben-Porat & Itzhaky 2015, s. 606-610, 613-615). Gil & Weinberg gör en studie där de presenterar känslomässiga konsekvenser för terapeuter som möter traumatiserade klienter då det kan orsaka psykosocial stress bland terapeuterna. Studiens betonar vikten av att ha goda kunskaper inom copingstrategier i arbetet med klienter som varit utsatta för trauma. I artikeln betonas vikten av regelbunden handledning då symptom som klienten orsakar kan reduceras (Gil & Weinbergs 2015, s. 551-552, 555-557).
Kriz och Skivenes presenterar en studie om vilka utmaningar det finns att arbeta med papperslösa immigranter och hur socialarbetare hanterar dessa utmaningar. De intervjuade 39 socialarbetare varav två tredjedelar upplevde att det fanns utmaningar i arbetet (Kriz & Skivenes 2012, s. 790). I studien blev det ett bortfall av 8 deltagare som inte var relevanta till forsningsavsikten då de inte hade några erfarenheter av att ha arbetat med målgruppen. Analysen utgjordes på de 31 återstående deltagarna varav 20 av dessa hade upplevt utmaningar i arbetet (ibid, s. 792-793). Studien tar fram olika copingstrategier som
socialarbetarna använder sig av vid hantering av utmaningarna som uppstår. Bland annat handlar det mycket om att socialarbetarna bygger upp en tillit för migranterna (Ibid, s. 794-795).
22
Studier kring olika sätt att handskas med samt stå ut i socialt arbete har tagits fram, där bland annat copingstrategier utgör en central del. Astvik, Melin och Allvin redovisar bland annat hur copingstrategier påverkar kvalité i arbetet och välmående bland de yrkesverksamma (2013, s. 52-53). Studiens resultat baseras på tre olika enheter inom socialtjänsten i Sverige. Dessa är barn, vuxna samt flyktingar. 16 individuella intervjuer genomfördes samt fyra gruppintervjuer som omfattade totalt 16 socialsekreterare (ibid, s. 54-55). Resultatet visar på att socialsekreterare använder sig av olika copingstrategier vid hantering av stress, krav, bristfälliga resurser och svåra arbetssituationer. Dessa strategier varierade med tiden och användning av en strategi ledde oftast till en annan strategiform. Huvudstrategierna som identifieras i studien är kompensation, reducering av krav, dra sig tillbaka, säga emot och flykt (ibid, s. 55-61).
Lusk och Terrazas intervjuar 31 personer som arbetat återkommande med traumatiserade flyktingar. Resultatet visar på att de yrkesverksamma blir sekundärt traumatiserade och får hög känsla av compassion satisfaction när de tar del av flyktingarnas berättelser. Symptom som de yrkesverksamma upplever är sömnsvårigheter, lättirritation, känslomässig sårbarhet samt att de tänker på klienterna i stor omfattning trots att det inte är avsiktligt (2015, s. 263-264). Dessa symptom rapporterades i samband med att de yrkesverksamma tog del av flyktingarnas berättelser. I studien mäts sekundär traumatisering utifrån en 17-item skala utifrån tre domäner vilka är intrång, undvikande och framkallande av
klienternas trauma (Lusk & Terraza, 2015, s. 260, 262).
4.2
Studier kring arbetsförhållandets betydelse för välmående
Peter Andersson belyser i sin avhandling arbetsgivarens ansvar för att förebygga stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Andersson kommer fram till är att arbetsgivaren inte har en tydlig förutsättning för att kunna förebygga ohälsa relaterat till stress då det inte framgår tydliga riktlinjer i arbetsmiljölagen (Andersson 2013, s. 20181, 316-317).
Vidare finns forskning som visar på hur stress relaterat till arbetet samt hög arbetsbelastning kan ha negativ påverkan på socialarbetares klientbemötande. Blomberg et al. redogör för detta i sin studie där studiens data inhämtats från professionella socialarbetare från fyra nordiska länder som har liknande välfärdssystem. Dessa länder är Sverige, Danmark, Norge och Finland.
23
(Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen 2014, s. 2089-2091, 2093-2094). Studien belyser även att olika stressorer framkallas hos socialarbetaren utifrån de krav som verksamheten och omgivningen ställer på dem i förhållande till hur
socialarbetaren klarar av att bemöta samt hantera dessa krav utifrån coping (ibid, s. 2091). Vad resultatet visar är att 42 % av socialarbetare från samtliga länder upplever arbetssituation som överbelastad. Detta innebär att socialsekreterarna känner att de får arbeta under pressat tidschema och under hög arbetsbelastning vilket resulterar i att de presterar sämre på jobbet än vad de annars hade gjort.
4.3
Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskning som redovisas belyser en socialarbetares utsatta situation i form av svåra möten med klienter som väcker svåra känslor och konsekvenser. Vad som är återkommande i den presenterade forskningen är att socialarbetare som möter traumatiserade klienter kräver någon form av strategi och trygga arbetsförhållanden för att inte själva bli utbrända, stressade eller utveckla egna psykosociala problem utifrån klienternas traumatiska och svåra berättelser (Kapoulitsas & Corcoran 2015, 86-89, 96-98; Thomas 2013, s. 375; Nelson-Gardell & Harris 2003, s. 6-8, 21-23). I forskningen framkommer även att
socialarbetares personliga erfarenheter och arbetslivserfarenhet påverkar hur stor risken är att de själva blir negativt påverkade av klienternas ohälsa. Detta visar på en hög eller låg compassion fatigue. En socialarbetare med längre
arbetserfarenhet och färre personliga erfarenheter som kan relateras till
klienternas ohälsa, har störst förutsättningar att inte själva påverkas negativt i form av bland annat arbetsrelaterade eller känslomässiga konsekvenser (Ben-Porat & Itzhaky 2015, s. 606-607, 613-615; Nelson-Gardell & Harris 2003, s. 21-23; Thomas 2013, s. 365-370).
Det kan konstateras att det inte finns någon direkt forskning som visar på hur socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn hanterar de
konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte. Mot bakgrund av detta samt att målgruppen ensamkommande barn är ett växande fenomen bland socialtjänsten (URL1; Svanelind 2015, s.18), tar vår studie sin utgångspunkt i att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn samt hur de hanterar de konsekvenser som uppstår av ett sådant möte. Då vi använder internationell forskning ställer vi oss kritiska till hur pass tillämpbar den är i den svenska välfärdskontexten. Då det sociala arbetets praktik kan skilja sig åt mellan de
24
olika länderna. Trots detta anser vi att den presenterade forskningen går att tillämpa då vår studie belyser mötet mellan människor och vilka konsekvenser det får. Forskningen visar på personliga och professionella strategier i
hanteringen av de konsekvenser som kan uppstå, vilket även vår studie syftar att belysa. Därför anser vi att de strukturella skillnaderna som finns mellan länderna inte utgör en avgörande faktor.
25
5. Teorianknytning
Den teori som kommer att användas i studien är Richard S. Lazarus teori om
coping. Teorin kommer att användas för att förstå hur socialsekreterarna
värderar yttre påfrestningar samt vilka strategier de använder för att hantera dessa. Då denna studie avser att belysa hur socialsekreterare hanterar de konsekvenser som uppstår i mötet med ensamkommande barn, är det inte en fråga om en svår period i livet utan hur de yrkesverksamma hanterar yttre påfrestningar i en stabil vardag. Detta innefattar även andra konsekvenser som mötet med ensamkommande barn kan medföra i ett professionellt sammanhang. I forskningsavsnittet framkommer det att tidigare forskning har gjorts kring hur yrkesverksamma inom den sociala sektorn använder sig av copingstrategier för att hantera personlig smärta (Thomas 2013, s. 365-370, 375).
5.2
Coping-teorin
Begreppet Coping innebär att individen hanterar inre och yttre krav genom att skapa kognitiva och beteendemässiga förhållningsätt till dem. Dessa
karaktäriseras som individens inre resurser och formas utifrån vad som för individen känns påfrestande eller blir överväldigande. Individer har olika sätt att värdera påfrestningar i olika situationer. Detta benämner Lazarus som cognitive
apprasial och skiljer sig från person till person. Det handlar alltså inte om hur vi
automatiskt agerar utan individen gör en inre värdering av den överväldigande stressoren och formar sitt sätt att hantera den (Folkman & Lazarus 1984, s. 141).
5.2.1 Kognitiva värderingsprocesser
Lazarus teori beskriver hur individer tillskriver en händelse mening och hur individen agerar både känslomässigt och beteendemässigt. Lazarus menar att detta görs genom särskilda cognitive apprassial processes vilket på svenska översätts till kognitiva värderingsprocesser. Lazarus menar att specifika krav och press från omgivningen orsakar stress hos de flesta människor. Graden av stress och hur den yttrar sig skiljer sig från person till person. Alla människor är inte lika känsliga och sårbara när de utsätts för yttre påfrestningar. Det förklarar varför de tolkar och reagerar olika i olika situationer. En person kan till exempel svara med ilska när en annan blir nervös (Folkman & Lazarus 1984, s. 22). För att kunna förstå varför dessa variationer uppstår måste fokus ligga på de
26
kognitiva processerna, alltså vilka tankar som uppstår hos individen när denne drabbas av en yttre påfrestning och vad som blir individens reaktion i detta möte. De yttre faktorer som påverkar denna typ av förmedling måste även tas i
beaktande. Lazarus poängterar att det inte går att förstå skillnader i hur olika människor som utsätts för samma yttre påverkan tolkar och reagerar olika utan att dessa processer tas i beaktande. Ett motargument till detta är att det snarare är individens omgivning och inte enbart dennes värdering av situationen som är annorlunda (kognitiva processer). Detta beror i viss utsträckning på att individen blir påverkad av personer som mår dåligt och överför negativa känslor på
personer i deras omgivning. Lazarus menar att omgivningens förutsättningar till viss del spelar roll men att det endast är en av två faktorer där den ena är det psykosociala samspelet mellan faktorer i omgivningen och den andra är individens inre värdering (Folkman & Lazarus 1984, s. 23).
Det finns två faktorer hos individen som påverkar de inre kognitiva
värderingsprocesserna. Den första är commitments som innefattar vad som är viktigt och meningsfullt för en person. En yttre påfrestning som individen hanterar med ett starkt engagemang kommer att upplevas som meningsfull. Påfrestningen minskas och engagemanget underlättas. I detta sammanhang används benämningen commitments om att alla har något som känns
meningsfullt och som de brinner för. Den andra faktorn, beliefs, innebär att det är individers övertygelser som villkorar hur de upplever händelser i sin
omgivning och hur de formar en förståelse av dess mening. Lazarus hypotes grundar sig på i vilken utsträckning en person känner sig säker i sin förmåga att styra över sin omgivning, eller känner stor sårbarhet beroende på om en
påfrestning upplevs som hotande eller utmanande (Folkman & Lazarus 1984, s.56-63).
Omgivande faktorer benämns novels, Hur pass ny eller främmande en situation är beror på vad individen har för tidigare erfarenhet. Om en individ upplever en helt ny situation kommer hen inte bedöma situationen som hotande (Folkman & Lazarus 1984, s. 83). De flesta situationer är oftast inte helt nya då individen kan ha hört eller fått vetskap om den på annat sätt. Ett basalt exempel kan vara en jämförelse med en brännässla. En person som har plockat nässlor tidigare vet antagligen att de har giftblåsor på bladens undersida som orsakar irritation vid hudkontakt. En person som inte har plockat nässlor tidigare som hört att de är goda att koka soppa på men att de bränns kommer att agera därefter.
27
I andra sammanhang kan generell kunskap vara nödvändig för att kunna tolka en nyhet. Dock kan aldrig den som inte har upplevt eller gått igenom en situation veta vilka copingstrategier de ska använda om den drabbas av en allvarlig sjukdom. Vetskapen om att man inte har copingstrategier för att hantera det svåra ökar också känslan av hotet (Folkman & Lazarus 1984, s. 84). Det handlar om en process där coping uppstår som ett mellanled mellan motståndresurser och stressförhållanden. Huruvida individen lär sig att bemästra situationen är inte fallet utan fokus ligger på hur individen minimerar, undviker, tolererar och accepterar de stressfyllda förhållanden. Således är det individens inre värdering som avgör för vilken inriktning samt vilka copingstrategier som används
(Folkman & Lazarus 1984, s.142). I nedanstående presenteras en övergripande indelning av individers copingstrategier.
En viktig distinktion inom copingteorin är de emotions-fokuserade formerna av
coping samt de problemfokuserade formerna av coping. Det förstnämnda
uppkommer då individens inre värdering medför att det inte finns någonting att göra för att förändra yttre skadliga eller hotande faktorer. Individen försöker i dessa lägen att hitta inre strategier för att minska obehagliga känslor. Det problem-fokuserade sättet att använda coping uppstår då den bedömning som uppstår inombords tillåter förändring av en situation. Individen har i dessa situationer en möjlighet att avvärja det skadliga eller hotet och på så sätt
förhindra att obehagliga känslor uppstår till följd av detta (Folkman & Lazarus 1984, s.150).
Folkman & Lazarus urskiljer fyra stycken kategorier av resurser som används för att hantera yttre påfrestningar. Resurserna delas in i kategorierna fysiska, psykologiska, kompetens och miljö. Den fysiska kategorin innefattar resurser såsom god hälsa och energi. En person som är sjuk eller på andra sätt har nedsatt funktionsförmåga i förhållande till sitt normala tillstånd har lägre kapacitet att använda sig av coping. De psykologiska resurserna innefattar god självaktning och medför att individer använder coping. Inom denna kategori inryms också hopp. Kompetenser utgörs av problemlösande samt sociala färdigheter. Det problemlösande handlar om att ha förmåga att analysera ett problem och överväga olika handlingsalternativ. Vidare är det med hjälp av våra sociala färdigheter som vi kommunicerar med andra och upprättar nya relationer och nätverk. Dessa kan sedan fungera som stöd samt att ge kontroll i tillvaron. Då de
28
flesta problemen löses i interaktion med andra individer är det viktigt att kunna använda coping som en resurs (Folkman & Lazarus 1984, s.158-164).
5.3 Sammanfattande teoridiskussion
I ett givet sammanhang kan en handling eller tanke förstås utifrån copingteorin. För att förstå coping och vilken värdering som görs i sammanhanget, måste vi titta på vad det är som individen hanterar (Folkman & Lazarus 1984, s.142). Copingteorin är användbar då den utgår från individers subjektiva uppfattningar av individers mående. Då alla människor besitter olika copingstrategier och förmåga att hantera inre och yttre faktorer är det möjligt att applicera teorin på varje enskild informant. Särskilt fokus kommer att ligga på hur informanterna värderar mötet och utvecklar strategier för att hantera yttre påfrestningar.
29
6. Metod
I metodkapitlet presenteras hur vi gått tillväga gällande urvalsmetod, inhämtning samt analys av empirin. Därefter kommer dessa diskuteras utifrån metodologiska överväganden följt av ett avsnitt där vi redogör för vår förförståelse och etiska överväganden i studien. Metodbeskrivningen är tänkt att ge läsaren förståelse för hur vi gått tillväga för att nå studiens resultat samt analys.
Under studiens gång har vi arbetat med uppsatsens delar på varierande sätt. Vissa stycken skrev och behandlade vi tillsammans då vi ansåg att de krävde mer direkta och omfattande diskussioner. Andra stycken fördelade vi mellan varandra och skrev var för sig. Dock förde vi noga diskussioner med varandra om vad de olika delarna skulle omfatta innan vi påbörjade skrivprocessen. Därefter träffades vi för att kritiskt gå igenom de olika delarna tillsammans.
6.1
Kvalitativ ansats
Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförs. Innehållsanalysen kommer att generera en djupgående förståelse samt tolkning av empirin som kommer att analyseras utifrån textens helhet samt del. Inom den kvalitativa ansatsen omfattas studien även av ett induktivt perspektiv. Detta innebär att tolkning samt analys av det insamlade materialet sker med
utgångspunkt i empirin för att därefter formulera teorier (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 173-174, 266-267; Larsson 2005, s. 93, 95; Eliasson 2008, s. 26).
Valet av en kvalitativ ansats till studien blev en självklarhet för oss då studiens syfte är att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi i studien lyfta fram hur socialsekreterarna hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte. Några av de typiska kännetecken som ett kvalitativt perspektiv har är dels upplevelser samt känslor och för att få fram sådan empiri används oftast intervju som metod. Därigenom ansåg vi den kvalitativa ansatsen som den rätta. Ytterligare kännetecken som omfattas av det kvalitativa
förhållningssättet är att studien inte omfattas av en stor urvalsgrupp. Vi
fokuserar istället på att djupgående intervjua ett fåtal personer för att få en god förståelse av det insamlade materialet (Dalen 2008, s. 10-11; Eliasson 2008, s. 21-30).
30
6.2
Urvalsmetod
När urvalsprocessen påbörjades vände vi oss till personer som var relevanta för studiens forskningsfråga och som kunde bidra med relevant material till studiens syfte samt frågeställningar. Då studiens urvalsgrupp är socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn har valde vi att göra en avgränsning till två socialkontor inom olika kommuner i Östergötlands län. Detta då urvalsgruppen finns på många håll runt om i landet och är en stor målgrupp. Genom att
avgränsa oss till två kommuner får vi en mer samlad och gemensam urvalsgrupp för studien.
Inledningsvis tog vi kontakt med respektive verksamhetschef och enhetschef. Vi mailade ut förfrågan om att delta som informant i vår studie (se bilaga 1). Mailet vidarebefordrades sedan av cheferna till respektive arbetsgrupp som var aktuell för vår studie. När vi väl fått svar på intresseanmälningarna skickade vi ut ytterligare ett brev till informanten, ett så kallat informationsbrev (se bilaga 2). Detta brev innehöll mer specifik och tydlig information om studiens syfte, vilka grundläggande krav som studien hade på medverkan samt vad informanten har för roll och rättigheter utifrån de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 2002, s. 5-14). Det framgick även att de under intervjun skulle få skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 4). Därefter bestämdes tid för genomförande av intervju.
Den beskrivna urvalsprocessen ovan kallas för målinriktat eller målstyrt urval då fokus ligger på att hitta informanter som kan ge relevanta intervjuer som bidrar till att uppnå studiens syfte samt forskningsfråga (Bryman 2011, s. 434-435, 63-64). Denna urvalsmetod ligger till grund för sökandet av studiens informanter. Dock fick vi under processens gång även använda oss av den så kallade
snöbollsmetoden som är ett tillvägagångssätt inom det målinriktade urvalet. Med hjälp av snöbollsmetoden tillfrågade vi några informanter, efter avslutad
intervju, om de kände någon kollega som de trodde kunde tänka sig medverka i studien som informant (Bryman 2011, s. 434-435, 63-64). Denna metod
tillämpade vi då vi inte hade fått tillräckligt många intresseanmälningar via mail och därför hade brist på informanter. Metoden visade sig vara användbar då vi på detta sätt lyckades utöka antalet informanter.
31
Urvalsprocessen var bland de första momenten vi började med i uppsatsen då vi ville försäkra oss om att få tillräckligt många informanter till studien. Att vara ute i god tid vad gäller att ta kontakt med de olika verksamheterna gav oss författare samt informanterna tid att planera och avsätta tid för intervju. Urvalsprocessen resulterade i att studiens resultat omfattas av totalt nio
informanters deltagande som ställde upp på intervju. Tanken var att studien från början skulle ha åtta informanter men efter vidare övervägande beslutade vi att ta del av nio informanters expertis inom det valda studieämnet. Vi anser att ett större antal deltagare ökar variationen i studiens empiri utifrån erfarenhet och ålder. Informanternas åldersspann sträcker sig från tjugoårsåldern till
femtioårsåldern. Urvalet innefattar både nyexaminerade personer samt de med flera års yrkeserfarenhet inom området socialt arbete. Vidare gör vi inga
utlåtanden kring könsfördelningen hos studiens informanter då vi inte anser att det förekommer några märkbara skillnader mellan könen i deras uppfattningar av att möta ensamkommande barn.
6.3
Datainsamlingsmetod
Inom en kvalitativ ansats är syftet att på ett djupgående sätt ta fram upplevelser samt känslor hos de yrkesverksamma vilket gör intervjuer till en lämplig
insamlingsmetod. Olika typer av enkätstudier är mer passande för ett kvantitativt förhållningssätt (Dalen 2008, s. 10-11; Eliasson 2008, s. 21-30; Larsson 2005, s. 92). Av denna anledning har vi valt intervjuer för att få djupgående svar på studiens syfte samt frågeställningar.
För att uppfylla studiens syfte samt frågeställningar har vi i studien använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden består av öppna frågor som är av relevans för studiens problemområde samt forskningsfråga. Detta ger oss som intervjuare utrymme att fokusera på de områden som är av betydelse för studien. Samtidigt ger det informanterna möjlighet att svara öppet på frågorna utifrån sin egen förmåga. Det ger oss även möjlighet att ställa följdfrågor på det som
informanten tar upp (Dalen 2008, s. 31; Eliasson 2008, s. 26).
Intervjuguiden utformades utifrån de krav som en semistrukturerad intervju kräver. Vi formade frågor och teman utifrån vad som för studiens syfte var
32
relevanta områden att belysa (se bilaga 3). Därefter genomförde vi totalt tre pilotintervjuer varav två av dessa var med yrkesverksamma personer som arbetar inom liknande verksamheter som studiens urvalsgrupp. Pilotintervjuerna
genomfördes för att försäkra oss om att frågorna genererade svar som var
relevanta (Larsson 2005, s. 103; Dalen 2008, s. 36, 65). Pilotintervjuerna gjorde vi enskilt och förde en diskussion efter varje genomförd pilotintervju om vad som var hållbart och vad som borde ändras. Slutligen hade vi format en intervjumall vi var nöjda med.
Båda författarna närvarade på samtliga intervjuer förutom en där enbart en författare genomförde intervjun då vi bedömde det som lämpligast. Vidare förklaring till detta presenteras i stycket etiska överväganden. Intervjuerna genomfördes alltså mestadels av två intervjuare med en informant. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer som varade cirka 40 till 50 minuter vardera.
Intervjun genomfördes på så sätt att en författare höll i intervjun medan den andra observerade och förde anteckningar för att ibland flika in eller ta upp något som vi glömt att nämna. Vidare spelades intervjuerna in med två
mobiltelefoner som verktyg för att därefter kunna transkribera materialet samt försäkra oss om att inte gå miste om något material. Filerna sparades sedan på två hårddiskar för att även där försäkra oss om att inte gå miste om något material. Det är också viktigt att så långt som möjligt förebygga att
komplikationer uppstår under inspelning av intervjuerna. Inspelningen ska vara möjlig att transkribera och det är viktigt att ljudet är bra utan störningar. Detta kan annars medföra att man måste ta kontakt med informanter i efterhand om det är något man saknar (Svenning 2003, s. 86-87). Platsen för genomförandet av intervjuerna valdes av informanterna, vilket blev deras arbetsplats. Då
informanterna själva fick välja intervjuplats gjorde vi bedömningen att
konfidentialiteten inte skulle ta skada. Under genomförandet av intervjun satt vi ostört i besöksrum och de obehöriga vi mötte till och från besöksrummen fick ingen information kring syftet med besöket.
Innan transkriberingen av intervjuerna påbörjades kom vi överens om att försöka transkribera intervjuerna ordagrant och så noga det går, dels för att alla
intervjuer ska ha samma utgångspunkt vid den gemensamma analysen av materialet och dels för att vi inte skulle råka gå miste om något viktigt som framkommer i intervjun. När studien väl är publicerad kommer allt insamlat material att förstöras. Studien kommer enbart att använda primärdata i form av
33
dessa intervjuer då syftet är att belysa hur socialsekreterare upplever att möta gruppen ensamkommande barn.
6.4
Analysmetod
Det empiriska material utgörs av de transkriberade intervjuerna vilket kommer att genomgå en bearbetning utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Samtliga genomförda intervjuer utgör den här studiens analysenhet. Den behöver vara tillräckligt stor för att utgöra en helhet vilket vi redogjorde i urvalsavsnittet. Det är också viktigt att empirin inte är för omfattande då det kan försvåra
hanteringen i själva analysen.
Kvalitativ innehållsanalys som metod grundar sig inte i ett specifikt vetenskapsteoretisk perspektiv då själva analysen kan användas i såväl
kvalitativa som kvantitativa studier. I en kvalitativ utgångspunkt handlar det om att tolka och förstå det empiriska materialet (Graneheim & Lundman 2012, s.188). Metoden används inom kvalitativ forskning för att systematiskt samla in, organisera och tolka textmaterial som uppkommer ur dialog eller observationer. Det används för att förstå sociala fenomen så som de upplevs av de individer som befinner sig i dess kontext (Malterud 2001, s. 483). I analys av intervjuer eller observationer är det individers subjektiva upplevelser som uttrycks i en specifik kontext. Det är således både den subjektiva uppfattningen samt
kontexten som utgör sanningen för varje enskild person vilket även vi författare måste ta hänsyn till när resultatet ska tolkas (Graneheim & Lundman 2012, s.188).
I en kvalitativ innehållsanalys läggs tonvikten på att hitta variationer, det vill säga skillnader och likheter i de transkriberade intervjuerna (Graneheim & Lundman 2012, s.189). Analysen syftar till att hitta olika teman och
bakomliggande faktorer som finns gemensamt i de olika intervjuerna. Det råder en skillnad mellan textens abstraktionsnivå då det i varje text finns ett manifest innehåll och ett latent budskap. Det manifesta innehållet är de synliga och uppenbara meningarna i texten. Dessa kommer vidare i analysen att utgöra kategorier där de övriga delarna inryms. Det finns även en djupare mening i texten. Till exempel något som intervjupersonen berättar mellan raderna och det som tolkas av oss som genomför analysen (Ibid).
34
6.5
Analysprocessen
Analysprocessen inleddes genom att vi granskade den fullständiga
analysenheten och plockade ut de delar i texterna som knyter an till studiens tre frågeställningar. All data som besvarar frågeställningarna samlades i ett eget dokument vilket gav en överskådlig bild av olika domäner i materialet. Detta gjordes för att ringa in viktiga områden som presenteras i resultatframställningen (Graneheim & Lundman 2012, s.190). Därefter läste vi igenom materialet för att finna meningsbärande enheter, det vill säga att hitta de textstycken och meningar som relaterar till varandra inom samma kontext (Graneheim & Lundman 2012, s.190). Dessa ringades in och klipptes ut för att sedan kondenseras och kortas ner för att bli mer lätthanterliga utan att för den sakens skull ta bort väsentligt innehåll. Varje kondenserad enhet försågs med en kod som sedan sorterades in i underkategorier utifrån den sammansättning koder som det förelåg ett tydligt samband mellan. Därefter formulerade vi namnen på underkategorierna (se. tabell 1). På liknande sätt formulerades kategorier utifrån underkategorierna. En kategori är ömsesidigt uteslutande. Detta betyder att inga data får bortses ifrån i analysen samt att inga data ska kunna passa i fler än en kategori (Granheim & Lundman 2003, s.107).
Kategorierna är det beskrivande eller manifesta innehållet och besvarar frågan
”vad?” i det empiriska materialet. De kategorier som formas bör innehålla samtlig data samt uttömmande svar alltså bör ingen data ingå i fler en än kategori. Sammanlagt formulerades åtta stycken kategorier utifrån vår analys. De kategorier som framkom i vår analys diskuterade vi sedan kring för att urskilja en röd tråd och fånga det underliggande budskapet i texten. De teman som vi hittade var ”När världen står för dörren”, “Att inte slukas med“ och “Skillnad på då och nu”. Vi är medvetna om att vi i denna process inte belyser hur konsekvenserna som uppstod hos socialsekreterarna påverkar de
ensamkommande barnen.
I det empiriska materialet syftar Teman till att beskriva ”vad handlar det här om?” och således att hitta det underliggande budskapet i flera kategorier (Graneheim & Lundman 2012, s.190-195).
35
Nedan redovisas ett exempel på hur en underkategori konstruerades.
Tabell 1: Exempel på skapande av en underkategori från kondenserad enhet.
Kondenserade enheter Kod Underkategori
Jag försöker tänka att jag gör ju mitt bästa att jag gör allt för att de här barnen ska ha det bra. Så det är väl också en strategi att tänka att jag nog inte kan göra mer, att tänka vad jag kan göra nu och mer kan jag inte göra.
Tänka att man gör sitt bästa
Vända det till något positivt Aa lite sådär att jag kanske behöll känslan i
kroppen, sånt stämningsläge liksom ett tag men att de släppte efter ett tag och när jag gick hem så kunde jag ändå lämna kvar det lite så. Det hör till jobbet ändå men också en positiv känsla av att känna att man kunde stå ut och lyssna på de där för jag tänker ändå att det kan vara behandlande på ett sätt för klienten at få berätta och att nån lyssnar.
Stärkande
när jag ska skicka mailet tänker jag att ”nä jag gör det bästa möjliga utifrån förutsättningarna” så tycker jag ändå att jag gör det bra. Så att jag kan känna mig nöjd.
Det bästa utifrån förutsättningarna
Det är inte så att jag blir nedstämd och så nä. Det är då jag får mycket kraft och använder gärna någon av mina kollegor och hör om de kan hjälpa han eller henne.
Vänder negativt till positiv
36
Nedanstående tabell är en översikt över de teman, kategorier, underkategorier som vi fick fram i vår analys av empirin.
Tabell 2: Samtliga teman, kategorier och underkategorier.
Underkategori Kategorier Tema
Givande möten En del av
socialsekreterarnas vardag När världen står på tröskeln Arbetsförhållanden Socialsekreterarens roll Bild av arbetet
Klientens känslor Mötet väcker känslor Klientens tillstånd
Samtalen berör
Känsla av att vara betydelsefull Emotionell upplevelse
Att inte slukas med Energigivande
Vill göra gott Personlig påverkan Distans i arbetet
Att se med den andres ögon
Mycket att göra Definition av roll Andras ansvar
Rollen som socialsekreterare Bibehålla kvalitet i utredningar
Handledning Ledd på vägen
Skillnad på då och nu Stöd i arbetet
Självinsikt Egna resurser Vända det till något positivt
Distans
Sätt att bearbeta Egna intressen
Bemöta klienten Klientens avtryck Hantera klientens känslor
37
6.6 Metodologiska överväganden
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för studiens metodologiska utformning gällande urval, datainsamling och analysmetod. Vidare kommer en diskussion kring studiens trovärdighet att föras med utgångspunkt i ovanstående delar. Vi som författare har genomgående i studien presenterat hur vi tänkt och resonerat kring metodval. Detta för att läsaren ska kunna bedöma studiens trovärdighet utifrån de valda tillvägagångsätten. Trovärdigheten i kvalitativa studier innefattar en transparens det vill säga en genomskinlighet (Svensson & Ahrne 2015, s. 25). En studie som går att kritisera har således en hög
genomskinlighet. Desto utförligare beskrivningen är desto lättare blir det för läsaren att granska och ifrågasätta tillvägagångsättet. Om så är fallet blir studien mindre intetsägande (ibid). För att vår studies resultat ska anses som trovärdigt för läsaren har vi tydligt redogjort för hur materialet samlats in. I nästkommande avsnitt redogör vi även för vår förförståelse samt hur detta lett oss in på studiens problemområde. Vidare är det viktigt att intervjumallen är väl bearbetad för att säkerställa att informanternas svar blir genomgående och att eventuella
följdfrågor ställs på liknande sätt. I de fall då en semi-strukturerad intervjuguide används ökar risken att forskaren ställer olika följdfrågor. Intervjumallen har även granskats av handledaren samt genomgått tre pilotintervjuer vilket bidrar till en ökad trovärdighet (Dalen 2008:31, 63-65, 114-116; Eliasson 2006, s. 24-26; Larsson 2005, s. 111-113; Ryen 2004, s. 137-151, Svenning 2005, s. 65-67). Studiens syfte är att belysa socialsekreterares upplevelser av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn. Socialsekreterare upplever samt hanterar möten med dessa barn på olika sätt. Detta kan i sin tur ge olika resultat vid
genomförandet av en liknande studie med andra informanter (Bryman 2011, s. 160-161; Ryen 2004, s. 137-151; Svenning 2003, s. 67-69).
Inom kvalitativ forskning är inte resultatet beroende av att urvalsgruppen är tillräckligt stor (Svensson & Ahrne 2015, s. 27). Den kvalitativa ansatsen använder metoder för att tolka olika typer av texter. Den kvalitativa
innehållsanalysen ställer inga krav på ett visst antal informanter. Det är viktigt att de teman som tas fram är relevanta för studiens syfte och frågeställningar samt belyser studiens problemområde. Vi anser således att svaren från
38
teman (Bryman 2011, s. 505-506, 514; Dalen 2008: 84; Svenning 2003, s. 160-161, 168-169; Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 44).
Vi som författare kan inte dra några generella slutsatser utifrån genomförandet av denna studie. Vi kommer inte att dra några slutsatser kring hur andra
socialsekreterare i liknande organisationer upplever att möta ensamkommande barn. Det är upp till läsaren att bedöma om resultatet är överförbart i andra sammanhang utifrån hur vi som författare gått tillväga och huruvida väl
beskrivande de olika delarna i metoden är (Graneheim & Lundman 2012, s.198-199).
6.7 Förförståelse
När en studie görs som innefattar tolkning samt analys av ett material är det av vikt att redogöra för författarnas förförståelse för ämnet. För att tillhandahålla underlag för läsarna att kunna bedöma och kritiskt granska resultatet av studien (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 173; Larsson 2005, s. 93-94). Vi kommer därför i detta stycke att presentera och redogöra för våra personliga samt
kunskapsmässiga erfarenheter som kan ha haft en påverkan i hur vi behandlat studiens empiri som ligger till grunden för studiens resultat.
Den kunskap vi idag besitter som ligger till grund för vår förförståelse inom studiens valda forskningsområde är främst den kunskap som vi inhämtat under de sex terminer vi gått på socionomutbildningen. Under de olika terminerna har vi inhämtat kunskap i form av olika teoretiska verktyg, principer samt
förhållningssätt. Utöver det har vi under utbildningen läst om sociala problem och hur vi som socialarbetare ska förhålla oss samt hantera dessa. Vi har även båda genomfört vår verksamhetsförlagda utbildning inom verksamheter som berörs av studiens problemområde. Varpå vi båda har fått olika kunskaper om problemområdet samt målgruppen till studien. Den ena verksamhetsförlagda utbildningen genomfördes på Flyktingmedicinskt centrum (FMC), där daglig kontakt förekom med studiens målgrupp och problematik, dels via observationer i samtal med ensamkommande flyktingbarn och dels via egna genomförda
samtal med traumatiserade personer. Den andra verksamhetsförlagda
utbildningen genomfördes på ett socialkontor på enheten ungdomsutredningar. Här inhämtades dagligen kunskap i hur det går till vid handläggning samt utredning i ungdomsärenden. I arbetsuppgifterna ingick det att göra
39
självständiga utredningar samt ta beslut i ärenden. Utöver detta genomfördes egna intervjuer med ungdomar och deras anhöriga.
Det är en självklarhet att båda dessa verksamhetsförlagda utbildningar formade våra tankar om studiens aktuella problematik. Det var den kontinuerliga
kontakten med verksamheterna som fick upp vårt gemensamma intresse för vad som kom att bli studiens problemområde samt forskningsfråga. Vi knöt samman olika delar inom två skilda områden som ledde till studiens aktuella
verksamhetsområde socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. De erfarenheter vi fick med oss från den verksamhetsförlagda utbildningen utgör en central grund i den förförståelse vi har för studiens ämnesområde. Vid
utformning av studiens syfte samt problemområde kan vår förförståelse för ämnesområdet ha bidragit till att vi haft en förutfattad mening om
socialsekreterarnas upplevelser av att möta målgruppen ensamkommande barn. Förförståelsen bidrog även till att vi hade förutfattade meningar kring vad ett ensamkommande barn hade för psykisk hälsa vid ankomsten samt vistelsen i Sverige. Dessa förutfattade meningar diskuterade vi med jämna mellanrum med varandra under intervjuprocessen samt efter att en intervju hade avslutats och innan vi påbörjade transkriberingen. Diskussion fördes även under analysen av den transkriberade empirin. Det har bidragit till en mer öppen
kunskapsförståelse av analysen då vi var väl medvetna om vår förförståelse som låg till grund för våra förutfattade meningar. Vidare kommer en diskussion ske under avsnittet etiska överväganden där vi redogör för den förförståelse som vi beaktat och tagit hänsyn till under studiens gång.
Utöver det som redovisas ovan har vi givetvis inhämtat kunskap i hur ett examensarbete ska genomföras. Kunskapen har vi dels fått via föreläsningar samt handledning under kursens gång och även via läsning av andra
examensarbeten som gjorts inom Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV).
I studien beskrivs två viktiga och centrala delar som även de ligger till grund för vår process att förstå samt analyserar studiens empiri till färdigt resultat. Dessa delar är det teoretiska ramverket vi använder oss av samt den tidiga forskningen som vi förhåller oss till.
40
6.8 Etiska överväganden
När en studie görs som innefattar andra människors deltagande är det viktigt att belysa individskyddskravet så att ingen deltagare far illa av studien. Det finns därmed olika forskningsetiska principer att följa som författare. De fyra
huvudkraven som bör följas i en studie är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 5-6;
Larsson 2005, s. 119-120). I stycket som följer gör vi en beskrivning av hur studien förhåller sig till dessa huvudkrav utifrån Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer. I stycket kommer vi även att belysa olika etiska dilemman som uppstått under studiens gång.
