• No results found

Ångest på biblioteket: En analys av fenomenet library anxiety ur ett begreppshistoriskt perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ångest på biblioteket: En analys av fenomenet library anxiety ur ett begreppshistoriskt perspektiv"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

Ångest på biblioteket

– en analys av fenomenet ​library anxiety

​ ur ett

begreppshistoriskt perspektiv

Författare:

Martin Andersson, Josef Möller

Handledare:

Charlie Järpvall

(2)

“Creation is never completed. It certainly began on a particular day, but it will never cease”​ –​ Immanuel Kant

Abstrakt

Library anxiety has been a concept since 1986, when Constance A. Mellon coined the phenomenon through her qualitative study on feelings that students experienced when interacting with academic libraries. In this essay we are looking at the origin of the concept through earlier research on the known barriers, trying to see what makes library anxiety unique compared to other seemingly related concepts, for example information anxiety. We’ve found many different concepts which can be part of library anxiety, or vice-versa, and many different extensions of LAS – the original scale to measure library anxiety. We aim to unravel some of those concepts we find of importance for library anxiety and its discourse. Looking at this through the lenses of Koselleck’s take on conceptual history, we see possible conflicts on where the concept library anxiety are heading; depending on what aspects of the concept the researcher read into and focusing on and in what context and time the articles were made. We also try to see who is considered responsible for shaping the discourse and if there is some kind of hegemonic struggle therein.

English title:

Library anxiety​ –​ an analysis on the phenomenon through a perspective of

conceptual history

Nyckelord

Library anxiety, biblioteksångest, ​library literacy, ​library instruction, ​information anxiety, ​information overload, ​literacies, ​academic library, ​students, ​library users, librarians, ​librarianship

Tack

Vi vill tacka vår handledare Charlie Järpvall som med kompass, karta, sextant och vattenpass gjort sitt yttersta för att ledsaga oss i den akademiska uppsatsens djungel. Vi vill också tacka uppsatsens opponenter, Ingrid Backan och Karolina Håkansson, samt kurskamraterna Lo Bergquist och Malin Svensson för nyttig feedback. Martin: Jag tackar Josef för god växelverkan.

Josef: Mamma, Pappa, Markus, David, Linda, Helmer, Alvar, övrig familj – alla före och efter – tack för att ni hjälper. A & H: Tack! Tack Susanne Lindell för att du uppmanade mig att söka en B & I - utbildning. Tack alla biblioteksassistenter, samt Kristen Pfaff, Kim Shattuck, Katie Jane Garside, Jill Emery, Mia Zapata, m. fl.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställningar 2

1.2 Avgränsning 3 1.3 Disposition 3 2 Kunskapsläge 4 2.1 Literacy 4 2.1.1 Information literacy 5 2.1.2 Library literacy 6 2.1.3 Transliteracy 7 2.2 Information anxiety 8

2.2.1 Information anxiety enligt Richard S. Wurman 9

2.2.2 Teknologi och information anxiety 10

2.2.3 Information overload 12

2.3 Computer-, math- och test anxiety 14

2.4 Från en svensk horisont 15

3 Teori 17

4 Metod för datainsamling och analys 20

4.1 Kritisk diskursanalys 20

4.2 Reflexivt förhållningssätt 21

4.3 Datainsamling 22

4.4 Empiriinsamling 22

5 Analys 26

5.1 Begreppet library anxiety, LAS och andra mätinstrument i korthet 26

5.2 Biblioteket som institution 28

5.2.1 Det fysiska rummet 28

5.2.2 Bibliotekarierna 31

(4)

5.3 Literacy 35 5.3.1 Library literacy 35 5.3.2 Technological literacy 37 5.3.3 Information literacy 39 5.4 Informationsteknologi på biblioteket 40 5.4.1 Teknologisk chock 40 5.4.2 Information anxiety 43

5.5 Vem definierar diskursen? 44

6 Slutdiskussion 46

6.1 Resultat utifrån syfte och frågeställningarna 46

6.2 Avslutande tankar 47

6.3 Förslag till fortsatt forskning 49

7 Litteraturlista 50

(5)

1 Inledning

Den här uppsatsen är en innehållsanalys ur ett begreppshistoriskt perspektiv av library anxiety, biblioteksångest. Begreppet ​library anxiety myntades 1986 av Constance A. Mellon när hon utförde kvalitativa studier om studenters

biblioteksvanor och känslor som uppstår vid interagering med biblioteket och dess resurser. Mellon upptäckte att många studenter kände en viss form av ångest av att behöva befinna sig i och verka i biblioteket och kallade detta för ​library anxiety (1986, s. 163), inspirerad av begreppet ​math anxiety och en föreläsning med Sheila Tobias (Onwuegbuzie, Jiao & Bostick, 2004, s. ix). Även om orsakerna till

fenomenet observerats innan Mellons forskning, var det Mellon som samlade dessa orsaker under ett begrepp. Detta var startpunkten för en vidare forskning inom ämnet, med framförallt forskarna Qun Jiao och Anthony Onwuegbuzie i förgrunden som vad vi kan se producerat den enskilt största mängden forskning kring

begreppet. Även Sharon L. Bostick är en av de stora namnen inom forskningsfältet. Bostick skapade 1992 det första mätinstrumentet, ​library anxiety scale (LAS), för att mäta användares upplevelser av ​library anxiety (van Kampen, 2004, s. 29). Library anxiety är intressant eftersom det behandlar användare som av någon anledning känner sig otrygga på biblioteket, har negativa associationer eller föreställningar om biblioteket och som därmed kanske inte kan få den hjälp de behöver, eftersom de är för rädda för att be bibliotekspersonal om hjälp. Hur hjälper bibliotekspersonal någon som inte vågar fråga om hjälp? Detta är ett dilemma som bibliotekarier måste ta itu med och som forskningen kanske kan bistå med. Inom forskningen kring ​library anxiety utförs många ​user studies med LAS eller andra modifierade skalor som mätinstrument, utformade för att förstå användare och att finna nycklar och verktyg för att kunna nå fram till dem.

Denna uppsats kommer inte fokusera på användarna och vilka faktorer som anses kunna ge upphov till ​library anxiety. Istället vill vi lägga fokus på hur begreppet library anxiety använts inom diskursen och vilka egenskaper som tillskrivits begreppet och dess betydelse vid varje given tidpunkt. I uppsatsen kommer

historikern Reinhart Kosellecks teorier om begreppshistorisk analys att användas för att reda ut hur begreppet har förändrats från sitt ursprung, fram till hur forskningen ser ut vid tidpunkten för denna uppsats. Att Kosellecks teorier lämpar sig i denna kontext beror på att även om begreppet som ord varit intakt sedan begynnelsen, omöjliggör det inte att betydelsen har förändrats. Detta kan vara av värde att analysera då begreppet beforskats alltsedan Mellons lansering men, vad vi kan se, inte gjorts vidare reflektioner om begreppet. Inom forskningen görs användarstudier på specifika grupper, ibland utifrån en specifik kontext, men i regel alltid studenter och deras relation till akademiska bibliotek. Studierna konstaterar alltjämt att ​library anxiety återfinns hos respondenter – från Jiao, Onwuegbuzie och Lichtenstein (1996) till Jan, Anwar och Warraich (2020).

(6)

Stundtals görs det försök att se huruvida faktorer som exempelvis kön, ålder, utbildning, eller kulturell kontext kan ha någon inverkan, oftast med resultatet att det ​inte är faktorer som spelar en avgörande roll (Anwar, al-Qallaf, al-Kandari, & al-Ansari, 2012). I takt med att teknologin ökar på bibliotek görs försök att modifiera betydelsen av ​library anxiety, utan vidare reflektion över vad en ny betydelse isåfall tillför begreppet (Jiao & Onwuegbuzie, 2004; van Kampen, 2004). I artiklarna som ingår i vår studie är det ett konstant fokus på att göra nya studier på nya studentgrupper, där olika förslag om vidare forskning och åtgärder presenteras på bekostnad av att föra forskningen mot de föreslagna åtgärderna.

Genom denna analys är vår förhoppning att öka förståelsen av begreppet och vad det innebär. Enligt Koselleck (2004, s. 90) är det möjligt att begrepp fortfarande innehar betydelser som saknar mening eller relevans för hur verkligheten ser ut. På grund av detta ser vi ett värde att titta på diskursen och dess innehåll, att analysera hur

begreppet faktiskt används, och se hur det har förändrats i relation till sin samtid och det närbesläktade begreppet ​information anxiety.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att ur ett begreppshistoriskt perspektiv undersöka hur begreppet ​library anxiety förändrats över tid. Frågorna vi söker svar på är:

● Hur har betydelsen av ​library anxiety förändrats över tid samt vilka aspekter och variabler läggs till begreppet över tid, vilka försvinner och vilka är stabila?

