Omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2 : En litteraturöversikt

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Godkänt och examinerat: 2021-05-25

Författare: Namam Jebar Mohammed Nergz Dara Ismaeel

Handledare: Leah Emegwa Okenwa, Docent, Högskolelektor Joachim Eckerström, Högskoleadjunkt

Examinator: Petter Tinghög, Docent, Högskolelektor

Omvårdnadsåtgärder vid

diabetes mellitus typ 2

En litteraturöversikt

Nursing interventions with

diabetes mellitus type 2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en metabolisk och kronisk sjukdom som är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och världen över. Sjukdomen påverkar individens liv i stort och kan medföra allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. DMT2 ställer stora krav på sjuksköterskan att utföra omvårdnadsåtgärder och även på patienten att utföra

livsstilsförändringar. Personcentrerad vård kan skapa ett gott samarbete och en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten och på så vis kan hälsa främjas. Syftet: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En

litteraturöversikt baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som utfördes med hjälp av tematisk analys. CINAHL-databasen användes för att hitta samtliga artiklar. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat ”Utbildning” med subteman kost, fysisk aktivitet och egenvård. Det andra temat var ”Stöd” med subteman motivation och rådgivning, styrka genom andra och levnadsvanor och vardagliga rutiner. Slutsats: Denna studies

resultat visade att det finns ett stort antal omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas hos patienter. Omvårdnadsåtgärder är betydelsefulla för dessa patienter som lever med en kronisk sjukdom och att stödja och motivera patienter till att äta hälsosam kost, motivera till fysisk aktivitet och att ge utbildningar, kunskap och information kan motverka komplikationer och

följdsjukdomar.

Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2,livsstilsförändringar, omvårdnadsåtgärder, stöd, utbildning.

ABSTRACT

Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a metabolic and chronic disease, is one of the most common diseases in Sweden and around the world. The disease affects the

individual's life in general and can lead to severe complications and sequelae. Type 2 diabetes mellitus requires big demands on nurses to implement nursing interventions and on patients to change their lifestyle. Person-centred care can create good collaboration and a good care relationship between the nurse and the patient, and in this way, health can be promoted. Aim: The aim was to illuminate nursing interventions for type 2 diabetes mellitus. Method: A literature review is based on 13 qualitative scientific articles conducted using thematic analysis. The CINAHL database was used to find all articles. Results: Two themes and six subthemes were identified. The theme "Education" with subthemes diet, physical activity and self-care. The other theme was "Support" with subthemes motivation and consulting, strength through others and colloquial routines. Conclusion: The results of this study showed that there are a big number of nursing interventions that can be applied in the care of patients who have type 2 diabetes mellitus. Motivating physical activities and providing education, knowledge, and information, can counteract complications and secondary diseases.

Keywords: Diabetes mellitus type 2, education, lifestyle changes, nursing interventions, support.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Symtom och diagnostisering ... 2

Komplikationer och följdsjukdomar ... 3

Sjuksköterskans ansvarområde ... 4 BÄRANDE BEGREPP ... 5 Personcentrerad vård ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 Design ... 6 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Dataanalys ... 9 RESULTATREDOVISNING ... 12 Utbildning ... 12 Kost ... 13 Fysisk aktivitet ... 13 Egen vård ... 14 Stöd ... 14

Motivation och rådgivning ... 15

Styrka genom andra ... 15

Levnadsvanor och vardagliga rutiner ... 16

DISKUSSION ... 17

Metoddiskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 19

SLUTSATSER ... 22

REFERENSER ... 23

BILAGOR ... 28

Bilaga 2: Artikelmatris ... 28

INTRODUKTION

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och världen över (Oumrati et al., s. 1–2; World Health Organisation, 2020). Diabetes räknas som den åttonde vanligaste dödsorsaken och drabbar mer än 8% av den globala vuxna befolkningen (Al Murani et al., 2019, s.1). Sjukdomen är kronisk och kan påverka livet i stort, detta genom att vardagen måste struktureras och anpassas. DMT2 kan påverka människans liv både fysisk, psykiskt och socialt. Intresset av att fördjupa oss kring DMT2 uppkom under vår

verksamhetsförlagda utbildning VFU, där vi träffade ett flertal patienter med DMT2. Målet med den föreliggande litteraturöversikten var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid DMT2 och hur vi som blivande sjuksköterskor kan främja hälsan hos dessa personer med hjälp av dessa omvårdnadsåtgärder.

BAKGRUND

Diabetes mellitus

Diabetes mellitus är flera sjukdomar med den gemensamma nämnaren att blodsockret är för högt, vilket beror på nedsatt insulinsekretion eller nedsatt känslighet för insulin i de

insulinberoende vävnaderna. Dessa vävnader är framför allt i muskel, lever och fettvävnader (Diabetesförbundet, 2020). Antalet personer med diabetes kommer att öka globalt från 425 miljoner år 2017 till 630 miljoner år 2045 (Abuelmagd, Osman, Håkonsen, Jenum &Toverud, 2019, s. 346). DMT2 ökar ständigt bland vuxna och globalt har den ökat från 4,7% år 1980 till 8,5% år 2014 (WHO, 2020). I Sverige har ungefär 500 000 människor diabetes, varav 85 till 90 procent av dem har DMT2 och utöver dessa har ungefär 150 000 personer sjukdomen utan att vara medvetna om den (Diabetesförbundet, 2020).

Det finns två huvudtyper av diabetes, vilka är diabetes mellitus typ 1 och diabetes mellitus typ 2 och båda medför hyperglykemi (högt blodsocker). Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som utvecklas när de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln inte längre kan producera hormonet insulin, vilket resulterar att blodsocker stannar kvar i blodet och på så sätt ökar blodsockernivån (Atkinson, Eisenbarth & Michels, 2014, s. 3–4). DMT2 utvecklar när kroppen inte producerar tillräckligt mycket av det blodsockersänkande hormonet insulin eller när kroppen blir en relativ resistens mot insulin i vävnadsceller, det vill säga att cellerna inte längre tar upp glukos från blodet och detta orsakar höga värden av glukos i blodet (Selby, 2012, s. 14). Hormonet insulin produceras i bukspottkörteln och det behövs för att balansera glukoskoncentrationen i blodet ( Dollerup et al., 2019, s. 5704). Prevalensen av utvecklingen DMT2 är högre hos överviktiga personer och personer över 40 års ålder. Däremot finns det även risk för insjuknande hos yngre personer relaterat till ökande av fetma. Förekomsten av DMT2 är relaterat till antalet personer med övervikt och fetma i samhället (Selby, 2012, s. 14).

Symtom och diagnostisering

Burridge et al. (2016, s.75) nämner att flera patienter med diabetes uppgav att de inte riktigt förstod att de var sjuka med DMT2 till en början eftersom de inte upplevde några symtom. Enligt World Health Organization (2020) kan sjukdomen debutera i långsam takt och i vissa fall kan det ta flera år innan en individ inser att hen har sjukdomen. De vanligaste symtomen som kan förekomma vid DMT2 är trötthet, ökad törst och stora urinmängder. Hos kvinnor är det också vanligt att få klåda i underlivet och upprepade urinvägsinfektioner

(Diabetesförbundet, 2020). DMT2 diagnostiseras med hjälp av olika blodprover som visar förhöjda värden på plasmaglukosen, det vill säga (glukoshalten i blodet). Referensintervallet för en normal blodglukosnivå brukar ligga mellan 3,5 och 8,o mmol/l. Om resultatet av fastande glukos i blodet visar vid upprepade tillfällen över 7,0 mmol/l och efter normal måltid över 11,1 mmol/l kan sjukdomen DMT2 fastställas (Ericson & Ericson, 2012, s. 555). För att kunna fastställa diagnosen kan också användas en indikator som kallas HbA1c (hemoglobin

A1c), det visar långtidsblodsockret. Således med hjälp av HbA1c kan visas ett koncentrerat mätvärde av glykerat hemoglobin i blodet, det vill säga att hur mycket glukos som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna under de senaste 2–3 månaderna. Resultatet från HbA1c kategoriseras i olika värden, för normal värde är ≤ 5,5%, prediabetes ligger mellan 5,6% till 6,4% och värde mer än 6,5% betecknar diabetes (Raalten et al., 2019, s.1140). Vidare kan DMT2 diagnostiseras med hjälp av koncentrationen av C-peptid i blodet. En förklaring till detta är att proinsulin produceras i betacellerna och det består av två delar vilka är insulin och C-peptid. Proinsulin frisätts i blodet men C-peptid finns oförändrad kvar i blodet. Om koncentration av C-peptid i blodet är förhöjd betecknar det diabetes (Vejrazkova, Vankova, Lukasova, Vcelak & Bendlova, 2020, s. 238–239). I studien av Dollerup et al. (2019, s. 5705) förklaras ett annat test för diagnosticering av diabetes, nämligen oral

glukostoleranstest (OGTT)). Testet innebär att personer dricker ett sötvatten som innehåller 75 gram glukos upplöst i vatten. Därefter tas blodprover direkt efter 2 timmar. Resultatet för normal glukostolerans visar under 7,8 mmol / l och resultatet för nedsatt glukostolerans ligger mellan 7,8 och 11,1 mmol/l. Det vill säga att testet visar individens glukostolerans efter glukosintag.

Komplikationer och följdsjukdomar

Patienter med DMT2 löper större risk för att utveckla sena komplikationer såsom synbesvär, fotsår och kronisk njursjukdom och dessutom betydligt större risk för att dabbas av hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke (Cassimatis, Kavanagh & Smith, 2014, s. 75). Skador i blodkärlen, det vill säga att patienter med DMT2 har högre risk för sjukdomar i blodkärlen vilket kallas för aterosklerotiska plack. Det innebär att kärlväggen blir förträngd och det blir svårare att blodet passera på normalt sätt. När åderförfettning ansamlas i de stora blodkärlens väggar ökar risken för makrovaskulära komplikationer. De vanligaste större kärlen som kan drabbas är hjärt-kranskärlen vilka blir angripna av plack, detta kan leda till stroke och

hjärtinfarkt på grund av försämrad syresättning (Ericson &Ericson, 202, s. 579–580). I studien nämns vidare att minst 30% av fallen av ischemisk sjukdom och stroke förekommer hos individer som haft aterosklerotiska plack (Zhang et al., 2020, s. 2).Vidare skadar den höga nivån av blodsocker de små blodkärlen som finns i ögat, det vill säga ögonskada (Retinopati) är en annan komplikation som kan förekomma hos personer med DMT2. Retinopati innebär skador på de små blodkärlen i näthinnan i ögonbotten, vilket i sin tur ger skador på näthinnan som kan leda till blindhet och särskilt hos äldre personer med DMT2. Blodsockerkontroll är betydelsefullt för att kunna minska risken för synskada hos personer med DMT2 (Selby, 2012, s. 15–16).

Prevalensen av kronisk njursjukdom hos personer med DMT2 uppskattas till mellan 25% och 40 % i hela världen för att diabetes är den främsta orsaken till njursjukdom (nefropati). Om blodsockervärdet förbättras i kroppen, blir det en långsammare utveckling av

nefropatisjukdomar hos personer med DMT2 (Penfornis, Blicklé, Fiquet, Quéré, & Dejager, 2014, s. 342). Diabetesfotsår är en annan vanligaste komplikationen av DMT2.

domningar och mindre förlust av känslighet, smärta eller värme. Diabetiska fotsår läker sämre och det kan vara av typen venösa eller arteriella sår. Komplikationer av fotsår som inte läker kan leda till amputation. Det har beräknats globalt att hos 5% av individerna med DMT2 har det utvecklats fotsår, vilket leder till minskad livskvalitet och höga sjukvårdskostnader. Från 25% till 90% av amputationer i nedre delen av låret orsakas av DMT2 (Yafeng et al., 2019, s. 2).

Sjuksköterskans ansvarområde

Omvårdnad är sjuksköterskans specialitet där är humanistisk människosyn grunden för sjuksköterskans arbetet i mötet med patienter. Synen på människan spelar en viktig roll för frågan vad omvårdnad är eftersom synen och förståelsen av vad en människa är ligger till grund för värderingar och val av åtgärder. Omvårdnad ska ske på personnivå, där

sjuksköterskan ska ta hänsyn till hela människans livssituation och att lindra både psykiskt och fysiskt lidande (Willman, 2013, s.34–37). Vidare beskriver författaren att den

omvårdnadsvetenskapliga kunskapen bör utgå från människan som enhet eftersom människan är en fri individ som har förmåga att ta ansvar och göra val. Sjuksköterskan har

omvårdnadsansvar att främja patienters hälsa, detta genom att sjuksköterskan ska ta tillvara det friska, att aktivt förebygga hälsoproblem och att jobba aktivt för att kunna motivera patienterna till förändrade levnadsvanor. Detta ställer krav på att sjuksköterskan ska identifiera komplexa behov och ha kännedom om patientens subjektiva situation, utifrån denna situation ska sjuksköterskan bedriva en så bra som möjligt individanpassad vård för att tillgodose patientens behov (Willman, 2013, s. 40–41).

DMT2 ställer stora krav på patientens eget ansvarstagande och dessutom påverkas patientens psykiska och fysiska välmående av att leva med den kroniska sjukdomen, exempelvis kan patienten få en rädsla för att få komplikationer om patienten inte engagerar sig i sin nya livsförändring, vilket i sin tur kan medföra ångest och skuldkänslor. Det är sjuksköterskans ansvar att utforma behandlingsmål utifrån patientens behov. Det kan till exempel handla om motiverande samtal, motion, kost, patientutbildning, stöd och information för att kunna förebygga sena komplikationer hos individen, men också andra aspekter som patienten är i behov av att få tillgodosedda (Ericson & Ericson, 2012, s. 587). Omvårdnadsåtgärder är sjuksköterskans ansvarsområde, därför utgår sjuksköterskan utifrån en omvårdnadsprocess som omfattar fem faser. Processen inbegriper bedömning av patientens hälsostatus,

fastläggande av omvårdnadsdiagnoser, planering för fortsatt vård, genomförande av omvårdnadsåtgärder och utvärdering av resultatet (Forsberg, 2016, s. 79–87; Svensk sjuksköterskeförening, 2017, s. 5–6).

Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar för sina patienter, vilket innebär att ha kunskap om kärnkompetenserna, vilket är det nödvändiga för hög patientsäkerhet och vårdkvalitet. Kärnkompetenserna har identifierats av ”Institute of Medicine of the National Academies Quality and Safety Education for Nurses”. De omfattar sex områden vilka är evidensbaserad vård, samverkan i teman, förbättrande av kunskap för kvalitetsutveckling, informatik, säker

vård och personcentrerad vård (Sherwood & Barnsteiner, 2012, s. 51).Hälsofrämjande

omvårdnad ska vara personcentrerad, där patienten får vård utifrån dennes behov, resurser och upplevelser. Sjuksköterskan ska ge patienten möjlighet att fatta egna beslut genom en

individuell planering, en dialog och ökad kunskap samt stödja patientens upplevelse av motivation och hopp (Svensk sjuksköterskeförening, 2017, 6–7).

BÄRANDE BEGREPP

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär helhetssyn, detta genom att vårdgivare strävar efter att

synliggöra hela personen, med unika behov, erfarenheter och resurs, den vård som erbjuds ska vara utifrån patientens behov och värderingar (Boström, Isaksson, Lundman, Lehuluante, & Hörnsten, 2014, s.680). Personcentrerad vård bygger på tre komponenter; dokumentation, bygga ett partnerskap och patientberättelse. För att förstärka och uppmuntra patientens delaktighet till att hitta och lösa problematik kring sin egen vård så krävs det att dessa tre komponenter förstärker varandra, Komponenten dokumentation betyder att patientens egen erfarenhet ska lyftas fram och dennes eget perspektiv ska dokumenteras. Patientberättelsen som träder fram vid bemötandet med patienter är viktigt för sjuksköterskans och vårdtagarens partnerskap, detta genom att bygga upp ett förtroende samt att sjuksköterskan lyssnar till patientens känslor och berättelse, och på så vis bygger man tilltro till varandra. När

partnerskap byggs upp så utformas även ett gemensamt beslutfattande mellan patienter och vårdgivare. Detta kan gälla allt från vårdplan, behandlingar, samt det faktum att vårdgivaren kan involvera anhöriga och närstående i att nå en gemensam vårdplan tillsammans (Ekman, 2014, s.42). En förutsättning för att förstå patienter är berättelsen och det räknas som en central del i personcentrerad vård. Detta eftersom det ger vårdgivare möjligheten att förstå hur patienter upplever sig själv, sina egna resurser och möjligheter trots att patienten lever med en långvarig sjukdom (Ekman et al., 2011, s.250).

