Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Estetisk-filosofiska fakulteten
Kristian Andersson
Åtgärdsprogram och måluppfyllelse i
idrott och hälsa
Action plans and objective fulfillment In physical
education
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum:
Abstract
This survey is about the existence of action plans and objective fulfillment I physical education in Swedish ground school. The purpose of this report is to see if and how action plans is used on pupils who are in danger of not reaching to objectives in physical education. The survey has been done throw qualitative interviews whit three physical education teachers. The report consist of one litterateur part as threats action plans, the opinion on physical education, physical educations effect on man and the curriculum and objective fulfillment I physical education. Then there is the result part where the results of the survey are presented. This part is followed by discussion where the literature and the results are discussed in relation to one another. In the survey I have discovered that there is very few action plan written in physical education. It has also shown that there is a general opinion that the curriculum is very indistinct, which leads to teachers having trouble to define exactly what their pupils are supposed to achieve. Physical education teachers also have the opinion that there pupils have a high grade of objective achievement but also admits that there is things in the curriculum the by various reasons aren’t able to teach in the extent they wish.
Key words: action plan, physical education, objective fulfillment, sports and health Sammanfattning
Denna undersökning handlar om förekomsten av åtgärdsprogram och måluppfyllelse i ämnet idrott och hälsa. Syftet med arbetet är att se om och i så fall hur åtgärdsprogram används för elever som riskerar att inte nå målen i idrott och hälsa. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre idrottslärare. Texten består av en litteraturdel som behandlar åtgärdsprogram, synen på idrott, vad idrotten har för effekter på människan, kursplan och måluppfyllelse i idrott och hälsa. Vidare finns även en resultatdel där resultatet av de gjorda intervjuerna redovisas. Denna följs av en diskussions del där litteraturen och resultatet analyseras i relation till varandra. Undersökningen har lett till att jag upptäckt att det skrivs väldigt få
åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Den har även visat att det råder en allmän åsikt om att
kursplanen är luddig vilket leder till att idrottslärarna har svårt att precisera vad eleverna förväntas uppnå. Idrottslärarna anser också att det är en väldigt hög måluppfyllelse bland eleverna men berättar samtidigt att de av olika orsaker kanske inte riktigt får med allt som står i kursplanen i den utsträckning de skulle önska.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Syfte ... 1 Frågeställningar ... 1 Litteratur ... 2 Åtgärdsprogram ... 2 Förekomsten av åtgärdsprogram ... 4Uppfattningar om idrott och hälsa ... 4
Måluppfyllelse i idrott och hälsa ... 5
Om idrott och hälsa ... 5
Kursplanen ... 7 Metod ... 9 Val av metod ... 9 Urval ... 10 Genomförande ... 10 Bearbetning ... 11 Etiska överväganden ... 11
Giltighet och tillförlitlighet ... 12
Resultat ... 13
Syn på idrott och hälsa ... 13
Kursplanen ... 14
Idrottslärarnas undervisning ... 15
Måluppfyllelse ... 16
Åtgärdsprogram i idrott och hälsa ... 17
Resultat sammanfattning ... 18
Diskussion ... 19
Hög måluppfyllelse? ... 20
Dålig närvaro och bristande simkunnighet ... 20
Idrott och hälsas status och dess plats i skolan ... 21
Fysisk aktivitets betydelse i ett vidare perspektiv ... 22
Undervisningen och kursplanen ... 22
Metod diskussion ... 23
Slutdiskussion ... 23
Referenslitteratur ... 25
1
Inledning
Iden till denna undersökning kommer från att jag har fått känslan av att trots att den fysiska hälsans betydelse har fått större och större uppmärksamhet i samhället och elitidrottarna har en väldigt hög status och fungerar som förebilder så verkar idrottsundervisningen i skolan få lägre och lägre status. Min känsla är att ämnet idrott och hälsa alltmer ses som ett trevligt avbrott i den ordinarie
undervisningen och inte som ett ämne som är viktigt i sig självt, detta trots att det finns
undersökningar som visar att en god fysisk hälsa och bra motorik även är viktigt för den intellektuella utvecklingen. Med anledning av detta tyckte jag att det skulle vara intressant att se vilken hjälp de elever som har problem i idrott och hälsa får. Alla elever som inte når målen har rätt att få ett åtgärdsprogram upprättat för att de ska klara dem, sker detta även i idrott och hälsa?
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur och om åtgärdsprogram upprättas på de elever som inte når målen/riskerar att inte nå målen i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar formulerats.
Frågeställningar
Sätts åtgärder in för de elever som inte når målen i idrott och hälsa, i så fall vilka åtgärder, hur ser dessa åtgärder ut, när sätts dessa åtgärder in?
2
Litteratur
Detta avsnitt behandlar litteratur och tidigare forskning om åtgärdsprogram, idrott och hälsa undervisningen i grundskola och synen på idrott och hälsa. Det behandlar även en del av den litteratur som finns om fysisk aktivitets betydelse och påverkan på människan. Den litteratur som valdes till detta arbete är den som jag ansåg passade bäst utifrån dess syfte. Jag fann dock inte så mycket litteratur om åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa vilket gjorde att jag mycket av litteraturen antigen handlar om idrott och hälsa eller åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogram
Skolverket(2003) skriver att begreppet åtgärdsprogram tillkom så tidigt som 1974 vid en
utredning om skolans inre arbete. Den stora förändringen som denna utredning föreslog var att eleven själv skulle vara en stor del i både benämning av problemen såväl som planeringen av lämpliga åtgärder. I lgr80 förtydligades betydelsen av åtgärdsprogram ytterligare då det blev krav på upprättande av dem. Här förtydligades också att åtgärdsprogrammen inte bara skulle innefatta elevens individuella situation utan också och en allmän utveckling i organisationen. Vidare betonade man att åtgärdsprogrammen skulle utgå från elevens starka sidor och förändringar ska göras så att de stärker elevens självbild. Från år 2001 är det krav att skriva åtgärdsprogram på alla elever som inte når målen eller riskerar att inte nå målen utom i förskoleklass och
vuxenutbildningen (Skolverket 2003). Skolverket(2001) skriver i Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram att rektor är ansvarig för att ett åtgärdsprogram utarbetas så fort någon påtalar att det finns risk att en elev inte når målen. Vidare står det att ett åtgärdsprogram ska göras tillsammans med eleven och dennes föräldrar i största möjliga utsträckning. Ett åtgärdsprogram ska även innefatta hela elevens skolsituation och åtgärderna kan förutom på elevnivå också vara på grupp- och organisationsnivå. När ett åtgärdsprogram ska skapas sker det en pedagogisk kartläggning där elevens starka sidor och svårigheter ska sättas i relation till elevens behov och till innehållet i skolan. Som utgångspunkt för detta arbete ska läroplan och kursplan ligga. Utifrån den pedagogiska kartläggningen utformas sen ett åtgärdsprogram som ska innehålla konkreta och uppföljningsbara mål utefter elevens, gruppens och organisationens behov. Ett åtgärdsprogram bör innehålla både korta och långsiktiga mål som kan relateras till kursplan och läroplan. Skolverket(2001) framhåller det som väldigt viktigt att ett åtgärdsprogram utgår ifrån elevens styrkor och svagheter samt att det utgår från de mål som den specifika eleven behöver hjälp med att uppnå.
3
När man utformar ett åtgärdsprogram är det enligt skolverket(2001) viktigt att man är medveten om och beaktar den kultur som finns på skolan och vad den kan ha för betydelse för elevens svårigheter och möjligheter att lyckas uppnå målen. Det är också viktigt att eleven är delaktig i utformandet av målen som finns i åtgärdsprogrammet då det visat sig att detta gett ett mycket bättre resultat än vid de åtgärdsprogram där eleverna inte varit med och utformat målen. Det är även vitigt att målen är precisa, det räcker inte att ha ett mål som säger att eleven ska förbättra sin motorik utan det ska preciseras vad eleven ska klara. Det kan exempelvis stå att eleven ska klara att slå en kullerbytta och gå balansgång i fem meter istället. När man skriver ett åtgärdsprogram är det enligt Skolverket(2001) viktigt att man även ser över kompetensen som finns på skolan och utvärdera om det kan behövas stöd och fortbildning för personalen för att kunna tillgodose elevens behov.
Skolverket(2001) säger att ett Åtgärdsprogram ska sättas in för en elev som har problem så fort det går, då det har visat sig att de då ger bäst resultat samt att de åtgärder som då behöver sättas in inte är så många och ofta av enklare slag. Det har dock visat sig att det ute på skolorna ofta väntas ett par år med att sätta in åtgärdsprogram och man istället håller eleverna under uppsikt men avvaktar med att upprätta åtgärdsprogram. Slutligen trycker Skolverket(2001) på vikten av att följa upp åtgärdsprogrammen, vad var det som gick bra, vilka åtgärder behöver eleven nu, vad kan vi applicera på vår organisation i övrigt?
Enligt Asp-Onsjö(2008) finns det en stor politisk enighet om vikten av att skolans personal uppmärksammar och försöker hjälpa elever som har problem i sin skolsituation. Rektorn har skyldighet att se till att ett åtgärdsprogram arbetas fram om det finns risk att eleven inte når kunskapsmålen. Hur framtagandet av ett åtgärdsprogram ska gå till finns reglerat i
grundskoleförordningen och i skolans allmänna råd. Asp-Onsjö(2008) berättar vidare att de svårigheter eleven har först och främst sökas i elevens undervisning och i lärandemiljön för den specifika eleven. Den eleven som anses vara i behov av extra stöd ska få ett åtgärdsprogram som ska fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel. Åtgärdsprogrammet ska tydliggöra hur elevens situation ser ut samt dokumentera och tydliggöra de insatser och stöd som eleven får. Ett åtgärdsprogram ska främst fokusera på att anpassa undervisningen i den situation där eleven har svårigheter men det ska också specificera de eventuella åtgärder som tas utanför den ordinarie undervisningen.
Asp-Onsjö(2008) berättar också om att de flesta åtgärdsprogram som skrivs lägger över den största delen av problemet på eleven istället för att ses mer som problem i den pedagogiska
4
miljön. Det var allt som oftast liknande åtgärder som föreslogs för eleverna i de olika åtgärdsprogrammen samt att de ofta saknades utvärderingsbara mål för eleven.
Förekomsten av åtgärdsprogram
Skolverket(2005) visar att i genomsnitt 13 procent av eleverna i den svenska grundskolan har åtgärdsprogram. Dessa 13 procent är dock enligt undersökningen inte alla de elever som borde ha ett åtgärdsprogram. Undersökningen visar att var fjärde elev som får specialpedagogiska insatser inte har ett åtgärdsprogram. Det är enligt samma kartläggning absolut vanligast att det är
klass/ämneslärare som tar initiativ till upprättande av åtgärdsprogram. Dessa är initiativtagare i ca 80 procent av åtgärdsprogrammen. Om det inte är ämnesläraren som är initiativtagare, är det specialpedagog, rektor eller förälder som är de vanligaste initiativtagarna.
Även Persson(2002) skriver om att det är absolut vanligast att klass/ämneslärare är initiativtagare till åtgärdsprogram, ca 80 procent, tätt följt av specialpedagoger, ca 76 procent. Efter dessa kommer kurator, skolpsykolog, förälder, skolsköterska och elevassistent, dessa är initiativtagare i runt 7 procent av fallen sammantaget.
Uppfattningar om idrott och hälsa
Skolverket(2005) visar det sig att det finns ett stort intresse hos eleverna för ämnet idrott och hälsa, det är bara musik som eleverna uppger intresserar dem mer. Elevernas bild av vilka ämnen de har mest användning av är dock en annan där idrott och hälsa befinner sig först på en sjätte plats. Även föräldrarnas attityd har undersökts och över 50 procent av föräldrarna ansåg att idrott och hälsa var ett av de fem viktigaste ämnena för deras barn. När det handlar om i vilka ämnen eleverna anser sig lära sig mest befinner sig idrott och hälsa på en tionde plats, där 9,4 procent anser att det är ett av tre ämnen där de lär sig mest. Detta bekräftas av Ekberg(2009) som hävdar att eleverna inte ser på ämnet som ett lärtillfälle utan snarar som en trevlig stund där de får röra på sig.
Eleverna anser också att ämnet är ett av de minst svåra samtidigt som 66 procent av eleverna anser att det är för lite tid för idrott och hälsa i undervisningen. Ekberg(2009) berättar även om att idrott och hälsa beskrivs i positiva ordalag av föräldrar, lärare och elever, men att ämnets status i jämförelse med andra mer teoretiska ämnen är låg.
5
Det har enligt Skolverket(2011) framkommit att lärare har lättare för att beskriva idrott och hälsas övergripande mål än de kunskapsmål som eleverna förväntas förvärva genom undervisningen. Idrottslärarna beskriver ofta vad eleverna ska kunna längre fram i livet och vad ämnet kan göra för denna kunskaps utveckling, men de nämner inte så mycket om vad eleven ska kunna här och nu.
Enligt Skolverket(2005)är de vanligaste åsikterna hos idrottslärarna om vad eleverna ska lära sig i idrott och hälsa att det ska få en god självbild, utveckla en god social kompetens samt att få uppleva rörelseglädje. Många anser också att det är viktigt att eleverna genom undervisningen i idrott och hälsa ska stimuleras till ett fortsatt aktivt liv.
Måluppfyllelse i idrott och hälsa
Enligt Skolverket(2005) når drygt 94 procent av eleverna målen i idrott och hälsa. Av de som inte når målen är 5,4 procent pojkar och 7,3 procent flickor. Men rapporten visar också att 33
procent av eleverna uppger att de inte lärt sig om dopning, friluftsliv, ätstörningar och
reklambilder. Detta trots att dessa teman tydligt lyfts fram i styrdokumenten. En annan utveckling som rapporten lyfter fram är att det 2003 är vanligare att eleverna inte når målen jämfört med 1992.
Sammantaget lyfter rapporten fram en tydlig problematik med betygsättandet och
måluppfyllelsen i idrott och hälsa. Exempelvis har elever som har angett att de inte kan använda karta för att orientera sig i skogen ändå uppnått betyget mycket väl godkänd.
Om idrott och hälsa
Ekberg och Erberth(2000) skriver att människan har förändrats väldigt lite biologiskt sedan hon kom till Europa för ungefär 40000 år sedan, däremot har livsvillkoren och förutsättningarna ändrats drastiskt. Från att förr varit tvungna till fysisk aktivitet för att överleva är det idag fullt möjligt att klara sig bara på sin mentala förmåga. Mångas liv präglas idag av stillasittande och inaktivitet, detta beskriver de som ett problem då våra kroppar inte är skapade för stillhet. Vidare redovisar Ekberg och Erberth(2000) en rad olika studier som visar att bristen på fysisk aktivitet är en bidragande orsak till många av samtidens hälsoproblem och välfärdssjukdomar. De hävdar också att det finns tecken på att det är föga troligt att barn som är inaktiva i skolåldern som vuxna utvecklar en aktiv livsstil. Det har också visats att det finns ett samband mellan fysisk
6
aktivitet och goda studieresultat. Det finns även internationella studier som tyder på att elever som deltar i idrottsundervisning uppvisar god attityd, ett gott uppförande och hög närvaro i övrig undervisning(Bailey, Kirk, Jess, Pickup, Sandford, and BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group 2007).
Almvärn och Fäldt(2001) skriver även de om att vi alla från början är friluftsmänniskor, men att vi har stängt in oss i städer. Detta trots att vi alla har våra rötter i naturen och mår så bra av att vara ute och röra på oss. Vidare vill de även slå hål på myten om att träning måste vara jobbig för att vara effektiv, träning kan vara behaglig och ändå vara ge stora positiva hälsoeffekter. Även Bailey m.fl.(2007) trycker på att den fysiska aktiviteten inte behöver vara mer än lätt ansträngande för att vara nyttig för eleven, det kan räcka med en rask promenad.
Sandborgh och Stening-Furén(1986) skriver om att barn genom fysisk aktivitet utvecklar sin motoriska förmåga, denna motoriska förmåga är viktig för att eleverna sedan ska kunna följa och koncentrera sig på undervisningen i skolan. Fysiskaktivitet är även viktigt för att utveckla sin förmåga att uppfatta tid och rum vilket även det är viktigt för att kunna delta aktivt i skolans undervisning. De nämner även att fysisk aktivitet rätt utförd ger trygga elever som får en positiv självbild. Det goda självförtroende eleverna kan få genom idrotten, förbättrar även elevernas förutsättningar till god läs- och skrivutveckling. Elever som deltar i meningsfull idrott och hälsa undervisning utvecklat enligt Bailey m.fl.(2007) viktiga egenskaper som samarbetsförmågan, empati och ansvarsfullhet. Dessutom beskriver de att det finns ett samband mellan det ökade blodflödet och ökad kapacitet i hjärnan, samt att fysisk aktivitet är positivt för
koncentrationsförmågan.
Bailey m.fl.(2007) visar på ett väl bevisat samband mellan fysisk aktivitet i skolan och
uppbyggnaden av en god benstomme och ett samband om än inte lika väl bevisat, mellan aktivt deltagande i idrott och hälsa undervisningen och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder. En annan stor fördel med regelbunden fysisk aktivitet som Bailey m.fl.(2007)visar är de sociala vinsterna det kan medföra. De nämner att det kan förhindra att eleverna skolkar, får drog och alkohol problem, blir kriminella och drabbas inte lika ofta av depression. De visar även på undersökningar som tyder på att stress och oro hos barn kan förhindras genom regelbunden fysisk aktivitet.
7
Kursplanen
I kursplanen för idrott och hälsa står det om att ämnets kärna består av en kombination av lek, allsidig rörelse och idrott anpassade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, utvecklas och få fysiska upplevelser utifrån sina egna villkor. Ämnet ska vara utformat så att det ger ett välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt samt ge en syn på idrott och hälsa som har betydelse både som barn och senare som vuxen(lpo94).
I lpo 94 kan man enligt Ekberg(2009) se att det finns tydligare krav på ett teoretiskt innehåll i kursen jämfört med tidigare kursplaner. Ämnet har förändrats från att tidigare ha handlat till största delen om fysiskbildning, till att bli ett mer och mer teoretiskt ämne som liknar de övriga i skolan. Enligt Ekberg(2009) kan man nu se att ämnet nu har ett tydligt fokus på hälsa och att kursplanen betonar att det är viktigt att undervisningen skapar förståelse för vikten av en god hälsa hos eleverna.
Det framkommer av Skolverket(2011) att idrottslärarna sällan hänvisar till styrdokumenten när de pratar om sin undervisning, de tenderar i stället att beskriva målen i ämnet utifrån egna
värderingar. Ett flertal lärare uttrycker även att de anser att målen i de nationella styrdokumenten är väldigt otydliga. Många av idrottslärarna visar också en viss osäkerhet när de ska beskriva vilka mål eleverna förväntas uppnå.
I kursplanen tar skolverket upp mål som eleverna ska ha uppnått och mål som eleverna ska sträva mot i idrott och hälsa. I slutet av det femte skolåret ska eleverna kunna utföra rörelser med kroppskontroll och balans, behärska olika motoriska grundrörelser samt kunna klara enklare danser. De ska även kunna simma 200 meter av vilka 50 meter ska vara ryggsim. De ska också få grundläggande kunskaper hur man beter sig i bad-, båt- och issituationer.
I kursplanen beskrivs även att eleverna ska känna till allemansrätten, och hitta i sin närmiljö med hjälp av enklare hjälpmedel. Eleverna ska även i undervisningen få grundläggande kunskaper om friluftsliv. Slutligen ska eleverna också i slutet av det femte skolåret ha fått erfarenhet av ett antal olika vanliga idrottsaktiviteter. De ska även kunna ge åsikter om sin arbetsmiljö i
skolan(Skolverket).
Förutom uppnående målen finns det även flera mål som skolan ska sträva mot att eleverna uppnår. Eleven ska utveckla en positiv självbild, få kunskaper om vad som kan främja deras hälsa och utveckla sociala, psykiska och fysiska förmågor. De ska också kunna värdera olika fysiska aktiviteter och rörelser från ett hälsoperspektiv och genom detta få ett varaktigt intresse för fysisk
8
aktivitet och ansvarstagande för sin hälsa. De ska även utveckla en förmåga att kunna utöva olika fysiska aktiviteter själva och tillsammans med andra.
Slutligen ska skolan sträva mot att eleverna utvecklar en förmåga att leda olika aktiviteter, samt få kunskap om hur man handlar i olika nöd och katastrofsituationer.
9
Metod
Detta avsnitt beskriver mitt tillvägagångssätt och förklara de olika val jag gjort för att genomföra min undersökning. Jag försöker också förklara hur bearbetningen av materialet gick till, samt beskriva vilka åtgärder som gjorts för att respondenterna ska känna sig bekväma med sitt deltagande i undersökningen. Här tas även undersökningens tillförlitlighet upp och hur jag gick tillväga vid urvalet av respondenterna.
Val av metod
Denna undersökning är gjord i form av kvalitativa intervjuer. En kvalitativ studie innebär enligt Patel och Davidsson(2003) att man syftar till att upptäcka och se egenskaper hos något. Vid den kvalitativa intervjun försöker man ta reda på respondentens uppfattningar eller erfarenheter om något fenomen. Man är som intervjuare med och skapar en konversation som ska leda till upptäckandet av ett fenomen som man samtalar kring. Vilket i denna studie är åtgärdsprogram för elever i idrott och hälsa.
För en lyckad kvalitativ intervju är det viktigt att intervjuaren använder sig av ett språk och gester som respondenten kan relatera till, det är en fördel om man kan relatera till liknade erfarenheter och företeelser i samhället så att respondenten känner sig trygg och ohämmad i samtalet(Patel och Davidsson 2003).
Undersökningen är gjord genom en metod som Gillham(2008) kallar halvstrukturerad. Han beskriver att den utförs genom att alla informanter får samma frågor, men att frågorna kan förändras eller utvecklas så att man inte kommer bort från ämnet. Vidare hjälper man informanterna vidare genom följdfrågor om något av ämnena inte tas upp tillräckligt, man använder sig av öppna frågor och ungefär lika lång tid avsätts för varje intervju. Kvale(1997) definierar två olika sätt att närma sig en intervju, malmletaren och resenären. Jag ser mig själv som resenären som ger sig ut på en resa och genom konversation upptäcker och ställer frågor som leder fram till olika historier som är relevanta för resans mål. Dessa historier tolkas sen till nya historier av intervjuaren som sen kan berätta dessa vidare och på detta sätt bidra till nya kunskaper. Efter min bearbetning av materialet berättar jag alltså den historien som de tre respondenterna gav av förekomsten av åtgärdsprogram i idrott och hälsa.
I texten skriver jag idrott och ämnet idrott med dessa båda menas idrott och hälsa som är ämnets fullständiga namn. När det står kursplanen är det kursplanen för idrott och hälsa som menas om inget annat anges.
10
Urval
Tanken vid val av pedagoger för intervjuerna var att försöka få idrottslärare som har olika erfarenheter och inte arbetar på samma skolor samt att intervjua idrottslärare i olika ålder. Dessutom avsågs att få med lärare som undervisade först och främst låg och mellan men även någon som också undervisade högstadiet. Detta för att få så en så god spridning som möjligt trots att det är ett bekvämlighets urval. För att hitta respondenterna till undersökningen sökte jag på internet efter idrottslärare på olika skolor och kontaktade de som jag tyckte skulle passa utifrån tidigare nämnda egenskaper. För undersökningen kontaktades fyra respondenter varav en inte hade tid att delta. Den första idrottsläraren som intervjuades kommer att kallas idrottslärare A, hon är ca 45 år och jobbar på en 4-9 skola men undervisar mestadels årskurs 4-6. Skolan ligger centralt i en medelstor svensk stad. Nästa respondent kommer att kallas idrottslärare B, hon ska snart gå i pension och jobbar på en skola som ligger i ett villaområde som ligger i utkanten av en medelstor svensk stad. Hon undervisar elever som går i årskurs 1-6. Den tredje idrottsläraren som i arbetet kallas C är ca 30 år. Hon arbetar på en skola i en mindre svensk stad och undervisar mestadels årskurs 6-9 men har även några låg och mellanstadieklasser.
Genomförande
Kontakten med de idrottslärare som skulle intervjuas togs per telefon eftersom jag ansåg detta vara det bästa att få dem att ställa upp på intervjun, då detta var det lättaste sättet att förklara intervjuns syfte. Detta är också ett bra sätt att skapa en relation till varandra då det är personligare än exempelvis mail.
Alla intervjuer spelades in med bärbar dator vilket förklarades för idrottslärarna när jag träffade dem personligen. Att spela in intervjuerna gör enligt Kvale(1997) att intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet med respondenten samt att man kan återvända till materialet för att lyssna igen om man vill höra exempelvis respondentens tonläge. Det påpekades också noga att de inte var tvungna att ställa upp och fick avbryta intervjun om de ville. De blev också informerade om att de skulle vara anonyma och att inga namn skulle publiceras.
Intervjuerna genomfördes utifrån den intervjumall(bilaga 1) som gjorts med stödfrågor. Mallen användes dock inte slaviskt eftersom strävan var att intervjuerna skull vara så avslappnade som möjligt och ske som ett samtal. Alla idrottslärare fick i stort sett samma frågor även om några ändrades lite eller uteblev beroende på hur samtalet såg ut. Att de inte alla fick exakt samma frågor berodde på att respondenterna berättade om det ämne som någon fråga handlade om vid samtal som uppkom vid en annan fråga.
11
Bearbetning
Det inspelade materialet som framkom vid intervjuerna skrevs sedan ut i sin helhet. Vid
utskriften av materialet valdes att inte ta med när respondenterna stakade sig på ord utan då bara skriva ut det ord de slutligen sa. Det har även i den utsträckning det ansågs att det var möjligt utan att det skulle påverka innebörden översatts från talspråk till skriftspråk. Utskriften innehåller även några skiljetecken men dessa är bara avsedda som hjälpa att hålla reda på vart i intervjun jag var vid avlyssnandet. Det fanns också ett fåtal tillfällen när det inte gick att höra vad
respondenten sa, vid dessa tillfällen står det ohörbart i avskriften och fortsätter sen där det gick att höra respondenten igen. I utskrifterna valdes också att ta bort de kortare inlägg som den som inte talade gjorde, exempelvis mmm, aha och liknande fraser som används i vanliga samtal. Dessa utskrifter från intervjuerna låg sen till grund för resultatdelen av arbetet. Jag använde mig också vid ett fåtal tillfällen av att lyssna på inspelningarna när jag trodde att det skulle vara till hjälp för att bättre förstå respondenten. Detta var vid tillfällen när jag var osäker på om respondenten skämtade eller betonade något som var extra viktigt.
Ur de bearbetade intervjuerna har det sedan i resultat delen valts några teman som ansågs vara viktiga för syftet med arbetet, dessa teman är de rubriker som finns i resultatdelen. Under varje rubrik redovisas vad de olika respondenterna berättade om detta. Dessa rubriker är inte samma sak som frågor till respondenterna utan här kommer tolkning av deras berättelser in. Under exempelvis måluppfyllelserubriken använde jag mig av material som jag fick när jag pratade med respondenten om tid för ämnet osv. Jag har alltså inte frågat rakt ut om exempelvis vilka delar i undervisningen lärarna inte hinner med utan sådan information har framkommit i samtalet med respondenten.
Etiska överväganden
Det var viktigt att idrottslärarna inte skulle få känslan av att det letades fel hos dem i deras yrkesutövande. Av denna anledning valdes att försöka skapa en relation med dem genom att berätta om att jag själv vikarierat som idrottslärare och berätta om mitt idrottsintresse. Jag bestämde mig också för att jag skulle ställa mig positiv till deras berättelser och genom detta försöka skapa trevliga och öppna samtal.
Alla respondenter informerades muntligt innan intervjuerna började om att det var frivilligt att delta, att de skulle vara anonyma och att materialet skulle användas i mitt examensarbete vid lärarprogrammet på Karlstadsuniversitet.
12
Giltighet och tillförlitlighet
Ett reliabilitetsproblem som Kvale(1997) nämner är att det alltid sker en viss tolkning vid utskriften av en intervju, detta har jag försök att avhjälpa genom att lyssna på intervjuerna igen och inte bara förlita mig på min text. Problemet som kvarstår är att det alltid blir en intervjuarens tolkning av ord och uttryck som sägs, vilket inte nödvändigtvis är samma tolkning som
respondenten har av orden eller yttrycken.
Kvale(1997) säger om man skriver ut en intervju så blir den inte en exakt återgivning av den eftersom den avkontextualiseras. Vidare säger han också att man för en god validitet bör fundera på vilket syfte man har med intervjun och välja avskrifts metod därefter. Med anledning av detta valdes att inte ta med pauser och tonlägen eftersom undersökningen inte var ute efter att studera respondenten utan dess undervisning och tillämpning av styrdokument.
Patel och Davidsson(2003) hävdar att reliabilitet och validitet inom den kvalitativa forskningen ligger så nära varandra att kvalitativa forskare ofta inte använder uttrycket reliabilitet utan att begreppet validitet istället får en vidare mening. Validitet i den vidare meningen menar de i en kvalitativ forskning inte bara gäller datainsamlandet utan hela processen. För en god validitet anser de det viktigt att forskaren kan använda sin förförståelse för att tolka och förstå det man studerar. Med detta i åtanke tror jag min erfarenhet av arbete som idrottslärare och mitt idrottsintresse ger förutsättningar till en god validitet. Detta eftersom jag är bekant med de
uttryck som används samt att jag har erfarenhet som liknar respondenternas. Jag hade även detta i åtanke vid både intervjuerna och bearbetningen av resultatet, där mitt mål var att inte tänka som en idrottslärare utan som en forskare.
13
Resultat
I resultat delen kommer jag att presentera min tolkning av de svar jag fick från idrottslärarna vid intervjuerna. Utifrån det material jag fick vid intervjuerna fann jag några teman som jag anser har betydelse för hur idrottslärarna arbetar med åtgärdsprogram i sin verksamhet. Dessa teman bildar de olika avsnitt som finns i följande resultatdel. Under varje rubrik presenteras vad de olika idrottslärarna berättade om det temat.
Syn på idrott och hälsa
Detta avsnitt behandlar idrottslärarnas uppfattning av hur deras ämne uppfattas av elever och kollegor.
När idrottslärarna fick beskriva vilken status de ansåg att deras ämne har var alla av den åsikten att det värderades högt av eleverna. Man kan sammantaget säga att alla idrottslärarna tycker att eleverna på deras respektive skolor har en positiv inställning till ämnet och att de anser att det är ett roligt ämne. Däremot hade idrottslärarna lite olika svar på hur de ansåg att statusen på ämnet var bland lärarkollegor och annan personal på skolan.
Idrottslärare A ansåg att ämnet hade låg status hos både sina lärarkollegor och även som hon uttryckte det, ”högre upp”. Hon hade känslan av att hennes kollegor tyckte att det är ju ändå bara gympa det är väl inte så noga. I en jämförelse med andra ämnen tyckte hon att statusen definitivt var lägre och då hjälpte det inte att hon tyckte att det var väldigt viktigt.
På skolan där idrottslärare B arbetar ansåg hon att statusen var ganska hög bland kollegorna och övrig personal på skolan, men det kunde skilja sig väldigt mycket från lärare till lärare. Hon beskrev att hon i många år hade fått kämpa för att få upp statusen och arbetat väldigt hårt för att eleverna skulle få mer tid för idrottsundervisning. Hon berättade också att det även på hennes skola fanns lärare som hade åsikten att det är ju bara gympa så det är väl inte så noga. Dock fanns det även lärare som var av motsatt åsikt och hade som hon beskrev det hjälpt henne i strävan att ge eleverna mer idrottsundervisning.
Till skillnad från A och B beskrev idrottslärare C att idrott och hälsa hade en väldigt hög status på sin skola bland all personal. Hon berättade att eleverna på skolan var enligt henne inte speciellt studiemotiverade men att alla de praktiska ämnena var högt värderade och att de flesta av hennes kollegor var väldigt idrottsintresserade och att de därmed också värderade ämnet högt.
14
Kursplanen
Denna del av resultatet tar upp hur och vad lärarna anser om kursplanen och hur de anpassar den till sin undervisning. Här framkommer också vilka styrdokument som lärarna använder sig av i sin undervisning, samt vilka delar de tycker är viktigast i sin undervisning.
Gemensamt för idrottslärare A och C var att de vid samtal om kursplanen alla först och främst då tänkte på den egna lokala kursplanen som de gemensamt med andra idrottslärare hade utformat och att de hela tiden utgick ifrån den i sitt arbete. Idrottslärare B var däremot inte alls lika snabb med att ta upp att det fanns en lokalkursplan. Hon refererade i stort sett inte alls till någon lokalkursplan när hon berättade om sin verksamhet, det enda tillfället när det kom upp att det fanns en sådan utformad tillsammans med idrottslärare på två andra skolor var när hon talade om bedömning.
Tydligast beskrivning av sin planering av verksamheten gav idrottslärare C som tillsammans med den andra idrottsläraren på skolan hade gjort likadana terminsplaneringar utifrån den lokala kursplanen. Kring detta berättade hon även att de hade tillgång till flera olika idrottsanläggningar i anslutning till skolan och att det fanns badhus inom gångavstånd vilket hon ansåg underlättade verksamheten. A och B betonade först och främst att barnen skulle känna glädje och ha roligt som det viktigaste i sin undervisning.
Den nationella kursplanen anser alla tre idrottslärarna att den är mycket luddig och att den är väldigt tolkningsbar. Idrottslärarna beskriver det som att de mestadels bara använder den som ett uppslagsverk vi några få tillfällen och att de egentligen bara använt den när de utformat sina lokala kursplaner. När de beskriver den så är ingen av dem speciellt positiv, Idrottslärare A säger: ”grundstommen ja, men annars är den så luddig så det är inte sant”. Medan idrottslärare B säger: ” ja den man gör den som man vill ha den”. Idrottslärare C var dock lite mer positiv till
kursplanen, även om även hon ansåg att den var luddig tyckte hon att den var bra att utgå ifrån. När idrottslärare B berättar om hur hon använder målen som finns i kursplanen så säger hon att hon mest går på rutin och kanske slår upp dem någon gång ibland men att då kan det vara lite svårt att komma ihåg vad de har gjort och inte gjort i undervisningen. När vi pratar om detta kommer hon även in på att de brukar orientera och har bad men att det kan vara lite si och så med att hinna lära ut vatten och båtvett. Hon kopplar ihop målen mycket med betyg och matriser som ska fyllas i och detta är något som hon anser är både jobbigt och svårt att få tid till.
Idrottslärare A tycker att målen i kursplanen precis som hela kursplanen är väldigt luddiga och använder sig egentligen endast av deras nedbrutna mål, som hon beskriver som deras tolkning av
15
vad eleverna ska klara i varje årskurs för att sedan klara målen i femman. Det enda hon ser som tydligt av målen är att eleverna ska kunna simma 200 meter varav 50 på rygg.
Att målen är luddiga tycker även idrottslärare C, hon berättar att de har konkretiserat dem genom att skriva ner exakt vad eleverna ska klara inom de olika undervisningsområdena. Hon anser att det i kursplanen aldrig står riktigt vad eleverna ska kunna, så de har exempelvis i gymnastik skrivit ner att eleverna ska kunna utföra en enklare övning i ringarna. På detta sätt har de även
konkretiserat vad som förväntas av eleverna på alla områden.
Idrottslärarnas undervisning
Denna del av resultatet handlar om vad idrottslärarna berättade om hur de praktiskt utformar sin undervisning. Den berättar vad som framkom om vad de faktiskt gör med eleverna och vad de känner att de skulle vilja göra mer. Det står även om vad de prioriterar när de planerar sin undervisning.
När idrottslärarna beskriver hur de har omsatt kursplanen i sin undervisning berättar de inte så konkret om vad det är eleverna ska göra utan det är ganska så allmänna formuleringar om vad deras undervisning går ut på. Idrottslärare A tycker att det viktigaste är att eleverna får röra på sig och lära sig de olika grundenheterna som exempelvis hoppa. Hon anser också att de ska få prova på de vanligaste bollsporterna, som hon tycker hör till allmänbildningen. Hon tycker också att det är viktigt att eleverna lär sig att samarbeta och använder därför olika samarbetslekar och övningar i sin undervisning. Hon tycker också att eleverna ska få med sig något för framtiden, så hon tycker det är viktigt att de lär känna sin kropp och får koordination, samt att de får känna på att bygga lite muskler genom styrketräning. När hon sammanfattar sin undervisning beskriver hon den som varierad men det ska vara roligt.
Att det ska vara roligt är även utgångspunkten för Idrottslärare B, sen anser hon att man får med mycket av det andra på köpet. I de lägre åldrarna använder hon sig av mycket redskap där
eleverna får klänga, rulla och hoppa. Sen på mellanstadiet väver hon in lite mera bollsporter. Hon beskriver också att hon vill att eleverna ska lära sig att leda, så de får prova på att leda en övning eller en hel lektion. Hon försöker även att få in ganska mycket sång och dans i sin undervisning, men tillägger att det finns mycket hon skulle vilja göra men att hon inte tycker att tiden räcker till. Idrottslärare C går vid intervju tillfället inte in lika mycket på hur hennes undervisning ser ut, men hon betonar liksom de övriga två in på att det ska vara roligt, hon betonar också att eleverna inte ska känna några krav utan att de kan vara med på sina villkor. Jag tolkar det även som att hon
16
bygger sin undervisning mer på att eleverna får utöva olika idrotter och mindre på lekar än de andra idrottslärarna i undersökningen.
Måluppfyllelse
Här presenteras vilken måluppfyllelse idrottslärarna anser att deras elever har. Denna del visar även vilka mål eleverna oftast inte uppnår samt de mål som idrottslärarna av olika orsaker inte alltid är säkra på att eleverna får en chans att klara.
När vi pratar om måluppfyllelse så ger samtliga idrottslärare en bild av att den är väldigt hög. Idrottslärare C tror att det på hennes skola är det ämnet där eleverna har högst måluppfyllelse. Det som brukar vara ett problem är att eleverna inte är simkunniga och senare hos de lite äldre eleverna att de inte har tillräckligt hög närvaro för att det ska gå att bedöma om de klarar målen eller inte.
Även idrottslärare B berättar att simkunnighet är ett av de största problemområden där elever riskerar att inte nå målen, hon erkänner också att kunskap om arbetsmiljö är ett område som hon inte riktigt hinner med och där eleverna nog egentligen inte skulle klara målen. Frånvaro är inget problem som hon ser det i sin undervisning, däremot finns det elever som inte riktigt gör det de ska under lektionerna utan busar och fjantar vilket gör det svårt att bedöma dem. Hon anser också att det finns elever som inte skulle nå målen men att det tror hon beror på att de inte har utvecklats tillräckligt fysiskt så det kommer nog så småningom.
Den orsak som idrottslärare A anger som den vanligaste till att eleverna inte klarar målen är att de inte närvarar tillräckligt ofta på lektionerna, så hon kan inte bedöma om de klarar målen eller inte. Precis som B anger A att det kan finnas elever som inte är så fysiskt utvecklade att de klarar målen men detta brukar ordna sig.
Alla lärarna tycker också att det är lite svårt att bedöma eleverna eftersom de har känslan av att det är lite fult att bedöma elevernas färdigheter i idrott eftersom alla inte har samma
förutsättningar. Framför allt Idrottslärare A och B tycker att det jämfört med andra ämnen inte får bedömas på samma sätt i idrott. De tycker att det kan vara lite snett att en elev som är väldigt duktig i idrott inte kan få ett högt betyg eller inte uppnår målen om eleven exempelvis inte är duktig på att leda eller simmar dåligt.
Lärarnas arbete med att öka måluppfyllelse bland eleverna består för alla tre till största del av att försöka prata med de elever som inte närvarar tillräckligt mycket för att kunna bli bedömda. Om
17
detta inte leder till högre närvaro brukar kontakt tas med elevernas föräldrar för att informera om problemet. Lärarna erbjuder också stödundervisning till några av de elever som har behov av det. Det vanligaste är att elever får extra undervisning i simning, men idrottslärare B berättar att hon också vid ett några tillfällen har haft extra lektioner för de barn som har haft motoriska problem. Det vanligaste är dock att lärarna förlitar sig på att eleverna som har svårigheter kommer att klara dessa så småningom med hjälp av den ordinarie undervisningen.
Åtgärdsprogram i idrott och hälsa
Här framkommer den erfarenhet idrottslärarna hade av att skriva åtgärdsprogram. Denna del berättar också om hur många åtgärdsprogram de skrivit. Då det var väldigt få åtgärdsprogram som skrivits behandlar denna del även vilka orsaker till detta som framkom i min undersökning. Samtliga lärare ger en bild av att det är ytterst ovanligt att de skriver några åtgärdsprogram i sitt ämne. Idrottslärare A hade aldrig skrivit något åtgärdsprogram, men berättade att det inte var hon som gjorde det utan det var klassläraren som var ansvarig för skrivandet av åtgärdsprogrammen. Men det hade enligt henne bara varit aktuellt vid tre tillfällen att skriva åtgärdsprogram för någon av hennes elever. Två av dessa hade slutat på skolan så det kom aldrig så långt att åtgärdsprogram började skrivas och den tredje eleven började i sjunde klass så då var det inte längre hennes elev, så inte heller med denne blev det aktuellt för henne att vara med vid upprättande av ett
åtgärdsprogram.
Idrottslärare B berättade att det bara hade hänt vid ett tillfälle att ett åtgärdsprogram upprättades för någon av hennes elever. Detta gjordes för en elev i fjärde klass och då var även
skolsköterskan inkopplad. Hon ger en bild av att orsaken till åtgärdsprogrammet var att eleven inte riktigt visad upp vad den kunde och denne inte hade någon lust att delta i idrott och hälsa undervisningen. Hon berättar också att det vid ett tillfälle när hon berättade för en klasslärare att hon hade några elever som stökade väldigt på lektionerna, när klassläraren då hade tyckt att de skulle upprätta ett åtgärdsprogram för eleverna tyckte hon att det inte alls var nödvändigt. B tyckte att det inte var nödvändigt för att eleverna var ju egentligen duktiga men de gick bara igenom någon fas.
Den som enligt undersökningen hade störst erfarenhet av att skriva åtgärdsprogram var
idrottslärare C som berättade att hon hade skrivit massor av åtgärdsprogram. Detta berodde på att hon var klassföreståndare och då var ansvarig för skrivandet av åtgärdsprogram för de elever i hennes klass som riskerade att inte nå målen i mer än ett ämne. Men av dessa är det en väldigt
18
liten del som är i idrott, hon uppskattar att det är ungefär 4-5 stycken per termin. Hon berättar också att de skickar hem ett brev till de elever som riskerar att inte bli godkända och att det är ännu fler som får ett sådant brev. Detta brukar oftast leda till att eleverna gör det som krävs för att bli godkända.
Resultat sammanfattning
Min undersökning visar att respondenterna har skrivit väldigt få åtgärdsprogram trots att det verkar som att en del av deras elever kanske inte kommer att nå målen. Det som de uppger som det vanligaste problem området för eleverna är simkunnighet. De ger även en bild av att ämnet idrott och hälsa inte värderas som lika viktigt som andra ämnen. Respondenterna uttrycker också att de anser att det är svårt att definiera riktigt vad eleverna ska uppnå utifrån kursdokumenten. Det som respondenterna anser är det viktigaste i sin undervisning är att eleverna ska ha roligt.
19
Diskussion
I detta avsnitt kommer jag att lyfta mina resultat från de intervjuer jag genomförde i relation till litteraturen som jag presenterade i litteratur kapitlet. Diskussionen kommer att bestå av mina tolkningar av innebörden i det idrottslärarna berättat, jag kommer också att lyfta skillnader och likheter som finns i idrottslärarnas berättelser jämfört med litteraturen. Rubrikerna i detta avsnitt är de olika frågor som jag fann intressanta kring skrivandet av åtgärdsprogram i min
undersökning samt det som jag anser är viktigt att ta upp utifrån mina frågeställningar.
Diskussionen behandlar först det resultat jag kom fram till i intervjuerna i relation till litteraturen. Detta avsnitt kommer även att avslutas med att jag lyfter de orsaker jag tror kan finnas till de resultat undersökningen visar.
Få åtgärdsprogram
Enligt Skolverket(2005) så är det ca 6 procent av alla elever som inte når målen i idrott och hälsa, detta borde innebära att det om man går efter statistiken borde vara ganska vanligt att det skrivs åtgärdsprogram på en eller ett par elever i varje årskurs. Trots detta visar min undersökning att det är väldigt ovanligt att idrottslärarna skriver åtgärdsprogram. Det var bara en av idrottslärarna som berättade att hon varje termin skrev åtgärdsprogram på ett fåtal elever. Av de andra två var det bara en som hade varit med och upprättat åtgärdsprogram för en elev. Att hon bara haft en elev som fått ett åtgärdsprogram trots att hon varit yrkesverksam väldigt länge får nog anses vara lite uppseendeväckande. Idrottslärare A som inte hade haft en enda elev som fått ett
åtgärdsprogram hade även hon varit yrkesverksam länge och bara haft ett fåtal elever som det varit aktuellt för även om det aldrig blev gjort när hon var ansvarig för deras idrottsundervisning. Det var dock bara tre elever som det handlade om vilket även det i relation till resultatet i NU-03 verkar lite. Om man strikt följer skyldigheten som skolan enligt Skolverket(2001) har att upprätta åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå målen och förutsätter att de resultat som framgår i NU-03 är representativa för även de skolor där idrottslärarna i min undersökning är verksamma, borde det skrivas fler åtgärdsprogram.
Det bör nämnas att det bara är idrottslärare C som är ansvarig för några klasser och därmed ansvarig för och delaktig vid upprättandet av åtgärdsprogram. Idrottslärare A och B lämnar bara uppgifter till elevernas ansvariga klasslärare om det är aktuellt att skriva åtgärdsprogram för en eleven. Detta stämmer väl överens med det som Persson(2002) skriver om att det är absolut vanligast att det är klassläraren som oftast står som initiativtagare vid upprättandet av åtgärdsprogram.
20
Hög måluppfyllelse?
I NU-03 uppger eleverna i undersökningen att det finns ett antal områden som de inte anser sig ha kunskap om trots att dessa finns med i kursplanen. Detta bekräftas även av min undersökning, där idrottslärarna anser att det är en hög måluppfyllelse bland eleverna. Men de erkänner även att det finns områden som de skulle vilja få med i undervisningen men av olika orsaker inte har i den utsträckning de skulle önska. Den som tydligast ger en bild av detta är idrottslärare B, hon ger enligt min tolkning en bild av att det finns områden som hon helt enkelt inte hinner med.
Exempelvis berättar hon att eleverna kanske inte får så mycket undervisning om arbetsmiljö. Min uppfattning är att lärarna anser att tid, brist på tillgång av lämpliga lokaler och närmiljöns
förutsättningar påverkar deras möjligheter att på ett tillfredställande sätt få med allt de skulle önska i sin undervisning.
En orsak som kan göra att eleverna anser att de inte har kunskap inom vissa områden kan vara att som Ekberg(2009) skriver, de ser inte idrottsundervisningen som ett lärtillfälle utan mest som en rolig stund där de får röra på sig. Att det ska vara roligt betonar även lärarna som det viktigaste i sin undervisning vilket troligen kan bidra till att när eleverna får frågan om vad de lärt sig, kanske inte tänker på de kunskaper de fått i undervisningen utan mer på själva utförandet. Jag tror att elever kanske inte kopplar samman att de under exempelvis statsorientering även får kännedom om användandet av karta.
Dålig närvaro och bristande simkunnighet
Idrottslärarna beskriver att de största problemområden som finns hos eleverna är att de inte närvarar tillräckligt för att kunna bli bedömda eller att de inte kan simma tillräckligt bra för att anses klara målen. Om man utgår från kursplanen så är den tydlig med vad som förväntas att eleven ska kunna när det gäller simningen, eleven ska kunna simma 200 meter varav 50 på rygg och uppvisa god vattenvana. Att det är så tydligt borde enligt min åsikt göra att det blir tydligt att det behövs ett åtgärdsprogram och även vad det är eleven behöver för stöd. Den bristande närvaron däremot kan ju bero på många orsaker vilket gör att vilka åtgärder som ska sättas in för eleven kan vara svårare att bestämma. Det kan vara så att eleven inte känner sig trygg med sin kropp eller upplever att de exempelvis på grund av bristande koordination inte klara
idrottsundervisningen. Dessa orsaker skulle säkerligen kunna avhjälpas genom att man upprättade ett åtgärdsprogram som har åtgärder inriktade mot idrottsundervisningen. Men bristande närvaro kan troligen även bero på att eleven har sociala problem och egentligen skulle klara
21
idrottsundervisningen. Min slutsats kring detta är att det troligen borde skrivas åtgärdsprogram inom fler olika områden än vad det görs utifrån min undersökning.
Idrott och hälsas status och dess plats i skolan
När idrottslärarna berättar om hur de ser på ämnets status anser alla att det bland eleverna har en väldigt hög status och att det ses som ett av de roligaste ämnena. Denna bild framgår även i NU-03 där det enda ämne som eleverna anger intresserar dem mer är musik. Även Ekberg(2009) visar resultat som bekräftar idrottslärarnas bild. Han skriver att ämnet får positiva omdömen av både elever och föräldrar.
Idrottslärarnas uppfattning om ämnets status bland kollegorna skiljer sig däremot åt. Idrottslärare A anser att det på hennes skola är tydligt att det har en lägre status än de mer teoretiska ämnena. Hon tycker också att det finns en orättvis bild av att det är finare att vara duktig i ett teoretiskt ämne än att vara duktig i idrott. Idrottslärare B säger att hon tycker statusen bland hennes kollegor är olika beroende på vem man frågar, några värderar ämnet högt och några tycker inte att det är så viktigt. Min tolkning är dock att hon ändå anser att det inte ses som lika viktigt som de mer teoretiska ämnena. Detta eftersom hon berättar att hon fått kämpa väldigt hårt för att höja statusen och att även hon upplever att det anses som finare att vara duktig i de teoretiska ämnena än i idrott. Till skillnad från övriga två tyckte Idrottslärare C att statusen på hennes skola även var hög bland kollegor. Men att hon motiverade det med att eleverna där inte är speciellt studiemotiverade tycker jag ändå är ett tecken på att det kanske ändå inte ses som lika viktigt som andra ämnen.
Bilden av att idrott och hälsa värderas lägre än andra ämnen som jag tycker att man kan finna i olika hög grad i samtliga berättelser jag fick vid mina intervjuer bekräftas även av Ekberg(2009). Han skriver att det trots att det finns en positiv syn på ämnet så är dess status i jämförelse med de teoretiska ämnena låg. Det framkom även vid intervjuerna att idrottslärarna tyckte att det var fel att de kände att de inte fick bedöma elever enbart på dess förmåga eftersom alla inte har samma förutsättningar. De ansåg att det har ju inte alla i andra ämnen heller men där bedöms de efter vad de presterar.
Jag tycker även att man kan se att idrottslärarna har en tilltro till att elever som uppvisar vissa svårigheter kommer att övervinna dessa när den växer och utvecklas. Denna syn är enligt min uppfattning ganska så unik för ämnet. Det är nog inte så vanligt att en lärare tänker att en elevs problem i matematik löser sig av sig självt.
22
Fysisk aktivitets betydelse i ett vidare perspektiv
Att det enligt min undersökning skrivs så lite åtgärdsprogram i idrott och hälsa och att ämnet inte värderas högre är konstigt om man ställer det i relation till den betydelse det sägs ha. Ekberg och Erberth(2000) skriver om fysisk aktivitets betydelse för att motverka sjukdomar och att det är ovanligt att de som inte är fysiskt aktiva i skolan senar blir det som vuxna. Att
idrottsundervisningen är viktig för framtiden är idrottslärare A den som tydligast betonar, hon tycker att det är viktigt att de får med sig en god kännedom om kroppen och erfarenhet av att träna den för framtiden.
Bailey m.fl.(2007) skriver om de positiva effekterna deltagande i idrottsundervisningen har på elevers uppförande och närvaro i andra ämnen. Även Sandborgh och Stening-Furén(1986) visar på vilka fördelar idrottsundervisningen kan ha på elevers prestation i andra ämne. De berättar att eleverna genom ökad motorisk förmåga lättare kan koncentrera sig och att de får en bättre uppfattning om tid och rum vilket underlättar skolarbetet. Den motoriska utvecklingen betonar både lärare A och B att de lägger stor vikt vid i sin undervisning. Att idrottslärare C inte uttrycker att de arbetar lika mycket med detta tror jag beror på att hon mestadels undervisar äldre elever som då redan tränat detta.
Undervisningen och kursplanen
Idrottslärarna i min undersökning anser alla att kursplanen är väldigt luddig och att det är mycket som är tolkningsbart. De säger också att de använder den väldigt lite i sin undervisning,
Idrottslärare A och C använder sig av sina lokala kursplaner medan B mestadels förlitar sig på sin långa erfarenhet. Min uppfattning är att de alla tycker att det är svårt att veta riktigt vad som förväntas av eleverna utifrån kursplanen. Idrottslärare C uttrycker bland annat att hon anser att det står ju aldrig vad eleverna ska kunna. Denna syn bekräftas av Skolverket(2011) där det beskrivs att idrottslärare ofta inte hänvisar till styrdokument när de beskriver sin undervisning. De uppfattar också enligt samma undersökning kursplanen som otydlig och att de är osäkra på hur de ska beskriva de mål eleven förväntas uppnå.
Det som idrottslärare tycker är viktigast att eleverna ska lära sig är enligt Skolverket(2005), att de ska få känna rörelseglädje, få en god socialkompetens, bygga en positiv självbild samt att
undervisningen ska göra att de fortsätter vara aktiva i framtiden. Detta är även de områden som Idrottslärarna i min undersökning lyfter som viktiga. De tycker att det är viktigt att eleverna får lära sig att samarbeta, leda och att de känner glädje i att röra på sig.
23
Metod diskussion
Då jag genom mitt syfte med undersökningen var ute efter att göra en kvalitativ undersökning var valet av intervjun som metod det naturligaste valet. Jag trodde också att det kunde vara lätt att det uppfattades som om jag letade fel hos idrottslärarna vid mina intervjuer. Därför höll jag
intervjuerna väldigt öppna och ville att det skulle kännas som ett samtal. Dessutom försökte jag att fråga lite runt ämnet för att sedan kunna koppla detta till syftet. Vid genomförandet av intervjuerna visade det sig att det mina respondenter skrivit väldigt få åtgärdsprogram. Detta gjorde att både intervjuerna och därmed också resultat och diskussion kom att handla mycket om Idrottslärarnas syn på kursplan och måluppfyllelse i sitt ämne.
Min ansats vid urvalet av respondenter till min studie var att de skulle vara av bägge könen och att det skulle finnas en spridning i ålder. Jag ville dessutom att någon av respondenterna skulle ha undervisat eller undervisa på högstadiet då det är där eleverna börjar betygsättas. Trots att jag bara fick tag i kvinnor att intervjua är jag relativt nöjd med spridningen på respondenterna. Om jag skulle göra om intervjuerna så skulle jag försöka att tydligare gå in på lärarnas undervisning och vad den innehåller. Detta för att se hur den stämmer med kursplanen och även fråga mer om vilka mål de sätter upp att eleverna ska klara. Eftersom det skrevs så få åtgärdsprogram och att jag till stora delar fick prata runt varför det är så, hade det nog varit bra att gå in än mer på hur lärarnas verksamhet ser ut.
Slutdiskussion
Jag är medveten om att det kan verka som att idrottslärarna i min undersökning inte gör ett så bra jobb. Men detta tror jag inte alls är fallet, då jag fick känslan av att de var både engagerad och kunniga. Därför ska jag i denna slutdiskussion försöka ge min tolkning av de resultat jag kom fram till och möjliga orsaker. Till att börja med så fanns det en tydlig skillnad mellan idrottslärare C jämfört med A och B. C skrev några åtgärdsprogram per termin medan A och B bara skrivit ett fåtal tillsammans. Detta tror jag beror på att C huvudsakligen undervisar på högstadiet, där kraven nog blir högre och där det även ska sättas betyg. En annan orsak kan vara att hon är yngre än de andra två och troligen haft åtgärdsprogram som en naturlig del under hela tiden hon arbetat som idrottslärare och även med i sin utbildning. A och B har troligen inte haft detta med sig från början och undervisar även bara elever i låg och mellanstadiet, där det nog är svårare att definiera exakt vad eleverna ska klara.
Det kan nog även finnas orsaker till att det skrivs så få åtgärdsprogram inom idrott i att
24
att det är svårt att veta exakt vilka kunskapsmål som eleverna ska uppnå gör att det inte blir så lätt att avgöra om man ska skriva åtgärdsprogram. Dessutom anser lärarna att eleverna ofta utvecklas fysiskt i olika takt, så ofta räcker den ordinarie undervisningen och den naturliga utvecklingen till för att avhjälpa elevens svårigheter.
Jag uppfattar det också som att alla idrottslärare anser att det finns för lite tid för att hinna med allt de skulle vilja. Detta tror jag är orsaken till att de vid eftertanke kanske inte har med riktigt allt som de borde i sin undervisning. Jag tror också att det kan vara väldigt svårt att både hinna med och sen att bedöma elevers färdigheter i så många olika områden som det förväntas ingå i idrottsundervisningen. Min personliga åsikt kan vara att det kanske skulle behövas att man spred ut lite av det som ligger under idrott och hälsa till fler ämnen. De teoretiska delarna kanske skulle placeras i andra ämnen, och idrottsundervisningen fokusera mer på det fysiska, som även det enligt tidigare presenterad litteratur är så viktigt för välbefinnandet och elevers skolprestationer. Slutligen tror jag även att det kan finnas orsaker till att det inte skrivs så många åtgärdsprogram, i den allmänna uppfattningen som jag tolkar finns, att idrott och hälsa är inte riktigt lika viktigt som de mer teoretiska ämnena. Jag tycker också att det är väldigt intressant att det utifrån min undersökning verkar som att det skrivs väldigt få åtgärdsprogram. Det skulle vara intressanta att se fler undersökningar på ämnet.
Förslag på fortsatt forskning: vad innehåller idrottsundervisningen, Idrottsämnets status i jämförelse med andra ämnen och vad statusen ger för följder. Idrottens påverkan på eleven, nya läroplanens påverkan. Ser det likadant ut överallt, Varför skrivs det så få åtgärdsprogram.
25
Referenslitteratur
Almvärn, P-E och Fäldt, C.(2001). Idrott och hälsa. Denmark: Studentlitteratur
Asp-Onsjö, L.(2008). Åtgärdsprogram i praktiken, Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur
Bailey, Richard , Armour, Kathleen , Kirk, David , Jess, Mike , Pickup, Ian , Sandford, Rachel and BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group(2009) 'The educational benefits claimed for physicaleducation and school sport: an academic review', Research Papers in Education, 24: 1, 1 — 27
Ekberg, J-E och Erberth, B.(2000). Fysisk bildning, -om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Ekberg, J-E.(2009). Mellan fysiskbildning och aktivering, En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Holmbergs
Gillham, B.(2008) Forskningsintervjun, tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur, Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson-Swärd,G. Åtgärdsprogram, för barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur Patel,R och Davidson,B.(2003) Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera
en undersökning. Lund: studentlitteratur
Persson,B.(2002). Åtgärdsprogram i grundskolan. Göteborgs universitet
Sandborgh,G och Stening-Furen’,B.(1986). Inlärning genom rörelse. Arlöv: Esselte Studium AB Skolverket.(2005)Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges skolor- en utvärdering av läget hösten 2002.Örebro universitet
Skolverket.(2011). På pojkarnas planhalva?
Skolverket.(2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan
Skolverket.(2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Örnsköldsvik: Skolverket
Elektroniska källor
26
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20-%20Idrott%20och%20h%E4lsa 6/1 2011
27
Bilaga 1
Ämnet idrott och hälsa
Hur ser du på vikten av idrott och hälsa undervisningen? Hur anser du att statusen i ämnet ser ut?
Kursplanen
Vad tycker du om kursplanen i idrott och hälsa Hur används kursplanen i verksamheten?
Måluppfyllelse
Hur ser måluppfyllelsen ut i idrott och hälsa?
Vilka mål finns konkretiserade för elever/pedagoger? Vad är din åsikt om de mål som finns i idrott och hälsa? Är alla mål lika viktiga för elever att uppfylla?
Åtgärdsprogram
Hur är din upplevelse av skrivandet av åtgärdsprogram i idrott och hälsa? Skriver ni några åtgärdsprogram för elever som inte når målen?
Hur ser kopplingen till kursdokumenten ut vid skrivandet av åtgärdsprogram? Vilka är inblandade i hanteringen av elever som inte når målen?
