Högstadieelevers självkänsla
-En komparativ studie av självkänsla hos elever
från olika socioekonomiska områden
Niklas Axelsson och Malin Krebs
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 122:2020
Ämneslärarprogrammet
Handledare: Magnus Lindwall
Examinator: Karin Söderlund
Sammanfattning
Syfte och frågeställning
Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla. De frågeställningar vi utgått från är: Hur skiljer sig elevers självkänsla åt beroende på socioekonomiskt område? Hur skiljer sig självkänslan åt mellan flickor och pojkar? Hur hänger generell och fysisk självkänsla ihop med andra variabler och hur skiljer sig dessa samband åt mellan skola och kön?
Metod
Studien utgår från en kvantitativ metod där 160 elever, fördelade på två skolor från olika socioekonomiska områden, besvarade en digital enkät. Enkäterna sammanställdes i det statistiska programmet SPSS där svaren från respondenterna kodades om för att sedan kunna analysera och sammanställa i tabeller.
Resultat
Resultatet visar att elever från en skola beläget i ett svagt socioekonomiskt område har en signifikant starkare generell självkänsla i jämförelse med elever från ett starkt socioekonomiskt område. Däremot visar resultatet på en icke-signifikant skillnad gällande den fysiska självkänslan. Pojkar påvisar en signifikant högre generell och fysisk självkänsla i jämförelse med flickor. Avslutningsvis demonstrerar resultatet från korrelationsanalysen på olika resultat som bland annat demonstrerar att det finns ett positivt samband mellan självkänsla och sociala faktorer, samt ett positivt samband mellan elevers aktivitetsnivå och fysisk självkänsla.
Slutsats
Baserat på studiens resultat kan vi konstatera att det finns samband mellan generell och fysisk självkänsla och sociala faktorer, barns aktivitetsnivå, vårdnadshavare och lärare som motivation och vårdnadshavares inverkan (arbete och bostad). Vidare anser vi att det är viktigt att belysa de olikheter som finns, specifikt för skolan och lärare. Detta för att eleverna ska få en anpassad undervisning som främjar deras generella och fysiska självkänsla.
High school Student’s Self-esteem
- a comparative study of student’s self-esteem in
relation to their socio-economic areas
Niklas Axelsson & Malin Krebs
THE SWEDISH SCHOOL OF
SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master Degree Project 122:2020
Teacher Education Program 2016–2021
Supervisor: Magnus Lindwall
Examiner: Karin Söderlund
Abstract
Aim
The aim of this study is to investigate differences in pupils’ esteem and physical self-esteem across schools in different socioeconomic areas and across gender. What is the difference between pupils’ self-esteem in relation to different socioeconomic areas? What is the difference between gender? How do self-esteem and physical self-esteem correlate with other variables?
Method
The method for this study has a quantitative approach. A digital survey was answered by pupils from two schools in different socioeconomics areas. A total number of 160 pupils participated. The answers were analysed using the statistical program SPSS.
Results
The results demonstrate that pupils from an area with low socioeconomics have a significant higher self-esteem in comparison to pupils in a high socioeconomic area. On the other hand, the results demonstrate a non-significant difference between the schools in relation to physical self-esteem. Furthermore, the results show a significant difference between gender, where boys have a higher level of self-esteem and physical self-esteem in comparison to girls. To conclude, the result from the analysis of correlation showed a spread between the results that inter alia demonstrates a positive correlation between self-esteem and social factors, and also a positive correlation between physical self-esteem and pupils’ activity rate.
Conclusion
Based on the result from the study, we suggest that there is a connection between general and physical self-esteem and social factors, children’s daily activity rate, legal guardian and teachers as motivational factors and legal guardian’s action (work and accommodation). Furthermore, we think it is important to illustrate the differences that exist, for teachers’ in schools.
Innehåll
1 Introduktion ... 1 1.1 Centrala begrepp ... 2 1.1.1 Självkänsla ... 2 1.1.2 Fysisk självkänsla ... 4 1.1.3 Socioekonomi ... 6 1.1.4 Könsskillnader ... 6 2 Kunskapsöversikt ... 7 2.1 Existerande forskning ... 7 2.1.1 Generell självkänsla ... 7 2.1.2 Fysisk självkänsla ... 7 2.1.3 Samband ... 8 2.3 Teoretiska utgångspunkter ... 10 2.3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 10 2.3.2 Genus ... 102.3.3 LGS (Looking-glass self -theory) ... 11
2.2 Syfte ... 12
2.2.1 Frågeställningar och hypotes ... 12
3 Metod ... 13 3.1 Metodval ... 13 3.2 Urval ... 14 3.3 Datainsamling ... 15 3.4 Bortfallsanalys ... 15 3.5 Databearbetning ... 16 3.6 Variabler ... 16 3.7 Etiska aspekter ... 18
3.8 Reliabilitet och validitet ... 18
4 Resultat ... 20
4.1 Generell självkänsla och fysisk självkänsla ... 20
4.2 Skillnader mellan socioekonomiska områden och kön ... 21
4.3 Samband ... 24
4.3.1 Samband - Generell självkänsla ... 24
4.3.2 Samband - Fysisk självkänsla ... 25
5 Diskussion ... 26
5.2 Fysisk självkänsla ... 29 5.3 Slutsats ... 31 5.4 Metoddiskussion ... 32 5.5 Vidare forskning ... 33 Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
1
1 Introduktion
En befolknings hälsa är ett samspel mellan flera olika faktorer såsom samhället, individens livsvillkor och levnadsvanor. Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att folkhälsan påverkas av främst tre förhållanden som rör kultur, miljö och socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer bidrar till fysiska och psykiska sjukdomar, som ofta formas vid ung ålder. Folkhälsomyndigheten (2020) menar att olika socioekonomiska förhållanden bland individer är en stark påverkande faktor, där utbildningsnivån hos barns föräldrar är i rampljuset. Individer med en eftergymnasial utbildning uppvisar en bättre hälsa än de individer med en förgymnasial eller gymnasial utbildning, vilket går i arv till deras barn. Under det senaste decenniet har det psykiska välbefinnandet bland både män och kvinnor sjunkit, där oro och ångest ökat. Den negativa utvecklingen har framförallt ökat bland skolungdomar där flickor upplever det lägsta psykologiska välbefinnandet (Folkhälsomyndigheten, 2020). Vidare finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och hälsa, där en hög grad av fysisk aktivitet ger goda förutsättningar för en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att tidigt förebygga och lägga en stabil grund för en individs hälsa och fånga upp individer i ung ålder. Både fysiska och psykiska sjukdomar kan få förödande konsekvenser för en individ, där risken finns att utveckla en låg självkänsla, som i sin tur kan påverka personen genom hela livet. Precis som folkhälsan påverkas den generella självkänslan och den fysiska självkänslan av utomstående faktorer, så som miljö, arv och socioekonomi.
Med denna studie vill vi undersöka om det finns skillnader på elevers generella och fysiska självkänsla mellan två skolor från två olika socioekonomiska områden, samt om det finns skillnader mellan könen. Vidare vill vi undersöka om det finns samband mellan generell och fysisk självkänsla och olika faktorer, som sociala aspekter, vårdnadshavares inverkan, elevers motionsvanor, vårdnadshavares motionsvanor, samt lärares och vårdnadshavares inverkan på motivation hos elever.
2
1.1 Centrala begrepp
Centrala begrepp för denna studie är, självkänsla, fysisk självkänsla, socioekonomi och könsskillnader.
1.1.1 Självkänsla
Självkänsla är ett omtalat begrepp som många anser viktigt och definitionen av begreppet visar sig vara komplext. Nationalencyklopedin definierar självkänsla som: ”självuppfattning, inom psykologin en med känslor och värderingar förbunden del av en persons självmedvetande” (NE, 2000). Detta komplexa begrepp definieras av bland annat Rosenberg (1965), som beskriver självkänsla som de positiva och negativa känslor en individ har om sig själv. Rosenberg har framställt en mätmetod, vilken kallas Rosenberg Self Esteem Scale (RSES) och mäter den globala självkänslan. Den globala självkänslan är ett perspektiv som innebär ett synsätt på självkänslan som ett personlighetsdrag, vilket även kallas för generell självkänsla (Rosenberg, 1965; Lindwall, 2011). En person med hög självkänsla respekterar sig själv och har en god attityd gentemot sig själv, samt att hen även kan acceptera sina brister och vända detta till en potentiell utveckling. En person med låg självkänsla beskrivs som en individ som inte har respekt för sig själv och betraktar sig som misslyckad, samtidigt som hen kan önska att hen vore annorlunda (Rosenberg, 1965).