PROBLEMFORMULERING

DMT2 är en global folksjukdom som kan ingripa på många sätt i en individs liv och kräver regelbunden kontroll. Förekomsten av DMT2 bland vuxna ökar i Sverige och världen över. DMT2 är en kronisk sjukdom, vilket innebär att man inte kan bota sjukdomen. Att leva med sjukdomen innebär ett nytt sätt att leva, detta genom att individen bör göra

livsstilsförändringar för att kunna undvika ett stort antal komplikationer och

sjukdomsutveckling som diabetesfotsår, njursjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och ögonskada. För att kunna leva ett hälsosamt liv kan detta vidare göras med hjälp av en del omvårdnadsåtgärder i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienter som lever med DMT2. Författarna har valt att beskriva omvårdnadsåtgärder vid DMT2 då det behövs en djupare kunskap om sjukdomen DMT2 och kring betydelsen av omvårdnadsåtgärder.

SYFTE

Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2.

METOD

Design

Denna föreliggande studie är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats som beskriver omvårdnadsåtgärder vid DMT2. Polit och Beck (2017, s.88) skriver att en litteraturöversikt är en metod som syftar till att undersöka, granska, analysera och sammanställa evidensbaserade studier inom ett forskningsområde. En litteraturöversikt erbjuder ett bra och strukturerat arbetssätt för att sammanställa relevant kunskap som sedan kan överföras i praktiken (Kristensson, 2017, s 150). Forsberg & Wengström (2016, s.44) fokuserar en kvalitativ ansats på att skapa en djupare förståelse i människans subjektiva upplevelser och erfarenheter. Vidare beskriver Polit och Beck (2017, s. 463) att kvalitativa studier kan ge ett holistiskt perspektiv på det fenomenet som undersöks. Till följd av detta, kopplat till det valda ämnet som är DMT2, skulle denna typ av design kunna leda till ytterligare förståelse för sjuksköterskans arbete, med specifikt fokus på omvårdnadsåtgärder för patienter som har DMT2. Utformning av studien utgår från

niostegsmodellens olika steg (Se figur 1) för litteraturöversikten presenterad av Polit & Beck (2017, s. 89), detta för att uppnå ett strukturerat och beprövat tillvägagångssätt genom hela processen.

Figur 1: Niostegsmodellen av (Polit och Beck ,2017 s. 89). Fritt översatt av författarna till

Urval

Enligt det första steget i Polit och Beck (2017, s.89) fastställde författarna studiens syfte som beskriver omvårdnadsåtgärder vid DMT2.

Inklusions - och exklusionskriteriarna bestämdes för att begränsa sökningen (Polit & Beck, 2017, s.250). Inklusionskriterier vid datasökning var vetenskapliga kvalitativa artiklar där endast primärkällor som skulle vara ”Peer reviewed” för att säkerställa om artikeln är granskad och godkänd av externa forskare (Polit & Beck, 2017, s.568). Artiklar skulle vara skrivna på engelska och skulle vara publicerade under de senaste tio åren, tidsspannet från 2011 till 2020, och studierna skulle studera både kvinnor och män.

Exklusionskriterierna var artiklar som studerar andra former av diabetes exempelvis diabetes typ-1 och diabetes hos barn, samt vetenskapliga artiklar som var äldre än 10 år, och artiklar som inte var skrivna på engelska, vidare exkluderades sådana artiklar som inte var godkända av etisk kommitté elle etiskt resonemang (Polit & Beck, 2017, s. 89–90).

Datainsamling

Datainsamling utgjordes med hjälp av steg 2–7 i niostegsmodellen. Det andra steget i

niostegsmodellen var att författarna identifierade och diskuterade relevanta sökord och val av databaser utifrån studiens syfte och inklusionskriterier (Polit & Beck, 2017, s. 91). Efter författarnas diskussion om relevanta sökord genomfördes en sökning i databasen CINAHL (Cumulated Index to Nursing and Allied Health Literature). CINAHL är en databas som inbegriper forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström, 2016, s. 64–65 & Polit & Beck, 2017, s.91–95 &). I databasen CINAHL användes Karolinska Institutets Svensk MeSH-term (Medical Subject Headings). MeSH- term är ett verktyg för att få en korrekt översättning av olika medicinska termer och finna rätt engelska sökord inom ämnesområdet (Polit & Beck, 2017, s.95). Den valda studiens syfte var att beskriva

omvårdnadsåtgärder vid DMT2. Se (tabell 1), där redovisar författarna flera sökord och vilka sökord och fritextsökningar användes vid datainsamlingen i databasen CINAHL.

Tabell 1: Sökord

Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Sökord 4 Sökord 5 Sökord 6 Sökord 7 Sökord 8

”Diabetes typ2” AND ”Intervetions qualitative” ”Diabetes type 2” AND ”Nursing” ”Type 2 diabetes ”AND ”lifestyle Changes” AND ”nurse” ”Diabetes mellitus type 2”AND ”self-management” AND ”nurse” ”Type 2 diabetes” AND ”nutrition” AND ”motivation” ”Diabetes mellitus type 2” AND ” Diet” AND ”Self care” ”Promoting health” AND ”Type 2 diabetes” AND ”qualitative study” ” Diabetes mellitus type 2” AND ”Self care” AND ”qualitative”

Under tredje steget i Polit och Becks (2017, s. 89) niostegsmodell kombinerades de sökorden som tidigare nämnts med hjälp av de så kallade booleska operatorn "AND", denna

kombination används för att begränsa sökningen i CINAHL (Polit & Beck, 2017, s. 91). Användning av fritextord vid sökning i databaserna visade sig ge ytterligare träffar på artiklar som var relevanta för studien (Polit och beck, 2017, s.92). Sökningen av artiklarna presenteras fullständigt i en sökmatris (Se bilaga 1).

Inklusions- och exklusionskriterier användes för att begränsa sökningen. Fjärde steget, de totala sökningarna i databasen utmynnade i 1701 träffar varav 812 titlar lästes, utav dessa 812 titlar lästes 730 abstract. I femte steget lästes artiklarna i sin helhet vilket resulterade i 92 artiklar. Artiklarna lästes av författarna först och sedan granskades de utifrån relevans och lämplighet. Av de 92 granskade artiklarna i fulltext, exkluderades 79 artiklar som inte höll för granskning, slutligen så valdes vidare ut 13 artiklar som ansågs vara relevanta och svara på studiens syfte (Polit & Beck, 2017, s. 89). I sjätte steget illustrerades sökningen av artiklar i en sökmatris (Se bilaga 1). Rosén (2012, s. 438) beskriver att utvärdering av studiernas kvalitet är en komplicerad process och det krävs att studiens kvalitet granskas av två oberoende granskare, vilket gjordes av båda författarna. I sjunde steget gjordes en

kvalitetsgranskning av de valda artiklarna med hjälp av en granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2020). SBU är en förkortning av “statens beredning för medicinsk och social

utvärdering” som är ansvarig för att kritiskt granska de medicinska metoder som riktar sig mot hälso- och sjukvården (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 24,25). (Se bilaga 2).

Bilaga 1: Sökmatris Databas

och datum

Sökord Avgränsningar Antal

träffar artiklar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal valda artiklar Artikeln ummer CINAHL 2021.01.29 Diabetes typ2 AND Intervetions qualitative 2011–2020 Peer reviewed English language 224 213 19 3 #15 #135 #191 CINAHL 2021.01.29 Diabetes type 2 AND Nursing 2011–2020 Peer reviewed English language 598 315 21 3 #316 #336 #553 CINAHL 2021.01.29 Type 2 diabetes AND lifestyle Changes AND nurse 2011–2020 Peer reviewed English language 41 19 5 1 # 25 CINAHL 2021.01.29 Diabetes mellitus type 2 AND self-management AND nurse 2011–2020 Peer reviewed English language 206 62 17 2 # 24 #107

CINAHL 2021.01.29 Type 2 diabetes AND nutrition AND motivation 2011–2020 Peer reviewed English language 24 8 3 1 # 9 CINAHL 2021.01.29 Diabetes mellitus type 2 AND Diet AND Self care 2011–2020 Peer reviewed English language 358 82 12 1 #56 CINAHL 2021.01.29 Promoting health AND Type 2 diabetes AND qualitative study 2011–2020 Peer reviewed English language 2 2 2 1 # 2 CINAHL 2021.01.29 Diabetes mellitus type 2 AND Self care AND qualitative 2011–2020 Peer reviewed English language 248 29 13 1 # 1 Dataanalys

Dataanalysen började med steg 8–9 av niostegsmodellen. Under åttonde steget analyserades och tematiserades de valda artiklarna. En tematisk analys beskrivs av Polit och Beck (2017, s. 535) på så sätt att de utvalda materialen läsas och diskuteras för att se relation till studiens syfte. I nästa steg ska författarna ta viktiga nyckelbegrepp från utvalda artiklar som grunder för teman och subteman. Sedan identifieras de utvalda innehållsartiklarna för att se vad som likheter och skillnader innan sammanställningen av resultatet av litteraturöversikten. En förklaring till studiens dataanalys är att båda författarna började läsa flera gånger de utvalda kvalitativa artiklarna för att förstå artiklarnas innehåll och relationen till omvårdnadsåtgärder vid DMT2. Samtidigt upptäckte författarna likheter och olikheter samt jämförde artiklarna med varandra. Sedan markerade författarna artiklarnas resultat med färgpennor vilket besvarade studiens syfte, det vill säga markerade meningsbärande enheter.

Vidare beskriver Polit och Beck ( 2017, s. 89) sista steget av analysprocessen var att

artiklarnas resultat sammanställdes av båda författarna. Efter detta kondenserades och delades meningsbärande enheter i olika kodning, det vill säga summering och sammanställning av resultat. Sammanställningen av litteraturöversikten resulterade i två teman. Dessa var teman utbildning och stöd (Se tabell 1). Där redovisas sammanställningen av studiens resultat och vilka artiklar som motsvarar vilket teman och subteman.

Tabell 2: Sammanställning av resultatens artiklar

Etiska aspekter

Sandman och Kjellström (2013, s. 312) betonar att forskningsetik underbyggs av att bevara människors lika värde och att författarna måste se till att studie deltagarna alltid behandlas med respekt och att den information som samlas in ska hanteras på ett respektfullt och korrekt sätt. Kristensson (2017, s.49–55) betonar att all forskning ska präglas av ett etiskt

förhållningssätt och lika viktigt är att en litteraturstudie ska hålla sig till de etiska aspekterna under hela forskningsprocessen. Vidare lyfter författaren fram två viktiga etiska aspekter vid forskning, den ena rör deltagarna som deltar i forskningen och sådana frågor om hur forskarna behandlar deltagarnas integritet, detta kallas forskningsetik och den andra aspekten rör

forskarens utövande vilket kallas forskaretik (Vetenskapsrådet, 2017, s.12).

Tema Utbildning Stöd subteman artiklar Kost Fysisk aktivitet Egenvård Motivation och Rådgivning Styrka genom andra Levnadsvanor och vardagliga rutiner Reynolds et al. (2020) X Muchiri et al. (2016) X Shaw et al. (2013) X X X Oftedal (2014) X Halkoaho et al. (2014) X X Huber et al. (2014) X Brobeck et al. (2014) X Miyamoto et al. (2019) X X X Boyle et al. (2016) X X Di Onofrio et al. (2018 X Hushie (2019) X X

Pham & Ziegert (2016)

X X X

Kjellsdotter et al. (2020)

Etiska överväganden vid en litteraturstudie bör göras gällande urval och presentation av resultat och författarna ska välja sådana studier som har fått tillstånd från etisk kommitté eller ett tydligt etiskt resonemang (Forsberg & Wengström, 2016, s.59). Etiska överväganden inom omvårdnadsforskning bör ske enligt fyra principer. Autonomiprincipen strävar efter den enskilda individens självbestämmanderätt genom att medverkan i en studie ska vara frivillig, och deltagarens kropp och personlighet ska skyddas samt att deras värdighet och integritet respekteras. Studieförfattarna har säkerställt att de inkluderade vetenskapliga artiklarna har följt Belmont-rapportens tre grundläggande principer vilka är skyldighet att göra gott, respekt för mänsklig värdighet och rättvis behandling. Författarna till denna studie har därmed tagit hänsyn till att resultatartiklarnas deltagare har informerats om studiens syfte, att information om deltagarnas rättigheter genom att deltagandet i studien är frivillig och det är tillåtet att avbryta sitt deltagande när som helst utan förbehåll, samt att deltagarnas integritet och identitet i studierna har hållits anonymt (Polit & Beck, 2017, s. 141: Sandman & Kjellström, 2013, s. 315). Författarna har i föreliggande litteraturöversikt sett till att inte medvetet feltolka resultatanalysen, detta genom att studiens författare har undvikit att lägga sina åsikter och värderingar i resultatanalysen. Samtliga utvalda artiklar lästes enskilt och tillsammans. Författarna har även tagit i beaktande att all data och material som framförs i innehavande studie redovisas på ett tydligt sätt i form av bilagor och sökmatris. Dessutom har även författarna varit noggranna med korrekt referering i hela litteraturöversikten för att minimera risken för plagiering.

RESULTATREDOVISNING

Resultatredovisningen baseras på 13 kvalitativa artiklar och detta presenteras i två teman med sex subteman, vilka alla presenteras utifrån två huvudteman. Temat utbildning har tre

subteman vilka var kost, fysisk aktivitet och egenvård. Teman stöd har tre subteman vilket var motivation och rådgivning, styrka genom andra och levnadsvanor och vardagliga rutiner. vilka redovisas i figur 2.

Figur 2: Teman och subteman

Utbildning

En förutsättning för att öka kunskap och sjukdomsförståelse hos diabetespersoner är utbildning och det är betydelsefullt för att hjälpa dessa personer att hantera sin diabetes (Boyle, Saunders & Drury, 2016, s.1981; Shaw, Brown, Khan, Mau, & Dillard, 2013, s. 89). I studie Huber, Huber och Shaha (2011, s. 90 ) anser sjuksköterskorna att ökad

sjukdomsförståelse hos diabetespersoner påverkar individens motivation och intresse för diabetes, vilket innebär att resultatet av diabetesvård beror på individens kompetens om sitt sjukdomstillstånd. Dessutom blir dessa personer medvetna om risker och komplikationer. Huber et al. (2011, s. 90) nämner att flera personer med DMT2 som deltog i en studie inte var medvetna om risker och komplikationer som följer med diabetes. Boyle et al. (2016, s.1980) och Miyamoto et al. (2019, s. 591) beskriver att patientutbildning ska bestå av faktorer såsom matvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som påverkar sjukdomen och dess

Kost

Utbildning ger patienter kunskap och färdigheter för att förbättra sina kostvanor och kosten spelar en viktig roll vid diabetes (Di Onofrio, Gallé, Di Dio, Belfiore & Liguori, 2018, s. 4 ; Hushie, 2019, s. 227 & Muchiri, Gericke & Rheeder, 2016, s. 83). Livsstilsförändringar hos diabetespersoner är nödvändigt, och detta innebär matintag och tidpunkt för måltider, detta är en del av strategierna för att hantera sin diabetes (Hushie, 2019, s. 226). Muchiri et al. (2016, s. 86) lyfter fram att alla deltagarna som har genomgått nutritionsutbildning hade en positiv effekt på deras allmänna hälsa. Exempelvis bättre livskvalitet, minskade urinmängder, bättre sömn, minskad rädsla för döden och minskad vikt. Vidare nämner Muchiri et al. (2016, s.85) att deltagarna uppgav att de har fått ny kunskap om livsmedel som de inte fick veta innan, exempelvis att både potatis och sötpotatis är stärkelserika, vilket innebär att kunskapen om kosten ledde till att personer med diabetes uppfattar vikten av olika mat och livsmedel och vad som är bättre val för diabetiker.

Resultatet av flera studier visade att flera av deltagarnas blodsocker hade gått ner under utbildningsprogrammet (Di Onofrio et al., 2018, s.4 & Muchiri et al., 2016, s.85). I en annan studie nämns också att personer med DMT2 fick möjligheten att veta skillnaden mellan protein och kolhydrater, vilket i sin tur ledde till att dessa personer blev uppmärksamma på innehållet i socker där det finns mycket kolhydrater. En del av deltagarna erkände att innan utbildningen hade de inte koll på vissa livsmedel som innehöll mycket socker och trodde enbart att socker bara fanns i godis (Shaw et al., 2013, s. 89).

Kunskapen om kost ökade förståelse hos diabetespersoner och bland annat medvetenhet kring att det inte är någon idé att bara stoppa i sig piller utan de måste vara uppmärksamma på att börja med livsstilsförändringar. Resultatet har visat på att personer med DMT2 hade gjort kostförändringar som baserats på den information som erhållits exempelvis minskat intag av feta livsmedel, och de började äta livsmedel mer nyttiga för diabetes såsom gurkor, bönor, frukt och grönsaker (Muchiri et al., 2016, s.87).

Fysisk aktivitet

Reynolds, Moodie, Venn och Mann (2020, s.180) föreslår att fysisk aktivitet på recept (FaR) är en viktig resurs för personer med DMT2 att hantera sin sjukdom. Vilket innebär att genom att skriva FaR på recept och med hjälp av detta kan man uppmuntra och motivera

diabetespersoner för att öka deras motion. I studien av Miyamoto et al. (2019, s. 591) nämns att sjuksköterskor har använt en aktivitetsspårare i mobilen som en metod för personer med DMT2. Deltagarna i studien berättade att med hjälp av aktivitetsspåraren blev de

uppmärksammade på om de var mer stillasittande, vilket innebär att med hjälp av

aktivitetsspårare ökade deras medvetenhet genom en varningssignal att börja röra på sig och bli mer fysiskt aktiva. Boyle et al. (2016, s.1983) nämner att de personer som gått utbildning om fysisk aktivitet och dess effekter bättre kunde hantera sin diabetes. Vidare instämmer

positiva effekter, det vill säga att det ökat deras självkänsla, välbefinnande och sömnkvalitet, förbättrat matsmältning, viktminskning och balanserat blodsocker. Dessutom hade en

deltagare i studien uttryckt att motion gör att människan blir lyckligare, vilket kan tyda på att fysisk aktivitet hade goda effekter både den fysiska och mentala hälsan.

Egen vård

Sjuksköterskan har ett stort omvårdnadsansvar att utbilda patienten till egenvård (Pham & Ziegert, 2016, s.6). Egenvård innebär att personer utför vissa metoder själva för att kunna hantera sin diabetes. Detta kan genomföras för att personen blir medveten om sin sjukdom och får tillräckligt med kunskap om olika typer av kost och vad som är mer hälsosamt för sjukdomen (Boyle et al., 2016, s.1981; Pham & Ziegert, 2016, s.6). I Huber et al. (2011, s.91) nämner sjuksköterskor att patienter behöver stöd till egenvård och att detta särskilt gäller äldre personer för att många äldre bor ensamma hemma. Detta i sin tur kan tyda på att äldre

människor svårare att hantera sin diabetes på grund av att diabetes ställer stora krav på individen. Dessa personer med DMT2 lyckades hantera sin egenvård på ett mer effektivt sätt, allt eftersom de fick tillräcklig kunskap om diabetes samt information om hur de skulle utföra egenvård (Boyle et al., 2016, s.1981–1982). Shaw et al. (2013, s. 92) poängterar att när personer blev medvetna om hur de ska hantera sin diabetes genom motion, kost,

blodsockerkontroll och läkemedelshantering, ledde detta i sin tur till att skapa positiva tankar och patienterna fick förmåga att hantera sin sjukdom.

Pham och Ziegert (2016, s.7) föreslår att sjuksköterskan bör använda olika tillvägagångssätt såsom bilder, dokument, böcker och träningskurser för att stödja patienter med DMT2. I studie Miyamoto et al. (2019, s. 587) hade sjuksköterskor använt mobil som ett hälsoverktyg för sina patienter. Vidare nämner Miyamoto et al. (2019, s. 591) att med hjälp av

interventionen skapade det ansvar hos deltagarna att hantera egenvård. En deltagare berättade att sjuksköterskans vägledning hade inneburit ökad medvetenhet om andra hälsotillstånd. Detta resulterade i att denna deltagare bestämde sig för att sluta dricka alkohol, och på detta sätt lyckades deltagaren få ner sin blodsockernivå. I båda studierna av (Boyle et al.,2016, s.1981; Pham och Ziegert, 2016, s. 2) erkände deltagarna att kunskapen om sin diabetes ökade deras förståelse och kapacitet till att hantera sin egenvård, och dessutom förmågan att

acceptera sjukdomen och att leva med den resten av livet.

Stöd

I flera studier poängteras att rådgivningen och motivation från sjuksköterskan var en central resurs för att motivera patienter med DMT2 till livsstilsförändringen. (Brobeck, Odencrants, Bergh, & Hildingh, 2014, s. 3–4; Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki & Pietilä, 2014, s. 17; Miyamoto et al., 2019, s. 591;). Därefter var socialt stöd en annan faktor och hade visat positiva effekter, det vill säga att i stödgruppen inkluderades bara personer med diabetes för att styrka patienter genom andra för att förstärka patienter att hantera bättre sin diabetes (Kjellsdotter, Berglund, Jebens, Kvick, & Andersson, 2020, s. 2; Pham & Ziegert, 2016, s.7 &

Shaw et al., 2013, s. 90;). Stöd från familjen var avgörande för patientens egenvård, detta genom att familjestöd ledde till att deltagarna kunde ändra sina levnadsvanor och var delaktiga i fysisk aktivitet (Hushie, 2019, s. 228–229; Halkoaho et al., 2014, s. 16–17 & Oftedal, 2014, s. 44).

Motivation och rådgivning

I flera studier poängteras att sjuksköterskans stöd till motivation var avgörande för att

patienter skulle kunna hantera sin diabetes (Brobeck et al., 2014, s. 3; Halkoaho et al., 2014, s. 17 & Miyamoto et al., 2019, s. 591). Rådgivningen från sjuksköterskan var en nyckelfaktor för att motivera patienter till livsstilsförändring. Det har visat sig att sjuksköterskor har en betydande roll när det gäller att stödja patienterna i deras vardag. Stödet av sjuksköterskan ökade deras välbefinnande och tillfredsställelse när de började med sin livsstilsförändring (Brobeck et al., 2014, s.4; Halkoaho et al., 2014, s. 13).

I studien av (Brobeck et al., 2014, s.4–5) förmedlade patienterna att det ingav trygghet att ha sjuksköterskan som stödperson, för att sjuksköterskan har insikt i vad det innebär att skapa en förändring samt att de har bättre förståelse om hur det är att leva med DMT2. Deltagarna nämnde att de behövde stöd för sin motivation för att ändra sina tankar och bryta de negativa tankar som de fastnat i, närmare bestämt ett specifikt mönster gällande levnadsvanor.

Deltagarna berättade att det var lätt att tro på att de skulle klara av livsstilsförändringar på egen hand, men de erkände att det var mycket svårare än vad de hade föreställt sig. Utan sjuksköterskans stöd hade det varit lätt att fördröja livsstilsförändringar samt komma ut ur detta tankemönster. Detta innebär att sjuksköterskan kan förstå personers tankar under förändringsprocessen samt att sjuksköterskan kan bekräfta för personer på vilket sätt förändringsprocessen går på rätt väg. I både studie av Brobeck et al. (2014, s.4–5) och Miyamoto et al. (2019, s. 591) nämns det att sjuksköterskan visade sin professionella roll genom att visa omtanke i stället att överklaga patienter under diskussionsmöte, även när dessa inte lyckades med sin livsstilsförändring. Vidare beskriver Brobeck et al., (2014, s. 3) att stöd från sjuksköterskan väckte patienternas intresse och motivation till livsstilsförändring, och patienterna kände sig trots allt inte ensamma med sina bekymmer.

Styrka genom andra

I studien Pham & Ziegert (2016, s.9) deltog patienterna i det sociala sammanhanget som sjuksköterskorna ordnade. Patienterna fick träffa andra personer som levde med samma sjukdom, DMT2. Tanken var att stödja dem till att delta i olika aktiviteter tillsammans med andra. Kjellsdotter et al. (2020, s. 5) beskriver att utbilda patienter i grupp, och detta ledde till att de utmanades till att göra livsstilsförändringar. Vidare ökade deras medvetenhet om att sjukdomen kan ge negativa hälsokonsekvenser, i detta fall om den inte togs på allvar och patienterna inte tog ansvar för sin hälsa (Kjellsdotter et al., 2020, s. 5).

nämner att deltagande i studien hävdade att vid individuell rådgivning fanns en större risk att frågorna glömdes bort att ställas fram. I båda studierna av Kjellsdotter et al. (2020, s. 4) och Shaw et al. (2013, s. 90) uppges att stödgruppen hade skapat en trygg miljö hos individen samt att de kunde dela med sig sina erfarenheter och tankar kring diabetes. Detta resulterade i att man förstärkte individens känsla av att de inte ensamma var drabbade i sjukdomen, och dessutom kunde det möjliggöra att andra personer med samma sjukdom kunde dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Vidare lyfter Kjellsdotter et al. (2020, s. 5) fram att

deltagande i studien uttryckte att det var värdefullt att lära av varandra och särskilt för de personer som hade svårighet att prata om sig själva inför andra. I detta fall finns det möjligheter att ändå vara en aktiv lyssnade och höra andra erfarenheter och berättelser.

Levnadsvanor och vardagliga rutiner

I följande studier av (Halkoaho et al., 2014, s. 16–17; Hushie 2019, s. 227–229; Oftedal, 2014, s. 44 & Pham & Ziegert, 2016, s.1) presenterades det faktum att stöd från nära familjemedlemmar såsom make, hustru, barn och vänner har visat positiva effekter för diabeteshantering. Detta genomfört när personer som fick sin diagnos DMT2, hade sin familj som stöd till exempel gällande att planera annan matlagning. Patienterna började använda livsmedel som passar bra till just diabetes. Detta tyder på att stöd från

familjemedlemmar är en viktig resurs i det dagliga livet med diabetes och även att ändra sina levnadsvanor. Dessutom har det hjälpt och underlättat personers egenvård med diabetes att ta hand om sin sjukdom på bättre sätt genom att börja äta mer hälsosammare mat. Halkoaho et al. (2014, s. 17) berättar att en deltagande i studien erkände att utan sin familj och sin fru skulle han förmodligen inte klara av att leva.

Hushie (2019, s.227–228) och Halkoho et al. (2014, s. 17) redogör att familjestöd hade en stor betydelse och var avgörande för personer att hantera sin diabetes och även förstärker

patientens egenvård. Hushie (2019, s.228) beskriver att en del av deltagarna betonade att de fick stöd från familjen gällande de nya rekommendationer som de fick av sjuksköterskan angående egenvård, detta genom att familjerna försökte anpassa sig efter personens behov och rekommenderade måltider och att laga mer hälsosam mat. I studien av Hushie et al. (2019, s. 227) nämns vidare att patienterna rapporterade att familjemedlemmar visade förståelse och var uppmärksamma på deras sjukdomstillstånd. Detta genom att patienterna blev påminda av familjemedlemmar när de åt en viss typ av ohälsosamma matvaror samt påminnelser om att kontrollera blodsockernivån. Oftedal (2014, s. 47) säger att det praktiska stödet från

familjemedlemmarna uppfattades som värdefullt för personer med diabetes och detta har visat att personer inte ska känna sig ensamma om att hantera sin sjukdom. Vidare berättar Oftedal (2014, s. 44) att patienternas familjemedlemmar och vänner involverade och engagerade sig genom att stödja patienten till fysisk aktivitet att träna ihop såsom att ta promenad och gå till gym tillsammans

I flera studier av (Hushie, 2019, s. 227; Oftedal, 2014, s. 47; Pham & Ziegert ,2016, s.8) nämns det att bristande stöd från familjemedlemmar kan blir ett hinder för diabeteshantering

och patientens egenvård, vilket i sin tur leder till att personer med sjukdomen tappar motivation till att genomföra livsstilsförändring. Hushie et al. (2019, s. 227) nämner att familjemedlemmar utgjorde ett hinder för personer att inte äta hälsosammare mat, exempelvis där en deltagare uppgav att hon ville sluta att äta vitt ris och i stället äta brunt ris för att det var mer hälsosamt för diabetes. Det blev ett hinder på grund av att hennes man inte tyckte om brunt ris och därför uppnådde hon inte målet. I en annan studie av Oftedal (2014, s. 47) har det visat sig att de personer som inte fick stöd från familjemedlemmar upplevde att de stigmatiseras på grund av sin diabetes. Detta genom att familj och vänner har påpekat rakt ut att de inte får äta viss mat på grund av sin diabetes. Detta har lämnat en sårbarhet hos en del diabetiker. De upplever att de inte behandlats rätt och känner sig isolerade just på grund av sin diagnos. Oftedal (2014, s. 48) berättar vidare att dessa attityder utvecklar en känsla av skuld och skam hos personer på grund av deras sjukdom. Att konsekvensen kan bli ett hinder för personer att hantera sin diabetes, detta i sin tur leder till att de begränsar sig själva från omgivningen och undviker att be om hjälp på grund av fördomar och stigmatisering.

DISKUSSION

Metoddiskussion

I denna föreliggande studie hade författarna följt efter de riktlinjerna som krävdes för skapande av examensarbetet. Detta genom att författarna tog reda på en del saker som relaterade till examensarbetet såsom lärandemålen och strukturer och dessutom vid oklarhet och tveksamhet rådfrågade författarna sina handledare under handledningsperioden (Wallgren & Henricson, 2012, s.484). Författarna till föreliggande studie har använt sig av den

metodologiska begreppen, vilka är trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet (Polit och Beck, 2017, s.161). Dessa begrepp är värdefulla att ta hänsyn till under ett

examensarbete och dessutom är det viktigt att författarna beskriver arbetsprocessens varje steg, gällande hur de har gått tillväga under uppsatsskrivandet, detta för att säkerställa studiens trovärdighet hos läsarna (Kristensson, 2017, s. 124,125; Henricson, 2012, s. 340). Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid DMT2. Kvalitativa intervjuer skulle kunna genomföras om författarna hade haft förutsättningar och mer tid, därför bortsågs kvalitativa intervjuer. Författarna till föreliggande studie tillämpade en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Metoden ansågs lämpad för att få ett resultat baserat på ett djupare och mer

beskrivande innehåll och att få en uppfattning gällande människans livssituation inom valt område. Polit och Beck (2017, s.453–467) skriver att kvalitativa data baseras på öppna frågor och kan bidra med värdefulla insikter och ny information, vilket kan ge ett holistiskt

perspektiv. Det stärks av Bradshaw, Atkinson & Doody, (2017, s. 2,3) att forskningsstudier med kvalitativ ansats handlar om kunskap om verkligheten som strävar efter att upptäcka och förstå ett fenomen, deltagarnas perspektiv och en bild av världen. Vidare beskriver studien att kvalitativa metodstudier är mest relevanta, detta för att den informationen om det fenomenet som undersöks kommer direkt från deltagarna och författaren inte kan undgå att påverka det.

skulle besvara studiens syfte i samma utsträckning, med anledningen av att kvantitativa data är numeriska och kan vara svårtolkad data till litteraturöversiktens syfte. Därför valde författarna att exkludera kvantitativa ansats i studien (Polit & Beck, 2017, 11–12).

Sökningar i denna föreliggande studie utfördes på ett systematiskt sätt enligt niostegsmodellen av (Polit & Beck, 2017, s. 89). Niostegsmodellen är en metod som skapar struktur, och

bearbetning av data sker stegvis under hela sökningsprocessen, vilket kan betraktas som en styrka och ökar studiens tillförlitlighet. En sådan modell kan även underlätta för läsaren att tydligt förstå studieförfattarnas tillvägagångssätt om hur författarna utfört arbetet steg för steg under hela processen. Kristensson (2017, s. 125) beskriver att tillförlitlighet handlar om att synliggöra analysprocessen och författarna bör göra tolkningsprocessen så transparent som möjligt, detta genom att de insamlade data ska dokumenteras tydligt och noggrant.

Söktermerna i databasen CINAHL kombinerades med den Booleska termen ”AND”, detta för att kombinera två sökord med varandra och samt för att avgränsa sökningen (Kristensson, 2017, s. 161). Den Booleska operatorn ”OR” exkluderades, då det hade resulterat utökandet i sökningen och därmed skapt stora mängder av artiklar, vilket kan ses som en svaghet i studien.

Samtliga artiklar som användes i litteraturöversikten hittades från CINAHL som är en databas som berör och täcker omvårdnadsforskning, medicin (Forsberg & Wengström,2016, s. 64–65; Polit & beck, 2017, s.91–95 &Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström, 2016, s.81). I denna föreliggande litteraturöversikt användes endast primärkällor, detta för att minska risken för subjektiva åsikter och på så sätt kan studiens trovärdighet öka (Polit och Beck, 2017, s. 189). Majoriteten av ämnessökorden söktes i Karolinska Institutet Svensk MeSH-term för att finna relevanta ämnesord och underlätta sökningen för litteraturöversikten (Polit & Beck, 2017, s. 95). En svaghet kan vara att studieförfattarna inte har gjort sökningar i andra

databaser och författarna använde sig endast av en databas, vilket kan ses som en svaghet och kan påverka studiens resultat, detta för att viktiga och relevanta artiklar kan missas som kunde stärka studiens resultat. Att författarna använt sig av endast en vetenskaplig databas kan däremot ses som en svaghet och det kan ha påverkat studiens trovärdighet i

litteraturöversikten. Referenshantering tillämpades både i den löpande texten och referenslista enligt APA guiden (Södertörns högskola, 2020). Inför utförandet av denna litteraturöversikt studie utformades Inklusions- exklusionskriterier, vilket anses vara en styrka och ökar studiens överförbarhet. Kristensson (2017, s. 126) förklarar att överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet kan överföras i andra sammanhang. Tidsspannet för artiklarnas utgivningsår avgränsades till tio år, det vill säga 2011–2020. Förklaringen till varför

författarna begränsade sitt publiceringsdatum var att de ville ta fram nyaste forskning som är aktuell just för DMT2 och äldre studier som är mer än 10 år gamla kunde leda till missvisande information.

Samtliga utvalda artiklar genomgick en peer-review granskning, detta för att säkerställa kvalitet och även se om samtliga studier har fått ett godkännande av en etisk kommitté. Att samtliga artiklar i studiens resultat genomgick peer-review kan däremot betraktas som en styrka eftersom dessa presenterade artiklar granskades och godkändes av andra forskare (Polit

och Beck, 2017, s. 98). En av de inklusionskriterier som författarna begränsade sig till var det engelska språket vilket kan ha lett till att relevanta och lämpliga artiklar utelämnats, det vill säga de artiklar som var skrivna på andra språk. På grund av att författarnas modersmål inte var vare sig engelska eller svenska kan finnas risk att data och studiens resultat feltolkats, vilket författarna noterade under arbetets gång, språkliga missförstånd var ett problem som kan ha inverkan på resultatet, detta anser författarna som en svaghet i studien, och detta kan påverka studiens trovärdighet. Författarna försökte dock att minimera risken genom att ta hjälp av lexikon och Google translate. Genom ett sådant förhållningssätt säkrade författarna att följa de principerna som forskningsetik kräver, detta anses som en styrka då risken för feltolkning kan ha minskats.

Under studiens datainsamling gjorde författarna inte avgränsning gällande den geografiska kontexten, vilket bidrog till insyn på ett globalt perspektiv, men anledningen till att DMT2 är en folksjukdom och sjukdomen är förekommande globalt, de följande länder som har ingått i litteraturöversiktens resultat var Nya Zeeland, Syd Afrika, USA, Norge, Finland, Schweiz, Sverige, Australia, Italien, Ghana och Vietnam. Författarna skulle inkludera

omvårdnadsforskning från flera olika länder i världen för att förstärka denna litteraturöversikt samt skulle ha synsätt på det globala perspektivet, vilket anses vara en stor hjälp för

författarna att tillämpa omvårdnadsåtgärder i klinisk praxis med tanke på att Sverige är ett multikulturellt samhälle som har invandring från hela världen, denna aspekt anses vara en styrka och tyder på en överförbarhet. Överförbarhet beskrivs av Polit och beck (2017, 260) att i vilken utsträckning och hur pass användbart resultatet är i andra sammanhang.

Kvaliteten hos de artiklar som valts till studien granskades av båda författarna med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2020). Utifrån denna granskningsmall granskades artiklarna gällande vilken nivå av kvalitet artiklarna hade, vilket resulterade till att en av artiklarna inte uppfyllde kriterierna på grund av brister i utförandet, vilket är viktigt för trovärdighet. Författarna strävade däremot efter att öka studiens pålitlighet och trovärdighet genom att artiklarna lästes och granskades flera gånger för att undvika felbedömning av artiklarna och få fram ett resultat så nära som möjligt primärkällan. Polit och Beck (2017, s. 535) lyfter fram att trovärdighet kan öka i en studie när det insamlade data granskas och läses av flera personer. Samtliga utvalda artiklar analyserades objektivt, lästes individuellt och diskuterades gemensamt av båda författarna för att undvika förfalskningar och minska risken för feltolkningar i Studiens resultat (Polit och Beck, 2017, s.153–154).

Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid DMT2. I resultat framkom att

omvårdnadsåtgärder är betydande för personer med diabetes för att kunna hantera sin sjukdom och minska risken för sena komplikationer. De personer som lever med DMT2 har inte alltid förmågan att hantera sin sjukdom på egen hand, vilket innebär att de behöver stöd och motivation från sjuksköterskan. Dessutom behöver dessa personer socialt stöd, det vill säga familjestöd och att inkludera diabetiska personer i grupp för att förstärka patientens

kroniska sjukdom. Vidare framkom även i resultatet att diabetiska patienter är i behov att delta i vissa utbildningar för att öka deras kunskap i olika delområden såsom fysisk aktivitet, kost, och egenvård. Whitehead et al. (2017, s. 267) nämner att utbildning ökar kunskap och det leder till medvetande för konsekvenser och komplikationer som kan förekomma vid diabetes om det inte tas på allvar. Det är viktigt att diabetespersoner har kunskap kring sjukdomens patofysiologi, läkemedelspåverkan, varningssignaler av blodsocker och även förståelse om vikten av motion och kostråd som förhåller sig till blodsockerkontroll.

I en studie av Dyck (2013, s. 545) hade använt teknologi som ett motivationsverktyg för att personer med DMT2 ska vara mer fysiskt aktiva. Deltagarna hade använt stegräknare och det fungerade bra för att resultatet visade att majoriteten av deltagarna blev mer aktiva och ökade sina fysiska aktiviteter med 4000 steg/dag. Det framkom att användningen av teknologi är väl värd som motion hos dessa personer, för att fysisk aktivitet hade visat positiva effekter, vilka i sin tur leder till ökad insulinkänslighet och sänkta blodsockernivåer i kroppen. I en annan studie av Walker (2011, s.422–423) skriver att sjuksköterskor hade använt coaching-telefonsamtal som en metod för att rådgiva personer med DMT2. Detta gjordes genom att sjuksköterskorna hade kontakt via telefon ofta med sina patienter och ställde frågor gällande blodsockerresultat, kost och deras fysiska aktivitetsnivå. Via coaching-telefonsamtal hade sjuksköterskorna fokuserat på praktiska råd och vägledning om hur personer med DMT2 skulle göra förbättringar för att kunna uppnå målen.

I studie av Xu et al., (2020, s. 2,4, 5) lyfts det fram att de deltagande som fick utbildning i egenvård var resulterade till att patienter ökade sin kunskap, motivation och färdigheter att utföra sin egenvård. Patienter kände att efter det hade de bättre sjukdomsförståelse och skulle behärska den relevanta kunskapen om egenvård för att minska förekomsten av

komplikationer. Burridge et al. (2016, s.81–82) nämner att patientens egenvård är viktigt för att kunna hantera sin diabetes och särskilt när patienten upptäcker att effekten av resultatet var relaterade till egenvården. Däremot invänder Burridge et al. att om diabetiska inte uppnår målen, då blir det tvärtom ett hinder för att detta misslyckande skapar en upplevelse hos dem att deras ansträngningar i slutet bara blir meningslösa. Att misslyckas med att hantera sin diabetes kan vara relaterade till brister i utbildningen vilket innebär att sjukvårdspersonalen bör ha en uppfattning om att den information som ges ska anpassas till individens vilja till egenvård. Pereira (2011, s. 898) lyfter fram att egenvård är målen på själva individens

egenvård och behov, vilket innebär att målet med detta är att vägleda människan för att kunna uppfylla sitt eget behov utifrån terapeutiska egenvårdskrav. Patientens förmåga att integrera sjukdomen i deras vardag med DMT2. För att stödja patientens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa är det viktigt att fokus ska vara baserat på personcentrerad vård. Boström et al. (2014, s. 675) beskriver att personcentrerad vård är ett lovande behandlingssätt som kan användas vid diabetesvård. Fördelar med personcentrerad vård är att stödja diabetiska personer för att hitta strategier att hantera sin diabetes. Det möjliggör för patienter att ha en bättre förståelse och medvetenhet för sitt sjukdomstillstånd och på så sätt att främja hälsan hos personer med DMT2. Vidare lyfter Boström et al. (2014, s. 677) fram att det är ett

diabetes. Patientens medvetenhet om svårighetsgraden av sin långvariga sjukdom är avgörande för motivation till livsstilsförändringar. Det är också viktigt att patienter har en framtidsbild om livet med sin sjukdom. I studien Boström et al. (2014 s. 678) ansåg

sjuksköterskorna att personcentrerad arbete kan vara svårt ibland och även tidskrävande. En del av sjuksköterskorna berättade att diskussionerna som utgörs mellan sjuksköterskan och patienterna kan ta lång tid och de saknar den tiden som de behöver. Carvalho et al. (2014, s. 25–26) föreslår att sjukvårdsutbildningen bör stödjas och bygga upp kunskap, vilket innebär att sjuksköterskan inte bara ska överföra information. I studien Boström et al. (2014, s. 678) betonade sjuksköterskorna också att det inte räcker att bara ge information om sjukdomen utan att de behöver använda strategier och att aktivt lyssna, interagera och föra diskussioner om livsstilsförändringar tillsammans med patienterna. Det är viktigt att lyssna och förstå patientens perspektiv gällande sin sjukdom, att hjälpa patienten att komma till tals och att diskutera, och på så sätt kan sjuksköterskan förstärka och underlätta patientens engagemang i vården gällande sin sjukdom.

Familjestöd är också en nyckelfaktor för individen som lever med en kronisk sjukdom som DMT2. I studien av Pesantes et al. (2018, s.1876) poängteras att stöd från familjemedlemmar hade visat positiva effekter till personens livsförändring och egenvård att kunna hantera sin sjukdom, exempelvis berättade en deltagare att hans fru alltid var vid hans sida vid varje medicinmöte, att hon deltog i olika diabetesutbildningar för att hon också ville lära sig mer om DMT2. Dessutom fick patienten stöd för att sköta sitt insulin och familjen påminde även om bokade tider. Efter det uttryckte en annan deltagare att hennes dotter alltid uppmuntrade sin mamma att inkludera henne i de nya kostvanorna för att hon ville börja äta samma mat som var mer hälsosam för DMT2. Vidare uppmuntrade familjemedlemmar personer att delta i fysisk aktivitet, exempelvis när det gäller att ta promenad, en kvinna berättade att hennes son brukar ta en promenad med henne varje dag. I studien Booth et al., (2013, s.302) säger att livsstilsförändring blir lättare och mer effektiva, när familjemedlemmar var delaktiga och engagerade sig i personens nya levnadsvanor.

En annan aspekt är socialt stöd vid DMT2. I resultatet framkom vikten av socialt stöd att inkludera personer med DMT2 i grupp för att dessa patienter har möjligheten att träffa andra som lever med samma kronisk sjukdom. Vilket rekommenderas av Socialstyrelsen (2018, s. 32) att patientutbildning ska genomföras individuellt eller i grupp. Det sociala stödet spelar roll för att motivera diabetespersoner att hantera sin sjukdom på bättre sätt. I en annan studie av Herre, Graue, Kolltveit och Gjengedal (2016, s. 387) betonades vikten av den sociala aspekten, vilken var väsentlig för att deltagande i studien ansåg att det var mycket givande att lära av varandra och byta erfarenhet och kunskap med andra som redan hade diabetes. På så sätt stödde de varandra och blev motiverade att ändra sina levnadsvanor. De nämnde vidare att det var viktigt att skapa en bekväm miljö där alla kunde ställa sina frågor av varandra och fördelen med diskussionsgruppen var att man lättare kommer ihåg information, och det var även intressant att diskutera och höra av andra som var i behov av samma råd. Resultatet av studien visade att deltagarna erkände att det var uppmuntrande att lära sig i ett sammanhang

tillsammans med andra människor som kämpade med liknande krav och på så vis stöddes personers förmåga att hantera sin sjukdom (Herre et al., 2016, s. 385).

SLUTSATSER

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid DMT2.

Omvårdnadsåtgärder är betydelsefulla för de personer som lever med en kronisk sjukdom för att öka deras välbefinnande och att förebygga sena komplikationer. Sjuksköterskan är en nyckelfaktor för att sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att främja hälsa hos patienter. Sjuksköterskan kan erbjuda patienter evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i form av patientutbildning som inkluderar ökad fysisk aktivitet, kost och att förstärka patientens egenvård. Dessutom visar forskningen att individer med DMT2 är i behov av stöd från familjen och även att sjuksköterskan kan rådgiva och utbilda patienter i grupp med samma diagnos för att det är mycket lärorikt att lära av varandra. Vidare lyfts det fram i slutsatsen att sjuksköterskan bör erbjuda en personcentrerad vård att för att stödja patientens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa, ha en bättre förståelse och medvetenhet för sitt sjukdomstillstånd.

Klinisk relevans

I sjuksköterskerollen involveras viktiga faktorer som inriktar sig till omvårdnadsåtgärder för att målet med att utföra omvårdnadsåtgärder vid DMT2 är att bibehålla hälsa och livskvalitet hos patienter. Därmed även ur ett samhällsperspektiv eftersom sjukdomen ständigt ökar och kostar samhället enormt mycket. Begäran om att patienten får ökad kunskap genom utbildning i grupp och användning av teknologiska verktyg såsom mobilapplikationer och internet är viktigt. Det är likaså viktigt att inkludera familjemedlemmar för kunna hitta andra metoder och strategier, så att diabetespersonerna ska hantera sin diabetes på ett bättre sätt.

REFERENSER

Resultat artiklarna markerade med en atesrik (*)

Atkinson, M. A., Eisenbarth, G. S., & Michels, A. W. (2014). Type 1 diabetes. The Lancet 383(9911), 69–82. doi:10.1016/S0140-6736(13)60591–7.

Al-Murani, F., Aweko, J., Nordin, I., Delobelle, P., Kasujja, F., Östenson, C.-G., Peterson, S. S., Daivadanam, M., & Alvesson, H. (2019). Community and stakeholders’ engagement in the prevention and management of Type 2 diabetes: a qualitative study in socioeconomically disadvantaged suburbs in region Stockholm. Global Health Action, 12(1), 1–

11.doi:10.1080/16549716.

Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K., & Toverud, E.-L. (2019). Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: A qualitative study from Norway. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 37(3), 345–

352. doi:10.1080/02813432.

Booth, A., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S., & McKinley, M. (2013). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: Barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14(3), 293– 306. doi:10.1017/S1463423612000412.

Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patient-centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675–682.doi:10.1111/scs.12092.

Burridge, L. H., Foster, M. M., Donald, M., Zhang, J., Russell, A. W., & Jackson, C. L. (2015). Making sense of change: patients’ views of diabetes and GP-led integrated diabetes care. Health Expectations, 19(1), 74–86. doi:10.1111/hex.12331.

*Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: A qualitative study. BMC Nursing, 13(1):1–14. doi:10.1186/1472-6955-13-13.

*Boyle, E., Saunders, R., & Drury, V. (2016). A qualitative study of patient experiences of type 2 diabetes care delivered comparatively by general practice nurses and medical

practitioners. Journal of Clinical Nursing, 25(13–14): 1977–1986. doi:10.1111/jocn.13219. Bradshaw, C., Atkinson, S., & Doody, O. (2017). Employing a qualitative description approach in healthcare research. Global Qualitative Nursing Research, 4, 1–

8. doi:10.1177/2333393617742282.

Carvalho Torres, H., dos Santos, L. M., & Souza Cordeiro, P. M. C. (2014). Home visit: an educational health strategy for self-care in diabetes. Acta Paulista de Enfermagem, 27(1), 23– 28. doi:10.1590/1982–0194201400006.

Cassimatis, M., Kavanagh, D. J., & Smith, A. C. (2014). Perceived Needs for Supported Self-management of Type 2 Diabetes: A Qualitative Investigation of the Potential for a Web-based Intervention. Australian Psychologist, 49(2), 75–85. doi:10.1111/ap.12050.

*Di Onofrio, V., Gallé, F., Di Dio, M., Belfiore, P., & Liguori, G. (2018). Effects of nutrition motivational intervention in patients affected by type 2 diabetes mellitus: a longitudinal study in Naples, South Italy. BMC Public Health. 18: (1): N.PAG-N.PAG 1181. doi: 10.1186/s 12889-018-6101-6.

Dollerup, O. L., Trammell, S. A. J., Hartmann, B., Holst, J. J., Christensen, B., Møller, N., Gillum, M. P., Treebak, J. T & Jessen, N. (2019). Effekts of Nicotinamide Riboside on Endocrine Pancreatic Function and Incretin Hormones in Nondiabetic Men With Obesity. Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, 104(11), 5703–5714.

Doi:10.1210/jc.2019–01081.

Dyck, V. D., De Greef, K., Deforche, B., Ruige, J., Bouckaert, J., Tudor-Locke, C. E., Kaufman, J.-M., & De Bourdeaudhuij, I. (2013). The relationship between changes in steps/day and health outcomes after a pedometer-based physical activity intervention with telephone support in type 2 diabetes patients. Health Education Research, 28(3), 539–545. doi:10.1093/her/cyt038.

Diabetesförbundet (2020) Lär dig om diabetes. Hämtad den 27 mars från: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

Ekman, I., Swedberg, K., Taf, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Sunnerhagen, K.S. (2011). Person-Centered Care- Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.dio: 10.1016/j.ejcnurse.

Ekman, I. (red.). (2014). Personcentrering Inom Hälso- och Sjukvård: Från Filosofi Till Praktik. Stockholm: Liber AB.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Forsberg, C & Wengström, Y (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning (4.utg). Stockholm: Natur och kultur.

*Halkoaho, A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S., & Pietilä, A.-M. (2014). Type 2 diabetes patients’ perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more health-oriented approach? European Diabetes Nursing, 11(1), 13–18. doi:10.1002/edn.240.