Svensk och finsk strategisk kultur efter slutet av kalla kriget

Full text

(1)Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Självständigt arbete (30 hp) Författare Kn Oscar Lassenius. Program/Kurs HOP18-20. Handledare Alastair Finlan. Antal ord: 19923 Beteckning Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap. Kurskod 2HO013. SVENSK OCH FINSK STRATEGISK KULTUR EFTER SLUTET AV KALLA KRIGET Sammanfattning: Denna forskning i svensk och finsk strategisk kultur svarar på forskningsproblemet: hurdan strategisk kultur har Sverige och Finland påvisat efter slutet av kalla kriget och på vilket sätt skiljer dessa sig åt. Syftet med forskningen är att öka förståelsen av svensk och finsk strategisk kultur, belysa vilka skillnader det finns mellan dessa samt vad skillnaderna beror på. Forskningen genomfördes som en tolkande fallstudie med fokus på tre strategiska normer kopplade till militär våldsanvändning, samt tre förändringsmekanismer. Avseende svensk strategisk kultur observerades att Sverige påvisat en förändringsbenägenhet som framförallt är riktad mot förändringar i målsättningar för användning av militärt våld. Förändring har skett via samtliga förändringsmekanismer. Ett internationellt fokus med strävan till globalt ansvarstagande färgar svensk strategisk kultur. Aktivitetsnivån inom användning av militärt våld samt diversifieringen av internationellt försvarssamarbete påvisar ett uttryckt beroende av extern hjälp. Den finska strategiska kulturen karakteriseras av att hålla fast vid vikten av nationellt försvar. Målbilden för användning av militärt våld har endast fluktuerat lite med inslag av internationellt ansvarstagande, men försvaret av finskt territorium har förblivit centralt. Utöver en relativt stabil målbild har dock finska normer om hur militärt våld skall användas samt föredragen samarbetsform utvecklats i samma riktning som i Sverige. Även ett explicit uttryck för beroende av internationellt stöd har vuxit fram. Skillnaderna mellan ländernas strategiska kultur verkar främst basera sig på en skillnad i tolkning av hotbild, men även på olik inverkan av internationella organisationer samt olika tolkningar av innebörden av lärdomar ifrån internationella kriser. Denna skillnad i kulturer tar sig även uttryck genom staternas nationella identiteter som är beroende av såväl en nationell som internationell kontext. Nyckelord: Strategisk kultur, normer, säkerhetspolitik, försvarspolitik, militärt våld, Sverige, Finland Sida 1 av 67.

(2) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 3. 1.1 PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ....................................................... 3. 1.1.1 Forskningsfrågor ................................................................................................................................................... 4. 1. 2 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ...................................................................................... 5. 1.2.1 Avgränsningar och källmaterial ...................................................................................................................... 5 1.2.2 Begreppsanvändning ............................................................................................................................................ 5. 1.3 DISPOSITION ................................................................................................................... 7 2. FORSKNINGSÖVERSIKT ........................................................................................................................ 8 2.1 Tidigare forskning, strategisk kultur ................................................................................................................. 8 2.2 Uppsatsens forskningsbidrag .............................................................................................................................16 3. FORSKNINGSDESIGN ........................................................................................................................... 17. 3.1. TEORI ............................................................................................................................ 17. 3.1.1 Strategisk kultur, identitet och normer .......................................................................................................17 3.1.2 Strategiska normer som uttryck för strategisk kultur ...........................................................................19 3.1.3 Sammanfattning ....................................................................................................................................................21. 3.2 METOD ............................................................................................................................ 22 3.2.1 Metodologi och metod .......................................................................................................................................22 3.2.2 Tolkande fallstudie som metod .......................................................................................................................23 3.2.3 Sammanfattning ....................................................................................................................................................25. 3.3 OPERATIONALISERING AV TEORI OCH METOD ..................................................................... 26. 3.3.1 Exempel på hur uppsatsens teori och metod tar sitt uttryck i uppsatsens analys. ....................26 3.3.2 Forskningsfrågorna och analysen ................................................................................................................27 3.3.3 Summering och hur studien svarar på forskningsproblemet .............................................................28. 4. FALLSTUDIE ........................................................................................................................................... 29. 4.1 FALL 1 - SVENSK STRATEGISK KULTUR ............................................................................... 29. 4.1.1 Kontext .....................................................................................................................................................................29 4.1.2 Svenska strategiska normer .............................................................................................................................31 4.1.3 Tolkning - förändringsmekanismer ..............................................................................................................37. 4.2 FALL 2 - FINSK STRATEGISK KULTUR.................................................................................. 40. 4.2.1 Kontext .....................................................................................................................................................................40 4.2.2 Finska strategiska normer ...............................................................................................................................42 4.2.3 Tolkning- förändringsmekanismer ...............................................................................................................49. 4.3 MELLANFALLS ANALYS ...................................................................................................... 52. 4.3.1 Analys av skillnader inom strategiska normer ........................................................................................52 4.3.2 Jämförelse av förändringsmekanismernas inverkan.............................................................................54. 4.4 SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING AV FALLSTUDIE .......................................................... 56 5. DISKUSSION OCH KRITISK GRANSKNING ................................................................................ 58. 5.1 DISKUSSION...................................................................................................................... 58 5.2 REFLEXIVITET, TROVÄRDIGHET OCH SYSTEMATIK ............................................................... 60 5.3 FORTSATT FORSKNING ...................................................................................................... 61 6. REFERENSER ......................................................................................................................................... 62. Sida 2 av 67.

(3) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 1. INLEDNING Syftet i denna forskning är att undersöka svensk och finsk strategisk kultur samt skillnader mellan dessa. Pusslet att lösa bildas av två länder som trots delad gräns och starka kulturella länkar verkar ha olik strategisk kultur. Hur skiljer dessa strategiska kulturer sig åt och varför? Detta kapitel syftar till att svara på vad som granskas och varför, med vilka begränsningar, samt på vilket sätt denna rapport är uppbyggd. Kapitlet inleds med en beskrivning av problemformulering, syfte samt frågeställning. Detta följs av en kort översyn på forskningsmaterialet, forskningens begränsningar samt dess disposition.. 1.1 Problemformulering, Syfte och frågeställning Problemformuleringen grundar sig i en observation att Sverige och Finland med en lång gemensam historia och nära relationer har agerat så olika inom ramen för nationellt försvar under 2000-talet. Sverige har gjort försvarsbeslut som gått från neutralitet, via solidaritet till fördjupat försvarssamarbete bland annat med Finland. Detta är en utveckling där invasionsförsvar blivit insatsförsvar, där totalförsvarsförmåga nedmonterats och personalförsörjning för Försvarsmakten blivit problematisk. Finland har däremot varierat sin försvarspolitik mindre, och fortsatt upprätthållit en nationell försvarsförmåga, och utvecklat ett koncept för övergripande säkerhet ifrån ett totalförsvarstänk.. Hade länderna agerat helt rationellt och opåverkat skulle det verka rimligt att två så väldigt lika länder skulle nå mera likriktade resultat i sina omvärldsanalyser. De hade hamnat i likriktade strategiska beslut om bästa sättet att ordna sitt försvar. Stater verkar inte alltid agera strikt rationellt. Det framstår finnas flera faktorer som påverkar strategiska beslut. Det kulturella perspektivet kan användas för att förstå hur stater agerar. Inom säkerhets- och försvarspolisk kontext verkar konceptet strategisk kultur påverka hur en stat väljer att agera, ytterst hur staten för krig. Hur stater väljer att agera varierar bland annat beroende på den analys man gör av externa och interna faktorer som kan upplevas konstituera olika former av hot på en samhällelig skala. Strategisk kultur erbjuder en möjlighet att öka förståelsen för hur kulturella faktorer och sätt att föra krig på är sammanlänkade. Faktumet att Finland och Sverige under det kalla kriget hade relativt likriktade tolkningar om hot, och svar på dessa i form av försvarskoncept. Sida 3 av 67.

(4) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. väcker frågan varför och hur vägarna skiljdes åt efter slutet av kalla kriget. Hur kan denna skillnad förstås utgående ifrån strategiskt kulturella faktorer?. Emot denna bakgrund formulerades forskningsproblemet: Hurdan strategisk kultur har Sverige och Finland påvisat efter slutet av kalla kriget och på vilket sätt har dessa kulturer skiljt sig åt?. Syftet med forskningen är att få en insikt i svensk och finsk strategisk kultur, samt reda ut på vilket sätt dessa skiljer sig åt. Utöver detta strävas att öka förståelsen över varför skillnaden finns. Forskningen knyts till krigsvetenskap via strategisk kultur. Genom att studera strategisk kultur kan lärdom om både en potentiell motståndare och egna tendenser inhämtas. Fokus i denna studie är att öka självinsikten inom svensk och finsk strategisk kultur.. Vikten av självinsikt är inte enbart kopplad till individen, utan kan även ses vara av stor vikt för hur stater för krig. Självinsikt kan ge en fördel i krigföring, enligt Sun Zi: "Den som känner sig själv och sin motpart genomgår hundra strider utan fara…" (Sun Zi, 2015:43). Den som känner sin egen och sin motståndares strategiska kultur uppnår en dylik fördel. Denna studie fokuserar på den första delen av tesen. Användbarheten av forskning inom strategisk kultur ifrågasätts av bland andra Colin S. Gray (2007). Är forskning inom strategisk kultur enbart en modenyck? Frågan uppstår, varför är studier av kultur relevanta, vad uppnås? Ett svar på denna fråga ligger i värdet av ökad självinsikt, ifall man uppnår fördel i krigföring beror på hur man nyttjar den kunskap som genereras.. 1.1.1 Forskningsfrågor För att bryta ner forskningsproblemet i mindre beståndsdelar har tre forskningsfrågor skapats. Samtidigt byggs en väg framåt för att gradvis lösa problemet.. 1. Hurdan strategisk kultur har Sverige och Finland gett uttryck för efter kalla krigets slut? 2. Vad är det för skillnad mellan svensk och finsk strategisk kultur? 3. Varför skiljer sig svensk och finsk strategisk kultur åt?. Sida 4 av 67.

(5) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 1. 2. 2020-06-22. Material och avgränsningar. I detta kapitel beskrivs och definieras forskningens avgränsningar, källmaterial och centrala begrepp. Närmare diskussion om och kring begreppen finns att finna inom teoridiskussionen teori i kapitel 3. 1.2.1 Avgränsningar och källmaterial Forskningen begränsas i tid att omfatta utveckling som skett från 1990, till och med 2019. Geografiskt begränsas forskningen till Sverige och Finland, med den geostrategiska närmiljö som länderna räknar sig höra till. Konceptuellt begränsas forskningen att omfatta officiella statliga dokument. Förklaringsrummet begränsas till att omfatta teori om strategisk kultur.. Det finns styrkor med att använda officiella dokument som källor. De är stabila och går att läsa upprepade gånger. De är diskreta i och med att de inte är ett resultat av forskning. Ofta är de specifika i sitt innehåll, använder exakta namn och termer samt referenser och detaljer. Dokumenten täcker även ofta långa tidsperspektiv och händelser i flera miljöer (Yin, 2018:114). Svagheter i användning av officiella dokument är svåråtkomlighet samt bias ifall en komplett insamling inte är tillgänglig. De kan även omedvetet föra vidare dokumentförfattarens bias. Säkerhetsklassificering kan försvåra tillgången (Yin, 2018:114). Tillgänglighet och tillgång kan ses som mindre viktiga svagheter i denna studie. Fokus ligger på offentliga handlingar och tillgängliga dokument. En sekretessbelagd, hemlig verklighet studeras inte. Bias hanteras genom systematisk datainsamling, metodanvändning och reflektion.. 1.2.2 Begreppsanvändning Tydlighet i begreppsanvändning är en grundförutsättning för att fokusera forskningen. Begrepp tillåter forskaren att organisera idéer och observationer. (David & Sutton, 2019:13). Centrala begrepp har en hög abstraktionsnivå och är avgörande för att strukturera forskningen. Centrala begrepp i denna forskning är Strategisk kultur, Identitet, Intressen, Normer, Strategiska normer, samt Förändringsmekanismer. Strategisk kultur är helheten inom vilken studien genomförs, länken mellan identitet, intressen och normer är avgörande för teorin. Strategiska normer och förändringsmekanismer är de centrala elementen som analyseras.. Sida 5 av 67.

(6) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Strategisk kultur är ett ytterst komplicerat begrepp. I grunden är det ett uttryck för en säkerhetsgemenskaps kultur samt dess relation till strategiskt agerande. De olika förhållningssätten till strategisk kultur är omfattande och diskuteras ingående i forksningsöversikten. Denna forskning utgår ifrån en definition av strategisk kultur enligt Cristoph O. Meyer (2005:528): Strategisk kultur "…omfattar de socialt överförda, identitetshärledda normer, idéer och beteendemönster som delas inom en bred majoritet av aktörer och sociala grupper inom en given säkerhetsgemenskap, som hjälper i att forma graderade alternativ för en gemenskaps strävan till att uppnå säkerhets- och försvasmålsättningar.". Strategisk kultur är specifikt för en given säkerhetsgemenskap, i denna studie staterna Sverige och Finland. Uttryck för strategisk kultur studeras i dess normativa form, genom en studie av socialt överförda, statsidenitetshärledda normer som delas inom staten. Normerna är en del i formandet av staternas säkerhets- och försvarsmålsättningar, något som går att studera genom analys av uttryck för dessa målsättningar inom officiella statliga säkerhets- och försvarspolitiska dokument.. Identitet är ett uttryck för ett fundament som påverkar handling. I denna studie behandlas statlig identitet. Identitet definieras enligt Alexander Wendt (1999:170) som idéer om vem man är i en given situation. Satlig identitet konstrueras i en interaktion i det internationella systemet (Wendt, 1994:385) inte endast utgående ifrån mänsklig natur eller inrikespolitik. Sveriges identitet formas av svenskar och svensk inrikespolitik, samt som ett resultat av interaktion med andra stater (Katzenstein, 1996:24). Tanken att stater har identiteter som är formbara är centralt inom konstruktivismen. Interaktionen mellan stater som leder till förändringar i identitet kan åskådliggöras genom studier av normer som formar och ger uttryck för identitet. Ifall identitet är en grundfaktor för en stat är intressen uttryck för statens vilja att uppnå ett specifikt syfte. I enlighet med Alexander Wendt (Wendt, 1994:385) antas att en stats identitet ger upphov till olika grundintressen. Såväl identitet som intressen uttrycks i och formas av normer. Identitet och intressen förklarar statens agerande medan normer ger uttryck för förväntningar. En norm uttrycker en allmänt accepterad handling inom en viss kontext. Ett vardagligt exempel är köbeteende. I Sverige sker köandet kontrollerat, alla väntar på sin tur. Att gå före eller förbi ses att gå emot normen. Tillämpat på stater blir en norm, det man förväntar sig att staten skall göra. Den definition av normer som används är: "Kulturella normer är intersubjektiva övertygelser om den sociala och naturliga miljön som definierar aktörer, deras sitationer och deras möjligheter att agera. Nomer är intersubjektiva i det att de Sida 6 av 67.

(7) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. är övertygelser rotade i och reproducerade genom social praxis." (Farrell & Terriff, 2001:7). Normbegreppet utvidgas till att bli definierande för aktörer. Så som identiet beskriver statens ego, beskriver intressen målsättningar och normer förväntningar på statens agerande. Normer kan vara konsituerande, eller regulatoriska. Konstituerande normer bygger identiteter, medan regulatoriska normer definierar regler för acceptabelt beteende (Jepperson, et. al., 1996:54). Särskiljningen mellan konstituerande och regulatorisk normer kan vara svår att specifisera. I denna studie granskas stategiska normers, i syfte att undersöka normer som påverkar staters strategiska agerande. En strategisk norm är här ett uttryck för strategiskt agerande. Strategiska normer är sammankopplade komponenter av en strategisk kultur, som definierar normalt beteende, och motiv för strategiska val (Meyer, 2005:524). Genom studien av strategiska normer kan staters förväntade srategiska agerande beskrivas.. Normer är nödvändigtvis inte unika. De kan delas av och öveföras mellan flera stater. Detta kallas transnationella normer (Farrell, 2001; Meyer, 2005). Transnationella normer förklarar staters tendensr att agera likriktat. I denna studie omfattas transnationella normer av tre förändringsmekanismer som verkar inom och mellan stater. En förändringsmekanism är en process som leder till förändring. Inom strategisk kultur är det relevant att förhålla sig till kulturell selektion inom vilken beteenden anses överförs till exempel via imitation eller social inlärning (Wendt, 1999:324). Imitation är något som sker "när en aktör antar självförståelsen av de som de uppfattar som 'framgångsrika' " (Wendt, 1999:325-326). Social inlärning ger djupare effekter än imitation. Intryck från omgivningen kan via imitation få staten att justera sina intressen. En mera komplex social inlärning kan leda till en omkonstruering av statens identitet och intressen (Wendt, 1999:327). Förändringsmekanismer som i denna studie granskas är Hotbild, Internationella Insitutioner och Krisinlärning (Meyer, 2005).. 1.3. Disposition. Dispositionen beskriver hur forskningsrapporten är strukturerad. Detta kapitel redogör inledningsvis för problem, frågeställning, material, begränsningar samt syfte och disposition. Det andra kapitlet positionerar studien inom ramen för tidigare forskning. Det tredje kapitlet beskriver den övergripande forskningsdesignen, teorin som använts samt metoden. Detta följs av en operationalisering som beskriver på vilket sätt teorin och empirin möts. Det fjärde kapitlet omfattar fallstudiens inom- och mellanfallsanalys samt slutsatser. I det femte kapitlet diskuteras genomförandet av studien. Ytterligare ges förslag för fortsatt forskning. Sida 7 av 67.

(8) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 2. FORSKNINGSÖVERSIKT Forskningsöversiktens syfte är att belysa relevant forskning inom strategisk kultur. Översikten ger en helhetsbild över fyra generationer av forskning som finns att identifiera inom strategisk kultur. Ur teorifältet väljs en inriktning som fokuserar på kopplingen mellan identitet, intressen och policy samt hur dessa kan studeras via att studera normer. Kapitlet avslutas med en beskrivning över hur denna uppsats kan bidra till forskningsläget.. 2.1 Tidigare forskning, strategisk kultur Begreppet strategisk kultur har skapat stort intresse bland forskare sedan 1970-talet. Statsvetaren Jack Snyder var den första att ta upp strategisk kultur i en studie om sovjetisk strategisk kultur och dess inverkan på begränsad kärnvapenanvändning (Snyder, 1977). Han definierade strategisk kultur som en "summa av idéer, emotionella reaktioner, och mönster av beteende som medlemmar av en nationell strategisk gemenskap har åsamkat sig via instruktion eller imitation och delar med varandra avseende kärnvapens-strategi." (Snyder, 1977: 8-9). Snyders arbete vidgades ifrån statsvetenskap till andra fält. Inom internationell politik skrev Ken Booth (1979) om etno-centricism och kulturella faktorers inverkan på såväl teori som genomförande av strategi. Han såg att kulturella faktorer påverkar eller förvränger strategin. Colin S. Gray verkade inom internationell politik och strategi med inriktning på bland annat geopolitik. Gray analyserade det han kallade amerikansk stil och framlyfte att denna kan utläsas ur en distinkt amerikansk strategisk kultur. Denna kultur är sprungen ur nationell historisk erfarenhet, samt ett försök till självkarakterisering som amerikan. Grunden för Grays tankar blir den amerikanska upplevelsen av bland annat geografi, politisk filosofi, samhällets kultur och sätt att leva (Gray, 1981:22). Dessa förfinas senare inom konceptet strategisk kultur som kontext. Inflytandet av geopolitiskt tänkande syns i hans argument.. Strategisk kultur har därefter utvecklats att omfatta en stor mängd olika definitioner och infallsvinklar. En central debatt avseende strategisk kultur gicks mellan Alastair Iain Johnston (1995b; 1999) och Colin Gray (1999) på 1990-talet. Johnston (1995b) som forskare inom internationell politik, med inriktning på Kina och Asien, strävade till att bygga en falsifierbar teori om strategisk kultur. Centralt i debatten var hans kritik mot första generationens forskning som han ansåg Gray representera. Johnston såg sig själv som representant för en tredje. Sida 8 av 67.

(9) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. generation av strategisk kultur. Johnstons kritik riktades bland annat mot tolkningen av ursprunget för strategisk kulturs i unika historiska upplevelser och geografi. Han betonade problematiken i att inte ha definierat de källor som skall använda för att observera strategisk kultur. Men även kopplingen mellan strategisk kultur och beteende kritiserades av Johnston, han ansåg att isolerande av beteende ifrån kultur skulle kunna ge upphov till att bygga en falsifierbar teori om strategisk kultur, något som första generationens forskning inte medgav (Johnston, 1995b:38-39). Detta gav upphov till en definition av strategisk kultur som fritt översatt lyder:. "Kultur är ett integrerat system av symboler, (argumentations strukturer, språk, analogier, metaforer) som agerar för att åstadkomma övertygande och långvariga strategiska preferenser genom att formulera koncept om rollen och effekten av militär makt i mellanstatlig politik och genom att beklä dessa med en aura av fakta att de strategiska preferenserna ses som unikt realistiska och effektiva" (Johnston, 1995b:46). Definition uttrycker ett naturvetenskapligt förhållningssätt, att Strategisk kultur är nedbrytbart i mindre element samt ett systematiskt fenomen. Konceptet framstår sträva till att dölja sin egen karaktär och utge strategiska val som unika. Gray (1999) svarade på Johnstons kritik med att vidhålla sin ståndpunkt om strategisk kultur som kontextuell:. "Kultur eller kulturer omfattar de ihållande (men inte eviga) socialt överförda idéer, attityder, traditioner, sinnesvanor, och föredragna operationsmetoder som är mer eller minder specifika till en specifik geografiskt baserad säkerhetsgemenskap som har haft en tillräckligt unik historisk upplevelse. En specifik gemenskap kan mycket väl omfatta mer än en strategisk kultur, precis som det brukar finnas militära kulturer anslutna till specifika insatser eller geografiska miljöer." (Gray, 1999:51-52).. Debatten fortsatte med Johnstons svar (Johnston, 1999). Men slutsatsen blev något av ett dödläge. Ingen av de tre generationerna visade sig vara utom kritik. Stuart Poore (2003:283-284) påpekade att ingen av generationerna hade påvisat en trovärdig utveckling av konceptet strategisk kultur, utan fokuserat på skilda saker. Han stöder en uppbyggnad av en enhetlig teori och definition utgående ifrån "Thick description", vilket stöder en kontextuell infallsvinkel. Nedan ges en kort inblick i de olika generationerna av strategisk kultur samt deras fokus. Sida 9 av 67.

(10) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Fyra generationer av strategisk kultur Eftersom det inom strategisk kultur med tiden utvecklats flera olika definitioner har olika generationer vuxit fram. Grundindelningen i tre generationer har tagits från Johnston (1995b) och kompletterats med insikter av Lawrence Sondhaus genomgång av strategisk kultur i "Strategic Culture and Ways of War" (Sondhaus, 2006). En fjärde generationen skiljer sig från tidigare generationer framförallt i fråga om fokus på förändring (Bloomfield, 2012).. Första generationen Författare såsom Jack Snyder, och David R. Jones skrev om den sovjetiska strategisk kultur, medan till exempel Colin S. Gray och Carnes Lord, forskare inom offentlig förvaltning, skrev om den amerikanska inom ramen för det kalla kriget. Där Gray fokuserade på strategisk kultur som kontextuell inom det amerikanska, såg Lord värde i att observera balansen mellan politisk och militär kontroll inom den amerikanska kulturen efter andra världskriget och att jämföra detta med den sovjetiska kulturen (Lord, 1985). Strategisk kultur forskades brett inom statsvetenskap samt internationell och offentlig förvaltning.. Första generationens forskning ser strategisk kultur som kontextuell, grundad i historiska upplevelser och geografiska element (Gray, 1981; 1999; Johnston, 1995b). Problematiken med denna generation är dess oförmåga att förklara. Samtidigt har studien av strategisk kultur som kontext skapat en förståelse för dess inverkan på strategi. Första generationens oförmåga att förklara hur strategisk kultur påverkar beteende särskiljer den framförallt ifrån den tredje generationens forskning (Johnston, 1995b: 38). Värdet i att studera strategisk kultur sågs ligga i att kunna påvisa förståelse för en stats agerade. Svagheten är att man inte kan bryta ner kulturen för att se hur olika element förklarar olika utfall för agerande.. Andra generationen Den andra generationen inom strategisk kultur omfattas av författare som statsvetaren Bradley Klein (1988). Han skrev om hegemoni och strategisk kultur, att studier i strategisk kultur ses som en studie av kulturell hegemoni av organiserat statligt våld. Robin Luckham (1984), aktiv inom politisk sociologi, skrev om "armament culture". Där samhälleliga eliter är bärande krafter. Bägge argumenterar för en skillnad mellan en deklaratorisk strategi och en krigförande strategi (Johnston, 1995b:39), det man säger är inte det samma som man gör. Fokuset är då på. Sida 10 av 67.

(11) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. samhälleliga eliter samt problematiken mellan det offentliga och det hemliga. Studier av eliters verksamhet har även kopplats till studien av normer. Benjamin Zyla med fokus på internationell politik, konceptualiserar strategisk kultur som eliters uttryck av strategiska övertygelser, värderingar och normer (Zyla, 2011:668).Strategisk kultur ses i den andra generationen som instrumentell och kan användas för att påverka beteende (Sondhaus, 2006:8). Ett inflytande av sociologi kan ses inom inriktning mot normer och beteenden.. Inom ramen för den andra generationens strategiska kultur tas kulturens konstituerande verksamhet upp av Edward Lock som forskar inom internationell politik. Han ser en möjlighet i att studera den politiska praxis som finns inom stater, som konstituerar strategisk kultur och vise versa (Lock, 2010:708). Studier inom praxis kopplat till strategisk kultur tas även upp av bland andra Iver Neumann och Henrikki Heikka (2005) ifrån en statsvetenskaplig bakgrund. Medan en konstruktivistisk syn där normer och identitet blir avgörande som konstituerande och regulatorisk praxis för strategisk kultur tas upp av bland andra, Theo Farrell (2001) som studerar transnationella normer, Cristoph Meyer (2005) som argumenterar för olika sätt som normer ändras samt Sarah Brockmeier, Gerrit Kurtz och Julian Junk som studerar normer inom retoriken för "responsibility to protect (R2P)" i en europeisk kontext (Brockmeier et. al., 2014). Av dessa har Farrell en bakgrund inom krigsvetenskap. Meyer, Brockmeier, och Kurtz sin bakgrund inom internationell politik, medan Junk studerat offentlig förvaltning. Kopplingen mellan forskares bakgrund inom krigsvetenskap, internationell politik och offentlig förvaltning visar väl hur strategisk kultur studeras tvärvetenskapligt. Strategisk kultur verkar inom en nation, mellan nationer och mynnar ytterst ut i krigsvetenskap.. Tredje generationen Den tredje generationen omfattas av författare såsom Alastair Johnston, Elizabeth Kier, och Jeffrey Legro, där samtliga har internationella relationer som forskningsområde och kommer ifrån en typisk nordamerikansk statsvetenskapstradition. Johnston skriver i boken "Cultural realism: strategic culture and grand strategy in Ming China" om tidig kinesisk strategisk kultur (Johnston, 1995a). Det centrala i argumentationen är särskiljning mellan kultur och beteende samt teorin om att stater har graderade preferenser för att agera. Dessa är uttryck för en strategisk kultur, något Johnston (1995b:44-49) tydligt tar upp i vad han kallar för det centrala paradigmet i Strategisk kultur.. Sida 11 av 67.

(12) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Inom ramen för militär kultur följer Elizabeth Kier (1995) en liknande logik i sin studie av Fransk militär doktrin under mellankrigstiden. Hon hävdar att kultur i sig har en oberoende förklaringskraft, att kultur orsakar beteende (Kier, 1995:67). Kultur och beteende går att isolera ifrån varandra som variabler vilket möjliggör uppbyggnaden av en falsifierbar teori. Jeffrey Legro (1994) ser militär kultur som organisationskultur och hävdar att kulturella faktorer som leder till ett dynamiskt förhållningssätt för användande av och avhållande ifrån våld (Legro, 1994:110). Militär kultur orsakar oavsiktlig eskalation, kultur orsakar beteende. Den tredje generationens präglas av positivism. Detta möjliggör operationalisering av strategisk kultur och dess element till variabler. Johnston (1995b:33) uppmanar dock till försiktighet i användning av strategisk kultur som ett analytiskt verktyg. Strategisk kultur kan ha en observerbar inverkan på staters beteenden, men denna strategiska kultur behöver inte vara unik för en specifik stat.. Fjärde generationen Den fjärde generationen skiljer sig från de tre tidigare i att den fokuserar på förändring av kultur. Forskaren inom internationell politik Alan Bloomfield (2012) förde fram en tanke om att studera förändring utgående ifrån strategisk kultur som kontext, från första generationen, samt målet att bygga en falsifierbar teori från den tredje generationen (Bloomfield, 2012). Som lösning erbjuder Bloomfield ett fokus på subkulturer (Bloomfield, 2012:456-457). Tävlande subkulturer ses generera olika utfall av strategisk kultur beroende på vilken subkultur som vinner, eller innehar en tillräcklig maktposition. Den positivistisk inspirerade tanken om falsifierbar teori tonas ned, kausalitet ersätts med probabilistiska samband, händelsekedjor ses som mer eller mindre sannolika snarare än svartvitt (Bloomfield, 2012:357).. Exempel på en fjärde generations analys av strategisk kultur är Alex Burns och Ben Elthams (2014) studie av australiensisk strategisk kultur. De påvisar att det finns såväl en distinkt nationell strategisk kultur som organisationella subkulturer, som lever ett eget liv och är oberoende av regeringsbyten. Förändring i kulturen ser de som kopplat till normentreprenörer som påverkar såväl försvars- som säkerhetspolitiskt tänkande (Burns & Eltham, 2014). Som ett annat exempel på studier av subkulturer kan nämna Tamir Libels (2018) teori som fokuserar på epistemiska gemenskaper inom subkulturer för att kunna identifiera förändring inom strategisk kultur. Han beskriver en process där policyn tas fram när en hegemonisk subkultur går under för att ge utrymme åt en ny subkultur som får legitimation genom denna process. Sida 12 av 67.

(13) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. De fyra generationerna som beskrivits ovan sammanfatta i tabellen nedan. Att placera forskning inom generationer har fördelar i att skillnader mellan olika förhållningssätt inom strategisk kultur förtydligas. Samtidigt kan ses att en strikt kategorisering av forskning inte har egenvärde.. Gen. Definition. Disciplin. Fokus. 1.. Kultur som kontext. Tolkande. Historia, geopolitik. 2.. Kultur som socialt överförbar, grun- Konstruktivistisk. Sociala eliter, identitet, nor-. dad i identitetsförankrade normer, tar Tolkande och/eller mer, konstituerande verksamsig formen av idéer och beteende- positivistisk. het, instrumentalitet. mönster 3.. Kultur som ett system av symboler. Positivistisk. Koppling mellan kultur och beteende, målet falsifierbar teori. 4.. Kultur som erbjuder kontext, men be- Multidisciplinär. Förändring inom strategisk. stående av sinsemellan tävlande sub-. kultur. kulturer. Subkulturer. Tabell 1. Generationerna av strategisk kultur.. Policy, kontext och kognition samt olika dimensioner av kultur Strategisk kultur kan studeras utifrån flera olika infallsvinklar. Kerry Longhurst (2004) inriktad på internationell politik studerade tysk strategisk kultur och delar i sin teoretiska argumentation strategisk kultur i tre delar, fundamentala element, regulatorisk praxis och säkerhetspolitiska ståndpunkter. De sistnämnda ses som nutida, allmänt accepterade, tolkningar av hur de bästa kärnvärderingarna skall föras fram via policy (Longhurst, 2004:17). Jeffrey Lantis (2002:112) ser inom kopplingen mellan strategisk kultur och säkerhetspolitik att demokratiska stater är grundade på inbäddade nationella säkerhetsvärderingar (värdegrund) som kan utsättas för prövningar inom ramen för strategiskt kulturella dilemman. Snabba och även dramatiska förändringar i säkerhetspolitik är möjliga, detta gör att modeller av strategisk kultur bör vara flexibla nog att kunna förklara sådana abrupta förändringar. Han argumenterade för att strategisk kultur kan förändras mer och snabbare än vad han såg som allmänt accepterat i teorilitteraturen.. Sida 13 av 67.

(14) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. David Haglund (2004) argumenterade för att se strategisk kultur som såväl kontext som kognition. Kontexten delar han i nationellt historiskt beteende, nationell karaktär och identitet. Medan den kognitiva sidan sågs kopplad till politisk kultur, och tolkningsbar genom symbolism (Haglund, 2004:502). Tudelning i kontext och kognition är ett element som uppmärksammas i denna forskning. Kontexten, med begrepp som identitet, intressen kopplas ihop med den kognitiva biten, policy. Gällande kontext bör även nämnas tanken om att det finns flera dimensioner av kultur. Colin S. Gray (2007:10) argumenterar för att det finns subkulturer inom strategisk kultur, men även att man bör skilja på allmän kultur, strategisk kultur och militär (organisatorisk) kultur. Zaman Rasheed (2009) framhåller detta genom att behandla strategisk kultur som ett parablybegrepp som under sig kan ha ett antal subkulturer. Att dra gränser mellan kultur och subkultur kan dock vara problematiskt. Kontexter kan i oändlighet omfattas av större kontexter (Gray, 2013:8). Idén om subkulturer är i sig inte ny eller generationsbunden, redan Snyder skrev om subkulturer (Snyder, 1977:10). I denna studie granskas enbart paraplykonceptet strategisk kultur. Subkulturer studeras inte fastän de onekligen existerar i såväl Sverige som Finland.. Utöver dimensionerna inom en strategisk kultur finns även dimensionerna runt och mellan strategiska kulturer. Här blir begrepp såsom World Culture och transnationella normer relevanta. Världskultur kan beskrivas som formativt och påverkar hur stater genererar militär makt (Farrell, 2005). Bredare samfundskontexter som till exempel Europeiska unionen har även använts som dimension. Delade värderingar och gemensamt beslutsfattande ger upphov till normer som i varierande omfattning påverkar medlemsstaters strategiska kultur (Brockmeier, Junk & Julian, 2014; Norheim-Martinsen, 2007; 2011). En motsvarande nordisk kontext har studerats av bland andra Darryl Howlett och John Glenn (2005). Studien av enskilda strategiska kulturer får ett mervärde då de granskas i en större helhet, en metakontext.. Svensk och finsk strategisk kultur Svensk och finsk strategisk kultur har studerats av olika forskare. Fredrik Doeser (2016) har från ett krigsvetenskapligt perspektiv fokuserat på strategisk kultur och internationella insatser. Han framlyfter att finsk kultur sätter territoriellt försvar framför internationella insatser, föredrar civila och fredsbevarande uppdrag, undviker påtvingande insatser, använder militärt våld enbart för försvar och föredrar EU och FN insatser. Sverige å sin sida föredrar internat-. Sida 14 av 67.

(15) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. ionella insatser över territoriellt försvar, föredrar civila och fredsbevarande uppdrag men undviker inte påtvingande insats, använder militärt våld för försvar och humanitära insatser baserat på morala obligationer, särskiljer inte på EU, NATO och FN ledda insatser (Doeser, 2016). I en studie av finskt beslutsfattande gällande en eventuell insats i Libyen lyfter Doeser (2017) att inrikespolitiska faktorer såsom närheten till val kan förändra strategisk kultur. Deltagandet i upprätthållande av en "no-fly"zone hävdade han gå emot dåtida strategisk kultur i såväl Sverige som Finland. Den kulturella förändringsbenägenheten var större i Sverige.. Jan Ångström och Willem Honig (2012), bägge med bakgrund inom krigsvetenskap, studerade strategiskt agerande ur ett kulturellt perspektiv. Svenska val att ändra på arbetsfördelningen med stormakterna USA och Storbritannien i Afghanistan verkade avhängigt av en tydlig separation av den nationella och internationella dimensionen. Svensk strategisk kultur visade på en förmåga att göra strategiska beslut utan en obligation att delta i användning av militärt våld gemensamt med stormakter, man kunde bidra genom omfördelning av uppgifter istället (Ångström & Honig, 2012). Agerandet inom komplexa internationella insatser som en militärt alliansfri stat är allt mer motstridigt. Chiara Ruffa (2013) har ur ett krigsvetenskapligt perspektiv lyft fram neutralitet och militär alliansfrihet som konstituerande element av svensk strategisk kultur. Men hon ser att ifrågasättande av detta element blir allt mer aktuellt. Aktivt deltagande i allt mer komplexa internationella insatser men upprätthållande av strikt militär alliansfrihet gör att man allt mer kan ifrågasätta alliansfrihetens trovärdighet (Ruffa, 2013). Militärhistorikern Gunnar Åselius särskiljer svensk strategisk kultur i uppfattningar hos en militär elit, som såg internationella uppdrag som primärt uppdrag för svenskt försvar, och i en stor andel av försvarsmaktens officerskår samt befolkningen som ansåg att nationellt försvar var centralt (Åselius, 2005). Denna uppdelning ser dock ut att ha utjämnats under 2010-talet.. I en studie om finsk strategisk kultur anser Henrikki Heikka (2005) att finsk strategisk kultur färgas av en tydlig kontinuitet. Han påtalar att finsk strategisk kultur genom decennierna har baserats på en republikansk förståelse av Finlands roll i att försvara en anti-hegemonistisk säkerhetsordning inom Europa. Framförallt närheten till Ryssland och den historiska upplevelsen av hotet från öst gör att finsk strategisk kultur betecknas av kontinuitet (Heikka, 2005:92). Den finske överstelöjtnanten och statsvetaren Mika Kerttunen uppfattar i en studie av finsk strategiskt beslutsfattande att finsk strategisk kultur framförallt är konsensussökande (Kerttunen, 2014:116). Något som kombinerat med ett ständigt upplevt hot stöder en kontinuitet i Sida 15 av 67.

(16) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. finsk strategisk kultur. Finskt internationellt militärt agerande utgår i en sådan analys alltid ifrån en evaluering av utrikespolitisk inverkan på relationen till Ryssland. De finska statsvetarna Antti Seppo och Tuomas Forsberg (2013) håller finsk strategisk kultur som fortsatt baserad på historiskt grundad småstatsrealism med en skeptisk inställning till offensivt agerande inom internationella insatser. Teknologisk utveckling och ekonomiskt tryck kan komma att ändra på finsk strategisk kultur. De bedömer den internationella dimensionen i finsk strategisk kultur som underställd den nationella dimensionen, men med en allt växande betydelse (Seppo & Forsberg, 2013:122).. Summerat har svensk strategisk kultur påvisats mer benägen till förändring än den finska. Särskiljande faktorer är bland annat upplevelsen av hot från Ryssland och olika inställning till internationella insatser. Skillnader inom benägenhet till förändring av kulturella element och inom de nationella och internationella dimensionerna av militär våldsanvändning har identifierats av ett flertal forskare.. 2.2 Uppsatsens forskningsbidrag Uppsatsens forskningsbidrag blir å ena sidan ett deltagande i den teoretiska diskussionen kring strategisk kultur. Detta åstadkoms genom att förfina ett teoretiskt ramverk för att kunna studera skillnader i staters strategiska kultur kopplat till nationell säkerhetspolitik. Denna teori används i en tolkande fallstudie. Fallstudien genererar även deskriptiv information om två staters strategiska kultur. Den komparativa studien utvecklar kunskapen genom att identifiera och analysera skillnader och likheter mellan svensk och finsk strategisk kultur. Analysen anknyter till tidigare forskning då den berör ifall svensk strategisk kultur varit mera förändringsbenägen än den finska samt belyser skillnader inom agerande i en nationell och internationell dimension.. Sida 16 av 67.

(17) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 3. FORSKNINGSDESIGN Forskningsdesignen omfattar den uppsatsspecifika teorin, metodologin, samt den metod som används i uppsatsen. "Syftet med en forskningsdesign är att ge en ram för insamling och analys av data" (David & Sutton, 2019:177). Inledningsvis beskrivs teorin följt av beskrivning av metodologi och metod. Detta följs av en operationalisering som beskriver hur analysen av empirin har genomförts. Allt detta ligger som grund för att kunna förstå analysresultaten i den genomföra fallstudien.. 3.1. TEORI Teori erbjuder en "förklaringsmodell" (Harboe, 2013:88) för det som studeras. För att skapa förståelse krävs ett tankemönster som ger en ram för sambandet mellan fenomen och observationer. "En teori är en uppsättning antaganden och påståenden som ordnar och förklarar företeelser" (Harboe, 2013:87). I detta kapitel diskuteras kopplingen mellan strategisk kultur, identitet och normer samt en tolkning av strategisk kultur, fokus ligger på granskningen av strategiska normer som byggstenar av strategisk kultur samt på förändringsmekanismer som påverkar normerna. 3.1.1 Strategisk kultur, identitet och normer Denna studie genomförs utgående ifrån ett specifikt förhållningssätt till strategisk kultur. I första hand baserar den sig på teoretiska antaganden om kulturella miljöfaktorers koppling till staters identitet, intressen, samt politik. Tanken om normer som byggstenar av kultur innebär att man genom att studera normer kan få en insikt i hur kulturen är konstruerad. Utgående ifrån en modell för kopplingar mellan miljö, identitet, intresse och policy (Jepperson, et. al., 1996) kan man se att normer kan ge en bild av en strategisk kultur på flera olika nivåer.. Avseende identitet grundar sig denna forskning på Alexander Wendts tankar om identitets formering som en process av kulturell selektion som i sig påverkar förändring i identitet genom en process av socialt lärande (Wendt, 1999:326-336). Staters identiteter formas inte enskilt utan ett beroendeförhållande finns stater emellan, staters identitet uppstår genom interaktion (Wendt, 1994) i det internationella systemet (Wendt, 1992). Inom ramen för identitetskonstruerande sätter stater sin egen identitet i kontrast till andra stater. Motsatsförhållanden,. Sida 17 av 67.

(18) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. statspecifika intressen, däribland intresset om att skydda sig själv emot andra stater, kan därmed uppstå (Neumann, 1992). Statens identitet är en faktor man bör beakta för att förstå strategisk kultur då den föreligger intressen och ger sig uttryck i bland annat normer.. Staters grundintressen uppstår genom en dynamisk interaktion i det internationella systemet vilket gör att ett antal grundintressen uppstår. Dessa är enligt Wendt (1994:385) "fysisk säkerhet, samt särskiljning ifrån andra aktörer, ontologisk säkerhet, vilket bygger behov för stabila sociala identiteter, erkännande som aktör av andra, samt omfattande överlevnad genom våldsanvändning och utveckling, genom att möta det mänskliga behovet av ett bättre liv." Grundintressen ligger som fundament för framförallt staters säkerhetspolitiska beslut och blir normativa i sitt uttryck. En förväntning är att en stat kommer att agera för att säkerställa sina grundintressen.. Avseende kopplingen mellan normer och identitet grundar sig denna forskning på argumentation som tagits fram av Ronald L. Jepperson, Alexander Wendt och Peter J. Katzenstein (1996). De kopplar ihop den kulturell-institutionella kontexten med den politiska processen att konstruera identitet (Jepperson, et. al., 1996:26). För att beskriva kopplingen mellan miljöfaktorer, identitet, intressen och policy tog de fram en modell (bild 1), samt fem argument.. Bild 1. Kausala förhållanden mellan miljö, identitet, intressen och policy. I enlighet med (Jepperson, et. al., 1996:53). Sida 18 av 67.

(19) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. De fem argumenten som beskriver förhållandena mellan elementen: " 1. Effekt av normer (I). Kulturella eller institutionella element av en stats miljö, oftast normer, formar staters nationella säkerhetsintressen eller (direkt) säkerhetspolitik. 2. Effekt av normer (II). Kulturella eller institutionella element av staters globala eller inrikes miljöer, oftast normer, formar staters identitet 3. Effekt av identitet (I). Variationer i staters identitet, eller förändringar i staters identitet, påverkar staters nationella säkerhetsintressen eller dess säkerhetspolitik. 4. Effekt av identitet (II). Konfigurationen av staters identitet påverkar mellanstatliga normativa strukturer, såsom regimer och säkerhetsgemenskaper. 5. Rekursivitet. Statliga policyn såväl reproducerar som rekonstruerar kulturella och institutionella strukturer." (Jepperson, et. al., 1996:53). Centralt för denna studie är förhållandet mellan policy och kultur. Säkerhetspolitiska beslut och policy bygger normer som i sig rekonstruerar kulturella och institutionella strukturer vilka i sin tur är en del av statens miljö. Samtidigt påverkar statens miljö staters säkerhetsintressen och säkerhetspolitik. Rekursiviteten i förhållandet gör att det blir en form av cirkelargumentation. Staters miljö, påverkar identitet, intressen och policyn. Policybeslut är sig formativa i de att de påverkar vad som är accepterat inom miljön.. Normer ger utryck för strategisk kultur antas att skillnader i normer innebär skillnader i strategisk kultur. Detta möjliggör identifieringen av förändring inom en specifik strategisk kultur genom att studera normer. Det är även möjligt att se skillnader mellan olika nationella strategiska kulturer utgående ifrån det normsystem som upprätthålls inom en stat. Genom studien av normer kan insikter uppnås i skillnad mellan staters strategiska kulturer.. 3.1.2 Strategiska normer som uttryck för strategisk kultur Strategiska normer är uttryck för en stats strategiska agerande samt de normativa antaganden som formats utgående ifrån de strategiska val och beslut som gjorts. Normerna beskriver en stats förväntade agerande i olika situationer. Strategiska normer beskriver det som kan förväntas att stater gör då de utsätts för säkerhetshot såsom militära kriser eller krig. Det förväntade strategiska beteendet går att utläsa ur staters säkerhets och försvarspolitiska beslut. Exempelvis en stat som tillhör en militär allians kan förväntas agera inom ramen för denna allians vid Sida 19 av 67.

(20) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. kriser och krig. Denna studie utgår ifrån Cristoph O. Meyers (2005) teori om strategiska normer och deras förändring. Han ser strategiska normer som sammankopplade komponenter av en strategisk kultur, som formar korridorer av normativt beteende, och belyser viktiga motiv för strategiska val (Meyer, 2005:524). Vidare argumenterar han för att operationalisera studien av strategisk kultur genom ett konstruktivistiskt ramverk där analys av strategiska normer kan ge uttryck för en stats strategiska kultur. Han identifierar tre olika förändringsmekanismer för hur strategisk kultur förändras (Meyer, 2005). Denna infallsvinkel möjliggör en operationalisering av studien av strategisk kultur utgående ifrån strategiska normer och förändringsmekanismer.. Meyer (2005) tar fram fyra strategiska normer: "Mål för användning av militärt våld, Sätt som militärt våld används, Föredragen samarbetsform, samt Tröskel för nationell och internationell legitimering". Dessa normer bildar varsin korridor av strategiska förväntningar. Normerna kan variera i aktivitetsgrad och påvisa en högre eller lägre nivå, men framförallt ger de en möjlighet att identifiera ett förväntat agerande av en stat. För att fokusera på nationellt försvar samt begränsa analysen kommer denna studie inte att analysera nationell och internationell legitimering för användning av militärt våld.. För att identifiera och studera normer kopplade till hotbild utgås ifrån ett antagande om att en stats säkerhets- och försvarspolitiska beslut och inriktningsdokument tas fram i en social (politisk) process. Dessa säkerhets- och försvarspolitiska beslut formaliseras i försvarsbeslut i Sverige samt i säkerhets- och försvarsredogörelser i Finland. En analys av dessa dokument möjliggör en tolkning av de strategiska normer som stipulerats ovan. Ett grundantagande som görs är att strategiska kulturer inte är så oföränderliga som en del tidigare forskning inom strategisk kultur anser (Meyer, 2005:523-524). Europeiska staters strategiska kultur har enligt Meyer förändrats i enlighet med tre olika förändringsmekanismer: Förändrade hotbilder, Institutionell inlärning och Internationella kriser. Förändringsmekanismernas positionering är avbildad nedan.. Sida 20 av 67.

(21) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Bild 2. Förändringsmekanismer i staters miljö och dess koppling till det teoretiska ramverket. I enlighet med Jeppersson, et. al.(1995:53) samt Meyer (2005:542).. En analys av tre strategiska normer innebär en begränsad inblick i en stats strategiska kultur, men kan verka för att öka förståelsen för hur en strategisk kultur är formad och framförallt hur den ger sig uttryck i normativt agerande.. 3.1.3 Sammanfattning Genom att studera strategiska normer kan staters strategiska kultur beskrivas. Analys av hur dessa normer varierar kan indikera fluktuation inom statens strategiska kultur. En jämförelse av två staters normsystem kan bidra till en identifiering av skillnader inom strategisk kultur. Studien av förändringsmekanismers inverkan på strategiska normers fluktuation kan påvisa utvecklingen av den statens strategiska kultur. Jämförelsen av staternas reaktioner på förändringsmekanismerna förklarar varför staternas strategiska kultur skiljer sig. Det är i relationen till hotbild, kriser och institutioner som staters sätt att reagera på förändringar i miljön kan tolkas, samt hur den strategiska kulturen förändras eller inte.. Sida 21 av 67.

(22) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 3.2 Metod I detta kapitel beskrivs den metodologi och den metod som används. Studien grundar sig i ett konstruktivistiskt synsätt vilket innebär att socialt konstruerade bilder av verkligheten går att studera. Forskningen följer en tolkande fallstudiedesign. Analys av data sker genom kvalitativ tematisk textanalys. 3.2.1 Metodologi och metod Metodologi avser "sätt som används för att tillägna sig kunskap" (Della Porta & Keating, 2008:25). Den här studien strävar följa en abduktiv metodologi. Den abduktiva processen går mellan en deduktiv och induktiv ansats (Schwartz-Shea & Yanow, 2012:26-28; David & Sutton, 2019:83-84). Processen är iterativ, teori och empiri granskas samtidigt för att skapa förståelse för något oväntat som man försöker förstå (Scwartz-Shea & Yanow, 2013:28). I denna studie erbjuder teorin en bred analysram som används för att deduktivt söka svar, medan empirin erbjuder data och bildar tematik som tolkas induktivt, nerifrån och upp. Teorin och empirin granskas inom ramen av en fallstudie (Yin, 2018) för att fokusera på två länder vars skillnad i strategisk kultur ligger som grund för pusslet som skall lösas. Metod syftar till sätt att tillägna sig och analysera data (Della Porta & Keating, 2008:28) och metoden som används i denna forskning är kvalitativ tematisk textanalys (Mayring, 2014:10). Analysenheterna kommer ur teorin, medan tematiken och förklarningarna kommer ur empirin.. Studien baserar sig på teorin om en socialt konstruerad verklighet i enlighet med ett konstruktivistiskt synsätt (Wendt, 1999, Neumann 1992). Detta vägval avspeglas inom ontologiska antaganden om att en objektiv verklighet kan finnas, men det är enbart de subjektiva (socialt konstruerade) bilderna av denna som går att studera. Varje enskilt svenskt försvarsbeslut eller finsk redogörelse är en konstruktion. Som en social konstruktion beskriver dokumenten en helhet som avspeglar den statliga identiteten och ger uttryck för statens intressen. Framförallt är dokumenten normativa, de berättar vilket agerande som kan förväntas och vad som anses vara accepterat beteende. Avseende metodval söker denna studie tolka strategiska normer som ger uttryck för strategisk kultur. Förändringsmekanismer påverkar formandet av identiteter, intressen och policy i olika grad. Förändringsmekanismerna kan återges som processer av imitation eller social inlärning (Wendt, 1999:325-327). Typen av förändringsprocess värderas efter avslutad analys.. Sida 22 av 67.

(23) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 3.2.2 Tolkande fallstudie som metod För att studera strategisk kultur genomförs en fallstudie. Fallstudier kan framförallt användas utöver "vad" frågor för att svara på "hur" och "varför" frågeställningar. En fallstudiedesign kan användas för att studera samtida fenomen på djupet i dess verklighetsanknutna kontext. Genom en fallstudie kan även fenomen studeras som kan vara svåravgränsade ifrån sin kontext utan att göra en fokuserad studie (Yin, 2018:9-15). Denna flerfalls fallstudie utgår ifrån en teorigrund och tidigare forskning för att strukturera datainsalming och analys, samt genomförs som komparativ för att jämföra resultat nådda i studien av de enskilda fallen (Yin, 2018:15-18).. Styrkor med att använda en fallstudiedesign är att man kan svara på forskningsfrågorna (hur och varför) som är kontext-bundna, analysera staternas strategiska kultur separat, för att sedan göra en komparativ mellanfallsanalys (Yin, 2018:15-16, 21). Målet i denna studie är att tolka den insamlade datan i de två fallen utgående ifrån ett teoriaknutet analyschema, för att kunna dra slutsatser och svara på forskningsfrågorna. Svagheten med den genomförda fallstudien kan summeras i det att den inte förklarar i samma utsträckning som den ökar förståelse. Genom en positivistiskt grundad fallstudie enligt riktlinjer av Alexander L. George och Andrew Bennet (2005) samt med fokus på strikt kausalitet kunde mera deterministiska svar på forskningsfrågorna fås. Denna studie genomförs dock som en tolkande studie med en fallstudiedesign för är att söka öka kotextbunden förståelse utvöver generaliserbar kunskap (Schwartz-Shea & Yanow, 2012).. Bild 3. Fallstudiens design. Sida 23 av 67.

(24) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Val av fall inriktar studien genom att begränsa och fokusera (Yin, 2018:28-32). Fallen har valts utifrån intresset att söka förstå just svensk och finsk strategisk kultur. Valet har inte gjorts utifrån lämplighet för teoriutvecklande. Fallstudien genomförs som en tvåfallsstudie strävande till att få fram skillnader och kontraster mellan fallen (Yin, 2018:60-63). Denna studie omfattar alltså inte alla möjliga fall, utan en väldigt begränsad delmängd. En gemensam faktor för fallen är att de är del av en gemensam säkerhetspolitisk kontext i och med geografisk läge, medlemskap i internationella organisationer (FN, EU, OSSE) samt har gemensamma samarbetsttrukturer (NATO PfP, NATO, EOP, övriga bi- och multilaterala samarbeten). Särksiljning mellan fallen är deras statliga kontext: historia. geografi och institutioner.. Datainsamling syftar till att samla in relevant data för att kunna svara på den frågeställning som uppställts. Data kan insamlas via dokument, arkivstudier, intervjuer, direkta observationer, deltagande observationer eller fysiska artefakt (Yin, 2018:114). Data-insamlingen i denna studie utgår ifrån officiella politiska dokument inom båda fallen. Källorna är valda för att hitta så jämförbart material som möjligt mellan fallen medan de samtidigt är representativa för den information som behövs för att kunna nå godtyckliga resultat inom analysen. Styrkor och svagheter med att studera dokument är redovisat i kapitel 1.2.1. Primärdatan för bägge fallen består av åtta dokument, data-mängen sträcker sig alltså sammanlagt över 16 officiella dokument inom tidsperioden 1992-2017.. Analysen av data syftar till att söka svar på forskningsfrågorna genom att bryta ner empiriskt material för att sedan strukturerat söka efter förklarande element och sammanfatta dessa observationer i slutsatser (Yin, 2018:168-169). I denna studie analyseras datan utgående ifrån en kvalitativ tematisk textanalys enligt Mayring (2015:104-105). Fallstudien genomförs utgående ifrån teori och är därmed teoridriven (Yin, 2018:168-169). Analyschemat enligt Meyer (2005) utgör de kategorier som sökes: Mål för använding av militärt våld, Sätt att använda militärt våld, samt Föredragen samarbetsform. Analysen av datan i dessa kategorier formar teman (normer) som nås induktivt ur empirin. Analysschemat presenteras i tabellen nedan. Förändringsmekanismerna "Hotbild, Internationella institutioner och Krisinlärning" (Meyer, 2005:533-541) bildar kategorier som tolkas avseende deras inverkan på de strategiska. Sida 24 av 67.

(25) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. normerna. Utöver detta beskrivs staternas kontext utgående ifrån kategorierna historia, geografi och institutioner, beskrivningen bildar deskriptiva teman.. Kategorier. Analysschema för strategiska normer Låg aktivitet. Hög aktivitet. Mål för använd-. Försvar mot ome-. Försvar mot sä-. Främjandet av. ning av militärt. delbart anfall på. kerhetshot mot. värderingar, över- expansion av po-. våld. eget territorium. grupper eller. tygelser eller. litisk, ekonomisk. medborgare ut-. idéer utomlands. eller kulturell. omlands. Extra-territoriell. kontroll. Sätt att använda. Reaktivt, proport-. Aktivt, låg nivå. Aktivt, låg nivå. Aggressivt, opro-. militärt våld. ionellt. av egna och ex-. av egna förluster,. portionerligt mot. terna förluster. hög nivå av ex-. interna och ex-. terna förluster. terna grupper. Samarbete utgå-. Samarbete med. Unilateralism. ende ifrån lagar. särskilt valda. (enskilt agerande). Föredragen sam-. Neutralitet. arbetsform. fördrag och regler partners. Tabell 2. Analysschema enligt Meyer (2005:530).. 3.2.3 Sammanfattning Studien genomförs som en tvåfalls fallstudie. Ett teoribaserat analysschema används för att analysera strategiska normer som ger uttryck för en strategisk kultur. Utöver detta tolkas tre förändringsmekanismer som påverkar dessa normer. Vidare beskrivs staternas kontext. Ansatsen är tolkande och resultaten presenteras som en sammafattad tolkning av den data som analyserats. En operationalisering och exemplifiering av hur metoden tillämpas beskrivs i nästa kapitel.. Sida 25 av 67.

(26) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. 3.3 Operationalisering av teori och metod Operationalisering av teori och metod är "en process som översätter, bryter ned och delar upp de abstrakta teoretiska begreppen till mer jordnära och hanterbara variabler" (Harboe, 2013:99). Operationaliseringen visar hur teori kopplas till variabler, samt hur metoden tillämpas för att nå svar på forskningsfrågorna utifrån en granskning av det empiriska materialet. Denna studie av strategisk kultur operationaliseras till att fokusera på strategiska normer, förändringsmekanismer samt nationell kontext. Dessa bryts ytterligare ner till helheter "variabler" som granskas. Sambandet mellan de centrala begreppen beskrevs i teorikapitlet, medan detta kapitel syftar till att förtydliga hur strategisk kultur bryts ned för att analyseras. Användning av variabler kan ses kopplat till kvantitativ forskning och positivistisk tradition framförallt då kausalitet eftersträvas. Det föreligger ingen strävan att påvisa strikt kausalitet i denna studie. Inom tolkande studier pågår en debatt om kausalitet och dess användbarhet (SchwartzShea & Yanow, 2012:52). Kausalitet i denna studie avgränsas till "konstitutiv kausalitet" i vilken förståelse för aktörers beteende skapas "… genom processer som är beroende av varandra snarare än logiskt härledbara ur koder" (Schwartz-Shea & Yanow, 2012:52). 3.3.1 Exempel på hur uppsatsens teori och metod tar sitt uttryck i uppsatsens analys. Utgångspunkten för denna studie är antagandet om att det finns strategiska normer, förändringsmekanismer som påverkar dessa samt nationella kontexter som är av betydelse för att filtrera hur förändringsmekanismerna påverkar de strategiska normerna. Det finns fördelar med att se en strategisk norm som en korridor, "en begränsad ram av valmöjligheter där aktivitetsnivån i normen kan variera från lägre till högre nivå" (Meyer, 2005:530). Detta möjliggör en sökning av olika variationer av uttryck för normer inom ett specifikt område. Antagandet att dessa normer kan variera och att variationen är beroende av förändringsmekanismer som påvisar förändringar i statens miljö (Meyer, 2005:532-541) gör att man kan studera länkarna mellan förändringsmekanism och normer. Förändringsmekanismerna kan ha ingen till stor inverkan på de strategiska normerna vilket gör att man får ett variationsrum som går att granska. Kvalitativ tematisk textanalys (Mayring, 2014:104) används i denna studie för att analysera såväl strategiska normer som att och tolka förändringsmekanismer. Detta görs för att få indikationer om hurdan strategisk kultur staterna gett uttryck för. För de strategiska normerna är kategorierna (variablerna): Mål för användning av militärt våld, Sätt att använda militärt våld, Föredragen samarbetsform. För förändringsmekanismerna är kategorierna: Hotbild, Internationella institutioner och Krisinlärning. Sida 26 av 67.

(27) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. Särskiljande ifrån Meyers teori är medtagandet av den nationella kontexten. En tolkande ansats förespråkar kontextbundenhet (Schwartz-Shea & Yanow, 2012:53). Strategiska normer och förändringsmekanismer granskas därför emot en nationell kontext. Därmed blir en tolkande fallstudie än mer motiverad (Yin, 2018). För att beskriva de enskilda fallens kontext, genomfördes en översikt av kategorierna Historia, Geografi och Institutioner. Teman inom kategorierna härleddes induktivt, det vill säga genom en granskning av den historiska upplevelsen, geografiska faktorer och den institutionella strukturen inom staterna. Kontextens inverkan på strategisk kultur blir ett komplement till analysen av strategiska normer och förändringsmekanismer. Den lyfts med som en faktor i jämförandet av svensk och finsk strategisk kultur. På detta sätt breddas analysen från att enbart fokusera på strategisk kultur som tre normer och förändringsmekanismer.. Datainsamlingen gjordes genom repetitiv genomläsning av primärkällor och axiell kodning av data (Rietjens, 2014:133-134). Exempelvis genomfördes analysen av temat "Mål för användning av militärt våld" genom att läsa igenom samtliga dokument för att söka data som svarar på vilka mål för användning av militärt våld som gick att identifiera. Den samlade datan sammanfattades, beskrevs samt jämfördes för att tolka i vilken grad den gav uttryck för aktivitetsnivå inom normen. Normernas variation sammanfattades genom att skatta aktivitetsnivån numeriskt för att kunna återge en grafisk bild av den observerade variationen. Slutligen genomfördes ett jämförande av variationerna av de strategiska normerna samt en tolkning av förändringsmekanismernas inverkan. Denna jämförelse baserar sig på resultaten av inom-fallstudierna. Ingen ny extern data tillfördes. Kontextbeskrivningen erbjuder ett komplement till analysen av normer och förändringsmekanismer. 3.3.2 Forskningsfrågorna och analysen Forskningsfrågorna besvaras genom beskrivning av kontext, analys av strategiska normer, tolkning av förändringsmekanismer samt jämförande mellan fallen. Uttryck för svensk och finsk strategisk kultur granskas såväl genom den tematiska beskrivningen av nationell kontext som genom analysen av strategiska normer och förändringsmekanismer. Den sammansatta tolkningen av dessa helheter används för att svara på den första forskningsfrågan. För att svara på den andra forskningsfrågan analyseras skillnader och likheter mellan svensk och finsk strategisk kultur efter kalla kriget. Jämförelsen av fallstudiernas resultat möjliggör att. Sida 27 av 67.

(28) Kn Oscar Lassenius 2HO013. 2020-06-22. förstå skillnaderna mellan ländernas strategiska kultur och beskriva denna. Efter att ha identifierat och beskrivit dessa skillnader blir det möjligt att diskutera varför de skiljer sig åt. För att besvara den tredje forskningsfrågan beaktas samtliga studerade helheter, såväl kontexten, de strategiska normerna som förändringsmekanismerna.. 3.3.3 Summering och hur studien svarar på forskningsproblemet Denna studie svarar på forskningsproblemet genom att närma sig strategisk kultur som beroende av kontext, uttryckt i ett normsystem av strategiska normer och påverkbart av distinkta förändringsmekanismer. Genom en kvalitativ tematisk textanalys av socialt konstruerade officiella dokument kopplas data till teori inom ramen för en tolkande fallstudie. Processen leder slutligen till ett deskriptivt svar på hurdan strategisk kultur Sverige och Finland har påvisat efter slutet av kalla kriget samt ett mera analytiskt svar på vilket sätt dessa kulturer skiljer sig åt samt varför.. Sida 28 av 67.

No results found