• No results found

Ökad koncentration genom olika, lustfyllda metoder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ökad koncentration genom olika, lustfyllda metoder"

Copied!
69
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)2002:110 PED. EXAMENSARBETE. Ökad koncentration genom olika, lustfyllda metoder. SUSANNE ANDERSSON. PEDAGOGUTBILDNINGARNA GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 1-7 HT 2002 Vetenskaplig handledare: Åke Forslund 2002:110 PED • ISSN: 1402 – 1595 • ISRN: LTU - PED - EX - - 02/110 - - SE.

(2) Ökad koncentration genom olika, lustfyllda metoder. SUSANNE ANDERSSON. INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Luleå tekniska universitet HT 2002 Vetenskaplig handledare: Åke Forslund.

(3) Förord Mitt examensarbete är en del av min examen på Grundskollärarutbildningen 1-7 Sv/Sh och omfattar 10 poäng. Undersökningen har genomförts under 7 veckor under min slutpraktik, hösten 2002. Tack vare stöd och hjälp från olika personer har detta arbete varit möjligt att genomföra. Jag vill främst tacka min praktikhandledare för hennes flexibilitet, för all råd och den tid som hon gav mig, samt att hon var mitt ”bollplank”. Även tack till arbetslagets fritidspedagog, som gav mig möjlighet att ”inkräkta” på hennes elevtid och som kom med kreativa råd under genomförandet av mitt utvecklingsarbete. Vidare tack till övriga personer i mitt praktikarbetslag, som ofta reflekterade tillsammans med mig och som alltid ställde upp om jag behövde någonting. Ett stort tack till barnen i min praktikklass som deltog i min undersökning. Slutligen ett varmt tack till min vetenskaplige handledare, Åke Forslund, för hans lugn, samt kreativa råd och vägledning. STORT TACK till Er alla! Luleå december 2002 Susanne Andersson.

(4) Abstrakt Syftet med studien var att undersöka om man med olika metoder, på ett lustfyllt sätt, kunde öka barnens koncentration. Utvecklingsarbetet ägde rum på en skola i Jokkmokks kommun. Klassen jag arbetade med var en årskurs tvåa med 8-åringar. Eleverna fick jobba med olika, lustfyllda metoder vid olika tidpunkter för att se när dessa gav bäst effekt eller när de var mindre passande. För att studera eventuella förändringar i barnens koncentration så valde jag att observera eleverna och att reflektera tillsammans med min praktikhandledare. Jag förde också dagbok över det klassen gjorde och det jag såg. Resultatet på studien visade att det går att avbryta lektionspass för att ha en koncentrationsövning bara man är tydlig, att gruppens storlek och sammansättning har betydelse, att ledarens sätt påverkar barngruppen och att barnens ”dagsform” har stor inverkan. Det är viktigt att läraren förklarar syftet och att barnen ges tid att bli bekanta med de olika övningarna..

(5) Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund......................................................................................................................................... 1 Inledning ................................................................................................................................... 1 Sett ur samhällssynpunkt.......................................................................................................... 2 Vad är koncentration? .............................................................................................................. 3 Tidigare forskning .................................................................................................................... 8 Förankring i styrdokument för skolan ................................................................................... 10 Koncentrationshöjande metoder ............................................................................................ 11 Avslappning ..................................................................................................................... 11 Musik................................................................................................................................ 13 Hjärngymnastik ................................................................................................................ 13 Lärarintervju ........................................................................................................................... 14 Syfte .............................................................................................................................................. 15 Metod ............................................................................................................................................ 16 Försökspersoner...................................................................................................................... 16 Bortfall.............................................................................................................................. 16 Material................................................................................................................................... 16 Genomförande ........................................................................................................................ 16 Tidsplan ............................................................................................................................ 16 Resultat.......................................................................................................................................... 18 Sammanställning av elevobservationer ................................................................................. 18 Sammanställning av elevintervjuer........................................................................................ 20 Sammanställning av dagbok förd vid avslappning................................................................ 27 Sammanställning av kattscheman .......................................................................................... 29 Lekar ....................................................................................................................................... 30 Musik ...................................................................................................................................... 30 Hjärngymnastik ...................................................................................................................... 30 Diskussion..................................................................................................................................... 31 Reliabilitet/validitet ................................................................................................................ 31 Egna reflektioner .................................................................................................................... 31 Fortsatt forskning.................................................................................................................... 34 Referenser ..................................................................................................................................... 35 Bilagor Bilaga 1. Motion Susanna Brolin (V). Bilaga 2. Debatt Sveriges riksdag. Bilaga 3. Motion till Ungdomens riksdag, Liljaskolan, Vännäs. Bilaga 4. Motion till Ungdomens riksdag, Wargentinskolan, Östersund. Bilaga 5. Förslag Riksidrottsförbundet – Idrotten i skolan – det handlar även om kvalitet Bilaga 6. Förslag Riksidrottsförbundet – Ge alla barn rätt till fysisk aktivitet Bilaga 7. Bunkefloprojektet Bilaga 8. Sammanställning Lärarintervjuer Bilaga 9. Barnintervju om koncentration Bilaga 10. Introduktion till avslappningen Bilaga 11. Avslappningsövningar Bilaga 12. Kattschema (skalor) Bilaga 13. Lekar Bilaga 14. Hjärngymnastikövningar.

(6) 1. Bakgrund Inledning Under min slutpraktik på Grundskollärarutbildningen skulle jag göra ett examensarbete som sträckte sig över 7 veckor. Jag ville studera om man på ett lustfyllt sätt och med olika metoder kan öka barnens koncentration. Genom att prova olika metoder hoppas jag kunna få fram hur man kan lägga in koncentrationsövningar mitt i arbetspass utan att det blir avbrott som försämrar arbetsron, samt hur man kan integrera dessa övningar i det vardagliga skolarbetet. Anledningen till detta intresse är att jag på mina praktik- och fältstudier upplevt att många barn ofta är okoncentrerade och lättdistraherade. Avbrott för att gå iväg till och komma tillbaka från spelningar, slöjd och så vidare stör, enligt min åsikt, ofta arbetet. Jag har hört många lärare säga att de märkt att barnens koncentration och harmoni ökar när man har avslappningsstunder kontinuerligt under en längre period. Tyvärr håller dessa perioder sällan i sig, som det verkar, under någon längre tid. Många lärare som jag pratat med tycker också att musik under matematiklektionerna höjer koncentrationen hos de flesta. Jag har också hört talas om en klass som hade en aktivitetsbana utomhus, vilken man använde varje dag. När barnen började bli ”oroliga” fick de springa aktivitetsbanan ett varv. Enligt läraren skall detta ha höjt barnens koncentration. Tyvärr och av någon anledning så rann även detta ut i sanden. På olika orter i Sverige finns det också olika typer av ”uteskolor” där man lägger en stor del av skolans aktiviteter utomhus. Man har också fler och längre raster och enligt vad jag läst så har detta givit ett mycket bra utslag på koncentrationsökningen. En bidragande orsak till mitt val av examensarbete var när jag under ca 3 månader vikarierade som speciallärare på en skola (år 6-9). Där mötte jag elever som inte hade någon diagnos på funktionshandikapp eller annat men som klart uppvisade koncentrationssvårigheter. Jag kände då att det hade varit bra att känna till olika metoder som kunde höja elevernas koncentrationsförmåga. Det var också intressant att se att de punkter som Adler och Holmgren (2000) föreslår som koncentrationshöjare faktiskt var de som fungerade mycket bra med dessa elever, exempelvis att sitta nära, ha ögonkontakt, vara tydlig med mera. En annan stor hjälp i koncentrationshöjande arbete är att föra minnesanteckningar. Under min uppväxt fick jag lära mig vikten av att anteckna för att bättre komma ihåg olika saker. När jag jobbade på gymnasiet och högstadiet (år 6-9) så förundrades jag över hur lite lärarna kräver att eleverna skall anteckna. Adler och Holmgren (2000) trycker just på detta med att man skriver ned det som skall ske, det som man behöver veta för bästa koncentration. Många av eleverna, som jag mött säger sig inte anteckna någon gång, i något ämne eller i något sammanhang. Om man lär sig att alltid skriva ned ”stödstolpar” så blir det till sist naturligt att göra detta i alla olika sammanhang – även i planeringssyfte. Adler och Holmgren tar också upp svårigheter med planeringsarbetet, vilket ofta kan komma i uttryck som koncentrationssvårigheter men som egentligen handlar om andra svårigheter med att planera aktivitet. Detta är viktigt att känna till för att inte förväxla en svårighet med en annan. Detta arbete skall alltså inte handla om barn med stora koncentrationssvårigheter utan om hur man kan öka koncentrationen hos barn för att få största möjliga arbetsro i det vardagliga skolarbetet..