● Hur ser förändringen av ​library anxiety ut, sett i relation till ​information anxiety?

● Vilken inverkan har de olika mätinstrumenten och skalorna haft på begreppet ​library anxiety och dess antydda betydelse?

Vårt metodval för detta är en innehållsanalys, inspirerad av kritisk diskursanalys. Vi finner att metoden kompletterar det begreppshistoriska perspektivet, samt att det tar hänsyn till både det textnära och artikeln i sig. För att göra en analys har vi valt ut vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 1986 och 2020. Tidsspannet har vi valt för att fånga in begreppet markerar året för dess ursprung fram till tiden kring uppsatsens tillkomst, detta för att bäst se hur den eventuella utvecklingen och sett ut.

(7)

1.2 Avgränsning

Den här uppsatsen är en analys om begreppet ​library anxiety och dess utveckling. Vad vi ämnar studera här är endast begreppets betydelse, hur forskare talar och skriver om begreppet. Vi ämnar inte att studera vilka bakomliggande faktorer som kan utlösa ​library anxiety, vilka som drabbas av eller varför. Även om vi kommer att nämna faktorer och beröra aspekter kring begreppet, är det inte huvudmålet med uppsatsen. Det är endast begreppet i sig, dess betydelse och hur det inom

forskningen skrivs om, som är av intresse för oss i denna uppsats.

1.3 Disposition

Uppsatsen inleds med en genomgång av relevant kunskapsläge vilket kommer ha ett fokus på termer och begrepp som ligger nära ​library anxiety i någon mån.

Därefter följer avsnittet där vi motiverar val av teori och metod, samt en grundlig genomgång av den valda empirin som följs av analysdelen. Analysen kommer att vara uppdelad i tre huvudsakliga teman; bibliotek som institution, ​literacy och 1

informationsteknologi. Dessa teman har valts ut för att de kan sägas representera tre viktiga beståndsdelar av ​library anxiety. Uppsatsen avslutas med en reflekterande diskussion om vad som kan ha upptäckts i analysen, samt våra tankar och förslag till vidare forskning.

I största möjliga mån har vi valt att behålla de engelska termerna i texten såväl som rubriksättning. Detta har vi gjort för att inte förvirra genom att använda egna översättningar och genom att skapa en närmare relation till den faktiska termen.

1 på svenska: ​litteracitet​: begrepp använt för verksamheter som är relaterade till läsande och

skrivande (https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=litteracitet).

Vi noterar i arbetet med uppsatsen att ordet, eller begreppet, expanderats över tid till att innefatta även en digital kontext, och vi utläser ​literacy​ även som kunskaper och förmågor

(8)

2 Kunskapsläge

I detta kapitel introducerar vi det fält som vi anser att ​library anxiety är en del av. Information anxiety och dess besläktade begrepp ​information overload slår innehållsmässigt väldigt nära an till ​library anxiety och är därmed av värde att presentera närmare. Vidare kan ​library anxiety anses uppstå när en person inte har tillräckligt med ​literacies, kunskaper, eller förmågor för att verka i en

biblioteksmiljö (antingen uppfattad eller reell). På grund av detta kommer ​literacy att tillägnas ett särskilt utrymme. Utöver en övergripande förklaring av

huvudbegreppet kommer förgreningar som exempelvis ​information literacy, library literacy och ​transliteracy att beröras.

Eftersom forskningen kring ​library anxiety i stor utsträckning gjorts i USA är också materialet från kunskapsläget i stort hämtat därifrån, men vi kommer nämna vad vi funnit om begreppet ur en svensk horisont. Upplägget i detta kapitel blir en slags sammanlänkande av begrepp som är relaterade till olika ​literacies som förknippas med begreppet ​library anxiety samt andra närliggande begrepp för ångestliknande känslor orsakade av annat än bibliotek. Dessa är inte nödvändigtvis presenterade kronologiskt, utan kan ses mer som hur de är sammanlänkade.

2.1 ​Literacy

1990 gav Robert E. Berkowitz och Michael B. Eisenberg ut boken ​Information Problem-Solving: The Big Six Skills Approach to Library & Information Skills Instruction (1992). Där presenterade författarna sex olika förmågor vilka de ansåg vara nyckeln till att framför allt skolelever kunna ta till sig information genom att exempelvis kunna hantera informationsbärande teknologier under samlingsnamnet the Big6 (Eisenberg & Berkowitz, 1992, s. 2–3). Förmågorna var ​task definition, information seeking strategies, ​location and access,​ use of information, ​synthesis, evaluation (ibid., s. 3–5). Det vill säga att kunna; definiera problemet och identifiera informationsbehovet, avgöra den bästa källan och bemästra sökstrategier, lokalisera information och tillgängliggöra den, utvinna relevant information, organisera information från olika källor och presentera den, samt bedöma resultatet och processen (ibid., s. 3–4).

1991 utkom i USA ​National literacy act of 1991 som definierade ​literacy med individers förmågor att på engelska kunna läsa, skriva och prata samt att förstå och lösa problem på en nödvändig nivå för att kunna fungera i samhället och i arbetet för att kunna nå egna mål och utveckla individens kunskaper och potential

(https://www.govinfo.gov). Här innefattar ​literacy mer än den traditionella betydelsen, som kan förklaras som läs- och skrivkunnig, där exempelvis uttrycket technology-based learning environments (ibid.) anger en mer mångfacetterad innebörd av begreppet ​literacy.

(9)

2.1.1 ​Information literacy

Enligt Shirley J. Behrens är ​information literacy ett abstrakt koncept, en metaforisk fras som inte kan ses bokstavligt och kan vara svårtolkat (Behrens, 1994, s. 309). Behrens (1994) gjorde en historisk tillbakablick på konceptet ​information literacy i en amerikansk kontext från 1970-talet till tiden kring artikelns publicering och fann att konceptet ändrats och expanderats över tid (Behrens, 1994, s. 311). Från

sjuttiotalets tankar om att informationshantering skulle komma att bli mer komplicerad och mängden information bli större men där inga kunskaper kring konkreta förslag fanns eller förmågor identifierades för människor att kunna hantera information (ibid.). Till de tidiga nittiotalets konstaterande av att förmågor att hantera information krävs – att det är avhängt bland annat sociala faktorer och att inte ha förmågor att hantera information som spär på exempelvis oförmågan att läsa och skriva (ibid., s. 318). Behrens tar också upp bibliotekariernas betydande roll i att förmedla information och folkbibliotekens utbildande roll kring medborgares information literacy (ibid., s. 318–319). Behrens tar även upp en rapport från 1989 gjord av ​American library association (ALA) (​American Library Association Presidential Committee, s. 6, refererad i Behrens, 1994, s. 319).

1997 tillsatte ​Association of college and research libraries (ACRL) i USA en utredning om huruvida det vore möjligt att göra tillägg i ett dokument från 1987, Model Statement of Objectives for Academic Bibliographic Instruction, vilket var riktat till bibliotekspersonal hur de instruerar användare gällande exempelvis hur och var information söks och hur bibliotekets resurser används (http://www.ala.org/ acrl/standards). Gruppen som gjorde utredningen, bestående av tio personer från olika ​college- och universitetsbibliotek i USA, kom bland annat fram till att titeln på dokumentet skulle mer förknippas med dokument och att som en del i det livslånga lärandet ge användaren instruktioner att på egen hand kunna söka information och kritiskt granska den, oavsett var eller i vilket format informationen kommer (ibid.). Den reviderade titeln blev; ​Objectives for Information Literacy Instruction: A Model Statement for Academic Librarians (ibid.).

ALA släppte i januari 1989 en rapport (http://www.ala.org/acrl/publications), som vi nämnde tidigare att Behrens (1994) tog upp, om vikten av att kunna hantera

information bland individer i USA i en tid – så kallad ​information age – av snabbt växande informationsflöde i samhället. Rapporten beskriver en nödvändighet av att kunna hantera information och använda sig av teknologin som informationen förmedlas genom för att kunna ta del av samhället som gör sig mer och mer beroende av information och teknologi (http://www.ala.org/acrl/publications). Rapporten beskriver också ​information literacy som en överlevnadsförmåga i den information age som pågår (ibid.). Vidare nämner ALA att folkbibliotek, med sitt uppdrag, måste ha en nyckelroll i att utbilda medborgarna inom nämnda ​literacy för att de ska kunna möta kraven från dagens informationssamhälle, att folkbibliotek traditionellt haft en utbildande roll och som förmedlare av kunskap och information (ibid.). ALA menar att många ​literacies utöver ​information literacy krävs, bland

(10)

andra ​computer literacy och ​cultural literacy, för att möta flodvågen av information och att de ​literacies som tidigare krävdes nu är otillräckliga (ibid.).

2.1.2 ​Library literacy

Under rubriken 2.1.1 tog vi upp instruerande bibliotekarier i biblioteksrummet. Idén med ​bibliographic instruction eller ​library instruction (ungefär

biblioteksinstruerande, vår övers.) är begrepp som vi iallafall kan härleda till 1880 då Otis H. Robinson (1880) och Justin Winsor (1880), professorer och verksamma vid biblioteken på universiteten Rochester respektive Harvard.

Winsor skriver om hur bibliotekarien blir en lärare i att för studenten och lärarkåren visa på bibliotekets värld av böcker och menar vidare att biblioteket kan utgöra en resurs som hjälper där böckerna fallerar och stöttar där de vacklar (Winsor, 1880, s. 7–8). Vidare skriver Winsor att bibliotekarien ska vara vägledare för studenten och bidra till dennes förståelse för biblioteket (ibid., s. 9). Robinson menar att tiden är förbi då en bibliotekaries främsta uppgift är att samla och bevara böcker (Robinson, 1880, s. 15). Vidare skriver Robinson om hur de på universitetet i Rochester arbetat med åtta metoder med syftet att reformera, samt göra biblioteket attraktivt och mer lättanvänt (ibid., 1880, s. 16-27).

Vad vi kan se verkar begreppen ​Library orientation, ​Academic library orientation, Library instruction, Academic library instruction, ​Bibliographic instruction, samt Library use beforskats och debatterats en hel del på 1970-talet fram till mitten av 1990-talet, men till en stor del av bibliotekarier från olika bibliotek (Rader, 1974; 1995). Vi sammanfattar dessa begrepp med en ungefärlig översättning,

biblioteksinstruerande, att bibliotekspersonal lär ut bland annat hur användaren orienterar sig i biblioteket, använder dess resurser och hur samlingen är inordnad. En möjlighet till att debatten kring ovan nämnda begrepp fördes synligen främst av bibliotekarier under denna period, kan vara att de är så verksamhetsnära att bidrag från bibliotekspersonal är befogad även i tidskrifter förknippade med forskning.

Patricia B. Knapp (1956) skrev på 1950-talet om studenter och behovet av att bibliotekspersonal instruerar studenterna kontinuerligt på ett bra sätt, mer än initialt den första tiden på college eller universiteten när allt annat också är nytt, så

studenten lär sig använda biblioteket för att bli självgående. Knapp (ibid.) skriver också att diskussionen om ett mer utökat program för biblioteksinstruerande, kring biblioteksanvändning för studenter vid tiden för hennes artikel, hade pågått i närmare tjugo år.

Vid tiden kring 1980 har vi sett artiklar med begreppet ​library literacy, speciellt ur den vetenskaplig tidskriften ​RQ (​Reference Quarterly, sedermera ​Reference & User Services Quarterly (https://www.jstor.org/journal/rq)). En av de bibliotekarier som författat artiklar om ​library literacy kring denna tiden är John Lubans Jr. Lubans

(11)

skriver bland annat om vikten av att ett större grepp och bättre fokus måste införas beträffande instruktioner gentemot användarna, då det oftast verkar vara enskilda insatser på enskilda bibliotek med exempelvis instruktioner kring

biblioteksanvändning (Lubans, 1980, s. 325–326). Lubans nämner Patricia B. Knapp som en pionjär inom ​library instruction och lyfter fram, utifrån tidigare studier, vikten av att bibliotekarier exempelvis inom universitetsbibliotek etablerar en stark sammanhållning med lärarna för att sammanställa och genomföra program för ​library instructions (ibid., s. 327).

En sak som Lubans lyfter fram är spänningen hos bibliotekspersonal sinsemellan, boundary personnel (ibid., s. 328). Att det inom organisationer är oklart hur arbetsuppgifter ska fördelas och i detta fall att bibliotekarierna hellre verkar välja, eller blir uppmanade av någon, att fokusera på boksamlingen istället för

referenssamtal eller att instruera om biblioteket (ibid.). Lori Arp och Lizabeth Wilson skriver också om fenomenet på universitetsbibliotek, att bibliotekarier jobbar enbart med sitt respektive specialområde, ​functional silos (Hammer & Champy, refererad i Arp & Wilson, 1995, s. 297), som hindrar idén om ett användarcentrerat bibliotek genom att personalen inte öppnar sig för nya

arbetsuppgifter som är grundade i biblioteksbesökarnas behov (Arp & Wilson, 1995, s. 298–299).

2.1.3 ​Transliteracy

Det finns ett begrepp som fångar upp människors förmågor att hantera olika

literacies och redskapen eller materialen informationen förmedlas i. ​Transliteracy är ett relativt nytt begrepp som beforskats bland annat av Thomas, Joseph, Laccetti, Mason, Mills, Perril och Pullinger (2007). Thomas et al. (2007, opag.) menar att vi de senaste decennierna lever i en värld av multipla medier som ställer multipla krav på oss och som därmed innebär att vi måste bemästra multipla ​literacies för att vi ska kunna få fram och förstå informationen däri. Vad Thomas et al. (ibid.) menar är att konceptet ​transliteracy inte är något nytt i sig, eftersom människan i alla tider har fått använda sig av olika förmågor vid olika situationer. Thomas et al. (ibid.) vill att ordet ​literacies skall lyftas från den traditionella associationen, med förmågan att förstå skriven text, till att innefatta fler förmågor rörande förståelser hur information kommuniceras oavsett medium. Thomas et al. (ibid.) beskriver ​transliteracy som förmågor att läsa, skriva och interagera över många plattformar, verktyg och medier som är informationsbärare. Själva ordet ​transliteracy härrör från pluralformen transliteracies vilket, enligt Thomas et al. (ibid.), myntades av Alan Liu 2005. Liu startade ett projekt 2005 på University of California, USA, med syftet att genom ett tvärvetenskapligt synsätt via humaniora, social- och ingenjörsvetenskap studera människors förmågor kring ​online reading – att tolka digital text och att förstå hur den kan tas fram (http://transliteracies.english.ucsb.edu). Målet var att förstå ​online reading genom alla dessa vetenskapliga fältens aspekter för en holistisk bild, inte

(12)

enbart kring att studera utifrån de separata vetenskapliga fälten som exempelvis de teknologiska aspekterna.

Vidare skriver Thomas et al. (2007, opag.) att livsvärlden i ​transliteracy är högst subjektiv, mångskiftande och komplicerad och att den uppstår i utrymmet där olika saker möts, blandas och överlappar – ett mellanrum som också påverkas av sociala och kulturella aspekter. Thomas et al. (ibid.) ger ett exempel på att en uppladdad bild på en sida på internet inte är enbart en uppladdad bild på internet, utan kan förstås ur ett användarperspektiv som en sammanbindare av användarens kunskap om datorer, om internet, den aktuella sidan bilden är uppladdad på, bildens syfte, osv. Dualiteten i ​transliteracy, där ​trans står för ​literacies att kunna förstå multipla medier och ​literacy är den specifika ​literacy som krävs för att förstå informationen som kommuniceras i enskilda medie, menar Thomas et al. (ibid.) kan hjälpa till att förstå kommunikation både diakront – utvecklingen över tid, samt synkront – i samtiden.

Det finns här kopplingar till ​information anxiety, i den mening att ​transliteracy sker i utrymmena mellan olika ​literacies som med ​information anxiety kan jämföras med, som Wurman (1989, s. 34) skriver, att känslor uppstår i det svarta hålet mellan data och kunskap. Även, som Kuhlthau (1988) beskriver i sin sexstegsmodell för informationssökning, att fokus ligger på något mer än själva teknologin där

informationen finns utan också på de som söker information och deras känslor under informationssökningsprocessen och där kopplingen till ​transliteracy finns vid användarens ​literacies och förmågor.

