Sida 1 av 94 Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Daniel Petrak HOP
Handledare Antal ord: 19993
Ingvar Sjöblom Beteckning Kurskod
Självständigt arbete masters-uppsats, krigsvetenskap
2HO013
Arvet efter Landquist
En analys av Daniel Landquists genomslag inom svensk sjömaktsteori
Sammanfattning:
Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag.
Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, me-dan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer.
Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna.
Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna ma-rina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av mama-rina tänkare som Alfred Ma-han, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kon-tinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska dokt-riner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.
Sida 2 av 94
Innehåll
1. INLEDNING ... 4
1.1PROBLEMFORMULERING ... 5
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 7
1.3FORSKNINGSFRÅGOR ... 7
1.4FORSKNINGSBIDRAG ... 8
1.5MATERIAL OCH KÄLLOR ... 8
1.6KÄLLKRITIK ... 8 1.7AVGRÄNSNINGAR ... 11 1.8BEGREPPSANVÄNDNING ... 11 1.9DISPOSITION ... 12 2. FORSKNINGSÖVERSIKT ... 13 2.1INLEDNING ... 13 2.2TIDIGARE FORSKNING ... 14
2.3SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 21
3.1INLEDNING ... 22 3.2IDEALTYPEN ... 22 3.3METATEORI ... 23 3.4SAMMANFATTNING... 24 4 METOD ... 25 4.1INLEDNING ... 25 4.2VETENSKAPSTEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 25 4.3FALLSTUDIE ... 25 4.4VAL AV FALL ... 26
4.5ANALYSVERKTYG OCH METODOLOGI ... 27
4.6OPERATIONALISERING ... 30
4.7VALIDITET OCH RELIABILITET ... 34
4.8SAMMANFATTNING... 36
5 ANALYS ... 37
Sida 3 av 94
5.2.DANIEL LANDQUISTS SJÖMILITÄRA GÄRNING OCH KARRIÄR -EN BAKGRUND. ... 38
5.3EMPIRISK ANALYS AV LANDQUIST OCH DEN SVENSKA MARINA DEBATTEN 1918–1939. .. 40
5.4DANIEL LANDQUISTS GENOMSLAG I DEN MARINA DEBATTEN 1918-1939 ... 48
5.5GRUNDLIG EMPIRISK IDÉANALYS AV NÅGRA AV SJÖSTRATEGIENS GRUNDER ... 50
5.5.1 Sammanfattning Några av sjöstrategiens grunder ... 60
5.6KONSTRUKTION AV UPPSATSENS IDEALTYPER ... 61
5.6.1 Idealtypen Landquistska skolan Daniel Axel Landquists teorier om sjömakt ... 61
5.6.2 Idealtypen Navala skolan -Alfred Thayer Mahans sjömaktsteorier ... 63
5.6.3 Idealtypen Maritima skolan – Julian Stafford Corbetts sjömaktsteorier ... 64
5.6.4 Idealtypen Kontinentala skolan – Raoul Victor Patrice Castex teorier om sjömakt ... 67
5.6.5 Idealtypen Asymmetriska skolan Theophile Hyacinte Aube et al.–teorier om sjömakt ... 69
5.6.6 Konstruktion av idealtypen Moderna svenska skolan ... 71
5.7METAANALYS ... 73
5.8 VILKEN PÅVERKAN HAR ANDRA SJÖMAKTSTEORETIKER HAFT PÅ DANIEL LANDQUISTS TEORIER OM SJÖMAKT? ... 75
5.9KVANTITATIV TEXTANALYS AV NÅGRA AV SJÖSTRATEGIENS GRUNDER ... 76
5.9.1 Resultat ... 77
5.10SAMMANFATTNING ANALYSKAPITEL ... 78
6 RESULTATDISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 79
6.1INLEDNING ... 79
6.2DISKUSSION ... 79
6.3SAMMANFATTNING AV RESULTATDISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 86
7. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 87
8. REFERENSER ... 88
8.1BESTÄNDIGA OCH TRYCKTA KÄLLOR ... 88
8.2HEMSIDOR OCH ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 94
Sida 4 av 94
1. INLEDNING
Uppsatsen undersöker krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren, skriftställaren och sjömaktsteoretikern Daniel Landquist och dennes teo-rier om sjömakt.
Teorier om sjömakt är ingen isolerad företeelse utan bör snarast ses som en del av militärteorin, med vissa naturliga särdrag och egenheter. Den intima och naturliga kopplingen mellan militär- och sjömaktsteori exemplifieras av att den tyske officeren och författaren Carl von Clausewitz, ofta betraktad som militärteorins primus inter pares, även haft stort inflytande på teorier om sjömakt. Även om Clausewitz i stort sett uteslutande skriver om landkrigföring och styvmoder-ligt summerar sjömakt, är han likväl citerad av sjömaktsteoretiker som Julian Corbett och Da-niel Landquist.1 Om Clausewitz ofta tillskrivs epitetet som militärteorins primus råder inom sjömaktsteorin, en något jämnare konkurrens om denna primus titel, mellan den amerikanske amiralen Alfred T. Mahan och den brittiske författaren och historikern Julian S. Corbett. Ma-hans bok The Influence of Sea Power Upon History från 1890 fick ett stort genomslag i den sjömaktsteoretiska debatten internationellt. Alfred Mahan och Julian Corbett anses tillhöra vad som på engelska kallas Blue-water school vars sjömaktsteorier utgår från den maritima stor- makten och dess strävan av att upprätthålla handelsvägar till sjöss med avlägsna kolonier och intresseområden.2
Både Mahan och Corbett använde det brittiska imperiet som historisk empiri när de utarbetade sina sjömaktsteorier. Sjömaktsteoretikerna Raoul Castex (Frankrike), Wolfgang Wegner och Otto Groos (Tyskland) kan på liknande sätt sägas vara en del av den på engelska benämnda Continental School. 3 Den kontinentala skolan ser den marina krigföringen tätt förknippad med
1Det förekommer genomgående hänvisningar till Carl von Clausewitz i Daniel Landquists bok Några av
sjöstra-tegins grunder(förf. anm.).
2 Milan Vego, Naval Classical Thinkers and Operational Art (Naval War College Newport United States, 2009,
s.1) samt Christopher Werner, Den blå boken: marina stridskrafter ur ett militärteoretiskt perspektiv (Försvars-högskolan Stockholm 2002, s. 29-30).
Sida 5 av 94 och som en del av landkrigsföringen. Den kontinentala skolans synsätt baseras utifrån en mili-tärgeografisk exponering och historiska erfarenheter, där landkrigsföringen var essentiell för statens överlevnad.
1.1 Problemformulering
Runt sekelskiftet fick Alfred Mahans sjömaktsteorier genomslag i flera europeiska länders ma-rina doktriner, även i Sverige. Mahans The influense of Seapower upon history utgavs på svenska första gången 1899.4 Begreppet herravälde till sjöss började få en popularitet i den marina facklitteraturen som en direkt följd av Alfred Mahans böcker.5
Åren efter första världskriget utrycktes i Sverige viss kritik mot Mahans teorier för att mest ha utgått från den marina stormaktens perspektiv, bland annat av den svenske författaren och sjö-officeren Arnold Munthe. Munthe menade att Mahans teorier om sjömakt inte var anpassade för svenska förhållanden.
”Andra synpunkter och andra proportioner än som passa för våra förhållanden och om de icke utta-lade lärosatser som ofta saknar tillämpning på händelserna i vår egen sjökrigshistoria, vilken huvud-sakligen faller inom Östersjöområdet och Kattegatt.”6
Även om drygt hundra år har förflutit sedan Munthes kritik är den fortfarande till del aktuell. Undervisningen vid Försvarshögskolans Högre officersprogram (HOP) 18-20 koncentrerades till att avhandla Corbett och Mahans teorier om sjömakt. Sjömaktsteorier från den kontinentala skolan förde en högst perifer roll under utbildningen. Konsekvenserna är att dagens officerare i den svenska marinen, som är byggd, tränad och anpassad för de speciella förutsättningar som råder i Östersjön och Västerhavet, först och främst får sin sjömaktsteoretiska skolning och in-spiration från de sjömaktsteoretiker som i huvudsak ägnade sig åt den maritima stormaktens utmaningar. Den beskrivna asymmetrin mellan utbildning och verkligheten är intressant och en av anledningarna till ämnesvalet för uppsatsen.
4 Bertil Åhlund, Svensk maritim säkerhetspolitik, 1905-1939 (Stockholm Marinlitteraturföreningen 1992 s.17). 5 Lars Ericson Wolke, Krigets idéer: svenska tankar om krigföring 1320-1920 (Stockholm Medströms förlag 2007 s. 284-285).