(7) 2. Sett ur samhällssynpunkt I dag matar medierna oss hela tiden med information rörande riskerna som vårt nuvarande samhälle innebär. Dagens generation lever i ett informationssamhälle med mycket höga stressfaktorer. Vissa forskare menar att den generation som nu växer upp riskerar att dö i tidig ålder, 35-40 år, i stressrelaterade sjukdomar. Jag tror också att detta stämmer och jag ser också en koppling mellan dagens stress och svårigheter att koncentrera sig. Nilsson, Pettersson och Rosell (2001) skriver i sitt examensarbete på Förskollärarutbildningen om detta med stressade barn. Författarna/studenterna gjorde en undersökning bland förskolebarn som gick ut på att undersöka om massage och avslappning kunde minska stress hos barn i förskolan. I sin rapport refererade de till Ellneby (2000) som menar att stress hos barn kan yttra sig på många olika sätt; det kan visa sig i aggressioner, ändrade matvanor, förlorad livsglädje och koncentrationssvårigheter, för att nämna några. Författarna till rapporten skriver också att efter massage och avslappning så visade det sig att de pojkar som hade svårt att koncentrera sig och som gjorde det lite oroligt i gruppen, var de som visade störst förändring. Dessa pojkar kom lugnt till sina platser och var mycket koncentrerade på att ge varandra massage, samtidigt som de ville lyssna på den saga som berättades. Carla Hannafords bok (1997) känns högaktuell i dagens samhälle där så mycket skrivs kring barn med inlärningssvårigheter och den stress som drabbar vår tids barn. Författaren skriver i sin bok om barn med inlärningssvårigheter till följd av stress och dess inverkan på koncentrationen och inlärningen över huvudtaget. Författaren skriver främst om barn med specifika inlärningssvårigheter och menar att man borde vänta med att sätta en etikett (ex ADHD) på dessa barn tills de fullgjort sin inlärning, vilket kommer att ta en hel livstid. Hannaford ställer frågan hur man kan sätta en etikett på någon som fortfarande håller på att bli någon, en process som vi alla är sysselsatta med tills vi dör. Hon försöker inte sudda ut det faktum att det finns barn med specifika inlärningssvårigheter, men ställer sig frågan om man inte istället för att sätta etikett på dessa barn borde ge dem en beteckning i enlighet med de underliggande kärnproblemen, snarare än med symptomen. Författaren föreslår beteckningen SOSOH: Stressed Out, Survival-Oriented Human (Sönderstressade människor, inställda på att överleva). Hannaford menar att beteckningen SOSOH gott och väl täcker alla de övriga beteckningarna vi för närvarande använder på inlärningsproblem. Med sönderstressad, inställd på att överleva hänvisar hon till ej integrerad ensidig hjärnfunktion, en tendens att handla reflexartat och/eller reaktivt från överlevnadscentra i hjärnstammen och det sympatiska nervsystemet. Stress på grund av olika miljö-, utvecklings-, familje- och samhällspåverkan är en startknapp som sätter igång händelser i nervsystemet som producerar och reglerar beteenden som är inställda på överlevnad. Författaren tror att när man kroniskt utsätts för stress så förhindras fullständig utveckling av hjärnan. I dagens samhälle drabbas vi också hela tiden av olika besparingar. I skolan måste man hela tiden skära ned och ge sparförslag, som drabbar både lärare och elever. Ofta skär man ned på personalantalet och ökar storleken på barngrupperna. Detta medför ökad arbetsbelastning för läraren och sämre arbetsmiljö för barnen. Roshed och Vikström (2000) har i sin examensrapport beskrivit vikten av små barngrupper för största möjliga koncentration. Detta är något som jag verkligen håller med om men som allt mer kan upplevas som en utopi i dagens skola. Därför känns det som en bekräftelse när jag läser resultatet i Rosheds och Vikströms rapport;.

(8) 3. …gruppstorleken påverkar koncentrationsförmågan hos individen… ...den lilla gruppen är att föredra framför den stora… (Gruppstorlekens inverkan på koncentrationsförmågan: en undersökning i matematik, s. 16) De senaste månaderna har media också förmedlat alarmerande rapporter när det gäller barn och idrott/motion. Man skriver att minskningen av idrottande bland barn redan får och kommer att få konsekvenser för barn och ungdomars hälsa, allt enligt forskarna. Detta bidrar också till ökade koncentrationssvårigheter bland barn och ungdomar när det gäller skolarbetet. Glädjande nog kan man på många håll – från lokal nivå till riksdag och regering – se att människor i vårt samhälle är väl medvetna om problemet och att dessa är beredda att arbeta för en förändring. Oavsett vilken partitillhörighet man har så motionerar man för att få en ändring till stånd när det gäller barnens behov av att röra sig, såväl ur fetma- som ur koncentrationssynpunkt (bilaga 1, 2, 3, 4). På Riksidrottsförbundets Internet-hemsida kan man finna artiklar som handlar om olika förslag för mer fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Man hittar också artiklar om undersökningar gjorda av Folkhälsoinstitutet och Skolverket, gällande barns idrottsvanor och attityder till densamma (bilaga 5, 6). På många håll i Sverige driver man projekt för att få till en förändring i våra skolor; en förändring som ska främja den fysiska aktiviteten och därmed bland annat öka koncentrationen hos våra barn. Ämnet är så hett att det sträcker sig över rikets gränser och influerar även andra länder. Ett sådant projekt är Bunkefloprojektet (bilaga 7), som förutom i svenska skolor också influerat exempelvis en skola i Buskerud i Norge (bilaga 7). Där har man på regeringens initiativ introducerat Bunkefloprojektets modell och man arbetar därmed aktivt för att få in mer rörelse under barnens skoldag.. Vad är koncentration? När jag funderade på innebörden av ordet koncentration dök det upp flera olika ord/begrepp som jag funderade på, vad de betydde och varför de blivit kallade så. Jag tror att just begreppet koncentrationssvårigheter, i framtiden kommer att bli svårare att definiera. När man talar om barn som är ”normalt” okoncentrerade så kanske man lättare kommer att sätta in dem i ett fack som innebär en svårare grad av koncentrationssvårighet. Därmed kommer gränserna att suddas ut och detta, tror jag, kommer att bli negativt för dessa barn (med normala koncentrationssvårigheter). Det är självklart inte bara av ondo att diagnostisera barnen. Jag tror att några barn som har just de ”normala koncentrationssvårigheterna” kan vara de som egentligen går under sekundära koncentrationssvårigheter (se sid 5) och för dem kan det innebära stora svårigheter om vi bara ser dem som ”normalt” okoncentrerade. Kanske även begreppet koncentrationsläger kommer att få en ny betydelse i framtiden? När jag så slog upp dessa ord som jag funderade på så gav de var och en sin del av bidrag till en god förklaring och förtydligande av ordet koncentration. I Nationalencyklopedien kan man läsa följande beskrivningar på ordet koncentration: 1 substansmängdskoncentration 2 inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet. I skolan kan det t.ex. vara fråga om att kunna koncentrera sig på vad läraren säger och ignorera ljudet från musiksalen, eller att.

(9) 4. kunna läsa en text uppmärksamt och koncentrera sig på innehållet utan att låta tankarna glida i väg åt olika håll. Koncentrationsförmågan undersöks ibland med vigilansuppgifter. I dem gäller det att vaksamt vänta på att en speciell signal skall ges eller att en förändring skall inträffa. Det kan t.ex. vara ett fel på någon av de produkter som kommer fram på ett löpande band, eller det kan ges en signal på en radarskärm. I en vanlig testuppgift visas en bokstav i taget under kort tid på en skärm. Försökspersonen skall trycka ned en knapp så fort bokstaven X dyker upp. En något svårare variant är att trycka endast om X föregåtts av en bestämd annan bokstav. Reaktionstiderna brukar registreras. I vigilansuppgifter riskerar man att begå två slags fel: antingen missar man den kritiska signalen eller också trycker man på knappen när man inte skulle reagera (falskt alarm). I uppgifter som kräver stor noggrannhet och vaksam detaljgranskning kan dålig koncentration ge snabba och impulsiva reaktioner med många fel. Hos barn med inlärningsproblem i skolan finner man ofta koncentrationssvårigheter. Frågan är bara vad som är orsak och vad som är verkan. Man räknar med att det finns barn som trots normal eller mer än normal intelligens ändå har stora primära koncentrationssvårigheter, ofta i kombination med hyperaktivitet. Här finns sannolikt en neurologisk orsak, även om den inte är lätt att direkt fastställa. Sådana barn har stora svårigheter att motstå distraktioner och att klara vigilansuppgifter bra. Andra barn kan ha vissa avgränsade inlärningsproblem, t.ex. läs- och skrivsvårigheter. Efter hand som svårigheterna tornar upp sig kan dessa barn få svårt att bibehålla uppmärksamheten och koncentrationen. Då är det närmast fråga om sekundära konsekvenser av de mer specifika inlärningssvårigheterna. Barn med emotionella problem kan naturligtvis också utveckla koncentrationssvårigheter sekundärt, vilket kan blockera deras möjligheter till inlärning i skolan. (Ingvar Lundberg) koncentrationsläger, För att inte de civila boerna skulle blanda sig i krigföringen "koncentrerades" befolkningen av britterna under boerkriget till speciella interneringsläger; härav benämningen koncentrationsläger. (Archiv für kunst und geschichte) koncentrationsläsning, studiemetod där ämnena inte läses jämsides enligt gängse veckoschema, utan där ett begränsat antal ämnen (ibland ett enda) läses under en sammanhängande period. Syftet med koncentrationsläsning är att minska ämnessplittringen och öka förståelsen för ämnenas inbördes sammanhang. koncentrationsprincipen, allmän processrättslig princip som innebär att huvudförhandlingen i ett mål skall vara så väl förberedd att den kan genomföras i ett sammanhang utan alltför långa avbrott. Principen sammanhänger med att rätten får grunda sitt avgörande endast på det som förekommit under huvudförhandlingen (omedelbarhetsprincipen). För att det skall vara möjligt måste förhandlingen äga rum under en så begränsad och obruten tidrymd att rätten kan hålla sina intryck av det presenterade processmaterialet i minnet. koncentrativ rörelseterapi, KRT, terapeutisk metod där ledaren via lek och rörelseövningar stimulerar deltagarna till större självkännedom och medvetenhet om den egna kroppen. Metoden introducerades i Sverige under 1970-talet och utövas mest av sjukgymnaster och psykologer som ett komplement till psykoterapi..

(10) 5. Björn Kadesjö (1993) skriver i sin bok om barn med stora koncentrationssvårigheter. Han menar att det viktigaste inte är att gå in på anledningen till varför barnen har koncentrationssvårigheter, utan att koncentrera sig på hur man skall hjälpa dessa barn, hur man ska bemöta dem och hur man kan samarbeta mellan dagis, skola och hemmet för att hjälpa dessa barn. Därmed inte sagt att man inte skall ta hänsyn till och inte räkna med bakgrunden hos barnet. Barn som klarar av att koncentrera sig på en uppgift tar in information med sina sinnen (syn, hörsel, känsel etc). Denna information använder barnet för att värdera alla viktiga aspekter på uppgiften. Om allt viktigt finns med och oviktigt uteslutits så har barnen en god koncentrationsförmåga. Kadesjö beskriver vad man måste kunna för att koncentrera sig: - Rikta sin perception, sina tankar, sina känslor mot uppgiften. - Utesluta ovidkommande stimuli. - Komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften. Han skriver att det barnet öppnar sina sinnen mot, vilka intryck det låter tränga in respektive stänger ut, bestäms av en rad faktorer. De viktigaste är följande: - Barnets tidigare erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå. - Barnets känsloliv, det vill säga vilka emotionella reaktioner som intrycken från omvärlden väcker hos barnet. - Barnets motivation till att vilja närma sig den konkreta uppgiften. Kadesjö delar upp koncentrationssvårigheter i två delar: - Sekundära: en följd av eller reaktion på brister i barnets uppväxtsituation. - Primära: en konstitutionellt betingad brist i förmågan till koncentration. (Kombinationer av dessa båda förekommer också.) Koncentrationssvårigheterna kan också vara situationsbundna eller varaktiga: - Situationsbundna kommer till uttryck/är bundna till vissa bestämda situationer; det kan vara att barnet har motoriska svårigheter och därför får problem på idrotten, det kan vara ett barn med dyslexi som på grund av sina lässvårigheter snabbt tappar motivationen inför en för svår uppgift. - Varaktiga kommer till uttryck i de flesta situationer; dessa är inte tillfälliga och dessa problem skapar stora och återkommande bekymmer för såväl föräldrar som barnomsorgspersonal och lärare. Ett historiskt perspektiv visar framväxten av olika definitioner som har att göra med koncentrationssvårigheter. När man talar om barn med koncentrationssvårigheter kommer också ofta begreppen MBD/DAMP, ADHD, ADD eller dyslexi på tal. De har alla en medicinsk hemvist. Motsvarande vetenskapliga begreppsutveckling för koncentrationssvårigheter i skolan existerar inte på samma renodlade sätt i den vetenskapliga pedagogiken. Kanske talar pedagoger därför idag om en ökande andel ”elever med koncentrationssvårigheter”. Elever som, främst med influens från andra samhällsvetenskaper och medicin, kommit att ses som avvikande utifrån ett vetenskapligt konstruerat normalbegrepp har bemötts och/eller bedömts olika i olika pedagogiska miljöer. Oftast har dock etiketteringen (diagnosen) överlämnats till experter från andra discipliner som inte har undervisningsansvar. Elever med koncentrationssvårigheter har inte utgjort något undantag. Björn Adler och Hanna Holmgren (2000) skriver i sin bok om komplicerat lärande, där man bland annat tar upp vikten av koncentrationsförmåga. Författarna beskriver skillnaden mellan.

(11) 6. koncentration och uppmärksamhet: Koncentrationen berör främst sådant som har att göra med uthållighet över tid, medan uppmärksamheten handlar om att rikta perception och medvetna tankar på ett speciellt innehåll. Adler och Holmgren menar att koncentrationsförmågan utgör en särskild faktor som ofta är avgörande för hur man kommer att lyckas hjälpa en elev med komplicerad inlärning. Svårigheterna i koncentration brukar visa sig i att eleven är lätt distraherbar även för stimuli som är ovidkommande. Det författarna beskriver rör sig naturligtvis mer om barn som har sådana koncentrationssvårigheter att det blir ett funktionshinder. Adler och Holmgren ger dock vissa råd (punkter) som går ut på att öva koncentrationen och dessa punkter är säkert användbara för oss alla: • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •. Ha ett förutsägbart schema. Skapa tydliga förväntningar och mål. Skapa ett belöningssystem. Förmedla de dagliga framstegen. Ge ansvar när det är möjligt. Söka och bygga upp lyckosamma moment. Strukturera arbetsuppgifterna med en tydlig början och ett tydligt slut. Bryta ner arbetsuppgifterna i mindre delar. Använda en ”äggklocka” som markering för hur länge eleven skall hålla på med en viss uppgift. Förbereda elevens ostrukturerade tid så mycket som detta är möjligt. Fråga eleven vad den behöver. Repetera och skriva ner instruktionerna. Ge enkla instruktioner, prata inte för mycket. Visa. Ofta finns det problem med arbetsminnet. Hjälp eleven med strategier. Lära, framför allt, äldre elever att skriva små noteringar till sig själva med frågor på innehållet som de arbetar med. Ha mycket ögonkontakt så att eleven inte försvinner i dagdrömmar. Ha gärna eleven nära dig. Ta paus. Planera in många korta pauser så hamnar man inte i att eleven själv pausar utan lov. Uppmuntra till fysiska aktiviteter. Detta ger utlopp för energin hos en elev som är överaktiv och är också positiv för uppmärksamheten. Se upp med överstimulering! Ge feedback ofta. Uppmuntra! Andvända och lära ut strategier för att få en bättre översikt över arbetet. Att skriva för hand kan vara svårt. Lär därför ut alternativa sätt via skrivmaskin eller dator eller använd bandspelare där eleven ”läser in” texterna. Komma ihåg den känslomässiga delen som behövs vid allt lärande.. Adler och Holmgren (2000) tar också upp begreppet skolmognad. Historiskt sett har detta mätts på olika sätt och bland annat så har begrepp såsom god arbetsutveckling använts som mått på skolmognad. Begreppet tar fasta på barnets förmåga att sitta stilla, lyssna och även arbeta självständigt. Det handlar om förmåga att arbeta koncentrerat på en uppgift och att ha tillräcklig uthållighet för att slutföra uppgiften. Det handlar också om förmåga att hålla igen egna impulser, till exempel lust att prata och istället lyssna på fröken. Det kan också handla, i mognaden, om att kunna lyssna in och komma ihåg flera arbetsinstruktioner som ges i gruppform..

(12) 7. Begreppet arbetsutveckling har under senare år alltmer ersatts av begrepp såsom förmåga till koncentration och uppmärksamhet. Det rör sig om individer som har problem med koncentrationen vilket påverkar förmågan att koncentrera sig, att slutföra en arbetsuppgift. Adler och Holmgren (2000) skriver vidare om koncentrationens betydelse för planeringsförmågan. Här talar författarna om styrningen som är ett förstadium till det som blir planering och som sedan visar sig i en handling. I begreppet styrning finns flera steg i det som också blir planeringsprocess: • • • •. Vi är förprogrammerade på vad vi vill reagera på. Vi väljer det som vi vill uppmärksamma. Vi väljer och håller kvar de sinnesintryck eller tankeassociationer som skall tas in i arbetsminnet. Vi föreställer oss en problemlösning.. Förmågan att välja ut information som skall uppmärksammas är en avgörande del i styrningen. Arbetsminnet spelar en viktig roll när det gäller information och stimuli, som tas in och formuleras i tanke. I själva problemlösandet tas tankeinnehållet in i arbetsminnet där det ges förutsättningar för värdering av innehållet. Planeringsförmågan är starkt knuten till styrningen såväl som handlingen. Den handlar om att ha en grundläggande idé om vad man vill åstadkomma. Individen måste också via ord och inre bilder kunna föreställa sig vägen till målet samt ha tillräckligt med uthållighet och kraft för att genomföra det som önskas. De olika stegen i planeringsarbetet kan sammanfattas på följande sätt: • • • • • •. Förmåga att ha överblick över en situation. Formulera idé om vad man vill åstadkomma. Föreställa sig hur man skall nå målet i en sekvens. Koncentration och energi för att kunna nå målet. Använda feedforward och feedback som strategier på väg mot målet. Sammanfattande utvärdering: är slutmålet uppnått? Formulering av nya idéer.. Det krävs enligt Adler och Holmgren (2000) att individen har en överkapacitet, överblick över en situation, för att det skall finnas rimliga möjligheter att formulera en bärande idé kring vad som önskas. Individer som blir helt uppslukade av att registrera och tolka intryck i rummet och som också har svårt för att hålla tillbaka eller stänga ute starka, ovidkommande stimuli får ofta mycket stora problem med sin planeringsförmåga. De riskerar istället att helt fångas och dras med av alla sinnesintryck som finns runt omkring dem. Ljud från någon som viskar någonstans i närheten, någon som går och vässar pennan eller ett motorljud utanför rummet kan bli saker som fångar individen och på detta sätt hindrar möjlighet till planering. Adler och Holmgren (2000) refererar i sin bok till Duvner (1994) som menar att det som ser ut som koncentrationssvårigheter kan bero på att individen egentligen har problem med att komma på, att planera, hur en aktivitet skall påbörjas. Detta kan i sin tur bero på att individen inte hittar sin kunskap utan kanske behöver konkret hjälp med att starta en aktivitet. Ibland benämner vi detta som igångsättningssvårigheter men vi skall då komma ihåg att det ofta just handlar om svårigheter att på ett tankemässigt plan även föreställa sig hur aktiviteten skall sättas igång..

(13) 8. Tidigare forskning Birgitta Sahlin (1997) har i boken Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan, gjort en översikt över svensk forskning 1990-1995, inom detta område. I boken beskriver man de primära och sekundära koncentrationssvårigheterna. De första vetenskapliga rapporterna om barn med primära koncentrationssvårigheter kom i början av 1900-talet. De baserades på amerikanska studier av barn med allvarliga skallskador och hjärnhinneinflammation. På 1940-och 1950-talet kom fokus att riktas också mot hjärnskador i form av sviter efter graviditets- och förlossningsskador, som kunde ge upphov till så kallade lindrigare störningar, inlärningssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Benämningen på det konstaterade tillståndet blev MBD (Minimal Brain Damage). Därmed öppnades fältet fritt för en uppfattning, främst bland läkare och psykologer, att barns motoriska oro och stora koncentrationssvårigheter i sig var tecken på en hjärnskada, något som kom att möta stark kritik. Man beslöt då att korrigera MBD-förkortningen och den nya benämning blev Minimal Brain Dysfunction (små störningar i hjärnans funktion), med vilket man avsåg förändringar antingen av biokemisk natur eller små strukturella skador, som påverkade hjärnans funktion – även om de inte direkt gick att påvisa genom undersökning som till exempel EEG (diagram över den elektriska aktiviteten i hjärnan). Numer har MBD-termen ersatts av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) vilket tar fasta på koncentrations- och beteendeproblem hos barn. Barn med koncentrationssvårigheter men utan hyperaktivitet hänförs till en grupp med benämningen ”odifferentierad uppmärksamhetsstörning” (ADD). Också termen DAMP förekommer i samband barn med koncentrationssvårigheter. DAMP-begreppet förekommer dock bara inom Norden. Sahlin (1997) skriver också att barns koncentrationssvårigheter ofta tycks vara synonymt med att barn idag är oroligare än förr. Hon beskriver en undersökning utförd av Bergvall (1990), i vilken 17 lärare på lågstadiet och 18 barn i en tredjeklass intervjuats om sina tankar kring barns oro. Intervjuerna visade på att barn kan vara oroliga för att visa upp sig, göra bort sig och att bli uttittade. Att bli utpekad och särskiljd ingår också i barnens oro. Prestationer av olika slag, exempelvis provsituationer är ytterligare en anledning till oro hos barn. Lärarna själva talade om sin egen oro ur fyra aspekter: oro inför och för föräldrar, oro inför barn, oro inför egna och andras krav och oro inför anställningsformer och arbetslöshet. I boken Klassens inre arbete Recept för en bättre skola (1990), som är skriven i intervjuform, säger John M Steinberg att huvudtesen i denna bok är: avspänd koncentration är nyckeln till effektivare inlärning. John M Steinberg (1990) menar att ju mer man anstränger och spänner sig desto mindre kunskap går in. Man kan ”slå in” kunskaper för en kort tid, inför en tentamen till exempel men dessa blir inga ”kunskaper för livet”. Det gäller att lugnt och med verklighetsanknutna situationer ta till sig ny kunskap. Inlärning sker bäst om man försätter eleverna i en situation av avspänd koncentration. Avspänning bidrar till hjärnans mottaglighet att ta in ny information. Steinberg menar vidare att även barn som lämnar hemmet fulla av aggressioner på morgonen eller som oroar sig över att inte bli uttagna till fotbollslaget, eller vad som helst som kan oroa, kan och måste formas till ett tillstånd av avspänd koncentration. Först då kan läraren lyckas med att förmedla några kunskaper. Ju oftare läraren lyckas, desto oftare blir det en tillfredsställande och effektiv undervisningssituation. Detta tillstånd av avspänd koncentration kan nås genom att man har höga förväntningar på barnen och en positiv inställning till både elever och kollegor. Vidare gäller det att ha en strategisk vision av hur skolarbetet skall kunna utvecklas. Anledningen till att den positiva inställningen är så.