Vi har under hela studieprocessen värnat om individskyddskravet dels genom att vi i intresseförfrågan redogör för studiens huvudsyfte samt vilken roll
informanterna kommer att ha i studien. I brevet framgår även att studien är helt frivillig och inte bindande (se bilaga 1). Vidare ges mer omfattande information i informationsbrevet som belyser dessa delar (se bilaga 2). Utöver det har
informanterna tagit del av samt signerat en samtyckesblankett där samtliga huvudkrav av individskyddskravet framgår (se bilaga 3). I samtyckesblanketten framgår bland annat att informanterna omfattas av anonymitet och att
informationen som inhämtas vid intervjuerna kommer att behandlas varsamt och med hög konfidentialitet, särskilt då informanterna delar med sig av personlig och känslig information under genomförandet av intervjuerna. Vi vill försäkra oss om att inte sätta deltagaren i en svår situation. I samtyckesblanketten framgår att informationen som informanterna delar med sig av enbart kommer att användas i studiesyfte (Vetenskapsrådet 2002, s. 7-14, Larsson 2005, s. 119-120). Anonymiteten i studien bibehåller vi genom att inte gå ut med vilka kommuner studien vänder sig till och genom att inte uppge namn eller specifik ålder på informanterna eftersom verksamheterna är relativt små (ibid). För att värna om nyttjandekravet kommer det inspelade samt transkriberade materialet att raderas när studien är klar för publikation. Materialet kommer att hanteras varsamt på var sin hårddisk för att försäkra oss om att ingen obehörig kommer åt empirin.
Under studiens gång har vi tagit olika beslut för att så långt som möjligt kunna förhålla oss forskningsetiskt korrekt utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Bland annat skickade vi in anmälan av självständigt arbete till
41
institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings Universitet som vi fick godkänt på innan vi påbörjade examensarbetet. Utöver det tog vi ett beslut att en av intervjuerna skulle genomföras av endast en av författarna. Detta då den ena författaren hade haft en tidigare kontakt med informanten under olika sammanhang. Beslutet togs för att försäkra oss om att informantens svar inte skulle färga författarens deltagande under intervjun. Situationen blev direkt ett dilemma för oss som vi förde en diskussion kring mellan varandra som författare samt med vår handledare där vi alla var överens om beslutet eftersom tidigare sociala interaktioner med studiens informanter kunde komma att påverka informanternas ställningstagande till intervjumallen och även leda till vinklade svar (Dalen 2008, s. 114-116; Larsson 2005, s. 111-113; Svenning 2003, s. 159-160).
Ett ytterligare etiskt dilemma som kan uppstå i studien och som har diskuterats vid flera tillfällen är om frågorna i intervjuerna upplevs som känsliga av
informanten. Detta kan medföra att socialsekreteraren blir satt i en obekväm situation. Således är det ett krav att deltagarna i studien har tillgång till
handledning som de kan vända sig till om de känner att de behöver hantera sina känslor och tankar som kan uppstå under intervjun (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 38-29; Anderson & Swärd 2008, s. 237-244). Utöver detta har informanterna meddelats att deltagandet är frivilligt vilket innebär att de kan gå ur studien när som helst och av vilka anledningar som helst om de känner obehag efter att intervjuerna genomförts.
43
7. Resultat & analys
I detta avsnitt kommer vi presentera studiens resultat samt analys av de nio intervjuer som genomförts med socialsekreterare som möter ensamkommande barn i arbetet. Utifrån studiens tre frågeställningar har vi tagit fram tre teman där varje enskilt tema representerar en specifik frågeställning i studien och ramar på så vis in studiens forskningsfråga. Dessa tre teman är När världen står på
tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu. Resultatredovisningen
framställs utifrån varje temas enskilda kategorier som kodats fram under analysprocessen. För att analysera materialet använder vi tidigare forskning, studiens teoretiska ansats i form av innehållsanalys och Lazarus teori om coping. För att belysa socialsekreterarnas subjektiva upplevelser av att möta
ensamkommande barn kommer vi att redovisa direkta citat från de
transkriberade intervjuerna. För att försäkra informanternas konfidentialitet i studien kommer citaten att hanteras anonymt. För att urskilja att citaten kommer från olika personer benämner vi de med “Informant och nummer”. Numren representerar inte den turordning som informanten intervjuades.
7.1 När världen står på tröskeln
Temat När världen står på tröskeln utgörs av kategorierna En del av
socialsekreterarnas vardag samt Mötet väcker känslor (se tabell 2). Dessa
kategorier svarar på studiens första frågeställning som är “Hur upplever
socialsekreterare det är att möta ensamkommande barn?”. Temat belyser rollen
som socialsekreterare, arbetsförhållandens betydelse samt mötet och samtalen mellan socialsekreterarna och de ensamkommande barnen
7.1.1 En del av socialsekreterares vardag
Denna kategori syftar till att belysa aspekter av de intervjuade
ekb-handläggarnas vardag. Fokus ligger på arbetsuppgifter som ingår i det dagliga arbetet samt hur ekb-handläggaren förhåller sig till dessa. Enligt
migrationsverkets statistik har antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige från och med mars månad 2016 minskat drastiskt sedan det höga antalet ankommande flyktingar under hösten 2015 (URL1). Informanterna i studien tog upp olika aspekter gällande det hårda trycket på socialtjänsten. De flesta var eniga om att socialtjänsten varit i behov av att anställa mer personal för att kunna möta behovet under hösten. Detta belyser nedanstående citat.