Sida 6 av 94 Svenska teorier om sjömakt
Likt Arnold Munthe i stycket ovan, för de svenska sjömaktsteoretiker som verkade under 1800-och 1900-talet till dagligdags en något undanskymd tillvaro. De uppmärksammas mestadels av dem med ett extraordinärt intresse i ämnet eller av den akademiska professionen inom militär-historia och krigsvetenskap. Detta gäller även Daniel Landquist, vars namn och sjömaktsteore-tiska gärning är tämligen okända bland dagens marinofficerare. Författaren och historikern Lars Wedin som undersökt Landquist skriver:
”Det är svårt att idag skatta Landquists betydelse. Hans namn är i allmänhet bortglömt och hans verk är känt enkom i historikers kretsar. Likväl är det tydligt att många av idéerna i dagens marin, som det med en taktisk offensiv och ett aktivt uppträdande inom en defensiv strategi, har starka likheter med hans. Men han är inte uppfinnaren av dessa idéer: hans verk samlar det marina tänkande som fanns på den tiden; följaktli-gen har dess innehåll blivit så spritt och inarbetat i det allmänna marina tankegodset att man glömt källan till de idéer som han utvecklade.” 7
Samtidigt menar Professor Lars Ericson Wolke att Landquist var mellankrigstidens kanske främste svenska sjömaktsteoretiker.8
Det finns förutom ett par elevuppsatser på kandidatnivå i dagsläget inte någon särskild forsk-ning om Daniel Landquist eller om hans teorier om sjömakt har haft något genomslag i den marina debatten under sin samtid eller den svenska marina doktrinen. I den befintliga forsk-ningen inom militärhistoria och krigsvetenskap, benämns Landquist som allra oftast kortfattat och någon djupare analys av Landquists teorier och deras genomslag görs i regel inte i den befintliga litteraturen. De två som närmast undersökt Daniel Landquist sjömaktsteorier är Lars Wedin och Jerker Widén. Både Wedin och Widéns tidigare arbeten är pusselbitar i uppsatsens ambition att minska den identifierade forskningsluckan.
Problemet
Konklusionen är att utbildningen i sjömaktsteori för svenska officerare domineras av Blue water skolans Alfred Mahan och Julian Corbett, medan svenska sjömaktsteoretikers tankegods
7 Hervé Bégarie & Lars Wedin, L’evolution de la pensée navale. IV / sous la direction de Hervé
Coutau-Bégarie Hautes études stratégiques 2, (Paris, Institut de stratégie comparée, 1994 s. 213).
Sida 7 av 94 likt Daniel Landqvist i regel inte diskuteras. Det är i dagsläget inte heller tydligt vilket genom-slag Daniel Landquists teorier hade på sin samtid och huruvida och i så fall vilka delar av hans teorier som återfinns i dagens svenska doktriner och reglementen inom den marina krigfö-ringen. Landquist framställs av Lars Ericson-Wolke som mellankrigstidens främste svenske sjömaktsteoretiker emedan Lars Wedin ser Landquist som en ”spegel” av samtida sjömaktste-orier och kanske därför bortglömd. Det finns en potentialskillnad mellan dessa uttalanden som behöver undersökas.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka Daniel Landquists genomslag i sin samtid, hans möjliga influenser från andra samtida sjömaktsteoretiker och huruvida, samt vilka likheter med Daniel Landquists te-orier om sjömakt som går att återfinna i dagens svenska doktriner.
1.3 Forskningsfrågor
För att kunna svara mot uppsatsens syfte och problem har tre specifika forskningsfrågor utar-betats
Hur såg den marina debatten i Sverige ut under åren 1918–1939, och vilket genomslag hade Daniel Landquist i den marina debatten under samma period?
Vilken påverkan har andra sjömaktsteoretiker haft på Daniel Landquists teorier om sjö-makt?
Hur väl överensstämmer dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen med Daniel Landquists teorier om sjömakt? Går det i så fall att se något genomslag av Landquists teorier i dagens doktriner?
Om Landquists genomslag i debatten under sin samtid visar sig vara obefintlig borde det rim-ligen innebära att hans teorier inte haft något inflytande på dagens doktriner. Det är även rele-vant att undersöka Landquists teorier i relation till andra sjömaktsteoretiker för att påvisa om eventuella likheter mellan Landquists teorier och dagens doktriner kommer sig av att Landquist enbart var en budbärare av någon annans tankar och teorier om sjömakt eller om han de facto själv är att anse som källan.
Sida 8 av 94
1.4 Forskningsbidrag
Den inomvetenskapliga relevansen avseende krigsvetenskap består i bidraget till ökad förstå-else och kunskap om svensk sjömaktsteori, dess grunder, influenser och användbarhet.
Den utomvetenskapliga relevansen består i att dagens officerare och kadetter ges möjlighet till en bättre förståelse för svensk marin kultur och bidragande sjömaktsteorier. Med kunskaperna kan den enskilde bli bättre i sitt utövande av professionen och bidra till fortsatt utveckling av taktiska procedurer, reglementen och doktriner.
1.5 Material och källor
Uppsatsen har uteslutande använt sig av textmaterial främst i form av artiklar och böcker Textmaterialet kan beroende på dess funktion i uppsatsen delas in i tre olika typer:
Textmaterial föremål för analys: Artiklar och böcker skrivna av Daniel Landquist, vilka kan betecknas som primärkällor. Textmaterial skrivet av Landquist har tagits fram och valts ut genom arkivstudier i före detta Marinstabens bibliotek vid Anna Lind-
biblioteket.
Textmaterial som används till stöd för uppsatsens analys. Textmaterialet består, med ett par undantag, av sekundärkällor.
Textmaterial avseende metod och teori som syftar till att stärka uppsatsens metodolo-giska och vetenskapsteoretiska grund. Textmaterialet består både av primär- och sekun-därkällor.
1.6 Källkritik
Uppsatsen beaktar och utvärderar källmaterialet utifrån de källkritiska principerna äkthet, tids-samband, oberoende, och tendensfrihet.9
Primärkällor
För att undvika beroende och tradering i samband med analys och tolkning av Daniel Landquist sjömaktsteorier används texter skrivna av Daniel Landquist själv. När det gäller primärkällorna har författaren förhållit sig till de källkritiska principerna på följande sätt:
Sida 9 av 94 Källornas äkthet, Textmaterialet kommer från Marinstabens gamla bibliotek, ur de publikat-ioner och tidskrifter de ursprungligen publicerades i. Samma förfarande har gällt för kriteriet oberoende det vill säga källan står för sig själv, och är inte ett referat eller avskrift av Landquist ursprungliga texter.10 Texter där källan är otydlig har sållats bort ur undersökningen. Tidssam-bandet säkerställs genom att samtliga utvalda texter av Landquist har skrivits under åren 1914-1935.
Tendensfriheten är i detta forskningsfall av naturliga skäl att beakta eftersom det rör sig om texter färgade av Landquists åsikter, tankar och hans position. Generellt framkommer i Landquists texter en tydlig positionering och debatterande för flottan som främsta försvarsgren och dess behov av att stärkas. Tendensen är särskilt märkbar i några av artiklarna Landquist skrev i tidningarna Vår flotta11 och Tidning i Sjöväsende (TiS).12 Landquists tydliga position-ering ska ses i ljuset av den försvarsgrensstrid som under perioden utspelades mellan marinen, armén och från 1926 flygvapnet. Striden mellan försvarsgrenarna hade även politiska förtecken med en skiljelinje mellan socialdemokrater, liberaler samt högern och bondeförbundet på var sin sida. I artikeln Regeringen, bondeförbundets, och socialdemokraternas försvarsprogram. Ett bedömande ur sjömilitär synpunkt från 1924, märks ett tydligt politiskt ställningstagande. 13
I artikeln kritiseras socialdemokraterna av Landquist för att inte vilja satsa tillräckligt med pengar på marinen i ganska hårda ordalag.
”Erkänna ett rikets primära behov men icke våga tillgodose densamma, må vara valpolitik men icke realpolitik… det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”14
10 Torsten Thurén, Källkritik s 13.
11 Tidningen Vår flotta, organ för Föreningen Sveriges Flotta. Försvars- och marint vänligt inställd tidskrift med uppgift att föra fram den marina diskussionen i samtidens debatt (förf. .anm.). Se Bertil Åhlund i Forum Navale nr. 61, 2005 (Stockholm Sjöhistoriska samfundet 2005, s. 17-37).
12 Tidskrift i Sjöväsendet (TiS). Sedan år 1835 tidning som utges av Kungliga Örlogsmanssällskapet. Försvars och marinvänlig (förf. anm.).
13 Daniel Landquist, Regeringen, bondeförbundets, och socialdemokraternas försvarsprogram. Ett bedömmande ur sjömilitär synpunkt Vår flotta (Stockholm Föreningens Sveriges Flotta mars 1924, s. 25-26.
Sida 10 av 94 Artikeln avslöjar ett för sin tid inte förvånande, konservativt politiskt ställningstagande hos Daniel Landquist.15 Daniel Landquists influens från andra sjömaktsteoretiker påverkar även oberoendet och tendensen i hans texter, samtidigt som det utgör en av uppsatsens forsknings-frågor.
Urval av källmaterial
Daniel Landquists författarskap kan betecknas som produktivt främst inom den marina facklit-teraturen. Mellan åren 1913–1958 utgav han ensam och tillsammans med andra författare 13 olika titlar. Landquist skrev även ett flertal artiklar i tidningarna Vår flotta och TiS mellan åren 1912–1949. Inom ramen för denna uppsats går ej att analysera allt det textmaterial som Daniel Landquist lämnat efter sig. Allt är inte heller aktuellt för denna uppsats, då många av de texter Landquist skrev inte avhandlar teorier om sjömakt. I samband med arkivstudierna i före detta Marinstabens bibliotek har ett urval av böcker och artiklar valts ut. Urvalet av texter har gjorts för att få en så bred representation som möjligt av Landquists sjömaktsteoretiska tankar. Ut-valda böcker och artiklar redovisas i uppsatsens litteraturöversikt.
Sekundärkällor
I uppsatsen består sekundärkällorna av tidigare analyser och jämförelser vilka kan ha smittats av författarens förförståelse, syfte med texten och uppgifter i flera led. Torsten Thurén benäm-ner detta som tradering.16 För att upptäcka tradering i sekundärkällorna är det därför viktigt att kontrollera riktigheten och jämföra slutsatser med andra motsvarande källor eller om möjligt primärkällan. I uppsatsen används böckerna Strategic Theories 17 samt Mahan on Naval stra-tegy18. Böckerna är redigerade verk utifrån originaltexter av Raoul Castex och Alfred Mahan.
15 Arvid Cronenberg, Fäderneslandets försvar, Erik Nordberg (red.) (Stockholm, Kungliga Krigsvetenskapsakad-emien, 1996 s. 276-277).
16Thurén, Källkritik s. 53-54.
17 Raoul Castex, Strategic Theories, Selections, Translated and Edited, with an Introduction by Eugenia C.
Kiesling. Eugenia C. Kiesling (red.) (Annapolis, Naval Institute Press, 2017).
18 Alfred Thayer. Mahan, Mahan on Naval Strategy. John B Hattendorf (red.) (Annapolis, Naval Institute Press,
Sida 11 av 94 Trots att texterna består av originaltexter, finns det ur ett källkritiskt perspektiv anledning att reflektera över vilka texter som valts ut och hur redigeringen har ägt rum.
1.7 Avgränsningar
Uppsatsen fokuserar på analys och prövning av Daniel Landquists teorier om sjömakt. Andra sjömaktsteoretiker och teorier om sjömakt som förekommer i uppsatsen beskrivs endast kort-fattat och analyseras inte djupare. Uppsatsen är idécentrerad och inte aktörscentrerad vilket innebär att teorierna står i centrum och inte deras upphovsmän. Daniel Landquists liv och le-verne berörs endast i ett orienterande syfte.
Uppsatsen är krigsvetenskaplig (militärteoretisk) med fokus på teorier om sjömakt. Den histo-riska kontextualiseringen, dvs. det histohisto-riska sammanhanget, fördjupas vid behov och inte som huvudnummer i uppsatsen.19
Militära doktriner bygger till del på militär- och sjömaktsteorier, varvid det finns en naturlig koppling mellan teori och doktrin. Doktrinen i sig själv ligger som fenomen utanför uppsatsens ämnesval och diskuteras inte på ett djupare plan.
Uppsatsen avhandlar den marina debatten och Landquists genomslag under sin samtid. Den försvarsgrensstrid som ägde rum under mellankrigstiden ligger utanför uppsatsens ram och dis-kuteras endast ytligt.
1.8 Begreppsanvändning
Sjömaktsteori eller teorier om sjömakt, kan betecknas som idégemenskap med en systematik som utrycker samband mellan olika tankar om hur sjömakt på bästa sätt ska bedrivas. Empirin bygger ofta på historiska analyser och erfarenheter.20 Begreppet Kleinkrieg, är inom sjö-maktsteori en benämning på en asymmetrisk krigföringsmetod med systematiska och begrän-sade raidföretag mot fiendens kust, sjöstridskrafter och handelssjöfart. Ytterst syftar Kleinkrieg till styrkeutjämning mot en fiende. Den marina betydelsen av begreppet utvecklas av Otto
19 Joseph Soeters, P. M. Shields, and S. Rietjens, The Routledge Handbook of Research Methods in Military
Stud-ies (London & New York Routledge 2014 s. 68).
Sida 12 av 94 Groos i boken Seekriegslehren.21 Trots likheter ska inte Kleinkrieg förväxlas med det franska Jeune Ècole som snarare är en sjömaktsteori med vissa ideologiska och politiska förtecken.22 Anhängare av Kleinkrieg och Jeune Ècole menade att lättare fartygstyper, tack vare den tek-niska utvecklingen av vapen som minor och torpeder, skulle kunna hävda sig mot tyngre en-heter likt slagskepp och pansarskepp. Pansarskeppen var mellan 1880-talet tills mitten på 1940-talet, den svenska marinens tyngsta örlogsfartyg med goda möjligheter att uppträda och strida på öppet hav.23
1.9 Disposition
Kapitel 1 Inledning och problemformulering
Kapitlet börjar med en kort inledning. Därefter presenteras uppsatsens problemformulering, syfte samt forskningsfrågor. Kapitlet diskuterar även uppsatsens inom -och utomvetenskapliga relevans, källor samt källkritik.
Kapitel 2 Tidigare forskning
Fokuserar på den tidigare forskningen relevant för uppsatsen och syftar till att ge läsaren en bredare teoretisk grund. I Kapitlet redogörs för olika metodologiska och ontologiska ställnings-taganden som tidigare författare har gjort i sin analys av militär- och sjömaktsteorier.
Kapitel 3 Teorikapitlet
Innehåller uppsatsens teoretiska ramverk och redogör för teorins funktion i uppsatsen.
Kapitel 4 Metodkapitlet
Redogör för vald metod och uppsatsens metodologiska ansats med valt analysverktyg. I detta kapitel redogörs och diskuteras genomförandet av uppsatsens operationalisering. Kapitlet av-slutas med en kort diskussion om reliabilitet och validitet.
21 Otto Groos, Seekriegslehren Im Lichte des Weltkrieges (Berlin, E.S Mittler & Sohn, 1929, s.141-146). 22 Lars Wedin, Marianne och Athena: franskt militärt tänkande från 1700-talet till idag (Stockholm Försvarshög-skolan 2007 s.183).
23 Gustaf von Hofsten och Jan Waernberg, Örlogsfartyg (Stockholm Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek 2003 s. 111).
Sida 13 av 94 Kapitel 5 Analyskapitel
Kapitlet börjar med en analys av Daniel Landquists genomslag i den marina debatten 1918– 1939. Sedan genomförs en metanalys av uppsatsens konstruerade idealtyper. Därefter genom-förs en kvantitativ textanalys av Landquists bok Några av sjöstrategiens grunder. Kapitlet av-slutas med en sammanfattning och resultat från uppsatsen analyser.
Kapitel 6 Resultatdiskussion och slutsatser
I kapitlet diskuteras uppsatsens resultat mot uppsatsens syfte och forskningsfrågor och tidigare forskning samt slutsatser. Kapitlet innehåller löpande en diskussion och självkritisk reflektion om uppsatsens metod.
Kapitel 7 Förslag på fortsatt forskning
Kapitlet ger förslag på fortsatt forskning som skulle kunna ta vid efter denna uppsats.
Kapitel 8. Referenslista
Innehåller referens och källförteckning.
2. FORSKNINGSÖVERSIKT
2.1 Inledning
Forskningsöversikten fokuserar på tidigare forsknings metodologiska och ontologiska ansatser i sin analys av militär -och sjömaktsteorier. Fokus på forskningsöversikten är således inte ex-plicit på vad författaren skrivit, utan på hur författaren gått tillväga i sin analys. Forsknings-översikten fungerar därmed även som en nyckel till olika metoder och analysverktyg i samband med texttolkning av krigsvetenskapligt källmaterial.
Forskningsöversikten inriktar sig på tidigare forskning ur såväl ett idéhistoriskt och idéanaly-tiskt perspektiv. Det idéhistoriska perspektivet är valt för att undersöka vilken roll idéer, före-ställningar och teorier har i historien, samt vilket avtryck de lämnat på sin samtid respektive
Sida 14 av 94 nutid.24 En vanligt förekommande anmärkning mot benämningen idéhistoria är att idéhistoria snarare är en historisk än en statsvetenskaplig disciplin och inte är lämpad till att studera poli-tiska idéer.25 Enligt Joseph Soeters et al är den historiska analysen inte oviktig, då historien ofta tjänar som empiri för teoribildningen inom krigsvetenskapen.26 Eftersom forskningsöversikten rör teorier som danats av sin samtid och historia är den historiska kontexten viktig att ta hänsyn till, varav benämningen idéhistorisk även valts vid sidan om termen idéanalys.
2.2 Tidigare forskning
Milan Vego diskuterar två sjömaktsstrateger27 (Alfred Mahan, Julin Corbett) och två kontinen-talstrategers (Raoul Castex, Wofgang Wegner28) teorier om sjömakt i artikeln Naval classical thinkers and operational art.29 Vego genomför en kvalitativ jämförande fallstudie av olika sjö-maktsteorier.30 Sjömaktsstrategerna framhäver sjömaktens betydelse för stormaktens ekono-miska utveckling och ökat välstånd. Fokus på en stor flotta som utgörs av oceangående stora örlogsfartyg med en offensiv taktik och tron på avgörande sjöslag för att skapa herravälde till sjöss är framträdande, om än i något olika grad.31 För kontinentalmaktstrategerna är sjömakt mer en integrerad del i vad som i dag ofta kalls den nationella strategin. Marinens tydliga kopp-ling till landstridskrafterna är utmärkande.32 Vego tar även upp likheter mellan de olika sjö-maktsteoretikerna. Ett exempel är den liknande synen på manöver som är mer lika mellan
24 Hemsida: Umeå Universitet https://www.umu.se/institutionen-for-ide-och-samhallsstudier/forskning/vara-am-nen/idehistoria/. Besökt 2020-02-22.
25 Ludvig Beckman, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer (Stockholm: Santérus, 2005 s. 12).
26 Soeters, Shields, and Rietjens, The Routledge Handbook of Research Methods in Military Studies s.68. 27 Vego använder i artikeln de anglosaxiska begreppen ”Blue water” och ”Continental” för det som författaren har valt att översätta till sjö -och kontinentalmaktsstrateger på svenska (förf.anm.).
28 Wolfgan Wegner (1875-1956). Tysk kontinentalmaktsstrateg. (förf anm.).
29 Vego, Naval Classical Thinkers and Operational Art (Naval War College Newport United States, 2009). 30 Asbjørn Johannessen & Per Arne Tuffte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Malmö Liber 2003 s. 56).
31 Vego Naval Classical Thinkers and Operational Art s. 16. 32 Ibid s. 16.
Sida 15 av 94 Castex och Corbett trots deras hemvist i olika sjömaktsteoretiska skolor. Även när det gäller sjömaktens relation till krigföringen på land, står Castex och Corbett relativt nära varandra.
Scott Fitzsimmons gör en liknade jämförande fallstudie i detta fall mellan Carl von Clausewitz, Sun Zi, Alfred T. Mahan och Julian S. Corbetts teorier, i artikeln Evaluating the Masters of Strategy: A Comparative Analysis of Clausewitz, Sun Tzu, Mahan, and Corbett.33 Fitzsimmons utgår från åtta olika beståndsdelar inom krigets natur(användandet av teori i studierna om krig-föring, politikens roll, absolut kontra begränsat krig, betydelse av ett avgörande slag, betydelse av koncentration av styrkorna, betydelse av mänskliga faktorn, hur friktion och osäkerhet ska hanteras, offensiv och defensiv i krig).34
Fitzsimmons menar att det finns vad han kallar för ett inter-theoretical relationship mellan Clausewitz, Sun Zi, Mahan och Corbett. Om än teorierna har uppstått i olika länder, tidsepoker och kulturella kontexter finns det ett tydligt samspel mellan dessa idéer och teorier. Likaså kompletterar de olika teorierna varandra mer än de motsäger varandra. I sin artikel undersöker Fitzsimmons inte hur idéer och teoriers upphovsmän kan ha influerat eller påverkat varandra utan konstaterar endast att det finns mer likheter än skillnader i det han benämner som inter-theoretical relationship. 35
Vego och Fitzsimmons artiklar använder sig av jämförande fallstudier som forskningsstrategi för att pröva olika militär -och sjömaktsteoretikers teorier mot varandra. Fitzsimmons utgår från åtta olika beståndsdelar inom teorierna, emedan Vego utgår från fyra olika teoretiker. Vego är mer deskriptiv i sin artikel medan Fitzsimmons är mer analyserande.Såväl Vego och Fitzsim-mons använder sig av primär-och sekundärkällor som grund för sina texttolkningar. Även om både Vegos och Fitzsimmons påvisar generella skillnader, framkommer även teoretiska likheter mellan olika teoretiska skolor. De teoretiska likheterna är ur en idéanalytisk aspekt intressant
33 Scott Fitzsimmons, Evaluating the Masters of Strategy: A Comparative Analysis of Clausewitz, Sun Tzu, Ma-han, and Corbett” Innovations: A Journal of Politics No. 7 (Calgary University of Calgary 2007 s. 27–40). 34 Fitzsimmons använder det engelska begreppet Nature of War vilket författaren översatt till krigets natur på svenska (förf. anm.).
Sida 16 av 94 men medför även en utmaning samt påvisar svårigheten med att indela olika teoretiker och deras teorier i tydliga fack. Både Fitzsimmons och Vegos artiklar används i uppsatsens operat-ionalisering.
Jerker Widéns Bok om Julian Corbett Theorist of Maritime Strategy –Sir Julian Corbett and his Contributions to military and naval tought, avhandlar Julian Corbetts sjömaktsteoretiska influenser, tankebanor och gärning.36 Widén använder idékritisk analys (critical analysis) för sin analys av Corbetts teorier om sjömakt.37 Enligt Boréus och Bergström syftar den idékritiska analysen till att pröva huruvida innehållet i en idé är hållbar eller ej. Ett problem med den idékritiska analysen är dock att bevisa att en moralisk abstrakt eller politisk idé är rätt eller fel. Det är dock möjligt att pröva sanningshalten i en idé empiriskt för att se om den stämmer eller ej.38 Den empiriska prövningen av sanningshalten i Corbetts teorier genomförs genom att Widén använder Karl Poppers deduktiva empiriska ansats i en jämförande prövning mot andra klassiska sjömaktsteorier av Alfred Mahan, Raoul Castex och Daniel Landquist.39 Widén sam-manfattar boken med att redovisa de teoretiska svagheterna och styrkorna med Corbetts sjö-maktsteorier på ett tydligt och enkelt sätt utifrån sin idékritiska analys. Widén avslutar med att konstatera att ingen annan sjömaktsteoretiker har lyckats teoretisera sjökrigets strategi, taktik så intellektuellt fullständigt som Julian Corbett.40
Carl von Clausewitz inflytande på militär - och sjömaktsteorin har tidigare nämnts i inlednings-kapitlet. Clausewitz teorier är även valet för Anders Palmgrens doktorsavhandling Visions of Strategy Following Clausewitz Train of Thought.41 Syftet med avhandlingen är att rekonstruera
36 Jerker Widén, Theorist of Maritime Strategy: Sir Julian Corbett and His Contribution to Military and Naval Thought (Corbett Centre for Maritime Policy Studies Series, Burlington, VT: Routledge, 2012).
37 Widén, Theorist of Maritime Strategy s. 7.
38Kristina Boréus & Göran Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och dis-kursanalys Fjärde upplagan (Lund: Studentlitteratur 2018 s. 146-147).
39 Widén, Theorist of Maritime Strategy s. 7. 40 Ibid s. 159.
41 Anders Palmgren, Visions of strategy Following Clausewitz Train of thought (Helsingfors: National Defence University, 2014).
Sida 17 av 94 Clausewitz tankar och uppfattning om strategi ur dennes samtid utan att färgas av nutida lin-ser.42 Palmgren menar att Clausewitz teorier ofta antingen har mystifierats eller simplifierats i samband med olika tolkningar av hans verk. Palmgren använder huvudsakligen sig av filoso-fisk hermeneutik i sin tolkning av Clausewitz.43 Den filosofiska hermetiken med dess Wir-kungsgeshichte syftar till att berätta hur teorier eller verk har tolkats över tid samt våra försök att tolka begreppen i vår samtid.44 Palmgren använder sig även av idéanalys för att få en samtida tolkning av Clausewitz teorier.45 Av särskilt intresse är de teoretiska och metodologiska över-väganden Palmgren ger utryck för i samband med tolkandet av Clausewitz texter. Det första är det ontologiska ställningstagandet, det andra övervägandet är inom vilken kontext tolkningen är gjord och hur kontexten påverkar tolkningen. Det tredje övervägandet är hur tolkningen av texten genomförs Det fjärde övervägandet är den aktuella samtiden samt dess påverkan på lä-sarens tolkning av Clausewitz. Femte övervägandet handlar om språk och diskurs och hur båda dessa parametrar kan bidra till och såväl försvåra tolkning av texter samt utgöra källor till fel-tolkning och tradering.
Clausewitz spelar huvudrollen även i Anders Palmgrens artikel Center of Gravity och Schwer-punkt - Problemet att tänka strategi mellan teori och praktik46 Palmgren pekar på att
begreppet Schwerpunkt har beroende på kontext, tidsanda, språkliga förvanskningar och kultur, fått ändrad innebörd och tillämpning. Palmgren exemplifierar med att beskriva hur de olika vapengrenarna i USA har sina egna definitioner av Center of Gravity som är den engelska över-sättningen av det tyska begreppet Schwerpunkt. Artikeln är hermeneutisk tolkande när han, i vad författaren med stöd av Ludvig Beckmans definition antar en förklarande idéanalytiskt ansats.
42 Anders Palmgren, Visions of strategy Following Clausewitz Train of thought s. 13. 43 Ibid s. 43.
44 Mark Knight, Wirkungsgeshichte, Reception History, Reception Theory, Journal for the Study of the New Tes-tament 33, no. 2 (London, SAGE publications 2010, s. 137–146).
45 Beckman, Grundbok i Idéanalys s.78, 114 (not 118).
46 Anders Palmgren, Center of Gravity och Schwerpunkt: problemet att tänka strategi mellan teori och praktik (Stockholm Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Handlingar Nr 3 Juli/oktober 2010. sida 29-42).
Sida 18 av 94 Syftet med en förklarande ansats är att tydliggöra begreppets innebörd i ett specifikt samman-hang.47
Palmgrens texter är goda exempel på vikten av att sätta sig in i och skapa förståelse för den kontext och samtid som idéer och teorier är sprungna ur. I den här uppsatsen har därför även analys av den samtida marina debatten fått utrymme.
Ett exempel på de mer idéhistoriska texterna i denna forskningsöversikt är den israeliske histo-rikern och statsvetaren Azar Gats bok A history of military thought, som är en kronologisk trilogi som avhandlar militärt tänkande från Machiavelli till våra dagar.48 Gats bok tolkas av författaren ha en mer idéhistorisk och deskriptiv ansats över militära tankar än t.ex Widens och Palmgrens idéanalytiska ansatser över Corbett och Clausewitz.
Lars Wedins bok Marianne och Athena är likt Gats bok en krönika över militära tankar49. Temat för Wedins bok är fransk militärt tänkande från 1700-talet till i dag. Wedin intar enligt förfat-taren en mellan position mellan idéhistoria och idéanalys. Wedin rör sig både mellan historiska skeenden, analyser av aktörer samt deras idéer. Boken visar på hur svårt det kan vara att skilja på idéhistoriska- och olika typer av idéanalytiska texter. Wedins bok används i konstruktionen av uppsatsens idealtyper.
Bertil Åhlund och samt Anders Berge har båda i sina böcker undersökt den marina debatten i Sverige under mellankrigstiden. Åhlund har studerat perioden 1905–1939 medan Berge har studerat perioden 1918–1939.
Syftet med Bertil Åhlunds bok Svensk maritim säkerhetspolitik 1905-1939 är att försöka följa de marina frågornas väg genom den säkerhets- och försvarspolitiska processen samt att belysa
47 Beckman, Grundbok i Idéanalys s. 78.
48 Azar Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War (Oxford: Oxford University Press 2001).
Sida 19 av 94 olika motiv och drivkrafter för de inblandade aktörerna.50 Ur en vetenskapsteoretisk synpunkt genomför Åhlund en funktionell idéanalys av den marina-och säkerhetspolitiska diskursen un-der perioden 1905–1939.51 Åhlund använder den funktionella idéanalysen till att beskriva och förklara, där det förklarande syftar till att främst klargöra förekomsten av idéer, emedan det beskrivande utgår från en grupp eller aktörs idéer. 52
Anders Berges doktorsavhandling Sakkunskap och politisk rationalitet - den svenska flottan och pansarfartygsfrågan 1918-1939 beskriver i stort sett samma tidsperiod som Åhlund, men koncentrerar sig på diskussionen om pansarbåtarnas vara eller icke vara i den svenska marinen samt marinens officerares försöka att påverka och anpassa sig efter den förda politiken.53 Berge stödjer sig till del mot Graham Alisons rational actors model, när han studerar sjöofficers- kollektivets organisatoriska beteende.54 Berge använder sig till största del av innehållslig idéanalys men till viss del även en argumentationsanalys. Berge är mer beskrivande i syfte att förstå snarare än förklara, eftersom han först och främst tittar på sjöofficerarna som en aktör samt hur denna aktör argumenterar för sin sak. Enligt Bergström och Boréus handlar den inne-hållsliga idéanalysen om att frambringa klarhet vad som sägs och av vem i en debatt.55 Argu-mentationsanalysen används främst för att pröva argumentens giltighet i en specifik kontext.56 Berge och Åhlund skildrar perioden 1918–1939 ur två något olika perspektiv som idéhistoriskt och idéanalytisk kompletterar varandra samt belyser den försvarspolitiska och marina diskursen i Sverige under perioden. Eftersom både Åhlund och Berge är historiker är deras egna benäm-ningar troligen närmare idéhistoria än idéanalys.57
50 Åhlund, Svensk maritim säkerhetspolitik 1905-1939, förord (onumrerat). 51 Boréus & Bergström, Textens mening och makt s.146-147.
52 Ibid s.146-145.
53 Anders Berge, Sakkunskap och politisk rationalitet: den svenska flottan och pansarfartygsfrågan 1918-1939, Stockholm studies in history 37 ( Stockholm Almqvist & Wiksell 1987).
54 Ibid s. 18-19.
55 Boréus & Bergström, Textens mening och makt s. 145-147. 56 Ibid s. 145-147.
Sida 20 av 94 Lars Ericsons-Wolkes bok Krigets idéer-Svenska tankar om krigföring, är en idéhistorisk lon-gitudinell skildring av svenska tankar kring krigföring från 1320–1920.58 Boken är intressant ur ett idéanalytiskt perspektiv då den innehåller avsnitt om idéers spridningsvägar, aktörer och tankeinnehåll.59 Boken visar på hur idéhistoria och olika inriktningar inom idéanalys ligger varandra förhållandevis nära och kompletterar varandra.60 Boken Krigets idéer används i första hand för att beskriva den intellektuella miljön för sjömaktsteoretiska idéer under början på upp-satsens undersökta period, men kompletterar även Berge och Åhlunds böcker för att beskriva den marina debatten.61
Lars Wedins artikel Svenskt marinstrategiskt tänkande – en återblick med sikte på framtiden, kan likt boken Krigets idéer ses som en idéhistorisk longitudinell skildring men koncentrerar sig på de marinstrategiska tankegångarna i Sverige från mitten av 1850-talet tills våra dagar.62 Artikeln är den artikel i forskningsöversikten som djupast diskuterar Daniel Landquist sjö-maktsteoretiska tankegångar. Wedin diskuterar likt Ericson Wolke även hur olika influenser från internationella sjömaktsteoretiker har fått genomslag i det svenska marinstrategiska tän-kandet. Enligt Wedin var Daniel Landquist först och främst influerad av den franske kontinen-talmaktstrategen Raoul Castex, men även andra samtida marina tänkare som Alfred. T. Mahan och Julin S. Corbett.63
En artikel i denna forskningsöversikt som sticker ut på grund av sitt ämne är Harald Høibacks artikel om doktriner med rubriken The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit.64 Trots
58 Ericson-Wolke, Krigets idéer förordet (onumrerat). 59 Ibid innehåll (onumrerat).
60 Se inledningen till forskningsöversikten s. 15-16 om författarens diskussion avseende idéhistoria och idéanalys samt redogörelsen för den funktionella idécentrerade analysen som används i uppsatsen (förf anm.).
61 Lars Ericson-Wolke, Krigets Idéer s.269-310.
62 Lars Wedin, Svenskt marinstrategiskt tänkande – en återblick med sikte på framtiden. (Forum Navale nr 68. Stockholm, Marinhistoriska sällskapet 2012. s. 105-149).
63 Ibid s. 116.
64 Harald Høiback, The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit. Journal of Strategic Studies 39, (no. 2 2016, s. 185–197).
Sida 21 av 94 uppsatsens avgränsning om att doktriner som fenomen inte utvecklas, är det av intresse att nämna Høibacks artikel i denna forskningsöversikt. Høiback berör i sin artikel kopplingen mel-lan normativa dokument i form av militära doktriner och teorin bakom dessa. Høiback menar, att en teori består av tre byggstenar, teori, kultur och auktoritet.65 I den här uppsatsen är det framför allt Høibacks diskussion om den teoretiska kopplingen till doktrinerna som är av in-tresse. Den teoretiska byggstenen har som funktion att förklara för läsaren vad som egentligen fungerar och varför det fungerar. En doktrin som förklarar den teoretiska grunden till den det rekommenderar blir mer flexibel och användbar än en som endast auktoritativt talar om vad som ska göras.66 Høiback får stöd i sin åsikt om teorins roll i doktrinen av Jerker Widén.67 Något mer poetiskt än sina nordiska författarkollegor beskriver den brittiske sjömaktsteor-etikern och författaren Geoffrey Till i boken Seapower, förhållandet mellan sjömaktsteori och doktriner:
”Maritime doctrine is the application of maritime theory in a particular time and place if maritime theories are like the art of cookery, doctrine is concerned with today’s menu” 68
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Valet av texter till forskningsöversikten syftar till att ge en bild av forskningen kring tankar och idéer inom krigsvetenskap och militärhistoria. Antalet utvalda texter kan möjligen ses som nå-got få. I forskningsöversikten har dock djup prioriterats framför bredd. Detta är ett medvetet val för att inte bara presentera forskningen i sig själv, utan även olika vetenskapsteoretiska och metodologiska angreppssätt.
Gatt, Wedins och Ericson-Wolkes mer idéhistoriskt deskriptiva ansats står i kontrast till Palm-grens filosofiska texttolkning med Wirkungsgeshichte och vikten av kontextuell förståelse. Fitzsimmons beskriver i sin artikel svårigheten med att isolera olika idéer och teorier från varandra i det han kallar för inter-theoretical relationship medan Vego beskriver skiljelinjer
65 Ibid s.188.
66 Høiback, The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It fit s. 189.
67Widén, Theorist of Maritime Strategy s.161.
68 Geoffrey Till, Seapower: A Guide for the Twenty-First Century, Fourth edition (Abingdon Oxon, Routledge, 2018 s. 68).
Sida 22 av 94 men även uppfattade likheter mellan olika sjömaktsteoretiska skolor. Både Vego och Fitzsim-mons slutsatser har direkt bäring på uppsatsens ambition om att identifiera och presentera de idéer som Daniel Landquist framförde i sina texter.
Widéns bok om Julian Corbetts sjömaktsteorier med idéanalys (critical analysis) i kombination med Karl Poppers deduktiva hypotesprövning gentemot andra klassiska sjömaktsteorier, är me-todologiskt intressant och skulle kunna utgöra en metodologisk ansats även för denna uppsats. Berges och Åhlunds bidrag ger en kontextuell fond till den samtid som Daniel Landquist ver-kade i, påverver-kade och påverver-kades av. Berges och Åhlunds förståelse av den samtida kontexten, utgör underlag för uppsatsens analys av den marina debatten.
Forskningsdesign
3. TEORI
3.1 Inledning
Teorikapitlet syftar till att redovisa uppsatsens teoretiska ramverk. Kapitlet börjar med presen-tation av Max Webers teori om idealtyper för att identifiera generella karaktärsdrag hos ett fenomen eller en teori. I teorikapitlet diskuteras idealtypen som teori emedan idealtypen som analysverktyg avhandlas i metodkapitlet. Därefter diskuteras den metateoretiska analystypen som används i uppsatsen.
3.2 Idealtypen
Max Webers teori om idealtyper presenterades första gången 1904 samt i en mer omarbetad form i boken Ekonomi och samhälle från 1920.69 I boken menar Weber att idealtypen främst kan användas på tre sätt inom forskningen: terminologiskt, heuristiskt och klassificerande.70
69 Max Weber, Ekonomi och Samhälle: förståendesociologins grunder (Argos förlag Lund 1983)
70 Richard Swedberg, How to Use Max Weber’s Ideal Type in Sociological Analysis. Journal of Classical Soci-ology 18, no. 3 (London SAGE publications, 2018 s. 189).
Sida 23 av 94 Den amerikanske sociologiforskaren Richard Swedberg menar att Max Webers ursprungliga teori om idealtypen är både teoretiskt komplicerad och svår att använda på det sätt Weber ur-sprungligen avsåg. Det har därför blivit vanligt att olika tolkningar och förenklingar av ideal-typsbegreppet ofta konstrueras och används i stället. 71 Docenten Magnus Nilsson vid Karlstads Universitet menar att idealtypsbegreppet pekar ut ett analytiskt redskap som handlar om att renodla drag hos fenomen, vilka vi sedan kan använda för att jämföra våra observationer.72 Kristina Boréus & Göran Bergström menar att idealtypen kan användas för att konstruera idésy-stem med tydliga gemensamma drag.73 Det är utifrån Nilssons och Boréus & Bergström defi-nitioner som idealtyperna använts i uppsatsen. Även om defidefi-nitionerna innebär en förenkling av idealtypen, står de inte i konflikt med Webers ursprungliga tankar om idealtypens funktion som ett terminologisk, heuristisk och klassificerande analysverktyg.
3.3 Metateori
“Metatheory is primarily the study of theory, including the development of overarching combinations of theory, as well as the development and application of theorems for analysis that reveal underlying assumptions about theory and theorizing.”74
I uppsatsen genomförs en metaanalys för att jämföra olika idealtyper av sjömaktsteorier. Att använda teori eller en teoretisk modell för att systematiskt studera en annan teori kallas meta-teori. Den teori som studeras eller prövas kallas objektsmeta-teori.75 Begreppet metateori används inom flera vetenskapliga discipliner, men förknippas framförallt med sociologin där den har sin
71Richard Swedberg, How to Use Max Weber’s Ideal Type in Sociological Analysis s. 190.
72 Magnus Nilsson, Föreläsning Weber, Durkheim och Simmel (Karlstads universitet, PDF-fil Nerladdad från http://www3.kau.se/kurstorg/files/w/25C7EDF61d9191AE4CRgFF963B7C/¨Weber,%20Durkheim%20
och%20Simmel,%20sociologi%202.0.pdf 2020-04-15). 73 Boréus & Bergström, Textens mening och makt s. 150.
74Steven Wallis, Toward a Science of Metatheory (Integral review Vol. 6, No. 3 Arina 2010, s. 75). PDF hämtad
från https://www.researchgate.net/publication/271526119_Toward_a_Science_of_Metatheory, 2020-03-02. 75 Hemsida: National encyclopedia https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/metateori. Besökt 2020-03-07.
Sida 24 av 94 uppkomst. Författaren har valt att utgå från en metateoretisk typologi presenterad av den ame-rikanske forskaren och sociologen Georg Ritzer.76 Ritzers sociologiska utgångspunkt behandlar samhälleliga idéer, ideologier och uppfattningar om samhället, vilket ligger nära sjömaktsteo-rier som ur denna aspekt kan ses som en typ av ideologi. Militär-och sjömaktsteoretikerna utgår från en föreställning om en samhällsbyggnad och politisk kontext, vilket inte är alltför avlägset de fenomen som sociologin studerar.
Ritzer menar att styrkan med metateori är att metateori kan erbjuda systematiska metoder för ökad förståelse av redan befintliga teorier, särskilt i en jämförande undersökning. Förutom den djupare förståelsen för en teori erbjuder metateori även möjligheter att utvärdera och kritisera en befintlig teori på ett djupare plan.77 Både Ritzer och den amerikanske sociologen Steven Wallis lyfter även fram den kritik som riktats mot metateori. Metateori har kritiserats för att vara odefinierat och svårtolkat, vilket gett upphov till olika definitioner och uppfattningar om hur metateori kan och ska användas. Olika epistemologiska och ontologiska utgångspunkter har skapat en debatt inte bara mellan, utan även inom olika vetenskapsdiscipliner.78 Georg
Rit-zer har i en ansats att motverka otydligheten tagit fram en typologi för metateori och metaanalys inom sociologin och samhällsvetenskapen.
3.4 Sammanfattning
Uppsatsens teoretiska ramverk stödjer sig på metateori samt en förenkling av Max Webers teori om idealtyp. Teorins syfte är att stödja analys och prövning av objektsteorin mot övriga teorier i en metaanalys. För att förenkla metaanalysen och prövningen använder sig uppsatsen av ide-altyper.
76 George Ritzer, Metatheorizing in Sociology (Sociological Forum 5, no. 1 Wiley-Blackwell New Jersey 1990 s. 3–15). PDF hämtad från https://www.jstor.org/stable/684578?seq=1#metadata_info_tab_contents, 2020-03-08. 77 Ritzer, Metatheorizing in Sociology s. 7.
Sida 25 av 94
4 METOD
4.1 Inledning
Metodkapitlet syftar till att presentera uppsatsens metod, metodologiska val samt analysverk-tyg. I kapitlet redovisas även hur operationaliseringen genomförs. I kapitlet förs även ett kritiskt resonemang kring val av metodologi och analysverktyg.
4.2 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Uppsatsen är en fallstudie. I uppsatsen utgörs fallet av Daniel Landquists sjömaktsteorier. Sett ur ett epistemologiskt och ontologiskt perspektiv har uppsatsen en interpretivistisk ansats, där avsikten är att inom det studerade området beskriva fenomen och idéer med syfte att förstå.79 Arbetssättet kan beskrivas som abduktivt, där författaren rör sig mellan det specifika och hel-heten i en iterativ process efterhand som forskningen framskrider.80
4.3 Fallstudie
Robert K. Yin menar att en fallstudie är en empirisk metod som undersöker ett fenomen (fallet) på djupet i fenomenets verkliga kontext. Vidare behöver i en fallstudie inte gränserna mellan fallet och kontexten vara tydliga enligt Yin, vilket lämpar sig väl för den här uppsatsen.81
Förutom att undersöka Landquists genomslag i den samtida marina debatten är syftet med denna undersökning även att undersöka möjliga influenser från andra samtida sjömaktsteor-etiker och huruvida samt vilka likheter med Daniel Landquists teorier om sjömakt går att åter-finna i moderna svenska doktriner. Johannessen och Tufte menar att en flerfallsstudie kan bestå
79 Peregrine Schwartz & Shea and Dvora Yanow, Interpretive Research Design, Concepts and processes, (New
York, Routledege 2012 s. 17-18).
80 Peregrine Schwartz & Shea and Dvora Yanow, Interpretive Research Design, Concepts and processes, s. 30. 81 Robert K. Yin. Case Study Research and Applications Design and Methods 6th edition (London SAGE publica-tions 2018 s.15).
Sida 26 av 94 av flera fall, där ett av fallen är huvudfall. Det är huvudfallet som är objektet i studien och som jämförs och prövas mot de andra fallen.82 I den här uppsatsen utgörs Daniel Landquists teorier om sjömakt huvudfallet som jämförs och prövas mot fyra olika fall av klassiska sjömaktsteorier samt moderna svenska doktriner
4.4 Val av fall
Enligt Johannesen och Tufte är det strategiska valet av fall till en fallstudie att beteckna som ett medvetet urval av lämpliga fall.83 Med en något högre upplösning, är urvalet av fall till den här uppsatsen att betrakta som ett teoribaserat urval dvs. valet av fall utgår från centrala teorier. 84 För att teorierna om sjömakt (Jämförande fallen) ska vara adekvata att jämföra med Landquists teorier om sjömakt (huvudfallet) har författaren satt upp tre villkor som måste uppfyllas i sam-band med urvalet:
Tidssamband: De jämförande fallen måste vara samtida eller ligga tidsmässigt innan den undersökta perioden 1918-1939.
Genomslag i sin samtid: De jämförande fallen måste ha ett genomslag i sin samtid dvs. Landquist måste ha känt till dess existens och innebörd.
Bäring på undersökningens syfte och forskningsfrågor.
För att ta reda på om villkoren tidssamband och genomslag uppfylls av de jämförande fallen har författaren, genom att studera referenser i Daniel Landquists bok Några av sjöstrategiens grunder, kunnat få fram fyra lämpliga sjömaktsteorier (jämförande fall) att pröva mot
Landquists teorier om sjömakt.
Tabell 1 författarens val av jämförande fall till undersökningen.
Jämförande fall Urvalskriterier
Alfred T. Mahans teorier om sjömakt Tidssamband , genomslag samtid, bärighet
Julian S Corbetts teorier om sjömakt Tidssamband , genomslag samtid, bärighet
Raoul Castexs teorier om sjömakt Tidssamband , genomslag samtid, bärighet
Theophile Aubes teorier om sjömakt (Jeune Ècole) Tidssamband , genomslag samtid, bärighet
Moderna svenska doktriner Bärighet
82 Asbjørn Johannessen & Per Arne Tuffte, Introduktion till samhällsvetenskaplig s. 57. 83 Ibid s. 84.
Sida 27 av 94 Det femte jämförande fallet Moderna svenska doktriner fyller inte de två första villkoren för ett jämförande fall, men har tydlig bäring på och är viktig för undersökningens syfte och forsk-ningsfrågor.
4.5 Analysverktyg och metodologi
För att uppsatsen ska kunna svara på forskningsfrågorna med så hög precision som möjligt används tre olika analysverktyg Idéanalys, Metaanalys, samt Kvalitativ textanalys.
Skillnaden mellan begreppen metodologi och analysverktyg är enligt Ludvig Beckman att ett analysverktyg består av en uppsättning regler för insamling och bearbetning av en text, emedan metodologi även innefattar en teori eller idé om hur forskaren bör förhålla sig till materialet och hur vetenskapen bör bedrivas.85 I denna uppsats kan författarens val av en interpretivistisk an-sats, där avsikten är att beskriva med syfte att förstå, ses som ett metodologiskt val emedan valet av idéanalys, för tolkning av en text är att betrakta som val av analysverktyg. Det finns enligt Beckman ingen motsättning mellan metodologiska val och val av analysverktyg.86
Idéanalys
Uppsatsens huvudsakliga analysverktyg för att tolka textmaterialet är idéanalys. Idéanalys läm-par sig som analysverktyg vid studier av politiska idéer, ideologier, och argument, dvs. där diskussionen handlar vad staten ska göra.87 Tidigare i uppsatsen definierades begreppet teorier om sjömakt som en idégemenskap med en systematik som utrycker samband mellan olika tan-kar om hur (staten) på bästa sätt ska bedriva sjömakt.88 Ur denna definition ter sig valet av idéanalys som analysverktyg logiskt.
Enligt Bergström och Boréus finns ingen vedertagen och allmängiltig systematik av idéana-lys.89 Bergström och Boréus menar att ett sätt att dela in olika typer av idéanalyser är efter dess
85 Beckman, Grundbok i idéanalys s.28. 86 Ibid s.28-29.
87 Ibid s. 28.
88 Widén & Ångström, Militärteorins grunder s.5-6. Se avsnitt 1.8 Begreppsanvändning (förf. anm.). 89 Boréus & Bergström, Textens mening och makt s. 145.
Sida 28 av 94 syfte, vilket även Ludvig Beckman är inne på.90 Uppsatsen använder i huvudsak Beckmans beskrivning och indelning av idéanalys.
Enligt Beckman kan idéanalys delas upp i innehållslig idéanalys, som mer betraktar politiska budskap som en samling argument, där syftet är att ta ställning till det undersökta budskapet. Den innehållsliga idéanalysen liknar i flera avseenden argumentationsanalys och idékritik. Den funktionella idéanalysen betraktar de politiska argumenten som variabler i en kontext. Syftet med den funktionella idéanalysen är i första hand beskriva och eller förklara idéernas ursprung, spridning och konsekvenser.91
De olika idéanalytiska perspektiven kan vara aktörscentrerade eller idécentrerade. En aktör-centrerad idéanalys undersöker i första hand vem som har sagt vad och i vilket syfte, dvs. ak-törerna och deras syften står i centrum. För en idécentrerad idéanalys är själva idén och i vilken kontext den har formulerats det centrala.92 I uppsatsen utgör idéer om sjömakt det primära in-tresset, varför en funktionell idécentrerad idéanalys är det huvudsakliga analysverktyget. Upp-satsen måste dock ta hänsyn till Daniel Landquist som en aktör i den marina debatten under hans samtid, varvid det inte går att helt bortse från det aktörscentrerade perspektivet i idéana-lysen av källmaterialet.
Metaanalys
Enligt den amerikanske sociologen George Ritzer kan metateori inom sociala och samhällsve-tenskapliga ämnen användas i tre olika typer av metaanalys
Den första analystypen, kan användas till att pröva en objektsteori i syfte att öka förstå-elsen om teorin genom att försöka identifiera olika kognitiva paradigm och teoretiska tankemönster.
Den andra analystypen, syftar till teoriskapande.
Den tredje analystypen, syftar till att skapa ett övergripande metateoretiskt perspektiv på ett ämne.
90 Boréus & Bergström, Textens mening och makt s. 145. 91 Beckman, Grundbok i idéanalys s. 11-13.
Sida 29 av 94 Alla tre typerna involverar en systematisk studie av teori; de skiljer sig främst åt när det gäller deras målsättning och slutprodukt.93 I uppsatsens metaanalys används Ritzers första analystyp till att identifiera liknande tankemönster samt intellektuella paradigm mellan objektsteorin (Landquist) och andra övriga klassiska sjömaktsteorier samt dagens moderna doktriner.94
Kvantitativ textanalys
Som ett komplement till uppsatsens ide´- och metaanalys, genomförs en kvantitativ textanalys av Daniel Landquists bok Några av sjöstrategiens grunder. Enligt Boréus och Bergström passar kvantitativ textanalys till att söka efter manifesta inslag i texter för att komma åt det inte fullt sagda.95 I uppsatsen används den kvantitativa textanalysen till att söka efter referenser till andra sjömaktsteoretiker, för att kunna se vilken påverkan de har utövat på Landquist i hans tänkande om sjömakt.
Tabell 2 schematisk översikt av uppsatsens, analysverktyg samt syfte.
93 Ritzer, Metatheorizing in Sociology s. 4-5. 94Ibid. s. 4 -5.
95 Bergström & Boréus, Textens mening och makt s. 30-31.
Analysverktyg Syfte
Kvalitativ textanalys Ge texten en mening i sin aktuella kontext
Idéanalys Studie av politiska idéer om vad staten bör göra
Funktionell idéanalys Beskriva i syfte att förstå
Metaanalys Identifiera olika kognitiva paradigm och teoretiska
tan-kemönster. (Tydliggöra likheter mellan idealtyperna).
Kvantitativ textanalys Identifiera grad av uppmärksamhet eller förekomst av
Sida 30 av 94
4.6 Operationalisering
”Steget från teori till analysapparat handlar för en idéanalytiker, precis som för alla andra forskare, om att operationalisera de centrala begreppen.”
Citatet av Ludvig Beckman är ganska talande för hur operationaliseringen går till även i denna uppsats.
Uppsatsens operationalisering utgörs av 10 olika indikatorer. Indikatorerna används i kon-struktionen av uppsatsens idealtyper och som sökord i samband med idéanalysen av källmateri-alet. Indikatorerna är hämtade från Scott Fitzsimmons artikel Evaluating the Masters of Strat-egy A Comparative Analysis of Clausewitz, Sun Tzu, Mahan, and Corbett, Milan Vegos artikel Naval Classical Thinkers and Operational Art. Jerker Widéns teoretiska modell Klassisk sjö-maktsteori-tre skolor, har även bidragit med tre av indikatorerna.96
De statuter som legat till grund för valet av indikatorer kan sammanfattas som: Går att tydligt särskilja i förhållande till övriga indikatorer.
Precision, indikatorerna ska inte vara tvetydig eller kunna tolkas på olika sätt. Utgöra centrala delar och begrepp inom teorier om sjömakt.
Variation, antalet tio har bedömts tillräckligt för att ge idealtyperna tydliga unika karak-tärer.
Ska kunna användas i den valda metateoretiska analystypen, där variablerna syftar till att kunna identifiera tankemönster.
För att underlätta identifiering av indikatorerna i samband med idéanalysen av källmaterialet associeras varje indikator med nyckelord. Nyckelorden är inte utslagsgivande eller normerande för en indikator utan fungerar snarare som en hjälp att identifiera de olika indikatorerna i text-massan.
96 Jerker Widén, Klassisk sjömaktsteori-tre skolor, (Stockholm, Försvarshögskolan Militärvetenskapliga Institut-ionen 2010).
Sida 31 av 94
Tabell 3 indikatorer dess källor samt nyckelord.
Indikator Indikatorn hämtad från Nyckelord
Mål Widén Klassisk
sjömaktsteori-tre skolor
Herravälde, sjöfart, bestrida, handelsvägar egna operationer
Medel Widén Klassisk
sjömaktsteori-tre skolor
Pansarfartyg, kustförsvarsfartyg, torped, minor, lätt flotta
Metoder Widén Klassisk
sjömaktsteori-tre skolor
Kleinkrieg, Fleet in being blockad, slag
Avgörande slag Fitzsimmons Evaluating the
Masters of Strategy:
Slag, avgörande, undvika, defen-siv
Offensiv kontra defensiv Fitzsimmons Evaluating the
Masters of Strategy
Handla, aktiv, passiv , anda Taktisk strategisk
Koncentration kontra de-centralisation
Fitzsimmons Evaluating the Masters of Strategy
Spridning manöver, slagskepp sjömaktstrateg
Syn på sjöfartskrig Vego Naval Classical Thinkers
and Operational art
Kleinkrieg handelssjöfart, kom-munikationsvägar till sjöss
Strategisk syn Widén Klassisk
sjömaktsteori-tre skolor
Strategi, generell, marin samord-ning samverkan
Syn på herravälde till sjöss Vego Naval Classical Thinkers and Operational art
Fullkomligt, över tid, ofullstän-dig, imperfekt
Historisk /materialistisk syn Vego Naval Classical Thinkers and Operational art
Empiri, material, historisk
Idealtypen
Ludvig Beckman menar att idealtypen är en extremvariant som avviker från verklighetens idéer mer eller mindre beroende på hur de konstruerats.97 Bergström och Boréus är inne på samma linje som Beckman men tillägger att det inte finns något uttalat tillvägagångssätt hur en idealtyp ska konstrueras, detta är upp till forskaren att avgöra utifrån forskningsfrågan.98 Uppsatsens syfte med idealtyperna, är att de kortfattat ska spegla sjömaktsteorierna, samtidigt framhäva det
97 Beckman, Grundbok i idéanalys s. 9-10.
Sida 32 av 94 typiska unika. Uppsatsens idealtyper utgörs av de 10 olika indikatorerna. Idealtypernas funktion i uppsatsen är att underlätta metaanalysen av Daniel Landquists teorier om sjömakt mot andra klassiska sjömaktsteorier samt dagens svenska marina doktrin.
En svaghet med idealtyper är att variationer av idéer inom samma idésystem kan försvinna i samband med konstruktionen av idealtypen. I denna uppsats sker detta t.ex. i konstruktionen av idealtypen Kontinentala skolan. Den tyske vice amiralen Wolfgang Waegner är enligt Milan Vego att betrakta som kontinentalstrateg.99 Waegners syn på Kleinkrieg skiljer sig dock från en annan kontinentalstrateg Raoul Castex, som till skillnad från Waegner inte har samma positiva syn på Kleinkrieg. I idealtypen den kontinentala skolan har författaren valt att presentera Castex mer ambivalenta syn på Kleinkrieg. Nyanser och idévariationer likt ovan inom ett idésystem förfelas lätt i konstruktionen av en idealtyp.
Figur 1 Konstruktion av uppsatsens idealtyper. 100
99 Vego, Naval Classical Thinkers and Operational Art s. 9, 14.
100 Benämningarna Navala, Maritima -och Asymmetriska skolan har hämtats från Jerker Widéns Klassisk
Sida 33 av 94 Dimensioner som alternativ till Idealtyper
Ett annat sätt att kategorisera fenomen och teorier är att använda sig av dimensioner. Ett krav på dimensionerna är att de kan anses som tydliga och uttömmande.101 I denna uppsats skulle t.ex. en dimension som skiljer olika sjömaktsteorier vara synen på offensiv kontra defensiv. Synen på offensiv kontra defensiv är dock inte alltid tydlig mellan olika sjömaktsteoretiker, Mahan menade t.ex. att ”Även om den övergripande målsättningen med krig är försvar, utgörs försvaret bäst av offensivt handlande.” 102 Corbett menade att ”Alla former av krig måste vara både defensiva och offensiva.” 103 Castex å sin sida menade att ”Defensiven är ofta kombinerat med offensiv handling i tid och rum.104 Beckman menar att kategorier som inte är ömsesidigt uteslutande riskerar att delvis fånga in samma påståenden vilket gör resultaten svåra att tyda.
Figur 2. Exempel på kategorisering i idealtyper samt dimensioner.
101 Beckman, Grundbok i idéanalys s. 28.
102Alfred Thayer Mahan, Mahan on Naval Strategy: Selections from the Writings of Rear Admiral Alfred Thayer Mahan with an Introduction by John B. Hattendorf, Editor. (Annapolis, Maryland Naval Institute Press 2015, s. xxi (förord), s. 205).
103 Widén, Theorist of Maritime Strategy s. 66.
104 Raoul Castex, Strategic Theories, Translated and Edited, with an Introduction by Eugenia C. Kiesling. First Naval Institute Press paperback edition (Annapolis, Maryland Naval Institute Press 2017 s. 336-337).
Sida 34 av 94 Kvantitativ textanalys
Den kvantitativa textanalysen underlättas av att Landquist inte bara frekvent refererar till andra sjömaktsteoretiker, han diskuterar även andra sjömaktsteoretikers tankegods och tar inte sällan ställning för eller emot deras idéer om sjömakt. Genom att räkna förekomsten av referenser till Alfred Mahan, Julian Corbett, Raoul Castex, Otto Groos och till begreppen Kleinkrieg/Jeune École, kan vi få en uppfattning om andra sjömaktsteoretikers inflytande på Landquists tanke-banor. 105 Operationaliseringen i samband den kvantitativa textanalysen syftar till att kunna av-göra om Landquist håller med, eller inte håller med den sjömaktsteoretiker han refererar till. Landquists referenser i Några av sjöstrategiens grunder, har delats in i tre olika kategorier beroende på hur Landquist uttrycker sig.
Kategori 1 Positiv håller med eller förstärker.
Kategori 2 Neutral, neutral till påståendet eller håller endast delvis med. Kategori 3 Negativ Landquist delar ej eller argumenterar emot.
4.7 Validitet och reliabilitet
Validiteten handlar om att rätt fenomen undersöks på rätt sätt.106 Begreppsvaliditet i en fallstu-die beror på att forskaren har möjlighet att identifiera, välja ut och mäta de indikatorer som bäst representerar den teori eller hypotes som undersöks. 107 I denna uppsats åstadkommes en god begreppsvaliditet i samband med operationaliseringen genom att:
Tydliga och mätbara kriterier för urval av idealtypernas olika indikatorer ställs upp.
105I boken Några av sjöstrategins grunder refererar Daniel Landquist till sjömaktsteoretikerna
Alfred Mahan, Julian Corbett, Raoul Castex och Otto Groos samt krigföringsmetoden Kleinkrieg Jeune Ècole (förf. anm.).
106 Ann-Marie Ekengren & Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats (Lund Studentlitte-ratur 2012 s. 75).
107 ”Begreppsvaliditet gäller hur säkert man med en viss metod mäter just den typ av fenomen som sammanfattas i form av ett begrepp ” Psykologiguiden, hemsida https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=be-greppsvaliditet. Besökt 2020-03-19.