(14) 9. viktig är att man har lättare att vara avspänd och koncentrerad när människor omkring en har en positiv inställning, tror på en och ger en uppmuntran. Daglig rörelseträning är viktig: Barn måste få röra sig för att kunna sitta stilla. Nordlund, Rolander och Larsson (1987) skriver att så lite som 5-10 minuter räcker för att barnen ska få utlopp för sitt rörelsebehov. Detta bidrar till bättre koncentration och motivation för det fortsatta arbetet. En fysiologisk förklaring till detta är att blodcirkulationen och de energigivande processerna stimuleras. Nordlund, Rolander och Larsson beskriver i sin bok olika projekt (utvecklingsarbeten) som gått ut på att genom motorisk träning förbättra barnens inlärningssituation; Motorikprojektet i Mjölby, 1982-85 och Eskilstunaprojektet, 1982-84. Resultaten av dessa projekt har varit goda och visat på klart ökade prestationer i projektgrupperna. Nordlund, Rolander och Larsson (1987) skriver i sin bok Lek, idrott, hälsa Del I om nobelpristagaren Roger Sperrys forskning. Tidigare överbetonades den vänstra hjärnhalvans betydelse i det västerländska samhället och detta kom att prägla vårt skolsystem. I framtiden, som resultat av Sperrys forskning, måste undervisningen inriktas på att cellaktiviteten i båda hjärnhalvorna stimuleras. Författarna menar vidare att ämnen som kräver aktivitet i höger hjärnhalva (musik, idrott, bild) har ansetts vara av mindre värde än de ämnen som sysselsätter den vänstra hjärnhalvan (till exempel matematik och språk). Att förstå och upptäcka kräver samverkan mellan båda hjärnhalvorna på ett helt annat sätt än vad skolundervisningen hittills givit möjlighet till. Olika projekt med ökad motorisk träning har också klart påvisat vilken betydelse motoriken kan ha för begreppsutvecklingen, rumsuppfattningen, självförtroendet och koncentrationsförmågan. I sin bok talar Nordlund, Rolander och Larsson om tre förutsättningar för motorisk inlärning; mognad, motivation och koncentration. Motorisk träning har mycket stor betydelse för tanke och språk. Om detta skriver Nordlund, Rolander och Larsson (1990) vidare i sin andra bok Lek, idrott, hälsa Del 2. En omfattande forskning, rörande sambandet mellan hjärnans utveckling och den motoriska utvecklingen hos barnet, samt motorikens betydelse för tanke och språk, har bedrivits av bland annat följande forskare, huvudsakligen under 1970- och 80talen: Jean Piaget, Marianne Frostig, Britta Holle och Paul Parlenvi, samt L S Vygotsky (från 1950). Paul Parlenvi med flera forskare hävdar att speciella övningar, som genom daglig träning via motoriska centra i vänsterhjärnan utvecklar barnens motorik, även bidrar till förbättringar av deras läs- och skrivförmåga. Kritik har framförts mot denna slutledning. Vad man säkert kunnat konstatera är dock att det finns ett klart samband mellan en intensivare motorisk träning och framsteg i det övriga skolarbetet. Detta har klarlagts av andra forskare, främst av professor Lars-Magnus Engström. Det räcker emellertid inte att ta hänsyn till enbart en eller några få faktorer, då man vill åstadkomma förbättring av barnens inlärningsförutsättningar. Man måste se till hela människan för att förstå vad som ligger till grund för hela hälsan hos barnet. Ingelman (1996) skriver om den finländske läkaren och hjärnforskaren Matti Bergström som under 1980-talet kom ut med böcker inom sitt område. Han menade att hjärnan har en kaosdel och en ordningsdel (hjärnstammen och hjärnbarken). Båda dessa delar måste få utlopp för sin respektive kapacitet i skolan. Det betyder att vi kan gå från kaos (oordning) till kosmos (den stora ordningen). Bergström säger idag att det måste få vara kaos i klassrummet. Barn måste få röra sig och leva om. Bergström varnar för att alla ämnen i skolan blir för teoretiska och kunskapsinriktade och att idrottsämnet glöms bort..

(15) 10. Elisabeth Skoglund (1998) skriver i sin bok Lusten att skapa om vikten av att vara koncentrerad. När det gäller att skapa så krävs det koncentration. Den pedagogiska situationen ska kunna stimulera kreativiteten och det är omöjligt om man känner sig splittrad och inte är närvarande. Det är av stor vikt att vi både kan känna lust, att vi är utvilade och att tid finns. Dessutom måste miljön vara så utformad att den kan stimulera till koncentration. Skoglund beskriver vidare hur vi med hjälp av olika metoder kan locka fram koncentrationen hos barnen; tålmodigt arbete med samma bild, dramaövningar, avslappningsövningar, konst, material och ord. Det gäller att väcka lusten hos barnen för alla barn vill lära sig. Om barnen känner olust får vi ändra på innehållet och miljön i barnomsorgen och i skolan så att de passar barnen och inte tvärtom.. Förankring i styrdokument för skolan I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 står inget direkt om koncentrationen, däremot hur man med olika arbetsmetoder och arbetsformer skall jobba sig fram till olika sätt som främjar barnens inlärning. Angående min teori om att följden av koncentrationsövningarna skall öka gruppgemenskapen, så finns det mycket som man kan härleda till i Lpo 94. --Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt… Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. (Lpo 94, s. 7) --Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. (Lpo 94, s. 8) --Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika utryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. (Lpo 94, s. 8) --Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. (Lpo 94, s. 9) ---.

(16) 11. I Utbildningsplanen 2001-2003 för Jokkmokks kommun – tillika skolplan finns olika prioriterade områden upptagna; Ett av dessa mål gäller hälsa och där kan man finna följande: --5. Prioriterade områden --5.6 Hälsa Mål: --• ge barn och ungdomar ökad kroppsuppfattning, stärka deras självkänsla och ge ökad insikt om vikten av att vårda sin kropp. • befrämja hälsa hos både barn/ungdomar och hos personalen. Åtgärder: --• fortsätta utveckla metoder för avslappningsövningar, mental träning etc. i barngrupper och bland personalen. --Om man läser i kommunens Utbildningsplan när det gäller att se verksamheten ur forskningsperspektiv och med framåtanda kan man i Kvalitetspolicy Jokkmokks kommun 20002003 (ett komplement till Utbildningsplanen) läsa följande: --Med kvalitetsutveckling avser vi systematiska åtgärder för att fortlöpande förbättra verksamhetens processer och resultat. Jokkmokks kommun kommer att arbeta med båda delarna men fokusera på det senare, kvalitetsutveckling. --Kvalitetsutveckling – ett naturligt led i det dagliga arbetet För att en organisation ska vara lärande måste den genomsyras av kvalitetsmedvetenhet och ständigt förbättringsarbete. Att systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling utgör strategin för att nå de mål som Skolstyrelsen satt upp för dess verksamheter. ---. Koncentrationshöjande metoder Avslappning Terry Orlick och Elisabeth Solin (2000) har utifrån sina tidigare, respektive lärararbeten i Sverige och Kanada, tillsammans utarbetat ett program och skrivit boken Visst kan DU! – Livsfärdighetsträning i förskola & skola. Målet med detta program och med boken är att barnen skall lära sig positiva perspektiv som kan förhöja deras livskvalitet och som de har med sig genom livet. Boken innehåller både forskning, tips och övningar, samt en cd-skiva med avslappningsövningar. Tanken är att eleverna systematiskt får öva och tillämpa de färdigheter som boken tar upp, tillsammans med sin lärare. Barn som lär sig hantera stress, tänka i positiva, konstruktiva banor och ökar sin koncentrationsförmåga blir bättre rustade för att kunna må gott, finna glädje i det lilla och styra sina egna liv. Inlärning sker snabbare och effektivare när vi är ”avslappnat koncentrerade”. Därför är det en god idé att lägga in någon avslappningsövning i början av ett inlärningspass..

(17) 12. Programmen i Visst kan DU! har provats och utvärderats av ett antal lärare i Sverige och Kanada. I samband med denna utvärdering har lärare, spontant, berättat för författarna om barn som helt uppenbart har mått väldigt bra av den systematiska och lustfyllda träningen: --Ett exempel är en tioårig flicka som under hela skoltiden haft svåra tics (ryckningar) inte bara i ansiktet utan också i andra kroppsdelar. Efter en termins kontinuerlig Viss Kan du-träning (tre gånger per vecka) i klassen har hennes tics minskat avsevärt, vilket både skolsköterska, lärare och föräldrar noterat. --(Visst kan DU!, s. 14) Idéerna i Visst kan du! har varit föremål för vetenskapliga studier ibland annat Sverige och Kanada och därefter utvecklats vidare. Orlick och Solin (2000) skriver följande: En studie från 1995 (Cox och Orlick) visar goda effekter av ett tio veckor långt stresshanteringsprogram för 5-12 åringar. Eleverna fick lära sig olika avslappningsoch stresshanteringstekniker och själva använda dem i vardagslivet. I jämförelse med en kontrollgrupp visade det sig att experimentgruppens elever signifikant bättre kunde slappna av, när de medvetet bestämde sig för det. Avslappningsförmågan mättes i förmågan att sänka sin puls. Sammantaget visade det sig i utvärderingen av försöket att eleverna • tyckte mycket om aktiviteterna • hade lärt sig att slappna av • kunde använda sig av avslappningsteknikerna i en mängd olika situationer. I en omfattande svensk studie (Setterlind 1983) på dels nio- till tolvåringar, dels tolvtill sjuttonåringar fick klasserna under en sexveckorsperiod lyssna på avslappningsprogram tre gånger i veckan. Eleverna rapporterade positiva effekter som att de • orkade med skolarbetet bättre • var mindre irriterade • mer utvilade och pigga • lärde sig lättare • sov bättre Allra mest positiva till avslappningsträningen var mycket ängsliga elever. Merparten av eleverna ansåg att de efter avslappningsträningsperioden kunde slappna av på egen hand. De ville också fortsätta med avslappningen i skolan. Denna inställning stärks av en annan studie (Solin, 1993) där mer än två tredjedelar av ca 400 elever efter försöket tyckte att alla elever på skolan skulle få ha avslappningsträning. En annan av Orlick och Solins erfarenheter är att vissa elever reagerar negativt på avslappningsträning de första gångerna. Detta verifieras av bland annat Setterlind (1983). De har svårt att vara tysta och stilla och kan på det sättet upplevas som mycket störande av de övriga. Erfarenheten har visat att dessa elever bör behandlas med mycket ömsinthet och respekt. Alla kan lära sig att slappna av, även i grupp, även om det tar längre tid för vissa barn. Programmen i det svenska skolmaterialet Avspänd och koncentrerad (Solin 1991) med avslappnings- koncentrations- och fantasiövningar finns också översatta till engelska, ryska och japanska. Den ryska versionen har provats och vetenskapligt granskats. Bland de goda resultaten kan nämnas.

(18) 13. • bättre sinnesstämning hos eleverna • bättre koncentration • mindre trötthet • bättre psykisk balans Dessa resultat framkom genom tester och lärarobservationer. (Visst kan DU!, s. 15-16) Musik Innan verklig inlärning kan ske måste ”dörren” för inlärning vara öppen. Det optimala inlärningstillståndet inträffar när hjärttakt, andning och hjärnvågor synkroniseras och kroppen är avslappnad, samtidigt som sinnet är koncentrerat. De flesta människor kan ganska lätt och snabbt uppnå det här optimala inlärningstillståndet. Djupandning är den första nyckeln. Musik är den andra. Barockmusik harmonierar kroppen med hjärnan. Den öppnar dörren för ett superminne – hjärnans limbiska system – det system som bearbetar känslor och är länken mellan den medvetna och undermedvetna nivån i hjärnan. Musiken kan fylla funktionen att ”rensa” hjärnan, så att den blir mer mottaglig för ny kunskap. Det ska vara särskild musik med en takt som hjälper oss att gå ner i varv. När det gäller att förbättra inlärningen genom avspänd koncentration har forskning visat att stillsam barockmusik (1700-tal till tidigt 1800-tal) med en tydlig puls och melodi som upprepas i olika variationer, lämpar sig bäst för att uppnå detta tillstånd. Ett lugnt tempo, cirka 60 slag/minut, sänker din vilopuls och lugnar ditt hjärta. En tydligt markerad puls i musiken hjälper dig dessutom att sänka din andningstakt. Musik med detta tempo påverkar i sin tur också din hjärna så att du känner dig mer avslappnad. Med hjälp av rätt sorts musik hittar du lättare ett tillstånd av avspänd koncentration, vilket är en bra förutsättning för ett gott studieresultat. Man kan använda musik på tre olika sätt för att underlätta inlärningen: 1. Tillsammans med djupandning för att man ska slappna av och komma i ett optimalt tillstånd för inlärning. 2. I en ”aktiv konsert” då man läser eller arbetar i takt med rytmisk, uttrycksfull musik. 3. I en ”passiv konsert” där barockmusik bildar bakgrund för att bidra till att information flyttas över till långtidsminnet. Hjärngymnastik Hjärngymnastik eller hjärngympa, som det också kallas, har vuxit fram genom de kliniska studier som Paul Dennison, speciallärare och doktor i pedagogik, påbörjade redan 1969. Hans arbete kretsade till en början kring barn och vuxna som blivit diagnostiserade att ha läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, DAMP, ADHD och Aspergers syndrom. Dr Dennison ansåg att det inte var brist på intelligens som gjorde att dessa personer klassades som ”svaga”, utan istället var det brister på de fysiska och perceptiva områdena som hindrade deras utveckling, och detta ända sedan spädbarnstiden! Hjärngympa handlar om att ta bort låsningar och blockeringar som försvårar inlärning och optimal prestation..

(19) 14. Carla Hannaford (1997) skriver i sin bok om hjärngymnastik och hur man med hjälp av denna kan öka prestationsförmågan. Det som gör hjärngymnastiken till en sådan tillgång är att övningarna kan göras när som helst för att förbättra resultatet på vad man håller på med. Det är helt enkelt rörelse, fri och lätt. Författaren skriver om olika rörelser och deras funktion då det gäller att bibehålla en balanserad själ-/kroppsinlärning. Rörelserna man utför under hjärngymnastiken aktiverar nätverk av nerver i hela hjärnan, i båda hjärnhalvorna samtidigt, och hjälper samtidigt till att bygga upp den hårdvara som behövs för att försäkra sig om framgång vid livslångt lärande. Rörelserna lättar på och klarar av stress och bidrar därmed till god hälsa över huvud taget. Hjärngymnastik är effektiv för alla och optimerar inlärning och prestation på varje nivå i alla kognitiva företag. Bäst effekt har rörelserna om de utövas under en lång tidsperiod. Hannaford skriver vidare att hon aldrig arbetat med en åldersgrupp eller individ som misslyckats med att lära sig effektivare som ett resultat av dessa övningar. Därför är skolor och alla andra platser för inlärning, från förskola till företagsutbildning, platser där man naturligtvis ska använda hjärngymnastik. Hon menar att hjärngymnastiken hjälper de unga att bli redo att lära och de äldre att bibehålla aktivt tänkande och minne. Hannaford skriver i sin bok att de mest djupgående förbättringar hon upplevt tack vare hjärngymnastik, kanske var med vuxna och barn som hade betecknats ”oförmögna att lära sig”, ”Attention Deficit Hyperactive Disorder”, ”känslomässigt handikappade” och ”Downs syndrom”. Hjärngymnastik är drogfri, enkel och mycket effektiv. Den bibehåller ett finstämt själ/kroppssystem och bidrar till global inlärning och förståelse för alla.. Lärarintervju Eftersom jag hade känslan av att okoncentrerade elever är ett problem i många klasser bestämde jag mig för att intervjua några klasslärare. Jag var intresserad av hur lärarna ser på koncentrationssvårigheter och möjligheterna att arbeta för bättre koncentrationsförmåga, samt hur vanligt och hur medvetet det är att man arbetar med koncentrationshöjande aktiviteter (se bilaga 8). Tyvärr fick jag bara svar av 3 personer av 11 tillfrågade, vilket inte ger någon generell bild över lärares åsikter. Jag tycker trots det att de svar jag fått bekräftar min känsla och efter mycket prat i mitt praktikarbetslag så tycker jag mig ha fått den ännu mer bekräftad. Det var ju just den känslan som gjorde att jag blev intresserad av denna fråga och bestämde mig för att göra detta utvecklingsarbete..