2.2 ​Information anxiety

Carol C. Kuhlthau (1988) utvecklade en sexstegsmodell som beskriver en

sökprocess och tankar och känslor som informationssökaren har och upplever i och mellan de olika stegen, modellen innehåller även beskrivning av åtgärder som kan sättas in för att få informationssökaren till nästa steg. Ångest nämns som en av de känslor som kan uppstå i de olika stegen, beroende på informationssökarens framgång i sökprocessen. I sin studie fick ​high school-elever, med varierande library skills, tilldelade sig sökningsuppgifter som skulle utföras på ett bibliotek (Kuhlthau, 1988, s. 232). Resultaten utifrån de sex olika stegen visade på att eleverna upplevde känslor i ett steg eller mellan två olika steg med en hög nivå av ångestkänslor kopplades till en låg nivå av att kunna använda sig av resurserna i ett akademiskt bibliotek (ibid.). I informationssökningsprocessen drar Kuhlthau paralleller till Mellons (1986) term ​library anxiety, som beskriver en brist på att förstå exempelvis bibliotekets resurser, genom att konstatera att ångest även kan uppstå och ses som en inneboende karaktäristika för en sökningsprocess (Kuhlthau, 1988, s. 232). Vidare skriver Kuhlthau att ​library anxiety också kan uppstå och relateras kring ett för informationssökaren uppståndet problem med information (ibid.).

(13)

Kuhlthau menar att Nicholas J. Belkin identifierade bristfälligheter i kunskap som luckor, felaktigheter eller något som är osammanhängande och att likheter finns till informationssökningsprocessen genom att beroende på individens förkunskaper kan olika sorters bristfälligheter visa sig och kan ge upphov till ångestkänslor (1988, s. 233). Belkin, Oddy och Brooks (1982, s. 62) skriver om detta fenomen som kallas för ​anomalous state of knowledge (ASK); att ett informationsbehov springer ur en identifierad bristfällighet i en människas kunskap och där denne inte kan precisera vad som krävs för att lösa bristfälligheter. I detta glapp kan negativa känslor uppstå.

2.2.1 ​Information anxiety enligt Richard S. Wurman

Richard S. Wurman (1989, s. 34) beskrev i sin bok ​Information anxiety från 1989 att uppkomna känslor av ångest kring information uppstår när informationen som hittats inte uppfyller vad vi vill få reda på eller behöver veta. Likheten med Belkin, Oddy och Brooks’ (1982) ASK anser vi som ganska stor. Wurman ser att

information anxiety bildas och frodas när glappet mellan vad vi vet och vad vi tror att vi borde veta blir större och han kopplar det till hur det existerar en övergripande kultur som är oförlåtande mot okunskap (1989, s. 54). Detta leder till att människor, istället för att omfamna sin okunskap och försöker lära sig något nytt, försöker gömma sin okunskap. Med andra ord; istället för att ställa frågor och på så vis främja sin egen bildning och fylla de luckor man kan tänkas ha, undviker man att ställa frågor och stannar kvar i sin okunskap som då riskerar att ackumuleras och bli till ångest.

Just bibliotekarier är en grupp vars yrkesroll består mycket av att besvara frågor och kan då ses tillhöra den tredje ringen i Wurmansfem informationsnivåer (1989, s. 42–44). Wurmans fem informationsnivåer behandlar information som en person utsätts för i skalan inifrån och ut. Enligt Wurman (ibid.) handlar nivå ett om intern information (information från våra egna kroppar); nivå två om

konversationsinformation (formell och informell information utifrån samtal); nivå tre referensinformation​ (systembärande information och referensmaterial); nivå fyra nyhetsinformation (information sänd från diverse medier); och nivå fem som är kulturell information (övergripande information som handlar om ens uppfattning om världen och civilisationen i stort). ​Information anxiety kan drabba en person på samtliga av dessa nivåer och det kan bero antingen på för mycket information eller för lite information (ibid., s. 44).

Nivå tre, som handlar om referensinformation, kan vi koppla till bibliotekarieyrket då en stor del av yrkesuppdraget innefattar att bistå med referensmaterial och systembärande information. Om det är som Wurman påstår; att vi har ett

samhällsklimat, en övergripande kultur som är oförlåtande mot okunskap och som straffar den som avslöjar sin okunskap, är det inte orimligt att se bibliotekarien som ett ångestframkallande objekt eftersom de kan uppfattas syna ens okunskap om exempelvis frågan är dåligt formulerad.

(14)

Wurman anser inte heller att det nödvändigtvis är ​mängden information som har ökat, utan att det egentligen bara är teknologin som ökat ​tillgängligheten till informationen (Wurman, s. 294). Därtill har gränsen mellan data och information blivit allt mer suddig (ibid., s. 37). Wurman ser data utan kontext som något tämligen värdelöst och som egentligen bara spär på utflödet av icke-information (ibid.). Om data sätts i kontext, kan det bli meningsfullt, men fram tills dess är datan bara en del av bruset som användare måste vada igenom för att nå det de egentligen vill finna. Denna icke-information är vad Wurman anser som det som egentligen definierar informationstidsåldern (ibid., s. 38). Bruset och sorlet fördunklar övrig information och gör det svårt att veta om den önskade informationen

överhuvudtaget existerar.

Dessa situationer – att inte förstå information, att inte veta om informationen finns, att inte veta var man ska leta – är några av de huvudsakliga situationer som Wurman identifierar som huvudorsaker till ​information anxiety (1989, s. 44). De andra är känslan av att otillräckligt förstå all information och att veta exakt var informationen finns men inte kunna nå den (ibid.). Wurman skriver att vi är omgärdade av

referensmaterial men om vi inte har förmåga att nå dem, om vi exempelvis varken vet vad det heter eller hur det stavas, eller om vi inte kan formulera en fråga, är detta material endast information som ger upphov till ångest (ibid., s. 45).

En biblioteksmiljö exempelvis kan ge upphov till ett flertal av dessa känslor. Dock, som Wurman varit inne på, ger teknologin fler kanaler och möjligheter att nå information. Bibliotek behöver inte vara den första anhalten för att nå

referensmaterial. Wurman skriver om ​data literacy som en framväxande ​literacy att behärska i den informationsmiljö som tar sin början vid tiden för när Wurman skrev sin bok (1989, s. 296).Vetskapen om att all din önskade information finns tillgänglig i en dator bara några knapptryck bort, men att inte ha en aning om hur du hanterar datorn eller informationen däri, kan tänkas ge upphov till frustration och framkalla ångest som kan liknas vid ​information anxiety.

2.2.2 Teknologi och ​information anxiety

Kring en tid då datorerna i större utsträckning började användas som arbetsredskap skrev Alvin Toffler (1971) i ​Future shock om förändringarnas vindar som blåste över västvärlden. Toffler talar om det i termer som “förändringarnas sjukdom” (1971, s. 12). Detta ska inte missförstås med att Toffler själv var en digital

misantrop, utan att han såg en reell påverkan för människor som inte var förberedda på den kulturella krock en sådan förändring faktiskt innebär. Datorer som nya arbetsredskap innebar att mängden information en människa behöver processa skulle överstiga den tidigare normen.

Vilket system som helst, mänskligt eller teknologiskt, som utsätts för ett

(15)

och här är människor på intet vis exkluderade (Toffler, 1971, s. 320). När mängden information ökar, ökar också mängden val en människa kan nödgas göra. Toffler ser här en stark korrelation till hur ångestkänslor också ökar (ibid., s. 326). Toffler identifierar fyra varianter av “framtidschocksoffer”; förnekaren, specialisten, bakåtsträvaren och överförenklaren (ibid., s. 326–329). Dessa typer yttrar sig på olika vis men samtliga har det gemensamt att de undviker hantera de förändringar som sker, vilket i sin tur kan göra effekterna av förändringskrocken större när dessa försvarsmekanismer inte längre håller.

Förändringar som inte bara anses positiva och där ett par av de negativa aspekterna anses vara människors ovilja till anpassning och svårigheter att ta sig an den nya tekniken, skriver även Anne L.Powell om i en översikt av begreppet ​computer anxiety (2013, s. 2338). Här känns flera av Tofflers framtidschocksoffer igen, men framförallt kan oviljan till anpassning kopplas till både förnekaren och

bakåtsträvaren. Powell delar in det som föregås av ​computer anxiety i olika kategorier som exempelvis ålder, personlighet och utbildningsnivå (ibid., s. 2339, 2365–2372). ​Computer anxiety är exempel på ett begrepp på ångestliknande känslor som uppstår vid interaktion med teknologiska redskap om inte användaren har de literacies som krävs för att hantera en dator vilket, som vi nämnde tidigare, Wurman under slutet på 1980-talet flaggade för skulle komma bli viktigt att behärska i en framtida informationsmiljö.

I en artikel från 1983 undersöker Frideres, Goldenberg, Disanto och Fleising (1983) individers attityder och reaktioner gentemot vanliga teknologiska innovationer under ett begrepp de kallar ​technophobia. Begreppet avser en rädsla eller misstro för teknologi och apparater, som för individen kan utvecklas till en fobi. Frideres et al. (1983) menar att en fobi, hellre än ångestkänslor, uppstår beroende på hur

närvarande objektet för fobin är och beroende på hantering av yttre istället för inre faktorer. Men Frideres et al. (ibid.) betonar att ångest kan uppstå beroende på hur mycket eller lite individen utsätts för sin fobi och skriver att fenomenet har iallafall beforskats sedan 1950-talet. Vidare presenterar artikelförfattarna fem hypoteser på faktorer för ​technophobia som prövas i undersökningen; kön, religiositet, social status, storlek på samhället individen bor i, samt ålder. Kring tiden för

undersökningen menar artikelförfattarna att vissa yrken kräver ett omfamnande av ny teknik, men många kan klara sig genom livet med att enbart bemästra “primitiv” teknik (Frideres, et al., 1983, s. 383–385). Undersökningen bestod av en mängd beskrivna situationer där respondenterna skulle beskriva mängden rädsla de uppbådade kring samt om situationen dessutom var upplevd (ibid., 387–389). Instrumentet för undersökningen var den 43 gradiga likertskalan, ​the technophobia scale, som utvecklades 1981 av Gardiner (ibid., s. 385).

(16)

Ett utfall i resultatet utifrån Frideres et al. (1983) hypoteser vi fann intressanta var att gruppen “äldre” inte hade lika hög nivå av uttryckt fobi som de “yngre”, vilket Frideres et al. funderade på möjligen berodde på att de yngre under sin livstid kan komma att vara med om en stor teknologisk utveckling och att den framtida teknologiska utvecklingen inte i samma utsträckning tas emot lika lätt som den mottagits tidigare (Frideres et al., s. 391). Detta är något som går lite stick i stäv med vår samtid när vi talar om den digitala klyftan, där ålder talas om som en av anledningarna till klyftan.

Frideres et al. sammanfattar att i populärkulturen har ny teknologi ofta förknippats med rädslan att teknologin ska ta över och författarna ställer sig frågan huruvida människor, i takt med en dramatisk ökad teknologisk framfart, känner sig övergivna, överkörda eller hotade av teknologin, samt konstaterar att ​technophobia är en social faktor som måste hanteras när ett samhälle medverkar i och bidrar till en teknologisk revolution (ibid., s. 383–384, 392).

2.2.3 ​Information overload

Sociologen Alfred McClung Lee skrev 1950 om hur människor i efterkrigstidens USA skulle kunna stå emot propaganda som inte är av intresse för individen och om betydande faktorer som behövs ta med för att analysera propaganda (s. 56, 58–59). Dessa faktorer utgjordes exempelvis av; bedömning av materialet – vilket kan påverkas av om avsändaren exempelvis är en auktoritet, samt värdet av att använda sig av objektiv data vid analys (Lee, 1950, s. 58–59). Dessa exempel på faktorer ser vi är av värde att ha i beaktande även när det kommer till individers förmåga att kunna hantera ​information overload.

Toffler menar att ​information overload uppstår när en människa är oförmögen att hantera all inkommande information och systemet (läs: människan) havererar. Toffler ser att detta fenomen speciellt uppstår vid teknologiska skiften.

Medieforskaren Marshall McLuhan var samtida med Toffler och de delade i vissa aspekter uppfattning. McLuhan ser att spänningar, och i viss mån skador, uppstår när teknologier och upplevelseformer försöker existera sida vid sida (1969, s. 362). McLuhan menar att människan är en vanevarelse, vilket innebär att hon vänjer sina sinnen till en specifik tillvaro. När ny teknologi ruckar på samhällets status quo, minskar samspelet mellan sinnena och de som drabbas hårdast är de som saknar känslan för denna dynamik (McLuhan, 1969, s. 354). McLuhan ser dock inte detta som en unik företeelse vid tidpunkten för sin bok, utan såg sin samtids förändring som likvärdig den förändring som skedde efter Gutenbergpressen.

En annan forskare som också här åskådliggjort förekomsten av fenomenet information overload genom historien är historikern och professorn Ann Blair (2003; 2010). Blair ser inte informationstidsåldern och dess medföljande

(17)

varit ett faktum (2010, s. 1). Varje generation kanske uppfattar det som ett nytt fenomen som drabbar just dem och samhället av idag kanske har en större mängd som florerar än tidigare, men principen är fortfarande densamma (Blair, 2010, s. 3). Lite som att varje generation ser någon form av undergång komma just i deras livstid, tänker vi.

Känslorna, resonemangen och hur man ska hantera överflödet, allt går igen som cykler. Termerna som förr användes var kunskap och läromässighet (vår översättning av Blairs term ​edufication) men den underliggande betydelsen är information – detta är ett exempel av en synkron analys i stil av Kosellecks teorier om begreppshistorisk analys, vilken vi kommer att förklara vidare i uppsatsens teoriavdelning. Till skillnad från McLuhan och Toffler ser inte Blair att det direkt funnits en tidpunkt där informationsmängden anses överkomlig till övermäktig, utan att det är en konstant växelverkan mellan ett uppfattat överflöd och att komma på metoder att hantera detta överflöd.

Blair skriver om hur dåtida filosofiska giganter – som Francis Bacon och René Descartés – beklagade sig över tillgången av alldeles för mycket böcker, om hur omöjligt det faktiskt är att hitta något av värde och att det nästan vore bättre att göra sig av med litteratur för att kunna börja om igen (2010, s. 5). Läsningsstrategier utvecklades, som kunde variera beroende vilket som var syftet med läsningen (Blair, 2003, s. 13). Likaså började uppslagsverken nu bli mer vanliga, vars syfte inte var att läsas från pärm till pärm utan för att kunna göra en konsulationsläsning (Blair, 2003, s. 17).

Vad Blair ser är hur information samlas för att kunna bli mer hanterbar. Uppslagsverk och bibliotek organiserar informationen så att läsaren ska kunna komma åt önskad information utan att behöva känna sig överhopad av information. Blair kallar det för prelingvistisk ​information management, och anser att det informationsöverflöd vi har i vår samtid är jämförbart det överflöd som skedde i renässansens dagar (Blair, 2010, s. 2, 11). Inte i konkreta siffror, men i den allmänna hanteringen av överflödet och de samhälleliga förändringarna som blev en effekt. De lässtrategier som utvecklades då lever i kvar i vårt nutida samhälle, de har bara nått en annan nivå i den digitala miljön. Innebörden av ​literacies har ändrat skepnad i takt med teknologin, som kräver nya förmågor och tekniker av människan.

I en kolumn från 1990 i ​Library Journal skriver Carol Tenopir, med Wurmans ovan nämnda bok som bakgrund, hur bibliotekarier bidrar till problematiken kring information overload med sin serviceanda, genom strävan att förse användarna med det bästa ur bibliotekens stora samlingar (Tenopir, 1990, s. 62). Detta överflöd av information, skriver Tenopir, har genom tekniken blivit överväldigande och Tenopir använder begreppet ​online information anxiety när hon beskriver internets kapacitet som källa för information (ibid.). Men Tenopir skriver också att tekniken kan ses som en lösning på problematiken kring informationsöverflöd genom sökverktyg och databaser där bibliotekarierna också blir problemlösare för användaren, genom att

(18)

kvalitetssäkra, analysera och presentera relevanta databaser där informationen hämtas ifrån (ibid., s. 62–63). Detta för att minimera risker för användarna att uppleva ​information anxiety då Tenopir menar, i aspekter gällande anledningar till information anxiety, att för mycket information eller data är sämre än för lite och att data inte blir information liksom informationen inte blir kunskap förrän användaren förstår (ibid., s. 62).

Nicholas Carr skriver om “läsningseffektivitet”, hur människor ytläser mer när de browsar på olika webbsidor för att snabbare hitta den information som de önskar (2011, s. 137). Oavsett om man anser ytinläsning som positiv eller negativ är det ingenting nytt, utan liknar de strategier Francis Bacon förespråkade för över fyrahundra år sedan (Blair, 2003, s. 13). Vad Carr ser som en större skillnad är graden på ​multitasking som idag återfinns bland de som läser digitalt (och för den delen analogt) (2011, s. 140). Det är en kunskap och förmåga som har många positiva aspekter och de som bemästrar den ​literacyn har anpassat sig väl till den informationsvärld som är rådande. Dock ser Carr också hur forskning kan påvisa ett negativt samband, de läsare som ägnar sig åt ​multitasking blir också lättare

distraherade från informationen de syftar ta till sig (ibid.). Just distraktion är något som internet för med sig naturligt, enligt Carr (ibid., s. 131). Genom att byta fokus på olika uppgifter adderar det till den kognitiva bördan, vilket ökar risken för att antingen missförstå eller missa inkommande information (ibid., s. 133).

2.3 ​Computer-, math-

och ​test anxiety

Vad vi sett, under arbetet med kunskapsläget, finns det en mängd andra praktiker som kan framkalla ​anxieties, ångestliknande känslor, än exemplen vi gått igenom ovan. Många gånger kan de vara av specifik karaktär som nästan är mer likt uttryck snarare än beforskade fenomen och erkända begrepp. Vi tänkte nämna ett par nedan som vi funnit av intresse och relevans i jämförelse med ​library anxiety.

Library anxiety-begreppets grundare Constance A. Mellon (1986) anger boken Overcoming math anxiety av Sheila Tobias (1978) som referens i sin kvalitativa studie. Mellon refererar till en bok av Tobias från 1980, men den första utgåvan av boken vi hittar är från 1978. Tobias’ (1978) bok tar upp studenters olika känslor kring matematik och menar att hinder för att unga kvinnor ska uppmuntras att bli bra på matematik måste undanröjas för att inte dålig självkänsla ska infinna sig, Tobias (1978) har ett feministiskt perspektiv och utgår ifrån användaren i sin bok.

Ett begrepp som kan jämföras med ​math anxiety är enligt Sievert, Albritton, Roper och Clayton (1988) ​computer anxiety, vilket kan beskrivas som känslor som uppstår kring en individs rädsla för att interagera med datorer (1988, s. 244). Under rubriken 2.2.2 tog vi upp Powells översikt av ​computer anxiety och vi har i Sievert et al. (1988) hittat en artikel om begreppet med biblioteksanknytning.

(19)

Sievert et al. undersökte ​computer anxiety hos bibliotekspersonal på akademiska bibliotek i USA och fann att allt från motstånd i att ta till sig ny teknik, ovilja att lära sig och föreställningar kring datorer inte bara kunde skapa ​computer anxiety hos individerna, utan också påverka kollegiet negativt i en tid då digitalisering av exempelvis bibliotekskatalogen krävde av personalen ett anammande av ny teknik (1988, s. 245, 251). Undersökningen var enligt författarna den första i sitt slag utförd med personal från akademiska bibliotek. På samma tema skrev Patricia Galagan 1983 en något humoristisk artikel om känslor som exempelvis ångest, rädsla och motstånd som biprodukter i möten med ny teknik i allmänhet och datorer i synnerhet (1983, s. 57, 59–60). Galagan (ibid.) menar att träning i datorvana och lektioner kring datoranvändning kan vara en lösning på den ångesten.

Test anxiety är ett begrepp som beforskats sedan, vad vi funnit, början av 1950-talet. Det kan ungefär förklaras som skolelevers upplevda känslor i samband med, eller under, provtillfällen som elevens beskrivna tillstånd triggas av (https://adaa.org/). Detta kan i förlängningen för studenten leda till att självkänslan mäts i förhållande till testresultat (ibid.). Studenten kan komma förberedd inför provtillfället, men väl i den situationen kan en form av prestationsångest infinna sig och överskölja allt (ibid.). Grunden för begreppet ​test anxiety lade vad vi kan se Seymour Sarason och George Mandler, båda professorer i psykologi, med två artiklar från 1952 (Mandler & Sarason, 1952; Sarason & Mandler, 1952).

Mandler och Sarason (1952) samt Sarason och Gordon (1953) utvecklade ett slags självreflekterande test eller frågeformulär, ​the test anxiety questionnaire, där studenter skulle beskriva upplevda känslor under och runt provsituationer. Huruvida detta frågeformulär också genererade negativt upplevda känslor hos studenterna har vi inte kunnat hitta någon information om. Däremot har vi här ett exempel på ett diakront perspektiv då vi ser likheter med upplägget av detta test i jämförelse med mätinstrument, skalor, för ​library anxiety decennier senare. Exempelvis Bosticks Library anxiety scale (LAS), där Bostick (1993) ville mäta studenters upplevda känslor i bibliotek och i biblioteksrelaterade situationer.

2.4 Från en svensk horisont

Vi tänkte här kort nämna vad vi hittat från Sverige gällande begreppet ​library anxiety, ibland benämnt “biblioteksångest”. Vid våra sökningar har vi noterat en artikel i tidskriften Biblioteksbladet från 2002 av bibliotekarien Christer

Hermansson (http://biblioteksbladet.se/) och en bok från 2008 av samma författare (Hermansson, 2008) där han sammanställer sina tidigare publicerade texter mellan 1989 och 2007.

I en broschyr från 2008 utgiven av Svensk biblioteksförening, ​Reflektioner kring bibliotekens utveckling, konstateras det av ett av föreningen inrättat utvecklingsråd att bibliotekets tillgänglighet kan tänkas öka om biblioteken arbetar för att undanröja

(20)

de barriärer som finns för att använda dem (Svensk biblioteksförening, 2008, s. 8–9, 12). Vidare står det att biblioteken (vår anm.: ej bibliotekspersonalen) ha i åtanke att många människor kan ha biblioteksångest kopplat till bilden av biblioteket samt bekämpa den internjargong som skapar avstånd till användarna.

Vi hittade även en magisteruppsats från 2002, gjord av Cecilia Herdenstam (2002) vid Högskolan i Borås. Vad vi kan se är det den helt klart mest ambitiösa ansatsen till att undersöka studenters upplevelser av library anxiety kring ett

universitetsbibliotek i en svensk kontext. Uppsatsen riktar in sig på Uppsala

universitetsbibliotek, Carolina Rediviva, och författaren utför under år 2000 en egen undersökning på studenter som, med liten modifikation (Herdenstam, 2002, s. 45–46), vad vi kan utläsa grundar sig på Bosticks LAS. Herdenstam fastslår att barriärerna studenterna upplever beror till stor del av exempelvis biblioteksrummet och bibliotekspersonalen, men även en upplevelse av underlägsenhet gentemot andra studenter i biblioteket (2002, s. 66–68). Dessa barriärer menar Herdenstam kan mildras genom en tillvänjning av att röra sig i biblioteket utan att söka

information, att studenterna med tiden blir mer självsäkra i sin akademiska kontext, samt att våga närma sig personalen då mycket kan vara en föreställning hos

studenten om hur personalen kommer att interagera (ibid., s. 67–68, 93). En aspekt vi fann intressant var att en gemensam nämnare för de som inte upplevde

ångestkänslor var att de kom från Uppsala, alltså var upplevelserna att vara ny student i en ny stad en faktor för upplevd biblioteksångest (ibid., s. 93).

Vad vi funnit genom våra sökningar, även bland generella sökmotorer, är att det framstår som ett skralt utbud av material kopplat till ​library anxiety i Sverige. Vi tänker att begreppet möjligen kan ha debatterats mer än beforskats. Vi kan se den lilla noteringen i broschyren ​Reflektioner kring bibliotekens utveckling, från en intresseorganisation som Svensk biblioteksförening, som ett resultat av något slags uppmärksammande av begreppet under 2000-talets första årtionde. I övrigt ser vi Herdenstams (2002) magisteruppsats som det stora bidraget i sammanhanget. Men angående ​begreppet i en svensk kontext, utifrån metoden för vår uppsats, är

materialet vi hittat för tunt för oss för att utläsa någon eventuell diskursändring eller om någon gör anspråk att föra diskursen och begreppet i någon speciell riktning.

(21)

3 Teori

Då denna uppsats syftar till att undersöka hur begreppet ​library anxiety förändrats över tid – hur det har använts, vad termen innefattat, hur det har talats om, etc. – använder vi oss av Reinhart Kosellecks teori om begreppshistorisk analys, begriffsgeschichte. Kosellecks forskning har framför allt varit på politiska och sociala begrepp och dess betydelse för den tidens rådande samhällsdebatter. Olika kulturella och politiska kontexter samt olika tidsperioder kan ha medfört att ett begrepps betydelse fluktuerat, och genom att studera denna föränderlighet kan nya perspektiv på termen eventuellt fås (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 180). Även om Kosellecks fokus låg inom sociopolitisk historia utesluter det inte att teorin även går att tillämpa inom andra vetenskapliga diskurser, som biblioteks- och

informationsvetenskap (ibid., s. 181). Exempelvis skriver Koselleck (1998) om hur begreppet äktenskap har förändrats, även om ordet i sig är intakt har dess faktiska betydelse förändrats både explicit och implicit.

Koselleck (2002, s. 5) anser att ett ord eller begrepp sällan är detsamma från dess ursprung till nutid eftersom samhället genomgår en kontinuerlig förändring, detta innebär att begreppen ändras i takt med de politiska och sociala upplevelserna. Därmed inte sagt att de är avhängiga varandra, men det sker någon form av synkron utveckling som inte går att förneka – just begreppet synkront, och dess

syskonbegrepp diakront, kommer vi att få anledning att återkomma till senare. På grund av detta är Koselleck av åsikten att alla begrepp måste studeras inom ramarna av den samtid som begreppet används i (Koselleck, 2004, s. 80). Genom en nära analys av själva begreppet kan nya aspekter identifieras som kan vara relevanta för vidare forskning.

Koselleck nämner att begreppsbetydelser som försvunnit och ersatts av nya fortfarande kan vara ett intressant studieområde i sig, betydelser som överlappat varandra och betydelser som har bestått över tid likaså (ibid, s. 84). För den delen är nya betydelser lika mycket av studievärde som äldre eftersom de också är en produkt av sin tid. Nuet existerar endast just i stunden och allt efter det tillhör historien, varvid det också kan studeras (Koselleck, 2002, s. 114).

Frågan som en ställer sig vid begreppsanalys är, enligt Koselleck, till vilken grad den aktiva betydelsen av ett ord har varit densamma (Koselleck, 2004, s. 80)? För att illustrera detta kan vi återgå till exemplet om äktenskap. Äktenskap som fenomen har existerat längre än vad begreppet har, så kallat prelingvistiskt, men för ett forskningssyfte bör man inte gå längre än vad det finns konkret dokumenterat material (Koselleck, 1998, s. 31). Detta vittnar om språkets elasticitet och livsvärld, samt till Kosellecks tanke om att ingen ny term kommer från intet, utan det måste alltid finnas åtminstone ett frö sedan tidigare, som i fallet äktenskap (2002, s. 30). Den generella förståelsen av ordet är att det är en ceremoni som föregår att två eller flera personer ska ingå i en institution, en betydelse som egentligen aldrig förändrats eller varit emotsagd.

(22)

Skillnader i vad ett äktenskap är och ska vara har emellertid skiljt sig väsentligt åt. Exempelvis faktorer som religion, lag och moral kan ha bidragit till att definiera vad ett äktenskap är. Länge sågs äktenskap efter religiösa måttstockar vara en institution bestämd av gud för att säkerställa den mänskliga artens fortlevnad, att det endast var mellan en man och en kvinna (alternativt en man och flera kvinnor) som ett

äktenskap skulle kunna ske (Koselleck, 1998, s. 33). Att tänka sig att ett äktenskap skulle ingås av två samkönade personer är vid denna tidpunkt inte möjligt, likaså att skilsmässa skulle förekomma. Inom definitionen av begreppet äktenskap existerar inte dessa fenomen. Vidare skulle endast äktenskap godkännas om det fanns en ekonomisk grund för hushållet att försörja barnen (Koselleck, ibid.). I svallvågorna efter upplysningen började dessa definitioner så småningom att ruckas på som förde med sig ett fokus på individuell frihet och att skilsmässa gjordes möjlig, samt att de ekonomiska kraven lättades. De religiösa förbuden är fortfarande kvar men här ser Koselleck hur begreppet tar sina första steg mot en mer sekulariserad definition (ibid., s. 34). Denna utveckling fullgörs sedan runt 1800-talet då alla tidigare strikta krav är slopade och ersatta med ett fokus på människors individuella

självförverkligande, att hörnstenen för ett äktenskap är kärlek och inte ekonomiska förutsättningar eller förmåga att producera barn för människosläktets fortlevnad.

Med det sagt, vid den här tidpunkten är definitionen av ett äktenskap fortfarande långt från hur vi definierar det i nutid, men Koselleck illustrerar en bild av hur ett till synes simpelt koncept som äktenskap har haft en brokig begreppshistoria trots att ordet alltid varit intakt. Nu har förvisso inte ​library anxiety några religiösa fjättror att slå sig fri från, men alla utvecklingar behöver inte vara lika föränderliga.

Genomgången ovan över begreppet äktenskap är en grovkornig förenkling av hur man med hjälp av begreppshistoria kan analysera en terms utveckling. Koselleck ser begreppshistoria som en konvergens mellan begrepp och historia; en dualitet där båda faktorerna är minst lika viktiga för en fullständig analys (Koselleck, 2004, s. 86). Denna dualitet är något som är återkommande i Kosellecks teorier. En term myntas vid en speciell tid och plats, ​spatial förankring, men begreppet existerar sedan på flera olika tidsnivåer, ​temporala betydelser (Koselleck, 2002, s. 6). Detta innebär att i varje begrepp finns det en variation av dåtid, nutid och framtid; forna betydelser kan finnas kvar i viss mån samtidigt som nya betydelser läggs på (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 180). Denna dualistiska relation, mellan det spatiala och temporala, illustreras i exemplet med termen äktenskap. Kurunmäki och Marjanen ser dessa begrepp som knutpunkter i historien som binder samman dåtid och samtid där en analys kan ge en bild av hur debatten (eller diskursen) såg ut vid varje givet tillfälle (2018, s. 183). Det spatiala och temporala samverkar för att skapa en helhetsbild.

Dualismen återkommer också i Kosellecks teorier om vilka analytiska perspektiv en bör ha när man gör en begreppshistorisk analys, nämligen det synkrona och

(23)

handlar om att analysera ett i begrepp i avseende till andra relaterade begrepp och hur de förhåller sig till varandra inom en specifik situation. Kurunmäki och

Marjanen (ibid.) kallar detta för att studera ett begrepps semantiska fält. En diakron analys handlar istället om tid, om att analysera ett begrepp över tid för att se hur det har förändrats (ibid.). Här blir det tydligt hur det spatiala och temporala kan förstås med det synkrona och diakrona. Kosellecks teorier går ut på att synkront titta på begrepp längs med en diakronisk förändring för att på så vis finna sambandet mellan begrepp och realitet (Koselleck, 2004, s. 89). Det kan nämligen vara så att det finns betydelser som inte längre relaterar till verkligheten eller att det finns verkligheter vars begrepp ännu inte tagit sig till känna (ibid., s. 90).

Library anxiety myntades 1986 i en specifik verklighet. Betydelsen var just då ett uttryck för den samtidens verklighet och uppfattning om bibliotek. Som vi nämnt tidigare uppkommer inget begrepp från intet och som andra begrepp fanns fröet till library anxiety redan tidigare innan Mellon definierade den specifika betydelsen. Men till tiden vid den här uppsatsens skrivande, mer än 30 år senare, sker förändringar. Den spatiala förankringen finns här i en väldigt klar form eftersom Mellons forskning, i denna uppsats, fungerar som år noll för begreppet.

Vår empiri, tidsmässigt, börjar med Mellons (1986) artikel vidare fram till 2020 (Jan, Awar & Warraich). Genom att sedan göra en diakron analys, att se begreppet över tid, kommer även de temporala nivåerna att åskådliggöras. En synkron analys kommer också att göras eftersom vi kommer att sätta begreppet ​library anxiety i relation till andra närliggande begrepp och företeelser, vilka vi lokaliserat genom kunskapsläget. De närliggande begreppen vi valt är de som vi menar är stora beståndsdelar i ​library anxiety; ​information anxiety, information overload och library literacy. På detta vis hoppas vi att kunna se hur begreppet ​library anxiety förändrats över tid, både i sig själv och i relation till andra närliggande begrepp.

(24)

4 Metod för datainsamling och analys

4.1 Kritisk diskursanalys

Vår uppsats är en innehållsanalys, inspirerad av kritisk diskursanalys och vi kommer utgå från ett koselleckiskt perspektiv som innebär att analysen kommer ligga nära språket, både explicit och implicit. Vi anser därför att det lämpar sig att använda Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys som grund för en form av innehållsanalys. Den brittiske forskaren i lingvistik Norman Fairclough (1992, s. 1) ser hur förändringar i språket kan vara kopplade till sociala processer, tankar som delas av Koselleck vilket vi beskrivit i ovanstående kapitel. Enligt Fairclough (ibid., s. 3) bidrar diskurser till mer än att bara spegla verkligheten, de bidrar också till att konstruera den. Fairclough menar att det via en diskursanalys går att se hur

samhället har förändrats genom att titta på en specifik diskurs som erbjuder ett mikroformat på världen, samtidigt som det genom en diskursanalys även går att se hur diskursen påverkat världen (ibid.). Det är en kontinuerlig växelverkan.

Fairclough tar upp konceptet om ​rewording som exempel, att ord antingen genom ett aktivt ställningstagande eller en långsam undermedveten process döps om för att bättre passa en ny betydelse (ibid., s. 7).

När vi pratar om begrepp och hur de kan förstås, samt hur vi förhåller oss i vår läsning av artiklar skrivna och grundade i en annan tid, vänder vi oss även här till Fairclough och hans tankar om konceptet ​intertextualitet. Intertextualitet är ett begrepp som myntades av Julia Kristeva mot slutet av 1960-talet och kan, enligt Fairclough, förklaras med att se texter historiskt och hur de förändrats över tid och genom rådande konventioner in i nutiden (Fairclough, 1992, s. 85, 101). Fairclough skriver att intertextualitet inte självt kan förklara hur texter (i vårt fall begrepp) ändrats, eller inte ändrats, över tid utan något annat måste tillföras som kan

exempelvis spegla rådande normer, maktförhållande, sociala strukturer och praktiker (ibid., s. 102–103). Då Fairclough har ett samhällsperspektiv genom olika

maktförhållande, tillför han ​hegemoni till intertextualitet vilket han förklarar som ett maktförhållande i samhället som helhet; vad som dominerar samt utmanar

exempelvis ekonomi, politik, kultur och ideologier i ett samhälle (ibid., s. 92–93). De flesta historiska diskurser gällande text, menar Fairclough, baseras på en sådan “hegemonisk kamp” inom olika institutioner i ett samhälle, exempelvis polis och medborgare, kvinnor och män, samt lärare och elever, snarare än politiken i samhället (ibid., s. 93–94).

Tidigt in i förarbetet med uppsatsen hade vi en tanke om att begreppet ​library anxiety fanns kvar som ett slags konserverat maktförhållande mellan biblioteket och användarna, där begreppet upprätthöll gamla strukturer mellan exempelvis

bibliotekspersonal och användare, mellan bibliotek som institution och medborgare, samt mellan bibliotekets byggnad, utformning och klassifikationssystem och den enskilda människan. Om vi fortsatt på det spåret hade vi i större utsträckning kunnat

(25)

använda oss av exempelvis Faircloughs idé om hegemonisk kamp som metod, men den analysen av fenomenet ​library anxiety lämnar vi över till någon annan.

Men om vi inom utrymmet för denna uppsats ser forskare mot andra textförfattare, samt olika forskningsfält som vi hittat artiklarna i, som deltagare i en hegemonisk kamp kan vi på detta sätt se vilken/vilka som “överröstar” andra och som gör anspråk på framsteg kring begreppet ​library anxiety.

Fairclough anser att sociala praktiker är av vikt att ta hänsyn till vid diskursanalyser, då de hjälper till att forma diskursen (Fairclough, 1992, s. 72–74). På grund av detta har de en självklar plats i Faircloughs tredimensionella figur om hur diskurs skapas (ibid., s. 73). De tre dimensionerna är texten, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken. Mellan dessa dimensioner är det inte alltid raka linjer och de kan ibland uppfattas som att de rinner över i varandra. Detta behöver nödvändigtvis inte vara en dålig sak, då det visar på det täta sambandet dem emellan. Textdimensionen avser de mer textnära elementen; som vokabulär, grammatik, sammanhållning och textstruktur, men också språkakter – hur texter hänger ihop, samt intertextualitet. De tre sistnämnda ser Fairclough att de framförallt kanske används inom analys för diskurspraktik men att de är så pass knutna till text att de ändå får ingå i hans ramverk för textanalys, vilket syftar till att täcka alla aspekter från formella textegenskaper och till sådant som avser produktion och tolkning (ibid., s. 75).

4.2 Reflexivt förhållningssätt

Vid läsning av de vetenskapliga artiklarna ville vi förhålla oss till dem vetenskapligt, vara neutrala gentemot texterna samt vara medvetna om vilken tidsperiod artiklarna härrör ifrån och kontexten och sammanhanget de skapats i. Empirin i vår uppsats sträcker sig från 1986 (Mellon) till 2020 (Jan, Awar & Warraich). Då har vi funnit att ett ​reflexivt förhållningssätt är en bra metod och förhållningssätt. Enligt Alvesson och Sköldberg är ​reflexiv metodologi att förmå sig att bryta sig ut ur en bestämd referensram och se vad den inte förmår säga; att inte bara expandera ramen utan bryta konsistens och ifrågasätta (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 382–383). Det vill säga att ett flertal element inte kan uteslutas utan att snarare välkomna ett öppet förhållningssätt till att fler nivåer kan uppstå, hellre än att begränsa sig till fasta tolkningsnivåer (ibid., s. 384). Alvesson och Sköldberg ger exempel på tre dimensioner att ha med vid studier; ​problem, ​makt och ​symboler (ibid., s. 43). Då förhållandena i denna treenighet förändrats över tid anser vi att detta är en bra metodologi för att ta sig an läsning av artiklar. Detta för att som sagt kunna ha ett objektivt förhållningssätt och en kritisk tanke, vilket Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 43) definierar som parametrar vid ett

(26)

4.3 Datainsamling

Vi har sökt, under arbetet med kunskapsläget och empirin, efter

peer-reviewgranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, samt även antologier och monografier där inget annat anges. Materialet till kunskapsläget har vi kommit åt genom att använda oss av Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), ​Educational Resource Information Center (ERIC), ​Google Scholar, ​Library and information science abstracts (LISA), ​Library, Information Science & Technology Abstracts (LISTA) och Linnéuniversitetets ​discovery system (OneSearch). Vi har även backtrackat litteraturförteckningarna på vårt valda material, men också

litteraturlistor från det material vi inte tagit med, för att nysta vidare bakåt i tiden och bland begrepp. I de fall artiklarna inte varit ​open access, alternativt låsta bakom betalväggar, har vi genom vår tillgång till Linnéuniversitetets resurser kunnat ta del av dem. I somliga fall har vi inte kommit åt artiklarna, som i exemplet med Bostick (1993) där det verkar som den försvunnit ur samlingarna från det läroverk Bostick var verksam vid (http://elibrary.wayne.edu). Då har bland annat boken ​Library anxiety: theory, research, and applications (2004), där Bostick är medförfattare, varit till hjälp då hon presenterar sin LAS i den. Beträffande Bosticks LAS har vi i empirin även använt oss av van Kampens (2004) genomgång av den.

Vi använde tretton artiklar som grund för vår empiri och tanken här vid urvalet var att försöka ta höjd för variationer gällande vilka författarna var, var de var/är verksamma och ​vad gällande ​library anxiety artiklarna handlar om. Vi upptäckte på vägen att fältet var relativt smalt, beforskat av återkommande namn samt att, med undantag för exempelvis delar av Asien, forskningen görs främst utifrån en amerikansk kontext. Därför är representationen av artiklar från USA överrepresenterade även bland utvald empiri i vår uppsats.

4.4 Empiriinsamling

Uppsatsens empiri utgörs som sagt av vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1986 och 2020. På grund av det är många år att täcka av, och att mycket har blivit publicerat mellan dessa år, har vi tvingats att göra ett urval. Våra intentioner är att ha ett så brett urval som möjligt, i den mån det är möjligt, och vi är medvetna om att vårt urval kommer att kunna påverka slutresultatet. Vi ser det i detta hänseende oundvikligt, oavsett vilket urval vi skulle gjort. Baserat på det material som finns tillgängligt är vår förhoppning att urvalet är en god representation huruvida begreppet utvecklats eller ej.

För att samla in empiri har vi utgått från OneSearch och LISA, en något smalare avgränsning än vi hade vid insamlandet av kunskapsläget, då ​library anxiety är ett erkänt fenomen och etablerat begrepp och dessa databaser täcker av områdena för forskningsfältet. Söktermen har varit “​library anxiety” som i den mån det behövts kompletterats med antingen författarnamn, årtal eller i kombination med exempelvis

References

Related documents

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Vi i HRF ska värna barnens rätt till en bra start i livet genom att arbeta för att landstingets habilitering tar en aktiv roll för att ge alla hörselskadade barn och ungdomar

Kvinnorna förblir företagare för att de vill utveckla sina tjänster och produkter och skapa tillväxt medan 17 procent av kvinnorna ansåg att de är nöjda och inte har ambitionen

Det slår mig också att mitt mål med videogestaltningen var att skapa den där kontrasten att den gestaltade lärare uttrycker känsla av gemenskap (är upprymd av social interaktion med

The similarity measurement used to compare the image neighborhood bitset and the template bitset is simply the number of equal bits.. Lossy data compression of images is a

Det finns är enligt Levinas varken varat eller intet utan namnet på det anonyma och odefinierbara existerande man möter när man inte förväntar sig att hitta något, när världen

“A fundamental reshaping of finance”: The CEO of $7 trillion BlackRock says climate change will be the focal point of the firm's investing strategy. Business insider, 14

Partnerskap i teknikskiftet mot fossilfria, elektrifierade processer inom gruvdrift och metaller.