Självkänslan blir påverkad av yttre faktorer, som den sociala interaktionen och den miljö vi växer upp i. Föräldrar har en betydande roll för ett barns självutveckling där stöd och känslomässig involvering bidrar till ett barns självskattning och därav den uppbyggda självkänslan. Den självkänsla som byggs upp under ung ålder blir en del av ett personlighetsdrag som sätter prägeln för hela livet (Raustorp, 2006). Rosenberg (1965) menar på att tonåringar står inför en omvälvande tid där mycket i livet står inför förändring, både psykiskt och fysiskt. Pojkar växer och går upp i vikt i en rasslande fart på bara några månader och flickor utvecklar sina kvinnliga former med hormoner som sätter sina spår. Med åldern kommer även ansvar och val i livet som påverkas av den attityd en individ har gentemot sig själv och vad hen anser sig klara av. ”The term ´attitude´ is used broadly to include facts, opinions, and values with regard to the self, as well as a favorable or unfavorable orientation toward the self” (Rosenberg, 1965, s.5). En individ som har en god attityd mot sig själv och tror på att hen klarar av att utföra vissa aktiviteter, kommer möjligen utföra aktiviteten och bli bra på det –vilket i sin tur bidrar till en god självkänsla.
3
Deci och Ryan (1995) beskriver begreppet självkänsla med hjälp av en modell som utgår från två synsätt: Sann självkänsla och villkorad självkänsla. Sann självkänsla innebär att en individ har en stabil och trygg ståndpunkt hos sig själv där hen är säker och trygg i sina egna värderingar. En villkorad självkänsla innebär att en individ är i behov av att prestera till den nivå som förväntas av andra. Den stora skillnaden mellan dessa två föreställningar är att sann
självkänsla innebär mer stabilitet. Även fast en individ kan uppleva misslyckanden, baserar
personen inte sitt fulla värde i den enstaka prestationen och berörs inte på lika djup nivå som en individ med villkorad självkänsla. Deci och Ryan (1995) menar att en betydande del av tidigare forskning anser att hög självkänsla bara innebär gott. Detta är något de motsätter sig med hjälp av dessa två perspektiv, då vissa individer kan anse sig ha hög självkänsla trots att den är baserad på andras åsikter och bedömningar. Således ser författarna detta som en ostabil relation till den egna självkänslan (Deci & Ryan, 1995).
Orth och Robins (2014) skriver om utvecklingen av en persons självkänsla över tid och menar på att det sker en negativ förändring från barndomen till tonåren, där självkänslan generellt minskar. Däremot kan den variera inom olika förlopp i livet, men en individ med hög självkänsla under ungdomsåren tar med stor sannolikhet med sig denna genom större delen av livet. Vidare finns det en rad faktorer som påverkar en individs självkänsla, där den sociala miljön har en betydande roll. Inom begreppet social miljö, ingår förhållanden som påverkas av exempelvis familj, vänner och skola. Däremot har förhållandena under de senaste åren förändrats, då sociala medier upptar en stor del av en individs dagliga liv (Folkhälsomyndigheten, 2015). Utvecklingen av sociala medier och dess effekter har blivit en vardag för många barn. Med ett enda knapptryck kan de komma över hela världens information, bilder och propaganda, som många gånger speglar en värld som inte korresponderar med det verkliga livet. Att förhålla sig själv till en omvärld som speglar perfektion, både kroppsligt och själsligt, bidrar till risker för barns individuella utveckling av självkänsla (Orth & Robins, 2014).
Det finns många teorier och tankar kring hur framförallt låg självkänsla uppstår. Majoriteten av människor vill gärna tänka och tycka bra om sig själva. Baumeister (1993) menar att en individ inte bör uppfatta sig själv som en person med brister och ouppnåeliga behov, utan se behoven som något som ännu inte uppnåtts. Vidare förklarar författaren att personer med låg självkänsla möjligtvis anser att de saknar positiva egenskaper. Istället för att förbättra sig själv och stärka sina egenskaper, jobbar en person mycket med att bevara sina få egenskaper personen tycker om hos sig själv. Detta kan i sin tur kan skada en person på sikt, då hen lätt
4
kan hamna i en negativ spiral (Baumeister, 1993). Individer med låg självkänsla kan ta till sig ytterligare negativa känslor kring sin egna självbild vid yttre omständigheter eller nedvärderande kommentarer från andra personer. Således kan dennes persons självkänsla förändras hastigt dag till dag och det tyder på att det finns samband mellan låg självkänsla psykisk ohälsa som tar sig uttryck i form av ångest och depression (Lindwall, 2011).
1.1.2 Fysisk självkänsla
Självkänslan och den fysiska självkänslan kan upplevas på olika vis då utgångspunkten kan variera beroende på situation. Fysisk självkänsla är ett begrepp som är öppet för tolkning men grundar sig i vad en individ anser om sig själv, ens fysiska förmågor, samt yttre faktorer som utseende, nivå av fysisk aktivitet och omgivningens påverkan. Lindwall (2011) skriver om självkänsla ur två perspektiv, färdighetsutveckling och självförbättrings-perspektivet. Färdighetsutveckling handlar om att individer upplever högre kompetens vid uppmuntran och belöning. Detta innebär att personer med en generellt låg självkänsla kan höja sin självkänsla med hjälp av fysisk aktivitet, där prestation och belöning är en nyckel. Självförbättrings-perspektivet grundar sig i att individens självbild påverkar beteendet. Det finns en större sannolikhet att individen vill engagera sig i olika aktiviteter om hen är nöjd med sig själv. Denna självkänsla styr individen till olika val av aktiviteter som gynnar personen, samt ger vetskapen om den egna kompetensen i området, vilket bidrar till en vilja att uttrycka och visa
upp den kunskapen (Lindwall, 2011).
En stark självkänsla ökar motivationen vilket resulterar i en bättre prestationsnivå. Samvaro, samförstånd, samspel, samtal och sammanhang är huvudpunkter som bidrar till huruvida en persons självkänsla kan förbättras eller försämras. Ur ett hälsoperspektiv är den fysiska självkänslan bärande, som till stor del korrelerar med fysisk aktivitet (Johnsson, 2003). Vikten av fysisk aktivitet är ett område som är svårt att undgå i dagens samhälle. Den förändring som skett i människans historia har bidragit till en mer stillasittande livsstil då vi inte längre behöver anstränga oss för att införskaffa mat, ta oss mellan destinationer eller lämna soffan för att ta oss till arbetet, då elektroniken erbjuder lösningar. Barn idag utsätter sig generellt inte lika mycket för fysisk aktivitet som för ett antal år sedan i och med tillgängligheten till omvärlden, via främst sociala medier. Stillasittande barn och ungdomar löper större risk att i framtiden utsättas för sjukdomar, både psykiskt och fysiskt (Faskunger & Sjöblom, 2017). Detta är en samhällsfara som kan förebyggas med hjälp av skolans aktiviteter och undervisning, vilket också bidrar till självmedvetenhet.
5
Raustorp (2006) skriver om vikten av att elever får känna sig motiverade och ha ett bra samspel med lärare och kamrater. Att få sin röst hörd och återkoppling av lärare och ledare är framstående i de tidiga åren, för att stärka både den globala och den fysiska självkänslan. Vidare menar författaren att man kan dela upp den fysiska träningen i två delar. Först har vi vardagsmotionen som kan innebära att man är fysisk aktiv genom till exempel en promenad eller har ett aktivt jobb. Sedan har vi den prestationsinriktade träningen som är mer inriktad på att uppnå ett mål i form av kondition, styrka eller rörlighet. För att stärka den fysiska självkänslan så räcker det med träning i form av vardagsmotion och störst effekter hittar vi hos barn och medelålders vuxna (Raustorp, 2006). Tyvärr ser vi en minskad mängd fysisk aktivitet bland ungdomar idag där den gruppen som den minskar kraftigast hos är ungdomar mellan 12– 18 år och där flickorna är den gruppen där det minskar allra mest. Minskningen kan bero på tidsbrist och otillräckligt stöd, samt uppmuntran från föräldrar, lärare och ledare (Rasmussen et al., 2004).
Eccles och Harolds (1991) studie visar att flickor har sämre fysisk självkänsla än pojkar. Harter (1999) menar att en flickas fysiska självkänsla som påverkas negativt i ung ålder ofta hänger med in i det vuxna livet och det kan påverka den globala självkänslan och leda till ängslighet, samt psykisk ohälsa. En individ är som mest mottaglig för förändring i ungdomsåren. Von Tetzchner (2005) menar att dessa år präglas av förändringar av den egna kroppen, stärkta känslor om sig själv, uppmärksamhet och identitetssökande. Flickor ligger vanligtvis ett par år före i sin utveckling och med ökade hormonnivåer leder det till nya upplevelser om sin egen kropp och sin självuppfattning. En del flickor som utvecklas tidigt kan ofta uppleva en känsla av skam och få en negativ syn på sin kropp vilket i allra högsta grad påverkar den fysiska självkänslan. Pojkar som kommer in i puberteten tidigt har en tendens att hantera detta med känslor av kompetens och trygghet i sig själva, men också en känsla av ansvar, vilket de inte alltid är redo för rent kognitivt (Von Tetzchner, 2005).
6 1.1.3 Socioekonomi
Hela samhället är uppbyggt utifrån sociala strukturer där det socioekonomiska anseendet skiljer sig åt beroende på vilket område individen befinner sig i. Gisselman et. al, (2012) skriver om hälsa utifrån olika socioekonomiska förhållanden. De menar att alla individer utgår från en social position i samhället som är skildrad utifrån olika livschanser. De nämner 5 olika kategorier som de menar utformar vad som påverkar socioekonomin: kön, utbildning, etnicitet, inkomst och miljö. Som tidigare nämnts bygger fysisk självkänsla på bland annat yttre faktorer som utseende och känsla för den egna kroppen. Vidare menar Gisselman et al. (2012) att det finns en koppling mellan fetma och övervikt och låg ekonomisk status, där de menar på att individer som har låg utbildning och inkomst har en tendens att klassificeras med fetma eller övervikt. Diskussioner kring detta tyder på att utgångspunkten blir en ond spiral då personer med fetma eller övervikt inte heller blir anställda på högt uppsatta jobb i samma utsträckning som normalviktiga individer (Gisselman et al. 2012). Berkman och Kawachi (2000) menar att en hög utbildning, som eftergymnasial utbildning, bidrar till en ökat möjlighet till en hög socioekonomisk status då detta kan bidra till ett högre betalt arbete, som i sin tur bidrar till ett ”lyxigare” boende (Berkman & Kawachi, 2000). Tidigare mätningar av boendeform visar att boendet är en indikator på förmögenhet, då vanligen en majoritet av en individs inkomst går till boendet (Galobardes et al. 2006).
1.1.4 Könsskillnader
En individs självkänsla har visat sig bygga på en mängd olika grunder där även kön har en inverkan. Det verkar inte finnas några skillnader mellan könen i samband med självkänsla för barn. Däremot börjar det ske förändringar i tonåren då det finns skillnader mellan flickor och pojkar (McMullin & Cairney, 2004). MacMullin och Cainey skriver om den sociala skildringen i det maktspel där män generellt vinner över kvinnor. Denna makt är en faktor som börjar utvecklas i tonåren hos barn då de blir påverkade av omvärlden. Av denna anledning börjar pojkar bygga på sitt självvärde i större utsträckning än flickor och självkänslan blir generellt högre. Vidare verkar det som att flickor har större risk att diagnosernas med depression och stressymptom. Detta grundas bland annat på de förväntningar flickor har på sig i form av utseende, vilket även har ökat i och med utvecklingen av sociala medier och den kroppsligt ”perfekta” omvärld som omringar oss. Flickor tenderar att jämföra sig själva med andra i en större utsträckning än pojkar gör, vilket bidrar till en lägre självkänsla. I samma utsträckning
7
tenderar män att jämföra sig själva med varandra i form av arbete, inkomst och makt, vilket i sin tur påverkar mäns positiva eller negativa självkänsla (McMullin & Cairney, 2004).
2 Kunskapsöversikt
2.1 Existerande forskning
2.1.1 Generell självkänslaForskningsområdet inom självkänsla och den fysiska självkänslan är brett och ett väl berört ämne. Existerande forskning påvisar att en individs självkänsla generellt ökar ju äldre en person blir. Att ta steget från tonåring till vuxen brukar i många fall medföra att personen anpassar sig efter samhällets sociala roller, vilket kan leda till en högre emotionell stabilitet och en bättre självkänsla (Von Soest et al., 2016). Däremot kan en avvikande upplevelse av sig själv bidra till en sämre självkänsla, vilket kan medföra känslor av besvikelse och missnöje över sig själv. Dessa känslor kan i sin tur få individen att hamna i en negativ spiral och uppleva känslor av skam och i många fall utvecklas till emotionella tillstånd som depression, social fobi och ätstörningar (Bessenoff, 2015). Noser och Zeigler-Hill (2014) skriver att om en person kopplar sitt människovärde till sitt yttre kan det i många fall också leda till en låg självkänsla. Således är en individ beroende av vad andra tycker och tänker om en själv. Dessutom har tidigare studier visat att enstaka händelser i livet påverkar en individs självkänsla. Det kan handla om utanförskap i skolan, mobbning eller andra negativa händelser som en person mått dåligt av. Har man då haft perioder av låg självkänsla som barn eller ungdom löper man större risk för att drabbas av ångest eller depression senare i livet (Von Soest et al., 2016).
Forskning i relation till självkänsla och kön, visar att män har bättre självkänsla än kvinnor och att pojkar i ungdomsåren har bättre självkänsla än flickor (Kearney-Cooke 1999).
2.1.2 Fysisk självkänsla
Fox och Corbin (1989) har tagit fram ett mätningsinstrument som gör det möjligt att mäta en persons fysiska självkänsla. PSPP (Physical Self-Perception Profile) lägger grund i frågor som rör fysisk självkänsla samt fyra undergrupper (uppfattad kroppslig attraktion, kompetens inom sport, fysisk styrka och fysisk kondition). Med hjälp av detta utvecklades sedan CY-PSPP (Children and Youth Physical-Perception Profile) som är tillämpat för barn och ungdomar 10–
8
17 år. Dessa instrument har sedan blivit översätta till flera olika språk och används över hela världen för en mätning av fysisk självkänsla (Fox & Corbin, 1989). Med CY-PSPP ges en möjlighet att uppmärksamma de olika delarna kring självkänslan till skillnad från tidigare skattningsskalor där endast en översiktlig bild kunde tas fram. Det är sedan summan på delskalan utav fysisk självkänsla som används när man därefter uttalar sig om en persons fysiska självkänsla (Raustorp et al., 2006).
Under en längre tid har det funnits ett intresse inom idrottsforskning där fokuset legat på huruvida den idrottsliga verksamheten påverkar den emotionella och psykologiska hälsan. Ett sådant område har varit utvecklingen av en individs självkänsla. Framförallt har skillnader uppmärksammats mellan de som är mycket aktiva (tränar tre gånger eller mer under en vecka) och de som endast är sporadiskt aktiva eller inte aktiva alls. En förklaring till detta är att ökad självkänsla inom idrott leder till en säkerhet hos sig själv i uppträdandet, vilket i sin tur leder till att individen känner sig mer oberoende av andras förväntningar. Den stärkta självkänslan tas även med till andra domäner utanför själva idrotten (Ericson, 2001).
2.1.3 Samband
Studier visar på att det finns tydliga samband mellan fysisk aktivitet och i vilken grad en individ är tillfredsställd med det generella livet. Däremot finns det tvetydigheter kring vilken eller vilka anledningar som ligger bakom sambandet. Schäfer Elinder och Faskunger (2006) menar att det är svårt att fastställa om det är personer som är tillfredsställda med livet som är mer motiverade till fysisk aktivitet eller om det är den fysiska aktiviteten som bidrar till att de är tillfredsställda. Sambandet är dock ett faktum där hög fysisk aktivitet associeras med tillfredsställelse, positiva känslor och en högre livskvalitet. Detta samband har även visat sig vara oberoende av ålder och socioekonomiska förhållanden. Randomiserade studier visar på positiva resultat om en persons självuppfattning kopplat till ökad fysisk aktivitet där även den kroppsliga självuppfattningen visat sig bli mer positiv. Den största förändringen har setts hos de individer med låg självuppfattning som exempelvis har inlärningssvårigheter eller lider av depression (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).
År 2000 inleds studien COMPASS (Community-based study of physical activity, life-style and self-esteem in Swedish school children). Studien framför bland annat att var tredje flicka och var fjärde pojke inte uppnådde den rekommenderade nivån av daglig fysisk aktivitet.
9
Resultaten om fysisk inaktivitet påvisar även starka samband mellan sociala faktorer, som huruvida eleven bor eller går i skolan i ett område med svag socioekonomi. Dessutom visar resultatet att om ett barn har ohälsosamma levnadsvanor och är stillasittande så är risken stor att eleven i fråga även har en låg självkänsla (Rasmussen et al., 2004). Studien visar även på att pojkar överlag har bättre självkänsla än flickor. Det är främst det psykiska välmående som är det största problemområdet hos båda könen för individer med låg självkänsla. Vidare är det de individer med en god fysisk färdighet, talang och begåvning som påvisar bäst resultat i studien (Rasmussen et. al, 2004).
Förhållandet mellan socioekonomisk position och hälsa är väl etablerat inom forskningen, där det påvisats att personer med högre socioekonomisk status har generellt bättre hälsa än de med låg socioekonomiskt status. Man har tittat på olika tidsperioder och olika demografiska grupper genom åren, men resultaten visar nästan alltid detsamma. Kontexten är inte densamma överallt, då faktorer som politik, kultur och institutionella strukturer hela tiden ändras och påverkar relationen mellan socioekonomi och hälsa (Lynch & Kaplan, 2000). Vidare finns det delade meningar kring om självkänslan ökar eller minskar med åren eller om den förblir oförändrad. Däremot påvisas det att självkänslan ökar efter ungdomsåren och når sin topp i 50-årsåldern, där män har generellt bättre självkänsla än kvinnor (Orth et al., 2012).
Faskunger (2013) redovisar statistik rörande individers aktivitetsnivå, i relation till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. De grupper som har studerats har delats in i bland annat kön, yrkesgrupper och utbildningsnivå. Resultatet demonstrerar att män i yngre åldrar rör sig mer än kvinnor och att den fysiska aktiviteten minskar med åldern hos både män och kvinnor. Vidare har olika yrkesgrupper studerats, som även kan kopplas samman med vilken socioekonomisk status en person har (Faskunger, 2013). Vidare visar studier på att det finns samband mellan en individs aktivitetsnivå och utbildningsnivå. Resultatet visade att personer med kort utbildning är mindre fysiskt aktiva än personer med medellång eller lång utbildning. Fortsättningsvis undersöker samma studie att det finns samband mellan hur stillasittande en person är och dess BMI (body mass index). Både män och kvinnor som går under kategorin
undervikt eller fetma rör sig markant mindre än personer inom kategorierna normalvikt eller övervikt. Således blir det viktigt att hjälpa barn och ungdomar att förebygga detta skede med
hjälp av fysisk aktivitet, vilket erbjuds både i skolan och inom föreningsidrott (Faskunger, 2013).
10
2.3 Teoretiska utgångspunkter
Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med genus och LGS (looking-glass self-theory) som teoretiska ramverk. Detta för att kunna diskutera studiens resultat och grundligt förstå och möjligen förklara skillnader, likheter och samband kopplat till studiens syfte.
2.3.1 Sociokulturellt perspektiv
Den sociokulturella teorin grundades av Lev Vygotskij, som var en psykolog, filosof och pedagog som hade sitt största inflytande på den psykologiska forskningen under tidigt 1900-tal. Han grundade sin forskning på sambandet mellan det psykologiska, kulturella och historiska uttryck som gavs i anknytning till lärande. Egidius (2009) menar att den sociokulturella teorin innebär att lärande sker i samspel med andra och att vi påverkas och formas av vår omgivning. ”Människa blir människa endast i kontakt med andra och i ett socialt sammanhang i den historiska utvecklingen.”. Vidare bygger denna teori på att barn vägleds av andra, framförallt vuxna, där föräldrar och lärare har en betydande roll för barnets utveckling. Hur barn värderas av andra som för de är betydelsefulla, har en stark inverkan på ett barnets självbild och dess värderingar om sig själv. Vidare varierar detta och kan uttrycka sig olika beroende på vilka sociala sammanhang och miljöer barnen är uppväxta i. Individer utvecklar olika värderingar och bygger upp sig själva beroende på vilket socialt samspel den medverkar i, vilket kan ge uttryck både kulturellt, men också geografiskt (Thornberg, 2006). Thornberg skriver om olika sociala grupper där han använder sig av begreppet attityder som kan beskrivas som positiva eller negativa. Hur vi agerar och ställer oss inför olika händelser eller personer, kan beskrivas som positiva eller negativa attityder. Däremot menar Thornberg (2006) att dessa attityder inte alltid är sanningsenliga då de kan påverkas av andra känslor, som rädsla eller bekvämlighet. Den sociokulturella teorin knyts samman med uppbyggnaden av en individs självkänsla och är en teoretisk utgångspunkt vilken denna studie kommer utgå från.
2.3.2 Genus
Genus är ett viktigt begrepp inom idrotten. Genusforskningen beskriver kön som något historiskt, socialt och kulturellt skapat, där begreppet ofta används för att analysera föreställningar om kön. Vi skapar genus genom interaktion och lär av varandra inom olika sociala sammanhang. Genom bland annat utseende och rörelsemönster skapas idéer och förväntningar om hur män, respektive kvinnor bör vara. Dessa termer och dess förväntningar kan även beskrivas som maskulinitet och femininet och vad som anses vara ”normalt” påverkas
11
starkt av normer. Om dessa normer sedan upprepas tillräckligt många gånger kommer de till slut att uppfattas som naturliga och sanna (Faskunger & Sjöblom, 2017).
Många individer fokuserar på de föreställningar och förväntningar en individ har på sig själv, beroende på kön. Beroende på om en person föds till en pojke eller flicka, kommer denne individ att växa upp i en värld med förväntningar om hur den ska se ut eller bete sig. Andersson et al. (2007) nämner olika könsteoretiska perspektiv där begreppet ”doing gender” tar sin utgångspunkt. De menar på att uppbygganden av en individs person grundar sig till viss del i vilket kön personen har och att detta är en pågående process utan ett givet resultat och det är av vikt att skilja på de kulturella aspekterna från de biologiska. Ambjörnsson (2004) nämner i sin avhandling ”I en klass för sig” hur de kulturella aspekterna påverkar, framförallt flickor, i föreställningar om den egna kroppen och att hen ska utgå från ett kvinnoideal. Kring dessa förställningar bygger unga flickor upp sin identitet och självkänslan påverkas av omvärldens förväntningar och hur pass de kan leva upp till dem.
2.3.3 LGS (Looking-glass self -theory)
Under tidigt 1900-tal grundade den amerikanska sociologen Charles H. Cooley (1983) teorin: “Looking-glass self”, även kallad för ”spegeljagsteorin”. Denna teori består av två grundläggande pelare, där den första utgår från en självmedvetenhet. En självmedvetenhet där individen uppskattar sig själv genom andras ögon: ”live in the minds of others without knowing it” (Scheff 2005, s. 147). Den andra pelaren utgår från hur vi lever genom andras sinnen, med en föreställning om sig själv. Genom att fantisera om hur andra ser på oss, menar Cooley att vi kan uppnå starka känslor, som skam eller stolthet. En individ bygger upp sin självbild och värderar sig själv, utifrån dess omgivning och miljö, samt vad personen föreställer sig att andra anser om den. Däremot menar Cooley på att denna föreställning inte alltid överensstämmer med verkligheten (Scheff, 2005). Denna teori kopplas väl ihop med de sociokulturella skillnader som finns i samhället, där socioekonomi är en pelare. Att barn och ungdomar kan känna en press från höga förväntningar av samhället och den miljö den lever i, avspeglas i looking-glass self-theory där barnet utformar sin självbild och självkänsla utifrån sin omgivning (Scheff, 2005).
12
2.2 Syfte
Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla.
2.2.1 Frågeställningar och hypotes
Hur skiljer sig elevers självkänsla åt beroende på socioekonomiskt område?
Hur skiljer sig självkänslan åt mellan flickor och pojkar?
Hur hänger generell och fysisk självkänsla ihop med andra variabler (sociala, samband, vårdnadshavares inverkan, aktivitetsnivå, vårdnadshavares
motionsvanor och motiverande lärare/vårdnadshavare), och hur skiljer sig dessa samband åt mellan skola och kön?
Här följer studiens hypoteser:
H1: Självkänslan är högre hos elever med hög socioekonomisk status. H0: Det finns ingen skillnad mellan olika socioekonomiska områden. H1: Pojkar har högre självkänsla och fysisk självkänsla än flickor. H0: Det finns ingen skillnad mellan könen.
13
3 Metod
Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod.
3.1 Metodval
Denna studie har en kvantitativ utgångspunkt. Johansson och Svedner (2010) menar att en kvantitativ studie bör sträva efter att uppnå ett högt reliabelt och valid resultat. För att kunna besvara studiens frågeställningar och undersöka skillnader och samband mellan olika grupper, med hjälp av statistisk data, har vi valt en kvantitativ metod (Johansson & Svedner, 2010).
Vi har utformat en digital enkät med frågor tagna från tre olika mätintrument. Den första delen är tagen från CY-PSPP (Children and Youth Physical–Perception Profile) som mäter den fysiska självkänslan. Instrumentet har i tidigare studier visat sig kunna mäta begrepp på ett valid och reliabelt sätt (Raustorp et al., 2006). Vidare har frågor tagits från tidigare använda instrument som mäter kroppsuppfattning (BAS-2) och självkänsla (RSES). Holmqvist Gattario och Frisén (2019) har utformat mätinstrumentet, “Body Appreciation Scale” (BAS-2) vilket är en enkät som mäter individers egna kroppsuppfattning. Detta instrument innehåller positiva och negativa frågor, som exempelvis: jag känner mig bekväm i min egna kropp, jag tycker det
är svårt att hålla mig i kroppslig form och jag jämför mig ofta med andra och deras utseende.
Svarsalternativen består av: håller med, håller delvis med, håller delvis inte med, håller inte
med (Holmqvist Gattario & Frisén, 2019). Den tredje delen av enkäten är tagen från Rosenbergs
(1965) beprövade enkät Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES), som mäter global självkänsla och visat på en hög validitet och reliabilitet (Rosenberg, 1965). På samma vis som BAS-2, innehåller detta test positiva och negativa påståenden, som exempelvis: På det hela taget är
jag nöjd med mig själv, överlag är jag benägen att betrakta mig som misslyckad och Jag kan göra saker lika bra som de flesta människor (Rosenberg, 1965).
Utifrån de tre nämnda mätinstrumenten har vi satt ihop en digital enkät bestående av 47 frågor rörande den generella och fysiska självkänsla. Den digitala enkäten utformades för att kunna besvaras via mobiltelefon och därav vara tillgänglig för en större population. Valet av en digital enkät blev ett relativt enkelt val då det besparade oss tid och möjligheten att nå ut till ett så stort urval som möjligt. Med hjälp av digitala enkäter krävs ingen fysisk närvaro, vilket minimeras risken för att uppfattas som ”distanserade manipulatörer” (att vi som forskare påverkar deltagarnas svar) (Hassmén & Hassmén, 2008).
14
3.2 Urval
Denna studie genomfördes på två skolor utvalda från två olika socioekonomiska områden. Deltagarna består av elever i årskurs 9 som är 15 år fyllda, detta för att inte behöva målsmans tillstånd till deltagande. Den ena skolan som vi kallar skola A ligger i ett område med en svag socioekonomi, bestående av tre klasser med totalt 80 elever. Den andra skolan som vi kallar skola B ligger i ett område med stark socioekonomi, bestående av fyra klasser med totalt 115 elever. Våra kontaktpersoner har främst bestått av lärare inom idrott och hälsa på respektive skola. Hassmén och Hassmén (2008) antyder att det är viktigt att sätta upp tydliga ramar för målpopulationen för studien, samt att undvika övertäckning (individer som inte utgår från de ramar som satts upp för målpopulationen). Då vi som forskare inte var fysiskt närvarande vid det tillfälle då enkäterna besvarades, kan vi inte garantera att en övertäckning inte skett (Hassmén & Hassmén, 2008). Däremot sållades elever som inte är 15 år fyllda bort från undersökningen.
Dessa två skolor är valda ur ett bekvämlighetsval. Vi mejlade ett antal skolor som var belägna i antingen ett svagt eller starkt socioekonomiskt område (i jämförelse mot varandra), där vi utgick från en modell för socioekonomiskt index (skolverket, 2011), vilken är framtagen av Statistiska Centralbyrån (2019) och baseras på elevers förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer (vårdnadshavarnas utbildningsnivå, vårdnadshavarnas inkomst, ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare och socioekonomiskt status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd). Dessa faktorer påverkar sedan sannolikheten för att en elev på en skola blir behörig till ett gymnasieprogram. En skola med en hög procent (högt index) elever som inte är behöriga till ett gymnasieprogram, får ett högre statsbidrag, medan en skola med en låg procent (lågt index) på elever som ej blir behöriga till gymnasiet får ett lägre statsbidrag. Detta för att säkerställa att alla elever ges samma förutsättningar för en likvärdig utbildning (Skolverket, 2011).
De deltagande skolorna i denna studie ligger i två olika områden i Stockholm, där den ena skolan har ett index uppmätt till 32 och en andel elever som inte är behöriga till gymnasiet på 4,5 procent. Den andra skolan har ett högre index uppmätt till 209 och en andel elever som inte är behöriga till gymnasiet på 29,2 procent (Skolverket, 2011). Avslutningsvis har skolorna även valts ut på grund av de inkomstskillnader som finns mellan kommunerna. Där skola A är
15
belägen i en kommun med en genomsnittlig inkomst på 31.433 kronor/mån och skola B är belägen i en kommun med en genomsnittlig inkomst på 56.592 kronor/mån (SCB, 2019). Utifrån denna bakgrund kan vi konstatera att det finns socioekonomiska skillnader mellan kommunerna.
3.3 Datainsamling
Datainsamlingen har skett utan någon fysisk kontakt mellan deltagare och forskare, då externa omständigheter försvårat för detta. Därav skedde den muntliga kontakten med respektive lärare i idrott och hälsa på skolorna, vilka blev informerade om studien över telefonsamtal och mejlkonversationer. Lärarna ombads att informera samtliga elever och vårdnadshavare om studiens utformning och att eleverna skulle få besvara en digital enkät. Samtliga klasser besvarade enkäten i samband med en idrottslektion, detta för att hålla en hög tillförlitlighet där de externa omständigheterna var så lika som möjligt mellan samtliga klasser (Hassmén & Hassmén, 2008). Insamlingen av data pågick under två dagar och med hjälp av de digitala enkäterna kunde vi lita på en relativt hög svarsfrekvens bland deltagarna. Eleverna blev väl informerade av både lärare och enkätinformation, att deltagarna skulle förbli anonyma och att deltagandet var frivilligt. Enkätsvaren levererades omgående till oss, vilket bidrog till ett effektivt arbete.
3.4 Bortfallsanalys
Sammanlagt deltog 160 elever totalt från de båda skolorna utav totalt 195. 61 personer från skola A och 99 personer från skola B. Det resulterar i externa bortfall på cirka 18% från de båda skolorna (19 elever från skola A och 16 elever från skola B). De externa bortfallen kan bero på att eleverna inte var på plats den dagen enkäterna delades ut eller att eleverna valde att inte delta i studien. Interna bortfall uppgick till 12 personer (8 elever från skola A och 4 elever från skola B). Dessa 12 personer var samtliga under 15 år och fick inte delta i studien utan målsmans underskrift, varför dessa svar räknats bort. Totalt har vi fått in 148 svar som vi kan använda till vår studie från de båda skolorna (53 från skola A och 95 från skola B). Vidare skedde det ytterligare interna bortfall på enskilda frågor, då vissa elever har antingen glömt
16
3.5 Databearbetning
Den insamlade datan i form av enkäter sammanställdes och analyserades i det statistiska programmet SPSS. För att göra det möjligt att analysera datan har vi valt att koda om alla enkätsvar till siffror. Samtliga enkäter kodades om och fick ett referensnummer från 1 till 148. Båda skolor och kön kodades om, där skola A och B omdirigerades till nummer 1 och 2, samt flickor och pojkar till 1 och 2. Därefter kodades samtliga enkätsvar om till siffror från 1 till 4, ju högre värde ju bättre självkänsla, och tvärtom. Samtliga enkäters svar har slagits samman för att kunna sammanställa ett medelvärde mellan skola och kön. För att kunna genomföra en korrelationsanalys mellan den generella och fysiska självkänslan och skolor, samt kön, har två nya variabler skapats. Dessa två variabler baseras på åtta frågor vardera från enkäten, som grundar sig i antingen generell självkänsla eller fysisk självkänsla. Dessa frågor genererade en maxpoäng på 4, samt en total på 32 poäng. Skillnad i självkänsla mellan skolorna analyserades med hjälp av ett t-test för oberoende mätningar (independent samples test). Signifikansnivån uppgår till 5 % (p = <0,05), vilket gör att vi kan förkasta noll-hypotesen om resultatet visar på ett p-värde under 0,05. Vidare har T-test utförts för att undersöka om det finns skillnad mellan könen gällande generell och fysisk självkänsla.
Avslutningsvis undersöktes sambandet mellan generell och fysisk självkänsla och utomstående faktorer, genom ett Spearman’s rho test (korrelationsanalys som mäter samband mellan olika variabler). De utomstående faktorerna grundas på ett antal frågor från enkäten rörande antingen den generella självkänslan eller den fysiska självkänslan. Dessa frågor sammanställdes och bildade ytterligare fem variabler, vilket redovisas i nästa delkapitel (3.4 Variabler).
3.6 Variabler
Nedan redovisas vilka frågor som använts för skapandet av variablerna generell självkänsla
och fysisk självkänsla. Vidare redovisas ytterligare fem variabler: sociala faktorer, vårdnadshavares inverkan, aktivitetsnivå, vårdnadshavares motion samt motivation - Lärare/vårdnadshavare, och vilka frågor som ligger till grund för dess utformning.
De två variablerna generella självkänsla och fysisk självkänsla, grundas utifrån olika frågor tagna från enkäten eleverna fått svara på. Vardera variabler grundas på åtta frågor som sammanställts i ett medelvärde.
17
Variabeln generell självkänsla baseras på frågor från CY-PSPP (Children and Youth Physical– Perception Profile) och Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) (Raustorp et al., 2006; Rosenberg, 1965).
Generell självkänsla:
-På hela taget är jag nöjd med mig själv -Jag tycker jag är värdefull
-Jag önskar jag kunde ha mer respekt för mig själv -Överlag betraktar jag mig som misslyckad -Jag intar en positiv attityd gentemot mig själv -Jag kan inte göra samma saker som andra i min ålder -Jag känner mig duktig i skolan
-Jag tycker att jag har en rad goda egenskaper
Variabeln fysisk självkänsla baseras på frågor från “Body Appreciation Scale” (BAS-2) (Holmqvist Gattario & Frisén, 2019).
Fysisk självkänsla:
-Jag jämför mig med andra och deras utseende -Jag känner mig bekväm i min egna kropp
-Jag tycker jag är lika bra som alla andra på idrotten -Jag tycker det är svårt att hålla mig i kroppslig form -Jag har ofta ursäkter till att inte vara med på idrotten -Jag känner mig bra när jag tränar individuellt -Jag känner mig bra när jag tränar med andra -Jag känner mig bra på idrottslektionerna
Sociala faktorer:
-Jag har svårt att samsas med andra -Jag känner mig ofta retad av andra
-Jag har svårt att koncentrera mig på lektioner i skolan -Jag har sömnsvårigheter
Vårdnadshavares inverkan:
-Boendeform (radhus/villa, lägenhet, annat)
-Vårdnadshavares arbetsposition (egen företagare, chef, anställd, arbetslös, annat) -Vårdnadshavare har höga krav på mig i skolan
Aktivitetsnivå:
-Hur många dagar i veckan utför du en fysisk aktivitet utanför skolan?
- Vilket alternativ stämmer bäst in på dig och din dagliga aktivitetsnivå? (rör mig ganska lite, rör mig en del men aldrig så jag blir andfådd och svettig, rör mig en hel del och blir svettig och andfådd någon gång ibland, rör mig så att jag blir svettig och andfådd flera gånger i veckan eller rör mig så att jag blir svettig och andfådd varje dag eller nästan varje dag).
18
Vårdnadshavares motion:
-Hur ofta utför din/dina vårdnadshavare någon form av fysisk aktivitet?
Motivation – Lärare/vårdnadshavare
-Mina vårdnadshavare motiverar mig till fysisk aktivitet. -Min lärare inom idrott och -hälsa motiverar mig.
3.7 Etiska aspekter
Denna studie har följt de vetenskapliga principer som Vetenskapsrådet förespråkar. Vikten av att göra forskningsetiska överväganden är grunden för en god forskningssed som främst innehåller tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet, 2020). Denna studie fokuserar främst på principen som rör tillförlitlighet ”i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser” (ibid)och respekt ”för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö” (ibid).
Studien berör områden som kan uppfattas som känsliga och personliga, vilket bidragit till att vi har gått fram med försiktighet. Således har vi valt att inte använda begreppet “självkänsla” i enkäten, utan istället ställs frågor som kan upplevas som mer hanterbara. Vidare berör vi olika socioekonomiska områden som i sin tur kan innebära socioekonomisk status. Utifrån principen
respekt, är det viktigt att vi som forskare inte bidrar med en känsla av att en grupp är med och
deltar på grund av en lägre socioekonomisk status, vilket skulle kunna uppfattas som stötande för deltagarna och deras anhöriga (Vetenskapsrådet, 2020). Vidare valdes ett urval av elever som var 15 år fyllda, detta för att undvika en process där målsmans tillstånd är ett krav. Däremot skickades skriftlig information ut om studien till samtliga vårdnadshavare med hjälp av lärarna inom idrott och -hälsa på respektive skola. Både elever och vårdnadshavare blev skriftligt informerade om att deltagande i studien var frivilligt och att ett deltagandet kunde avbrytas när som helst, samt att enkäten skulle fyllas i enskilt (bilaga 2). Avslutningsvis informerades deltagarna om att deras svar kommer hanteras med en konfidentialitet.
3.8 Reliabilitet och validitet
Då denna studie har tagit frågor från två olika enkäter som visat sig kunna mäta begreppen självkänsla och fysisk självkänsla på ett bra och tillförlitligt vis , ökar sannolikheten för att även denna studie har en hög tillförlitlighet. Samtliga medverkande svarade på enkäten under liknande omständigheter och liknande miljö, där alla fått samma information. Alla deltagare
19
hade god tid på sig att svara på enkäten för att inte skapa en stressande miljö som kunde bidra till en försämrad reliabilitet. I och med att respondenterna fick information om att svara på enkäten enskilt minimerades risken att de kunde bli påverkade av varandra. Däremot är detta ingenting vi kan garantera då vi inte var på plats när enkäten genomfördes, vilket sänker reliabiliteten något (Hassmén & Hassmén, 2008).
Det finns en risk att respondenternas svar beror på om eleverna tillåter sig själva att sätta sig i kontext till frågan. Svaren kan påverkas av yttre faktorer, som hur en individ mår just idag, kanske har hen nyligen spelat en dålig match i fotboll, eller fått ett sämre resultat på gårdagens prov än förväntat. Vidare finns det en risk att resultatet påverkas av att deltagarantalet skiljer sig åt mellan skolorna (skola B - 95 elever och skola A - 53 elever), vilket riskerar studiens reliabilitet. Avslutningsvis har författarna inte någon tidigare erfarenhet av området, vilket kan bidra till risk för bias av utformningen av enkäten samt tolkningar av svaren. Det gjordes heller ingen pilotstudie av enkäten, på grund av att enkätfrågorna var prövade inom tidigare studien på liknande målgrupper (Hassmén & Hassmén, 2008).
20
4 Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Avsnittet börjar med att redovisa resultatet från de medelvärden som tagits fram från generell och fysisk självkänsla, då korrelationen mellan de två variablerna undersöktes. Under nästa del redovisas resultatet som mäter skillnader mellan skolorna, samt kön. Avslutningsvis presenteras de samband som genomgått en korrelationsanalys, mellan generell och fysisk självkänsla och de utomstående faktorerna.
4.1 Generell självkänsla och fysisk självkänsla
Den generella självkänslan och den fysiska självkänslan skapades utifrån totalt 16 frågor, åtta varderatagna från den enkät respondenterna besvarade, med en maxpoäng på 32 och ett minimum på 8. Dessa två variabler skapades för att kunna undersöka om det finns ett samband mellan de båda, samt om det finns samband mellan generell och fysisk självkänsla, och utomstående faktorer. Nedan presenteras vardera variabels medelvärde, medianvärde, minimumsvar och maximumsvar, som sedan genomgått en korrelationsanalys.
Tabell 1 – Generell självkänsla
Medelvärde 24,70
Medianvärde 25
Minimum 12
Maximum 32
Dessa värden har sammanställts till en enhet och givit oss ett totalt medelvärde på den generella självkänslan (24,70), med ett maximum på 32 och ett minimum på 12. Maxpoäng på skalan uppgick till 32.
21 Tabell 2 – Fysisk självkänsla
Medelvärde 25,54
Medianvärde 26
Minimum 11
Maximum 32
I likhet med tabell 1, har ett resultat tagits fram på den fysiska självkänslan och sammanställts med ett medelvärde från de 148 deltagande eleverna (tabell 2). Medelvärdet visar ett resultat på 25,54 med ett minimum på 11 och ett maximum på 32.
Värdet från de två variablerna generell självkänsla och fysisk självkänsla har sammanställts och genomgått en korrelationsanalys med hjälp av Spearman’s Rho. Korrelationen mellan den generella självkänslan och den fysiska självkänslan visar på ett signifikant positivt samband, r(148)=.67, p < 0,001. Detta innebär att ungdomar som hög generell självkänsla, också har en hög fysisk självkänsla och vice versa.
4.2 Skillnader mellan socioekonomiska områden och kön
I denna studie deltog totalt 160 elever från två olika skolor, varav den ena skolor är placerad i ett svagt socioekonomiskt område (skola A), medan den andra är placerad i ett starkt socioekonomiskt område (skola B). Av dessa 160 elever bidrog 148 elever till fullständiga svar, där 67 (45%) av elever är flickor och 81 (55%) är pojkar. Från skola A deltog 53 (36%) elever och från skola B deltog 95 (64%) elever.
Resultatet visar på spridda svar bland samtliga elever, däremot visar det att medelvärdet var relativt högt givet maxpoängen, som i sin tur visar att många elever var nöjda med sig själva. För att undersöka skillnader mellan Skola A och B användes ett t-test för att jämföra de olika skolornas medelvärde. Resultatet sammanställts utifrån ett ”independent samples t-test”. Därefter undersöktes det om det finns någon skillnad mellan kön och generell självkänslan, samt fysisk självkänsla. Båda skolorna har sammanställts och delats in i ”flickor” och ”pojkar” där ett medelvärde tagits fram på vardera grupp.
22 Tabell 3 – Generell självkänsla
Medelvärde Standardavvikelse P-värde
Skola A 26,21 4,10
Skola B 24,00 4,46 0,003
Flicka 23,57 4,55
Pojke 25,80 4,07 0,002
Den generella självkänslan har i skola A ett medelvärde på 26,21 med ett minimum på 14 och ett maximum på 32. Skola B har ett medelvärde på 24,00 med ett minimum på 12 och ett maximum på 32. Resultatet visar att eleverna i skola A har en signifikant (p=0,003) högre självkänsla jämfört med skola B. Det sammanlagda utfallet från båda skolor visar på ett resultat där flickor har ett medelvärde på 23,57 med en minimum på 12 poäng och en maxpoäng på 32. Medelvärdet hos pojkar uppvisar en poäng på 25,80 med ett minimumpoäng på 14 och en maximal poäng på 32. Analysen visar att pojkar (M=25,80) har en signifikant (p=0,002) högre generell självkänsla än flickor (M=23,57).
23
Ett t-test har även genomförts med syfte att undersöka om det finns någon skillnad mellan skola A och skola B gällande den fysiska självkänslan.
Tabell 4 – Fysisk självkänsla
Medelvärde Standardavvikelse P-värde
Skola A 26,28 3,67
Skola B 25,13 4,74 0,13
Flicka 23,63 4,63
Pojke 27,12 3,52 <0,001
Medelvärdet på skola A visar på 26,28 med ett minimum på 19 och ett maximum på 32, medan medelvärdet på skola B visar på 25,13, med ett minimum på 11 och ett maximum på 32. Trots att skola A visar på ett högre medelvärde än skola B, finns det ingen signifikant skillnad mellan skolorna (p=.13).
Flickor uppvisar ett medelvärde på 23,63, medan pojkars medelvärde uppgår till 27,12. Den högsta poängen hos flickor visar på 31 och den lägsta poängen visar på 11, medan den högsta hos pojkar uppgår till 32 poäng och den lägsta visar på 17 poäng. Detta visar på att det finns en signifikant skillnad (p=<0,001) i fysisk självkänsla mellan könen, där pojkar har en signifikant högre fysisk självkänsla gentemot flickor.
24
4.3 Samband
För att undersöka vilka variabler som hänger ihop med elevernas generella och fysiska självkänsla utfördes en korrelations-analys med hjälp av ett Spearman’s rho test. Med hjälp av en korrelations-analys kunde vi mäta hur mycket två variabler samvarierar. Korrelationen kommer att variera mellan -1 (perfekt negativt samband) och +1 (perfekt positivt samband), där 0 innebär inget samband alls. Siffrorna i nedanstående tabeller visar på sambandets riktning och styrka. Resultatet demonstreras i två tabeller där variablerna ställs mot generell självkänsla och fysisk självkänsla för skola A, skola B, flicka och pojke. Den första siffran i varje kolumn står för koefficienten (r). Den andra siffran redovisar p-värdet som visar om resultatet är signifikant eller inte.
4.3.1 Samband - Generell självkänsla Tabell 5 – Generell självkänsla
Sociala Samband Vårdnadshavares inverkan
Skola A 0,49/<0,001 0,23/0,11
Skola B 0,52/<0,001 -0,23/0,03
Flicka 0,37/0,002 -0,27/0,03
Pojke 0,59/<0,001 0,03/0,82
Den första analysen grundades på variabeln Generell självkänsla som sattes i relation till
sociala samband och vårdnadshavares inverkan. För elever i både skola A (r=0,49, p<0,001)
och skola B (r=0,52, p<0.001) fanns ett positivt och signifikant samband mellan självkänsla och sociala samband, vilket antyder att ju bättre de sociala faktorerna är ju bättre generell självkänsla. Analysen mellan skola A och relationen till variabeln vårdnadshavares inverkan, visar ett positivt men icke signifikant samband (r=0,23, p=0,11). För skola B visar analysen ett negativt och icke signifikant samband (r= -0,23, p=0,03). Således kan vi påstå att det finns ett linjärt positivt samband mellan den generella självkänslan och sociala variabler på båda skolor.
Vårdnadshavares inverkan visar på både ett positivt och negativt samband där skola A påvisar
25
Korrelationen mellan självkänsla och de övriga variablerna har även analyserats uppdelat på kön. Sambandet mellan sociala samband och självkänsla var positivt och signifikant för både flickor (r = 0,37) och pojkar (r = 0,59). Sambandet mellan generell självkänsla och vårdnadshavares inverkan ser olika ut för pojkar och flickor. Sambandet var negativt och signifikant (r=-0,27, p=0,03) för flickor och positivt och icke signifikant (r=0,03, p=0,82) för pojkar.
4.3.2 Samband - Fysisk självkänsla Tabell 6 – Fysisk självkänsla
Aktivitetsnivå Vårdnadshavares
motion Lärare/vårdnadshavare Motivation –
Skola A 0,10/0,46 0,21/0,12 0,32/0,18
Skola B 0,75/<0,001 0,08/0,47 0,28/0,007
Flicka 0,14/0,27 0,04/0,78 0,22/0,07
Pojke 0,31/0,005 0,16/0,17 0,32/0,003
Variabeln Fysisk självkänsla sattes i relation med tre variabler (aktivitetsnivå, vårdnadshavares motion och motivation – lärare/vårdnadshavare) där samtliga korrelationer visar ett positivt samband. Korrelationen till elevers aktivitetsnivå på skola A visar ett positivt, icke-signifikant samband (r = 0,10, p = 0,46). Skola B redovisar ett tydligt positivt, signifikant samband (r = 0,75, p = <0,001), vilket visar att desto mer eleverna rör på sig desto bättre fysisk självkänsla. Vidare visar både skola A (r=0,21, p=0,12) och skola B (r=0,08, p=0,47) ett positiv icke signifikant samband mellan fysisk självkänsla och till vilken mängd ens vårdnadshavare motionerar. Avslutningsvis visar resultatet att sambandet till vårdnadshavares och lärares motiverande handlingar är positivt med ett signifikant samband hos både skola A (r=0,32, p=0,018) och skola B (r=0,28, p=0,007).
Resultatet visar olika mellan könen i relation till sambandet mellan generell och fysisk självkänsla och elevens aktivitetsnivå, där pojkar visar på ett positivt och signifikant samband (r=0,31, p=0,005). Flickors resultat visar ett positivt icke signifikant samband (r=0,14, p=0,27). Huruvida vårdnadshavare motionerar eller inte och om det finns något samband till elevernas fysiska självkänsla, visar ett positivt icke-signifikant samband hos både flickor (r=0,04,
26
p=0,78) och pojkar (r=0,16, p=0,17). Slutligen visar den sista variabeln på olikheter mellan könen. Korrelationen hos flickor mellan fysisk självkänsla och vårdnadshavare/lärares som motivation visar ett positivt icke-signifikant resultat (r=0,22, p=0,07). För pojkar var denna korrelation positiv och signifikant (r=0,32, p=0,003).
5 Diskussion
Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla. Studien har utgångspunkt i framförallt ett sociokulturellt perspektiv, där framställningen av barns generella och fysiska självkänsla grundar sig i den miljö individen växer upp i, samt att de vägleds av andra, framförallt föräldrar och lärare (Thornberg, 2006). Det sociokulturella perspektivet blir även tydligt i resultatet där skildringen av miljö och till vilken nivå eleverna påverkas av andra framställs. Resultatet visade att elever från skola A (socioekonomiskt svagt område) har en bättre generell självkänsla än skola B (socioekonomiskt starkt område), medan resultatet från den fysiska självkänslan inte visar någon signifikant skillnad mellan områdena, vilket motsäger vår första forskningshypotes. Vidare visade resultatet att pojkar har en högre generell och fysisk självkänsla jämfört med flickor, vilket bekräftar vår andra forskningshypotes.
I och med vårt blivande yrke som lärare i idrott och -hälsa anser vi att det är av stor betydelse att förstå de skillnader och olikheter som finns i samhället. Där den ena gruppen inte är den andra lik och faktorer som bakgrund och kön kan bidra till omdirigeringar i undervisningsmetod.
5.1 Generell självkänsla
Korrelationsanalysen mellan generell självkänsla och andra variabler visar på olika resultat mellan skolorna. Skola A visar på ett positivt samband utan ett signifikant resultat i relation till vårdnadshavares inverkan på sina barn, medan skola B visar på en signifikant korrelation med ett negativt samband. Detta kan tyda på att eleverna från ett starkt socioekonomiskt område påverkas starkare av sina vårdnadshavare, vilket kan ge en negativ effekt på barnens självkänsla. Den socioekonomiska status som vi utgått från inom denna studie, har en inverkan på kultur och den miljö som eleverna växer upp i (Gisselman et al., 2012). Resultatet visar på
27
att vårdnadshavare till elever inom ett starkt socioekonomiskt område sitter på högt uppsatta arbetspositioner och där majoriteten är bosatta i villa eller radhus. I enlighet med Berkman och Kawachi (2000), vilka menar att hög utbildning och ett välbetalt arbete, höjer den socioekonomiska status en individ besitter, kan detta även ha en inverkan på deras barn. Då faktorer som dessa kan vara en bidragande faktor till att barnen ställs inför vissa förväntningar och hur utformningen av deras framtid ska se ut (Berkman & Kawachi, 2000). Däremot uppger fler elever från skola A att de upplever högre krav från sina vårdnadshavare inom skolarbetet, i jämförelse med skola B. Den sociala miljö barn växer upp i har en påverkan på självkänslan och detta resultat kan tyda på att elever från skola B upplever höga krav från övrig omgivning och att kraven nödvändigtvis inte kommer från föräldrarna, utan från hela samhället (Folkhälsomyndigheten, 2015). Det socioekonomiska index som tagits fram från Statistiska centralbyrån (Skolverket, 2011) visar på att betydligt fler elever från skola B är behöriga till gymnasiet i jämförelse med skola A. Detta tyder på att samhällets förväntningar kan ha en större påverkan på hur elever presterar i skolan än vad vårdnadshavares förväntningar har. I och med samhällets krav, har elever från skola B fler variabler att jämföra sig med och sträva efter, vilket i sin tur kan bidra till en känsla av misslyckande om hen inte uppnår kraven.
Den socioekonomiska status som skiljer områdena åt kan spegla hur mycket eleverna jämför sig med sin omgivning, där det visar sig att skola A är belägen i ett område där inkomstnivån är betydligt lägre i jämförelse med skola B och område (SCB, 2019). Detta kan bidra till att eleverna tillhörande skola A, upplever en annan typ av kultur, där kraven från samhället inte är lika höga som i skola B, vilket i sin tur bidrar till en känsla av att räcka till. Fortsättningsvis visar resultatet att flickor har en lägre generell självkänsla gentemot pojkar där resultatet är signifikant. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som visar att skillnader mellan kön börjar bli signifikanta i tonåren, där pojkar har en bättre generell självkänsla gentemot flickor (McMullin & Cairney, 2004). Den korrelationsanalys som genomförts mellan flickors generella självkänsla och variabeln vårdnadshavares inverkan, visar ett signifikant, negativt samband, medan pojkar visar ett icke-signifikant, positivt samband till vårdnadshavares inverkan. Rasmussen et al. (2004) menar att tidigare forskning visar att fysisk aktivitet har en betydande inverkan på den generella självkänslan, samt att det sker en minskning av fysisk aktivitet, hos framför allt flickor i tonåren. Rasmussen et al. Menar att detta till stor del beror på brist på uppmuntran och otillräckligt stöd från föräldrar (Rasmussen et al., 2004). Således styrks detta resultat, vilket tyder på att flickor blir påverkade av sina föräldrar/vårdnadshavare i större utsträckning i jämförelse med pojkar.