(20) 15. Syfte Syftet med mitt examensarbete är att studera om man på ett lustfyllt sätt och med olika metoder kan öka barnens koncentration..

(21) 16. Metod Försökspersoner Jag gjorde min undersökning i årskurs 2, som bestod av 12 flickor och 9 pojkar. I denna klass har barnen lunchmåltid klockan 10.40. Sedan går de tillbaka till klassrummet och jobbar till klockan 11.30 då de går ut på lunchrast. Klassen jobbar åldersblandat på fredag och därför gjordes inga koncentrationsövningar på fredagar. Barnen brukar ha avslappning ibland i skolan. Bortfall Vid ett tillfälle var en pojke hos specialpedagogen och vid ett annat var två pojkar sjuka. Men detta påverkade inte undersökningen.. Material Observationer enligt löpande protokoll eftersom jag vill studera hela klassens ”vanliga koncentrationsförmåga”. Enkäter till några klasslärare eftersom muntliga intervjuer kräver mer tid och planering. Bandade intervjuer med barnen eftersom några av dem kan ha svårt att uttrycka sig i skrift på grund av sin låga ålder. Kattschema (skalor) för att mäta barnens upplevda förändring av avslappningen.. Genomförande Tidsplan Hösten 2001 Termin 5 PM in senast 23/1-01. Våren 2002 Termin 6 5 p examensarbete Teori Bakgrund + Metod (in senast 3/6-02). Hösten 2002 T ermin 7 7 veckor praktik inkl undersökning Skriva klart rapporten Seminarium. Arbetet sträcker sig över 7 veckor. Min undersökning kommer att vara kvalitativ (intervjuer, enkäter och observationer). Det jag skall observera är hur koncentrerade eleverna verkar och vad som eventuellt stör deras koncentration. Observationerna görs enligt löpande protokoll. Intervjuer med elever (bilaga 9). Dagboksanteckningar under samtliga veckor. Reflektioner med min handledare. Koncentrationsövningar; avslappning (bilaga 11), lekar (bilaga 13), hjärngymnastik (bilaga 14) och musik. Enkäter i form av Kattschema (bilaga 12) till eleverna efter avslappning..

(22) 17. Vecka 1: Lära känna eleverna. Information till föräldrarna i form av ett brev. Vecka 2: Oktober-lov. Vecka 3: Observera klassen enligt löpande protokoll med avseende på hur koncentrerade de verkar och vad som eventuellt stör koncentrationen. 3 observationstillfällen á 30min. Intervjua eleverna. Sammanställning av observationerna och intervjuerna. Vecka 4: Avslappning före lunchmåltiden. Kattschema ifylles av barnen. Vecka 5: Avslappning före lunchmåltiden. Koncentrationshöjande lekar. Vecka 6: Avslappning före lunchmåltiden. Hjärngympa. Vecka 7: Avslappning före lunchmåltiden. Kattschema ifylles av barnen. Barockmusik under arbetspassen. Tid för eventuellt eftersläpande arbete. Den första veckan går bara ut på att lära känna eleverna medan den andra ”övningsveckan” (=vecka 3) viks för elevobservationer och elevintervjuer för att bilda mig en uppfattning om barnens koncentration ”i vanliga fall”. Under vecka 4-6 observerar jag eleverna (utan protokoll), utför själva koncentrationsövningarna (= utvecklingsarbetet), reflekterar tillsammans med min handledare, samt för dagbok över veckans händelser. Integrering av de estetiska ämnena blir aktuell, musik och rörelse kommer att ingå i de flesta momenten. Efter praktiken sammanfattar jag dagboksanteckningarna och observationerna i rapporten i löptext. Enkät- och intervjusvaren sammanställs i tabellform, diagram och löptext..

(23) 18. Resultat Sammanställning av elevobservationerna Observationerna gjordes vid tre tillfällen och var 30 minuter långa. Varje observationstillfälle är sammanfattat och det som har avbrutit eller på något vis stört lektionen finns nedtecknat i sammanfattningen. Observationstillfälle 1: Närvarande: Halva klassen. Utgångsläge: Efter lunchrast. Eleverna sitter tysta i sina bänkar. Arbetsmoment: Genomgång av vokaler. Under detta arbetspass går en elev ut och dricker. En pojke har svårt att sitta still. Han ligger över bänken, pillrar med penna, sätter sig upp en kort stund, ligger igen. Någon gång säger han bara något rätt ut i luften. En pojke kommer in men pratar bara ”teckenspråk” för sig själv. Tar tyst något och går iväg. Hela tiden är det någon som räcker upp handen – även när läraren har sagt att alla skall få varsin fråga. När läraren säger att eleverna ska få färglägga övningspappret är genast en av eleverna på väg. När eleverna får tillåtelse att hämta pennor småspringer samtliga elever till pennorna. Tre flickor diskuterar tyst vilka färger de behöver. Eleverna återvänder snabbt till bänkarna. En flicka läser övningspappret för sig själv, en annan ber henne vara tyst. Läraren går iväg för att kopiera. Eleverna fortsätter vara tysta. Läraren tar fram en ny pennlåda. Då springer några elever fram. Mycket lugnt och tyst arbetspass. Observationstillfälle 2: Närvarande: Halva klassen. Utgångsläge: Gruppen har just varit hos fritidspedagogen och haft avslappning, ritat och lekt. Arbetsmoment: Genomgång av vokaler. I denna gruppen var det betydligt surrigare. Tre pojkar och en flicka har mycket svårt att sitta stilla. De ligger över bänken, ställer sig bredvid bänken, rasar av stolen, har fötterna på bänken. De talar rätt ut. De tappar saker. Hoppar upp och ner från stolen. Räcker upp handen och viftar samtidigt. Det är alltid någon som räcker upp handen. Ytterligare en flicka går helt plötsligt från sin bänk till en annan och kollar på något som ligger på golvet. Återvänder sedan till sin bänk. Ytterligare en pojke börjar skjuta sin bänk hit och dit. I slutet av arbetspasset, när de ska städa, börjar han tralla. Läraren får säga till dessa elever flera gånger under arbetspasset. Slut för dagen= Mycket livat!.

(24) 19. Observationstillfälle 3: Närvarande: Hela klassen. Utgångsläge: Efter lunchrast. Arbetsmoment: Matematik-blad. Detta arbetspass är väldigt livat och skrikigt. Flickan från observationstillfälle 2 är i rörelse hela passet. Ytterligare en flicka rör sig mest hela tiden. Pojkarna från förra passet och ytterligare två rör sig mest hela tiden. Många går och dricker. Nästan alla går och vässar pennan, somliga fler än en gång. Läraren går ut och kopierar. Det är alltid någon som räcker upp handen..

(25) 20. Sammanställning av elevintervjuerna 19 elever deltog. 1 internt bortfall då intervjufrågorna blev för ledande på grund av elevens svårighet att besvara frågorna. 2 avstod. I intervjun kan samma barn ha svarat flera alternativ, därför stämmer inte svaren med antalet intervjudeltagare. I några tabeller och diagram har jag delat in svarsalternativen i kategorier, eftersom många svar har samma innebörd.. 3. När tycker du att du arbetar allra bäst i skolan? Förtydligande: ämne/tillfälle Hur vill du att det ska vara runt om dig när du arbetar i skolan? Vad tycker du behövs för att du ska kunna rikta all din uppmärksamhet på en arbetsuppgift? Elevens svar Lugnt Tyst Knäpptyst Inte så högt prat eller skrik. Antal 7 st 11 st 2 st 1 st. Procent 33 % 52 % 10 % 5%. Ytterligare svar: ”Ljus och barn” ”Ingen fröken med klampande fötter – en som kommer in då och då” ”Att fröken skriver finare bokstäver när jag ska skriva av”. Knäpptyst. 10%. 5% Tyst. Lugnt. 52%. 33%. Figur 1. Undersökningsgruppens uppfattning om hur det ska vara i klassrummet när de arbetar som allra bäst. Av antalet svarsalternativ (21 st) som finns med i tabellen ser den procentuella fördelningen ut så här..

(26) 21. 4. Hur känns det i kroppen när du kommer in efter rasten och ska arbeta med till exempel matte? Förtydligande: Är det lätt att koppla av och börja arbeta? Är det skönt att få ta det lugnt igen? Vill du helst springa omkring i klassrummet? Kategori 1 Går bra 1 Går bra 2 Mer spring 2 Mer spring 3 Jobbigt 4 Varierar 4 Varierar. Elevens svar Går bra att koppla av och sitta still Bra/Skönt Springa omkring Skruvigt/Spring i benen Jobbigt att sitta still Vill leka ibland/sitta ibland Bråkat= ledsen Kul= leka mer. Antal 12 st 4 st 3 st 3 st 1 st 2 st 2 st. Procent/kategori 59 % 22 % 4% 15 %. Ytterligare svar: ”Varmt och svettigt” hade 3 elever svarat. ”Kallt” hade 2 st svarat. ”Ont i bena” hade 1 elev svarat.. Varierar. 15% Jobbigt. 4% Går bra. Mer spring. 22%. 59%. Figur 2. Undersökningsgruppens åsikt om hur lätt det är att koppla av efter rasten, när arbetspasset börjar. Av antalet svarsalternativ (27 st) som finns med i tabellen ser den procentuella fördelningen ut så här (uppdelad på 4 kategorier)..

(27) 22. 5. Har du hört ordet koncentration någon gång? Förtydligande: Att vara koncentrerad. Fröken säger kanske att du ska koncentrera dig på ditt arbete. Att du kan arbeta med hela din uppmärksamhet på ditt arbete, utan att någonting kan störa dig. Av de sex elever som svarade ”nej” var det, med hjälp av förklaring, två elever som kom på att de hört ordet. Dessa svar finns med på svarsalternativ ”Ja”. Av de två elever som svarade ”vet ej” var det en elev som kom på innebörden när jag förtydligade med ”att vara koncentrerad”. Detta svar finns med på svarsalternativ ”Ja”. Elevens svar Ja Nej Vet ej. Antal 10 st 6 st 2 st. Procent 56 % 33 % 11 %. Vet ej. 11%. Nej. 33%. Ja. 56%. Figur 3. Känner eleverna i undersökningsgruppen till begreppet koncentration?.

(28) 23. På följande frågor finns inte svar från varje elev med eftersom deras kunskap om ordet/begreppet koncentration varierade. 6. Vad betyder det för dig? -. Det blir ganska svårt. Ja, men – jag vill ju att det ska vara kul och så vill jag inte att bänkkompisen ska hålla på babbla å han håller hela tiden på å titta i min bänk å en gång då gjorde en annan pojke, eller vad det nu var, titta i en flickas bänk som man inte får. Hon hade ju hemliga saker. Sen puttade dom ner hennes stol och så.. -. För mig betyder det att jag ska sikta in på vad jag jobbar och jag ska se allt, jag ska se bra. Jag ska kunna läsa allt i lugn och ro.. -. Att man ska, vad heter det, jobba som för sig själv och vara tyst.. -. Ja, man ska inrikta sig på just det man håller på med.. -. Att man koncentrerar sig.. -. Att man ska koncentrera sig på en sak.. -. Att man koncentrerar sig på det man håller på med.. -. Man ska koncentrera sig på saker.. -. Att man ska koncentrera sig!. -. Ja, det är när man är koncentrerad. När man till exempel jobbar med matte då koncentrerar man sig på just det jobbet och inte på någonting annat. Man bryr sig inte i den som sitter bredvid.. -. Det betyder att man ska koncentrera sig och vara skärpt och så där.. Elev:. - Ja! Alltså, man tänker mest på ordet. Men, hör du du, jag hörde nån historia, en var så här: Tänker du på frågan eller jag minns inte riktigt hur det var, men jag tar bara där det är kult. En fick en svår fråga i skolan eller jag tror att den börjar så En fick en svår fråga i skolan och då sa fröken så här Tänker du på frågan? Nä, jag tänker mest på svaret. Interv: - (Haha!) Mm. Som jag brukar beskriva att vara koncentrerad så är det till exempel om du jobbar i matte och (eleven avbryter)… Elev: - Ja och tänker som mer på det. Interv: - Ja, bara på det. Tycker du att det är lätt att vara så koncentrerad? - Ja, det beror på. Jo, ja!.

(29) 24. 7. Hur är du när du är koncentrerad? -. Ja, jag brukar, jaa, jag försöker tänka så här att: jag vill ju, jag ska räkna, jag ska inte bry mig hela tiden. Men då försöker bänkkompisen störa mig. Det är inge bra för mig.. -. Jag vet inte. (svarade 3 elever). -. Ibland när jag blir törstig då går jag och dricker.. -. Lugn.. -. Jag är helt, jag stirrar bara mest på ordet, som jag gör när jag spelar Potter. Då är jag koncentrerad, för man måste vara det, särskilt mot Jim.. -. Man tar det lugnt. Och så sitter man ner. Och så sitter man inte och stressar så här.. Interv: - Om du kan rikta all din uppmärksamhet mot din arbetsuppgift (eleven avbryter). Elev: - Ja, det brukar jag vara. Interv: - Det är i alla fall om du till exempel ska jobba i din mattebok och så riktar du all din uppmärksamhet på det och bryr dig inte om något annat (eleven avbryter). Elev: - Det brukar jag göra!.

(30) 25. 8. Tycker du att du har lätt för att koncentrera dig på/i skolarbetet? Kategori 1 Ja 2 Nej 2 Nej 2 Nej 3 Varierar 3 Varierar. Elevens svar Ja Nej Svårt Störs lätt Ibland Lagom. Antal 8 st 1 st 3 st 1 st 4 st 1 st. Procent/kategori 44 % 28 % 28 %. Nej Ja. 28%. 44%. Varierar. 28%. Figur 4. Anser eleverna i undersökningsgruppen att de har lätt för att koncentrera sig? Bland de 18 elever som deltog ser den procentuella fördelningen ut så här (uppdelad på 3 kategorier)..

References

Related documents

På frågan om bilder väcker käns- lor och resonemang utifrån moraliska aspekter i större eller mindre ut- sträckning när den historiska kontexten saknas så fann jag att en möjlig

När konflikter uppstår mellan kund och personal, det vill säga där en kund är missnöjd och personalen förväntas göra allt för att få kunden nöjd, finns alltså ett...

Forskning visar att många kvinnor som immigrerar till Sverige rör på sig mindre än i sitt hemland och upplever att de inte får det stöd de behöver för att kunna förändra

Beskriv hur projektresultaten och erfarenheterna från projektet kommer att dokumenteras, tas till vara inom organisationen och spridas vidare till andra aktörer... 19

Ett projekt kan leda till effekter på individnivå, direkt för de personer som deltar i eller nås av projektet, organisationsnivå, det vill säga för den egna organisationen

Skälen för regeringens förslag: Det övergripande målet för transportpolitiken föreslås även fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

Genom medling lär sig barnen bland annat att lyssna, att veta vad känslor är, att skilja på fakta och känslor, att uttrycka sina känslor på ett sätt som inte skadar någon, att

Our findings suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling seemed to be important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing