• No results found

Förluster och stridsavstånd vid övningar för SIB

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förluster och stridsavstånd vid övningar för SIB"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sida 1 av 44

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Max Olin OPSA 17-20

Handledare Antal ord: 11072

Peter Thunholm Beteckning Kurskod

(2)

Sida 2 av 44

FÖRLUSTER OCH STRIDSAVSTÅND VID ÖVNINGAR FÖR SIB

ABSTRACT:

The significance of urban areas for military operations is increasing due to the proliferation of cities and the amount of people living in them; armed forces must, to a higher degree, fight in these urban areas in the future.

This essay highlights that, despite the increasing importance of urban areas for armed forces, there is a lack of developed theory regarding how armed forces fight in urban areas and how tactics, techniques, and procedures result in casualties. Using previous research on urban warfare, this essay posits three hypotheses and applies these on exercises from the Swedish Armed Forces’ training area for military operations in urban terrain.

The results show that mortars are responsible for a large number of the casualties incurred during the exercises. When exercises involve vehicles the combat ranges, at which casualties are suffered, are longer in comparison to exercises without vehicles. A small percentage of casualties are suffered in close-quarters combat.

Finally, the essay elaborates on the meaning of the results and offer some possible explanations that also are suitable for further research. It concludes that further research is warranted, especially re-garding close-quarters combat and the use of hand grenades.

Nyckelord:

(3)

Sida 3 av 44

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4 1.1PROBLEMFORMULERING ... 4 1.2FORSKNINGSBAKGRUND ... 6 1.3SYFTE ... 9 1.4FORSKNINGSFRÅGOR ... 9 1.4DISPOSITION ... 10 2. HYPOTES ... 11 2.1FUTURE WAR IN CITIES ... 11

2.2BREAKING THE MOLD ... 13

2.3CLOSE QUARTERS BATTLE... 14

2.4LIKHETER, SKILLNADER OCH SKÄL TILL URVAL ... 16

2.5FORMULERING AV HYPOTESER ... 16 3. METOD ... 18 3.1FORSKNINGSDESIGN ... 18 3.2MATERIAL ... 19 3.3UNDERSÖKNINGENS METOD ... 22 3.4AVGRÄNSNINGAR ... 23 3.5BRISTER I MATERIALET ... 24 3.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 25

3.7VALIDITET OCH RELIABILITET... 26

3.8OPERATIONALISERING AV HYPOTESER ... 27 4. ANALYS ... 28 4.1TUNGA VAPENSYSTEM ... 28 4.2FORDON ... 32 4.3STRID I HUS ... 33 5. AVSLUTNING ... 34

5.1SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH SLUTSATSER ... 34

5.2SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGORNA ... 36

5.3DISKUSSION ... 37

5.4RELEVANS FÖR PROFESSIONEN ... 39

5.5VIDARE FORSKNING ... 39

LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 41

(4)

Sida 4 av 44

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Enligt flera forskare och organisationer är strid i bebyggelse ett fenomen som kommer att öka i betydelse och sannolikhet, allt eftersom världen i högre utsträckning urbaniseras.1 Städers vikt och betydelse beror inte enbart på koncentrationen av människor i dem, utan även på att de är vitala för länders ekonomi och utgör politiska centrum.2

Forskning kopplad till städer och krig har - som en följd av fenomenets ökade relevans - haft ett uppsving de senaste decennierna med forskare och författare som tar sig an området från en rad olika infallsvinklar. Det finns bland annat en bred diskussion om säkerhet kopplat till städer och hur insurgentrörelser agerar,3 sociologiska undersökningar av militära enheter,4 studier av historiska fall5 och bredare teoretiska undersökningar om vad som karaktäriserar krigföring i en urban miljö.6 Samtliga berör i någon mån hur väpnade styrkor strider i städer, det vill säga de taktiska och stridstekniska förfaranden som används, men ingen studie har det som huvud-fokus.

Teoribildningen inom området fokuserar på övergripande fenomen, som till exempel hur olika aktörer stävar efter kontroll av befolkning i städer.7 Det finns ingen samlad teoribildning som behandlar hur militära enheter agerar på stridsteknisk och taktisk nivå vid strid i bebyggelse (SIB). Det finns ett verk, Breaking the Mold: Tanks in the Cities, som renodlat behandlar hur militära styrkor strider i en urban miljö, men det undersöker enbart en specifik komponent av

1 Anthony C. King, “Close Quarters Battle: Urban Combat and ‘Special Forcification,’” Armed Forces & Society 42, no. 2 (April 2016): 276–300, doi:10.1177/0095327X15588292 s.277; Eyal Ben-Ari, “From a Sociology of Units to a Sociology of Combat Formations,” in Frontline, ed. Anthony King (Oxford University Press, 2015), 72–92, doi:10.1093/acprof:oso/9780198719663.003.0004 s.73; Alice Hills, Future War in Cities: Rethinking a

Liberal Dilemma / Alice Hills (London: Frank Cass, 2004). s.16-17

2 Hills, Future War in Cities. s.14-15

3 David Kilcullen, Out of the Mountains: The Coming Age of the Urban Guerrilla (London: Hurst, 2013). 4 King, “Close Quarters Battle”; Eyal Ben-Ari, Rethinking Contemporary Warfare A Sociological View of the

Al-Aqsa Intifada, SUNY Series in Israeli Studies (Albany, NY: SUNY Press, 2010); Ben-Ari, “From a Sociology of

Units to a Sociology of Combat Formations.”

5 Michael C. Desch and Army War College (U. S.) Strategic Studies Institute, Soldiers in Cities: Military

Opera-tions on Urban Terrain (Place of publication not identified: Strategic Studies Institute U S Army War College,

2001).

6 Hills, Future War in Cities.

(5)

Sida 5 av 44 hur och med vilka medel striden förs, och utgör inte en teoribildning.8 Forskning som berör strid i bebyggelse och förluster är sällsynt, och den forskning som finns är nästan uteslutande producerad inom det medicinska fältet.9 Ur ett krigsvetenskapligt perspektiv medför det brister, då den medicinska forskningen, av naturliga skäl, har ett annat fokusområde. Avsaknaden av koppling mellan hur militära enheter strider och vilka förluster det resulterar i är tydlig. Det verk närmar sig att kombinera de två aspekterna, är “Analysis of Casualty Rates & Patterns Likely to Result from Military Operations in Urban Environments”.10 Dock har inte denna

stu-die som mål att knyta samman de tillvägagångsätt som militära enheter har med de förlustsiffror som uppstår.

Avsaknaden av samlad forskning och teoribildning fokuserad på hur stridstekniska samt tak-tiska förfaranden resulterar i förluster blir ett problem när man skall belysa hur militära enheter agerar vid strid i bebyggelse, ett område som redan från början kan vara svårt att undersöka. Detta då den empiri som finns från strid i bebyggelse är karaktäriserad av osäkerhet på grund av miljön den skapas i.11 Även om det finns rapporter som går att få fram och har den kvalité som är önskvärd, är primärkällorna troligtvis inte lättillgängliga. Ett kompletterande tillväga-gångsätt, som har använts för att undersöka både strid i bebyggelse och förlustsiffror, är att hämta data från övningar.12

Denna uppsats kommer, genom att formulera hypoteser baserade på tidigare forskning inom strid i bebyggelse, att undersöka hur militära enheter strider vid övning i bebyggelse, samt vilka förfaranden som resulterar i förluster.

8 Kendall D. Gott, Breaking the Mold: Tanks in the Cities (Fort Leavenworth, Kan: Combat Studies Institute Press, 2006).

9 Robert L. Mabry et al., “United States Army Rangers in Somalia: An Analysis of Combat Casualties on an Urban Battlefield:,” The Journal of Trauma: Injury, Infection, and Critical Care 49, no. 3 (September 2000): 515–529, doi:10.1097/00005373-200009000-00021; Christopher G. Blood and Marlisa E. Anderson, “The Battle for Hue: Casualty and Disease Rates During Urban Warfare,” Military Medicine 159, no. 9 (September 1994): 590–595, doi:10.1093/milmed/159.9.590. Col Craig Llewellyn MD MC USA., Brig Gen (Retd) Eran Dolev, MD, MC, IDF, “Health Service Support for Military Operations in Urbanized Terrain”. Medical Bulletin Vol 42, No 6, June 1985 10https://smallwarsjournal.com/documents/urbancasstudy.pdf hämtad 2020-04-14

11 King, “Close Quarters Battle.” s.279

12 King s.279-281 ; W. S. Kuhn, George, “Ground Forces Battle Casualty Rate Patterns: The Empirical Evidence.” (Logistics Management Institute, 1989). Kap10, s15-22

(6)

Sida 6 av 44

1.2 Forskningsbakgrund

Som nämndes i problemformuleringen finns det gott om litteratur som berör städer och krigfö-ring. En produktiv författare inom fältet är Alice Hills.13 I Future War in Cities undersöker Hills dynamiken i militära operationer i urban miljö, och vad som gör att krigföring i städer skiljer sig från annan krigföring.14 Hon identifierar fyra faktorer som fundamentala till varför militära operationer blir komplexa och utmanande i en urban miljö: den fysiska terrängen, konceptuella begränsningar, förekomsten av icke-kombattanter och den förmoderna naturen i striden. Dessa fyra faktorer kommer att presenteras mer ingående i hypoteskapitlet. Hills lyfter även fram var-för konflikter och krig som utspelar sig i urban miljö kommer att öka i frekvens i framtiden.15

I likhet med Hills behandlar även David Kilcullen de fenomen som gör att strid i bebyggelse lär bli vanligare framtiden. Fyra trender som kommer att påverka hur framtida konflikter ge-staltar sig pekas ut: befolkningsökning, att ökningen kommer att ske huvudsakligen i städer, att dessa städer ofta kommer att ligga i kustnära områden och att den sker i kombination med en ökad sammankoppling mellan människor. Han formulerar även en teori om hur väpnade styr-kor, vid irreguljära konflikter, etablerar och får kontroll över befolkningen.16 När Kilcullen behandlar begreppet konflikt, rör det sig inte enbart om fullskaligt krig, utan ordet inkorporerar i hans verk även organiserad brottslighet och terrorism.17 Ytterligare en likhet mellan Kilcullen och Hills är att även han identifierar och poängterar hur destruktivt krig i städer är för staden och de civila.18

Anthony King undersöker strid i bebyggelse på en annan nivå än Kilcullen och Hills. King analyserar hur skyttegrupper anfaller rum, och hur det förfarandet har förändrats över tiden. I sin studie konstaterar han att ordinära infanteriförband har anammat förfaranden anpassade för strid i bebyggelse, som tidigare enbart specialförband använde sig av. Kings arbete görs inom ramen för att King är verksam som sociolog. Han undersöker hur kunskaper, så som hur man

13 Viktor Villner, “Fighting in the Streets Testing Theory on Urban Warfighting” (Master’s Thesis, Swedish De-fense University, 2017), http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1110058/FULLTEXT01.pdf. s.4

14 Hills, Future War in Cities. s.3-5 15 Hills. s.9-13, 14-18

16 Kilcullen, Out of the Mountains. s.126 17 Kilcullen. s.25-29, 45-50, 52-66, 89 18 Kilcullen. s.109-111

(7)

Sida 7 av 44 strid i bebyggelse, används för att skapa status och legitimitet för militära enheter.19 Kings tan-kar presenteras närmare i hypoteskapitlet.

En annan forskare som, likt King, tillför ett sociologiskt perspektiv på strid i bebyggelse är Eyal Ben Ari. Han tittar framförallt på hur militära enheter kommunicerar, hur de skapar samanhåll-ning och fungerar i ad hoc-formationer. Dessa uppstår och behövs ofta när striden förs i stads-miljö. Ben-Ari lägger även vikt på professionalismen i militära förband, något han härleder från Kings forskning, då den tillåter och möjliggör att man improviserar, vilket kan ge ett övertag i striden, speciellt i urban miljö.20

Breaking the Mold: Tanks in the Cities, skriven av Kendall Gott, lyftes i problemformuleringen

fram som en författare som har fokus på det stridstekniska och taktiska uppträdandet som mili-tära enheter har i strid i bebyggelse. Gott som haft en karriär inom den amerikanska armén och pansartrupperna,21 har som huvudtes att pansarenheter är ett missförstått militärt medel i strid i bebyggelse. Han menar att stridsvagnar och stridsfordon, trots att de är sårbara i bebyggelse, historiskt ofta framgångsrikt använts i kombination med infanteri. Stridsvagnar och stridsfor-don har då använts för att att slå ut motståndsnästen som infanteriet haft svårt att hantera.22

En omfattande rapportserie, “Ground Forces Battle Casualty Rate Patterns” skriven av George Kuhn för USA:s försvarsmakt beskriver förlustsiffror i strid i allmänhet. Rapportserien använ-der sig av historiska fall från andra världskriget och krig i Mellanöstern, samt data från ameri-kanska övningar för att utvärdera förlustprojektioner för ett fullskaligt krig i Europa.23Dock fokuserar rapportserien inte på förväntade förluster specifikt i en urban miljö, den bryter heller inte ut data för strid i bebyggelse utan nämner dessa enbart i förbifarten.24

19 King, “Close Quarters Battle.” s.282-283, 293-295

20 Ben-Ari, “From a Sociology of Units to a Sociology of Combat Formations.” s.79-80, 83-86 21 Gott, Breaking the Mold. s.v

22 Gott. s.111

23 W. S. Kuhn, George, “Ground Forces Battle Casualty Rate Patterns: The Empirical Evidence.” s.vii-ix 24W. S. Kuhn, George. kap.10 s.7

(8)

Sida 8 av 44 Som nämnts tidigare finns det ett par artiklar och rapporter som fokuserar på förluster vid strid i bebyggelse. Den forskning som tas upp i artiklarna är dock framförallt inom det medicinska området. Mabry et al. skriver till exempel om vad som orsakat att kombattanter under FN-insatsen i Somalia dog eller skadades i samband med striderna i Mogadishu 1993. De redogör också för var skadorna anatomiskt är fördelade på de döda och skadade soldaterna.25 I en annan artikel, undersöker Christopher Blood och Marlisa Anderson slaget om Hue 1968 under Viet-namkriget. I denna studie undersöks enbart frekvensen för hur ofta amerikanska soldater blev dödade och skadade under olika stadier av slaget, och man har inte samma detaljeringsgrad som Mabry et al.26 Ingen av artiklarna har någon fördjupning angående stridstekniska eller taktiska förfaranden som kan förklara varför döds- och skadeutfallet blir som det blir.

Som påpekats i problemformuleringen finns det ett verk som i högre grad än de andra kombi-nerar frågan om hur väpnade styrkor för strid i bebyggelse, och hur detta förhåller sig till de förluster som uppstår. “Analysis of Casualty Rates & Patterns Likely to Result from Military Operations in Urban Environments” är en rapport av Leitch et al. framtagen åt United States Marine Corps Warfighting Laboratory. Dess syfte är att identifiera hur sjukvården kan utveck-las för att stödja operationer i urban miljö.27 Rapporten tar upp tidigare forskning inom området,

där bland annat data från “Ground Forces Battle Casualty Rate Patterns” och “The Battle for

Hue” behandlas.28 Rapporten referera även till en studie rörande ryska förlustsiffror, “Handling the Wounded in a Counter-Guerrilla War: The Soviet/Russian Experience in Afghanistan and Chechnya”29, samt en studie av Col Besser Yheskel , “Military Operations in Urbanized Terrain (MOUT), Medical Aspects, Lebanon War 1982 - A Case Study”. Den senare kunde beklagligt nog inte uppbådas under uppsatsens arbete30. Det är andrahandsdata från denna studie som kommer närmast att identifiera vad i militära styrkors agerande i strid i bebyggelse som leder till förluster. Detta då den, enligt Leitch et al. identifierar vilka vapensystem som orsakar döds-

25 Mabry et al., “United States Army Rangers in Somalia.” s.517-521 26 Blood and Anderson, “The Battle for Hue.” s.5-9

27 “Urbancasstudy.Pdf,” accessed April 14, 2020, https://smallwarsjournal.com/documents/urbancasstudy.pdf. s.3-5

28 “Urbancasstudy.Pdf.” s.5-8, 12

29 Lester W Grau and William A Jorgensen, “Handling the Wounded in a Counter-Guerrilla War: The Soviet/Rus-sian Experience in Afghanistan and Chechnya,” Journal of Special Operations Medicine 7 (n.d.): 8. s.70 30 Ej publicerad

(9)

Sida 9 av 44 och skadefall, vilka vapengrenar av armén som lider förluster, samt i vilken miljö dessa inträf-far.31 Efter vad som kan utläsas av Leitch et al. förklarar den inte närmare varför användningen av vapensystem ser ut som den gör. Slutsatserna som Leitch et al. är att infanteri tar stora för-luster, pansarenheter är sårbara i urban miljö och att indirekt eld står för den största andelen förluster.32

1.3 Syfte

Det inomvetenskapliga syftet med uppsatsen är att belysa behovet av en mer samlad forskning, framförallt teoribildande, kopplat till hur väpnade styrkor genomför strid i bebyggelse - särskilt på stridsteknisk och taktisk nivån - och hur genomförandet resulterar i förluster för de olika parterna i striden.

Det utomvetenskapliga syftet är att skapa underlag för att bättre förstå hur militära enheter övar strid i bebyggelse. Detta kan möjligen bidra till att professionen kan utveckla hur den tränar och tolkar resultat från övningar, något som i slutändan kan bidra till ökad förmåga i väpnad strid.

1.4 Forskningsfrågor

Hur kan förloppet för (simulerade) döds- och skadeutfall i träning för strid i bebyggelse besk-rivas?

- På vilka avstånd dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid

Strids-träningsanläggning Militära Operationer Urban Terräng (STA MOUT)?

- Med vilka vapensystem dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid

STA MOUT?

31 “Urbancasstudy.Pdf.” s.15-28 32 “Urbancasstudy.Pdf.” s.29

(10)

Sida 10 av 44

1.4 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i fem olika kapitel. Det första kapitlet behandlar problemformulering, forskningsbakgrund, syfte och forskningsfrågorna. Kapitlet syftar till att identifiera vad som skall göras i uppsatsen och vilken lucka och mening den fyller. Det andra kapitlet behandlar framtagandet av de hypoteser uppsatsen utgår ifrån. Detta görs baserat på tidigare forskning av Hills, King och Gott.

Tredje kapitlet behandlar uppsatsens forskningsdesign, metod, material, de metodologiska och forskningsetiska överväganden som har gjorts, operationalisering av hypoteserna, samt de be-gräsningar som materialet har. Kapitlet förmedlar hur forskningsprocessen har genomförts. Det fjärde kapitlet ägnas åt analys av material utifrån tidigare operationalisering. Femte kapitlet är ett avslutande kapitel där uppsatsen sammanfattas, slutsatser presenteras och betydelsen för yrkesprofessionen samt behovet av fortsatt forskning diskuteras.

(11)

Sida 11 av 44

2. Hypotes

Uppsatsen använder sig av tre olika verk av Hills, Gott och King som byggstenar för att ta fram hypoteser. Skillnader och samband i döds- och skadeutfall som sker i övningar vid STA MOUT undersöks med hjälp av dessa hypoteser. Artiklarna presenteras var för sig och sammanfattas i stort. Likheter och skillnader mellan verken jämförs i ett resonemang som mynnar ut i uppsat-sens utformning av hypoteser. Motiveringen till varför just dessa böcker och artiklar används för att forma hypoteserna är att de samtliga behandlar, åtminstone till del, element som rör hur väpnade styrkor strider. Närmare bestämt kan de knytas till en stridsteknisk och/eller taktisk nivå på ett sätt som är lätt gripbart.

2.1 Future War in Cities

Hills lyfter fram fyra faktorer som gör att krig och strider som sker i städer är distinkta och komplexa i förhållande till andra former av krigföring. Dessa är som följer:

1. Den fysiska miljön som striderna äger rum i karaktäriseras av att den är flerdimension-ell, med byggnader och rum inom dem, som eventuellt både sträcker sig upp och ner i olika plan. Genom sin konstruktion och täthet erbjuder de både skydd och skyl, men begränsar också stridsavståndet samt förmågan till överblickbarhet över både egna och fientliga trupper.33

2. Militära tankebanor, beslutsfattning och logistik är anpassade till, och bäst lämpade för, operationer i icke-urban miljö. Få manöverenheter är specialiserade och anpassade för strid i bebyggelse. Funktionsenheter saknar även de specialiserad förmåga kopplat till strid i bebyggelse, och måste agera annorlunda jämfört med hur de normalt gör.34

3. Städer är befolkade i en omfattning som icke-urbana områden inte är, och civila har historiskt sett lidit stora förluster vid strid i bebyggelse. Den sida som i striden har högst benägenhet att bortse från risken för civila förluster, åtnjuter ett kortsiktigt taktiskt

33 Hills, Future War in Cities. s.9 34 Hills. s.9–11

(12)

Sida 12 av 44 övertag. Detta på grund av det våld man är beredd att utöva för att skydda sig själv och komma åt fienden. Hills poängterar att denna dynamik även gäller för och påverkar liberala västerländska nationer.35

4. Strid i bebyggelse har en ”för-modern” karaktär som har ändrats mindre av teknologi än andra former av krigföring. Strid i urban miljö tenderar att bli brutal, utmattande och kännetecknas ofta av aggressiv närstrid.36

I den här uppsatsen kommer fokus ligga på det resonemang som Hills lyfter fram i tredje punk-ten; det vill säga den benägenhet att använda tillgänglig eldkraft för att uppnå seger i striden - oavsett om det drabbar civila eller ej - som väpnade styrkor i slutändan uppvisar.

Hills hävdar att de motståndare som västerländska stater möter har incitament att söka sig till städer, och föra striden där, eftersom västerländska styrkor har skrupler angående att använda sin fulla eldkraft, då risken för kollateral skada är stor.37 Striderna i Mogadishu 1993 är ett exempel på detta. Motståndarna försökte dra nytta av de amerikanska styrkornas ovilja att or-saka kollateral skada.38 Enligt Hills visar dock de senaste 60 åren av urban strid, att den sida som tar minst hänsyn till civila förluster får en fördel i striden. Efterhand som de militära styr-korna lider tyngre förluster, visar de allt mindre återhållsamhet i sin användning av eldkraft och använder tunga vapensystem, så som stridsvagnar, stridsfordon, indirekt eld och flygunderstöd. Mönstret tenderar att vara likartat oavsett vilken nation som är delaktig i striderna. Hills tar upp exempel involverande Ryssland, USA och Israel. Hur man skall balansera behovet av att skydda sina egna styrkor och samtidigt undvika kollateral skada identifierar Hills som det centrala di-lemmat för demokratier.39 Tunga vapensystem är en faktor som förekommer även i forskning om förluster. Det finns exempel på att en majoritet av skador sker på grund av eld från granat-kastare, och att indirekt eld som helhet skapar upp till 86% av alla förluster i vissa fall.40

35 Hills. s.11-12 36 Hills. s.12-13 37 Hills. s.65 38 Hills. s.121-124 39 Hills. s.144-147

40 “Urbancasstudy.Pdf.” s.22; Grau and Jorgensen, “Handling the Wounded in a Counter-Guerrilla War: The So-viet/Russian Experience in Afghanistan and Chechnya.” s.71

(13)

Sida 13 av 44

2.2 Breaking the Mold

Gott undersöker i Breaking the Mold: Tanks in the Cities, fem historiska fall där stridsvagnar och stridsfordon använts i strid i bebyggelse: Aachen, Hue, Beirut, Grozny och Fallujah. Gott menar att det finns en utbredd uppfattning bland militära beslutsfattare i nutida försvarsmakter att man inte skall använda stridsvagnar och stridsfordon i strid i bebyggelse.41 Argumenten man, enligt Gott, framhåller för detta är att de är sårbara och otympliga, samt riskerar att orsaka kollateral skada. Gott menar emellertid att historien visar att de nackdelar som stridsvagnar och stridsfordon lider av uppvägs av de förmågor de bidrar med i strid i bebyggelse.42 Han förnekar inte att stridsvagnar är sårbara i städer, utan tar till och med upp exempel från samtliga slag han analyserar, där pansarenheter varit utsatta för handburna pansarvärnsvapen43.

För att undvika sårbarheten som stridsvagnar och stridsfordon har för pansarskott och granat-gevär behövs, enligt Gott, en användning av kombinerade vapen, (det vill säga olika system stöttar och täcker upp för varandras svagheter) där pansarenheter kombineras med infanteri. Infanteriet kan då skydda stridsvagnarna och stridsfordonen från handburna pansarvärnsva-pen.44 Dessutom kan stridsvagnar ofta klara av att ta emot flertalet träffar från handburna pansarvärnsvapen utan att bli satta ur stridbart skick. Stridsfordon däremot har inte den för-mågan, utan tenderar att bli förstörda om de blir träffade.45 Gott påpekar att om pansarenheter blir orörliga eller oförmögna att flytta på sig ökar risken för att de blir utslagna av pansarvärn. Han lyfter upp de ryska enheterna i Grozny som ett tydligt exempel på detta.46

Den stora fördelen som stridsvagnar och stridsfordon för med sig är den stora eldkraft de kan använda. Historiskt har de framgångsrikt använts i strid i bebyggelse för att nedkämpa fientliga motståndsnästen i byggnader. Hade dessa anfall istället gjorts med bara infanteri, hade det lett till stora förluster. Även här betonar Gott vikten av kombinerade vapen, då pansarenheterna täcker upp en svaghet som infanteriet har.47

41 Gott, Breaking the Mold. s.ix 42 Gott. s.ix-x 43 Gott. s.13-14, 29, 34-35, 42, 66, 78-79, 81, 83, 105 44 Gott. s.xi, 80, 86, 97-99, 112-113, 115 45 Gott. s.41-42, 65-66, 85-86, 105 46 Gott. s.86, 114 47 Gott. s.18-19, 37-38, 40, 42, 55, 80, 99-101, 111

(14)

Sida 14 av 44 Man kan sammanfatta Gotts syn på hur pansarenheter hanterar strid i bebyggelse med följande punkter:

1. Pansarenheter är sårbara för pansarvärnsvapen i form av handburna pansarskott och granatgevär på de korta stridsavstånd som förekommer vid SIB. Stridsvagnar är relativt motståndskraftiga och klarar av att ta träffar från pansarvärnsvapen på ett sätt som inte stridsfordon gör.

2. Rätt utnyttjade, tillsammans med infanteri, utgör stridsvagnar och stridsfordon en vital komponent i strid i bebyggelse, då de med sin eldkraft kan nedkämpa välförsvarade byggnader och motståndsnästen.

2.3 Close Quarters Battle

King beskriver i “Close Quarters Battle: Urban Combat and Special Forcification” hur väster-ländska konventionella militära enheter har anammat Close Quarters Battle (CQB), alltså olika tekniker som används för att ta hus och rum.48 Tidigare användes CQB-tekniker främst av olika specialstyrkor. Konflikterna i Irak och Afghanistan under det tidiga 00-talet, och speciellt då Fallujah, Basra och Helmand, identifierar King som brytpunkter där behovet av nya sätt att strida i bebyggelse blev uppenbara och CQB-tekniker börjades spridas även till vanliga manö-verenheter.49 King menar även att CQB-tekniker blir ett sätt för militära enheter att legitimera sig själva, förmedla status och professionalism.50

Före konflikterna i Irak, Afghanistan och för införandet av CQB, hade det under det kalla kriget lagts relativt lite fokus på SIB från västerländska försvarsmakter. De förfaranden man då an-vände sig av fokuserade på att med hjälp av automateld och handgranater förbekämpa de rum och hus man skulle anfalla; ”spraying and praying” som King formulerar det. Enligt King, anses detta numera vara ineffektivt och oprofessionellt av två anledningar. Den första är att ett förfa-rande som nyttjar sig av förbekämpning riskerar att, i en urban miljö där det ofta finns civila,

48 King, “Close Quarters Battle.” s.279-280 49 King. s.282-283

(15)

Sida 15 av 44 orsaka onödig kollateral skada. Den andra anledningen är att förbekämpningen i sig har en begränsad verkan på fienden. King lyfter som exempel på denna begränsade effekt upp ett fall ifrån slaget om Fallujah. En amerikansk överfurir bekämpade ett rum där en insurgent befann sig med hjälp av 500 skott från en kulspruta, utan att lyckas skada eller döda insurgenten.51

De CQB-tekniker som lärs ut och används idag lägger, till skillnad från tidigare förfarande, fokus på precisionsbekämpning av motståndaren. Det läggs fokus på vikten av vinklar i den urbana miljön för att på effektivast möjliga sätt skydda sig själv men samtidigt komma åt mot-ståndaren.52 När soldater anfaller ett rum eller hus bryter de vanligtvis in genom en dörr, och nedkämpar de motståndare de påträffar i rummet genom att använda sig av ett inövat inbryt-ningsförfarande. Detta moment är förknippat med stor fara, då motståndaren kan förvänta sig att dörren skall nyttjas som inbrytningspunkt.53

Sammanfattningsvis menar King följande:

1. CQB-tekniker, för hur man skall ta rum lärs ut och används av västerländska manöver-enheter, och har ersatt gamla tekniker som fokuserade på förbekämpning.

2. De nya teknikerna används för att undvika kollateral skada. De är effektivare än förbe-kämpning på att nedkämpa fienden, samt skapar och bibehålla status för militära en-heter.

51 King. s.282, 284. 52 King. s.284-286 53 King. s.288-289

(16)

Sida 16 av 44

2.4 Likheter, skillnader och skäl till urval

Forskningen som beskrivits ovan har gemensamt att den, om än i olika grad, berör den betydelse civila har på hur militära styrkor förhåller sig till och agerar vid SIB. Samtliga forskare betonar betydelsen som städernas fysiska miljö har - med gator, byggnader och rum - och den påverkan denna har på hur försvarsmakter väljer att föra striden. Alla lyfter fram olika former av vapen-system som används för att bekämpa fienden och hur dessa används.

De olika författarna skiljer sig i den bemärkelse att de alla gör sina undersökningar på olika nivåer på skalan stridsteknisk - taktisk - operativ - strategisk. Deras analysområden har också olika betoning på teori och empiri, där Hills berör frågan utifrån ett strategiskt och teoretiskt perspektiv, Gott ur ett taktiskt och King ur ett stridstekniskt perspektiv ner på gruppnivå. De berör dock alla, på något sätt i slutändan, dessa skillnader till trots, med vilka medel och på vilket sätt SIB genomförs. Detta utgör grunden för varför de valts ut för att forma hypoteserna.

2.5 Formulering av hypoteser

De hypoteser som kommer att användas och testas mot det empiriska materialet i uppsatsen är följande:

1. Tunga vapensystem: När väpnade styrkor inte behöver ta hänsyn till kollateral skada, kommer de att använda sig av tunga vapensystem med stor eldkraft, som indirekt eld, stridsfordon och/eller stridsvagnar. Dessa vapensystem bör stå för de flesta förlusterna i övningarna.

Om man ser till Hills beskrivning, av att militära styrkor använder tunga vapensystem och i slutändan bortser från kollateral skada, borde samma fenomen uppstå i STA MOUT. Detta då det inte finns några civila med i övningarna.

(17)

Sida 17 av 44 2. Fordon: Övningar som involverar stridsvagnar och stridsfordon kommer att

karaktäri-seras av längre stridsavstånd, än övningar som inte involverar detta. Det här medför att avstånden som kombattanter dödas och skadas på rimligen blir längre i genomsnitt för övningar med fordon.

Detta då en större tillgång till eldkraft ger möjlighet att nedkämpa fienden med de for-donsburna systemen, istället för att anfalla hus och strida rum till rum med skyttegrup-per, i enlighet med hur Gott beskriver att stridsvagnar och stridsfordon används för att bekämpa byggnader med motståndare i.

3. Strid i hus: En majoritet av de förluster som orsakas av direktriktad eld i övningar in-träffar när kombattanterna, det vill säga både skytt och skadad, befinner sig i eller invid samma hus.

Detta då strid i bebyggelse präglas av begränsningar i stridsavstånden och stor risk för förluster precis vid inbrytningsmoment i rum och hus, så som beskrivits av King och, delvis också av Hills.

(18)

Sida 18 av 44

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Enligt tidigare nämnts finns en brist på forskning avseende stridsteknik och förluster vid SIB. Därför krävs en övergripande belysning och beskrivning av detta område. Det är därför relevant att analysera den övningsdata som STA MOUT dokumenterar. Den mängd och karaktär av data som finns lämpar sig för en kvantitativ analys för att besvara forskningsfrågorna.54 Uppsatsen har som ansats att pröva hypoteser de som har ställts upp, med syfte att falsifiera eller bekräfta dessa.

Fördelen med den valda metoden och materialet är att det på ett enkelt och snabbt sätt går att få en överblick över vad det är som orsakar förluster, och en indikation på vilket sätt dessa orsakas, kopplat till de förfaranden som används av de militära enheterna. Det bäddar för att man i framtida forskning enklare kan fokusera mer detaljerat på specifika områden och försöka förklara orsakssamband.

Som kritik mot valet av material och metod kan framföras att man istället hade kunnat angripa forskningsproblemet med en kvalitativ metod. Exempelvis hade en kvalitativ metod kunnat in-nebära att man studerade ett mindre antal fall mer detaljerat. Man hade eventuellt kunnat ana-lysera ett verkligt historiskt fall med en kvalitativ metod och därigenom försöka skapa genera-liserbara slutsatser, som direkt kan kopplas till verklig strid, något som man inte direkt och utan förbehåll kan göra med nu valda metod och material. Därmed inte sagt att den nu valda metoden enbart utgör ett mekaniskt räknande. Tolkningar och avvägningar görs, vilket framgår senare i metodkapitlet, framförallt under av avsnitten Avgränsningar och Brister i material.

Svårigheterna med att undersöka ett historiskt fall och använda det som material har lyfts i problemformuleringen, och dryftas därför inte djupare här. En kvalitativ metod där man, till exempelvis hade undersökt enbart ett fåtal av de övningar som genomförs vid STA MOUT, hade lidit av att man med mindre säkerhet hade kunnat säga att de observationer som gjorts är

54Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder / Alan Bryman ; översättning: Björn Nilsson., Upplaga 3

(19)

Sida 19 av 44 generaliserbara i förhållande till andra övningar. En kvantitativ metod möjliggör å andra sidan att en generalisering med högre tillförlitlighet kan göras, med anledning av den mängd fall som kan analyseras, vilket stärker den externa validiteten.

Valet att pröva en hypotes är ett resultat av den fragmenterade teori- och forskningsbilden som finns inom området, och framförallt avsaknaden av en samlad teori kopplad till stridsteknik och taktik. Det hade varit möjligt, men svårt, att använda en teoriprövande eller konsumerande an-sats som alternativ. En prövande anan-sats hade blivit olämplig, då teorierna som finns är fram-tagna för och försöker förklara verkliga förlopp. En konsumerande ansats skulle utgöra ett bättre alternativ, än en prövande. Detta då det därigenom blir möjligt att kolla på hur väl teori-erna förklarar olika förlopp, även om de inte är avsedda specifikt för det. Dock framträder åter-igen problemet med avsaknaden av en samlad teori fokuserad på stridstekniska och taktiska aspekter av strid i bebyggelse. Ansatsen att ta fram en hypotes baserad på tidigare forskning, och försöka att falsifiera den, har fördelen att den, till skillnad från en konsumerande ansats, kan sätta ihop och lägga till komponenter från existerande forskning för att bygga upp hypote-sen. Utifrån detta har valet fattats att ta fram hypoteser.

3.2 Material

Undersökningens empiri hämtas från STA MOUT, som är en träningsanläggning vid MSS Kvarn, där förband övas i strid i bebyggelse.55 Anläggningen påminner om ett mindre svenskt samhälle. Några egenskaper som skiljer anläggningen från ett verkligt mindre svenskt samhälle är att det är relativt öppet mellan byggnaderna, och att det till exempel saknas busshållplatser, staket och buskar. Anledningen till detta är att det annars hindrat laserstrålar som indikerar när deltagare avger eld. Vanligtvis är storleken på de förband som övar i anläggningen kom-pani/skvadron. De förband som övar i anläggningen får möta en motståndare som brukar vara av storleken grupp eller tropp, och har ibland tillgång till stridsfordon i form av infanterikanon-vagnar (IKV). Vid de tillämpade övningarna får både förbandet som övar och motståndarsidan stridsuppgifter att lösa i bebyggelsen. De får fritt välja tillvägagångssätt för att lösa dessa. Dock

55 Försvarsmakten, “Träning,” Försvarsmakten, accessed April 12, 2020, https://www.forsvarsmakten.se/sv/orga-nisation/markstridsskolan/traning/.

(20)

Sida 20 av 44 kan motståndaren ibland bli styrd att genomföra manövrar de normalt inte skulle välja, till ex-empel motanfall, för att förbandet som övar ska få lära sig hantera specifika situationer.56 Denna frihet att välja lösning på uppgifter innebär att det blir en variation i hur man tar sig an strids-uppgifterna, men det är ändå rimligt att anta att förbanden överlag väljer konventionella lös-ningar. Variationen borde sålunda inte vara såpass oortodox att resultaten från undersökningen ej går att generalisera och applicera på framtida övningar.

De soldater som i simulationen dör eller såras försvinner inte permanent ur övningen. Efter att de skadade och döda har fått sjukvård eller avtransporterats, räknas de som stridsdugliga igen, och återförs in i övningen. Detta medför att uthålligheten som förbanden har i övningssituat-ionen är betydligt större än i verkligheten, samt att antalet sårade och döda per övning kan bli större än storleken på enheterna som deltar.57

Det empiriska material som används i uppsatsen består av 25 olika övningar, eller delar av övningar, som genomförts på STA MOUT från 2013 till 2020. Samtliga övningar som ingår i analysen är tillämpade övningar, det vill säga, det rör sig om ett upplägg med mycket frihet för hur de övande skall lösa striden som sker under övningen. Syftet med att enbart inkludera till-lämpade övningar är att titta på ett så autentiskt beteende som möjligt. Det finns inga civila figuranter med i övningarna, utan det är enbart personal från de två stridande sidorna.

I anläggningen finns IT-system som möjliggör och underlättar utvärdering av de övningar som genomförs. En digital lägeskarta med samtliga deltagande personer och fordon finns tillgänglig för övningsledningen för att man ska få en bild av händelseförloppet.58 Denna lägeskarta sparas så att man i efterhand kan gå igenom och utvärdera övningen.

Utöver lägeskartan finns ett antal rapportgeneratorer som behandlar alla datapunkter som IT-systemet registrerar under övningen. Dessa sparas, precis som den digitala lägeskartan, för att kunna användas i utvärderingssyfte. De rapportgeneratorer som den här uppsatsen använt sig av är rapporterna för effektiv eld och indirekt eld. Data som samlas i de två rapporterna skiljer sig åt.

56 Intervju med personal från STA MOUT, In person, March 2020. 57 Intervju med personal från STA MOUT.

58 Training Facility - Military Operations Urban Terrain #SaabAB, accessed April 13, 2020, https://www.youtube.com/watch?v=0mJ3UolB7e8.

(21)

Sida 21 av 44 I rapporten för effektiv eld finns data samlat på händelser med direktriktad eld, som ger resultat, det vill säga skadar eller dödar en motståndare. För varje händelse i rapporten för effektiv eld registreras data för:

1. ID på den som sköt

2. ID på den som blev träffad

3. Vilket vapensystem och vilken ammunition som användes 4. Resultatet av eldgivningen

5. Tid för händelsen 6. Avstånd

7. Information om det rör sig om ett fordon eller en skyttesoldat 8. Vilken sida den skjutande/träffade personen tillhör

9. Information om det är personal från samma sida som skjutit varandra

I uppsatsens analys används datapunkterna 3, 4, 6 och 7. För denna undersökning har också data skapats för de tillfällen där dödsfall och skador, kopplade till direktriktad eld, uppstått när kombattanterna befunnit sig i samma byggnad.

I data för indirekt eld finns färre datapunkter än i data för direkt eld. För varje händelse regi-streras data för:

1. Vilken sida som sköt den indirekta elden 2. Vilket vapensystem som använts

3. Resultatet av eldgivningen

(22)

Sida 22 av 44

3.3 Undersökningens metod

Den existerande data som hämtats från STA MOUT har sammanställts. Först kombinerades data för direkt eld och indirekt eld för respektive övning, då data i STA MOUT:s system endast fanns som skilda datafiler. Därefter sammanfogades varje enskild övning som ingår i under-sökningen manuellt i en datafil, och analyserades i SPSS.59 Vid skapandet av data för huruvida döds- eller skadefall inträffade när kombattanterna befann sig i samma byggnad eller inte gjor-des enligt följande: Med hjälp av Googles slumpgenerator togs först ett randomiserat urval fram ur redan existerande data från STA MOUT. För varje individuell händelse som slumpades fram letades döds- eller skadeutfallet upp på respektive digitala lägeskarta, och kategoriserades efter huruvida händelsen inträffade i samma hus eller ej.

Vapensystemen som finns i data har kategoriserats enligt följande:

- Alla handburna vapen med ammunition mindre än 12,7mm som inte är kulsprutor eller prickskyttegevär har klassats som Handeldvapen

- Kulsprutor med ammunition mindre 12,7mm har klassats som Kulsprutor - Prickskyttegevär har klassats som Prickskyttevapen

- Alla former av 84mm-ammunition från granatgevär och pansarskott, samt Rb57 har klassats som Grg/Psk/Rb 57

- 81mm-, 120mm- och 81-107mm-ammunition från grk har klassats som Granatkastare - 152-155mm-ammunition har klassats Artilleri

- 40mm-slpprj/sgr och 12,7mm-ammunition har klassats som Fordonsburna system - Rb55 har klassats som Pvrb

- Försvarsladdning har klassats som Försvarsladdning

I undersökningen genomfördes även en intervju med en systemoperatör och en officer på STA MOUT, i syfte att med hjälp av den expertis de har i sina respektive yrkesroller kunna belysa verksamheten vid anläggningen, bakgrund till data, de begränsningar som finns i insamlad data och de därmed medföljande avvägningarna som måste göras kopplat till denna undersökning.

(23)

Sida 23 av 44

3.4 Avgränsningar

Döds- och skadeutfall som, vid genomgång av data med hjälp av den stridslägesfilm som finns till varje övning, uppenbart inte varit en del av övningen har avgränsats ur analysen.

Totalt finns det från STA MOUT tillgång till 37 tillämpade övningar som har genomförts i anläggningen. Data har inte kunnat hämtas från elva (11) av övningarna. STA MOUT använde en laserkod som inte var kompatibel med fordon, vilket resulterade i att data saknas för övningar med fordon före 2016/2017. Detta resulterar i en snedfördelning av tillgänglig data i undersök-ningen. Ytterligare en övning utesluts ur undersökningen, då det vid observation av den digitala lägeskartan som finns från övningen framgår att det rör sig om momentövningar.

Användning av handgranater medför en överhängande risk för vådahändelser som inte kopp-lade till själva övningen. Döds- och skadeutfall orsakade av handgranater har därför avgränsats ur undersökningen.

I vissa fall presenteras avståndet som 0m, vilket beror på fel i systemet. Vid ett sådant fel har själva avståndet sållats medan övriga variabler används

I ett fall tycks felaktig datahantering ha förekommit i undersökningen, då två övningar hade exakt samma data för indirekt eld. Data för indirekt eld från den senare av de två har därför uteslutits.

Vid två övningar finns indirekt eld även i data från rapportgeneratorn för effektiv eld. Denna har uteslutits ur undersökningen i syfte att inte dubbelräkna indirekt eld.

(24)

Sida 24 av 44

3.5 Brister i materialet

Övningar med pansarterrängbil ingår i övningar med fordon Detta kan utgöra en felkälla då de inte har samma förmåga att ge eldunderstöd och bekämpa byggnader som stridsfordon och stridsvagnar har.

En väsentlig förändring i hur verkan av olika vapensystem simuleras i anläggningen har skett inom den tidsrymd som undersöks i uppsatsen. Verkan av den indirekta elden mot personal som befinner sig i byggnader ändrades 2016, och den effekt indirekta elden får mot personer som befinner sig på de lägre våningarna minskades. Vid analysen, bör det därför göras en jämförelse om huruvida det finns markanta skillnader i vilken verkan indirekt eld får före och efter änd-ringen eller ej.

I några övningar saknades data för indirekt eld i systemet, och det framgår inte ifall det är på grund av avsaknad av indirekt eld eller ej. Detta medför en brist i den data som finns, vilket diskuteras mer utförligt i det avslutande kapitlet.

Det föreligger en risk att verkan från prickskyttar blir mindre i övningarna än vad den skulle varit i verkligheten, då det är svårigheter att få lasern, att på ett effektivt sätt, överensstämma med de ställbara sikten som prickskyttar använder sig av.

Det finns, som tidigare påpekats, inte några civila med i övningarna. Tyvärr finns ingen möj-lighet att kontrollera hur de övande förbanden har uppfattat situationen gällande civila. Till exempel kan en tvetydig orientering om en utrymning av samhället potentiellt påverka förban-den att initialt vara mer restriktiva med sina tyngre vapensystem.

I data från STA MOUT registreras döds- eller skadefall som en händelse varje enskild gång det inträffar. Det innebär att om till exempel en person skulle bli träffad och skadad, för att därefter bli träffad och dödad kommer detta räknas som två händelser och inte en. Detta medför att resultatet för skadade blir större, då en person kan räknas först som skadad och sedan som död.

(25)

Sida 25 av 44

3.6 Forskningsetiska överväganden

Data som samlats in är inte sekretessbelagd, vare sig den från de enskilda övningarna eller den sammanställda data som används i analysen. Trots att det inte föreligger sekretess har uppsat-sen, före den publicerats, sänts till STA MOUT för kontroll att ingen information som kan vara olämplig att publicera finns med. Det måste här betonas att denna kontroll inte innefattar syn-punkter på resultaten av analysen i övrigt. Det rör sig helt och hållet om huruvida det finns data som, när allt är sammanställt, är olämpligt att publicera eller ej.60

En fråga som tangerar sekretessproblematiken är tillgången på data. Även om använd data är öppen information, så är den inte lättillgänglig, då man måste befinna sig inne i på områden och i byggnader som inte är öppna för allmänheten, samt få tillgång till datasystem inom För-svarsmakten för att få tillgång till denna. I syfte att underlätta för andra som vill reproducera studien sparas därför insamlad data i sin ursprungsform, och finns tillgänglig hos författaren till uppsatsen. Det vill säga filer för varje enskild övning sparas, och inte enbart sammanställd data.

De anställda på STA MOUT som intervjuades namnges inte, i syfte att upprätthålla krav på konfidentialitet. Detsamma gäller personer som deltagit i övningarna; dessa redovisas inte på individbasis i uppsatsen, och går därför inte att spåra, vilket upprätthåller krav på konfidentia-litet. Data som finns kopplad till individer i övningarna är ytterst begränsad då individerna en-bart presenteras som ett namn eller anropssignal. Detta gör att det är på gränsen till omöjligt att spåra personer eller använda insamlad data till annat än undersökningen. Därmed är nyttjande-kravet blir uppfyllt. Det faktum att det inte går att spåra individer gör, tillsammans med att en så stor mängden individer deltagit i övningarna, det omöjligt att ta kontakt med alla och infor-mera för att få samtycke. Samtycke- och informations-kravet bör dock anses vara uppfyllda, då STA MOUT, som innehar den data som undersökts, tillfrågats. Inget samtyckesformulär har upprättats. Enbart en muntlig överenskommelse har gjorts på plats under arbetets gång, vilket är en forskningsetisk brist i uppsatsen.61

60 Intervju med personal från STA MOUT, interview.

(26)

Sida 26 av 44

3.7 Validitet och reliabilitet

Uppsatsen undersöker och gör enbart anspråk på att kunna beskriva skeenden under övning för strid i bebyggelse. Detta eftersom det föreligger svårigheter med att på ett tillfredställande och säkert sätt belägga överförbarhet mellan träning och verklighet. Som en konsekvens av detta begränsas den externa validiteten i undersökningen. Dock innebär inte detta att en jämförelse mellan verkliga händelser och övning är omöjlig, men vid sådana jämförelser måste skillnader och begränsningar tas i beaktande.

I den data som analyseras klassificeras döds- och skadefall som enbart just döda och skadade, vilket överensstämmer med hur den tidigare forskningen inom området också delar in förluster. Detta borgar för en god begrepsvaliditet. Det skall dock hållas i åtanke att det med den data som används inte går att utröna var en person är skadad eller hur allvarligt personen är skadad. Undersökningen har sorterat vapensystem på ett annat sätt än tidigare forskning, vilket är en brist. Detta mitigeras dock genom att begreppen som används är generellt likartade och jämför-bara, med enbart mindre skillnader. Ett exempel på sådana skillnader är att Hills enbart nämner artilleri som en övergripande kategori, medan artilleri och granatkastare redovisas som två se-parata vapensystem i denna uppsats. Ett annat exempel är indelningen av finkalibrig eld, som i denna uppsats redovisas nedbruten i eldhandvapen, kulsprutor och prickskyttevapen, medan den i annan forskning kan redovisas som enbart ”gunshots”. 62 Då det är relativt enkelt att jäm-föra och översätta de olika kategorierna mellan varandra eftersträvades en hög detaljgrad, även om begreppen blir mer svåröverskådliga.

För att stärka begrepsvaliditeten och reproducerbarheten redovisas klassificeringen av de olika vapensystemen och ammunitionstyperna som finns i data från STA MOT. Dock finns problem med den redovisningen och klassificeringen bland annat eftersom det inte går att avgöra om vissa kulsprutor sitter på ett fordon eller ej. Denna problematik lyfts upp och behandlas ytterli-gare i diskussionsavsnittet i det avslutande kapitlet.

62 Mabry et al., “United States Army Rangers in Somalia” s. 519,521; Grau and Jorgensen, “Handling the Wounded in a Counter-Guerrilla War: The Soviet/Russian Experience in Afghanistan and Chechnya.” s.67

(27)

Sida 27 av 44 I syfte att säkerställa att data inte har omhändertagits på ett sätt som sänker reliabiliteten av undersökning har följande genomförts. För att mitigera risken för felaktig hantering är origi-naldata tillgänglig för att jämföra och kontrollera efter fel. Vid samanställningen har även kon-troller genomförts och i ett fall hittat ett misstänkt fel som utslitits ur ökningen.

3.8 Operationalisering av hypoteser

I det här avsnittet rekapituleras hypoteserna och sätts samman med en förklaring om hur de operationaliseras för att möjligöra en analys.

Tunga vapensystem hypotiserar att en majoritet av förlusterna i alla övningar orsakas av tunga vapensystem, det vill säga, indirekt eld, stridsfordon, stridsvagnar. Tunga vapensystem operat-ionaliseras genom att analysera hur stor andel av det totala antalet döds- och skadeutfall som orsakas av tunga vapensystemen, det vill säga granatkastare, artilleri och fordonsburna system.

Fordon hypotiserar att övningar som innehåller stridsvagnar och stridsfordon kommer att ha

längre stridsavstånd än övningar som inte innehåller stridsvagnar och stridsfordon. Fordon op-erationaliseras genom att analysera om det finns en skillnad i stridsavstånd mellan övningar med fordon och övningar utan fordon.

Strid i hus hypotiserar att en majoritet av de förluster som orsakas av direktriktad eld inträffar

när kombattanterna, det vill säga både skytt och skadad, befinner sig i eller invid samma byggnad. Strid i hus operationaliseras genom att analysera hur stor andel av den totala mäng-den döds- och skadefall som sker när kombattanterna befinner sig i eller invid samma hus.

(28)

Sida 28 av 44

4. Analys

I detta kapitel kommer insamlad data att analyseras utifrån forskningsfrågorna och de operat-ionaliseringar som presenterats.

4.1 Tunga vapensystem

Fördelning av vapensystem som orsakar döds- och skadeutfall i samtliga övningar visas nedan i Figur 1-1.

Figur 1-1

De vapensystem som var i fokus enligt med Tunga vapensystem, granatkastare, artilleri och fordonsburna system, står tillsammans för 52,4 % av de totala döds- och skadeutfallen. Av dessa vapensystem står den indirekta elden, i from av granatkastare, för en överväldigande an-delen av alla döds- och skadeutfall, med sina 48,7 %. Det är i linje med vad som förväntades i hypotesen, det vill säga att en stor andel av förlusterna skulle vara orsakade av vapensystem med stor eldkraft. Det är dock iögonfallande att granatkastarna står för en såpass stor andel i jämförelse med de andra vapensystemen.

(29)

Sida 29 av 44 Att det är just granatkastare som nästan uteslutande utgör den indirekta elden kan förklaras med att förbanden som övar i många fall troligen enbart har tillgång till granatkastare. Att fordons-burna system utgör en sådan liten andel av de tre vapensystemen som operationaliserats enligt

Tunga vapensystem kan möjligen förklaras av att de övningar som analyseras utgörs av en stor

andel övningar där renodlade infanteriförband deltar. För att testa om det är förklaringen till att fordonsburna system utgör en sådan liten andel utförs samma analys som presenteras i tabell 1-1, men med enbart övningar som har fordon i sig. Resultaten för den analysen presenteras nedan i figur 2-1.

Figur 1-2

När övningar som innehåller fordon separeras från övningar som inte innehåller fordon framgår ett antal skillnader gällande de vapensystem som berör Tunga vapensystem. Den sammanlagda andelen av döds- och skadefall som granatkastare och artilleri står för utgör, i övningar som har fordon i sig, 36,4 %, jämfört med övningar som inte har fordon, vilka utgör 56,6 %. I övningar som innehåller fordon står fordonsburna system för 9,4 % av förlusterna. Totalt utgör tunga vapensystemen 56 % av systemen som orsakar förluster vid övningar utan fordon och 45,8 % vid övningar med vagn.

(30)

Sida 30 av 44 Figur 1-3

Som det nämnts, i avsnittet Brister i Materialet, gjordes en förändring i hur indirekt eld simu-lerades i anläggningen 2016, där effekten av indirekt eld mot personal som befann sig i bygg-nader fick mindre verkan om man befann sig på de lägre våningarna i ett huset under 2016 och framåt. Därför görs en jämförelse mellan övningar som genomförts före och efter denna änd-ring. Detta för att se om det är en betydande skillnad mellan de två perioderna som kan påverka hur resultatet skall tolkas. Skillnaderna redovisas i figur 1-4 och figur 1-5.

(31)

Sida 31 av 44 Figur 1-4

(32)

Sida 32 av 44 Det tycks inte som om förändringen i verkan av den indirekta elden orsakade en minskning av andelen skadade i indirekt eld. Andelen förluster orsakade av indirekt eld i övningar mellan 2013 och 2015 är 29,1 %, och andelen förluster orsakade av indirekt eld i övningar mellan 2016 och 2020 är 51,5 %. Detta innebär att andelen dödade och skadade av indirekt eld ökat, trots att det förekommit en minskning av den indirekta eldens verkan. Resultatet bör tolkas med försiktighet, då antalet händelser som analyseras för perioden mellan 2013 och 2015 enbart är 275.

4.2 Fordon

I tabell 2-1 visas medelvärde och standardavvikelse för övningar med och utan fordon. Tabellen visar att övningar som innehåller fordon har ett medelvärde på 149,5 m. Övningar som inte innehåller vagnar som har ett medelvärde på 107,7 m. En jämförelse mellan de två visar en skillnad på 41,8 m.

Medelvärde avstånd

Distance

Övning med fordon N Mean Std. Deviation

Ja 573 149.5150 156.22883

Nej 755 107.7999 77.05944

Total 1328 125.7989 119.67461

Att enbart betrakta medelvärdet kan dock vara missvisande, då enstaka händelser där stridsav-stånden är långa drar upp medelvärdet på ett sätt som inte blir representativt för helheten. Därför presenteras även resultaten fördelat på percentiler i tabell 2-2, vilka visar, att det fortfarande finns en skillnad mellan övningar med fordon och övningar utan fordon, när man tittar på me-dianen och de olika percentilerna. Ju högre percentilen är desto större är skillnaden mellan ka-tegorierna. Den skillnaden som finns för medianen mellan kategorierna är jämförelsevis mindre. Skillnaden för medianen är 16 m. På samtliga percentiler har övningar som innehåller fordon längre stridsavstånd, om än i olika grad, jämfört med övningar som inte innehåller for-don.

(33)

Sida 33 av 44

Median och percentiler Mean Percentile 05 Percentile 25 Median Percentile 75 Percentile 95 Percentile 99 Övning med vagn Ja 149.51 18.69 66.63 112.49 175.70 327.69 936.09 Nej 107.80 12.18 51.42 96.40 144.21 233.14 313.88 Tabell 2-2 4.3 Strid i hus

Av de döds- och skadeutfall som orsakades av direktriktad eld utgjordes 6.4 % av händelser där skjutande och träffad person befann sig i eller invid samma hus. 93.6 % av förlusterna var således händelser som inträffade när personerna inte befann sig i samma hus, vilket framgår av Figur 3-1 Resultatet bör tolkas med mycket stor försiktighet, då antalet händelser som analyserats är få. Totalt finns det data för 259 händelser, varav 16 inträffade i samma byggnad.

(34)

Sida 34 av 44

5. Avslutning

Inledningsvis i detta kapitel sammanfattas resultaten från analysen och slutsatserna från dem. Därefter presenteras svaret på forskningsfrågorna och en diskussion om betydelsen av resulta-ten och möjliga förklaringar och tolkningar förs. Slutligen behandlas undersökningens relevans för professionen och förslag på vidare forskning ges.

5.1 Sammanfattning av resultat och slutsatser

Resultaten från analysen kan sammanfattas enligt följande:

För Tunga vapensystem kan det konstateras att:

- Tunga vapensystem orsakar mer än 50 % av de totala döds- och skadefallen.

- Indirekt eld, specifikt granatkastare, står för de flesta av dessa förluster, även när man separat granskar övningar som innehåller fordon. Tunga vapensystem når dock inte över 50 % av förlusterna i övningar med fordon.

- Övningar som genomförts mellan 2016 och 2020 har större andel döda och skadade i indirekt eld än övningar från åren 2013 till 2015, trots att verkan av den indirekta elden är mindre i övningar mellan 2016 och 2020.

För Fordon kan det konstateras att:

- Medelvärdet för stridsavstånden för alla övningar är 125,7 m.

- Övningar som innehåller fordon har längre stridsavstånd än övningar som inte innehål-ler fordon, med ett medelvärde på 149,5 m respektive 107,8 m. Skillnaden finns oavsett om man använder medelvärde eller median, och ökar desto högre percentilen är på re-spektive övning.

För Strid i hus kan det konstateras att:

- Döds- och skadeutfall som inträffar när skjutande och träffad person befinner sig i samma hus utgör 6,3 % av de förluster som orsakas av direktriktad eld.

Såldes falsifierades hypotesen för Strid i hus, och hypoteserna för Tunga vapensystem och

(35)

Sida 35 av 44 inte på grund av att de inte nödvändigtvis är det, utan för att författaren till uppsatsen saknar kompetens att avgöra om de statistiska test som har gjorts är rätt tillämpade. Även om inget sådant anspråk görs på något av resultaten, bör stor försiktighet iakttas kopplat till resultaten för Tunga vapensystem och övningar som genomförts mellan 2013 och 2015, samt framförallt

Strid i hus. Anledningen till detta är att de test som har genomförts har ett N-värde, det vill säga

antalet händelser som analyseras, som är lågt. Testerna visar dessutom på ett sannolikhetsvärde som överstiger .05. Om rätt tester är genomförda är resultaten inte statistiskt signifikanta. Tes-terna redovisas i Bilaga 1.

Slutsatser som kan dras av resultaten är att andelen förluster som orsakas av indirekt eld i öv-ningarna är i linje med tidigare forskning på förluster vid strid i bebyggelse. Användningen av tunga vapensystem tycks vara vanligt förekommande. Att den indirekta elden står för en större andel döda och sårade i övningar, där skyddsvärdet på byggnaderna mot indirekt eld är större är kontraintuitivt. Det indikerar att, även om resultatet från övningar från 2013 till 2015 skall behandlas med försiktighet, själva förändringen i byggnadernas skyddsvärde inte är en faktor som påverkar resultatet för alla övningar i nämnvärd omfattning.

Att övningar som innehåller fordon har döds- och skadeutfall som orsakas på längre avstånd än övningar som inte har fordon kan indikera att fordon används som plattformar för att bekämpa byggnader med fiender, istället för att man låter skyttesoldater föra striden på närmare avstånd. Men det går inte att påvisa ett orsakssamband med hjälp av den metod som används i den här uppsatsen.

Resultatet med den låga andelen förluster som orsakas när de stridande befinner sig i samma hus skall tolkas med stor försiktighet av två orsaker. För det första som har nämnts ovan, resul-tatet vilar på en mycket osäkrare grund än de andra punkterna. För det andra, som det nämndes i avgränsningar är handgranater inte inkluderade i undersökningen. Det kan innebära att en betydande del av de förluster som sker på korta stridsavstånd i samma hus inte inkluderas, och att andelen som dör när striden förs mellan kombattanter som befinner sig i samma hus egent-ligen är betydligt högre. Dock har resultatet implikationer för fortsatt forskning och kopplat till Kings beskrivning av hur västerländska militärer övar strid i bebyggelse, vilket kommer att tas upp senare i kapitlet under 5.5 Fortsatt forskning.

(36)

Sida 36 av 44

5.2 Svar på forskningsfrågorna

Hur kan förloppet för (simulerade) döds- och skadeutfall i träning för strid i bebyggelse besk-rivas?

- På vilka avstånd dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid

Strids-träningsanläggning Militära Operationer Urban Terräng (STA MOUT)?

Avståndet som personal i övningarna dödas och skadas på har ett medelvärde på 125,7 m. Vid övningar med vagnar är stridsavstånden som förlusterna sker på längre, vid övningar utan for-don är de kortare. Personal dödas och skadas när skytt och skjuten befinner sig i samma hus, i 6,4 % av fallen orsakade av direktriktad eld.

- Med vilka vapensystem dödas och skadas personal i tillämpade övningar som sker vid

STA MOUT?

De vapensystem som orsakar döds- och skadeutfall är oftast tunga vapensystem bestående av granatkastare, artilleri och fordonsburna system, vilka sammanlagt står för 52,4 % av förlus-terna. Framförallt är det granatkastare som orsakar förluster, dessa står för 48,7 % av samtliga döds- och skadefall. Eldhandvapen och kulsprutor är andra och tredje största kategorierna, med 28,49 % respektive 13,6 %.

(37)

Sida 37 av 44

5.3 Diskussion

Undersökningen åskådliggör ett par intressanta resultat. Att den indirekta elden står för en stor andel av alla förluster som sker under övningarna, är i linje med den tidigare forskningen som finns angående förluster vid SIB. Att just granatkastare är en sådan stor andel av förlusterna som orsakas och att få förluster orsakas av artilleri i övningarna bör troligen ses som ett utslag av att förbanden främst har tillgång till granatkastare. Avsaknad av data för indirekt eld från några övningar gör att andelen möjligen till och med kan vara högre än vad undersökningen visar.

Förekomsten av mer förluster orsakade av indirekt eld på de övningar som sker från och med 2016, när skyddsvärdet som byggnaderna har blev större och verkan från den indirekta elden mot byggnader därmed blev mindre, kan möjligen förklaras av att det sker ändringar i hur den indirekta elden skjuts. Det vill säga det är möjligt att man har börjat använda sig av mer indirekt eld, och därför ökar andelen som dödas och skadas av den. Trots att den simulerade verkan av den indirekt eld blivit mindre. Detta blottlägger en brist i undersökningen, då det inte går att se hur mycket det totalt skjuts, utan enbart att se vad personal dödas av. Den troligaste förklaringen är dock att skillnaden är ett resultat av att för få händelser analyserats under tidsperioden 2013 till 2015.

Att fordonsburna system står för en relativt liten andel av alla förluster, med 3,2 % kan möjligen förklaras av att det är få pansarförband, som har med sig sina fordon i de övningar som har undersökts. Visserligen gjordes en separat analys, med bara övningar som hade fordon i sig som visade på att andelen då var 9,3 %. Där i ingår även övningar som har få stridsvagnar och stridsfordon i sig, ofta i form av IKV:er från motståndarsidan. Vilket möjligen kan dra andelen förluster orsakade av fordonsburna system, i jämförelse med om man hade undersökt fler öv-ningar innehållande renodlade pansarförband. Ytterligare en faktor som kan bidra till att dra ner andelen döda och skadade som orsakas av stridsfordon och stridsvagnar, är att det i data från STA MOUT inte går att göra en distinktion mellan om en kulspruta sitter på en fordon eller om den är buren. En indikation på att fordon möjligen står för en större andel av förlusterna, än vad kategorin fordonsburna system visar, är att i övningar utan fordon står kulsprutor för 10,8 % av döds- och skadeutfallen. I jämförelse utgör kulsprutor 19 % av vapensystemen som orsa-kar förluster i övningar med fordon.

(38)

Sida 38 av 44 Skillnaden mellan övningar med fordon och övningar utan fordon gällande stridsavstånden som personal dödas och såras på är inte förvånande, utan i linje med vad som förväntades. Dock, som det påpekades i slutsatserna, kan man inte med resultaten från den här undersökningen påvisa att det är på grund av att fordonen används på det sätt som Gott beskriver. Det är däremot en indikation på att så kan vara fallet. Till exempel så är det ett rimligt antagande att den stora skillnaden, som uppvisas i de högre percentilerna, är ett resultat av att stridsfordon används för att förbekämpa bebyggelsen på avstånd, för att möjliggöra att det egna infanteriet tar sig in till bebyggelsen. Att undersöka om så faktiskt är fallet behövs dock göras.

Avstånden som personal i övningarna blir dödade på visar på behovet av att vara tydlig med vad man menar med termer som korta stridsavstånd i relation till strid i bebyggelse. Resultaten från undersökningen visar att det genomsnittliga avståndet personal blir dödad eller sårad på är 125,7 m, något som om man betraktar det ur ett förbands synvinkel är ett relativt kort stridsav-stånd. Samtidigt visar resultatet att det är 6,4 % förlusterna, orsakade av direktriktad eld, som sker när striden mellan parterna sker i samma hus. Det vill säga hela, 93.6 % av alla förluster från direktriktad eld sker inte när man strider från rum till rum eller bryter in i ett hus. Ett resultat som tyder på att striden för den enskilde skyttesoldaten relativt sällan sker på extremt korta avstånd. Detta ska dock tolkas med försiktighet då undersökningen inte inkluderat användandet av handgranater, vilket medför en svaghet i analysen, då ett helt vapensystem ute-sluts. Då handgranater i princip uteslutande används på korta stridsavstånd är det möjligt att en stor mängd förluster, som inträffar när de stridande befinner sig i samma byggnad, inte tas med.

References

Related documents

Det finns således aspekter inte bara i strukturen med regler, organisation etcetera, utan också i idrotts- och sam- hällskulturens etablerade normer och värden, som kan

• Strålningen uppkommer hos isotoper av grundämnen där kärnan innehåller för mycket energi.. Då blir den instabil och vill göra sig av med sin energi för att komma

Idag finns en vetenskaplig grund för att ge rekom­ mendationer till patienter med cancer att vara fysiskt aktiva för att uppnå ett bättre välbefinnande, minska biverkningar

a cerebri media dx/sin -hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin -hö/vä främre storhjärnartär a cerebri posterior dx/sin -hö/vä bakre storhjärnartär.

I den här övningen får eleverna göra samma sak fast istället för på stranden får eleverna leta efter skräp i skogen?. Material: Ta med soppåsar att lägga

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal